Torsdag 29 september Att vara ledare för en skola på vetenskaplig grund Samverkan mellan profession och forskning har visat sig vara en framgångsfaktor i arbetet med skolutveckling. Denna samverkan är ett förverkligande av föreställningen om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Årets skolledarkonferens vill bidra till att skolledare får kunskap om och redskap för att kunna omsätta detta i sin vardag. Genom att ta del av både internationella, Program nordiska och nationella erfarenheter utifrån konkreta exempel som erbjuds i form av plenarföreläsningar och valbara föreläsningar samt genom eget aktivt deltagande i nischade workshops och kollegiala samtal vid årets skolledarkonferens kan du som skolledare ta ytterligare ett steg i förverkligandet av att leda en skola och förskola på vetenskaplig grund. Välkommen! standards not high enough? The keynote presentation will examine the national search for solutions, presenting evidence of the impact of radical policy levers, expert leadership and high quality teaching on the achievement of students. Professor Matthews will focus on key developments in England at classroom, school and system levels, making some comparisons with Sweden. 11.15-11.30 Bensträckare 11.30-12.30 I samverkan för den bästa skolan Anna Ekström, Helén Ängmo Onsdag 28 september 19.00 Get-together-buffé Torsdag 29 september 09.30-10.00 Välkomsthälsning Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad 10.00-11.15 Meeting the Challenge: Developments in school accountability and support in a self-improving school system Peter Matthews The keynote will explore the capacity of education professionals to lead school- and system-wide improvement and the conditions necessary for success. The education system in England has changed radically in the last 20 years and continues to do so. Schools have much autonomy, combined with high stakes accountability through inspection and performance indicators. So why are educational Skolinspektionen och Skolverket är båda länkar i den statliga styrningen av svensk skola. Förenade i målsättningen att tillförsäkra varje elev en god utbildning i en trygg och stimulerande miljö samverkar myndigheterna i uppdraget ”Samverkan för bästa skola”. I uppdraget kombineras Skolinspektionens genomlysning av de granskade verksamheterna med Skolverkets riktade stödinsatser till de verksamheter som har svårt att komma tillrätta med sina brister och utveckla sin verksamhet på egen hand. Syftet är att långsiktigt förbättra elevernas kunskapsresultat. 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.40 Föreläsning I A-J 14.40-15.20 Fika 15.20-16.30 Föreläsning II A-J 19.00 Mingel 19.30 Middag Föreläsningar med bedömning för lärande. Insatsen mynnade ut i en antologi/rapport där de fyra deltagande arbetslagen beskrev sina respektive utvecklingsprojekt. Vid seminariet presenteras forskningsfältet kring bedömning för lärande i relation till elever med intellektuella funktionsnedsättningar samt hur skolutveckling kan stödjas på ett systematiskt sätt genom ett nära samarbete mellan skolans olika aktörer och forskare. F: Skolinspektion på vetenskaplig grund Andrés Brink Pinto Hur använder Skolinspektionen forskning och beprövad erfarenhet för att granska utbildningens kvalitet? Föreläsningen konkretiserar utifrån granskningen av utbildningen för nyanlända elever. Hur kan skolledare utvärdera sin verksamhet utifrån forskning och beprövad erfarenhet? A: Varför behövs den vetenskapliga grunden och vad består den egentligen av? Lena Adamsson Vad betyder det att något står på vetenskaplig grund? Vad kan det spela för roll om vi bygger verksamheter utan detta? Vad är det för skillnad mellan evidensbaserad kunskap och evidensinformerad praktik? Vad är egentligen rektors roll i allt detta? B: Innovation, ledarskap och lärandets utmaningar i en digital tidsålder Hans Renman Hinner skolan med när utbildning har en central roll att fylla i bygget av ett nytt samhälle, där digitaliseringens utmaningar och möjligheter beaktas och tas tillvara? Föreläsningen belyser särskilt innovationens allt mer centrala