Smärta
Palliativa rådet
Smärta
•
•
•
•
•
Vanligt i livets slutskede
Angelägen fråga hos allmänheten
Skrämmande symtom för patienten
Man kan aldrig lova smärtfrihet.
Smärtfrihet kan ibland vara kantad av
biverkningar som nedsatt vakenhet och kognitiv
förmåga
Sida 2
2016-03-30
Definition av smärta
• Smärta är en obehaglig och emotionell upplevelse till
följd av verklig eller hotande vävnadsskada eller
beskriven i termer av sådan skada.
• Smärta är alltså en personlig upplevelse som inte kan
påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är
därför meningslöst att ifrågasätta en patients
smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant
ifrågasättande som kränkande. Smärta kan förekomma
utan att det är möjligt att påvisa någon vävnadsskada.
Sida 3
2016-03-30
Fysiska tecken
på smärta
Ansiktet
• Ögonen: tårar, stirrande/matt blick,
förändrade pupiller
och hopknipna ögon
• Huden: svettig, varm
• Färg: blek, röd
• Mimik: spänd, rynkad
panna/näsrot, biter ihop, grinar illa
4
2016-03-30
Verbala uttryck
• Uttrycker ibland klart och tydligt att de har
ont.
• Verbala ljud ökar i frekvens och styrka
• Upprepar samma ord med klagande ton,
klagar/ojar sig,
gnyr, flåsar, skriker, ropar, stönar, säger fula
ord.
Kroppen
• Hållning: stel, orörlig, spänd, slapp, hopsjunken.
• Rörelse/aktivitet: nedsatt rörlighet. Avvärjande,
skyddande, masserande, gnuggande rörelse. Ändrar
ställning ofta, onaturligt sätt att gå, skakig, motorisk oro.
• Ätstörningar: aptitlöshet eller illamående. Vill inte
öppna munnen.
• Förändringar i urin- och avföringsmönster:
förstoppning, diarré, inkontinens, urinträngningar, små
urinmängder. Fysiska orsaker till
smärta
Rörelse-/beröringssmärta: Kontrakturer, förslitningar i leder,
muskelspänning, blåmärken, svullnader, neurogen smärta,
frakturer, sår.
Felaktig kroppsställning: Suttit länge i samma ställning,
ligger/sitter i ansträngd/obekväm ställning.
Kläder/inkontinensskydd sitter snett och skaver.
Mage, tarm, blåsa: Förstoppning, magkatarr, diarré,
magknip, urinretention eller infektion.
Munnen: Svamp, sår, blåsor, illasittande protes, tandvärk.
Öron: Felinställd eller ej fungerande hörapparat, vaxpropp,
eksem eller inflammation.
Ögon: Infektion, torrhet. Glasögon saknas, är felaktiga eller
smutsiga.
Sida 5
2016-03-30
Psykiska tecken på smärta
• Själslig oro: gungar, bankar, klappar, håller i sig krampaktigt, drar sig undan, är på sin vakt, är
hjälpsökande och rastlös.
• Stämningsläge: viljelös, orkeslös, gråtmild, irriterad eller visar ökad förvirring.
• Aggressivitet: slåss, kastar saker, sparkar, rivs, spottar.
• Sömnrubbningar: svårt att somna, vaknar ofta, sover oroligt eller lider av sömnlöshet.
• Sinnesintryck: ljud- och ljusöverkänslig. Känslig för beröring.
Psykiska orsaker till smärta
• Rädsla: Förstår inte vad som händer här och nu.
• Oro: Har inte kontroll över sin livssituation.
• Ångest: Smärtsamma minnesfragment kan utlösa ångest. Ångest hör ihop med rädsla och oro.
• Identitetsförvirring: Vet inte vem man är.
• Depression
Sida 6
2016-03-30
Sociala orsaker till smärta
Orsaker i miljön
Trivs inte, längtar hem.
Brist på integritet, självbestämmande och respekt.
Saknar vänner och anhöriga.
Känner sig ensam, vill bli sedd och bekräftad.
Får inte sina behov tillgodosedda.
Rollförluster- vill hem och ta hand om barn/hemsysslor.
Ljud: Störande radio och
TV, medboendes
beteenden.
Ljus: För starkt, för svagt
eller bländande.
Personalen: Bemötande,
stress, stämningsläge.
Sociala tecken på smärta
Söker/avstår mänsklig kontakt
Visar avundsjuka
Frågar efter anhöriga, visar irritation,
Visar otålighet, pockar på uppmärksamhet
Sida 7
2016-03-30
Diskussionsfråga
Hur minskar vi den sociala smärtan?
Existentiella orsaker
Grubblerier: Talar om döden och framtiden,
undrar varför man är här.
Religiösa frågor: Skuld och straff.
Existentiella tecken
Frågar:
Vad gör jag här?
