1. No category

Lars Lindberg 2016-04-11
Skolan i Norra Hällsjön
1 Kartbilder
Skolan på karta från 1905 (B2c), här syns det att lärarbostaden inte var byggd.
Lärarbostaden på Ekonomisk karta från 1966 (1:10)
2 Bilder
Bild från Erik Norsteds album, Ref[112].
Foto på Hällsjö skola från Ref[112], enligt Erik Norstedt är det läraren Per Lis på bilden, han skall
ha varit mycket sträng.
Skolan till vänster och lärarbostaden rakt fram.
Skolhuset 1950
Hällsjö skola 1927
Längst ner till vänster är Inga (Karlsson som gift, Eriksson som flicka). Kusin till Ulla.
Läraren Pär Lis skorrade och Inga tog efter så hon skorrade också. Hon var den enda som tog efter.
Hällsjö skola okänt år, det kan vara Hilda Åkerlind på bilden.
Hällsjö skola snöfästning 1934
Skolavslutning Hällsjö skola Elis 2:a från vänster, Ada slöjdlärarinna och lärare John Eriksson till
höger.
Gymnastiksal norra Hällsjö skola, Elis längst bak på första raden.
Kort på skolan och man ser lärarbostaden i bakgrunden.
Från Vänster:
Äldre man som är Gästgivar Gustav, Eskil Karlsson (Ullas bror), Agne Karlsson (? efternamn)
Eljans, Sigfrid Karlsson (lång med liten kille framför), Liten kille okänd, gap man ser porten, Henry
Nyberg, Okänd föräldrer bakom, okänd, Ture Karlsson (Lång med keps), Sven Norgren med bok,
Litet huvud okänd, Harry Karlsson Jons, okänd dam i bakgrunden, Lennart Karlsson Karls (front),
Märta Karlsson?, några okända, Vit rock med hatt (front) Maj Britt Karlsson Pickfallet, Kerstin
Haglund längst till vänster (Skollärarens dotter).
Älg skjuten av Emil i Buskbacken (ej med på bild.) Från Vänster: Anna-Lisa eller Anna-Greta från
Jons, Märta Karlsson Karls, Agne Haglund (bakre raden), Lennart Karlsson Karls, Okänd, Okänd
bakom okänd, Eskil Karlsson (Ullas bror håller i hornet), Okänd bakre raden, Kerstin Haglund,
Okänd mellanraden, Sigrid från Eljans Karlsson?, Lång med ljus keps Otto Karlsson från Mossen,
han hade haft barnförlaming och hade svårt att gå, Sigrids storasyster Eljans, blond ljus Ester
Haglund (Skollärarens dotter), tjej från Jons syster till Anna-Lisa längst till vänster, Sven Norgren,
Mats Karlsson Jons, Rune Gästgivargården, två okända som tittar bort.
Översta raden från vänster, Harry Karlsson Jons, Ture Karlsson Pears, Sigfrid Karlsson bror till
Ture, Anders? Haglund (skollärarens son), Folke Hultman Tennberget, Magister Anders Haglund,
Otto Karlsson Mossen, okänd, okänd, Rune Hällkvist Gästgivargården.
Mellanraden från vänster: Ester Haglund, Esta? Karlsson Jons, Märta Karlsson Karls, A? Eljans,
Okänd Jons, Sigfrid Eljans, Kerstin Haglund.
Främre raden: Eskil Karlsson, Lennart Karlsson och Sven Norgren.
3 Skrifter om Hällsjö skola
3.1 Skrift från Marnäsposten om Norra Hällsjöns Skola
Norra Hällsjön, Ref[109]
I skolan i Hällsjön tjänstgjorde åren 1924 – 1927 Johan Eriksson, född och uppväxt i det gamla
brukssamhället Norn i Hedemora församling.
