tillsammans är vi starka
KRIMINA LVÅ R D E N S P E R S O N A LT ID N IN G . AP R IL 20 1 6 OMKRIM Arbetsmiljön på frivården Vänersborg TILLSAMMANS ÄR VI STARKA Tema utsluss Fler behöver förberedas för friheten Isoleringsbryt Tränar tillsammans på häktet Huddinge Transporter Arvidsjaur styr hela landets förflyttningar 2 OMKRIM INGÅNG Att bryta isolering för häktade med restriktioner är en viktig uppgift för Kriminalvården. På häktet Huddinge har man med åklagarnas tillstånd börjat med gemensamma gruppaktiviteter. 40 Bakom rubrikerna V i skriver om utsluss. Alltså om vägen från fängelse ut i samhället. För en utomstående verkar det kanske konstigt att Kriminalvården inte är bättre på detta än vad man är. Många gånger har vi hört om ”folk som muckar från fängelset med en plastpåse i handen och ingenstans har att ta vägen”. Redan 2007 infördes en lag som erbjuder fyra särskilda utslussåtgärder i slutet av fängelsetiden. Åtgärderna vårdvistelse, frigång, halvvägshus och utökad frigång med fotboja kan användas i olika kombinationer, allt efter klientens behov. Jag kommer ihåg glädjen hos Ulf Jonson, dåvarande chefen för klient- och säkerhetsenheten, över de nya trovärdiga alternativen till fängelse. Han kallade lagen för milstolpe och ansåg att svensk kriminalvård hade flyttat fram sina positioner internationellt. Den nya lagen fick en trevande inledning. Man var försiktig innan en praxis byggts upp. Det finns de som tycker att Kriminalvården fortfarande är väl försiktig med att placera ut klienter. Läs i denna tidning om Skyddsvärnet som tycker att Kriminalvården använder både hängslen och livrem innan placering i halvvägshus. NYHETER 7 18 De bäddar för mjuklandning. 20 Frigång ett bra sätt att byta liv. 22 Alla behöver stöd i slutet av fängelsetiden. 23 Halvvägshus. 26 Familjehem. 27 Uppdrag utvärdering. REPORTAGE 30 Varmt grupptryck i Vänersborg. redaktör. 2 OMKRIM 2/2016 TRYCKSAK OMKRIM 2/2016 428 Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. 34 Problemlösare i Arvidsjaur. 40 Så bryts isoleringen. VETENSKAP 38 Att träna empati och impulskontroll. INTERVJU 45 Psykolog med fokus på brottsoffret. KULTIKRIM 48 Fängelset mitt i Gävle. RUNTIKRIM 51 Landet runt. DEBATT Omslagsbild: Anna-Lena Lundqvist Det ska sägas att generell utslussning innebär att klienten under fängelsetiden flyttas från en högre säkerhetsklass till en lägre. Sköter man sig, får man flytta till mer öppna förhållanden som mer liknar utsidan. Successivt får klienten vänja sig vid livet utanför murarna med permissioner som blir obevakade och allt fler. Utvalda behandlingsprogram ska ytterligare reducera risken för misskötsamhet. När denna kedja fungerar kan man också beviljas en särskild utslussningsåtgärd. Längre fram i tidningen kan ni se grafik över hur de särskilda utslussåtgärderna sakta ökade fram till 2009 då åtgärden vårdvistelse störtdök. Skandalen var ett faktum då en vårdvistelseleverantör, Styrmansgården, inte höll måttet, vilket gjorde att Kriminalvården såg sig tvungen att skärpa kontrollen och minska möjligheterna för ledighet. En annan händelse som påverkade utslussningsmöjligheterna var Malexander-morden. När det uppdagades att polismördarna och bankrånarna var intagna som begick brotten under permission från fängelset drogs antalet beviljade permissioner ned dramatiskt. Balansgången är svår för Kriminalvården. Personer ska slussas ut i samhället, men ingenting får hända. Enstaka händelser kan orsaka pådrag i medierna och få stora konsekvenser för verksamheten. Men arbetet med att få klienter att landa mjukt efter vistelsen i Kriminalvården pågår oförtrutet. Ett nytt regeringsuppdrag innebär att arbetet med utsluss intensifieras. Katarina Luksepp, 441 Nytt om kriminalvård. TEMA UTSLUSS UNDER LUPP »Den nya lagen fick en trevande inledning.« OMKRIM 2/2016 Hon bjuder in åklagare 40 Han ser sin gärning i backspegeln 45 Redaktörer: Katarina Luksepp 011-496 37 90 [email protected] Elisabet Jönsson 011-496 33 35 [email protected] E-post: [email protected] Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping Ansvarig utgivare: Pelle Ekman 56 Sonen i kläm när frivården tog semester. ÖVRIGT I OMKRIM 4 Bilden anstalten Skenäs. 6 Gd har ordet. 13 Frivilliga krafter RFS. 14 Krönika Yoga. 29 Yrket placeringshandläggare. 50 Guldkorn. 58 Sport och fritid. 59 Hedervärt. 