roll inom skolutvecklingen och hur skolledare har ett särskilt ansvar att designa skolans organisation för en ökad grad av innovation. Vi får bland annat ta del av hur snabbrörliga företag som Google arbetar med innovationskultur och ledarskap för innovation. C: Ledarskap: reellt inflytande bortom de fromma förhoppningarna Mats Alvesson Ledarskap är populärt och blir lätt en fråga om dålig ideologi, där positiva men tomma värderingar tillskrivs det goda ledarskapet dvs ledarskapsidéer har ofta en fördummande effekt. Bra ledarskap måste utgå från den ofta bistra verkligheten, där ett bra samspel mellan chefer och andra är avgörande och ledarskap måste gå hand i hand med andra vertikala och horisontella organiseringsformer: chefskap, maktutövande, autonomi, nyttjande av nätverksresurser och gruppsamverkan. D: Från hjärnforskning till pedagogik Kenth Hedevåg En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå. Hur kan vi hjälpa dessa elever i skolan? Hur kan vi gå från teoretisk förståelse till pedagogik? Vilka funktioner och förmågor behövs för att klara skolans mål? Hur kan vi kartlägga, kompensera och utveckla dessa funktioner? Inkluderingvad menar vi med det? Pedagogiska konsekvenser? E: Från idé till rapport – praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande Daniel Östlund, Lotta Andersson Under 2014/2015 genomfördes en praktiknära skolutvecklingsinsats som syftade till att utveckla en grundsärskolas arbete G: Kvalitetsarbete i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet? Anders Arnqvist All utbildning i Sverige ska sedan några år bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet men i Skollagen ges ingen vägledning om hur arbetet skall genomföras. I föreläsningen ges några perspektiv på hur man kan se på relationen mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis ges några förslag på möjliga förbättringsstrategier för skolledare. H: Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise-Lotte Johansson Som förskolechef är du ledare för både barnens och dina medarbetares utveckling och lärande. Hur kan utvecklingsarbetet ske på vetenskaplig grund? Vilka framgångsfaktorer finns när det gäller förskoleutveckling och vad grundar de sig på? I: Med luppen på verksamheten – meningsfullt utvecklingsarbete i förskolan Marie Eriksson Hur kan man med vetenskaplig grund som en del av förskolans helhetstänk hitta konkreta vägar att gå från ord till handling med systematiskt kvalitetsarbete? Att följa barnen, med luppen riktad mot verksamheten, handlar både om att göra skillnad i praktiken och att synliggöra hur det man åstadkommer gör skillnad i en kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. J: Interkulturell skolutveckling och ledarskap Pirjo Lahdenperä Föreläsningen kommer att svara på frågor om hur man som ledare i dagens mångkulturella skola kan utveckla interkulturalitet i skolverksamheten samt vilken kompetens som behövs för att arbeta i ett mångkulturellt sammanhang. Föreläsningen definierar och ger exempel på interkulturalitet i ledning och verksamhetsutveckling. Interkulturalitet är komplicerat och utmanande, men samtidigt utvecklande! Fredag 30 september Program 09.30-10.00 Fika 10.00-12.10 Workshop 1- 9 inkl bensträckare 12.10-13.10 Lunch 13.10-14.10 Locka upp era elever på bänken! Micael Dahlén Fredag 30 september 08.30-09.30 Leading system change through school partnerships: the ”Challenge Partners” model George Berwick Sir George will present the story of how a group of schools in England has grown into a collaborative organisation of more than 400 schools, committed to working together to support and challenge each other. Their aims include raising achievement and reducing attainment gaps, based on the principle of ”upwards convergence”. They have grown out of London Challenge but now include partner schools across England. The partnership shares a common vision and values, and is held together by moral purpose and social capital. This highly effective model provides an alternative to managed chains of schools, and is attractive to schools which want a productive partnership