Skolledarkonferensen 2016

Torsdag 29 september
Att vara ledare för en skola på vetenskaplig grund
Samverkan mellan profession och forskning har visat sig
vara en framgångsfaktor i arbetet med skolutveckling.
Denna samverkan är ett förverkligande av föreställningen
om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Årets skolledarkonferens vill bidra till att skolledare
får kunskap om och redskap för att kunna omsätta detta
i sin vardag. Genom att ta del av både internationella,
Program
nordiska och nationella erfarenheter utifrån konkreta
exempel som erbjuds i form av plenarföreläsningar och
valbara föreläsningar samt genom eget aktivt deltagande
i nischade workshops och kollegiala samtal vid årets skolledarkonferens kan du som skolledare ta ytterligare ett
steg i förverkligandet av att leda en skola och förskola på
vetenskaplig grund. Välkommen!
standards not high enough? The keynote presentation
will examine the national search for solutions, presenting
evidence of the impact of radical policy levers, expert
leadership and high quality teaching on the achievement of
students. Professor Matthews will focus on key developments in
England at classroom, school and system levels, making some
comparisons with Sweden.
11.15-11.30 Bensträckare
11.30-12.30 I samverkan för den bästa
skolan
Anna Ekström, Helén Ängmo
Onsdag 28 september
19.00 Get-together-buffé
Torsdag 29 september
09.30-10.00 Välkomsthälsning
Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad
10.00-11.15 Meeting the Challenge:
Developments in school accountability and
support in a self-improving school system
Peter Matthews
The keynote will explore the capacity of education
professionals to lead school- and system-wide improvement
and the conditions necessary for success. The education
system in England has changed radically in the last 20 years
and continues to do so. Schools have much autonomy,
combined with high stakes accountability through inspection
and performance indicators. So why are educational
Skolinspektionen och Skolverket är båda länkar i den statliga
styrningen av svensk skola. Förenade i målsättningen att tillförsäkra varje elev en god utbildning i en trygg och stimulerande
miljö samverkar myndigheterna i uppdraget ”Samverkan
för bästa skola”. I uppdraget kombineras Skolinspektionens
genomlysning av de granskade verksamheterna med Skolverkets riktade stödinsatser till de verksamheter som har svårt att
komma tillrätta med sina brister och utveckla sin verksamhet
på egen hand. Syftet är att långsiktigt förbättra elevernas kunskapsresultat.
12.30-13.30 Lunch
13.30-14.40 Föreläsning I A-J
14.40-15.20 Fika
15.20-16.30 Föreläsning II A-J
19.00 Mingel
19.30 Middag
Föreläsningar
med bedömning för lärande. Insatsen mynnade ut i en antologi/rapport där de fyra deltagande arbetslagen beskrev
sina respektive utvecklingsprojekt. Vid seminariet presenteras
forskningsfältet kring bedömning för lärande i relation till elever med intellektuella funktionsnedsättningar samt hur
skolutveckling kan stödjas på ett systematiskt sätt genom ett
nära samarbete mellan skolans olika aktörer och forskare.
F: Skolinspektion på vetenskaplig grund
Andrés Brink Pinto
Hur använder Skolinspektionen forskning och beprövad erfarenhet för att granska utbildningens kvalitet? Föreläsningen
konkretiserar utifrån granskningen av utbildningen för nyanlända elever. Hur kan skolledare utvärdera sin verksamhet
utifrån forskning och beprövad erfarenhet?
A: Varför behövs den vetenskapliga grunden och vad
består den egentligen av?
Lena Adamsson
Vad betyder det att något står på vetenskaplig grund? Vad
kan det spela för roll om vi bygger verksamheter utan detta?
Vad är det för skillnad mellan evidensbaserad kunskap och
evidensinformerad praktik? Vad är egentligen rektors roll i allt
detta?
B: Innovation, ledarskap och lärandets utmaningar i
en digital tidsålder
Hans Renman
Hinner skolan med när utbildning har en central roll att fylla i
bygget av ett nytt samhälle, där digitaliseringens utmaningar
och möjligheter beaktas och tas tillvara? Föreläsningen belyser särskilt innovationens allt mer centrala roll inom skolutvecklingen och hur skolledare har ett särskilt ansvar att designa
skolans organisation för en ökad grad av innovation. Vi får
bland annat ta del av hur snabbrörliga företag som Google
arbetar med innovationskultur och ledarskap för innovation.
