tillsammans är vi starka

KRIMINA LVÅ R D E N S P E R S O N A LT ID N IN G . AP R IL 20 1 6
OMKRIM
Arbetsmiljön på frivården Vänersborg
TILLSAMMANS
ÄR VI STARKA
Tema utsluss
Fler behöver
förberedas för friheten
Isoleringsbryt
Tränar tillsammans
på häktet Huddinge
Transporter
Arvidsjaur styr hela
landets förflyttningar
2
OMKRIM INGÅNG
Att bryta isolering för häktade med restriktioner är en viktig uppgift för
Kriminalvården. På häktet Huddinge har man med åklagarnas tillstånd
börjat med gemensamma gruppaktiviteter. 40
Bakom rubrikerna
V i skriver om utsluss. Alltså om vägen från fängelse ut
i samhället. För en utomstående verkar det kanske
konstigt att Kriminalvården inte är bättre på detta än
vad man är. Många gånger har vi hört om ”folk som
muckar från fängelset med en plastpåse i handen och
ingenstans har att ta vägen”.
Redan 2007 infördes en lag som erbjuder fyra
särskilda utslussåtgärder i slutet av fängelsetiden. Åtgärderna
vårdvistelse, frigång, halvvägshus och utökad frigång med fotboja
kan användas i olika kombinationer, allt efter klientens behov.
Jag kommer ihåg glädjen hos Ulf Jonson, dåvarande chefen för
klient- och säkerhetsenheten, över de nya trovärdiga alternativen
till fängelse. Han kallade lagen för milstolpe och ansåg att svensk
kriminalvård hade flyttat fram sina positioner internationellt.
Den nya lagen fick en trevande inledning. Man var försiktig
innan en praxis byggts upp. Det finns de som tycker att Kriminalvården fortfarande är väl försiktig med att placera ut klienter. Läs
i denna tidning om Skyddsvärnet som tycker att Kriminalvården
använder både hängslen och livrem innan placering i halvvägshus.
NYHETER
7
18 De bäddar för mjuklandning.
20 Frigång ett bra sätt att byta liv.
22 Alla behöver stöd i slutet av fängelsetiden.
23 Halvvägshus.
26 Familjehem.
27 Uppdrag utvärdering.
REPORTAGE
30 Varmt grupptryck i Vänersborg.
redaktör.
2
OMKRIM 2/2016
TRYCKSAK
OMKRIM 2/2016
428
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
34 Problemlösare i Arvidsjaur.
40 Så bryts isoleringen.
VETENSKAP
38 Att träna empati och impulskontroll.
INTERVJU
45 Psykolog med fokus på brottsoffret.
KULTIKRIM
48 Fängelset mitt i Gävle.
RUNTIKRIM
51 Landet runt.
DEBATT
Omslagsbild: Anna-Lena Lundqvist
Det ska sägas att generell utslussning innebär att klienten
under fängelsetiden flyttas från en högre säkerhetsklass till en
lägre. Sköter man sig, får man flytta till mer öppna förhållanden
som mer liknar utsidan. Successivt får klienten vänja sig vid livet
utanför murarna med permissioner som blir obevakade och allt
fler. Utvalda behandlingsprogram ska ytterligare reducera risken
för misskötsamhet. När denna kedja fungerar kan man också
beviljas en särskild utslussningsåtgärd.
Längre fram i tidningen kan ni se grafik över hur de särskilda utslussåtgärderna sakta ökade fram till 2009 då åtgärden
vårdvistelse störtdök. Skandalen var ett faktum då en vårdvistelseleverantör, Styrmansgården, inte höll måttet, vilket gjorde att
Kriminalvården såg sig tvungen att skärpa kontrollen och minska
möjligheterna för ledighet.
En annan händelse som påverkade utslussningsmöjligheterna
var Malexander-morden. När det uppdagades att polismördarna
och bankrånarna var intagna som begick brotten under permission från fängelset drogs antalet beviljade permissioner ned dramatiskt.
Balansgången är svår för Kriminalvården.
Personer ska slussas ut i samhället, men
ingenting får hända. Enstaka händelser kan
orsaka pådrag i medierna och få stora konsekvenser för verksamheten. Men arbetet med
att få klienter att landa mjukt efter vistelsen
i Kriminalvården pågår oförtrutet. Ett nytt
regeringsuppdrag innebär att arbetet med
utsluss intensifieras.
Katarina Luksepp,
441
Nytt om kriminalvård.
TEMA UTSLUSS UNDER LUPP
»Den nya lagen fick
en trevande inledning.«
OMKRIM
2/2016
Hon bjuder in
åklagare 40
Han ser sin gärning
i backspegeln 45
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90
[email protected]
Elisabet Jönsson 011-496 33 35
[email protected]
E-post: [email protected]
Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
56 Sonen i kläm när frivården tog semester.
ÖVRIGT I OMKRIM
4 Bilden anstalten Skenäs. 6 Gd har ordet. 13
Frivilliga krafter RFS. 14 Krönika Yoga. 29 Yrket
placeringshandläggare. 50 Guldkorn. 58 Sport
och fritid. 59 Hedervärt. 60 Filmtävling.
Formgivning: John Bark Design
Tryckeri: Edita
Upplaga: 18000
Nästa manusstopp: 6 maj
Prenumerationsservice:
Sanna Lagrén 011-496 37 66
[email protected]
Postadress:
Omkrim, Kriminalvården, 601 80
Norrköping
Prenumeration:
Alla anställda och lekmannaövervakare får
tidningen hemskickad. Vill du som anställd
INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör
eventuella adressändringar hos sin frivård.
Även pensionärer och andra intresserade får
tidningen utan kostnad. Men för er krävs att
ni anmäler till prenumerationsservice att ni
VILL ha tidningen.
3
BILDEN
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT
Å S A ST U B B FÄ LT / F OTO
Elefanter
på Skenäs
F rån rå bräda till såld
produkt. Den tillfredsställelsen vill produktionsledaren Tommy
Andersson ge alla klienter i träverkstaden
på anstalten Skenäs.
– Först har vi utbildning.
Alla börjar med att gå igenom
och prova alla moment och
alla maskiner och gör mindre
föremål. Alla får misslyckas,
börja om och lära sig.
Nästa steg är den verkliga
produktionen. På Skenäs
gör man lekstugor och barnmöbler. Gulliga ridelefanter
finns också på repertoaren. I
varje lekstuga som säljs ingår
en barnmöbelgrupp.
– Det bästa är när klienten
hinner vara med i hela processen. Att han hinner se den pall
som han själv tillverkade gå
iväg med en stuga till en kund.
Stoltheten och glädjen som
klienten känner då går inte att
ta miste på.
Möblerna finns på många
vårdcentraler och tandläkarmottagningar i närområdet,
och säljs även på Blocket.
Vanligast är fortfarande muntill-mun-metoden.
– När vi just hade sålt en
lekstuga till en kund i Söderköping ringde en ny kund från
Kalmar. Han hade sett stugan
på ett bilflak och hade genast
frågat föraren var han kunde
få tag på en likadan. Det känns
som om vi tillverkar grejer
med kvalitet, ler Tommy Andersson.
4
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
5
NILS:
Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Det innebär att både värna om de medarbetare vi
har, och samtidigt locka till oss nya.
JOAKIM RIGHAMMAR
NYHETER
har tagit över rodret som sektionschef
för placeringssektionen. Joakim kommer närmast från Polismyndigheten
där han haft olika roller, bland annat
som utredare, förundersökningsledare
och chef.
Rättelse. Sidan 6 i Omkrim
2015:6. Korrekt namn på den
tidigare chefen för Kanadas
kriminalvård är Ole Ingstrup.
FRIVÅRD
Satsning på info
till domstolar
»Vi kan börja med
att gräva där vi står«
E
»Konkret bör vi kunna
erbjuda och genomföra
intensivutbildning i svenska
för vikarier som vill gå vidare
till vår grundutbildning.«
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
6
n strategiskt viktig fråga vi
behöver hantera är vår förmåga
att rekrytera och kompetensutveckla chefer och medarbetare.
Konkurrensen på arbetsmarknaden har hårdnat och vi måste
på lång sikt förbli en attraktiv
arbetsgivare.
Personalrörligheten ökar och det har
blivit svårare att få kvalificerade sökande
till de tjänster som utannonseras. Det
gäller såväl vikariat som tillsvidareanställningar. Dessutom söker påfallande få
utrikes födda medarbetare chefstjänster,
vilket gör att vi inte tillvaratar värdefull
kompetens inom verksamheten.
Att Kriminalvården uppfattas som
en attraktiv arbetsgivare får vi många
bekräftelser på. Samtidigt lämnar också
medarbetare och chefer oss för att arbeta
i andra delar av offentlig förvaltning.
Ibland för att de vill få nya erfarenheter i
yrkeslivet. Ibland till verksamheter som
har andra villkor för lön och arbetstider.
Att andra arbetsgivare intresserar sig
för våra anställdas unika erfarenhet och
kompetens är i grunden positivt. Samtidigt vill vi inte förlora skickliga medarbetare. Blickar vi några år framåt, ser vi ett
ökande rekryteringsbehov. Det är därför
viktigt att både värna och utveckla de
medarbetare vi har, och samtidigt locka
till oss nya.
Vi kan börja med att gräva där vi står.
När jag för några veckor sedan träffade
den regionala ledningsgruppen i Stockholm berättade de att vi har ett antal
skickliga vikarier i verksamheten. Många
av dem vill gärna fortsätta, men kommer
inte att kunna erbjudas fast anställning
på grund av att deras språkkunskaper
inte räcker till för att klara grundutbildningens krav. Det för tankarna också till
den bredare grupp av nyanlända arbets-
sökande som nu står till arbetsmarknadens förfogande. I den finns ett stort
antal personer med rätt utbildningsbakgrund, erfarenheter och arbetskapacitet,
och som jag är övertygad om skulle vara
en stor tillgång i vår verksamhet. Även för
denna grupp är bristande kunskaper i det
svenska språket det största hindret.
Slutsatsen blir att Kriminalvården kan
bidra både till integration i samhället,
men också till vår egen kompetensförsörjning genom att bygga upp en
språkutbildningskapacitet. Konkret bör
vi kunna erbjuda och genomföra intensivutbildning i svenska för vikarier som
vill gå vidare till vår grundutbildning. Vi
ska också i nära samarbete med Arbetsförmedlingen skapa praktikplatser för
nyanlända, också det i kombination med
svenskundervisning.
Att gräva där man står handlar också
om att generellt öka vår förmåga att
kunna erbjuda chefer och medarbetare
som idag bär upp vår verksamhet goda
utvecklingsmöjligheter. Det handlar
inte bara om fortbildning i traditionell
mening – det ska vi naturligtvis också ha
– utan om att vi som arbetsgivare måste
vara noga med att skaffa oss en tydlig
bild av varje medarbetares individuella
potential och vilja till utveckling. Med
det i fokus kan vi tillsammans utarbeta
en plan för att nå de mål som jag tror att
de flesta av oss formulerar i våra yrkesliv.
Det kan handla om att skapa möjligheter till arbetsrotation, att pröva på
chefsroller via chefsvikariat, att fördjupa sina kunskaper genom att ta på sig
specialistuppgifter eller att bredda sina
perspektiv genom internationella uppdrag. En myndighet som erbjuder sina
anställda många utvecklingsmöjligheter
kommer också att långsiktigt uppfattas
som en attraktiv arbetsplats.
OMKRIM 2/2016
Häktet Kronoberg
är först ut i landet
med en omvårdnadsavdelning
där man kan ta
emot till exempel
klienter med
rörelsehinder.
HÄKTE
Bättre omvårdnad på ny
avdelning på Kronoberg
H
äktet Kronoberg har
öppnat landets första
omvårdnadsavdelning
på häkte. Avdelningen har nio
platser och är en riksresurs
för klienter som har ett större
omvårdnadsbehov än vad
som kan erbjudas på annan
häktesplats.
– Det kan vara häktade klienter som har skadats i samband med gripande eller brott,
till exempel skottskadade
eller knivhuggna som behöver
hjälp med vardagssysslor.
Det kan också vara klienter
med olika rörelsehinder eller
kroniska sjukdomar, förklarar
Annette Warman, kriminalvårdsinspektör på häktet
Kronoberg.
– För att få komma hit ska de
vara färdigbehandlade på sjukhus. Vi har sjukhussängar och
handikappanpassade bostadsrum med toalett. Den vård vi
ger motsvarar hemtjänst eller
hemsjukvård.
En omvårdnadsavdelning
har saknats.
– Många klienter som vår-
dats färdigt på sjukhus vistas
på vårdhem under häktningstiden, men genom att ha egen
vårdpersonal slipper vi ta in
kompetens utifrån.
– De som jobbar här är
utbildade undersköterskor
eller har jobbat som personlig
assistent. De är anställda som
kriminalvårdare men i arbetet
ingår omvårdnadsarbete.
Placering på enheten sker i
enlighet med särskild placeringsbegäran hos den regionala sjukvårdssamordnaren i
Stockholm.
Nu finns ett enhetligt,
nationellt framtaget material för frivårdens lokala
information till domstolsväsendet. Insatsen är kopplad
till det nationella målet om
att öka trovärdigheten för
verkställigheten av påföljder
i frihet. Materialet ska stödja
frivårdskontor i informations- och samverkansarbete gentemot domarkåren.
Materialet kan även användas för andra målgrupper
som socialtjänst eller olika
delar av rättsväsendet. Det
finns en powerpoint-presentation med manus, en
broschyr om frivårdens
uppdrag och en inbjudningsmall. Det finns också filmer
om personutredningar och
inom kort kommer en film
om misskötsamhet. Materialet är samlat på Krimnet.
Bild ur powerpointpresentationen.
HR
Medarbetarundersökningens nästa steg
Årets medarbetarundersökning är avslutad. Svarsfrekvensen landade på 79 procent,
strax under målet på minst
80 procent. Den trots allt höga
OMKRIM 2/2016
svarsfrekvensen gör att det
finns goda förutsättningar att
göra bra analyser.
Och det är precis vad som
händer just nu; under april är
analysen av medarbetarundersökningen klar. Resultaten
börjar gå ut till alla medarbetare
via cheferna. Alla ska vara informerade senast till sommaren.
Därefter ska diskussioner ske
löpande och fram till den första
oktober ska varje arbetsgrupp
ta fram handlingsplaner och
åtgärder.
7
NYHETER
VILL DU CHEFA?
ANSTALT
Verkstad +
lärcentrum =
yrkesutbildning
Förslag från region Syd: I Kriminalvårdens träverkstäder skulle praktik inom finsnickeri kunna ske
för att klara av kurser inom hantverksprogrammet.
E
tt tätare samarbete
mellan lärcentrum och
programmet arbete
skulle skapa fler yrkesutbildningar i Kriminalvården.
Region Syd har kartlagt
förutsättningar för yrkesutbildning i regionen. De
har också presenterat en
utvecklingsplan där Kriminalvårdens produktionsledare föreslås fungera som
handledare för gymnasiala
yrkesutbildningar.
Redan idag går anstalten
Tygelsjö i bräschen för en
8
yrkesutbildning helt i Kriminalvårdens regi. Tygelsjö
bedriver kurser inom en yrkesutbildning i gymnasieskolans
program naturbruk med inriktningen trädgård. Klienterna läser teoretiska ämnen på
lärcentrum, medan praktiken
sker i anstaltens växthus.
På samma sätt skulle
lärcentrum och programmet
arbete kunna samarbeta
inom andra utbildningar,
till exempel att köksarbete
som ingår i restaurang- och
livsmedelsprogrammet kan
handledas av kockar anställda
i Kriminalvården. Likaså kan
svetspraktik ske i Kriminalvårdens verkstäder, för att så
småningom leda till en yrkesexamen i det industritekniska
programmet.
– Vi tror jättemycket på det
här. Vi vill erbjuda en yrkesutbildning som leder till en
examen, säger Irene Sehlin,
rektor i region Syd.
Nu är även anstalten
Östragård på väg att starta
kurser i naturbruksprogrammet med hjälp av läraren från
Tygelsjö.
LEDIGA TJÄNSTER
NYHETER
Har du intresse och fallenhet för ledarskap? Kvinspförsörjningsprogrammet är ett utvecklingsprogram
som vänder sig till morgondagen chefer.
– Vi vill ha många sökanden. Du som är chef får
gärna uppmuntra lämpliga medarbetare att söka,
säger Catarina Stokken på HR-avdelningen.
JURIDIK
KRIMINALVÅRDEN
Flera lagändringar som syf-
T
Förslag som
kan ge en
mer rättssäker
strafftidslag
tar till att skapa en modernare,
effektivare och mer rättssäker
strafftidslag har nu lagts fram
av Strafftidsutredningen.
2017 kan vi ha en
ny lagstiftning,
betydligt lättare
att tillämpa än
dagens.
– Väldigt många
inom Kriminalvår- Elisabeth
Lager.
den arbetar med
strafftidsberäkning och man
gör det under straffansvar.
Därför är det extra angeläget att få en modernare
lagstiftning, som är lättare
att tillämpa, säger Kriminalvårdens chefsjurist Elisabeth
Lager.
Hon och generaldirektör
Nils Öberg har
från Kriminalvårdens sida
arbetat hårt för få
Gunilla
till utredningen.
Arfwidsson
Elisabeth Lager
Edlund.
har tillsammans
med Gunilla Arfwidsson
Edlund deltagit som expert
i utredningen, som letts av
justitierådet Agneta Bäcklund.
Betänkandet En ny strafftidslag (SOU 216:23) har nu
lämnats över till justitie- och
migrationsminister Morgan
Johansson.
Elisabeth Lager är i huvudsak nöjd med de förslag som
lagts fram i utredningen.
– Det här är ingen politisk
reform, men den är nog så
viktig för rättsväsendet.
OMKRIM 2/2016
Kriminalvården har lanserat en ”karriärsida” på
Linkedin. Sidan är ett enkelt sätt att hålla sig
uppdaterad om lediga tjänster och att möta medarbetare med olika yrkesinriktningar. Syftet med
karriärsidan är att profilera Kriminalvården som
arbetsgivare. Följ oss gärna: www.linkedin.se
Tv-serie tar upp läsningens
betydelse för de intagna
v-serien Min livstid går
just nu på SVT. Skådespelaren och regissören
Ulf Stenberg besöker anstalter
för att tala med intagna om
läsningens betydelse. Under
åtta avsnitt får tittarna följa
med in på anstalterna Hall,
Skenäs, Färingsö, Skänninge
och Hinseberg.
Anledningarna till att
Utbildningsradion (UR) ville
spela in serien i Kriminalvården var två.
– Vi hörde talas om Godnattsagor inifrån. Vi var också
intresserade av att diskutera
läsningens betydelse i livet i
stort och i den här situationen
där man har tid att utforska
läsningens och skrivandets
betydelse, säger Sara Gustafsson på UR.
– Ett program handlar om
betydelsen av att skriva brev
och kommunicera. Då beskrev
intagna som suttit i häkte
hur de behövde skriva för att
förstå sin situation, säger Sara
Gustafsson.
En av de som medverkade på
Hall var Nebojsa. Han tycker
att det är väldigt bra och viktigt
för ungdomar att UR gör program om läsning.
– För mig är läsning underhållning, utbildning, avslappning och skapar bra tid, säger
han.
Hall var först ut med att ta
emot tv-teamet förra sommaren.
– Jag tyckte det rimmade
bra med våra syften i övrigt
och gagnade dem. Vi jobbar
till exempel med Godnattsagor inifrån. Jag tyckte det var
attraktivt att de ville jobba
med människor och inte var
intresserade av
deras brott utan
ville ge dem
en röst, säger
Erik Lambis,
kriminalvårdsinspektör på Hall.
Ulf Stenberg talar med intagna om läsning och skrivande.
FRIVÅRD
Ny webbplats
gör Krami
mer enhetligt
Björn Moberg, Veronika Wikner och Thomas Linderoth kommer att
sköta den nya webbplatsen, krami.se.
OMKRIM 2/2016
Krami har fått en ny webbplats, som ska bidra till att
göra Kramiverksamheten
mer enhetlig. Krami.se ska
vara en informations- och
kommunikationskanal för
blivande deltagare i Krami-
verksamheten, arbetsgivare, samverkansparter och
allmänhet. Den vänder sig till
alla Kramimedarbetare, styrgruppsrepresentanter och
övriga intresserade av och
involverade i verksamheten.
9
NYHETER
STÄRKT SKYDD FÖR VISSELBLÅSARE
Regeringen har presenterat ett förslag till ny lag som ska skydda arbetstagare som slår larm om missförhållanden, så kallade visselblåsare. Det är
ett område som även Kriminalvården tittat på i värdegrundsarbetet.
Regeringens förslag innebär att arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare ska ha rätt till skadestånd. Lagändringarna
föreslås träda i kraft i januari 2017.
HR
KOMMUNIKATION
PRIS TILL WEBBEN
Kriminalvården är utsedd till en av
landets fem bästa myndigheter på
nätet 2016. Det är webbmagasinet
Internetworld som sedan 1997
årligen rankar Sveriges bästa sajter.
Kriminalvårdens webbplats tar för
andra året i rad hem en plats på den
prestigefyllda listan.
”Tydlighet är nyckelordet hos Kriminalvården – här är det föredömligt lätt att hitta rätt, och lika lätt att
förstå. Form och grafik förmedlar
både innehåll och medmänsklig
värme”, är motiveringen.
FORSKNING
Ny strategi
för FoU
Under de närmsta fem åren
kommer Kriminalvårdens
enhet för forskning och
utvärdering att ha följande
fokusområden:
Individanpassade klientinsatser med särskild
inriktning mot häktesverksamhet.
Våldsbejakande extremism.
Hedersrelaterad brottslighet.
Genus och jämställdhet.
Enheten för forskning och
utvärdering, FoU, medverkar till en human, rättssäker,
effektiv, kvalitetssäkrad och
evidensbaserad kriminalvård. FoU bidrar genom
såväl forskning inom
relevanta områden som
utvärdering av behandlingsprogram och övrig verksamhet inom Kriminalvården.
10
Undervisning
i svenska ska
leda till anställning
K
riminalvården har
under många år rekryterat personer med
utländsk bakgrund. Nu vill
myndigheten undervisa en
grupp vikarier med utländsk
bakgrund i svenska för att underlätta möjligheten att söka
tillsvidareanställning.