of equals. Som professor på Handels brinner Micael för att få studenter att våga springa i riktningar som de inte hade kunnat föreställa sig, genom att kultivera sina intressen och särarter. Han uppmanar dem att ta sig ut ur den ”anstalt” som strömlinjeformar oss människor. eftersom hans egen skolgång handlade mycket om att försöka anpassa sig och följa reglerna. Det var en kamp som stred mot hans inre vilja. Han kunde till exempel känna för att hoppa upp på skolbänken, bara för att få nya perspektiv. De studenter som han uppmanade att ställa sig på bänken har senare gått ut i näringsliv och samhälle och gjort skillnad. 14.10-15.30 Framtiden är här i morgon – är ni redo? Ari Riabacke Hur leder vi organisationer i tider av snabba förändringar, när beslut ska fattas i ett allt högre tempo och när kunskapsdjupet i samhället aldrig varit grundare än nu? Workshops 5: Att leda lärarkultur in i förändring Torgny Roxå ”Såhär har vi alltid gjort.” När undervisning har blivit en tradition, en vana som mer eller mindre upprepar sig från år till år hindras också förändring, förbättring, experimenterande och utvecklat ansvarstagande hos läraren. Tillsammans formar och upprätthåller lärare undervisningskulturer. Workshopen handlar om vad ledare kan göra med tanke på att all förändring startar i signifikanta relationer. 6: Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning? Lars Svedberg 1: Konsten att våga förändra sin egen undervisning Anna Davidsson Att spegla varandra och ge konstruktiv feedback till kollegor är ett effektivt sätt att våga utmana våra föreställningar om god undervisning. Det är också ett viktigt led i det kollegiala lärandet. Hur kan man bygga upp en feedbackkultur på skolan där vi vågar titta på oss själva, spegla och handleda kollegor samt ge konstruktiv feedback på pedagogiskt arbete? Workshopen ger verktyg för hur du som skolledare kan handleda och ge feedback kring lärarnas undervisning. I workshopen får du även prova några verktyg för kollegial handledning och feedback. 2: Att leda en normkreativ förskola/skola Helena Magnusson Workshopen fokuserar på hur man i förskola och skola kan förhålla sig till uppdraget att motverka traditionella könsmönster. Vilka kan framgångsfaktorerna och effekterna av att leda en normkreativ förskola och skola vara? I workshopen varvas föreläsning med övningar och samtal. 3: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förhållande till fritidshemmets verksamhet Anneli Hippinen Ahlgren Workshopen inleds med en genomlysning av fritidshemmets uppdrag och aktuell forskning relaterat till fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta diskuteras vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses vara i förhållande till fritidshemmet. I workshopen får du fördjupa dina kunskaper kring fritidshemmets verksamhet utifrån olika dimensioner genom föreläsning, gruppdiskussioner och arbete med kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet. 4: Förskolechefen som ledare av förskolepersonalens kollegiala lärande Lise-Lotte Johansson Med ett coachande förhållningssätt och med förståelse för vad som skapar motivation och meningsfullhet kan du få människor och grupper att arbeta på ett framgångsrikt och långsiktigt hållbart sätt. I den här praktiska workshopen får du börja med att rikta blicken mot dig själv och dina värderingar, ställningstaganden och drivkrafter som ledare. Sedan får du träna utifrån några modeller och verktyg som kan användas i det dagliga arbetet som ledare för dina medarbetares lärande. Under workshopen synar vi först det pedagogiska ledarskapets stamtavla, dess särart och vad det kan vara utöver bra ledarskap i största allmänhet. Sedan bjuds du som deltagare in att i ljuset av aktuell forskning konkret ta ställning till ”hur-frågan”, dvs. vilka handlingar som konstituerar ett pedagogiskt ledarskap. Dessa exempel kompletteras sedan med vad pedagogisk ledning kan och borde innebära i skolledarens praktik, dvs. mindre politiskt korrekt floskel och mer jädrar anamma! 