Skolan låg tätt intill gamla Kronvägen mellan Kåsen och Råbroviken, c:a 500 m SV om platsen för
den gamla Gästgivaregården i Hällsjön, där byggnaden ju tidigare stått och tjänat som tingshus. Den
hade från början en skolsal, men under Erikssons tid i Hällsjön inreddes på hans begäran även en
gymnastiksal i byggnaden. På övre våningen var ett rum använt som slöjdsal.
Någon lärarbostad fanns ej här före 1927, utan folkskollärare Eriksson hade sin bostad i ett rum i
f.d. Gästgivaregården, som vid denna tid inte längre användes som sådan utan som i övrigt tjänade
som bostad åt arrendator Gustav Andersson. Den här byggnaden är ju välbekant för alla som
besöker Ludvika Gammelgård, eftersom den sedan 1950 tjänat där dom bygdegård.
Arrendatorn i Hällsjön ansvarade för plogning av den gamla Kronvägen vintertid, varvid ibland upp
till fyra hästar var spända framför plogen.
I Norra Hällsjön skola undervisades barn från den byn och dessutom barn från Enkullen, Tennberg
och Kåsen. Det förekom dock, att barn från Enkullen fick gå i Södra Hällsjöns skola, som ju
tillhörde Norrbärke församling, därför de hade kortare väg dit. Så berättar Elsa Källgren (f.
Karlsson), som var uppväxt i Enkullen, och som tillbragte alla 6 folkskoleåren i S. Hällsjöns skola.
När det blev dags för fortsättningsskola, fick hon dock traska den längre vägen till N. Hällsjön, där
hon just hade Johan Eriksson som lärare. Skolköket däremot hölls i Klenshyttans Herrgård, dit var
vägen från Enkullen var c:a 7 km.
En del av dessa uppgifter stammar också ifrån ett samtal med Johan Eriksson, nu 85 år gammal och
bosatt i Ludvika. Intagning av elever i Hällsjöns skola skedde vid den tiden enligt Eriksson vart
annat år. Därigenom kunde undervisningen uppdelas i tre årsklasser istället för 6.
Under sin tid vid Hällsjöns skola drev Johan Eriksson ungdomsverksamhet inom nykterhetsrörelsen
Barntemplarna. Elsa Källgren var medlem av denna ungdomsloge och berättar, att man vid Luciatid brukade tåga sjungande runt i byarna omkring Hällsjön med en lysande stjärna, som Johan
Eriksson tillverkat.
Någon tid sedan Eriksson lämnat Hällsjöns skola, byggdes lärarbostad där mitt emot skolbyggnaden
ett stycke längre in från vägen.
Av ett skolstyrelseprotokoll från 1946 framgår, att det är svårt att få lärare till N. Hällsjöns skola,
som ju låg rätt avsides. Man umgicks därför med planer på att låta barnen där flytta till S. Hällsjöns
skola eller skjutsas till Blötberget.
1948 utreds en nedläggning av skolan i N. Hällsjön, där barnantalet under de tre framförliggande
åren var mindre än 10. 4 februari 1949 föreslår så Skolstyrelsen nedläggning av skolan, där
läsningen tydligen upphör vid vårterminens slut detta år. Därefter skjutsas barnen härifrån till
Blötbergets skola.
Sommaren 1951 anordnades lägerverksamhet i kyrkans regi för ungdomar i Hällsjöns skola under
ledning av kyrkoadjunkt E. Lundkvist.
I sammanträde med skolrådet i september 1956 fick beredningsnämnden i uppdrag att utreda en
försäljning av N. Hällsjöns skola för rivning och lärarbostaden till privatbostad. Och idag finns
endast lärarbostaden kvar på den forna skoltomten i Norra Hällsjön. (Lärarbostaden är numera
också riven, Lars kommentar).
3.2 Från Ludvika Folkskolor skriven c:a 1942
Enligt Ref[107] är det noterat följande. 1842 fastställdes att skolundervisning skulle anordnas. Men
det dröjde ett antal år innan det var genomfört. I början hade man flyttande skolor och det fanns en
station i Hällsjön. Vidare bestämdes att lärarna skola läsa 10 månader om året från 8-12, 14-18 varje
dag. Ferier hållas under tiden 15 Juni till 15 Juli och 15 december till 15 Januari. Lönen var 100
riksdaler.