60 Filmtävling. Formgivning: John Bark Design Tryckeri: Edita Upplaga: 18000 Nästa manusstopp: 6 maj Prenumerationsservice: Sanna Lagrén 011-496 37 66 [email protected] Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Prenumeration: Alla anställda och lekmannaövervakare får tidningen hemskickad. Vill du som anställd INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör eventuella adressändringar hos sin frivård. Även pensionärer och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Men för er krävs att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen. 3 BILDEN E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT Å S A ST U B B FÄ LT / F OTO Elefanter på Skenäs F rån rå bräda till såld produkt. Den tillfredsställelsen vill produktionsledaren Tommy Andersson ge alla klienter i träverkstaden på anstalten Skenäs. – Först har vi utbildning. Alla börjar med att gå igenom och prova alla moment och alla maskiner och gör mindre föremål. Alla får misslyckas, börja om och lära sig. Nästa steg är den verkliga produktionen. På Skenäs gör man lekstugor och barnmöbler. Gulliga ridelefanter finns också på repertoaren. I varje lekstuga som säljs ingår en barnmöbelgrupp. – Det bästa är när klienten hinner vara med i hela processen. Att han hinner se den pall som han själv tillverkade gå iväg med en stuga till en kund. Stoltheten och glädjen som klienten känner då går inte att ta miste på. Möblerna finns på många vårdcentraler och tandläkarmottagningar i närområdet, och säljs även på Blocket. Vanligast är fortfarande muntill-mun-metoden. – När vi just hade sålt en lekstuga till en kund i Söderköping ringde en ny kund från Kalmar. Han hade sett stugan på ett bilflak och hade genast frågat föraren var han kunde få tag på en likadan. Det känns som om vi tillverkar grejer med kvalitet, ler Tommy Andersson. 4 OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 5 NILS: Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär att både värna om de medarbetare vi har, och samtidigt locka till oss nya. JOAKIM RIGHAMMAR NYHETER har tagit över rodret som sektionschef för placeringssektionen. Joakim kommer närmast från Polismyndigheten där han haft olika roller, bland annat som utredare, förundersökningsledare och chef. Rättelse. Sidan 6 i Omkrim 2015:6. Korrekt namn på den tidigare chefen för Kanadas kriminalvård är Ole Ingstrup. FRIVÅRD Satsning på info till domstolar »Vi kan börja med att gräva där vi står« E »Konkret bör vi kunna erbjuda och genomföra intensivutbildning i svenska för vikarier som vill gå vidare till vår grundutbildning.« NILS ÖBERG ÄR GENERALDIREKTÖR på Kriminalvården. 6 n strategiskt viktig fråga vi behöver hantera är vår förmåga att rekrytera och kompetensutveckla chefer och medarbetare. Konkurrensen på arbetsmarknaden har hårdnat och vi måste på lång sikt förbli en attraktiv arbetsgivare. Personalrörligheten ökar och det har blivit svårare att få kvalificerade sökande till de tjänster som utannonseras. Det gäller såväl vikariat som tillsvidareanställningar. Dessutom söker påfallande få utrikes födda medarbetare chefstjänster, vilket gör att vi inte tillvaratar värdefull kompetens inom verksamheten. Att Kriminalvården uppfattas som en attraktiv arbetsgivare får vi många bekräftelser på. Samtidigt lämnar också medarbetare och chefer oss för att arbeta i andra delar av offentlig förvaltning. Ibland för att de vill få nya erfarenheter i yrkeslivet. Ibland till verksamheter som har andra villkor för lön och arbetstider. Att andra arbetsgivare intresserar sig för våra anställdas unika erfarenhet och kompetens är i grunden positivt. Samtidigt vill vi inte förlora skickliga medarbetare. Blickar vi några år framåt, ser vi ett ökande rekryteringsbehov. Det är därför viktigt att både värna och utveckla de medarbetare vi har, och samtidigt locka till oss nya. Vi kan börja med att gräva där vi står. När jag för några veckor sedan träffade den regionala ledningsgruppen i Stockholm berättade de att vi har ett antal skickliga vikarier i verksamheten. Många av dem vill gärna fortsätta, men kommer inte att kunna erbjudas fast anställning på grund av att deras språkkunskaper inte räcker till för att klara grundutbildningens krav. Det för tankarna också till den bredare grupp av nyanlända arbets- sökande som nu står till arbetsmarknadens förfogande. I den finns ett stort antal personer med rätt utbildningsbakgrund, erfarenheter och arbetskapacitet, och som jag är övertygad om skulle vara en stor tillgång i vår verksamhet. Även för denna grupp är bristande kunskaper i det svenska språket det största hindret. Slutsatsen blir att Kriminalvården kan bidra både till integration i samhället, men också till vår egen kompetensförsörjning genom att bygga upp en språkutbildningskapacitet. Konkret bör vi kunna erbjuda och genomföra intensivutbildning i svenska för vikarier som vill gå vidare till vår grundutbildning. Vi ska också i nära samarbete med Arbetsförmedlingen skapa praktikplatser för nyanlända, också det i kombination med svenskundervisning. Att gräva där man står handlar också om att generellt öka vår förmåga att kunna erbjuda chefer och medarbetare som idag bär upp vår verksamhet goda utvecklingsmöjligheter. Det handlar inte bara om fortbildning i traditionell mening – det ska vi naturligtvis också ha – utan om att vi som arbetsgivare måste vara noga med att skaffa oss en tydlig bild av varje medarbetares individuella potential och vilja till utveckling. Med det i fokus kan vi tillsammans utarbeta en plan för att nå de mål som jag tror att de flesta av oss formulerar