Varför blev det så här?
Var är mina barn?
Var är mamma?
Sida 8
2016-03-30
Diskussionsfråga
Hur lindrar vi den existentiella
smärtan?
Dessa dimensioner påverkar
varandra och skapar helheten,
d v s smärtlidandet.
Det går sällan att behandla
en smärta framgångsrikt
om man inte beaktar
alla fyra komponenter
Fysisk smärta
symtom och förlorande funktioner
Psykisk
Smärta
Andlig/
existentiell
Smärta
Total Pain
Reaktioner på
Sjukdom, symtom och
beroende
Livsfrågor, livet och lidandets
mening, livet efter döden
Social smärta
Förlora de roller man haft, oro
För närstående, förändrat utseende
som leder till att man drar sig undan
Sida 9
2016-03-30
Smärtlindring i livets slutskede
ska alltid ses
i ett helhetsperspektiv där smärtan
ofta är ett av flera symtom
Smärtdiagnostik
Anamnes och smärtstatus- leda
att särskilja smärttyp
Särskilja smärttyp
-Nociceptiv – lokal skada
-Neuropatisk – nervskada
-Blandtyp
-(Psykogen) – ovanlig
Betydelse för behandlingen
Då den skiljer sig
Smärtstatus = inspektion av berört område, finns
rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet, palpation,
neurologstatus vid misstanke om neuropatisk smärta.
Komplettera med frågor runt utlösande faktorer, smärtgenombrott,
effekt av given behandling och biverkningar, finns oro eller ångest.
Sida 10
2016-03-30
Smärtananys
Att ta hänsyn till och bedöma vid smärtbehandling hos
palliativ patient
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Intensitet
Tidsperspektiv - variation över dygnet
Utlösande faktor- via rörelse
Lokalisation
Orsak - relation till sjukdom
Smärtstatus- utbredning, rodnad, svullnad, värme
Psykologisk påverkan - oro, ångest
Påverkan på livskvaliteten - funktion, ADL
Behandling- grundbehandling
Befintliga biverkningar
Sida 11
2016-03-30
Smärtskattning
• Smärtskattningen möjliggör ett gemensamt
språk runt smärtan och det är viktigt att
dokumentera skattningen. Vid upprepade
skattningar under pågående
smärtlindring/inställning av smärtläkemedel görs
patienten mer delaktig i beslut och man riskerar
mindre risk för underdiagnostisering av smärta.
Sida 12
2016-03-30
Smärtskattningsinstrument
•
•
•
•
VAS
NRS Numeric Rating Scale 0-10
Abbey Pain Scale
ESAS
Sida 13
2016-03-30
Behandling av smärta
• Opioider är de viktigaste preparaten vid
behandling av smärta i livets slut
• Morfin – förstahandsval
• Fentanyl
• Hydromorfon
• Ketobemidon
• Metadon
• Oxikodon
Sida 14
2016-03-30
Smärtbehandling med andra läkemedel
•
•
•
•
•
Paracetamol
NSAID
Kortikosteroider
Spasmolytika
Bisfosfonater
Sida 15
2016-03-30
Icke farmakologisk behandling
•
•
•
•
•
•
•
Beröring massage
Avslappning
Musik
TENS
Förflyttningar, mobilisering
Värme, kyla
Akupunktur
Sida 16
2016-03-30
Läkemedel sista dagarna
rutiner vid vård av döende i dalarna
Sida 17
www..ltdalarna.se
2016-03-30
Lm administrering
• Morfin förstahands preparat, Dolcontin
långverkande tabletter
• Smärtlindring uppnås efter 30-45 minuter och
då kan extra dos ges om patienten ej är
smärtfri
• Tabletter – plåster – sc nål – PCA-pump
• Sc nål minska obehag för patienten vid
upprepade inj.
Sida 18
2016-03-30
Omvårdnad vid smärta
• Minska smärtupplevelsen
• Riktig förflyttningsteknik
• Adekvata hjälpmedel, säng, rullstol (förebygga
smärta)
• Taktil stimulering
• Bygga trygga relationer
• Information och delaktighet
• Samtal med andlig företrädare
Sida 19
2016-03-30
Enkla åtgärder för att lindra/förhindra
smärta
• Avlasta tryck, ändra sitt- och liggställning.
• Försiktighet vid av- och påklädning.
• Kontroll av kläder, skor, inkontinensskydd.
• Kontroll av hörapparat och glasögon.
• Toalettbesök.
• Lugna och trösta.
• Mjuka händer, lugna rörelser.
• Vila, lugn och ro.
• Bekräfta den sjukes känslor.
• Ge kroppskontakt.
• Ta sig tid att prata.
• Kontrollera urin och avföring.
• Ge mat och dryck.
• Anpassa ljud och ljus
Sida 20
2016-03-30