Varje skolbarn ålades att medföra ved för eldning av skolrummet. Detta gick turvis så att några hade
med sig för en vecka, andra för nästa, etc. Vidare skulle barnens föräldrar betala 1 Rd till
skolkassan. De fattiga kunde dock befrias från denna avgift. Utom denna inkomst skulle skolorna
äga att utkräva 6 Rd från varje mantalsskriven person.
1862 finns det noterat att läraren i Hällsjön, Johan Samuelsson skulle förflyttas till Östansbo dels
därför att barnen där icke på 10 månader fått undervisning. Dels också för att han själv fick mottaga
nödiga råd och på erfarenhet grundad ledning i det högst vigtiga undervisningskallet af den enda
examinerade läraren P. R. Norell. Varje lärare hade i genomsnitt 121 barn.
Det fanns ett skolreglemente och i Hällsjön skola fanns det en avskrift av 1864 års reglemente. Det
säger att i Ludvika socken finns det 7 skolområden varav Hällsjön är ett. I varje sådant skall finnas
folkskola med rymligt och ändamålsenligt skolhus och nödig skolmateriel.
Kraven på lärarna finns beskrivna som att de skall ha gott lefverne samt skall ha förmåga att
obehindrat och riktigt läsa svenskt och latinskt tryck, kunna gamla och nya testamentet, god
christendomskunskap, skriva läsligt och inneha de enklaste och allmännaste grunderna i
räknekonsten.
Hällsjön var en av de allra äldsta skolorna och det fanns bevarat journaler och examenskataloger ch
matriklar från 1870 talet. Första gången som Hällsjö skola nämns är 1851, då skolorganisationen
trädde i kraft. Undervisningen skedde i början primitivt, de närmaste 10 åren ambulerade skolan i
olika gårdar. I boken finns det refererat till en gammal man som började skolan 1873. Han berättar
att en av hans släktingar, född 1836, sagt att de på hennes tid gingo i skola i hemmen. Likaså så
kommer han ihåg att hans första lärare hette Skakarback-Anders och var ofärdig. Detta var år 1867.
Skolan hölls den tiden på en gård i Enkullen. Längre fram fick man en lärare som hette Ullberg och
sedan en vid namn Nordvall. Denna undervisade i en skolsal vid Sotbo. Protokoll visar att Johan
Samuelsson var lärare i Hällsjön 1864.
Skolhuset i Hällsjön är enligt boken ett tingshus vid Gästgivaregården som runt 1870 flyttas ett
antal 100 m längs Kronvägen. Det finns flera personer som 1872 börjat i skolan i Norra Hällsjön.
De äldsta böckerna är daterade 1870, varför det är mycket troligt att undervisning i det flyttade
tingshuset fanns redan 1870.
De äldsta journalerna omtalar att det detta år funnes inte mindre än 77 barn. Om man jämför med
det nuvarande, runt 1940, är barnantalet 15 st. Det är anmärkningsvärt att de flesta barnen besöker
skolan flitigt men att kunskaperna växla högst betänkligt. Det märks på att de tre äldsta barnen är 17
år och de kan varken läsa eller skriva i särskild hög grad. I samtliga ämnen, vari dessa undervisats,
innanläsning, biblisk historia och katekes, välskrivning och räkning äro de kapitalt underkända.
Men det fanns yngre med betydligt bättre kunskaper.
Lärare var vid denna tid Reinhold Norell. Han säger i en anmärkning att någras undervisning var
vid hans ankomst till skolan fullkomligt försummad. Anmärkningar för olovlig frånvaro blir längre
fram allt talrikare. Skälen torde vara arbete borta från hemmet, fattigdom och sjukdom. Dessutom är
det här lång och svår skolväg och snöhinder.