i våra yrkesliv. Det kan handla om att skapa möjligheter till arbetsrotation, att pröva på chefsroller via chefsvikariat, att fördjupa sina kunskaper genom att ta på sig specialistuppgifter eller att bredda sina perspektiv genom internationella uppdrag. En myndighet som erbjuder sina anställda många utvecklingsmöjligheter kommer också att långsiktigt uppfattas som en attraktiv arbetsplats. OMKRIM 2/2016 Häktet Kronoberg är först ut i landet med en omvårdnadsavdelning där man kan ta emot till exempel klienter med rörelsehinder. HÄKTE Bättre omvårdnad på ny avdelning på Kronoberg H äktet Kronoberg har öppnat landets första omvårdnadsavdelning på häkte. Avdelningen har nio platser och är en riksresurs för klienter som har ett större omvårdnadsbehov än vad som kan erbjudas på annan häktesplats. – Det kan vara häktade klienter som har skadats i samband med gripande eller brott, till exempel skottskadade eller knivhuggna som behöver hjälp med vardagssysslor. Det kan också vara klienter med olika rörelsehinder eller kroniska sjukdomar, förklarar Annette Warman, kriminalvårdsinspektör på häktet Kronoberg. – För att få komma hit ska de vara färdigbehandlade på sjukhus. Vi har sjukhussängar och handikappanpassade bostadsrum med toalett. Den vård vi ger motsvarar hemtjänst eller hemsjukvård. En omvårdnadsavdelning har saknats. – Många klienter som vår- dats färdigt på sjukhus vistas på vårdhem under häktningstiden, men genom att ha egen vårdpersonal slipper vi ta in kompetens utifrån. – De som jobbar här är utbildade undersköterskor eller har jobbat som personlig assistent. De är anställda som kriminalvårdare men i arbetet ingår omvårdnadsarbete. Placering på enheten sker i enlighet med särskild placeringsbegäran hos den regionala sjukvårdssamordnaren i Stockholm. Nu finns ett enhetligt, nationellt framtaget material för frivårdens lokala information till domstolsväsendet. Insatsen är kopplad till det nationella målet om att öka trovärdigheten för verkställigheten av påföljder i frihet. Materialet ska stödja frivårdskontor i informations- och samverkansarbete gentemot domarkåren. Materialet kan även användas för andra målgrupper som socialtjänst eller olika delar av rättsväsendet. Det finns en powerpoint-presentation med manus, en broschyr om frivårdens uppdrag och en inbjudningsmall. Det finns också filmer om personutredningar och inom kort kommer en film om misskötsamhet. Materialet är samlat på Krimnet. Bild ur powerpointpresentationen. HR Medarbetarundersökningens nästa steg Årets medarbetarundersökning är avslutad. Svarsfrekvensen landade på 79 procent, strax under målet på minst 80 procent. Den trots allt höga OMKRIM 2/2016 svarsfrekvensen gör att det finns goda förutsättningar att göra bra analyser. Och det är precis vad som händer just nu; under april är analysen av medarbetarundersökningen klar. Resultaten börjar gå ut till alla medarbetare via cheferna. Alla ska vara informerade senast till sommaren. Därefter ska diskussioner ske löpande och fram till den första oktober ska varje arbetsgrupp ta fram handlingsplaner och åtgärder. 7 NYHETER VILL DU CHEFA? ANSTALT Verkstad + lärcentrum = yrkesutbildning Förslag från region Syd: I Kriminalvårdens träverkstäder skulle praktik inom finsnickeri kunna ske för att klara av kurser inom hantverksprogrammet. E tt tätare samarbete mellan lärcentrum och programmet arbete skulle skapa fler yrkesutbildningar i Kriminalvården. Region Syd har kartlagt förutsättningar för yrkesutbildning i regionen. De har också presenterat en utvecklingsplan där Kriminalvårdens produktionsledare föreslås fungera som handledare för gymnasiala yrkesutbildningar. Redan idag går anstalten Tygelsjö i bräschen för en 8 yrkesutbildning helt i Kriminalvårdens regi. Tygelsjö bedriver kurser inom en yrkesutbildning i gymnasieskolans program naturbruk med inriktningen trädgård. Klienterna läser teoretiska ämnen på lärcentrum, medan praktiken sker i anstaltens växthus. På samma sätt skulle lärcentrum och programmet arbete kunna samarbeta inom andra utbildningar, till exempel att köksarbete som ingår i restaurang- och livsmedelsprogrammet kan handledas av kockar anställda i Kriminalvården. Likaså kan svetspraktik ske i Kriminalvårdens verkstäder, för att så småningom leda till en yrkesexamen i det industritekniska programmet. – Vi tror jättemycket på det här. Vi vill erbjuda en yrkesutbildning som leder till en examen, säger Irene Sehlin, rektor i region Syd. Nu är även anstalten Östragård på väg att starta kurser i naturbruksprogrammet med hjälp av läraren från Tygelsjö. LEDIGA TJÄNSTER NYHETER Har du intresse och fallenhet för ledarskap? Kvinspförsörjningsprogrammet är ett utvecklingsprogram som vänder sig till morgondagen chefer. – Vi vill ha många sökanden. Du som är chef får gärna uppmuntra lämpliga medarbetare att söka, säger Catarina Stokken på HR-avdelningen. JURIDIK KRIMINALVÅRDEN Flera lagändringar som syf- T Förslag som kan ge en mer rättssäker strafftidslag tar till att skapa en modernare, effektivare och mer rättssäker strafftidslag har nu lagts fram av Strafftidsutredningen. 