C: Ledarskap: reellt inflytande bortom de fromma
förhoppningarna
Mats Alvesson
Ledarskap är populärt och blir lätt en fråga om dålig ideologi,
där positiva men tomma värderingar tillskrivs det goda ledarskapet dvs ledarskapsidéer har ofta en fördummande effekt.
Bra ledarskap måste utgå från den ofta bistra verkligheten, där
ett bra samspel mellan chefer och andra är avgörande och
ledarskap måste gå hand i hand med andra vertikala och horisontella organiseringsformer: chefskap, maktutövande, autonomi, nyttjande av nätverksresurser och gruppsamverkan.
D: Från hjärnforskning till pedagogik
Kenth Hedevåg
En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat,
andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Hur kan vi hjälpa dessa elever i skolan? Hur kan vi
gå från teoretisk förståelse till pedagogik? Vilka funktioner och
förmågor behövs för att klara skolans mål? Hur kan vi kartlägga, kompensera och utveckla dessa funktioner? Inkluderingvad menar vi med det? Pedagogiska konsekvenser?
E: Från idé till rapport – praktiknära utveckling av en
grundsärskolas arbete med bedömning för lärande
Daniel Östlund, Lotta Andersson
Under 2014/2015 genomfördes en praktiknära skolutvecklingsinsats som syftade till att utveckla en grundsärskolas arbete
G: Kvalitetsarbete i förskola och skola. Hur och på
vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten
med utgångspunkt i vetenskap och beprövad
erfarenhet?
Anders Arnqvist
All utbildning i Sverige ska sedan några år bedrivas utifrån
vetenskap och beprövad erfarenhet men i Skollagen ges
ingen vägledning om hur arbetet skall genomföras. I föreläsningen ges några perspektiv på hur man kan se på relationen
mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och systematiskt
kvalitetsarbete. Avslutningsvis ges några förslag på möjliga
förbättringsstrategier för skolledare.
H: Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund
Lise-Lotte Johansson
Som förskolechef är du ledare för både barnens och dina
medarbetares utveckling och lärande. Hur kan utvecklingsarbetet ske på vetenskaplig grund? Vilka framgångsfaktorer
finns när det gäller förskoleutveckling och vad grundar de sig
på?
I: Med luppen på verksamheten – meningsfullt
utvecklingsarbete i förskolan
Marie Eriksson
Hur kan man med vetenskaplig grund som en del av förskolans
helhetstänk hitta konkreta vägar att gå från ord till handling
med systematiskt kvalitetsarbete? Att följa barnen, med luppen riktad mot verksamheten, handlar både om att göra
skillnad i praktiken och att synliggöra hur det man åstadkommer gör skillnad i en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation.
J: Interkulturell skolutveckling och ledarskap
Pirjo Lahdenperä
Föreläsningen kommer att svara på frågor om hur man som
ledare i dagens mångkulturella skola kan utveckla interkulturalitet i skolverksamheten samt vilken kompetens som behövs
för att arbeta i ett mångkulturellt sammanhang. Föreläsningen definierar och ger exempel på interkulturalitet i ledning och
verksamhetsutveckling. Interkulturalitet är komplicerat och
utmanande, men samtidigt utvecklande!
Fredag 30 september
Program
09.30-10.00 Fika
10.00-12.10 Workshop 1- 9 inkl bensträckare
12.10-13.10 Lunch
13.10-14.10 Locka upp era elever på
bänken!
Micael Dahlén
Fredag 30 september
08.30-09.30 Leading system change
through school partnerships: the
”Challenge Partners” model
George Berwick
Sir George will present the story of how a group of schools in
England has grown into a collaborative organisation of more
than 400 schools, committed to working together to support
and challenge each other. Their aims include raising achievement and reducing attainment gaps, based on the principle
of ”upwards convergence”. They have grown out of London
Challenge but now include partner schools across England.
The partnership shares a common vision and values, and is
held together by moral purpose and social capital. This highly
effective model provides an alternative to managed chains of
schools, and is attractive to schools which want a productive
partnership of equals.