Ett inte så litet antal barn tycks också ha varit efterblivna i andligt avseende, det anmärks inte så
sällan att elever ha svårt att tala, äro slöa och tröga etc.
Flera av de från Ludvika församlingen i övrigt kända lärarna har under kortare tid tjänstgjort i
Hällsjön. Så är fallet utom med Norell också med fröken Vilhelmina Lindqvist. Den lärarinna som
betytt mest för undervisningen vid Hällsjön är utan tvekan fröken Hilda Åkerlind som skänkte 41 år
av sin lärargärning åt barnen i dessa fattiga och avlägsna traktor. Under åren mellan 1882 och 1923
tjänstgjorde i Hällsjön. Men hon har fått den lönen för sin möda att folket i trakten sätter henne
mycket högt.
En gammal elev berättar att man alltid kallade henne för lärarinnan, ordet fröken skulle ha varit för
simpelt. Hon säger också, vi vördade högt vår lärarinna. På den tiden, 1890 talet var det omkring 50
barn i folkskolan.
Det finns också vissa inventarieförteckningar fanns bevarade. En från 1874 i Hällsjön beskriver att
skolan ägde en hel del böcker och andra skolmaterialier. Man hade 30 stycken Nya testamenten i
stort format, flera böcker mycket slitna. Ett exemplar a Fjellstedts bibelförklaring förekommer. I
skolan hade man ingen orgel för psalmsången utan i Hällsjön spelade läraren på en s.k.
psalmodikon, ett av prosten J. Dillner uppfunnet instrument, påminnande om en sorts fiol. För att
kunna spela på detta behövdes också en s.k. sifferkoralbok. Både psalmodikon och dylik koralbok
äro upptagna i inventarieförteckningen.
I de andra ämnena förekommo framför allt ett antal läseböcker för folk och småskolan, en lärobok i
naturlära av Berlin, kort handledning i Geografi och Historia av Bärsell samt rättstafningslära av J.
A. Zakrisson. Detta är de egentliga läxböckerna vilka finnes i ett större antal exemplar. För lärarnas
del funnos en grammatik av Meyerberg och Karl Kastmans metodiska anvisningar.
För övningsämnena funnes olika hjälpmedel, såsom stafnings- och renläsnigstabeller af
Wexelundervisningssällskapet, räknetabeller av olika slag, varav en fanns i behåll på 1940-talet
samt 23 siffertavlor.
Också fanns olika kartor och planscher var Hällsjön skola försedd. Det fanns planscher över gamla
och nya testamentet samt geografiska kartor över Europa, Skandinavien och Sverige.
3.3 Från Glimtar från skolor i Ludvika Kommun förr och nu 1992
Enligt Ref[108] läggs Hällsjö skola ner 1949. 1864 skall det ha funnits fem skollag varav en
Hällsjön-Enkullen men utökas samma år till sju skollag. Det står att den gamla skolan hade mycket
sträng disciplin. Men enligt reglementet skulle läraren behandla eleverna med ”milt allvar”. Det var
i sista hand som aga skulle få förekomma. Lärarens främsta uppgift vara att fostra eleverna till
”gudsfruktan, laglydnad, flit och ordentlighet”. Eleverna å sin sida skulle lyda läraren och med
undergivenhet ta emot förmaningar, varningar och bestraffningar.
Statens folkskoleinspektör skriver i en rapport från 1868 att en stor mängd av den arbetande
klassens barn vandrat tiggande omkring, särskilt då kring de stora gruvfälten i Grangärde och
Ludvika. ”När barnen på grund av fattigdom ströva omkring på vägarna för att tigga bröd, är det
sannerligen inte lätt att hålla ordnad skola”.
Dagböcker från Hällsjö skola omnämner frånvaro pga matbrist, skobrist, svårt att gå i snö, ej kläder
och moder sjuk. Eleverna fick själva elda och städa skollokalerna.