2017 kan vi ha en ny lagstiftning, betydligt lättare att tillämpa än dagens. – Väldigt många inom Kriminalvår- Elisabeth Lager. den arbetar med strafftidsberäkning och man gör det under straffansvar. Därför är det extra angeläget att få en modernare lagstiftning, som är lättare att tillämpa, säger Kriminalvårdens chefsjurist Elisabeth Lager. Hon och generaldirektör Nils Öberg har från Kriminalvårdens sida arbetat hårt för få Gunilla till utredningen. Arfwidsson Elisabeth Lager Edlund. har tillsammans med Gunilla Arfwidsson Edlund deltagit som expert i utredningen, som letts av justitierådet Agneta Bäcklund. Betänkandet En ny strafftidslag (SOU 216:23) har nu lämnats över till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Elisabeth Lager är i huvudsak nöjd med de förslag som lagts fram i utredningen. – Det här är ingen politisk reform, men den är nog så viktig för rättsväsendet. OMKRIM 2/2016 Kriminalvården har lanserat en ”karriärsida” på Linkedin. Sidan är ett enkelt sätt att hålla sig uppdaterad om lediga tjänster och att möta medarbetare med olika yrkesinriktningar. Syftet med karriärsidan är att profilera Kriminalvården som arbetsgivare. Följ oss gärna: www.linkedin.se Tv-serie tar upp läsningens betydelse för de intagna v-serien Min livstid går just nu på SVT. Skådespelaren och regissören Ulf Stenberg besöker anstalter för att tala med intagna om läsningens betydelse. Under åtta avsnitt får tittarna följa med in på anstalterna Hall, Skenäs, Färingsö, Skänninge och Hinseberg. Anledningarna till att Utbildningsradion (UR) ville spela in serien i Kriminalvården var två. – Vi hörde talas om Godnattsagor inifrån. Vi var också intresserade av att diskutera läsningens betydelse i livet i stort och i den här situationen där man har tid att utforska läsningens och skrivandets betydelse, säger Sara Gustafsson på UR. – Ett program handlar om betydelsen av att skriva brev och kommunicera. Då beskrev intagna som suttit i häkte hur de behövde skriva för att förstå sin situation, säger Sara Gustafsson. En av de som medverkade på Hall var Nebojsa. Han tycker att det är väldigt bra och viktigt för ungdomar att UR gör program om läsning. – För mig är läsning underhållning, utbildning, avslappning och skapar bra tid, säger han. Hall var först ut med att ta emot tv-teamet förra sommaren. – Jag tyckte det rimmade bra med våra syften i övrigt och gagnade dem. Vi jobbar till exempel med Godnattsagor inifrån. Jag tyckte det var attraktivt att de ville jobba med människor och inte var intresserade av deras brott utan ville ge dem en röst, säger Erik Lambis, kriminalvårdsinspektör på Hall. Ulf Stenberg talar med intagna om läsning och skrivande. FRIVÅRD Ny webbplats gör Krami mer enhetligt Björn Moberg, Veronika Wikner och Thomas Linderoth kommer att sköta den nya webbplatsen, krami.se. OMKRIM 2/2016 Krami har fått en ny webbplats, som ska bidra till att göra Kramiverksamheten mer enhetlig. Krami.se ska vara en informations- och kommunikationskanal för blivande deltagare i Krami- verksamheten, arbetsgivare, samverkansparter och allmänhet. Den vänder sig till alla Kramimedarbetare, styrgruppsrepresentanter och övriga intresserade av och involverade i verksamheten. 9 NYHETER STÄRKT SKYDD FÖR VISSELBLÅSARE Regeringen har presenterat ett förslag till ny lag som ska skydda arbetstagare som slår larm om missförhållanden, så kallade visselblåsare. Det är ett område som även Kriminalvården tittat på i värdegrundsarbetet. Regeringens förslag innebär att arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare ska ha rätt till skadestånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft i januari 2017. HR KOMMUNIKATION PRIS TILL WEBBEN Kriminalvården är utsedd till en av landets fem bästa myndigheter på nätet 2016. Det är webbmagasinet Internetworld som sedan 1997 årligen rankar Sveriges bästa sajter. Kriminalvårdens webbplats tar för andra året i rad hem en plats på den prestigefyllda listan. ”Tydlighet är nyckelordet hos Kriminalvården – här är det föredömligt lätt att hitta rätt, och lika lätt att förstå. Form och grafik förmedlar både innehåll och medmänsklig värme”, är motiveringen. FORSKNING Ny strategi för FoU Under de närmsta fem åren kommer Kriminalvårdens enhet för forskning och utvärdering att ha följande fokusområden: Individanpassade klientinsatser med särskild inriktning mot häktesverksamhet. Våldsbejakande extremism. Hedersrelaterad brottslighet. Genus och jämställdhet. Enheten för forskning och utvärdering, FoU, medverkar till en human, rättssäker, effektiv, kvalitetssäkrad och evidensbaserad kriminalvård. FoU bidrar genom såväl forskning inom relevanta områden som utvärdering av behandlingsprogram och övrig verksamhet inom Kriminalvården. 