Som professor på Handels brinner Micael för att få studenter
att våga springa i riktningar som de inte hade kunnat föreställa
sig, genom att kultivera sina intressen och särarter. Han uppmanar dem att ta sig ut ur den ”anstalt” som strömlinjeformar oss
människor. eftersom hans egen skolgång handlade mycket
om att försöka anpassa sig och följa reglerna. Det var en kamp
som stred mot hans inre vilja. Han kunde till exempel känna för
att hoppa upp på skolbänken, bara för att få nya perspektiv. De
studenter som han uppmanade att ställa sig på bänken har
senare gått ut i näringsliv och samhälle och gjort skillnad.
14.10-15.30 Framtiden är här i morgon – är
ni redo?
Ari Riabacke
Hur leder vi organisationer i tider av snabba förändringar, när
beslut ska fattas i ett allt högre tempo och när kunskapsdjupet i
samhället aldrig varit grundare än nu?
Workshops
5: Att leda lärarkultur in i förändring
Torgny Roxå
”Såhär har vi alltid gjort.” När undervisning har blivit en tradition, en vana som mer eller mindre upprepar sig från år till år
hindras också förändring, förbättring, experimenterande och
utvecklat ansvarstagande hos läraren. Tillsammans formar
och upprätthåller lärare undervisningskulturer. Workshopen
handlar om vad ledare kan göra med tanke på att all förändring startar i signifikanta relationer.
6: Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?
Lars Svedberg
1: Konsten att våga förändra sin egen undervisning
Anna Davidsson
Att spegla varandra och ge konstruktiv feedback till kollegor
är ett effektivt sätt att våga utmana våra föreställningar om
god undervisning. Det är också ett viktigt led i det kollegiala lärandet. Hur kan man bygga upp en feedbackkultur på skolan
där vi vågar titta på oss själva, spegla och handleda kollegor
samt ge konstruktiv feedback på pedagogiskt arbete? Workshopen ger verktyg för hur du som skolledare kan handleda
och ge feedback kring lärarnas undervisning. I workshopen
får du även prova några verktyg för kollegial handledning och
feedback.
2: Att leda en normkreativ förskola/skola
Helena Magnusson
Workshopen fokuserar på hur man i förskola och skola kan förhålla sig till uppdraget att motverka traditionella könsmönster.
Vilka kan framgångsfaktorerna och effekterna av att leda en
normkreativ förskola och skola vara? I workshopen varvas föreläsning med övningar och samtal.
3: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
förhållande till fritidshemmets verksamhet
Anneli Hippinen Ahlgren
Workshopen inleds med en genomlysning av fritidshemmets
uppdrag och aktuell forskning relaterat till fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta diskuteras vad vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet kan anses vara i förhållande till fritidshemmet. I workshopen får du fördjupa dina kunskaper kring
fritidshemmets verksamhet utifrån olika dimensioner genom
föreläsning, gruppdiskussioner och arbete med kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet.
4: Förskolechefen som ledare av förskolepersonalens
kollegiala lärande
Lise-Lotte Johansson
Med ett coachande förhållningssätt och med förståelse för
vad som skapar motivation och meningsfullhet kan du få
människor och grupper att arbeta på ett framgångsrikt och
långsiktigt hållbart sätt. I den här praktiska workshopen får du
börja med att rikta blicken mot dig själv och dina värderingar,
ställningstaganden och drivkrafter som ledare. Sedan får du
träna utifrån några modeller och verktyg som kan användas i
det dagliga arbetet som ledare för dina medarbetares
lärande.
Under workshopen synar vi först det pedagogiska ledarskapets stamtavla, dess särart och vad det kan vara utöver bra
ledarskap i största allmänhet. Sedan bjuds du som deltagare
in att i ljuset av aktuell forskning konkret ta ställning till ”hur-frågan”, dvs. vilka handlingar som konstituerar ett pedagogiskt
ledarskap. Dessa exempel kompletteras sedan med vad pedagogisk ledning kan och borde innebära i skolledarens praktik, dvs. mindre politiskt korrekt floskel och mer jädrar anamma!