7: Ledarskap i mångfaldens skola – värdegrundsarbete i teori och praktik Sinikka Neuhaus Hur leder man en kollektiv process där värdegrundsfrågornas komplexitet ständigt förhandlas, utmanas och återerövras? Workshopen lägger tonvikten på att problematisera och undersöka ledarskap på vetenskaplig grund utifrån värdegrundsarbete i teori och praktik. 8: Inter-school challenge and support: how it works in practice George Berwick and two partner headteachers Two Challenge Partner headteachers from primary and secondary schools will join Sir George in leading a workshop that discusses in more detail the programmes and other opportunities available to Challenge Partner schools. These strands include the work of ’hub’ schools, the improvement of teaching and learning, leadership support, access to specialist leaders of education, peer reviews of schools and subjects, the ’engine of improvement’, ’challenge the gap’ and other high-impact initiatives. 9: Lust att leda i lust och leda – om tillit och tillförsikt Torbjörn Sandén Förväntningarna är stora när skolreformer och förbättringar initieras. Varför lyckas ett utbildningssystem där andra misslyckas? Finlands väg har varit att satsa på välutbildade lärare, en bra, offentligt finansierad och lokalt styrd skola för alla barn. Som alternativ till trendjakt har man valt långsam förändring, bevarat fungerande traditioner och kombinerat dem med innovationer från andra länder, ofta från Sverige. Workshopens syfte är att med utgångspunkt i den nordiska och särskilt den finländska skolkontexten problematisera ett antal omständigheter som på olika sätt har betydelse för rektors arbete och möjliga framgång. Medverkande Lena Adamson George Berwick Lena är direktör för Skolforskningsinstitutet och docent i psykologi vid Stockholms universitet. Hon har tidigare bland annat arbetat som stf myndighetschef för Högskoleverket, som expert med kvalitets- och utvecklingsfrågor för Europakommissionen (EIT), Europarådet samt olika internationella kvalitetsorganisationer för högre utbildning. Lenas forskning har rört identitetsutveckling under tonårstiden samt preventivt arbete med barn och ungdom. Mats är organisations-, lednings- och dumhetsforskare vid Lunds Universitet. Han är en av Sveriges mest citerade forskare. Han utnämndes 2010 till Wallenberg scholar med ett personligt forskningsanslag på 15 milj. kr. Han har bl a publicerat Chefsliv - det ska fan vara chef, När ledarskapet krackelerar, Reflexive Leadership och The Stupidity Paradox - why smart people do stupid things at work. Han har också skrivit en mängd debattartiklar på bl a DN Debatt och SvD Brännpunkt. George was headteacher from 1993 until 2011 of Ravens Wood School in Bromley. It is a comprehensive school of 1,450 boys with a mixed Sixth Form and is one of only a few secondary schools in England to be rated ’Outstanding’ by Ofsted five times. Between 2003 and 2008, he was Director of the London Leadership Strategy, part of the London Challenge. During his tenure, the pioneering work of his colleague headteachers, drawn from outstanding schools across the city and their staff, made a major contribution to the transformation of the City’s educational performance by assisting those working in the most challenging of circumstances. In 2008, this work became recognised as City Challenge. The impact of this pioneering work was a catalyst for improvement in the City and has resulted in London being one of the few urban areas in the world, where the average performance of its schools is above the national. Lotta Anderson Andrés Brink Pinto Mats Alvesson Lotta är lektor i specialpedagogik vid Malmö högskola och verksam inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen samt koordinator för magister/masterutbildningar i pedagogik, specialpedagogik och ämnesdidaktik. Lotta har i sin forskning intresserat sig för interpersonell kommunikation, samarbete och samverkan mellan familj och profession, flerfunktionsnedsättning och praktiknära forskningsprojekt om formativ bedömning i grundsärskolan. Anders Arnqvist Anders är professor och utbildningschef för rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Han har en flerårig