10 Undervisning i svenska ska leda till anställning K riminalvården har under många år rekryterat personer med utländsk bakgrund. Nu vill myndigheten undervisa en grupp vikarier med utländsk bakgrund i svenska för att underlätta möjligheten att söka tillsvidareanställning. – Det i särklass största hindret för att kunna tillsvidareanställa fler personer med utländsk bakgrund är de kunskaper i svenska som krävs för att klara vår grundutbildning. Med egen svenskundervisning vill vi underlätta för dessa personer, säger Kriminalvårdens HR-direktör Johan Modin. Idag har Kriminalvården cirka tvåhundra medarbetare som är utrikes födda med annan anställning än tillsvidare. Deras kompetens är relevant och efterfrågad, men deras språkkunskaper kan alltså vara ett hinder för att klara delar i grundutbildningen. Och därmed bli tillsvidarean- ställda. – Det kan gälla att till exempel upprätta en planering för en intagen och att Johan kunna tillgodogö- Modin. ra sig de regelverk som styr vårt arbete, säger Johan Modin. Kriminalvården vill också inom ramen för regeringens satsning på praktik i staten skapa praktikplatser i kombination med undervisning i svenska för mer nyanlända personer. Detta föreslås ske i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Det kan vara ett första steg för en blivande anställning i Kriminalvården. Ambitionen är att praktikplatser kombinerat med svenskundervisning för nyanlända ska kunna bli klara under våren och att egen svenskundervisning för redan anställda vikarier ska komma igång senare i år. Se även ledaren sidan 6. n KRIMINALVÅRDEN ANVÄNDER MACHOFABRIKEN Under 2016 kommer Kriminalvården att använda Machofabrikens utbildningsmaterial på nästan alla ungdomsavdelningar på anstalter. – Det är filmer och ett diskussionsmaterial, som man samtalar runt i grupp. Det handlar om att reflektera kring sexualitet, relationer och föreställningar om hur man ska vara som man. Materialet är framtaget för skolor och fritidsgårdar, men vi vill pröva det inom ramen för annan strukturerad verksamhet, berättar utbildningssamordnare Katarina Risberg. Målet är att hjälpa ungdomarna att hitta rätt i sitt identitetsskapande. Det startas också ett projekt som är mer inriktat mot personalen. – De är en utbildning som riktar sig till personal som jobbar med ungdomar i Kriminalvården. Det är mer en arbetsmiljöfråga och syftar till att minska hot, våld och sexuella trakasserier. HR Deltagande på mässor I år planeras deltagandet på olika arbetsmarknadsmässor från HR-avdelningen för att myndigheten ska jobba på samma sätt över hela landet. Lokal personal bjuds in att delta som varumärkesambassadörer. Datum att hålla koll på: 21 april, Framtidsmässan, Stockholm. 17–18 november, SACO-mässan, Stockholm. 24 november, SACO-mässan, Malmö. Hösten 2016, Kunskap & Framtid, Göteborg. Schemat är preliminärt och fler mässor kan tillkomma. KSC & ANSTALT NAMNSKYLTAR Kriminalvårdens namnbrickor har börjat tillverkas av intagna på anstalten Saltvik, istället för att köpas in. Ett lyckat samarbete mellan servicecenter (KSC) och Saltvik skapar sysselsättning och sparar pengar. – Det började med ett givande verksamhetsbesök från KSC på Saltvik där det snabbt konstaterades att vi från varsitt håll kom med nya intressanta idéer. Vi insåg att vi kunde hjälpa varandra att övervinna hinder samt spara pengar åt myndigheten, berättar kriminalvårdsinspektör Marcus Fahlqvist. Sektionen för administrativ effektivitet på KSC sköter och distribuerar beställning av namnbrickor för Kriminalvården. De intagna på Saltvik monterar magneten på baksidan och trycker namn och tjänstebeteckning på framsidan. OMKRIM 2/2016 NYHETER NY DATORHALL FÖR SÄKRARE DRIFT IT-avdelningen flyttar alla servrar till en nybyggd datorhall på huvudkontoret i Norrköping, för att Kriminalvården ska få en stabilare och säkrare IT-drift. – Den stora skillnaden är att den nya datorhallen har en dubbelt så kraftig kylanläggning och reservkraft i form av en stor dieselgenerator. Det gör att vi klarar både kylproblem och långa strömavbrott mycket bättre, säger Andreas Bladh, sektionschef på teknikcenter. SÄKERHET Utvecklad riskbedömning mot våldsbejakande extremism K riminalvården har i regeringsuppdrag att under våren kartlägga arbetssätt som ska förebygga våldsbejakande extremism hos klienterna. Carina Drugge, psykolog i Kriminalvården, ingår i arbetsgruppen som utreder uppdraget och har tittat på riskbedömning och behandling. Hon berättar att många länder arbetar med frågan, men än så länge finns inte så mycket som är beforskat och utvärderat. Att använda sig av de rbm-principer (risk-behov-mottaglighet) vi redan gör verkar vara den bästa metod som finns. – Målgruppen är väldigt spretig och personerna har olika drivkrafter. Vissa använder politik eller religion som förevändning för sitt kriminella beteende, andra har uppriktig religiös önskan till förändring, och menar att våld är den bästa vägen. De kanske inte alltid fångas upp i de riskbedömningsinstrument vi har. Hittar Kriminalvården