– Det i särklass största
hindret för att kunna tillsvidareanställa fler personer
med utländsk bakgrund
är de kunskaper i svenska
som krävs för att klara vår
grundutbildning. Med egen
svenskundervisning vill vi
underlätta för dessa personer, säger Kriminalvårdens
HR-direktör Johan Modin.
Idag har Kriminalvården
cirka tvåhundra medarbetare
som är utrikes födda med annan anställning än tillsvidare.
Deras kompetens är relevant
och efterfrågad, men deras
språkkunskaper kan alltså
vara ett hinder för att klara
delar i grundutbildningen.
Och därmed bli tillsvidarean-
ställda.
– Det kan gälla
att till exempel
upprätta en
planering för en
intagen och att
Johan
kunna tillgodogö- Modin.
ra sig de regelverk
som styr vårt arbete, säger
Johan Modin.
Kriminalvården vill också
inom ramen för regeringens satsning på praktik i
staten skapa praktikplatser
i kombination med undervisning i svenska för mer
nyanlända personer. Detta
föreslås ske i nära samarbete
med Arbetsförmedlingen.
Det kan vara ett första steg
för en blivande anställning i
Kriminalvården. Ambitionen
är att praktikplatser kombinerat med svenskundervisning för nyanlända ska kunna
bli klara under våren och att
egen svenskundervisning för
redan anställda vikarier ska
komma igång senare i år. Se
även ledaren sidan 6.
n KRIMINALVÅRDEN ANVÄNDER MACHOFABRIKEN
Under 2016 kommer Kriminalvården att använda Machofabrikens
utbildningsmaterial på nästan alla
ungdomsavdelningar på anstalter.
– Det är filmer och ett diskussionsmaterial, som man samtalar
runt i grupp. Det handlar om att reflektera kring sexualitet, relationer
och föreställningar om hur man ska
vara som man. Materialet är framtaget för skolor och fritidsgårdar,
men vi vill pröva det inom ramen
för annan strukturerad verksamhet,
berättar utbildningssamordnare
Katarina Risberg.
Målet är att hjälpa ungdomarna
att hitta rätt i sitt identitetsskapande.
Det startas också ett projekt som
är mer inriktat mot personalen.
– De är en utbildning som riktar
sig till personal som jobbar med
ungdomar i Kriminalvården. Det är
mer en arbetsmiljöfråga och syftar
till att minska hot, våld och sexuella
trakasserier.
HR
Deltagande
på mässor
I år planeras deltagandet på
olika arbetsmarknadsmässor
från HR-avdelningen för att
myndigheten ska jobba på samma sätt över hela landet. Lokal
personal bjuds in att delta som
varumärkesambassadörer.
Datum att hålla koll på:
21 april, Framtidsmässan,
Stockholm.
17–18 november,
SACO-mässan, Stockholm.
24 november, SACO-mässan,
Malmö.
Hösten 2016, Kunskap &
Framtid, Göteborg.
Schemat är preliminärt och
fler mässor kan tillkomma.
KSC & ANSTALT
NAMNSKYLTAR
Kriminalvårdens namnbrickor har
börjat tillverkas av intagna på anstalten Saltvik, istället för att köpas
in. Ett lyckat samarbete mellan servicecenter (KSC) och Saltvik skapar
sysselsättning och sparar pengar.
– Det började med ett givande
verksamhetsbesök från KSC på Saltvik där det snabbt konstaterades att
vi från varsitt håll kom med nya intressanta idéer. Vi insåg att vi kunde
hjälpa varandra att övervinna hinder
samt spara pengar åt myndigheten,
berättar kriminalvårdsinspektör
Marcus Fahlqvist.
Sektionen för administrativ
effektivitet på KSC sköter och distribuerar beställning av namnbrickor
för Kriminalvården. De intagna
på Saltvik monterar magneten på
baksidan och trycker namn och
tjänstebeteckning på framsidan.
OMKRIM 2/2016
NYHETER
NY DATORHALL FÖR SÄKRARE DRIFT
IT-avdelningen flyttar alla servrar till en nybyggd datorhall på huvudkontoret i
Norrköping, för att Kriminalvården ska få en stabilare och säkrare IT-drift.
– Den stora skillnaden är att den nya datorhallen har en dubbelt så kraftig
kylanläggning och reservkraft i form av en stor dieselgenerator. Det gör
att vi klarar både kylproblem och långa strömavbrott mycket bättre, säger
Andreas Bladh, sektionschef på teknikcenter.
SÄKERHET
Utvecklad riskbedömning mot
våldsbejakande extremism
K
riminalvården har i
regeringsuppdrag att
under våren kartlägga
arbetssätt som ska förebygga
våldsbejakande extremism hos
klienterna.
Carina Drugge, psykolog i
Kriminalvården, ingår i arbetsgruppen som utreder uppdraget och har tittat på riskbedömning och behandling.
Hon berättar att många
länder arbetar med frågan,
men än så länge finns inte så
mycket som är beforskat och
utvärderat. Att använda sig
av de rbm-principer (risk-behov-mottaglighet) vi redan gör
verkar vara den bästa metod
som finns.
– Målgruppen är väldigt
spretig och personerna har olika drivkrafter. Vissa använder
politik eller religion som förevändning för sitt kriminella
beteende, andra har uppriktig
religiös önskan till förändring,
och menar att våld är den bästa
vägen. De kanske inte alltid
fångas upp i de riskbedömningsinstrument vi har.
Hittar Kriminalvården
inga risker, är det svårt att
utforma insatser. Därför tittar
arbetsgruppen på möjliga
bedömningsinstrument, att
komplettera med i vissa fall.
Carina Drugge nämner Vera2
och ERG22+, som används i
vissa länder.
När det gäller behandling
och program finns det inte
heller något tydligt svar internationellt vad som är bäst väg
att gå.
– Frågan är om det är
rimligt att ha dessa individer
i grupprogram. Det kan bli en
negativ spiral där klienterna
stärks i sin uppfattning.
– Vi har program som
behandlar våldsproblematik,
men inget som handlar om
religion.
I England finns ett program
ägnat för dem som drivs av en
islamistiskt driven extremism.
Det tar sin utgångspunkt i
religiösa skrifter och låter deltagarna reflektera och utmanas
kring sina trosuppfattningar.
Meningen är att ta fasta på
Carina Drugge arbetar med regeringsuppdraget mot våldsbejakande extremism. Hon undersöker möjlig behandling för målgruppen.
islam som fredens religion.
– Något liknande finns inte
i Sverige idag. Under utredningens gång måste vi också
fundera över hur vi ska utforma vår verksamhet. Den ska ju
vila på vetenskap och beprövad
grund. Men finns inte instru-
ment som är utvärderade kanske vi ändå inte vill sitta och
vänta. Vi ska hänga med i den
internationella utvecklingen,
och kanske även vara med och
utveckla och testa metoder.
Uppdraget ska redovisas 31
maj.
HÄKTE & ANSTALT
Anstalten Helsingborg blir ungdomshem
Anstalten Helsingborg blir
ungdomshem för pojkar. Kriminalvården upplåter anstalten till
Statens institutionsstyrelse, Sis.
– Vi är glada att kunna hjälpa
Sis, som har ett högt tryck i sin
verksamhet och brist på platser,
säger Lovisa Nygren, Kriminalvården.
OMKRIM 2/2016
Sis vände sig till Kriminalvården i december förra året med
en förfrågan om anstalten Helsingborg och tog över anstalten
i februari. Kontraktet löper till
och med 2017. Under våren
startar den nya verksamheten,
Sis ungdomshem Berga, med
som mest 50 platser för pojkar i
åldern 16-20 år.
– I takt med den ökande
efterfrågan på våra platser från
socialtjänsten öppnar vi, där det
är möjligt, nya avdelningar och
skapar nya platser på våra befintliga institutioner. Men alla
om- och tillbyggnadsprocesser
tar tid. I avvaktan på att vi hin-
ner bygga ut vår egen kapacitet
ytterligare är samarbetet med
Kriminalvården oerhört värdefullt, säger Urban Lindberg,
planeringsdirektör för Sis.
Samtliga medarbetare utom
två, som blir kvar för att bistå
Sis, går över till det stora häktet
i Helsingborg.
11
NYHETER/VSP
KRÖNIKA
Omkrim deltog i ett yogapass på anstalten Hinseberg tidigare i år.
Några dagar senare damp det ner ett brev till redaktionen från en
av kvinnorna på Hinseberg. Här är intagna Jeanettes krönika.
»Yoga för kropp och själ«
Mycket ska funka
när nya vsp sjösätts
I
september ska en ny
vsp-process fungera i hela
Kriminalvården. För att det
nya sättet att arbeta ska slå igenom måste datasystemet stödja grundtanken. Att göra ett
nytt system för klientens röda
tråd genom verkställigheten
har tagit tid. Många beslut ska
fattas och många moment ska
byggas av IT-utvecklarna.
Jerry Simonsson är systemförvaltare och kravställare för systemstödet för ny
vsp. Kravställaren beskriver
vilka funktioner som behövs
i systemet och hur det ska se
ut. Dialog sker hela tiden med
utvecklarna.
– Vi är klara med grundfunktionerna. Fram till
september ska vi arbeta med
häktesplanen, som blir en helt
egen process. Vi jobbar också
med något vi kallar vsp-översikt. Där ska personalen få
överblick över vilken status
olika klienters planeringar har
och var man behöver sätta in
mest tid.
12
Meningen är att
systemstödet
ska stödja
verkställighetsplaneringen och
hjälpa till
att säkerställa att
klienten
får de åtgärder som
behövs.
– De olika stegen blir tydligare. Både organisationen med
funktionsuppdrag bland personalen och systemstödet gör det
enklare att följa planeringen
över tid. Det innebär att det
blir lättare att planera långsiktigt, säger Jerry Simonsson och
fortsätter:
– Det ska också bli lättare för
klienten att få grepp om tiden i
Kriminalvården. Som det är nu
är det mycket ord och prat. Att
se tidslinjer för både anstaltsoch frivårdstiden gör arbetet
mer konkret.
Ny vsp innebär utredning av
klienten en gång. Dubbelarbete
ska motverkas.
– Självklart ska man kunna
lägga på saker om klienten
exempelvis får en ny dom
gällande ett helt annat slags
brott. Men annars måste man
nästan starta om hela vsp:n för
att utreda igen. Det krävs att vi
börjar lita på tidigare utredning
och på varandra, avslutar Jerry
Simonsson.
Vill du veta mer om hur
vsp-processen som helhet är
tänkt att fungera kan du läsa
mer i Omkrim 1:2016.
Hur tycker du
vsp-systemet
verkar fungera?
Linda Burfelt och Robin
Wallin har testat datastödet
under vsp-utbildningen.
Linda Burfelt,
frivårdsinspektör,
Karlskrona
Jag upplever det
nya systemstödet
som användarvänligt och det
känns som det har stor potential. Främst tänker jag att
det är ett verktyg som ökar
följsamheten till rbm, att vi
därmed arbetar med ”rätt
saker” och på ett likartat
sätt. En spännande framtid
för vsp-arbetet!
Robin Wallin,
kriminalvårdare, anstalten
Skänninge
Det känns
som om det här
blir mer självgenererande. Meningen är att
det ska innebära mindre risk
för egna värderingar. Men
det går att ändra om vi som
professionella bedömare har
mer information än vad som
ryms i systemet.
OMKRIM 2/2016
B
Jag rekommenderar alla att prova och ge
yogan en chans, då jag vet att det hjälper i
många fall av själsliga, fysiska och psykiska
åkommor. Utbrända kan finna lugn och ro.
Allmänt stressade finner balans och harmoni. Oroade och ångestfyllda finner sinnesro.
NPF-diagnosticerade finner avslappning
som ger mer koncentration, självkännedom och kärlek till sig själv. Deprimerade
finner stryka och glädje. Ryggsvaga finner
stryka och smidighet. Emotionellt instabila finner balans, kontroll, lycka och lust.
Personlighetsstörda av olika slag finner ett
medvetande och insikt i detta. Bulimiker
och anoretiker finner eller får kroppskännedom och en realistisk bild av sig själva under
empatiska förhållanden som också passar
socialt fobiska. Även fast du finner dig själv
på olika sätt, och av olika anledningar, får du
genom yogaövningarna vara barnet, krigaren, skräddaren, katten, hunden, kobran,
plankan, vaggan, båten, trädet, berget och
göra solhälsningar. Yoga är kort och gott läkande och välgörande, vilket efter en tid kan
OMKRIM 2/2016
E M M A H A N Q U I ST / I L LU ST RAT I O N
Jerry Simonsson är kravställare för det nya systemet. Han säger att det kommer att bli mycket lättare att planera långsiktigt framöver.
rukar säga att jag föddes ur askan i
elden när Ikea brann hösten 1970,
precis som fågel Fenix. Hur som
helst eller hur det än var, känner
jag mig mer som en fredlig och
fridfull duva nu, som svävar fram
här på Hinseberg med lätthet.
Medintagna säger det ofta till mig att jag ser
bekymmerslös ut, vilket inte riktigt är sant.
Däremot gör yogan mig befriad på många
sätt. Fri från stress, ångest, oro, förvirring,
obehag, spänningar med mera. Dock inte
till en början, då nyss nämnda sköljde över
mig starkare än aldrig förr, men efter bara
några gånger förstod jag att jag genom att
övervinna detta närmade mig själv och fann
den lycka som jag jagat – i mig själv. Den
lyckan ger mig glädje, då jag blivit själsligt
trygg, som i sin tur ger både självkänsla och
självförtroende, något som jag brottats med
tidigare.
få den mest inbitne att sluta med eventuella
mediciner för alla dessa åkommor.
Yoga är gratis, inga tider att passa, litet
utrymme behövs, egentligen inga träningskläder, inga redskap mer än en matta. Musik
i öronen är inte nödvändigt och du kan göra
det inne, ute och i praktiken var som helst
där det inte stör någon, under vilken tid på
dygnet som passar. En aktivitet som varken
är årstidsbunden eller åldersberoende.
Man kan också tillägga att den som säger
eller skyller på att hen inte har tid, är den
som ska ta sig tid. Den som säger att den inte
orkar, skulle orka mer av att yoga. Den som
säger att det inte är något för mig, vet inte
förrän hen har provat. Den som säger att den
inte kan, vet inte vad yoga är och borde ta
reda på det. Den som säger att den inte vill är
säkerligen viljelös till annat också, och har då
en stor anledning att börja yoga.
Kärlek, makt, rikedom, glädje och lycka är
inte något att leta efter i någon eller i något.
Den bor i dig genom yogan.
»Den som
säger att
den inte vill
är säkerligen
viljelös till
annat också,
och har då
en stor anledning att
börja yoga.«
13
FRIVILLIGA KRAFTER
Bente Resberg är ny ombudsman inom kriminalvårdsområdet
på Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare.
Bente Resberg vill använda
sin roll till att vara en länk
mellan föreningarna och
Kriminalvården.
»Hoppas bli en bra länk«
MINNA NYMAN
SABBADINI
/ T E XT & F OTO
Berätta, vad har du för utbildning och tidigare
kriminalvårdserfarenhet!
– Jag har en magisterexamen i sociologi och har
arbetat nära tio år inom Kriminalvården vid Kumlaanstalten, frivården i Örebro och i Stockholm samt med
personalutbildning. Jag har även varit lekmannaövervakare under tiden jag arbetade vid anstalten Kumla.
Vad tänker du kring lekmannaövervakarnas roll?
– Många av de övervakare som jag har samarbetat
med genom åren har varit en enorm resurs i frivårdsarbetet. Att stödja klienternas återanpassning i samhället
utan lekmannaövervakarna hade varit svårt. Att lekmannen har en insyn i rättsväsendet är dessutom viktigt för demokratin. Något som jag tycker är viktigt för
frivårdens framtida arbete med lekmannaövervakare
är rollfördelningen. Lekmannaövervakaren ska vara ett
stöd för klienten som medmänniska, med de resurser
och erfarenheter som just den personen kan bidra med.
Kontrollen av verkställigheten ska däremot främst ligga
på tjänstemannen, enligt min mening.
Varför vill du arbeta med de här frågorna?
– Jag vill bidra till att synliggöra frivilliginsatserna
för allmänheten. Jag vill också, i dialog med Kriminalvården, verka för att klienten får en så rättssäker
14
insats som möjligt och att lekmannen känner sig trygg i
uppdraget.
På vilket sätt kommer du stödja
RFS-medlemmarna framöver?
– Som ombudsman kan jag vara ett stöd för både lokalföreningar och enskilda medlemmar. Jag hoppas vara en
länk mellan föreningarna och Kriminalvården. Jag kan
även hjälpa föreningar som vill starta upp besöksgrupper
på anstalt eller häkte, eller om det finns önskemål om att
starta en förening där det inte finns någon.
Kan även kriminalvårdspersonal kontakta dig?
– Ja, de är välkomna att höra av sig om de vill veta mer
om RFS verksamhet eller vill bolla idéer kring stöd och
utbildning för uppdragstagarna.
Vilka aktiviteter har du inplanerade framöver?
– Förutom besök hos lokalföreningar och frivårdskontor planerar vi konferenser och seminarier för
lekmannaövervakare till hösten. Sedan ska jag vara med
vid styrelseverkstaden för lokalföreningarna i Skåne
i april. Vi kommer även arbeta vidare med att sprida
metoden från Rättssäkerhetsprojektet i samarbete med
frivårdskontor i flera kommuner. O
Kontakt: [email protected], 08-556 068 33
OMKRIM 2/2016
NATALY
MARTIN
TEMA
UTSLUSS
Utökad frigång
800 personer
Övergången från Kriminalvårdens kontroll till friheten
ute i samhället är den mest
kritiska perioden när det
gäller risken för återfall. Det
är lätt att klienten hamnar i
gamla hjulspår.
De särskilda utslussningsåtgärder som finns i Kriminalvården har minskat de
senaste åren (se grafiken).
Det pågår ett analysarbete
om hur trenden ska vändas.
Samtidigt tas ett bredare
grepp om en framtida
utslussning som ska få alla
klienter att landa mjukare i
samhället.
Läs mer om uppdragen om
utsluss och hur de särskilda
utslussningsåtgärderna
fungerar i praktiken.
700
600
Vårdvistelse
500
Halvvägshus
400
Frigång
300
200
100
0
2007
16
J O N A S A S K E R G R E N / I L LU ST R AT I O N
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
UTSLUSS UNDER LUPP
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
17
UTSLUSS
Sedan årsskiftet har Kriminalvården ett nytt regeringsuppdrag. Det handlar om
att förstärka arbetet med utslussning. Med utslussning menas att klienterna får
större frihet före frigivning men med stöd och kontroll från Kriminalvården.
sioner kan också motverka negativa
följder av frihetsberövandet.
Inför frigivning är arbetet med de
individuellt anpassade verkställighetsplanerna av stor vikt. Christian
Karlberg som senast ansvarat för
projekt Ny vsp ser därför arbetet
med utslussning som en naturlig
fortsättning på vsp. Han beskriver
vsp som ramverket och utsluss som
en av insatserna.
Antalet klienter som får särskilda
utslussningsåtgärder har minskat
de senaste åren och det pågår ett
analysarbete om hur trenden ska
vändas. Målet är att samtliga klienter som (utifrån strafftidens längd)
tillhör målgruppen för utsluss ska
få möjlighet till det om de själva vill
och risknivån inte är för hög. Det är
ingen kravlös utsluss utan den ska
förenas med krav på riskreducerande insatser, exempelvis behandlingsprogram eller utökad kontroll
med hjälp av teknik.
De projektansvariga säger sig
Christian Karlberg och Mia
Smith projektleder regeringsuppdraget om utslussning.
De bäddar för mjuklandning
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT & F OTO
18
U
tslussningen kan idag se
väldigt olika ut från klient till klient. Regeringen vill att Kriminalvården tar ett bredare grepp
och att myndigheten
planerar det frigivningsförberedande arbetet bättre.
Myndigheten bör redan i ett tidigt
skede planera för hur utslussningen
ska se ut.
Christian Karlberg är tillsammans med Mia Smith projektledare
för uppdraget om utslussning som
ska slutredovisas i mars 2018. De
har två år på sig att genomföra de åtgärder som ska till för att klienterna
ska landa så mjukt som möjligt när
de lämnar Kriminalvården.
– Vi behöver bli duktigare på att få
in utslussningsplaner tidigt för att
minska risken för återfall. Att börja
planera två månader innan muck är
ofta för sent, säger Mia Smith.
Hur ska Kriminalvården förenkla övergången till frihet?
Uppdraget handlar inte enbart
om att Kriminalvården i högre
grad ska utnyttja de fyra särskilda
utslussåtgärder som finns – utan
regeringen vill att den generella
utslussningen för samtliga klienter
på väg ut i samhället ska stärkas.
Det är väl känt att övergången
– Vi måste bredda vår syn på vad
utsluss är. Uppdraget berör samtliga klienter, inte bara de som kommer direkt från fängelse utan även
frivårdsklienterna, säger Christian
Karlberg.
OMKRIM 2/2016
från anstalt till frihet är en kritisk
tidpunkt när det gäller risken för
återfall. De generella reglerna för
utslussning är att övervakningen
lättar med tiden, för de klienter
som sköter sig. Under anstaltstiden
flyttar klienter successivt från högre säkerhetsklassade anstalter till
anstalter med lägre säkerhetsnivå.
Permissioner är ett annat viktigt
instrument som förberedelse för frigivning. Om klienten kan vistas utanför anstalten blir anpassningen till
samhället utanför enklare. PermisOMKRIM 2/2016
inte vilja uppfinna hjulet på nytt.
Det finns ställen ute i landet där
man redan nu arbetar utmärkt med
utslussningsåtgärder. Det handlar
mer om att fånga upp det som redan
fungerar bra.
– Det är alltifrån vårdare till
kriminalvårdschefer som driver
frågan, säger Christian Karlberg.
Arbetet kan liknas vid att vända
på de stenar som redan finns. Hellre
åstadkommer de något enkelt och
välfungerande än att bygga nya
strukturer. Arbetet kommer att
beröra de flesta klienter, såväl på
anstalt som i frivård.
– Med nya vsp kommer arbetet
att bli tydligare. Att det redan finns
en struktur underlättar och leder
arbetet framåt, säger Mia Smith.
– Ja, även för klienter med korta
straff kan man klämma in någon
form av utslussåtgärd, säger Christian Karlberg.