3.4 I skrift om Norra Hällsjön
I ref[110] nämns det att Norra Hällsjön tillhörde för 1863 Grangärde kommun. Södra Hällsjön
hörde till Norrbärke. Enligt skolplanen från 1844 skulle det finnas en ambulerande skola i södra
delen av kommunen med en station för Hällsjön och byarna däromkring. Men 1848 hade ingen
skola kommit igång. Orsaken ansågs vara svårigheten att få fram ekonomiska medel, bråk med
moderförsamlingen Grangärde samt brist på utbildade lärare. Från 1850 får Ludvika församling
själv svara för sina skolfrågor.
1863 skiljs Ludvika definitivt från Grangärde och blir egen socken. Kyrkoråd eller skolråd blir nu
ansvarigt för skolfrågorna. I Ludvika församling består rådet av sex bruksidkare och bergsmän samt
gästgivaren D. E. Danielsson i Hällsjön.
3.5 Med kamera i Ludvikabygden
I Ref[111] anges det att sista läraren hette Anders Haglund-Kymmer och att det 1949 var 25 barn i
skolan.
3.6 Lars kommentarer från intervju med Ulla
Hilda Åkerlind som var lärarinna på slutet av 1800-talet och början på 1900-talet var riktigt ilsk och
slog av pekpinnar, Ullas mamma berättade att hon slog en elev från Slogberget, södra Hällsjön, så
illa i ryggen att han blev invalid. Han skulle ha sagt att när jag blir vuxen skall jag dräpa Hilda.
De vuxna föräldrarna som gav henne smör och kött behandlade hon väl, och deras barn blev
favoriter.
Ullas mamma som gick som elev för Hilda ansåg Hilda vara dum men Ullas mamma såg inte pga
dålig syn.
4 Boende 1800 – 1931
Tydligen byggdes lärarbostaden 1927, innan det bodde lärarna bland annat i Gästgivaregården.
Gul färg betyder att personen följer med på gården till nästa husförhörsbok.
Grön färg betyder att personen finns med på annan gård i Hällsjön.
Namn på gården som står i rubrik har tagits direkt efter det som står i husförhörsboken, behöver inte
alltid vara helt korrekt.
4.1 1848-1857, 289 (Skolan Lars kommentar)
Carl Andersson f 11/3 1820 i Ljusnarsberg. Gift 28/12 1844 med Maja Stina Jansdotter f 2/3 1819.
De får barnen Carolina f 20/6 1845, Wilhelmina f 5/1 1847. De flyttar till Grangärde 21/11 1848.
David Ljungvall Skolmästare f 16/8 1898 i Ljusnarsberg, ankom 1854 ifrån Eskilstuna. Sökt för
lägesmål och ingår äktenskap 21/11 1847 med Pigan Carin Ytterberg. Flyttar 10/4 1862 till
Westerås.
Inhyst:
Petter Persson f 27/9 1814 d 1857 ihjälslagen i grufva (Grängesberget). Gift 20/5 1842 med Anna
Stina Jansdotter f 28/5 1821 d 1857 i lunginflammation.
Barnen:
Jan Petter Persson f 12/8 1842 senare utflyttad 1856 till (277).
Per Eric Persson f 15/12 1843, senare utflyttad 1856 till (277).
Daniel Eric f 26/4 1845, senare utflyttad 1856 till (277) och vidare till Ludvika Qvarn 1860.
Maja Stina f 18/12 1847 d 13/7 1851.
Carl Gustaf Persson f 30/11 1848, senare utflyttad 1856 till (277) och som flyttar in
Gästgivaregården 1863.
Maja Stina f 18/9 1851 d 6/4 1857 i magsjukdom.
Herman Ersson f 22/12 1811 i Sörbärke. Gift 20/8 1842 med Maria Hansdotter? f 8/8 1805 i
Grangärde. De har sonen Jan Eric f 31/1 1843. De flyttar 1846 till Grangärde.