inga risker, är det svårt att utforma insatser. Därför tittar arbetsgruppen på möjliga bedömningsinstrument, att komplettera med i vissa fall. Carina Drugge nämner Vera2 och ERG22+, som används i vissa länder. När det gäller behandling och program finns det inte heller något tydligt svar internationellt vad som är bäst väg att gå. – Frågan är om det är rimligt att ha dessa individer i grupprogram. Det kan bli en negativ spiral där klienterna stärks i sin uppfattning. – Vi har program som behandlar våldsproblematik, men inget som handlar om religion. I England finns ett program ägnat för dem som drivs av en islamistiskt driven extremism. Det tar sin utgångspunkt i religiösa skrifter och låter deltagarna reflektera och utmanas kring sina trosuppfattningar. Meningen är att ta fasta på Carina Drugge arbetar med regeringsuppdraget mot våldsbejakande extremism. Hon undersöker möjlig behandling för målgruppen. islam som fredens religion. – Något liknande finns inte i Sverige idag. Under utredningens gång måste vi också fundera över hur vi ska utforma vår verksamhet. Den ska ju vila på vetenskap och beprövad grund. Men finns inte instru- ment som är utvärderade kanske vi ändå inte vill sitta och vänta. Vi ska hänga med i den internationella utvecklingen, och kanske även vara med och utveckla och testa metoder. Uppdraget ska redovisas 31 maj. HÄKTE & ANSTALT Anstalten Helsingborg blir ungdomshem Anstalten Helsingborg blir ungdomshem för pojkar. Kriminalvården upplåter anstalten till Statens institutionsstyrelse, Sis. – Vi är glada att kunna hjälpa Sis, som har ett högt tryck i sin verksamhet och brist på platser, säger Lovisa Nygren, Kriminalvården. OMKRIM 2/2016 Sis vände sig till Kriminalvården i december förra året med en förfrågan om anstalten Helsingborg och tog över anstalten i februari. Kontraktet löper till och med 2017. Under våren startar den nya verksamheten, Sis ungdomshem Berga, med som mest 50 platser för pojkar i åldern 16-20 år. – I takt med den ökande efterfrågan på våra platser från socialtjänsten öppnar vi, där det är möjligt, nya avdelningar och skapar nya platser på våra befintliga institutioner. Men alla om- och tillbyggnadsprocesser tar tid. I avvaktan på att vi hin- ner bygga ut vår egen kapacitet ytterligare är samarbetet med Kriminalvården oerhört värdefullt, säger Urban Lindberg, planeringsdirektör för Sis. Samtliga medarbetare utom två, som blir kvar för att bistå Sis, går över till det stora häktet i Helsingborg. 11 NYHETER/VSP KRÖNIKA Omkrim deltog i ett yogapass på anstalten Hinseberg tidigare i år. Några dagar senare damp det ner ett brev till redaktionen från en av kvinnorna på Hinseberg. Här är intagna Jeanettes krönika. »Yoga för kropp och själ« Mycket ska funka när nya vsp sjösätts I september ska en ny vsp-process fungera i hela Kriminalvården. För att det nya sättet att arbeta ska slå igenom måste datasystemet stödja grundtanken. Att göra ett nytt system för klientens röda tråd genom verkställigheten har tagit tid. Många beslut ska fattas och många moment ska byggas av IT-utvecklarna. Jerry Simonsson är systemförvaltare och kravställare för systemstödet för ny vsp. Kravställaren beskriver vilka funktioner som behövs i systemet och hur det ska se ut. Dialog sker hela tiden med utvecklarna. – Vi är klara med grundfunktionerna. Fram till september ska vi arbeta med häktesplanen, som blir en helt egen process. Vi jobbar också med något vi kallar vsp-översikt. Där ska personalen få överblick över vilken status olika klienters planeringar har och var man behöver sätta in mest tid. 12 Meningen är att systemstödet ska stödja verkställighetsplaneringen och hjälpa till att säkerställa att klienten får de åtgärder som behövs. – De olika stegen blir tydligare. Både organisationen med funktionsuppdrag bland personalen och systemstödet gör det enklare att följa planeringen över tid. Det innebär att det blir lättare att planera långsiktigt, säger Jerry Simonsson och fortsätter: – Det ska också bli lättare för klienten att få grepp om tiden i Kriminalvården. Som det är nu är det mycket ord och prat. Att se tidslinjer för både anstaltsoch frivårdstiden gör arbetet mer konkret. Ny vsp innebär utredning av klienten en gång. Dubbelarbete ska motverkas. – Självklart ska man kunna lägga på saker om klienten exempelvis får en ny dom gällande ett helt annat slags brott. Men annars måste man nästan starta om hela vsp:n för att utreda igen. Det krävs att vi börjar lita på tidigare utredning och på varandra, avslutar Jerry Simonsson. Vill du veta mer om hur vsp-processen som helhet är tänkt att fungera kan du läsa mer i Omkrim 1:2016. Hur tycker du vsp-systemet verkar fungera? Linda Burfelt och Robin Wallin har testat datastödet under vsp-utbildningen. Linda Burfelt, frivårdsinspektör, Karlskrona Jag upplever det nya systemstödet som användarvänligt och det känns som det har stor potential. Främst tänker jag att det är ett verktyg som ökar följsamheten