Frågor de brottas med är ”Hur
modiga kan vi vara?” Och ”Vågar vi
misslyckas?”
Det finns en motsägelse i utslussningsarbetet för personalen:
För att de ska kunna öka antalet
utslussningar måste de släppa på
De särskilda utslussåtgärderna
Halvvägshus – klienten bor
i hus som är öppnare än klass 3
anstalter och under schemalagda tider har sysselsättning, får
göra inköp och delta i aktiviteter.
Frigång – klienten bor på
anstalten och på dagtid får
introduktion i arbetslivet eller
studerar utanför anstalten.
Vårdvistelse – klienten får
behandling för missbruk eller
beroendeproblem utanför
anstalten på särskilda behandlingshem eller familjehem.
Utökad frigång – klienten
avtjänar sitt straff i hemmet och
kontrolleras av fotboja. O
kontrollen något. Samtidigt måste
medarbetarna känna sig trygga i att
det gör ett bra arbete.
Det värsta scenariot vore att ett
allvarligt brott skedde under pågående utsluss.
– Det räcker med ett misslyckande, det kan stjälpa tusen goda placeringar, säger Christian Karlberg.
Kanske elektronisk övervakning
ska användas i större utsträckning,
funderar projektledarna.
Christian Karlberg och Mia Smith
har en plan för arbetet. De vill jobba
tillsammans i rätt riktning och de
vill göra saker som Kriminalvården
vet är verkningsfulla. Men uppdraget är stort och de är ödmjuka
inför uppgiften som de ser som en
gemensam angelägenhet för hela
Kriminalvården. För att kunna få
del av engagerade medarbetares
kunskaper och erfarenheter har de
därför bjudit in till tre arbetande
seminarier. Seminarierna sker i
april och där deltar representanter
från samtliga regioner.
Projektledarna tar även gärna
emot tips eller frågor från alla
andra innovativa och engagerade
medarbetare. Mejla mia.smith@
kriminalvarden.se eller christian.
[email protected] O
»Vi måste
bredda vår
syn på vad
utsluss är.
Uppdraget
berör samtliga
klienter,
även frivårdsklienter.«
19
UTSLUSS
– Vi pratar om utslussning redan de första dagarna när klienten kommer hit.
Planeringen tar tid. Kriminalvårdsinspektör Anette Rask menar att vägen ut
ska genomsyra hela anstaltstiden.
»Det är bra när de intagna inte bara ser permissionen som ett
sätt att få semester från anstalten, utan längtar efter ett möte
med frivården eller arbetsförmedlingen för att prata frigång.«
klienten och bestämmer sysselsättning. Anders Wengström är den som
träffar alla klienter och pratar om
utsluss och frigivning.
– Det låter konstigt, men ofta
tycker vi att klienterna är här för kort
tid. För att få ut dem i utslussningsåtgärder ska mycket fungera: det kan
ta tid att motivera klienterna, man
måste ha kontakt med arbetsplats
eller behandlingshem, det ska till
studiebesök, eftertanke, dokumentering och frivård och kommunernas
socialtjänst ska säga sitt. Minst
sex månader vill vi ha på oss, säger
Anders Wengström.
– Men har vi inte det så försöker vi
ändå. Efter risk- och behovsbedömningen är målet att alla i målgruppen
ska få någon utslussning, tillägger
Anette Rask.
Klienten Jörgen kommer och
Varje vardagsmorgon är det samma procedur för den som är på frigång från anstalten. Anstaltskläderna och fotbojan som alla har på
anstalten åker av. De civila kläderna hämtas i skåpet och det är dags att gå till bussen. Hossam Soliman knäpper av klientens boja.
Frigång ett bra
sätt att byta liv
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
Å S A ST U B B FÄ LT
/ FOTO
Anette Rask.
20
A
nette Rask är kriminalvårdsinspektör på
anstalten Skenäs. Enligt
henne ska all personal
ha bra kunskap om
utsluss och ska kunna
prata med klienterna
om det. Idag har hon samlat några
av medarbetarna i kollegierummet
för att berätta för Omkrim om hur
anstalten jobbar med utslussningsåtgärder i allmänhet och frigång i
synnerhet. Vid frigång bor klienten
kvar på anstalten, men går iväg på
dagen för att arbeta, studera eller få
behandling.
– Frigång är en viktig utslussningsåtgärd, som kan innebära
att personer som inte har någon
fast tillvaro, eller måste påbörja
en ny tillvaro, kan få möjlighet att
arbetsträna. Annars blir det en
ond cirkel: har man ingen bostad
får man inget jobb, och har man
inget jobb får man ingen bostad …
Någonstans måste man börja för
att kunna bygga sig ett liv utanför
Kriminalvården.
Anstalten Skenäs är en klass
3-anstalt, den minst slutna kategorin. De flesta klienterna kommer
direkt dit, men en del kommer i
slutet av sitt straff från högre säkerhetsklasser. Att sitta på Skenäs blir
då en del i det frigivningsförberedande arbetet. De första tre dagarna
hamnar klienten på en inskrivningsavdelning där personalen utreder
OMKRIM 2/2016
berättar sin historia. Han är dömd
till tre års fängelse. Om ett par
veckor ska han börja sin frigång och
verkar taggad för det. Annat var det
när han kom till anstalten, berättar
Anette Rask.
– Jörgen var inte mottaglig för att
prata utsluss först. Han ville inte
diskutera så långt fram i tiden. Vi
fick tjata för att han skulle skriva en
ansökan, eftersom vi tyckte att det
skulle vara bra för honom.
Jörgen håller med.
– Jag hade mycket att hantera och
behövde tid att landa. Sedan ville
jag fokusera på ett delmål i taget,
för att inte bli tokig av att tänka på
tiden. Jag har fått möjlighet att få
industriteknisk utbildning här, och
fokuserade helt på den till att börja
med.
Frigång är den bästa utsluss-
ningsåtgärden för Jörgen. Enligt reglerna ska frigång användas särskilt
om en intagen behöver återinskolas
i ett tidigare arbete eller behöver
omskolning för att börja arbeta inom
ett nytt område. För Jörgens del
handlar det om att komma in i en
helt ny bransch. Han kommer från
en annan plats i Sverige och en annan slags verksamhet. Den är till viss
del förknippad med hans brottsligOMKRIM 2/2016
het och hans tidigare liv, och han vill
inte tillbaka.
– Allt hänger på mig nu. Jag tog
chansen att lära mig något nytt här,
något som jag får med mig ut. Det
blir ett stort hål i cv:t hur jag än gör,
men jag får i alla fall med mig utbildningen. Jag vill komma ut och jobba
och lägga det här bakom mig. Nu har
jag fått praktik på ett företag som
behöver just den kompetensen. Om
allt går bra säger de att jag kan få jobb
där efter frigivningen. O
Beröm från chefen:
Vilhelm Grevik, anstaltsoch häkteschef för vo Norrköping:
”Skenäs goda utfall när det
gäller särskilda utslussningsåtgärder är inte någon slump. Det
är resultat av ett konsekvent och
målfokuserat arbete med att få så
hög kvalitet i verkställighetsplaneringen som möjligt och så god
träff som möjligt i de insatser vi
sedan realiserar.
Att tidigt komma igång är i alla
sammanhang en nyckelfaktor för
att lyckas. Detta gäller inte minst
utslussarbetet som är relativt
tidskrävande och kräver samverkan på olika nivåer.
En annan viktig aspekt är
synen på – och personalens
förhållningssätt till – uppdraget.
I samband med fastställande
av vsp är frågor om att delta i
behandlingsprogram, studier
och särskilda utslussningsåtgärder prioriterade. Utgångsläget
är att alla i målgruppen ska
vara aktuella för någon form av
utslussningsåtgärd. Allt annat
betraktas som avvikelser som
särskilt måste motiveras.
Skenäs har genom Anettes
och medarbetarnas ansträngningar etablerat en struktur
och ett förhållningssätt som på
riktigt stödjer klientens frigivning. ” O
FILIP FICK FRIGÅNG
”Jag har behövt
mitt starka psyke”
Från eget företag, jobb arton timmar om
dygnet och 30 anställda, till inrutad fängelsetillvaro med alltför mycket tid att tänka.
– Jag var i chock. Vem var jag? Vad gjorde
jag här? Jag har aldrig gjort något kriminellt
tidigare och tänker inte göra det igen. Jag
visste inte vad jag skulle göra med mitt liv.
Filip fick en dom på två år och satt hela
tiden på anstalten Skenäs. Han är evigt
tacksam över snacket med svetslärarna. De
övertalade honom att lära sig något nytt, för
att byta bransch. Svetsare behövs alltid, och
ett mindre företag tog emot honom under
frigången.
När Omkrim pratar med Filip har frigången bytts mot utökad frigång. Han är kvar
på samma företag, där de vill att han jobbar
kvar när påföljden är verkställd. Filip tycker
att åtgärden frigång är riktigt, riktigt bra,
och har gett honom en andra chans. Men
han tycker att anstaltspersonalen borde bli
bättre på att prata med varandra.
– Jag har börjat mitt liv från noll. Jag är
tacksam över min andra chans. Men jag har
behövt mitt starka psyke. Det var inte bara
lätt på anstalten. Ledningen stöttade mig,
men de första veckorna ifrågasatte centralvaktspersonalen om jag verkligen skulle
iväg.
– Trots att jag har skött mig hela tiden
krånglade de med fotbojan och petade med
fingrarna i lunchmaten jag fått med från
anstaltsköket. Vad skulle jag vilja smuggla ut
från anstalten?
En dag sa morgonpersonalen att han inte
fick ha med sig mobiltelefon. När utslusshandläggaren till slut fick tag på honom via
företaget undrade han varför Filip inte tagit
med sig sin telefon.
– Jag hoppas att det går smidigare när nästa kille ska ut. Om det blir motgångar hela
tiden är det inte säkert att man orkar även
om det kulle vara bra för en.
Under Filips tid var det bara han på anstalten som hade frigång. Andra intagna var
intresserade och ville varje dag höra hur det
hade gått för honom.
– Jag vet att jag har väckt tankar, och tror
att jag har banat väg för andra. O
21
Klienten Leo har ordnad tillvaro med jobb, bostad
och familj. Han fick möjlighet att avtjäna de sista
månaderna med utökad frigång. Här delar han
med sig av sina erfarenheter.
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT & FOTO
»Alla behöver
stöd i slutet av
fängelsetiden«
9
UTSLUSS/HALVVÄGSHUS
LÄRDOMAR
OM UTÖKAD
FRIGÅNG
Jobb, utegångsförbud och en schemalagd fritid.
På halvvägshuset råder det ordning och reda.
Det är frivården som bestämmer över klienternas scheman.
måste man ligga på
1 själv. Ta reda påSomfakta,intagen
fråga och fråga igen. Min
EGEN KAMP.
första kontaktman kunde inget om utökad frigång, jag
visste mer än hon. Anstalten borde berätta tydligare om
alternativen som finns.
Administrationen borde gå snabbare.
2 Jag förstår att Kriminalvården
måste ta reda på vem
BYRÅKRATI.
jag är innan de släpper ut mig i samhället. Men måste
anstalten, frivården och vilka det nu är kolla samma saker? För mig tog det flera månader med papper fram och
tillbaka innan det blev klart. Jag fick besked två veckor
innan jag skulle ut och då sa de att det gick snabbt…
3 När jag blev anhållen kunde jag inte kontakta min
VIKTEN AV EN FÖRSTÅENDE ARBETSGIVARE.
chef, så han var väldigt undrande. När jag fick förklara
vad som hade hänt var han förstående och jag fick ha
jobbet kvar trots att jag var borta i ett halvår. Tack för
det!
HALVVÄGS UTE
blev
4 jag överväldigad. På fängelsetNärvarjagdetkomfärreutintryck
VÄNJA SIG VID INTRYCK.
och en speciell lunk. Jag kom ut på måndagen och
började jobba på tisdagen. Vid tio-tiden första dagen
säckade jag ihop helt. Andra dagen var jag inte heller
så produktiv. Jobbarkompisarna frågade hur jag mådde
och förstod att jag behövde tid.
bra på rutiner, har
5 alltid jobbat långa dagarJagochärvarit
trött när jag
INRUTAD TILLVARO.
kommit hem. Min pojke är liten och ifrågasätter inte att
jag inte kan gå ut när som helst. Men om man brukar
hämta på dagis och möta kompisar ute, eller om barnen
inte förstår varför man inte kan hänga med och spela
boll kanske det blir en för stor omställning.
för
6 sonen att jag har suttit inne.Vi harDetintefårberättat
bli när han är
BARNETS REAKTION.
äldre. Det enda han tycker är konstigt är när de kommer
och jag ska blåsa för att kolla att jag inte druckit. Jag
säger att de ska kolla att allt är bra. Jag blir nervös när
jag ska blåsa, fast jag vet att jag inte har druckit.
Det känns
7 knäppt att inte kunna gå och hämta posten.
Att
LÄNGTAN EFTER RIKTIG FRIHET.
inte kunna gå och köpa mjölk om den är slut. Sådana
vardagsgrejer längtar jag mest efter att göra. Och visst
vore det trevligt att kunna gå ut och ta en pilsner och
kolla fotboll med grabbarna.
8 Boja passar inte den som är helt fast i sitt kriminella
INTE FÖR ALLA – MEN KANSKE FÖR FLER?
beteende. Men var man ska dra gränsen vet jag inte. Alla
skulle behöva stöd i slutet av fängelsetiden. Bättre med
hjälp att hitta sysselsättning och kontakt med frivården
än att de bara låser upp och kastar ut en.
Lena Karlsson, enhetschef för Skyddsvärnet och Anneli Nordstedt, föreståndare,
vill marknadsföra halvvägshuset.
– Man kan leka med tanken att använda
intranätet för att visa lediga platser på
halvvägshuset och förklara att det är först
till kvarn som gäller!
Om man
9 inte identifierar sig som kriminell är utökad
frigång
BROTTSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRD.
bra för samhället, eftersom man kommer bort från
anstalten. Det är lätt att man kommer in på fel bana om
man bara träffar kriminella.
»
22
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
23
Mmm, en bit fänkål! Jonas gillar att
laga mat och gick upp några kilo
när han blev med eget kök. Lycka
kan vara att åka till Tensta och
handla billigt ankbröst. På vägen
dit skrattar han åt Spanarna i P1.
Eller så lyssnar han på favoritprogrammen Filosofiska rummet eller
Människor och tro. Livet på halvvägshuset är så mycket bättre.
UTSLUSS/HALVVÄGSHUS
»
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT
L A R S FO R S ST E DT
/ FOTO
HALVVÄGS UTE
H är har vi strama tyglar, säger Lena Karlsson
som är enhetschef för Skyddsvärnet, den
ideella förening som driver halvvägshuset på
Rosenlundsgatan i Stockholm.
Det är Kriminalvården som bestämmer
vilka som får slussas ut ur fängelse via ett halvvägshus. Vistelsen på ett halvvägshus är en del
av strafftiden och hur det ska drivas finns nedtecknat i
avtalet med Skyddsvärnet.
På halvvägshuset får Kriminalvårdens klienter prova
på ett eget boende under strukturerade former. Klienten
har en sysselsättning på minst halvtid och inget får svaja.
Rummet ska städas, man måste komma upp på morgonen, passa tider och få vardagen att fungera. Personalen
kontrollerar och finns tillgänglig för stöd och råd dygnet
runt.
Jonas, 65, visar gärna sin lägenhet på femte våningen.
Han öppnar ytterdörren och vi blir glatt överraskade
när vi bjuds in i en ljus etta med eget kök, badrum och en
liten balkong med en hänförande utsikt över parken på
andra sidan Rosenlundsgatan.
– Det här är otroligt, enastående bra. Här rår man sig
själv och riskerar inte komma i konflikt med andra.
Tid för en
god bok i den
egna soffan
uppskattar
Jonas.
24
Vardagen är väsensskild från anstaltsmiljön,
anser Jonas som säger sig ha fått människovärdet
tillbaka. Han beskriver sig som en ensamvarg som
självmedicinerat amfetamin för sina depressioner.
Han har en akademisk bakgrund med sig i bagaget.
”Vilket inte har någon status i fängelset”. Han minns
en tidigare fängelsevistelse från 1970-talet i ett mera
rosa skimmer.
– Då, på 60- och 70-talet, läste fångarna poesi, diktade
och spelade bridge. Idag är det en katastrof.
Sammantaget blev det elva år i fängelse; det är inget
han är stolt över. Här på halvvägshuset umgås Jonas gärna med personalen, som han finner lättsam och sällskaplig. Det är inte tillåtet att vistas utanför byggnaden annat
än för sysselsättningen eller den schemalagda fritiden,
som främst är till för att förstärka de boendes sociala
nätverk.
Jonas, som dras med en lätt övervikt och har känning
av diabetes, promenerar dagligen 45 minuter i varje
riktning till sin sysselsättning på Tjuvgods. Det är en förening som säljer och köper dödsbon och som startades
av två före detta missbrukare.
De som bor på halvvägshuset får inte ha för stora
vård- eller behandlingsbehov. De är främst långtidsdöm-
da, flera har en sexualbrottsdom. De stannar från sex
månader upp till ett år. Det krävs övning och långsam tillvänjning för att fungera igen efter en lång tids inlåsning,
berättar Anneli Nordstedt, halvvägshusets föreståndare.
– Man måste få tid att landa. Bara tanken att gå ner till
närmsta t-banestation är för många skrämmande och
kan innebära en veckas fasa.
Att åka kollektivt, liksom tekniska nyheter som internet,
swish och mobiler, är en pärs. Att inte veta hur biljettsystemet fungerar när man känner sig uttittad och tror att det
står fängelsekund i pannan är tufft.
Det kan också vara svårt att efter en lång frånvaro hitta
sin plats i det egna hemmet.
Halvvägshusets föreståndare önskar ta del av alla klienters verkställighetsplaner, för att kunna förbereda inför
överflyttningen. Lena Karlsson och Anneli Nordstedt
uppskattar att de idag läser åtta av tio klienters vsp. Ibland
är den väldokumenterad, andra gånger är det mer tunt.
– Vi behöver vsp:n och vill se den innan personen
kommer, så vi vet vilka behov klienten har. Där finns även
uppgifter om klientens tidigare kontakter, exempelvis
med socialen. Dessutom finns mycket man kan läsa
mellan raderna, säger Anneli Nordstedt som tidigare har
jobbat i Kriminalvården.
Ett första möte sker medan klienten är kvar på
anstalten. Då närvarar förutom föreståndaren, även frivårdsinspektören, samordaren och gärna även lekmannaövervakaren. Under mötet går man tillsammans med
klienten igenom vilka regler som gäller under vistelsen
på halvvägshuset. Vilket minimerar risken för att klienten kan spela ut halvvägshusets personal mot frivårdens.
Väl på halvvägshuset får varje klient en egen kontaktperson. Kontaktpersonen har telefonkontakt med klientens arbetsplats och gör varje vecka oanmälda besök
på arbetsplatsen. Varje månad skickas statistik in till
Kriminalvården.
En egen bostad är en knäckfråga för alla som muckar
från anstalt. Det är viktigt att ställa sig i bostadskö redan
under anstaltstiden. I Stockholm är hyresmarknaden
extremt het och konkurrensen om förstahandskontrakten är hård, vilket naturligtvis gör det extra svårt för
klienterna.
Jonas, som har nio år i bostadskön, har fått avslag på
ett korttidskontrakt på en beredskapslägenhet som han
hoppades på. En mindre, oreglerad skuld som han inte
kunde betala under anstaltstiden fick fastighetsbolaget
att neka. Nu funderar Jonas på om en husbil vore ett
alternativ.
OMKRIM 2/2016
Idag finns halvvägshus i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Från en trevande start utnyttjas halvvägshusen bättre
idag än när möjligheten infördes 2007. Men faktum är att
platserna på halvvägshuset inte utnyttjas fullt ut.
Oavsett hur många som bor på halvvägshuset i
Stockholm betalar Kriminalvården för 14 platser och har
option på ytterligare 6 platser.
– Att Kriminalvården betalar för 14 personer varje dygn
borde vara en motivator att placera klienterna hos oss,
säger Lena Karlsson, chef på Skyddsvärnet.
Visst minskar antalet klienter i hela Kriminalvården, men det förklarar inte allt, menar Lena Karlsson
och föreståndare Anneli Nordstedt. De tror också att
personalen i Kriminalvården har vaga kunskaper om hur
halvvägshusen fungerar.
Därför gjorde Anneli Nordstedt och en frivårdsin-
spektör en anstaltsturné för att informera om hur utslussningsåtgärden fungerar. Under resan från Härnösand i
norr till Kristianstad i söder möttes de av frågor. En vanlig
missuppfattning var att klienterna får göra lite som de vill
och att det inte råder någon ordning på halvvägshusen.
Efter marknadsföringsoffensiven har antalet placeringar ökat, men det har aldrig varit fullt och under sommaren
stod många lägenheter tomma. Tidigare var inte alltid kön
aktuell, vilket gjorde att det uppstod rykten om att det
”alltid var fullt”. Men numera är kön ständigt uppdaterad
och sköts av personal på frivården Fridhemsplan.
OMKRIM 2/2016
Lena Karlsson anser att
frivårdsinspektörerna gärna
använder både livrem och
hängslen. De är rädda att placera en riskklient på halvvägshuset, som kanske missbrukar
eller går sin väg.
– Frivården vill inte chansa.
De stänger dörren för dem
som skulle kunna hitta hit.
Klienterna är så genomgångna
när de kommer hit, kanske
nästan för bra.
Så många platser nyttjas
Antal platser på halvvägshusen i Sverige,
beläggningsgrad i procent 2015
14
93%
10
86%
8
53%
Ett analysarbete om sär-
skilda utslussningsåtgärder
pågår.
Stockholm
Göteborg
Drivs av
Drivs av
Ulf Jonson som ansvarar
Skyddsvärnet
Skyddsvärnet
för analysen tror också att
kunskaperna om halvvägshus
är låga, både hos personal och hos klienter.
– Man har inte riktigt klart för sig vad halvvägshus är
eller för vem de kan vara bra för.