erfarenhet som akademisk ledare och har bedrivit forskning kring särskilt yngre barns läs- och skrivutveckling samt kring effekten av tidig skolstart. Flera av Anders projekt har haft ett tydligt fokus på förbättringsarbeten inom förskola och skola. Andrés disputerade i historia 2009. Sedan dess är han verksam som utredare på Skolinspektionens avdelning i Lund. Han har varit projektledare för kvalitetsgranskningar om utbildningen för nyanlända elever (2014) och undervisningen i historia (2015). Micael Dahlén Micael är författare, föreläsare samt ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit sex böcker, där de två mest kända är Nextopia och Monster. Micael har blivit framröstad till ”näringslivets populäraste föredragshållare” och utsedd till nummer 10 i världen inom sitt forskningsfält. Hans nya bok Kaosologi släpps i höst. Anna Davidsson Anna är skolutvecklingskonsult och arbetar med kompetensutveckling kring undervisning och lärande med Lgr 11, formativ bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lärande samtal och hur man driver långsiktiga utvecklingsarbeten. Anna håller även processledarutbildningar för både rektorer och arbetslagsledare. Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingsstrateg i flera kommuner. Anna Ekström Anna är generaldirektör för Skolverket sedan maj 2011. Hon leder 2015 års skolkommission. Anna invaldes 2009 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och utsågs av regeringen 2013 till ordförande för Linköpings universitets styrelse. Marie Eriksson Marie är förskollärare och förskoleutvecklare i Mölndal. Hon släppte i höstas sin femte bok om förskolepedagogik: Med luppen på verksamheten - Att systematiskt utveckla förskolans arbete. Kenth Hedevåg Kenth har lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Han arbetar nu med utbildningar och föreläsningar samt i ett nära samarbete med skolor i grundskolan och i gymnasieskolan. Anneli Hippinen Ahlgren Anneli är universitetsadjunkt och doktorand på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet. Anneli är fritidspedagog i botten och undervisar främst inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Hennes forskning fokuserar på didaktik inom fritidshemmets verksam- het, men hon har även skrivit antologibidrag med inriktning på miljön som didaktiskt verktyg på fritidshemmet och i samverkan mellan fritidshem och skola. Lise-Lotte Johansson Lise-Lotte är utbildare och verksamhetsutvecklare. Hon har en magisterexamen i pedagogiskt arbete och lång erfarenhet av arbete som förskolechef och rektor. Lise-Lotte har arbetat som adjunkt i pedagogik och med skolutvecklingsfrågor på Högskolan Kristianstad. Pirjo Lahdenperä Pirjo är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola. Hon utnämndes 2005 till Sveriges första professor i interkulturell pedagogik och hon har lång erfarenhet av frågor om mångfald och interkulturalitet i utbildning, ledning, skolutveckling och forskning. Hennes senaste bok Skolledarskap i mångfald kom ut 2015. Helena Magnusson Helena är Fil. Mag. i genusvetenskap. Hon är sedan många år verksam i kommunala förvaltningar bland annat som projektledare inom förskola/skola och kultur. Fokusområde är genus, normkreativitet, jämställdhet, ledarskap, styrning. Peter Matthews Peter is visiting professor at the University College London Institute of Education, and an international education consultant specialising in school and system leadership and education evaluation. After joining the Department for Education and Science in 1990, he helped establish Ofsted in 1992, writing the first inspection framework and many others. As Her Majesty’s Inspector and senior civil servant, Peter was responsible for school inspections for 10 years. He received a national honour in 2003 for service to education. Sinikka Neuhaus Torbjörn Sandén Sinikka är lektor i utbildningsvetenskap och arbetar som utbildningschef vid Lunds universitets ämneslärarutbildning. Hon är intresserad av komplexiteten i skolans värdegrundsuppdrag och har tidigare undervisat på Skolverkets kurs om likabehandling i teori och praktik. Torbjörn