till rbm, att vi därmed arbetar med ”rätt saker” och på ett likartat sätt. En spännande framtid för vsp-arbetet! Robin Wallin, kriminalvårdare, anstalten Skänninge Det känns som om det här blir mer självgenererande. Meningen är att det ska innebära mindre risk för egna värderingar. Men det går att ändra om vi som professionella bedömare har mer information än vad som ryms i systemet. OMKRIM 2/2016 B Jag rekommenderar alla att prova och ge yogan en chans, då jag vet att det hjälper i många fall av själsliga, fysiska och psykiska åkommor. Utbrända kan finna lugn och ro. Allmänt stressade finner balans och harmoni. Oroade och ångestfyllda finner sinnesro. NPF-diagnosticerade finner avslappning som ger mer koncentration, självkännedom och kärlek till sig själv. Deprimerade finner stryka och glädje. Ryggsvaga finner stryka och smidighet. Emotionellt instabila finner balans, kontroll, lycka och lust. Personlighetsstörda av olika slag finner ett medvetande och insikt i detta. Bulimiker och anoretiker finner eller får kroppskännedom och en realistisk bild av sig själva under empatiska förhållanden som också passar socialt fobiska. Även fast du finner dig själv på olika sätt, och av olika anledningar, får du genom yogaövningarna vara barnet, krigaren, skräddaren, katten, hunden, kobran, plankan, vaggan, båten, trädet, berget och göra solhälsningar. Yoga är kort och gott läkande och välgörande, vilket efter en tid kan OMKRIM 2/2016 E M M A H A N Q U I ST / I L LU ST RAT I O N Jerry Simonsson är kravställare för det nya systemet. Han säger att det kommer att bli mycket lättare att planera långsiktigt framöver. rukar säga att jag föddes ur askan i elden när Ikea brann hösten 1970, precis som fågel Fenix. Hur som helst eller hur det än var, känner jag mig mer som en fredlig och fridfull duva nu, som svävar fram här på Hinseberg med lätthet. Medintagna säger det ofta till mig att jag ser bekymmerslös ut, vilket inte riktigt är sant. Däremot gör yogan mig befriad på många sätt. Fri från stress, ångest, oro, förvirring, obehag, spänningar med mera. Dock inte till en början, då nyss nämnda sköljde över mig starkare än aldrig förr, men efter bara några gånger förstod jag att jag genom att övervinna detta närmade mig själv och fann den lycka som jag jagat – i mig själv. Den lyckan ger mig glädje, då jag blivit själsligt trygg, som i sin tur ger både självkänsla och självförtroende, något som jag brottats med tidigare. få den mest inbitne att sluta med eventuella mediciner för alla dessa åkommor. Yoga är gratis, inga tider att passa, litet utrymme behövs, egentligen inga träningskläder, inga redskap mer än en matta. Musik i öronen är inte nödvändigt och du kan göra det inne, ute och i praktiken var som helst där det inte stör någon, under vilken tid på dygnet som passar. En aktivitet som varken är årstidsbunden eller åldersberoende. Man kan också tillägga att den som säger eller skyller på att hen inte har tid, är den som ska ta sig tid. Den som säger att den inte orkar, skulle orka mer av att yoga. Den som säger att det inte är något för mig, vet inte förrän hen har provat. Den som säger att den inte kan, vet inte vad yoga är och borde ta reda på det. Den som säger att den inte vill är säkerligen viljelös till annat också, och har då en stor anledning att börja yoga. Kärlek, makt, rikedom, glädje och lycka är inte något att leta efter i någon eller i något. Den bor i dig genom yogan. »Den som säger att den inte vill är säkerligen viljelös till annat också, och har då en stor anledning att börja yoga.« 13 FRIVILLIGA KRAFTER Bente Resberg är ny ombudsman inom kriminalvårdsområdet på Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Bente Resberg vill använda sin roll till att vara en länk mellan föreningarna och Kriminalvården. »Hoppas bli en bra länk« MINNA NYMAN SABBADINI / T E XT & F OTO Berätta, vad har du för utbildning och tidigare kriminalvårdserfarenhet! – Jag har en magisterexamen i sociologi och har arbetat nära tio år inom Kriminalvården vid Kumlaanstalten, frivården i Örebro och i Stockholm samt med personalutbildning. Jag har även varit lekmannaövervakare under tiden jag arbetade vid anstalten Kumla. Vad tänker du kring lekmannaövervakarnas roll? – Många av de övervakare som jag har samarbetat med genom åren har varit en enorm resurs i frivårdsarbetet. Att stödja klienternas återanpassning i samhället utan lekmannaövervakarna hade varit svårt. Att lekmannen har en insyn i rättsväsendet är dessutom viktigt för demokratin. Något som jag tycker är viktigt för frivårdens framtida arbete med lekmannaövervakare är rollfördelningen. Lekmannaövervakaren ska vara ett stöd för klienten som medmänniska, med de resurser och erfarenheter som just den personen kan bidra med. Kontrollen av verkställigheten ska däremot främst ligga på tjänstemannen, enligt min mening. Varför vill du arbeta med de här frågorna? – Jag vill bidra till att synliggöra frivilliginsatserna för