Han ser dock goda utvecklingsmöjligheter i halvvägshusen, där konceptet skulle kunna byggas ut ytterligare. Exempelvis har Skyddsvärnet även tillgång till
träningslägenheter och driver sociala företag. Där skulle
en stöttande miljö kunna finnas kvar runt klienten även
efter avtjänat straff. O
Malmö
Drivs av
Kriminalvården
25
UTSLUSS
UTSLUSS
Vårdvistelse är utslussning för den som har behov av missbrukseller annan behandling. Klienten kan bo på behandlingshem eller i
en utsedd familj. Hos Ammi och Peppe har flera klienter hittat hem.
I Uppdrag utsluss har Kriminalvården för första gången i stor skala vänt och vridit på en mängd faktorer
och enskilda fall av särskilda utslussningsåtgärder.
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT
Ny spelplan varje gång
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT & FOTO
T
ur att Ammi Enberg och
Peppe Sohlberg bestämt
sig för att inte stressa. Annars hade pulsen gått upp
den här dagen. Först kommer Hasse som flyttade
före helgen men är tillbaka för att hämta grejer han inte fick
med sig. Sen kommer Mickan, deras
första kriminalvårdsklient, som de
fortfarande har kontakt med. Om
tjugo minuter kommer Said. Han
är placerad via socialtjänsten, bara
sjutton år, och enligt planen stannar
han i familjen ett par år.
Och ja, så hinner paret lugnt sitta
ner i flera timmar och prata med
Omkrims utsända.
Ammi och Peppe är knutna till
Vovven är Mickans
ögonsten sedan
hon vänt sitt liv
och nu är drogfri,
har bostad, fast
jobb och körkort.
26
Ramlösa social utveckling AB, som
har avtal med både kommuner och
Kriminalvården. Mickan var både
familjens och företagets första kriminalvårdsklient. Hon kom till dem
efter ett par år på Ystadsanstalten.
– Jag visste vad jag behövde:
landa, vänja mig vid livet utanför
fängelset och få ett jobb. Kommunen tipsade mig om Ramlösa och de
är duktiga på att matcha folk med
varandra, säger Mickan och gnabbas
med Peppe. Varför har han valt en så
ful tröja när det är en fotograf här?
– Personkemin fungerade från
första stund, ler Peppe, och håller
med Mickan när hon säger att de
känns mer som syskon än som
familjehem och klient.
Kriminalvården sluter avtal med
behandlingshemmet, som knyter
till sig familjerna där klienterna bor.
Företaget står för behandling och
planering kring eget boende och
sysselsättning.
– Det betyder att vi kan koncentrera oss på hem och fritidsaktiviteter, säger Peppe.
Att paret fokuserat på att skapa
en trivsam hemmiljö märks. Färger
och former finns det gott om i
lägenheten i centrala Helsingborg.
Ammi Enberg lägger ner mycket tid på att skapa trivsam hemmiljö.
Klienterna får värme, trygghet och fasta spelregler.
Ändå är helhetsintrycket lugnt och
tryggt.
– Att skapa trygghet är det viktigaste när det kommer en ny klient.
Det kan ta dagar eller månader. Men
man märker när klienten känner
lugnet. Då får man höra historien
bakom missbruk och kriminalitet.
– Alla säger att det är ett lugn
här. Jag tror att det beror på att vi
är trygga i oss själva, vi är trygga
med varandra, har en stabil liten
vänkrets och tid att lyssna.
I Kriminalvårdens familjehem
måste alla i hushållet vara över 25 år,
man får bara ha en klient i taget och
någon ska vara hemma på heltid. I
det här fallet är Ammi hemma. Efter
flera bilolyckor är hon förtidspensionerad med whiplashskador.
– Jag känner att jag också vill
bidra till samhället. Det här ger oss
mycket, samtidigt som vi gör en
viktig insats.
Paret tycker om att vara familjehem, men tycker att Kriminalvårdens regler är stelbenta. Reglerna
skärptes för alla efter en skandal
med fuskplaceringar för ett par år
sedan.
– De första 30 dagarna får klienten gå till mottagningen för medicin
eller behandling. I övrigt får de bara
gå ut i sällskap av någon i familjen.
De får inte vara ensamma hemma
heller, så det innebär att jag också
får som ett fängelsestraff.
Ammi och Peppe menar att
reglerna borde kunna se olika ut
för olika klienter. Det viktiga är att
återanpassa sig i samhället, vilket
innebär att röra sig ute i samhället
med eget ansvar.
– Men självklart behövs regler. Vi
som familj sätter också upp regler.
Vi har bestämda mattider och man
får inte vara ute efter klockan 22.
Vissa behöver mer struktur, andra
mindre. Det är det som är spännande med uppdragen. Varje gång det
kommer en ny klient blir det en ny
spelplan. Några regler och spelpjäser är de samma, men spelplanen
förändras.O
OMKRIM 2/2016
UPPDRAG UTSLUSS FLER EXPERTER TYCKER TILL PÅ NÄSTA UPPSLAG
Fler måste få bättre anpassning till friheten
”Behövs tidigare och
tydligare planering”
”Få avbryter vårdvistelse
vid villkorlig frigivning”
”Förbättringspotential
i underlagen”
Charlotta
Olsson och
Ida Källgren på
Vårdvistelse på behandlings- eller
familjehem
kräver
långtgående samverkan med
klientens
hemkommun. Kriminalvården betalar
vårdkostnaden fram
till tiden för villkorlig
frigivning. Sedan ska kommunen ta
över.
Alf Andersson har undersökt om
klienter avbryter sin behandling vid
datum för villkorlig frigivning.
– Jag har haft känslan att klienter
ofta avbryter behandlingen vid tiden
för villkorlig frigivning. Innan dess
åker de in i fängelse om de avbryter.
– Jag är stolt och glad över att den
känslan är helt fel. Ytterst få klienter
avbryter just då. 60 procent fullföljer
behandlingen, de andra slutar före
eller efter. Detta tyder på att de är
motiverade att förändra sina liv.
Kriminalvården och kommunerna
har enligt Alf Andersson utvecklat olika syn på missbruksvården.
Kriminalvården har placerat dömda
på institution eller i familjevård
samtidigt som kommunerna i allt
större utsträckning förordar öppenvård. Det gör att kommunerna är
mindre benägna att besluta om längre
ansvarsförbindelser.
– Fler skulle få vårdvistelse om Kriminalvården hade betalningsansvar
och medel för hela behandlingstiden
men det är inte aktuellt. Nyckeln till
att fler klienter ska få behandling
är att Kriminalvården utvecklar
en samsyn med kommunerna och
landstingen och nya koncept med
kombinationer av vård i öppna och
slutna former.
Efter utredning
och ansökan
fattar en
kriminalvårdsjurist
beslut om
klienten
ska beviljas
särskild utslussning eller
inte. Ungefär 85
procent har fått utslussningsåtgärd beviljad.
Ulf Grahn och Lena
Andersson har granskat avslagsbeslut meddelade under 2014 och 2015,
för att se om något i processen kan
förbättras.
– Vi har djupstuderat beslutsunderlagen och ställt oss frågan ”hade en
utsluss kunnat komma till stånd om
Kriminalvården arbetat annorlunda?”
– I de flesta fall har meddelade
avslagsbeslut haft sin grund i riskbedömningen, alltså att det finns en
beaktansvärd risk för återfall i brott
eller allvarlig misskötsamhet. Vi
anser att om Kriminalvården arbetat
tidigare och mer aktivt med riskreducerande åtgärder som behandlingsprogram och åtgärder som syftar till
att underlätta den intagnes successiva
utslussning som öppnare anstaltsplacering och permissioner, hade fler
kunnat komma i fråga för särskilda
utslussåtgärder.
Underlaget som beslutsfattarna
har att ta ställning till kommer från
anstalter och frivårdskontor.
– Ibland saknas viktiga uppgifter i
underlagen. För att beslut ska kunna
fattas måste de i så fall kompletteras,
vilket kan dra ut på tiden. I värsta fall
innebär det att klienten inte hinner få
lämplig utslussning. Vi ser att det finns
utrymme till förbättringar i beslutsunderlagen. Anstalter och frivårdsenheter
måste involveras i de diskussionerna.
frivården
Göteborg
har granskat 300
klientärenden där
klienten släppts
direkt från anstalt, utan särskild utslussningsåtgärd.
Huvudskälet till att klienter inte
får utsluss är riskbedömning. 39
procent bedöms av anstaltspersonalen ha för hög risk för återfall i
brott eller misskötsamhet. Många
har inte fått permission på egen
hand, vilket försvårar möjligheterna. I flera fall går det inte att utläsa
skälen till varför utslussningsåtgärd
är olämplig.
– Bedömningen skiljer sig mellan
anstalterna. Det är olika lätt att få
utslussning beroende på var man
hamnar. Det är inte rättssäkert. Vi
efterlyser ett mer utvecklat och enhetligt tänkande kring planering och
riskreducerande insatser.
I andra fall saknas förutsättningar
som bostad och sysselsättning.
– Klienterna har i flera fall fått veta
att om de inte själva ordnar sysselsättning får de avslag på ansökan.
Arbetsförmedlingen och Kriminalvården borde hjälpa till mer.
Utredarna anser att 83 av de 300
borde fått utsluss.
– Med bättre planering och samarbete mellan anstalt och frivård
hade 40 procent av dessa 83 kunnat
få utsluss. I 17 procent av fallen hade
vi gjort en annan riskbedömning,
och i lika många fall hade hjälp med
sysselsättning behövts. Resultatet
ska tolkas försiktigt då dokumentationen är knapp.
OMKRIM 2/2016
»
27
UTSLUSS
»
YRKET: PLACERINGSHANDLÄGGARE
På placeringssektionen i Stockholm hanteras 16 000 anstaltsplaceringar och uppskov per år. Sektionens tjugo medarbetare berättar
om god trivsel och ett roligt, viktigt och omväxlande arbete.
GESKA MARK
UPPDRAG UTSLUSS FLER EXPERTER TYCKER TILL PÅ FÖREGÅENDE UPPSLAG
”Särskilda villkor
hindrar inte utslussning”
”Bättre riskhantering
med gps-boja”
”Fler kan få utslussning
med mer samordning”
Alla som dömts
till fängelse
4 år eller
mer får av
säkerhetsskäl
individuella beslut
om särskilda villkor för
verkställigheten. Rättsvårdsexpert
Kriminalvården
ska testa
positionsövervakning
med gps i
kombination med
fotboja på
klienter som
har permission
eller utökad frigång.
Testet pågår minst till halvårsskiftet
och meningen är att Kriminalvården
ska få bättre kontroll och förbättrad
riskhantering av klienterna. Klienterna
får individuella, tillåtna zoner att vistas i och det går att följa var klienterna
är och har varit. Att bryta mot föreskrifterna räknas som misskötsamhet
och innebär att klienten måste in i
fängelse igen.
– Det här är ett viktigt tillskott men
inget trollspö som ensamt får högriskklienter att fungera bra i samhället.
Det bygger på samarbete och tydlig
information till klienten, förklarar
Mats Johansson, Kriminalvårdens
expert på fotbojor.
Andra länder använder elektronisk
övervakning på andra sätt än i Sverige
och under våren hålls en europeisk
konferens med teknikutvecklare om
olika, möjliga sätt att arbeta. Det finns
fler metoder, som wifi eller mobilposition.
– Vi ska vara med och ha koll på den
bästa tekniken. Det går att använda
flera lösningar för ökad funktionalitet.
Andra elektroniska system som kan
komma att användas i framtiden är
mobila elektroniska alkotester. Idag
får klienterna besök av kontrollörer
när de ska visa att de inte använt
alkohol. I framtiden skulle klienterna
kunna utför testen elektroniskt och
Kriminalvården kan koncentrera besöken där de behövs bäst.
Ulf Jonson är
huvudansvarig för
Uppdrag
Utslussning. Han
menar att
antalet
intagna
som medges
särskild utslussningsåtgärd kan öka, utan
att i väsentlig grad öka
riskerna, om vi arbetar
vidare inom några områden.
– Det är vanskligt att uppskatta antalet men jag är optimistisk – minst
tjugo procent. Det kräver en tidssatt,
långsiktig och samordnad planering
av behandlingsprogram, permissioner och förflyttning till anstalt med
lägre säkerhet, med tydlig koppling
till frigivningsförberedelser. För
dömda till fyra år eller mer måste de
särskilda villkoren medge särskilda
utslussningsåtgärder och här måste
vi tänka på möjligheten till omprövning.
– Samarbetet mellan frivård och
anstalt måste fungera bättre och det
gäller även samverkan med socialtjänst, arbetsförmedling och andra
intressenter. Jag tror att införandet
av Ny vsp kommer att underlätta
arbetet.
– Riskbedömning och riskhantering är komplext och har stor betydelse för om en intagen kan beviljas
utslussningsåtgärd. Här behövs utvecklingsinsatser. Vi är många som
har förväntningar på att gps-bojan
kommer att bli ett värdefullt tillskott
för begränsade risker.
– Anstalter, frivården och regionerna har lämnat in värdefulla
förslag till revidering av handboken
om särskilda utslussningsåtgärder.
Dessa förslag bereds just nu.
Karin Gimbergson har tittat på
tillämpningen av dessa villkor.
– Vi hör ofta att särskilda villkor
lägger hinder i vägen för särskilda
utslussningsåtgärder. Därför har vi
för första gången granskat alla som
frigetts och har haft särskilda villkor
under tio månader förra året.
– Av de 219 fall som djupgranskades visade det sig att 57 procent
hade villkor som medgav två eller
flera särskilda utslussningsåtgärder.
Uppfattningen att särskilda villkor
allmänt sett innebär att utslussningsåtgärder inte kan bli aktuella
stämmer alltså inte.
De 43 procent som inte medgavs
beslut om särskild utslussningsåtgärd granskades av flera sektioner på
huvudkontoret, med slutsatsen att
de generellt sett var välgrundade och
välmotiverade.
– Enligt dagens praxis fungerar
de särskilda utslussningsåtgärderna
som de ska. Men det finns skäl att
intensifiera diskussionerna om hur
praxis kan ändras. Med utvecklad
riskbedömning och riskhantering och
förbättrade kontrollmöjligheter finns
förutsättningar att medge fler utsluss.
– Vi bör också överväga att ompröva de särskilda villkoren när klienten
närmar sig frigivning. Vid hög risk
i början kan anstalten initiera en
omprövning, om riskreducerande
åtgärder har gjorts under tiden. Då
krävs mer aktiva anstalter.
28
Arbete: Jobbar på placeringssektionen
som placeringshandläggare.
År i yrket: 4 år på placeringssektionen,
totalt 13 år i Kriminalvården.
Fritidsintressen: Reser, tränar på gym,
lyssnar på musik och umgås med vänner.
»Ett omväxlande arbete«
J O H A N Å H LU N D
/ T E XT & FOTO
Geska Mark, du är placeringshandläggare.
Vad gör du på jobbet?
– Jag handlägger och fattar beslut i ärenden om
anstaltsplacering.
Vad ska man ha för utbildning för att jobba hos er?
– Man förväntas ha en universitets- eller högskoleexamen inom relevant område. Själv har jag examen i
kriminologi och psykologi.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Själva utredningsarbetet. Jag tycker om att vi
samarbetar med kollegor i hela landet, det är otroligt
lärorikt. Jag har också ett funktionsuppdrag rörande
ungdomar i kriminalvård, vilket betyder att jag ska bevaka och hålla mig uppdaterad om ungdomsfrågor.
– Jag är dessutom placeringssektionens representant
i ett projekt som rör våldsamma män. Uppdragen gör
mitt arbete omväxlande. En annan positiv del med
jobbet är att vi har låg personalomsättning och arbetar
bra tillsammans. Här känner man sig inte ensam trots
att arbetet är individuellt.
Vad är tråkigt med ditt jobb?
– När omständigheterna i ett ärende är sådana att al-
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
ternativen till val av anstalt för placering är så få att man
som handläggare snarare tvingas välja det minst dåliga
alternativet.
– En nackdel är att det ett stillasittande arbete, man
måste själv motarbeta det genom att växla mellan att stå
och sitta framför datorn, träna eller ta en promenad på
lunchen. Annars är det lätt att man blir sittande en hel
arbetsdag.
Hur hamnade du på placeringssektionen?
– Jag har varit vikarie här sedan hösten 2013 och jag har
tidigare erfarenhet av att arbeta här. Innan dess var jag på
häktet Kronoberg och häktet Sollentuna som ungdomshandläggare. Före 2007 jobbade jag som kriminalvårdare
på ungdomsavdelning på häkte. Just nu känns det här
som rätt arbetsplats för mig.
Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut
på din arbetsplats?
– Här är kvinnorna i majoritet, mindre än en tredjedel
är män på sektionen.
Tar du med dig jobbet hem?
– Ytterst sällan, det var mer förekommande med mina
tidigare arbetsuppgifter. O
29
ARBETSMILJÖ
På frivården Vänersborg ses medarbetarnas olikheter som en styrka.
Att gruppens samlade kunskaper och erfarenheter tas till vara har skapat
en härlig gemenskap på arbetsplatsen.
Varmt grupptryck
hos frivårdarna
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT
A N N A- L E N A
L U N D QV I ST / F OTO
V i pratar mycket här. Alla bidrar med sina
erfarenheter och tillsammans blir vi fantastiska, säger frivårdsinspektör Monica
Leijon som också är skyddsombud och en
av drivkrafterna på frivården Vänersborg.
Tillsammans med kollegorna och cheferna
brinner hon för att förbättra arbetsmiljön.
Den morgon Omkrim talar med Monica vaknade
hon med migrän, men efter en migränspruta och ett
apt-möte är hon på banan igen. Hon beskriver sig som
en lösningsfokuserad person, hellre goda idéer och
förbättringar än pekpinnar. På möten vill hon bidra
med konkreta förslag, inget för egen vinnings skull utan
för gruppens.
− Är allt då så enkelt? frågar hon retoriskt och svarar
själv:
– Nej, givetvis inte, men vi lever utifrån uppfattningen att vi tillsammans är starka. Det gör att vi kan nå våra
mål för klienterna och för en god arbetsmiljö.
– Vi månar om och uppskattar varandra. Det är ingen
dans på rosor, vi kan tycka olika och gör så. Men det är
tillåtet och olikheterna gynnar arbetsplatsen. Vi vänder
olikheter till en styrka.
En förklaring till den goda stämningen ser hon i
det direkta förhållningssättet medarbetarna har till
varandra. En tidigare chef skapade en oskriven regel
som fortfarande lever kvar. Chefens devis löd: ”Vänta aldrig ut problemen, utan ta tag i dem på en gång
30
när de uppstår.” Genom att följa denna enkla regel
undviker man en massa snack, och slipper diskussioner bakom stängda dörrar.
Monica Leijon berättar att de få som slutar ofta återvänder till frivården Vänersborg. Själv försvann hon till
ett socialkontor och arbetade med utbildning en tid,
men längtan efter arbetskamraterna blev för stor.
Under en jobbig tid har allt dragits till sin spets i
Monica Leijons familj. Två självmord i hennes närhet
tog all hennes kraft. Men hon valde att gå till jobbet, där
omtanken och de värmande orden fanns.
Praktikanter och vikarier har alltid gott att säga om
frivårdskontoret. De får erkännanden som: ”Vilket härligt mottagande!”, ”Jag kände aldrig att jag var i vägen”
och ”Där vill jag jobba!”
Under flera år har Monica Leijon nominerat sin
arbetsplats till Kamratföreningens stipendium Årets
kamrat. Kamratföreningens ordförande Sten-Åke
Lövdahl som sitter i juryn för kamratstipendiet har
sagt att priset endast kan gå till en person, inte till en
hel arbetsplats. Men han tipsade Omkrim om de många
nomineringarna från Vänersborg.
− Det tycks vara en himmelsk arbetsplats, säger StenÅke Lövdahl.
Frivårdskollegorna Ulrika Niklasson och Anders Nygren bekräftar att stämningen är superbra, med mycket
humor och skratt. Och någon av kollegorna ställer alltid
upp för goda råd eller hjälp. O
OMKRIM 2/2016
Glada kollegor på frivården Vänersborg.
Monica Leijon som hissas på bilden gillar
sina arbetskamrater så mycket att hon
nominerade samtliga till Årets kamrat.
6 TIPS FÖR TRIVSEL – SÅ GÖR DE I VÄNERSBORG
se det positiva i allt. UppFokuserar främst på att ha det bra
Ordnar frivilliga afterwork-träffar,
1 Försöker
4 6 skattar och månar om varandra.
på jobbet. Fastnar någon i svåra
springer Vårruset, går på teater,
klientärenden hjälps flera kollegor åt med
deltar i Tjejmilen. Men fritidsaktiviteter
varandra: ”Vad bra det
arbetsuppgiften.
är alltid frivilliga och kommer i andra
2 Bekräftar
blev när du gjorde så”.
hand, främsta fokus är att ha det gott på
Skickar krya på dig-kort när arbetsjobbet.
Ger kollegan en klapp på axeln när
5 kamrater är sjuka.
3 det är uppförsbacke.
54 år. Frivårdsinspektör och
skyddsombud på frivården
Vänersborg, huvudskyddsombud i frivården Halland/Västra
Götaland.
Arbete: Främst med ungdomar
och program som Puls, Oto, ÅP.
Familj: Sambo, fyra barn.
Bor: I gult, vackert trähus i
Blåsut, den äldre delen av
Vänersborg.
Monica Leijon
OMKRIM 2/2016
Fritid: Hockey- och fotbollsmamma som gillar att
renovera hus och pyssla i
trädgården.
»
HELA GÄNGET.
Se den samlade
styrkan från
frivården
Vänersborg på
gruppfotot på
nästa sida. Omkrim får också
ta del av Monica
Leijons åsikter
om varför just
hennes arbetskamrater är så
himla trevliga.
31
SUSANNE EKLUND.
»
INGER BÄCKER. Vår
Uppsökare på häkte,
REPORTAGEmen arbetar med oss.
Varmt grupptryck
hos frivårdarna
ALMA SACIC. Ni skulle
älska henne, i alla fall
i omgångar, för hon
har massor av energi,
men också ett hjärta
BIRGITTA BERNTSSON.
av guld.
Vänligaste själen på
jorden, har alltid ett
ÅSA RAPP. En av våra
gott ord till övers.
PU-experter. Lugn,
saklig, kunnig och bara
såå snäll.
Ros-expert skrattar alltid och är vänligheten
själv, med Birgitta lyfter hon Ros-perspektivet till en ny nivå.
Levererar program och
Pu och är den snällaste
människan på jorden.