7: Ledarskap i mångfaldens skola –
värdegrundsarbete i teori och praktik
Sinikka Neuhaus
Hur leder man en kollektiv process där värdegrundsfrågornas
komplexitet ständigt förhandlas, utmanas och återerövras?
Workshopen lägger tonvikten på att problematisera och
undersöka ledarskap på vetenskaplig grund utifrån värdegrundsarbete i teori och praktik.
8: Inter-school challenge and support: how it works in
practice
George Berwick and two partner headteachers
Two Challenge Partner headteachers from primary and secondary schools will join Sir George in leading a workshop
that discusses in more detail the programmes and other
opportunities available to Challenge Partner schools. These
strands include the work of ’hub’ schools, the improvement of
teaching and learning, leadership support, access to specialist leaders of education, peer reviews of schools and subjects,
the ’engine of improvement’, ’challenge the gap’ and other
high-impact initiatives.
9: Lust att leda i lust och leda – om tillit och tillförsikt
Torbjörn Sandén
Förväntningarna är stora när skolreformer och förbättringar
initieras. Varför lyckas ett utbildningssystem där andra misslyckas? Finlands väg har varit att satsa på välutbildade lärare,
en bra, offentligt finansierad och lokalt styrd skola för alla barn.
Som alternativ till trendjakt har man valt långsam förändring,
bevarat fungerande traditioner och kombinerat dem med
innovationer från andra länder, ofta från Sverige. Workshopens syfte är att med utgångspunkt i den nordiska och särskilt
den finländska skolkontexten problematisera ett antal omständigheter som på olika sätt har betydelse för rektors arbete och
möjliga framgång.
Medverkande
Lena Adamson
George Berwick
Lena är direktör för Skolforskningsinstitutet och docent i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har tidigare bland annat
arbetat som stf myndighetschef för Högskoleverket, som expert med kvalitets- och utvecklingsfrågor för Europakommissionen (EIT), Europarådet samt olika internationella kvalitetsorganisationer för högre utbildning. Lenas forskning har rört
identitetsutveckling under tonårstiden samt preventivt arbete
med barn och ungdom.
Mats är organisations-, lednings- och dumhetsforskare vid
Lunds Universitet. Han är en av Sveriges mest citerade forskare.
Han utnämndes 2010 till Wallenberg scholar med ett personligt forskningsanslag på 15 milj. kr. Han har bl a publicerat
Chefsliv - det ska fan vara chef, När ledarskapet krackelerar,
Reflexive Leadership och The Stupidity Paradox - why smart people do stupid things at work. Han har också skrivit en mängd
debattartiklar på bl a DN Debatt och SvD Brännpunkt.
George was headteacher from 1993 until 2011 of Ravens Wood
School in Bromley. It is a comprehensive school of 1,450 boys
with a mixed Sixth Form and is one of only
a few secondary schools in England to be
rated ’Outstanding’ by Ofsted five times.
Between 2003 and 2008, he was Director
of the London Leadership Strategy, part of
the London Challenge. During his tenure,
the pioneering work of his colleague
headteachers, drawn from outstanding
schools across the city and their staff, made a major contribution to the transformation of the City’s educational performance by assisting those working in the most challenging of
circumstances. In 2008, this work became recognised as City
Challenge. The impact of this pioneering work was a catalyst
for improvement in the City and has resulted in London being
one of the few urban areas in the world, where the average
performance of its schools is above the national.
Lotta Anderson
Andrés Brink Pinto
Mats Alvesson
Lotta är lektor i specialpedagogik vid Malmö högskola och
verksam inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen samt koordinator för magister/masterutbildningar i pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik. Lotta har i
sin forskning intresserat sig för interpersonell kommunikation,
samarbete och samverkan mellan familj och profession, flerfunktionsnedsättning och praktiknära forskningsprojekt om
formativ bedömning i grundsärskolan.
Anders Arnqvist
Anders är professor och utbildningschef för rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Han har en flerårig erfarenhet
som akademisk ledare och har bedrivit forskning kring särskilt
yngre barns läs- och skrivutveckling samt kring effekten av
tidig skolstart. Flera av Anders projekt har haft ett tydligt fokus
på förbättringsarbeten inom förskola och skola.