4.2 1858-1864, 139 (Delad)
David Ljungvall Skollärare f 16/8 1898 i Ljusnarsberg. Som flyttar in 1854 från Eskilstuna. Sökt
för lägesmål och ingår äktenskap 21/11 1847 med Pigan Carin Ytterberg. Flyttar 10/4 1862 till
Westerås.
4.3 1864-1873, 25
Johan Wilhelm Ullberg Skollärare f 9/8 1835 i Skinsberg. Gift 1859 med Christina Catharine
Bjurström f 22/3 1831 i Gunnelbo. De får barnen Johan Edvard f 17/3 1860, Knut Herman f 23/10
1862, Elsa Mathilda f 9/11 1865, Henning Johannes f 22/12 1866, Emma Christina f 27/6 1868,
Selma f 5/12 1869 d 31/12 1869, Per Alfred f 28/8 1871 d 4/9 1871. De flyttar in 1/9 1866 från
Söderbärke och vidare 14/11 1871.
Per Reinhard Norehammar Skollärare f 10/7 1842 i Säby. Gift 19/9 1866 med Josefin Augusta
Söderling f 16/2 1847 i Stockholm. De har barnen Selma Augusta f 18/11 1867, Esther f 26/3 1870,
Carl Hjalmar f 12/9 1871, Anna Josefina f 31/12 1872. De flyttar in 14/11 1871.
Lovisa Bratslöf Piga f 25/8 1853 i Fernebo (Karlstad). Hon flyttar in från Silfberg 17/11 1871 och
flyttar tillbaka 11/11 1872.
Christina Wilhelmina Piscator f 13/1 1854 i Hed, inflyttad från Gunnielbo 11/11 1872.
4.4 1873-1880, 29 (delad mot n.b. 771)
Hans Carlsson Skollärare f 15/1 1858 i Boda, han flyttar in från Boda 27/11 1878 men flyttar igen
10/11 1879.
Jakob Erik Jakobsson Skolläraren f 19/4 1857. Han flyttar in 14/11 1879 och vidare till Sala 18/11
1882.
Syster Augusta Jakobsdotter f 14/2 1860. Hon flyttar in från Norrbärke 12/11 1880 och vidare till
Gonäs 1882.
4.5 1881-1890, 771
Jakob Erik Jakobsson Skolläraren f 19/4 1857. Han flyttar till Sala 18/11 1882.
Syster Augusta Jakobsdotter f 14/2 1860. Hon flyttar till Gonäs 1882.
In flyttar:
Hilda Alida Katarina Åkerlind, Folkskollärarinna f 1/9 1861 i Rödbo Bohus län.
4.6 1891-1899, 932
Hilda Alida Katarina Åkerlind, Folkskollärarinna f 1/9 1861 i Rödbo Bohus län.
Fröken Selma Eugenia Åkerlund f 9/4 1864 i Långsele. Hon flyttar hit 13/1 1898 från Stockholm
och gifter sig senare med bankkamrer Carl Axel Almqvist 20/6 1899 30/10 1899 i Svenljunga.
Fröken Helma Anna Emilia Åkerlund f 20/3 1875 i Långsele. Hon flyttar hit 16/1 1898 och gifter
sig senare och flyttar 1903 vidare till Marnäs.
4.7 1899-1909, 1091
Hilda Alida Katarina Åkerlind, Folkskollärarinna f 1/9 1861 i Rödbo Bohus län.
Övriga:
Fröken Helma Anna Emilia Åkerlund f 20/3 1875 i Långsele. Hon gifter sig och flyttar 1903 vidare
till Marnäs.
4.8 1909-1920, 1072
Hilda Alida Katarina Åkerlind, Folkskollärarinna f 1/9 1861 i Rödbo Bohus län.
Övriga:
Elin Elisabeth (Gransell) Adolfsson, Jungfru, f 7/2 1896 i Grängesberg, hon flyttar hit 31/5 1916
och flyttar till Stockholm 12/11 1916, kommer tillbaka från Ljusnarsberg 21/11 1918. 1920 begär
hon byta namn till Adolfsson.