är pedagogie doktor och direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia i Finland. Han ansvarar bland annat för rektorsutbildningen och olika kompetensutvecklingsprogram för personal inom skola och utbildning. Forskningsintresset riktas mot pedagogiskt ledarskap. Torbjörn har tidigare jobbat som lärare och rektor. Hans Renman Hans är utbildningsentreprenör, lärare, rektor, uppskattad föreläsare och moderator, fd VD för Apples exklusiva partner för Professional Development i Sverige och en aktiv aktör i de senaste årens skolutveckling och den svenska skolans digitalisering. Hans har arbetat som digitaliseringsstrateg åt Sveriges Kommuner och Landsting och arbetar idag bl a med den statliga svenska innovationsmyndigheten VINNOVAs satsning på utbildningsinnovation i Sverige. Lars Svedberg Lars är legitimerad lärare i matematik och fysik, docent i pedagogik och legitimerad psykolog. Han har betydande erfarenhet av lärarutbildning, skolledarutbildning och kompetensutveckling inom offentlig, ideell och privat sektor. Forskar om skolchefers samspel med rektorer och andra aktörer liksom tillitsfrågor inom utbildningssystemet. Ari Riabacke Helén Ängmo Ari är fil dr. i risk- och beslutsanalys och medlem i Decide Research Group vid Stockholms Universitet. Han är även expertkrönikör i CFO world och är i Dagens Industri rankad topp tre bland näringslivstalarna i Sverige. Ari jobbar i dag som mentor åt chefer som leder förändring och som talare och forskare. Tillsammans med sin fru fil dr. Mona Riabacke har han författat boken Beslutspyramiden - Stegen till klokare beslut. Helén Ängmo är generaldirektör för Skolinspektionen sedan februari 2016. Helén har tidigare bland annat varit överdirektör på Skolverket och departementsråd på Utbildningsdepartementet. Hon leder just nu utredningen ”En attraktiv gymnasieutbildning för alla” samt är ledamot i Universitets- och högskolerådets styrelse. Torgny Roxå Torgny är universitetslektor vid enheten för pedagogisk utveckling vid Lunds Tekniska Högskola. Hans forskning kretsar kring strategisk pedagogisk utveckling i högskolemiljö med en specialitet inom undervisningskultur och förändring av densamma. Torgny har fått Lunds universitets pedagogiska pris och är förlänad utmärkelsen The Dag Hammarskjöld Distinguished Scholar In Educational Leadership, vid McMaster University i Hamilton, Kanada. Daniel Östlund Daniel är lektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och är verksam inom speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Han lade 2012 fram sin doktorsavhandling i pedagogik, ”Deltagandets kontextuella villkor” och har efter det fortsatt arbeta med praktiknära forskningsprojekt om formativ bedömning i grundsärskolan samt inom IFOUS FoU-program Inkluderande lärmiljöer. Praktiska upplysningar Praktiska upplysningar Konferensen äger rum 29-30 september 2016 på Hotel Tylösand i Halmstad. Läs mer om hotellet på http://www.tylosand.se/ Hotel Tylösand tar hand om din anmälan i syfte att du ska få klart besked redan vid anmälan vilken logi du valt och vad konferens med vald logi kostar. Hotel Tylösand har möjlighet att bekräfta till din e-post allt som har med din anmälan att göra för att du ska få så god service kring konferensen som möjligt. Anmälan sker på www.skolledarkonferensen.se i två steg, bokning av logi och bokning av föreläsningar. Anmälan bör ske senast 23 juni. Det kan bli fullbokat på Hotel Tylösand före sista anmälningsdag. Om det sker kan vi erbjuda logi på närbelägna Hotel Tylebäck. Anmälan är bindande, ersättare kan utses. Konferensavgiften faktureras av Högskolan Kristianstad Uppdrag AB. Kostnadsexempel konferens med helpension 29-30 september i enkelrum från 6 166 kr exkl. moms, per person i dubbelrum från 5 657 kr exkl. moms. Önskas ytterligare upplysningar, vänligen vänd er till Högskolan Kristianstad: Sofie Hardö, 044-20 37 37, [email protected] Erling Emsfors, 044-20 31 32, [email protected] Pia Thornberg, 044-20 34 60, [email protected] Camilla Kjellsson, 044-20 33 45, [email protected] Susanne Bondesson, 044-20 32 15, [email protected]
© Copyright 2024