Andrés disputerade i historia 2009. Sedan dess är han verksam
som utredare på Skolinspektionens avdelning i Lund. Han har
varit projektledare för kvalitetsgranskningar om utbildningen
för nyanlända elever (2014) och undervisningen i historia
(2015).
Micael Dahlén
Micael är författare, föreläsare samt
ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i
Stockholm. Han har skrivit sex böcker, där
de två mest kända är Nextopia och Monster. Micael har blivit framröstad till ”näringslivets populäraste föredragshållare”
och utsedd till nummer 10 i världen inom
sitt forskningsfält. Hans nya bok Kaosologi
släpps i höst.
Anna Davidsson
Anna är skolutvecklingskonsult och arbetar med kompetensutveckling kring undervisning och lärande med Lgr 11,
formativ bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lärande
samtal och hur man driver långsiktiga utvecklingsarbeten.
Anna håller även processledarutbildningar för både rektorer
och arbetslagsledare. Hon har en bakgrund som lärare och
utvecklingsstrateg i flera kommuner.
Anna Ekström
Anna är generaldirektör för Skolverket
sedan maj 2011. Hon leder 2015 års skolkommission. Anna invaldes 2009 som
ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och utsågs av regeringen 2013
till ordförande för Linköpings universitets
styrelse.
Marie Eriksson
Marie är förskollärare och förskoleutvecklare i Mölndal. Hon
släppte i höstas sin femte bok om förskolepedagogik: Med
luppen på verksamheten - Att systematiskt utveckla förskolans
arbete.
Kenth Hedevåg
Kenth har lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i
ett kommunalt stödteam. Han arbetar nu med utbildningar
och föreläsningar samt i ett nära samarbete med skolor i
grundskolan och i gymnasieskolan.
Anneli Hippinen Ahlgren
Anneli är universitetsadjunkt och doktorand på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet.
Anneli är fritidspedagog i botten och undervisar främst inom
Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Hennes
forskning fokuserar på didaktik inom fritidshemmets verksam-
het, men hon har även skrivit antologibidrag med inriktning på
miljön som didaktiskt verktyg på fritidshemmet och i samverkan
mellan fritidshem och skola.
Lise-Lotte Johansson
Lise-Lotte är utbildare och verksamhetsutvecklare. Hon har en
magisterexamen i pedagogiskt arbete och lång erfarenhet av
arbete som förskolechef och rektor. Lise-Lotte har arbetat som
adjunkt i pedagogik och med skolutvecklingsfrågor på Högskolan Kristianstad.
Pirjo Lahdenperä
Pirjo är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola. Hon
utnämndes 2005 till Sveriges första professor i interkulturell pedagogik och hon har lång erfarenhet av frågor om mångfald
och interkulturalitet i utbildning, ledning, skolutveckling och
forskning. Hennes senaste bok Skolledarskap i mångfald kom
ut 2015.
Helena Magnusson
Helena är Fil. Mag. i genusvetenskap. Hon är sedan många år
verksam i kommunala förvaltningar bland annat som projektledare inom förskola/skola och kultur. Fokusområde är genus,
normkreativitet, jämställdhet, ledarskap, styrning.
Peter Matthews
Peter is visiting professor at the University College London Institute of Education, and an international education consultant
specialising in school and system leadership and education
evaluation. After joining the Department
for Education and Science in 1990, he helped establish Ofsted in 1992, writing the first
inspection framework and many others.
As Her Majesty’s Inspector and senior civil
servant, Peter was responsible for school inspections for 10 years. He received a national honour in 2003 for service to education.
Sinikka Neuhaus
Torbjörn Sandén
Sinikka är lektor i utbildningsvetenskap och arbetar som utbildningschef vid Lunds universitets ämneslärarutbildning. Hon är
intresserad av komplexiteten i skolans värdegrundsuppdrag
och har tidigare undervisat på Skolverkets kurs om likabehandling i teori och praktik.
Torbjörn är pedagogie doktor och direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia
i Finland. Han ansvarar bland annat för rektorsutbildningen
och olika kompetensutvecklingsprogram för personal inom
skola och utbildning. Forskningsintresset riktas mot pedagogiskt ledarskap. Torbjörn har tidigare jobbat som lärare och
rektor.