Anna Karlsdotter Piga f 18/2 1876, kommer från Sandbacken Enkullen. Hon har oäkta dottern
Jenny Elisabeth f 10/2 1897 och sonen Karl Harlad f 5/10 1913. Karl Harlads far är Karl Erik
Norgren från Pears. Hon flyttar 25/11 1915 till Kåsen.
4.9 1920-1931, 2071 Skolan
Hilda Alida Åkerlind, Folkskollärarinna f 1/9 1861 i Rödbo utflyttad till Kristinehamn 1922. Hon
Pensionerades 1923 då hon fick Kungliga ?alriöiska Sällskapets Stora Medalj.
Klara Helena Forsström, Lärarinna f 12/4 1880 i Kristinehamn
Johan Eriksson, Folkskolelärare f 21/1 1901 i Hedemora
Per Lis, Folkskolelärare f 4/7 1899 i Gagnef. Gift 27/9 1930 med Svea Linnea Kilander f 19/8 1908
i Ludvika.
Övriga:
Hilda Kristina Olsson, Husförestånderska f 23/7 1910 i Gagnef utflyttad 1929.
Elin Elisabeth (Gransell) Adolfsson, Tjänare, f 7/2 1896 i Grängesberg.
4.10 1931-1939, 2193 Skolan
Per Lis, Folkskolelärare f 4/7 1899 i Gagnef. Gift 27/9 1930 med Svea Linnea Kilander f 19/8 1908
i Ludvika. De har sonen Per Arne f 1/4 1932.
De flyttar till Jägarnäs 4/9 1933.
Torsten Georg Forsberg, Folkskolelärare f 17/5 1902 i Stora Tuna, inflyttad 4/9 1933 ifrån
Domnarvet, utflyttad 7/9 1938 till Blötberget.
Linda Elisabeth Forsberg, född Johansson, Folkskolelärarinna f 17/1 1871, frånskild från Anders
Forsberg 5/8 1914, inflyttad 4/9 1933 ifrån Domnarvet, utflyttad 7/9 1938 till Blötberget.
Anders Haglund Folkskolelärare f 1895 12/8 i Gangnef, gift med Anna Kornelia Johansson f 1901
21/2 i Myckleby. De har barnen Nils Anders Rune f 21/12 1926 i Lillhärdal, Ester Maria Anna f
30/3 1928 i Lillhärdal, Kerstin Märta Elisabeth f 10/8 1930 i Lillhärdal, Jan Erik Örjan f 28/3 1938 i
Sveg.
Inflyttade ifrån Lillhärdal 11/7 1938.
4.11 1941, 222 Skolan
Anders Haglund Folkskolelärare f 1895 12/8 i Gangnef, gift med Anna Kornelia Johansson f 1901
21/2 i Myckleby. De har barnen Nils Anders Rune f 21/12 1926 i Lillhärdal, Ester Maria Anna f
30/3 1928 i Lillhärdal, Kerstin Märta Elisabeth f 10/8 1930 i Lillhärdal, Jan Erik Örjan f 28/3 1938 i
Sveg.
Inflyttade ifrån Lillhärdal 11/7 1938.
5 Referenser
Ref #
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
Mantalslängder
Storskiftesbeskrivning
Avmätning och Gränsbestämning
Avmätning
Delination
Storskiftesbeskrivning
Lokalundersökning
Ludvika Folkskolor Helga P:son
Backman
Glimtar från skolor i Ludvika kommun
förr och nu
Marnäs-Posten #21
Om Norra Hällsjön
Med kamera i Ludvikabygden
Erik Norstedts fotoalbum, fotat av Hans
Pettersson September 2014
År
1642-1820
1813
1807
1784
1700
1817
1920
Riksarkivet
Lantmäteriet
Lantmäteriet
Lantmäteriet
Lantmäteriet
Lantmäteriet
Riksarkivet
C:a 1942
Biblioteket
1992
1987
Biblioteket
Biblioteket
Biblioteket
Biblioteket
2014