Josefin Wikström arbetar med att förbättra livsvillkoren för utsatta grupper.
Yogan och dansen är effektiva verktyg för människor som utsatts för övergrepp.
Även Josefins liv fick en ny vändning efter ett trauma i barndomen.
LENA NILSSON. Alla vill
vara som coola och kunniga Lena. En trygghet för
oss alla och en godkänd
informell ledare, om vi nu
skulle vilja ha en sådan.
ANNELIE HÖGLIND. Vår glada, busiga kollega, vacker
som en älva. Klienterna
har fin respekt för hennes
genuina intresse att hjälpa
dem inse sitt värde och att
valen är deras egna.
KAJSA WARG.
MONICA RODESTEDT.
Chefen har ett lugn
som få. Hon är
eftertänksam, klok
och med så mycket
erfarenhet.
Vår andra chef är
tydlig, rättvis och
mycket klok. Hon
jobbar alltid med
framtiden i sikte.
ANNA-LENA PETTERSSON.
ULRIKA NIKLASSON.
ANDERS NYGREN.
CLAES ANDERSSON.
En rolig personlighet
som hjälper oss med
dator och papper,
finurlig som få.
ANDREAS SJÖBERG. Vår lug-
na kollega som inte stressar
upp sig i onödan. En cool
kille med en underfundig
humor.
Frivårdens optimala
spelevink. Ingen på vår
arbetsplats vill vara utan
busiga kollegan. Är det
tungt på jobbet har han
alltid något kuligt på
gång.
Vår Uddevalla-ungdomsexpert och
uppsökare på häktet.
Hon är en sann
hälsoinspiratör som
tar varje chans att
lägga fram att vi ska
må bra.
Vad skulle vi göra utan
våra fantastiska kanslister? Hon är kunnig, glad,
hjälpsam och vänligt inställd. Inte bara det, hon
klär sig snyggt också.
INGMARIE KARLSSON. Vår
JONAS KARLSSON.
MARIA FLINK-JOHANSSON.
Trogen Kriminalvården i
massor av år. Vårt tuffa område, Lilla Edet, hon jobbar
i, men aldrig vi hör ett gnäll
eller skri.
IDA ALM. Vår
rocktjej som
ständigt levererar tips på
hälsomat och
ger oss glada
tillrop!
LISA SANDSTEN. Lycka
är att ha bra kanslipersonal. Lisa är inget
undantag: hjälpsam
och hon ruvar på en
massa kunskap.
Är nu åter, efter
att ha provat på
annat jobb. Det är
vi glada över.
SUSANNE GUSTAFSSON.
En fantastisk kanslist.
Det hon inte kan, har inte
Kriminalvården behov av
att veta, och skulle det
vara så… så vet hon var
hon ska leta.
AMELIE JOHANSSON. Skyddstillsyn,
personutredningar,
ungdomar, fotboja.
Uppdraget spelar
ingen roll, hon ger
alltid 100 procent.
EMMA JOHANSSON.
Vår kloka kvinna som
får oss att lösa vårt
programuppdrag. Vi
kladdar, ritar hjärta
på hennes fina tavla
och busar, men hon
bara ler och ber oss
leverera lite mer.
främste PU-expert. Det
hon inte vet kan omöjligt
vara rätt. Bra resonemang kring unga, gamla,
kvinnor och män, alltid
utifrån ett klient- och
samhällsperspektiv.
BODIL HELLBERG. Vår kontraktsvårds-guru med
PIA LINDBERG. Lugnet
själv, trots ett tungt
klientel i Trollhättan.
Varje dag möter vi en
glad kvinna som säger
att hon har världens
bästa jobb.
SANDRA DAHLBERG.
Ny i gänget, men
Vår Vänersborglevererar PU i tid och
ungdomsexpert. minut.
Det känns som
LOUISE SEVEhon alltid gör saRINSSON. Nyast
ker rätt. De unga
i vårt gäng,
klienterna är svåra
med kunskap
att nå, men till
från anstalt
Mikaela de alltid
kompletterar
går.
hon vårt arbetslag.
MIKAELA KJÄLL.
långvarig kunskap och ständig tro: med långa
program och engagemang, kommer klienterna
inte så ofta på behandlingshem bo.
JESSICA HJERT FLOOD.
MONICA LEIJON.
Skyddsombud och
förbättringsivrare.
En positiv kraft som
möter dagen och
arbetskamraterna
med ett leende.
Ny Krami-inspiratör
som föreläser om adhd
och är mycket kunnig
om klienter med funktionsnedsättningar.
ANGELICA WALLDEN.
Personalens kurator,
psykolog och medlare. Till henne går
alla för att skratta
eller gråta. Inte
bara personalen –
klienterna avgudar
henne.
MALIN JOHANSSON. Tillbaka efter Krami-sejouren, på med fler bojor till klienter som kan sköta
sig. Malin kollar nykterhet och jobb – här skall
det inte bli några lobb.
BENGT EYLIS. Svikit oss för stunden, då han hjäl-
per till att chefa på Brinkeberg. Men vi vet att vi
är bästa arbetsgruppen så snart är han här igen.
ANETTE BRYNGELSSON. Bidrar starkt till en god
start på dagen och en trivsam arbetsmiljö.
HÅKAN ZANDÉN. Han reser och far: Borås, Halm-
stad, Skövde och Vänersborg vareviga dag.
32
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
33
REPORTAGE
”Vi har länge varit lite osynliga och inte riktigt känt att vi tillhör Kriminalvården,
men nu ska vi ta mer plats. Vi har tagit stora steg på kort tid”, säger Johan Roth,
kriminalvårdsinspektör på inrikesavdelningen på NTE i Arvidsjaur.
Problemlösare ut
i fingerspetsarna
Å S A ST U B B FÄ LT
/ T E XT & F OTO
»Jag har aldrig
jobbat på en
arbetsplats där
dagarna går så
fort.«
34
H alvt inbäddad i tallskogen, i snön som
ännu ligger kvar i slutet av mars, ligger
Kriminalvårdens transportplaneringsenhet. Här, bredvid det gamla regementet i
utkanten av det lilla samhället Arvidsjaur,
sköts planeringen av alla transporter som
Nationella Transportenheten (NTE) gör,
både inom och utom Sveriges gränser. Det är en stor
och komplex apparat som drivs härifrån av ett trettiotal anställda, fördelade på en inrikesavdelning och en
utrikesavdelning.
Hela NTE befinner sig mitt i en stor förändringsprocess och just här märks det väldigt tydligt. Antalet
chefstjänster har utökats, planerarna ska få ett nytt
system att jobba i och transportplaneringsenheten i
Arvidsjaur ska verkligen hamna på kartan.
Flera av de anställda har fått samma intryck: Många i
Kriminalvården vet inte vad NTE gör.
– I början på året var vi på en utbildning i Stockholm
där ingen visste vad vi gör. En väldigt liten del av utbildningen handlade om oss. På fyra timmar fick NTE
tre minuter innan lunch. Men vi är en jätteviktig del
av myndigheten och folk behöver få veta mer om vårt
uppdrag, säger Giuliana Lundgren, utrikesplanerare.
Giuliana, som ursprungligen kommer från Italien
och flyttade hit för några år sedan, trivs väldigt bra
med sitt jobb.
– Arvidsjaur är ett lugnt och skönt litet samhälle och
jobbet är jättespännande. Det finns nog inget jobb som
liknar det här. Det händer alltid något, man har en fot
här och en fot någon annanstans i världen, säger hon.
– Jag har aldrig jobbat på en arbetsplats där dagarna
går så fort, säger Stefan Karlsson, utrikesplanerare.
NTE:s uppdrag är att stå för alla Kriminalvårdens
utrikestransporter och den del av inrikestransporterna som bland annat innebär förflyttning av klienter
mellan anstalter och häkten. I uppdraget ingår också
att transportera klienter åt Migrationsverket och Statens Institutionsstyrelse (Sis). Det gäller ungdomar
som ska förflyttas mellan olika Sis-hem och flyktingar
som fått utvisnings- eller avvisningsbeslut från Migrationsverket och ska ut ur landet. Dessa transportbeställningar går via polisen.
Nu har regeringen dessutom, med anledning av
flyktingsituationen, gett i uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården att
förbereda för en stor ökning av antalet avvisningar
och utvisningar av asylsökande under de kommande
åren och effektivisera återvändandet till hemländerna. Det innebär mer jobb för hela NTE och mer jobb
för enheten i Arvidsjaur, där all transportplanering
sköts.
Jobbet som transportplanerare är händelserikt i
sig, det är de anställda eniga om. Det krävs tålamod,
fantasi och en välutvecklad förmåga att lösa problem.
För problem uppstår – hela tiden – och det gäller att ta
sig runt dem så smärtfritt som möjligt.
Det är många parametrar som ska vägas in. Resvägar, restider, körsträckor, restriktioner, regler,
tillgängliga nattplatser och – viktigast av allt – säkerheten.
– Vi lever i en orolig värld och vi måste se till att alla
OMKRIM 2/2016
»
NTE:s kontor ligger inbäddat i
tallskog, i utkanten av det lilla
samhället Arvidsjaur. Men personalen här har hela jordklotet
som arbetsfält.
OMKRIM 2/2016
35
REPORTAGE
NTE startar
om systemprojektet
P Utrikesplanerare Carola Falcks jobb kräver tålamod, fantasi och en välutvecklad förmåga att lösa problem.
Ingen beställning är den andra lik, konstaterar utrikesplanerare
Kjell Pettersson, som bokar transporter världen över.
»Tanken är att transporterna ska bli bra
oavsett om det är dömda våldsbrottslingar
eller barnfamiljer som ska utvisas.«
Emma Nilsson har
precis börjat som
utrikesplanerare,
ett utmanande och
utvecklande jobb.
36
transporter är säkra från punkt A till punkt B, säger
Giuliana Lundgren.
– Man tror ofta att man har resorna färdiga för den
kommande dagen, men man blir överraskad nästan
varje dag. Det finns mycket som kan ställa till trubbel.
Det måste finnas tillgängliga bilar, flygplan, båtar
och transportörer. Sen finns det klienter som inte
får transporteras tillsammans, det dyker upp kallelser
från domstolar som vi måste prioritera högre, terrorhot, trafikolyckor, säger Micael Sjöberg, inrikesplanerare.
När askmolnet kom från vulkanutbrottet på Island
2010 gick situationen snabbt från ”så, nu kan ingenting gå fel” till totalt kaos. Inga plan kunde lyfta på
flera veckor, så även de mest högprioriterade transporterna fick vänta.
– Man får vara påhittig. Det finns massor av regler
att förhålla sig till hela tiden, men utöver dem får man
använda fantasin. Det är ett pussel vi lägger hela tiden,
säger Micael Sjöberg.
För utrikesplanerarna, som bokar alla transporter
ut ur landet, finns andra utmaningar.
– Det är ofta nya regler och riktlinjer att förhålla
sig till. Flygbolagen ändrar sina säkerhetsrutiner,
myndigheter utrikes vill ha saker på ett annat sätt
och så vidare. Och så måste vi ta hänsyn till hur
läget ser ut i världen, säger Kjell Pettersson, utrikesplanerare.
– Ingen beställning är den andra lik. Även om
man har planerat en transport till Italien hundra
gånger så är den hundraförsta olik de andra. En
resa för en dömd våldsbenägen brottsling som ska
flyttas mellan två olika anstalter ser helt annorlunda ut än en resa för en barnfamilj som har fått ett
avvisningsbeslut och ska transporteras ut ur landet.
Det finns hela tiden en mänsklig aspekt, säger Kjell
Pettersson.
Emma Nilsson är nyanställd och har jobbat som
utrikesplanerare i knappt tre veckor.
– Det är känsliga grejer vi jobbar med, och tanken
är ju att transporterna ska bli så bra som möjligt för
klienterna oavsett om de är dömda våldsbrottslingar
eller barnfamiljer som ska utvisas, säger hon.
Under förra året utförde Kriminalvården ungefär
40 000 transporter totalt. Med undantag av lokala
OMKRIM 2/2016
rojektet med det nya transportplaneringssystemet, som är en stor del av förändringsprocessen inom NTE, har stoppats på
grund av att systemet inte nådde upp till
förväntningarna. Nu startas projektet om
med ett helt annat upplägg.
– Vi har avbrutit det nuvarande projektet
med leverantören och valt att inte gå hela vägen in i
mål, både av långsiktiga kostnadsskäl och av kvalitetsskäl. Vi kom en god bit på vägen men vi fick det inte att
fungera i vår verksamhet. Vi har en komplex kravbild
som inte är så enkel att förena med ett standardsystem
på marknaden, säger Johan Mellbring, chef för NTE.
Tanken var att det upphandlade systemet skulle
innehålla alla nödvändiga funktioner, bland annat
kunna planera och hantera transportbeställningar,
integrera beställningar i Kriminalvårdsregistret
(KVR) in i det nya systemet och få ut information till
transportbilarna via surfplattor.
– Det vi ska göra nu är att bygga ett nytt system,
del för del, istället för att köpa in ett helt system på
en gång. Trots alla ansträngningar som gjorts och all
tid som lagts ner så har vi kommit fram till att det här
kommer att bli bättre i slutändan, annars hade vi inte
tagit det här beslutet, säger Johan Mellbring.
Styrgruppen och projektledningen förklarar att
detta innebär att projektet med att ta fram ett nytt
komplett system kommer att dra ut på tiden och
därmed inte bli helt klart under 2016. De hoppas på
att kunna färdigställa någon av de nya systemdelarna
senast i slutet av året. O
transporter i Göteborg och Stockholm sköts all planering från kontoret i Arvidsjaur medan själva transporterna utförs av personalen på de 21 lokalkontoren
som finns runt om i landet. NTE har påbörjat arbetet
med att ta över planeringen och genomförandet av
alla lokala transporter som i dag sköts av anstalter
och häkten. I samband med det ska lokalkontoren få
egna lokala planerare som planerar de lokala transporterna.
– Det stora målet är att vi ska bli en modern transportenhet med ett effektivt systemstöd där vi kan
optimera våra resurser säger Thomas Schünemann,
inrikestransportchef, sektion Nord.
Den stora förändringen för de som jobbar i Arvidsjaur är att planeringen kommer att bli operativt
ledande för hela landet och få ett nytt system som
gör att transportplaneringen blir smidigare och mer
effektiv.
– Just nu är den utmaningen att få den här tunga
apparaten att klara av den här förändringen. Man har
jobbat länge på samma sätt och både systemet och arbetssättet är föråldrat, säger Thomas Schünemann. O
OMKRIM 2/2016
Det krävs många och snabba kontakter när man arbetar som utrikesplanerare.
37
VETENSKAP
Ett nytt adhd-program testas på några av landets
anstalter. Omkrim mötte Susan Young, en av
upphovspersonerna, för att prata om programmets
uppbyggnad och historia.
ATT TRÄNA
EMPATI OCH
IMPULSKONTROLL
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
A N D R E A S S KO G H
/ FOTO
D
en svenska kriminalvården har börjat testa ett
nytt träningsprogram
för klienter med adhd
och liknande problem,
R&R2-adhd. Programmet
handlar inte om missbruk
och kriminalitet som de flesta av
myndighetens behandlingsprogram.
Istället tar det sikte på färdighetsträning kring problem deltagarna har,
exempelvis med uppmärksamhet och
att hantera konflikter.
Susan Young från Storbritannien
är en av upphovspersonerna till
programmet. Hon är en auktoritet
när det handlar om forskning och behandling för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Omkrim
träffade henne i Göteborg. Hon var
med när de första programutbildarna
i Sverige utbildade programledare
som sedan ska hålla i programmen
för klienter. Programmet och ledarna
måste certifieras i varje del, för att
kunna utvärderas och kvalitetssäkras.
Young började intressera sig för
adhd-problematik för mer än tjugo
år sedan. Hon började tidigt behand-
38
la vuxna. Flera av hennes klienter
försvann från behandlingarna i sex
månader eller ett år, för att sedan
komma tillbaka. När hon frågade vad
som hade hänt sa de att de suttit i
fängelse. Då började hon intressera
sig för hur de bemöttes i fängelset.
– Då var det inte riktigt accepterat
att vuxna kunde ha adhd, och det
fanns ingen vettig behandling. Enda
möjligheten var att utveckla ett eget
program.
Susan Young fick kontakt med
Robert Ross, adhd-forskare från Kanada, som utvecklat ett omfattande
fängelseprogram på 38 sessioner som
heter R&R.
– När vi tillsammans började arbeta
om programmet ville vi göra det
modernare, kortare och att det skulle
kunna användas av fler grupper, till
exempel inom psykiatrisk vård och
för yngre klienter, förklarar Susan
Young.
Programmet tar inte fasta på brotten deltagarna begått, men handlar
mycket om antisocialt beteende. Det
är en central riskfaktor för kriminellt
handlande. Om klienterna lyckas
bättre med impulskontroll, att
hantera känslor av ilska och oro och
att träna empati, är risken mindre för
kriminalitet.
Fungerar programmet?
– Programmet är översatt till flera
språk. På Island har de gjort större utvärderingar som visar på riktigt goda
behandlingsresultat. Positivt är att
uppföljningar över längre tid visar allt
Susan Young, en av upphovspersonerna bakom det nya programmet.
Kort om forskning
Alkohol triggar våldsbrott
bättre resultat! Det innebär att färdigheterna håller i sig och att om man
väl fått med sig några färdigheter kan
det gå lättare och lättare att ta till sig
fler. Använder man teknikerna i sitt
dagliga liv ackumuleras fördelarna.
Programmet består av 15 manualstyrda gruppträffar som vanligtvis
genomförs en gång i veckan. Kännetecknande för programmet är att
klienten ska öva mellan träffarna.
Varje deltagare har en programstödjare som ska ge individuell hjälp mellan
behandlingstillfällena.
– Hos er i Kriminalvården är programstödjaren troligen personal på
bostadsavdelningen, som ska träffa
deltagaren minst en gång i veckan.
Syftet är att deltagaren ska behålla
motivationen hela veckan och få personlig hjälp kring hur nya färdigheter
kan användas i verkligheten. En brygga mellan gruppen och vardagslivet.
Träffarna är 90 minuter långa. 90
minuter som kan vara ganska långa
för just den här målgruppen.
– Många program har svårt att engagera deltagare med adhd. Rastlöshet och provocerande beteende gör
det svårt för dem att hänga med, och
kan vara enormt störande för andra
deltagare. Därför ska träningen vara
rolig. Vi använder olika tekniker för
att väcka engagemang. Ofta verkliga
spännande händelser, dilemman och
tävlingar. Vi blandar grupp- och indiOMKRIM 2/2016
»Man har förmodligen sagt
till dig att du är ett problem.
Jag vill att du skall veta … att
vi inte tänker på det viset. Vi
tänker att det inte är du som är
problemet, utan att det är dina
problem som är problemet.
Ett av dina problem kan vara
det sätt som du hanterar dina
problem på.«
Ur klienternas arbetsbok.
vidövningar, rollspel, brainstormning
(vilket många med adhd är riktigt bra
på), powerpoints och egna arbetsböcker, säger Susan Young.
Programmet ger inte vägledning
till vad klienten ska tänka, utan mer
hur hen ska tänka. Deltagarna ska
utveckla förmågan att lyssna klart,
kontrollera sina impulser och känna
igen att de har ett problem.
– Det låter kanske dumt att man
inte skulle känna igen att man har
hamnat i ett problem. Men det är
faktiskt en sak som klienterna kan
ha svårighet med, eftersom de inte
uppmärksammar omgivningen så
mycket. Många märker liksom inte att
de har ett problem, förrän det hoppar
upp och slår dem i ansiktet. Det gäller
att lära sig hur andra människor utOMKRIM 2/2016
trycker sig, lära känna sig själv och sin
egen kropp. Hur reagerar just jag när
ett problem är i antågande?
Meningen är då att programmet
inte bara ska säga vad som är fel, utan
ge vägledning till hur man kan göra
istället. Förhoppningen är att det ska
ge högre livskvalitet.
– De dömda drömmer om samma
saker som vi andra. De vill ha ett jobb,
pengar, bilda familj och känna glädje i
livet. De tror inte att de kan nå detta,
men det går ju. Därför handlar en hel
del i programmet om konstruktiv
planering. Vi visar dem att de kan nå
sitt mål, om de bryter ner det och tar
det i små, små steg.
Är det bra eller dåligt att ta medicin under tiden man går programmet?
– Man kan delta i programmet
oavsett om man medicinerar eller
inte. Om man har grava problem
och medicinen hjälper en att vara
uppmärksam och sitta still är det ju
bra. Men man kan delta i programmet
utan att ha fått diagnos och man kan
delta även om man inte vill ta medicin. Deltagare som inte tar medicin
har samma nytta av programmet. O
Fotnot: R&R står för Reasoning and Rehabilitation. Det ska testas på anstalterna Ystad,
Österåker, Norrtälje, Västervik och Högsbo.
O Missbruk är en väletablerad
riskfaktor för våldsbrott. Ändå finns
bara begränsad kunskap om hur akut
påverkan av alkohol och droger har
en utlösande (triggande) effekt på
våldsamt beteende.
I en studie från Kriminalvårdens
FoU-enhet intervjuades 194 personer,
häktade för våldsbrott på Kronobergshäktet, om vilka substanser de
intagit i anslutning till det misstänkta
brottet.
Resultatet av undersökningen visar
att alkohol och mycket höga doser
bensodiazepiner (lugnande mediciner), var för sig, ökar sannolikheten
för att brottet utlösts. Ju mer alkohol,
desto större sannolikhet. För bensodiazepiner indikerade normal dos en
skyddande effekt, men höga doser
ökade risken för våldsbrott avsevärt.
Resultaten kvarstod även när
forskarna tagit hänsyn till andra
riskfaktorer som exempelvis tidig
beteendeproblematik, utsatthet för
barndomstrauma, depressionssymtom eller andra psykiatriska problem.
Akut påverkan av alkohol, droger
och anabola androgena steroider –
Är det triggers för våldsbrott?
Beställningsnummer 7127, författare
Lena Lundholm.
Långström på nya äventyr
O Niklas Långström
slutar sin anställning
inom Kriminalvårdens FoU-verksamhet. Han har i
tjugo års tid forskat
kring riskfaktorer för
kriminellt beteende hos barn, unga och
vuxna, våldsbrottslighet och psykisk
sjukdom, samt sexualbrott. Inom
Kriminalvården har han bland mycket
annat utvärderat de återfallsförebyggande behandlingsprogrammen.