Hans Renman
Hans är utbildningsentreprenör, lärare, rektor, uppskattad
föreläsare och moderator, fd VD för Apples exklusiva partner
för Professional Development i Sverige och en aktiv aktör i de
senaste årens skolutveckling och den svenska skolans digitalisering. Hans har arbetat som digitaliseringsstrateg åt Sveriges
Kommuner och Landsting och arbetar idag bl a med den statliga svenska innovationsmyndigheten VINNOVAs satsning på
utbildningsinnovation i Sverige.
Lars Svedberg
Lars är legitimerad lärare i matematik och fysik, docent i pedagogik och legitimerad psykolog. Han har betydande erfarenhet av lärarutbildning, skolledarutbildning och kompetensutveckling inom offentlig, ideell och privat sektor. Forskar om
skolchefers samspel med rektorer och andra aktörer liksom
tillitsfrågor inom utbildningssystemet.
Ari Riabacke
Helén Ängmo
Ari är fil dr. i risk- och beslutsanalys och medlem i Decide
Research Group vid Stockholms Universitet. Han är även expertkrönikör i CFO world och är i Dagens
Industri rankad topp tre bland näringslivstalarna i Sverige. Ari jobbar i dag som
mentor åt chefer som leder förändring
och som talare och forskare. Tillsammans
med sin fru fil dr. Mona Riabacke har han
författat boken Beslutspyramiden - Stegen
till klokare beslut.
Helén Ängmo är generaldirektör för Skolinspektionen sedan februari 2016. Helén
har tidigare bland annat varit överdirektör
på Skolverket och departementsråd på
Utbildningsdepartementet. Hon leder just
nu utredningen ”En attraktiv gymnasieutbildning för alla” samt är ledamot i Universitets- och högskolerådets styrelse.
Torgny Roxå
Torgny är universitetslektor vid enheten för pedagogisk utveckling vid Lunds Tekniska Högskola. Hans forskning kretsar kring
strategisk pedagogisk utveckling i högskolemiljö med en specialitet inom undervisningskultur och förändring av densamma. Torgny har fått Lunds universitets pedagogiska pris och är
förlänad utmärkelsen The Dag Hammarskjöld Distinguished
Scholar In Educational Leadership, vid McMaster University i
Hamilton, Kanada.
Daniel Östlund
Daniel är lektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och
är verksam inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Han lade 2012 fram sin doktorsavhandling i pedagogik,
”Deltagandets kontextuella villkor” och har efter det fortsatt
arbeta med praktiknära forskningsprojekt om formativ bedömning i grundsärskolan samt inom IFOUS FoU-program
Inkluderande lärmiljöer.
Praktiska upplysningar
Praktiska upplysningar
Konferensen äger rum 29-30 september 2016 på Hotel Tylösand
i Halmstad. Läs mer om hotellet på http://www.tylosand.se/
Hotel Tylösand tar hand om din anmälan i syfte att du ska få klart
besked redan vid anmälan vilken logi du valt och vad konferens
med vald logi kostar. Hotel Tylösand har möjlighet att bekräfta till
din e-post allt som har med din anmälan att göra för att du ska
få så god service kring konferensen som möjligt. Anmälan sker
på www.skolledarkonferensen.se i två steg, bokning av logi och
bokning av föreläsningar. Anmälan bör ske senast 23 juni. Det
kan bli fullbokat på Hotel Tylösand före sista anmälningsdag.
Om det sker kan vi erbjuda logi på närbelägna Hotel Tylebäck.
Anmälan är bindande, ersättare kan utses. Konferensavgiften
faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB. Kostnadsexempel konferens med helpension 29-30 september i enkelrum
från 6 166 kr exkl. moms, per person i dubbelrum från 5 657 kr
exkl. moms.
Önskas ytterligare upplysningar, vänligen vänd er till
Högskolan Kristianstad:
Sofie Hardö, 044-20 37 37, [email protected]
Erling Emsfors, 044-20 31 32, [email protected]
Pia Thornberg, 044-20 34 60, [email protected]
Camilla Kjellsson, 044-20 33 45, [email protected]
Susanne Bondesson, 044-20 32 15, [email protected]