Niklas Långström skriver själv: ”För
att kunna fortsätta utvecklas, och
utveckla andra, slutar jag i Kriminalvårdens FoU-verksamhet där jag varit
anställd de senaste åtta åren. Det är
ännu oklart vad som härefter händer
arbetsmässigt, förutom att jag
fortsätter på deltid som professor och
(vålds)brottsforskare på Karolinska
institutet.”
FoU-dagar 16–17 juni
O Kriminalvårdens FoU-dagar ska
introducera, diskutera och sprida
forskningsresultat inom och utom
myndigheten. I år äger mötet rum i
Norrköping.
39
REPORTAGE
På häktet Huddinge har man med åklagarnas tillstånd börjat med gemensamma
aktiviteter för häktade med restriktioner. Första gången testades cirkelträning.
SÅ BRYTS
ISOLERINGEN
KATA R I N A LU K S E P P / T E XT A N N - S O F I R O S E N KV I ST / F OTO
I
träningsrummet på plan 6 spänstar fyra
intagna runt på olika stationer till toner
av 1950-talsrock. Männen går verkligen in
för de fysiska aktiviteterna, de kör flitigt
armhävningar, benböj och sit-ups. En kort
vila och så är det dags för nästa station.
Det är en blandad grupp häktade, i olika
åldrar. Några har suttit häktade i månader, medan en person suttit i 14 dagar, två av dem pratar
inte svenska. Alla har restriktioner.
Inför cirkelträningen har fyra åklagare tillfrågats och gett sitt godkännande till att de fyra
deltar i gruppen. De får inte tala med varandra
på något språk som inte personalen kan. Kriminalvården har också stämt av med KUT-personalen att det inte finns några gängkopplingar
eller kända hotbilder.
Hälsoinspiratör Monica Damberg demonstrerar övningar, peppar och jagar på de intagna
40
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
med intensitet. Hon önskar att männen ska
få skingra tankarna, men också att de ska bli
rörligare.
– In position! One, two, three, go! Jättefina
rygglyft, berömmer hon.
Det är glada miner i gänget när Monica Damberg instruerar kålmasken.
– Det man behöver är närhet. Det får man inte
någonstans när man är inlåst 24–7 och personalen inte har tid. Jag har bara grinat i tre veckor,
säger en ung man samtidigt som han kör utfallssteg så svetten blänker i hårfästet.
Det som är nytt och annorlunda på häktet
Huddinge är att man gör gemenskap till en
ordinarie verksamhet, berättar kriminalvårdsinspektör Therese Hellman.
− Vi kallar det restriktionsgemensamhet.
Huddinge satsar brett på en permanent
verksamhet med isoleringsbrytande verksam-
»
41
REPORTAGE
ȁklagarna vill ju att klienterna ska vara
i bra skick inför rättegången. Nu får de
verkligen se vad en dag på häktet innebär.«
heter i form av hälsoinsatser, yoga och restriktionsgemensamhet. Det finns öronmärkta pengar för två
tjänster.
Denna torsdagseftermiddag leder hälsoinspiratören tillsammans med två ungdomsansvariga de
gemensamma aktiviteterna. Gruppens uppdrag är att
bryta isoleringen hos dem som allra mest behöver det
– häktade med restriktioner.
Kriminalvårdsinspektör Therese Hellman.
Det finns ingen ungdomsavdelning på häktet
Huddinge, men väl två engagerade vårdare med
ansvar för ungdomar. Salar Ashour gillar att prata
och beskriver sig som ”filosofen” eller ”en social
pratkvarn”. Veronica Vadling uppskattar konst
och skapande, hon hittar ofta samtalsämnen med
klienter som är mer introverta. Hälsoinspiratör Monica Damberg å sin sida jobbar uppsökande och tar
kontakt med klienter som övrig personal har tipsat
behöver röra på sig eller aktiveras för att få något
annat att tänka på.
– Jag är ångvälten! Jag kör så det ryker, och jag trivs
med att jobba med dem som mår sämst, säger Monica
Damberg som har lång erfarenhet av arbete på häkte,
bland annat som barnombud och hälsoinspiratör på
flera häkten i Stockholmsområdet.
En ångvält, en filosof och en konstnär! Tre engagerade människor som är på rätt plats, enligt Therese
Hellman. De har alla klientfokus och har rekryterats
för uppgiften att bryta isoleringen. Förhoppningen
är att klienterna ska få med sig någonting vettigt från
tiden på häktet.
För att underlätta för restriktionsgemensamhet har
42
häktet bjudit in samtliga åklagare från åklagarkamrarna Södertörn och Söderort på studiebesök. Det finns
omkring 60 åklagare och av dem har 20–25 hittills
besökt häktet Huddinge.
Enligt Therese Hellman har åklagarna varit väldigt
positiva till initiativet. De har uttryckt att det är
nyttigt att se hur det ser ut när man fattar beslut om
restriktioner.
Det är mycket logistik på en restriktionsavdelning
och personalens dagar är tajta där mycket ska ske. Alla
intagna ska ha mat, duscha, ha promenad och ta emot
besök och allt ska ske för en person åt gången.
– Åklagarna vill ju att klienterna ska vara i bra skick
inför rättegången. Nu får de verkligen se vad en dag på
häktet innebär. De får se att klienterna sitter ensamma på en väldigt liten yta. Kanske har någon trott att
personalen har mer tid än vad de i verkligheten har,
säger Therese Hellman.
Jeanette Ahle är en av fyra åklagare som har
beviljat sin klient restriktionsgemenskap för dagens
övningar på häktet Huddinge. Hon är väldigt positiv
till häktets initiativ och ser att samarbetet mellan
myndigheterna visar att det finns saker att göra för att
bryta de häktades isolering.
För några veckor sedan var hon själv på studiebesök, såg lokalerna och fick höra häktespersonalen
berätta om hur en restriktionsgemenskap kan se ut.
Åklagarna fick också tillfälle att ställa sina frågor − att
veta att aktiviteterna är personalledda gör Jeanette
Ahle lugn.
Hon ser att det tidigare funnits en tendens till att
restriktioner utfärdats lite slentrianmässigt.
OMKRIM 2/2016
Salar Ashour kör hårt tillsammans
med klienterna. Mellan övningarna
är det han som snackar mest. ”Jag
är en social pratkvarn”.
– Vi i åklagarmyndigheten har i uppdrag att jobba
med restriktionerna. Vi får mycket kritik och vi har
ögonen på oss. Det här samarbetet är absolut en
framkomlig väg.
En ny blankett har införts där åklagarna måste
motivera varje restriktion. Det räcker inte bara med
ett kryss i en ruta utan åklagaren måste ta ställning
till om klientens samvaro med andra kan påverka
brottsutredningen.
– Det gör att man stannar upp och tänker till: Behövs restriktioner och varför?
Åklagare Ahle är väl medveten om att många
häktade med restriktioner mår psykiskt dåligt. Hon
påpekar att åklagarna ska underlätta för dem genom
att tillåta samsittning.
– Det är människor vi jobbar med och det är inte
meningen att de ska brytas ned. Det är svårt att föreställa sig hur hemskt det är att sitta inlåst och isolerad
från omvärlden. Vi åklagare kanske borde pröva på ett
dygn för att känna hur det egentligen är?
Hon berättar att åklagarna även jobbar med att
tydliggöra restriktionerna för klienterna.
– Vi är skyldiga att informera de misstänkta om att
de ska ha en motivering till restriktioner och att de
kan begära att beslutet överprövas.
Efter cirkelträningspasset får Omkrim en pratstund
med de intagna som tidigare inte fått träffas eller
prata med varandra. De får fortfarande inte ta mot
besök utifrån och deras telefon och post kontrolleras.
Lättnaden i restriktionerna gäller enbart för gemenskap med andra, lämpliga intagna. Alla vittnar om hur
hemskt det är att inte ha kontakt med yttervärlden.
OMKRIM 2/2016
En kille berättar att han skojar med personalen om
att de inte får någon dricks för rumsservicen.
– Jag vill bara byta några ord med mina medmänniskor.
Den yngste mannen i gruppen säger sig längta efter
närhet. ”Det är hemskt att vara utan. Jag längtar så
efter min familj.”
LÄS OM
ÅKLAGAREN
SOM FÖRESLÅR
MAXTIDER
I HÄKTE
»
En man med erfarenheter från häktet i Frankfurt
höjer rösten och beskriver det svenska systemet som
fruktansvärt. Han är plågad efter att inte ha sett solen
eller andra människor än uniformerad personal på
fyra månader. Han känner sig som ett djur i bur på
rastgården och enbart tankarna på familjen håller
honom uppe.
Den yngste är i häkte för första gången och han
ser förskräckt ut. De senaste 14 dagarna har varit en
omtumlande tid, där han har omvärderat sin syn på
mycket. Han vänder sig direkt till hälsoinspiratören:
– Men du är duktig och inspirerande – det ska du ha
en eloge för.
– I’m blushing! säger Monica Damberg utan att
rodna. I’m so old and have no prestige. O
Tre utredningar
Regeringen tillsatte förra året tre utredningar med syfte att
minska de långa häktningstiderna i Sverige.
Europarådets tortyrkommitté, CPT, är i sin rapport från 2016
starkt kritisk till att villkoren för häktade i Sverige inte har
förbättrats efter deras förra besök i Sverige år 2009.
43
REPORTAGE
INTERVJU
Vad kan man göra från olika håll i rättsväsendet för att bryta isoleringen i häkte?
Att gemensamma krafter måste till för att korta häktningstiderna blev tydligt när
Kriminalvården bjöd in till seminarium i Stockholm.
Utredare Inger Söderholm
kommer att föreslå en
maxtid för hur länge en
person får sitta i svenskt
häkte.
Utredare föreslår
tidsgräns för häktade
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT
ELIN RUNESSON
/ FOTO
»Barn ska
inte sitta i
Kriminalvårdens häkten
utan de blir
en uppgift
för Sis.«
44
P
anelen, som bestod av riksåklagare, domstolschef, häktesdirektör och representant
från advokatkåren, var överens om att tiden
i häkte var alltför lång och restriktioner
i häkte alltför vanliga.
Därför blev det en spännande inledning
när åklagare Inger Söderholm, en av regeringens utredare vad gäller häktes- och restriktionsfrågor, släppte några nyheter ur den kommande utredningens förslag. Utredningen ska vara klar i augusti och
är en av inte mindre än tre utredningar om häktes- och
restriktionsfrågor.
– Vi vill införa en tidsgräns för hur länge man får vara
häktad. Det är en tydlig signal till hela rättsväsendet,
men även till den som är frihetsberövad som därmed
får en tidsgräns att förhålla sig till.
Just ovissheten, att den häktade inte vet hur länge
hen kommer att sitta häktad, är särskilt nedbrytande
och kan leda till psykisk ohälsa.
Inga tider är spikade. Inger Söderholm berättade att
man funderar på hur lång tid som ska föreslås bli maxtid i häkte: ett år, nio månader eller sex månader. För
barn blir maxtiden kortare, förslaget är tre månader.
Hon beskrev svenska häkten som inrättningar med
omänskliga miljöer, direkt olämpliga för barn. I Sverige
finns en hög ribba innan barn häktas, men hur ska vi
göra med barn som ändå måste frihetsberövas?
– Vi tänker oss att de ska häktas. Men de inte ska sitta
i Kriminalvårdens häkten utan de blir en uppgift för Statens Institutionsstyrelse. Sis har erfarenhet av barn och
deras lokaler är anpassade efter barns behov. Det går att
ordna så att barnen inte får kontakt med omvärlden.
De enstaka barn som hamnar på ett vanligt häkte föreslås få rätt till fyra timmar mänsklig kontakt per dag.
Utredaren har haft svårt att hitta alternativ till
häktning. Men kan tänka sig att elektronisk fotboja kan
vara en variant för att förkorta häktning, exempelvis vid
överklagan till hovrätt.
Häktesdirektör Hanna Jarl Källberg tycker att Kriminalvården kommit en bit på väg vad gäller isoleringsbrytande åtgärder. Men det återstår mycket att göra.
Hon ser främst tre utmaningar: Vardagslogistiken för
att få ett häkte att fungera tar huvuddelen av personalens resurser i anspråk.
Lokalerna, några är byggda för gemenskap, men efterfrågan på restriktionsplatser har gjort att Kriminalvården har fått bygga om en del lokaler. Hon ser också
utmaningen i att klienterna har olika bakgrund, språk
och behov. O
OMKRIM 2/2016
Psykolog
med fokus på
brottsoffret
Redan 1996 ville psykolog Björn Lagerbäck att Kriminalvården skulle starta ett
kriscentrum i varje kommun, med uppgift att stötta brottsoffer. Det skulle bli en
naturlig mötesplats för alla som arbetar
mot kriminalitet och där Kriminalvårdens kompetens skulle bli mer synlig.
OMKRIM 2/2016
Några kriscenter för brottsoffer
inrättade aldrig Kriminalvården. Men
när Björn Lagerbäck summerar sin
livsgärning blir det tydligt att hans
engagemang för brottsoffer har fått
stort genomslag i samhället.
»
45
INTERVJU
Björn Lagerbäck
76 år, gift med Eva, fem barn.
Intressen: Brottsofferfrågor och
kriminalvård.
Bor: I Malmö, med utsikt över
Öresund.
Egenskaper: Drivande, envis,
analytisk, engagerad.
Övertygelse: Alla människors
lika värde.
Tidigare partipolitiskt aktiv för
liberalerna, ser sig numera som
socialliberal.
Psykolog
med fokus på
brottsoffret
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT
A N D R É D E LO I ST E D
/ FOTO
K
riminalvården består av ett hav av utmaningar. När jag började som regionpsykolog
i Malmö fanns hur mycket som helst att
göra för en samhällsengagerad psykolog.
Kriminalvården är ju en slutstation för allt
som inte fungerar. Här möter man alla de
samhälleliga utmaningar jag ser i vardagen:
Hur ska man minska kriminaliteten? Hur undviker man
att folk blir kriminella? Sen tillkommer utbildningsfrågorna, barnperspektivet, bostadsfrågan, brottsofferfrågorna. Kriminalvården innehåller allt i mänskligt
beteende. Allt detta utgick vi från när vi startade Krami-projektet i Malmö.
Krami-samverkan med arbetsförmedlingen och
kommunerna, där målet är att deltagarna ska få och
behålla ett arbete, har ju blivit en stor framgång och
finns numera i de flesta stora städer. Du arbetade
i myndigheten 1976- 1985 och drev därefter frågor
med fokus på brottsoffer. På anstalten Tygelsjö
införde du kurser för ekonomiska brottslingar som
kan sägas vara föregångare till dagens programverksamhet. Du har arbetat som psykolog hela livet.
Vad kan den yrkesgruppen tillföra Kriminalvården?
– De borde vara med i ledningsgrupper på alla anstalter och häkten och formulera åtgärder på alla problem som Kriminalvården står inför. Varför befinner
människor sig i utanförskap? De måste vara samhälls-
46
engagerade och se de professionella utmaningarna. De
har en stor uppgift att fylla där. Kriminalvård handlar i
grunden om att bygga relationer, tillit och förtroende
och låta de intagna bli sedda av tjänstemännen.
– Jag kommer ihåg ett behandlingskollegium där
det var tveksamt om en missbrukande kille skulle få
permission, men anstaltschefen insisterade. Killen
kom tillbaka efter att ha skött sig och fick frågan: Vad
berodde det på att du klarade permissionen? ”Hade jag
supit till hade jag inte bara dränkt mig själv, utan även
direktören.”
Har du några råd till Kriminalvården?
– Nej. Framtiden ska formuleras av dem som arbetar
idag. Men det är viktigt att slå vakt om orden: ”Även om
inte allt är tillåtet, så kommer allt att bli förlåtet.”
Nuförtiden talar man om vikten av att utgå från
vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Rätten att pröva nya modeller och förhållningssätt är ett måste. Det medför också allas vår rätt att
misslyckas i det korta perspektivet. Detta måste
vara grunden för en utvecklande kriminalvård. Men
man måste också vara beredd att överge det som inte
fungerar.
Men ska kriminalvård vara en försöksverksamhet?
– Ja, det kan det vara när det gäller metoder.
OMKRIM 2/2016
Vad var svårt på din tid?
– Det var inget kompakt motstånd mot brottsofferfrågor, sammantaget finns fler som har stöttat än
motarbetat och jag har en stark egen inre drivkraft.
Sen behöver man inte själv uppfinna hjulet utan kan
vända sig internationellt för att få uppslag. Vissa länder
har haft ett väldigt progressivt brottsofferarbete, som
exempelvis Holland och England.
Omkrim fick ett brev av en tidigare kriminalvårdschef som ser dig som en föregångare till modern
kriminalvård. Är du det?
– Nej, det är ointressant. Det finns strömningar i
tiden och impulser från olika kanter. Under en period
finns vi, sedan försvinner vi. Men jag är stolt och glad
över Krami. Jag är också initiativtagare till försäkringsbranschens krisförsäkring, det vill säga rätten att få tio
timmar terapikostnader betalda, och som fördes in i
hemförsäkringen. Den kom till under tiden jag arbetade
som chefspsykolog på Skandia.
– Och så är jag stolt över att vara initiativtagare till
den internationella brottsofferdagen som infördes 1989
och firas varje år 22 februari. Jag införde även brottsofferriksdag som hölls var fjärde år i riksdagen. Har man
en tjuvriksdag kan man ha brottsofferriksdag, tänkte
jag. (Tjuvriksdag var ett initiativ av Krum-rörelsen som
på 1970-talet ville humanisera kriminalvården, reds
anm.) Men den har fallit i glömska nu.
OMKRIM 2/2016
Du har även en ”baby” tillsammans med dåvarande
justitieminister Gun Hellsvik?
– Ja, brottsofferfonden. Förslaget var att den som
döms i ett brottsmål skulle lägga 500 kronor i brottsofferfonden. Det infördes och blev obligatoriskt 1994
samma ögonblick som Brottsoffermyndigheten skapades. När jag träffar Gun Hellsvik brukar hon skämta
om att jag är pappa till brottsofferfonden och hon är
mamma.
Du har också varit verksam som traumapsykolog?
– Tidigare såg man inte den skada som drabbade
anhöriga till våldsdödade. Det är så uppenbart: mördas
ett barn så drabbas föräldrarna. Jag har varit involverad
som psykolog till offren vid skjutningen på Stureplan
och vid flera mord här i Skåne. Jag sitter fortfarande
med i styrelsen för en stiftelse för gossen Emil, en sexåring i Malmö som blev ihjälskjuten av en bankrånare.
Vi erbjuder brottsofferstöd och ger pengar till trygghetstelefoner.
Allt är möjligt bara man vill, har du sagt. Vad är din
drivkraft?
– Mina förslag har varit framgångsrika och jag har
lyckats med vissa saker. Får man dessutom en oregelbunden belöning så förstärks det beteendet. Förutsättningen är att man aldrig ger upp. O
»Rätten att
pröva nya
modeller och
förhållningssätt är ett
måste.
Det medför
också allas
vår rätt att
misslyckas
i det korta
perspektivet.«
47
KULTIKRIM
BÅGFIL
”Den 21 dec 1981 skulle han
rymma med denna halva bågfil
från gamla fängelset i Gävle
genom att såga gallret i cell B-13.
Filen upptäcktes vid inlåsning kl
19.25.”
VÄRMARE TILL
MÄSKTILLVERKNING
Hittad bakom ett
piano i en samlingssal på gamla
Gävleanstalten.
Från cellen till höger blir
Gävleanstaltens centrala
läge tydligt. Centralt
belägna anstalter var
vanliga under 1960- och
1970-talen men är idag
ett förvinnande fenomen.
Helsidesbilden. Cellfängelserna blev omoderna
redan på 1940-talet. Men
de var ofta omtyckta av
både intagna och personal.
”Dom var liksom inkörda”,
berättade en före detta
intagen under uppstarten
för minnesprojektet.
FÄNGELSET I STADEN
Minnen samlas in från anstalten Gävle
KATA R I N A LU K S E P P
/ T E XT
HENRIK WITT
BIRGER LINDROOS
A N D R E A S S KO G H
/ F OTO
KATARINA
KALLINGS,
museichef.
48
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
H
ar du varit intagen i det gula fängelset i
centrala Gävle? Rymt därifrån? Eller arbetat där? Kanske var du barn eller anhörig?
Är du en av dem som spelade innebandy
i Hamiltoncupen? Eller bodde du granne
och kände hur rutorna skallrade när Jerry
Williams spelade på rastgården 1978?
I år är det 30 år sedan Gävleanstalten stängdes. Sveriges Fängelsemuseum vill berätta
anstaltens moderna historia och tar därför ett samlat
grepp med att systematiskt samla in minnen bland
Gävlebor och andra som besöker fängelset som idag är
ett museum.
− Det finns ett uppdämt behov att få dela med sig av
sina minnen, berättar museichef Katarina Kallings.
Varje vecka får hon och övriga medarbetare höra minnen från fängelsemuseets besökare.
− Men vi har inte skrivit ner minnena utan de finns
bara i våra huvuden.
Nu ska minnesskärvorna samlas in och bilda en
kollektiv berättelse. Insamlingen sker genom intervjuer
som bandas och i form av en studiecirkel hos Vuxenskolan. Allt mynnar ut i en utställning som öppnar i april
och står uppställd till fram på höstkanten.
Utställningen ska ge möjlighet att lyssna och läsa
om anstalten Gävles moderna historia. Men besökarna
ska även kunna delge sina egna minnen från sextio-,
sjuttio- och åttiotalen.
Gamla fotografier, tidstypiska föremål eller en
rundvandring i museilokalerna ska hjälpa till att få fart
på minnet.
− Vi tänker bygga upp en minneskuvös med sjuttiotalsgardiner där besökarna kan sitta i tidstypiska soffor
och se på den första färgtv:n som anstalten införskaffade, säger Katarina Kallings.
Alla intervjuade personer spelas in och ger sitt godkännande, därefter arkiveras och bevaras vittnesmålen
för eftervärlden.
Tidigare har Gävlebor berättat historier om hur
intagna suttit i sin cell och väntat på att kontorspersonal som jobbat i huset mittemot ska tända lampan och
vinka godmorgon till fångarna. De har också vittnat
om hur rädda de var som barn och hur de tog sats och
sprang förbi byggnaden. Fängelser placerades till
skillnad från idag centralt i städer för att påminna och
avskräcka om var brottslingar hamnar. Andra Gävlebor
har sett folk rymma och hur det har kastats in föremål
till fångarna. Till korpfotboll och innebandyspel kom
lag från brandkåren och lokala företag för att mötas i
rafflande turneringar. De intagna spelade alltid på hemmaplan. När polisen deltog blev det ofta en och annan
hård tackling, från bägge lag.
Vid ett första möte för minnesprojektet dök det upp
flera före detta kriminalvårdare. De berättade om hur
det var att arbeta på fängelset. Under mötet visade projektledare Ingrid Miljand ett bildspel från tidsepoken.
Ett fotografi visade en fängelsecell som en person på
mötet väl kände igen. Han konstaterade: ”Där satt jag
mellan 1974 och 1975. Det fanns bara två celler med så
stora fönster och en av dem var min.” O
49
GULDKORN I VARDAGEN
Kriminalvårdaren Lennart Wahlberg berättar om
en lyckad dag på anstalten Färingsö.
Berätta om
ditt guldkorn
Minns du när det har känts lite extra?
I Omkrim kan du dela med
dig av din berättelse.
Skriv några rader till:
[email protected]
RUNTiKRIM
I avdelningen Runtikrim kan du läsa
om stora och små händelser från
hela landet. Tipsa gärna om vad som
är på gång just på din arbetsplats!
[email protected]
Nord
Sthlm
Mitt
Väst
Öst
Syd
Hk
Sörbyn visade
god stämning
Foto: Martin Höög
Generaldirektör
Nils Öberg var
på jordbruksanstalten Sörbyn. Förutom
intagna och personal
fick han träffa nyfödda
kalvar, valpar och välborstade kor.
– Generaldirektören
noterade att det råder
god stämning bland
de intagna. Det är ett
kännetecken för Sörbyn
att det är en god anda
mellan intagna och
personal, säger kriminalvårdsinspektör Martin
Höög.
De intagna hade förberett sig inför besöket.
– De intagna var måna
om att visa upp anstalten och hade gjort fint
på bostadsavdelningarna. Det är värt att notera
att intagna tänker så när
högsta chefen kommer,
att det inte handlar om
att framföra klagomål.
Nord
Alla var nöjda med
dagen. Här syns Kerstin
Andersson, Lotta Enhager
och Kjell Enhager
tillsammans med Lennart
Wahlberg.
Enhagers föreläsning på Färingsö
»
Lennart Wahlberg, kriminalvårdare på anstalten Färingsö, berättar:
Det hela började
när en person
som jag tränade
boule med kom
till mig och sa ’Du måste se
det här’. Sedan visade han en
föreläsning med en man vid
namn Kjell Enhager på Youtube, och jag blev helt tagen. Den
handlade om mental träning och
om hur vi människor själva kan
bryta negativa tankemönster.
Filmen var två timmar lång och
jag såg den en gång, två gånger,
tre gånger. Den väckte många
nya tankar hos mig och ganska
snart började jag applicera Kjells
verktyg i min idrott och i mitt
arbete.
Efter att ha sett filmen
fyra-fem gånger började jag
sprida den bland personalen
på anstalten. Sen väcktes
50
tanken att även klienterna
skulle se den, för jag tyckte att
den innehöll många tankar
och idéer som de kunde ha
nytta av för att komma ur sina
destruktiva tankar. Efter att ha
pratat med anstaltschefen fick
jag visa filmen för alla intagna
på behandlingsenheten som
ville se den. Vi såg den i flera
etapper och tjejerna tyckte att
den var jättebra.
Så fick jag idén att fråga
Kjell om han ville komma hit
till anstalten och föreläsa. Jag
tänkte att ’man kan ju inte få
mer än ett nej’. Så jag skickade
ett mail där jag skrev något i
stil med ’jag vet att du inte har
tid och jag vet att vi inte har
råd, men…’, och bara en kort
stund därpå fick jag svaret. Jag
kommer fortfarande ihåg det
ordagrant: ’Lennart. Tack för
ditt förtroende och ditt mail.
Klart som fan att jag kommer.
Kan jag ringa dig på fredag?
Kramar Kjelle’. Jag blev överlycklig och sprang genast och
berättade nyheten för tjejerna
på anstalten. Flera av dem blev
nästan lika lyriska som jag.
Kjell ringde mig och frågade
om han kunde komma om ett
par månader, men jag hade
en tanke om att klienterna
på vår hälsoavdelning skulle
hinna vara med innan de kom
ut. Det är några tjejer som har
fått satsa mycket på hälsa och
träning under sin tid här. Så vi
bokade in hans besök redan
veckan därpå, och Kjell offrade
en ledig dag.
Knappt en vecka senare dök
Kjell och hans fru Lotta upp
på Färingsö. De stod själva för
resan och Kjell höll föreläsningen helt gratis. Han berättade att han och Lotta hade
varit fullbokade sedan länge
och att han hade fått över 300
förfrågningar sedan han höll
sitt sommarprat i P1 i somras.
Att han valde ut vår anstalt
som det enda uppdraget av
alla dessa 300 känns oerhört
hedrande.
Jag var eld och lågor när
Kjell var här, och många av
tjejerna hade också sett fram
emot det väldigt mycket. 40–50
intagna plus personal lyssnade
på föreläsningen. Jag såg att
människor blev berörda. Jag
tror att Kjell gav både mig och
de intagna många användbara
verktyg. Den här dagen kommer jag kunna leva länge på. O
OMKRIM 2/2016
Klass 3-anstalten Sörbyn
har gått från att ha
många korttidsdömda
klienter, till en majoritet långtidsdömda.
Det ställer andra krav
på verksamheten kring
utsluss, permissioner och
lärcentrum. Personalen
har mycket tankar om
hur verksamheten kan
utvecklas framöver.
Bland annat vill de
permanenta fodervärdskapet för blivande polishundar och tullhundar,
anställa en projektledare
och utvärdera den verksamheten.
– Killarna som väljs
ut för att ha ansvar för
hundarna växer av det.
OMKRIM 2/2016
Ämnen för träffen var hur andlig vård ska fungera
och organiseras. Och hur kan andlig vård förhindra
radikalisering i fängelse?
Andlig vård
i Örebro
Region Mitts NAV-träff i Örebro blev
lyckad. 44 personer deltog, ungefär
hälften kriminalvårdsinspektörer och
kriminalvårdschefer. Övriga var präster, pastorer
och imamer.
– I princip alla kriminalvårdschefer och kriminalvårdsinspektörer som har andlig vård i sitt område var där, och majoriteten av alla NAV-medarbetare i regionen, säger Kenneth Gustafsson,
anstaltschef på Kumla, som anordnade dagen
tillsammans med Jacques Mwepu, anstaltschef
på Hinseberg.
Träffen var en av de temadagar som regionen
anordnar under året. Gunilla Nilsson och Malin
Karlsson, ansvariga för NAV i hela landet föreläste.
De hade med sig Susanne Rodmar, NAV-konsulent
på SKR, som berättade om hur NAV är tänkt att
fungera och hur det är organiserat. Även Linda
Edman från säkerhetsavdelningen, som jobbar
med ett regeringsuppdrag om våldsbejakande
extremism, pratade.
– Hon pratade om vad våldsbejakande extremism är, om olika saker som personalen på anstalterna bör vara uppmärksamma på och om hur
man ska samarbeta med NAV för att förhindra och
försvåra radikaliseringen i fängelse, säger Kenneth
Gustafsson och avslutar:
– Jag tyckte att det blev väldigt lyckat. Kul att
det kom så många.
Mitt
Nils Öberg fick träffa nyfödda kalvar under besöket på
anstalten Sörbyn.
De blir motiverade för
fortsatt ansvarstagande.
Ska man kunna ta ansvar
för en hund måste man
också ta ansvar för sitt
eget liv. Vi tror på den
kombinationen, säger
Martin Höög.
Han tror att fler klienter skulle ha nytta av en
liknande placering.
– I den här miljön finns
det mycket som förebyg-
ger misskötsamhet och
avvikelser. Djuren skapar
band till de intagna. De
är måna om att få vara
kvar här, säger Martin
Höög.
– Jag tror att vi har
Sveriges mest välborstade kor. Det händer något
när man får vara nära
djur. En ko frågar inte
vad du har gjort tidigare
och vem du är.
51
PLANERING MED FRIVÅRDSTÅRTA
RUNTiKRIM
RUNTiKRIM
Frivården Helsingborg hade en planeringsdag med all
personal. Deltagarna diskuterade hur man ska öka programdeltagandet och få fler att bli föremål för särskilda
utslussningsåtgärder. Att kreativiteten var på topp märktes på den tårta som frivårdsinspektör Emma Alm hade
bakat. Den innehöll alla ingredienser för en lyckad frivård.
Biskopen på besök
Frivården Gävle
nyrenoverat
Ombyggnationen av frivården Gävle
startade i maj 2015 och i slutet av
februari i år invigdes de nyrenoverade
lokalerna. Gäster kom för att mingla, äta tårta,
och lära sig mer om frivård. Personalen hade
stationer där besökarna blev informerade om
intensivövervakning, program, Krami och lekmannaövervakare.
– Här har vi utformat ett modernt frivårdskontor med ändamålsenliga lokaler och en
bra arbetsmiljö för personalen, sa Bengt-Olov
Carlsson, chef för frivården södra Norrland.
Han konstaterade att säkerheten i de nyrenoverade lokalerna är god och att miljön är bra för
klienterna.
Det har varit möjligt att bygga om lokalerna
under pågående verksamhet tack vare ett gott
samarbete mellan personalen, fastighetsägaren
och byggentreprenörer.
Nord
Biskopen och kriminalvårdschefen, Eva Nordung Byström och Kjell-Arne Sköldh,
pratar om likheter och skillnader.
Härnösands
stifts biskop
Eva Nordung
Byström har besökt
anstalten och häktet
Saltvik.
– Jag blir varm om
hjärtat när jag möter så
professionella människor
som här på Saltvik. Jag
känner värme och tacksamhet för här handlar
det inte bara om att
förvara människor, säger
Eva Nordung Byström,
Nord
berörd efter besöket.
Eva Nordung Byström
anser att det är betydelsefullt att hon har kunskap om verksamheten
som bedrivs på häkten
och anstalter. Biskopen
ser också flera likheter
mellan Svenska kyrkans
arbete och Kriminalvårdens, framför allt kring
människomötet.
Tillsammans med andra
religiösa företrädare och
kriminalvårdsanställda
fördes samtal kring
arbetssätt, långa restriktioner och häktningstider.
Tystnadsplikten var också
på dagordningen.
– Våra NAV-medarbetare är mycket viktiga för
verksamheten och tillför
andra dimensioner än
vad vi som kriminalvårdare kan göra. Två ”uniformer” som kompletterar varandra på ett bra
sätt, säger kriminalvårdschef Kjell-Arne Sköldh.
”Tack för ett bra jobb”, sa Bengt-Olov Carlsson,
som syns på bilden tillsammans med kriminalvårdsinspektör Liselotte Fagerström.
Firade mässa på Johannesberg
För tredje året i rad
firade biskop Åke
Bonnier skärtorsdagsmässa tillsammans med intagna
på Johannesbergsanstalten. Nio
intagna deltog denna gång.
– Det har blivit en tradition
Väst
Biskop Åke
Bonnier ber
nattvardsbön.
52
som både han och vi uppskattar, säger Karin Berg, häktesoch fängelsediakon i Mariestad.
Johannesbergsanstalten firar
vanlig gudstjänst med kyrkkaffe
en gång i månaden och nattvardsgudstjänst en gång i månaden.
OMKRIM 2/2016
Energi och
engagemang
för det nya
– Dagen var full
av energi och
engagemang,
konstaterar Sanela Ovcina, regionchef i väst. Den
15 mars stod hon inför
samtliga frivårdsanställda
i regionen och pratade om
de stora förändringar som
pågår inom frivården.
Väst
De 200 frivårdsanställda
i väst var först ut med sitt
seminarium. Under våren
följer konferenser i alla
regioner, om att tydliggöra
frivårdens mål och nya
arbetssätt.
För det är mycket som
händer och ska hända.
Frivården får till exempel en allt viktigare roll
som processledare och
koordinator av klientens
verkställighetsplan. Det
ställer nya krav både
på arbetssätt och på en
enhetlig syn på klienterna.
Det gör också Krimstics,
som är det arbetssätt
som ska genomsyra hela
frivården.
På konferensen fick
deltagarna bland annat
möjlighet att reflektera
över hur förändringarna
påverkar deras roll och
vilka förändringar som behöver göras framöver.
– Engagemanget var
stort, men det är viktigt
att tänka på att konferensen bara var starten på
en lång förändringsprocess. Det är nu arbetet
börjar, konstaterar Sanela
Ovcina.
OMKRIM 2/2016
Produktionsledarna Anette Peterson och Håkan Josefsson. Håkan har erfarenheter kring arbetssättet med
ISO från ett tidigare arbete på Volvo.
Saltvik kvalitetssäkrat
Vid uppföljningen av
kvalitetsstandarden ISO
9001:2008 bedömer
Svensk Certifiering att anstalten
Saltviks arbetsdrift fortfarande
uppfyller kvalitetskraven. I revisionsrapporten noterades noll
avvikelser.
Revisionsteamet bedömde att
ledningssystemet har mognat
sedan certifieringen för ett
drygt år sedan. Det konstaterades också att Saltviks kvalitetsmålsarbete fungerar och att
engagemanget är högt.
– Det är just engagemanget
som gjort att vi har lyckats så
bra. Det handlar om att vi har
viljan och den rätta drivkraften
att förbättra. Det gäller alla, från
intagna och produktionsledare
Nord
till högsta ledningen, säger
kriminalvårdsinspektör Markus
Fahlqvist.
ISO-certifieringen visar att det
är kvalitet i det interna arbetet, i relationer till kunder och
i levererade produkter. För att
arbetet med kvalitetssystemet
ska vara levande i vardagen har
arbetsdriften tagit fram hjälpmedel i form av planeringstavlor, följekort, förbättringslistor,
en digital portal och inte minst
avvikelserapportering. Kvalitet
handlar om att fel och avvikelser
måste upptäckas innan hela
kedjan är fullföljd och produkten
är färdig.
– Vi har skapat tydliga instruktioner med bilder som gör att
det ska vara enkelt att utföra
jobben även om man inte kan
svenska, berättar produktionsledaren Anette Peterson.
Revisionen innebär att samarbetet med anstalten Kumla,
som också är ISO-certifierad,
vidareutvecklas. Bland annat
genomför Kumla och Saltvik
årliga internrevisioner på varandras kvalitetssystem.
Certifikatet för Saltvik omfattar tillverkning och försäljning
av mekaniska och trätekniska
produkter. Även montering och
packning av produkter samt
tryckeri och egna tvätteritjänster ingår. Certifikatet gäller tills
vidare under förutsättning att
kraven för certifiering uppfylls.
Nästa revision är i februari 2017.
Konsten att ge och ta emot feedback
Kriminalvårdsinspektörer och frivårdschefer samlades i mars i
Stockholm för att lära sig mer
om implementering och den
ibland svåra uppgiften att ge
och ta emot feedback.
Det var projektledarna för
Krimstics och Ny vsp, Sarah
Åhlén och Christian Karlberg,
Syd
som ville ge cheferna inspiration. Implementering och
feedback är grundläggande för
att lyckas införa nya arbetssätt.
Magnus Widman, tillförordnad kvinsp på frivården Ystad,
var nöjd:
– Mycket inspirerande dagar.
Implementeringsföreläsningen
bekräftade hur genomtänkt
införandet
av Krimstics är då
det följer
forskningen
till stora delar.
Gällande Ny vsp var det väldigt
intressant att höra hur olika
frivårdskontor valt att organisera sig.
53
RUNTiKRIM
NYKÖPING MÅSTE MINSKA ÖVERVAKNINGEN
Ministerbesök
på Luleåanstalten
Behandlingsprogram
på andra språk
Nu finns
arbetsböcker
och arbetsmaterial till behandlingsprogrammen översatta
till andra språk. Syftet
är att nå de klienter
som inte behärskar
svenska.
Även tidigare har
vissa klienter kunnat
genomgå behandling på
andra språk än svenska.
Ett bra exempel är Idap
med arabisk tolk på
Johannesberg.
– Sen har vi alltid
haft eldsjälsinsatser.
Nu är tanken att det
ska bli mer tillgängligt, säger Johannes
Evers, projektledare för
”Pilotverksamhet med
tvåspråkiga programledare”.
I höstas startade
projektet där programledare från fyra verksamhetsställen deltar,
frivården i Södertörn
och Malmö samt an-
Hk
Minister Åsa Regnér tillsammans med Nils Öberg
och kriminalvårdschef Jan Wallin.
Nord
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister
Åsa Regnér (S) besökte anstalten Luleå
tillsammans med generaldirektör Nils
Öberg.
Syftet var att visa Kriminalvårdens satsning på
unga klienter och hur Kriminalvården arbetar för
att minska återfall i brott. Ungdomsanstaltens
verksamhetshus stod i fokus och medarbetarna
fick visa upp lokalerna som är anpassade för såväl utbildningsverksamhet som friskvård. Anstalten, med sina nio platser, kan möta ungdomar
som behöver just småskaligheten och lugnet för
att kunna påbörja sitt förändringsarbete.
– Det är glädjande att se hur ni arbetar med
utbildning, sa Åsa Regnér vid besöket på ungdomsanstalten.
stalterna Salberga och
Västervik Norra.
Programledare använder de språkhjälpmedel
och översättningar som
projektet tillhandahåller
för att kunna bedriva
program med klienter
som inte behärskar bra
svenska.
– Dels pratar vi om
bryggspråk, det vill
säga engelska och lätt
svenska, dels om att
bredda och genomföra
behandlingar på andra
språk, som arabiska och
spanska.
Behandlingsprogrammen Puls, Idap
och One to one finns
redan nu på engelska,
spanska och arabiska.
De ligger i publikationskatalogen och är
fria att användas av
programledare.
– Vi kommer utvärdera
projektet för att se vad
mer det finns behov av,
Vad är det
bästa som
hänt dig den
senaste veckan?
Olov Liljeborg, klienthandläggare, häktet Huddinge.
Johannes Evers.
säger Johannes Evers.
Prism och Ros är näst
på tur att översättas,
även fler språk kan bli
aktuella att översätta till.
Sannolikt kommer projektet så småningom att
påverka rekryteringen.
– Det är jag helt övertygad om. Det kommer
att behövas ytterligare
flerspråkiga programledare, inte minst medarbetare som är bekväma
med att genomföra
behandlingsprogram på
engelska.
– Det händer
så mycket
roliga saker
på vår arbetsplats att
det nästan blir
svårt att välja.
Det finns många anledningar
till att skratta här på jobbet.
Men det är säkert något knasigt eller roligt som någon av
mina kollegor har sagt. Vi har
en väldigt bra stämning.
Anna Wikman, kriminalvårdsinspektör, anstalten
Kumla:
– Inget
speciellt som
jag kommer
på nu, men
jag har ett
fantastiskt
arbetslag
som gör att det
är kul att komma till jobbet
varje måndag. De gör mitt jobb
enkelt.
– Jag har pratat
med min nya
chef och fått
en ny tjänst.
Det känns
jättespännande! Så nu
ska jag jobba med
besök och inpassering här på
Kumla.
Ska vi byta, ska vi byta grejer.
Ska vi byta grejer med varann.
START FÖR BYTESTORGET
Hk
54
Specialfastigheter köper anstalterna Svartsjö och Färingsö av Statens
fastighetsverk för 94,5 Mkr. Kriminalvården fortsätter att hyra lokalerna.
– Kriminalvården är vår största kund och det är glädjande att få ytterligare fastigheter i ett attraktivt läge som passar kundens verksamhet med
höga säkerhetskrav, säger Åsa Hedenberg, vd för Specialfastigheter.
Specialfastigheter äger redan de flesta av Kriminalvårdens anstalter.
FRÅGAN
Pirjo Karlsson, kriminalvårdare, anstalten Kumla:
Under april kommer Kriminalvården att få en
intern möbel- och maskinmarknad, Bytestorget.
Där kan alla verksamhetställen lägga ut möbler
och maskiner som inte längre behövs.
– Vi sparar pengar och hjälper Kriminalvården att fortsätta som en miljövänlig myndighet med fokus på hållbar
utveckling, , säger Joacim Trybom, chef för KSC.
NYA ÄGARE AV SVARTSJÖ OCH FÄRINGSÖ
RUNTiKRIM
Anstalten i Nyköping måste begränsa kameraupptagningsområdet
för övervakningskameror från 15 meter till två, från anstaltens
staket.
Det beslutar förvaltningsrätten efter att Datainspektionen överklagat tillståndet. Kriminalvården ansökte om tillståndet efter flera
inbrytningsförsök förra året. Det skriver Sörmlands Nyheter.
Ur Pulsprogrammet på arabiska.
OMKRIM 2/2016
OMKRIM 2/2016
Ilona Degermark, andlig vägledare, Martin Modéus, biskop, och Anna Persson, klienthandläggare,
i Sankta Ingrids kapell på anstalten Skänninge.
Klosterverksamhet
imponerade stort
Biskop Martin
Modéus har besökt
klosterverksamheten
på anstalten Skänninge.
Ilona Degermark, andlig vägledare, och Anna
Persson, klienthandläggare,
visade biskopen runt på
klosteravdelningen och
berättade om verksamheten.
Den startade 2008, och är
en fortsättning på retreatverksamheten som finns på
Öst
anstalten Kumla. För att få
komma dit krävs det motivation att bryta den kriminella
livsstilen.
Biskop Martin Modéus deltog bland annat i ett samtal
med de tolv intagna klosterbröderna och personal i
Sankta Ingrids kapell.
– Det är så värdefullt att
få träffa människor och
samtala. Jag förstår att det
är en väldig resa de intagna
går igenom, med många dimensioner. Det är fantastiskt
att Kriminalvården ger den
möjligheten, säger Martin
Modéus.
– Jag tycker att det är fantastiskt att möta personalen
också. Den goda stämningen märks i hela verksamheten. Man möter varandras
blickar och ser varandra i
ögonen.
55
DEBATT MARIA NYGREN
Jag läser Omkrim och konstaterar att intentionerna är goda. Tror nog att de allra flesta
inom Kriminalvården tycker om sitt jobb men – det finns de inom Kriminalvården
som borde se sig om efter ett nytt arbete och det menar jag på fullt allvar.
Sonen i kläm när frivården tog semester
MARIA NYGREN är lek-
mannaövervakare sedan
våren 2015. ”Det skedde i
ren frustration över att, i
första hand, frivården hade
visat upp sidor som jag
inte trodde fanns.”
JA
till ett bättre
engagemang
av verksamma
frivårdsinspektörer.
NEJ
till att semestern
gör att arbetet
helt avstannar.
56
D et här är vår story:
Vår son levde ett liv på andra
sidan av lagen med missbruk
och diverse kriminella handlingar. Jag som en blind mamma
insåg detta väldigt sent, övrig
familj kände till delar av det. Jag
kommer aldrig att glömma den natten när
jag verkligen förstod. Då startade en lång
och jävlig uppförsbacke.
Till att börja med gjorde jag, som många
mammor med mig, det stora felet: Börjar
rodda med att betala hyror och elräkningar.
Som många förstår stannade det inte med
hyror. Mycket annat dök upp också. Ja,till
och med andra kriminella som påstod sig
ha krav på honom. Vid de tillfällen som jag
ansåg mig behöva göra en polisanmälan
gjorde jag så, men jag har lärt mig att det
var ren tidspillan.
Han blev dömd, våren 2014, att underkasta sig missbrukarvård som frivården
skulle ombesörja. Jag ansåg att han inte
skulle vistas på den ort där han växt upp
då det förekom en hotbild. Han flyttade
långt härifrån och vår blev till sommar och
missbruket eskalerade.
Jag visste att det var riktigt illa med honom men hoppades på frivården. Jag hade
fullmakt att prata med frivården vilket jag
gjorde. De lät meddela att deras överenskomna möten med sonen nu inte skedde
en gång per vecka då det var semestertider!
Och när han inte kom på överenskommet
möte så hotade de med att ta upp det i
nämnden. Där skulle man överväga att
istället göra om straffet till fängelse. Men
vänta nu… vilken knarkare tar semester?
Detta fortgick hela sommaren. Den sommaren ringde jag många samtal till socialen
och gjorde orosanmälan, jag jagade frivården med blåslampa. Jag grät, skrek, bönade
och bad om hjälp men inget hände förrän
frivården ringde mig och frågade efter
honom i augusti/september. Jag gjorde det
enda rätta, det vill säga ”sparkade ut honom i kylan” och lät meddela att han troligt
var i ”hemmakrokar” och hämtade droger.
Det gjordes strax därefter en husrannsakan, han blev häktad, dömd och inlåst.
Vi besökte honom i häktet och sedan i
fängelset så ofta vi fick. Det var många nya
regler att förhålla sig till. Och flickvännen
gjorde slut under denna period. Sonen
ändrade sitt tänk till stor del, så den här
vistelsen hade nytta.
Dagen för frigivning kom och den var
inte förberedd med mer än buss- och tågbiljetter. Jag hämtade honom då jag förstod
att någon förberedelse inte fanns.
Jag ringde frivården samma dag och
frågade henne hur det här var planerat?
De förväntade sig att han skulle komma
till orten. Men vart ska han ta vägen, vid
22-tiden, när han kommer dit i februari
månad iklädd sommarkläder? Det var inte
frivårdens uppgift. Det är nu vi inte ska
förvånas över antalet återfallsförbrytare,
anser jag.
Nåväl, jag lät inte honom åka förrän de
kunde presentera ett boende. Detta dröjde
en vecka. Boendet blev ett härbärge och
det funkade ganska bra. Jag har ifrågasatt
varför frivården inte hörde av sig innan han
blev frisläppt. Hon påstod att hon hade
gjort det, både till häktet och till fängelset
utan att fått tag i honom? Och varför hade
hon inte kontaktat mig då hon hade mitt
telefonnummer och mail. Hon hade, jag
citerar, ”inte tänkt på att hon kunde söka
honom genom mig”. Det här kändes inte
alls bra. Har dock svårt att tro på att hon
hade glömt mig, jag har varit ett ”pain”.
»Sommaren
är för många
missbrukare/
kriminella
’högtid’, det
är inget nytt
under solen,
eller hur?«
Nu var han tillbaka på orten och en ny
karusell tog vid. Jag stred för att han först
skulle in på ett behandlingshem, frivården
var ganska lågmäld när det gällde att kommunicera med socialen som var inblandad.
Tiden gick och risken för återfall fanns där
hela tiden, det gick väldigt trögt. Sonen fick
veta av socialen att ”om han var hel och ren
fortfarande” när deras utredning var klar så
fanns det en möjlighet att han skulle kunna
få komma till ett behandlingshem.
Jag ledsnade och gjorde en anmälan
mot socialen då hanteringen drog ut på
tiden. Socialhandläggaren var frånvarande
av olika anledningar vid i stort sett varje
avsatt möte. Men min anmälan tog skruv
OMKRIM 2/2016
och han fick till slut komma till ett superbra
boende, de har varit helt fantastiska. En del
av personalen har en historik som gör att
de inte är lättlurade. De har rätt tänk.
Han skulle nu gå behandlingsprogrammet Återfallsprevention inom frivården,
cirka tjugo tillfällen. Det startade på våren
och sommaren kom. Ja, och återigen, hade
frivården semester samt att personalen
skulle delta i kurser. Det blev en lucka på
cirka åtta veckor tills de hörde av sig igen
och nu skulle programmet återupptas. Ett
ej förutsett problem för frivården uppstod.
Sonen hade under sommaren fått ett jobb
inom sitt yrke. Ja, han har faktiskt varit
yrkesverksam under den större delen av
sitt vuxna liv trots missbruk. Nu var tiden
knapp, för att inte säga omöjlig, för de tolv
återstående passen. Frivårdens förslag var
att förlägga två pass per vecka, men det
förstår alla att det skulle ju inte funka ihop
med ett arbete. Jag ställer mig frågan: Varför tittade man inte i sin kalender när man
bestämde att programmet skulle genomföras? Grundtanken med ÅP är jättebra
men hur sköts det?
Sommaren är för många missbrukare/
kriminella ”högtid”, det är inget nytt under
solen, eller hur? Och jag förstår att alla behöver sin semester. Men jag ska relatera till
min ordinarie bransch som redovisningskonsult. Mina klienters leverantörsskulder,
moms etc. ska betalas även om jag har
semester. Frivården hanterar människor,
långt mycket mer värt än ett företag.
Idag har sonen varit ”ren” i cirka 15
månader, arbetar, går i terapi och mår för
det mesta bra. Vi har i många avseenden
fått tillbaka en son som vi känner igen, det
är fantastiskt. Han har en bra vilja, har bra
stöd och är ödmjuk.
Så vad vill jag förmedla med allt det jag
har skrivit?
Ett bättre engagemang av de frivårdsinspektörer som är verksamma. Se skillnaden
mellan dem som vill ändra sina liv och de
som inte vill. Titta utanför ”boxen”. Allt är
kanske inte som i skolboken. Lägg ner tomma hot och slå ett slag för ”handling och
OMKRIM 2/2016
konsekvens” istället. Ta hand om de unga
tidigt, där gör vi bäst resultat. En gammal
hund är knepigare att lära sitta. Jag tänker
speciellt mycket på dem som ”sitter inne”
och inte har en skitjobbig mamma. Vad har
de att komma tillbaka till?
Ett bättre samarbete mellan frivård, sociala myndigheter och frivilliga organisationer.
Semester får inte vara skäl till att verksamheten avstannar.
Inse vad det kostar samhället att bara gå
”halva vägen”.
Ovanstående är orsaken till att jag ringde
frivården och ville hjälpa till med ”något”.
Jag vet inte om jag gör någon skillnad men
jag önskar en förändring.
Ha det gott.
SVAR FRÅN FRIVÅRDSDIREKTÖREN
Du sätter fingret
på våra utmaningar
T
ack för ditt brev och ditt
engagemang Maria! Det är givetvis tråkigt att höra att din
son inte har fått det du upplever
att han behövde, men glädjande
att höra att han ändå har lyckats
göra en förändring och ta sig vidare
i livet.
Du lyfter flera områden inom
vilka frivården i nuläget satsar stort
på att förändra och förbättra. Ett av
våra främsta mål är att öka enhetligheten inom frivården, det vill
säga att en klient som din son ska
kunna vänta sig samma bemötande
oavsett vilket frivårdskontor eller
vilken handläggare han möter.
Under 2015 implementerades en
misskötsamhetshandbok som
verkar för tydliga och rättssäkra
konsekvenser vid misskötsamhet.
Vi arbetar intensivt med ungdomar
inom Kriminalvården och har under
de senaste åren
infört många förbättringar och satsningar riktade just
till denna grupp.
Samverkan är ytterligare ett område vi
Lennart
inom frivården tar
Palmgren.
ett stort grepp om
just nu! Frivårdsinspektörens roll
professionaliseras nu ytterligare
genom pågående utbildningssatsningar och inom dessa ligger även
frågan om att i högre utsträckning
bestämma kontaktfrekvens utifrån
risk för återfall i brott. Du sätter
med andra ord fingret på många av
våra utmaningar!
Tack igen för ditt engagemang
och för att du engagerar dig som
lekmannaövervakare.
Lennart Palmgren
frivårdsdirektör
57
SPORT & FRITID
Skriv gärna
insändare till oss.
omkrim@
kriminalvarden.se
HEDERVÄRT
En pokal är ett bra
sätt att uppmärksamma det positiva, i
enlighet med Lars-Eric
Uneståhls tankar om
mental träning.
Glädjande
förändring
för HBTQ
En festkväll för
vinnare och klassiker
änder här några rader efter
att ha läst krönikan ”Bögar
en säkerhetsrisk”. Tack
Aren för det du skrev.
Jag kom tänka på en händelse
för många år sedan. Det var i början på 90-talet och att prata om
HBTQ inom Kriminalvården var
ännu inte accepterat. För mig var
det dock vardag då jag tillhörde
den världen.
Jag arbetade med grupper i ADL
och social färdighetsträning på en
sluten anstalt i Stockholm Norr.
Där berörde vi inte sällan frågan
när tillfällen gavs eller när jag blev
direkt tillfrågad om min egen läggning. Jag svarade då rakt och ärligt
och upplevde aldrig några problem
med det från klienternas sida.
Problemet kom en dag då en
kollega påtalade att det inte var
lämpligt att jag som kvinna arbetade i träningsköket tillsammans
med så många män. Jag kunde
uppmuntra dem att våldta och
förföra mig.
Inte lite förvånad över den
kommentaren, svarade jag att det
lika väl kunde hända män som arbetade på anstalten. Min kollega
undrade vad jag menade med det.
Mitt svar blev; att varken han
eller jag visste vem av våra manliga arbetskamrater som eventuellt
var homosexuell och då skulle
den risken vara lika stor, oberoende om en kvinna eller man
utförde arbetet.
På grund av de svaret blev jag
tvungen lämna anstalten några
år senare. Detta efter kränkande
särbehandling med arbetsskada
som följd.
Många år har gått och jag glädjer
mig över den förändring som nu
har skett inom Kriminalvården.
I Kumla har anstalten
och kamratföreningen
anordnat en festkväll för att
uppmärksamma dem som
tagit medalj vid 2015 års
SM-tävlingar samt de som
genomförde Kumlas första
upplaga av anstaltsklassikern.
Lars-Eric Uneståhl, guru
inom mental träning, föreläste och gav aha-upplevelser, inspiration och skratt.
– Genom mental träning
kan du förvandla det ”omöjliga” till möjligt.
S
Nickie Snäll, fristående personligt ombud
58
Han tog upp U21-landslaget i fotboll, som han
coachade mentalt. Laget
ansågs ha en enda procent
chans till VM-guld inför
turneringen, men lyckades
omvandla det omöjliga
till möjligt. Lars-Eric
betonade också vikten
av att uppmärksamma
det positiva, som gjordes
Kamratförening arrangerade Anstaltsklassikern för
första gången 2015. Många
deltog på olika sätt, och
18 personer lyckades nå
målet med alla grenar och
distanser.
– Det är roligt att SKIF nu
tagit efter, och initierat klassikern som friskvårdskampanj över hela landet, säger
Kristina Molin, Kumlas
hälsoutvecklare.O
Citat från en av
dem som genomförde
klassikern:
”Anstaltsklassikern var
Lars-Eric Uneståhl höll föredrag
jättekul
och ett kanonbra sätt
om mental träning. Han hjälpte
för mig att komma igång efter
bland annat U21-landslaget i
sjukskrivningen. Nog för att
fotboll.
jag hade överskottsenergi
eftersom jag var trött på att
denna kväll, för att sprida
inte orka något, men det var
positiva effekter – indivien jättebra motivation och jag
duellt, i gruppen och på
är glad att jag återupptäckte
arbetsplatsen.
cyklingen.”
Kumlaanstaltens
SM-kalendarium
22 april, bowling, Stockholm.
30 april–1 maj, innebandy, Göteborg.
3–4 september, fotboll, Frövi (Hinseberg).
6–7 september, golf, Örebro.
8–9 september, terränglöpning, Malmö.
Vinnare i
boktävlingen
I förra numret hade vi en boktävling. Tre vinnare får varsin
trisslott: Åke Johansson,
Mariestad, Rune Ellehammar,
Göteborg/Högsbo, Maria
Danielsson, Norrköping.
Rätt svar:
A1
B9
C2
D3
E5
F4
G6
H7
I8
NY TÄVLING
TO B B E H A L L B E R G / F OTO
INSÄNDARE
Amrela Bosnjo på häktet Borås har varit den drivande kraften för team Kriminalvården.
Amrela i lila tröja i mitten av bilden.
Glada SM-vinnare.
Daniel Sundby och Ove
Windh vann dubbelspelet i
badminton under racket-SM i
Norrköping i februari. Arrangörer var personalföreningen
Kolmården, där Daniel och Ove
är medlemmar.
Hade ni fördel av hemmaplan? – Nja, det är visserligen
vår hemmabana, men vi har
vunnit SM på andra ställen
också, förklarar Daniel Sundby.
Och läser man resultat från
tidigare år ser man att Daniel
vunnit både singel och dubbel
badminton se senaste åren.
Grattis!
Ladda om
för cykling
SKIFs landsomfattande
friskvårdskampanj fortsätter.
I mars var det skidor på, nu är
det dags att dra på cykelbyxorna. I maj är det Vätternrundan
som gäller. Är du inte sugen att
göra hela loppet på en gång går
det att dela upp de 30 milen
i kortare etapper under hela
månaden, alternativt annan
pulshöjande träning i sammanlagt sex timmar.
Hoppas att boktävlingen var lagom svår. Är
du upplagd för lite nytt klurande finns ett
filmpyssel på sista sidan. Skicka in och vinn
priser. Lycka till!
Under tiden som vanliga Vasaloppet pågick i
Dalarna cyklade 200 personer i Borås motionscykel. Tio glada själar från Kriminalvården i Borås deltog i Sveriges största Vasaloppsspinning.
Johan Proven, som är ordförande Kriminalvårdens idrottsförening i Borås, berättar att han och
nio andra personer från Kriminalvården cyklade
intensivt under hela Vasaloppet.
−Vi kämpade oss igenom hela loppet!
Pension
Följande anställda har gått
eller kommer inom kort att
gå i pension:
HK
Greger Holmgren
regionekonom,
huvudkontoret.
NTE
Lars-Göran Ekfeldt
NTE Utrikes Nord.
Region Väst
Roland Hansson
kriminalvårdare, häktet
Borås.
Eva Krook
ekonomiassistent, anstalten
Borås.
Ann-Christine Svensson
kansliassistent, anstalten
Halmstad.
Hur var egentligen handlingen
i Benknäckargänget med
Burt Reynolds?
OMKRIM 2/2016
Boråsare svettas för välgörenhet
Ingvar Jansson
kriminalvårdare, anstalten
Tidaholm.
OMKRIM 2/2016
Totalt blev det 4 timmar och 20 minuter
spinning för de tappra cyklisterna. En DJ styrde
musiken i pass om 45 minuter.
Mellan spinningpassen fanns det auktioner, lotterier och musikuppträdande med två
rapartister. Anmälningsavgifter och andra
inkomster som enligt arrangörerna uppgick
till omkring 50 000 kronor gick oavkortat till
Barncancerfonden.
Pirjo Dahl
kriminalvårdare, anstalten
Tidaholm.
Region Mitt
Gunnar Persson
kriminalvårdare, anstalten
Kumla.
Region Sthlm
Anette Alfvegren
sjuksköterska, häktet Kronoberg.
Marie Runnman
administratör, anstalten
Färingsö.
Heinz Nothnagel
köksföreståndare, anstalten
Hall.
Jan Hannez
kriminalvårdare, anstalten
Norrtälje.
Gudrun Säfström
frivårdsinspektör, frivården
Fridhemsplan.
Cecilia Andersson
kriminalvårdsinspektör,
frivården Fridhemsplan.
Region Öst
Lennart Orneklint
kriminalvårdare, häktet
Kalmar.
Lars-Olof Wimmerström
kriminalvårdare, anstalten
Västervik.
Lars Gustafsson
kriminalvårdare, anstalten
Västervik.
Eje Åström
frivårdsinspektör, frivården
Västervik.
Nit och
redlighet
Följande har erhållit eller
kommer att erhålla utmärkelse för nit och redlighet i
rikets tjänst:
Joacim Hagman
kriminalvårdare, häktet
Falun.
59
Posttidning B
Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping
TÄVLING
Vinn biobiljetter!
Kör igång och para ihop
rätt historia med rätt filmtitel.
Skicka din lösning till:
[email protected]
Tävla och tipsa! Bra filmer, men de flesta är ur de intagnas perspektiv, kriminalvårdare
skildras endimensionellt och handlingen kretsar ofta kring rymningar. Så när ni skickar in era
tävlingsbidrag: passa på att tipsa om filmer som inte är så stereotypa. Hittar ni någon om frivårdsinspektörer eller om vikten av återfallsförebyggande arbete? Tips publiceras i nästa nummer.
FRÅN VILKEN FILM?
A
GULLEFJUN. Kemiläraren Conny sätts
dit för narkotikabrott. I fängelset hittar
han en hemlig gång, som används av tre
medintagna och en korrumperad kriminalvårdare. De får Conny att medverka i planeringen
av att råna en värdetransport. Vid ett tillslag
träffar Conny polisen Susanne och blir kär. Han
gör allt för att inte avslöja att han egentligen
är intagen, samtidigt som han försöker hindra
sina kumpaners plan att fungera.
B
MYSTIK OCH 1930-TAL. John Coffey
är dödsdömd för ett mord på två flickor.
Filmen handlar mycket om kriminalvårdarnas tvivel på om de har rätt man bakom
galler.
C
GULDBAGGE TILL SHANTI. Skådespelaren Reine tröttnar på teatern och blir
fritidsledare på anstalten Kumla. Han vill
sätta upp en pjäs i fängelset trots motstånd från
fängelseledningen. Fångarna är måttligt intresserade tills de inser att pjäsen ger en möjlighet
att rymma. Inspirerad av en sann händelse.
D
LILLA FRIDA OCH LÅNGA FARBRORN. Frida bor på landet med sin
långa vän. Frida är helt emot att sätta
folk i fängelse. När hon får inbrott i sitt eget hus
följer Frida sin övertygelse och gör allt för att
tjuven ska kunna ta sig ut ur fängelset.
E
TUFF MATCH. Paul ”Wrecking” Crewe,
amerikansk fotbollsspelare, anklagas
för att ha riggat en match. Efter bråk
med flickvännen stjäl han en bil och hamnar i
fängelse. Där får han i uppgift av anstaltschefen
att träna ett lag fångar som ska möta fängelsets
vakter i en stor match. Vakterna är sugna på att
gå hårt åt de intagna.
F
HÅRTSLÅENDE REALISM. Minna
langar knark på Stockholms gator.
Tillsammans med en ny vän kämpar hon
för överlevnad i en hård värld. Flera av filmens
skådespelare har koppling till den värld som
filmen gestaltar.
G
OMÖJLIG FLYKT. Frank Morris är en
rymningsbenägen intagen som knallas
till 1962 års säkraste fängelse. Trots
den allmänna uppfattningen att det skulle vara
omöjligt att fly från fängelset börjar han och tre
medintagna att planera en flykt. Baserad på en
sann historia.
H
CHARRIÈRES SJÄLVBIOGRAFI.
Ytterligare en film baserad på en sann
historia: ung småbrottsling fängslas för
ett mord han inte begått, för att sedan deporteras till en straffkoloni på Djävulsön. Han gör
flera försök att fly, och lyckas till slut (spoiler).
I
BUDDY COPS. Actionkomedi om två
poliser som lever olika liv: en är välklädd
och läser Wall Street Journal och en för
en avslappnad ungkarlstillvaro. De anklagas
för ett mord de inte har begått och hamnar
i fängelse (no surprise). Drogkungen Yves
Perret har satt dit dem. Poliserna bestämmer
sig för att fly ur fängelset, leta efter bevis och
ta hämnd.
J
SADISTISKA KRIMINALVÅRDARE.
Den amerikanske collegestudenten Billy
Hayes försöker smuggla hasch ur Turkiet
1970. Domen blir fyra år och förhållandena
i fängelset är hemska. Femtiotre dagar före
frigivning förlängs straffet till 30 år. Hans enda
chans att undkomma med livet i behåll är att
rymma. True story.
1. Midnight Express
1978, Brad Davis
2. Vägen ut
1999, Björn Kjellman
3. Släpp fångarne
loss det är vår
1975, Lena Nyman,
Tage Danielsson
4. Tango & Cash
1989, Sylvester
Stallone, Kurt Russell
5. Papillion
1974, Steve McQueen,
Dustin Hoffman
6. Benknäckargänget
1974, Burt Reynolds
(och 2005 med Adam
Sandler)
7. Tjuvheder
2015, Malin Levanon,
Lo Kauppi
8. Strul
1988, Björn Skifs
9. Den gröna milen
1999, Tom Hanks
10. Flykten från
Alcatraz
1979, Clint Eastwood
MEJLA DITT SVAR TILL:
[email protected] senast 7 maj.
Skriv ”filmtävling” i
ämnesraden. Vann du
förra numrets tävling?
Titta på sidan 58.