allmänheten. Jag vill också, i dialog med Kriminalvården, verka för att klienten får en så rättssäker 14 insats som möjligt och att lekmannen känner sig trygg i uppdraget. På vilket sätt kommer du stödja RFS-medlemmarna framöver? – Som ombudsman kan jag vara ett stöd för både lokalföreningar och enskilda medlemmar. Jag hoppas vara en länk mellan föreningarna och Kriminalvården. Jag kan även hjälpa föreningar som vill starta upp besöksgrupper på anstalt eller häkte, eller om det finns önskemål om att starta en förening där det inte finns någon. Kan även kriminalvårdspersonal kontakta dig? – Ja, de är välkomna att höra av sig om de vill veta mer om RFS verksamhet eller vill bolla idéer kring stöd och utbildning för uppdragstagarna. Vilka aktiviteter har du inplanerade framöver? – Förutom besök hos lokalföreningar och frivårdskontor planerar vi konferenser och seminarier för lekmannaövervakare till hösten. Sedan ska jag vara med vid styrelseverkstaden för lokalföreningarna i Skåne i april. Vi kommer även arbeta vidare med att sprida metoden från Rättssäkerhetsprojektet i samarbete med frivårdskontor i flera kommuner. O Kontakt: [email protected], 08-556 068 33 OMKRIM 2/2016 NATALY MARTIN TEMA UTSLUSS Utökad frigång 800 personer Övergången från Kriminalvårdens kontroll till friheten ute i samhället är den mest kritiska perioden när det gäller risken för återfall. Det är lätt att klienten hamnar i gamla hjulspår. De särskilda utslussningsåtgärder som finns i Kriminalvården har minskat de senaste åren (se grafiken). Det pågår ett analysarbete om hur trenden ska vändas. Samtidigt tas ett bredare grepp om en framtida utslussning som ska få alla klienter att landa mjukare i samhället. Läs mer om uppdragen om utsluss och hur de särskilda utslussningsåtgärderna fungerar i praktiken. 700 600 Vårdvistelse 500 Halvvägshus 400 Frigång 300 200 100 0 2007 16 J O N A S A S K E R G R E N / I L LU ST R AT I O N 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 UTSLUSS UNDER LUPP OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 17 UTSLUSS Sedan årsskiftet har Kriminalvården ett nytt regeringsuppdrag. Det handlar om att förstärka arbetet med utslussning. Med utslussning menas att klienterna får större frihet före frigivning men med stöd och kontroll från Kriminalvården. sioner kan också motverka negativa följder av frihetsberövandet. Inför frigivning är arbetet med de individuellt anpassade verkställighetsplanerna av stor vikt. Christian Karlberg som senast ansvarat för projekt Ny vsp ser därför arbetet med utslussning som en naturlig fortsättning på vsp. Han beskriver vsp som ramverket och utsluss som en av insatserna. Antalet klienter som får särskilda utslussningsåtgärder har minskat de senaste åren och det pågår ett analysarbete om hur trenden ska vändas. Målet är att samtliga klienter som (utifrån strafftidens längd) tillhör målgruppen för utsluss ska få möjlighet till det om de själva vill och risknivån inte är för hög. Det är ingen kravlös utsluss utan den ska förenas med krav på riskreducerande insatser, exempelvis behandlingsprogram eller utökad kontroll med hjälp av teknik. De projektansvariga säger sig Christian Karlberg och Mia Smith projektleder regeringsuppdraget om utslussning. De bäddar för mjuklandning KATA R I N A LU K S E P P / T E XT & F OTO 18 U tslussningen kan idag se väldigt olika ut från klient till klient. Regeringen vill att Kriminalvården tar ett bredare grepp och att myndigheten planerar det frigivningsförberedande arbetet bättre. Myndigheten bör redan i ett tidigt skede planera för hur utslussningen ska se ut. Christian Karlberg är tillsammans med Mia Smith projektledare för uppdraget om utslussning som ska slutredovisas i mars 2018. De har två år på sig att genomföra de åtgärder som ska till för att klienterna ska landa så mjukt som möjligt när de lämnar Kriminalvården. – Vi behöver bli duktigare på att få in utslussningsplaner tidigt för att minska risken för återfall. Att börja planera två månader innan muck är ofta för sent, säger Mia Smith. Hur ska Kriminalvården förenkla övergången till frihet? Uppdraget handlar inte enbart om att Kriminalvården i högre grad ska utnyttja de fyra särskilda utslussåtgärder som finns – utan regeringen vill att den generella utslussningen för samtliga klienter på väg ut i samhället ska stärkas. Det är väl känt att övergången – Vi måste bredda vår syn på vad utsluss är. Uppdraget berör samtliga klienter, inte bara de som kommer direkt från fängelse utan även frivårdsklienterna, säger Christian Karlberg. OMKRIM 2/2016 från anstalt till frihet är en kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall. De generella reglerna för utslussning är att övervakningen lättar med tiden, för de klienter som sköter sig. Under anstaltstiden flyttar klienter successivt från högre säkerhetsklassade anstalter till anstalter med lägre säkerhetsnivå. Permissioner är ett annat viktigt instrument som förberedelse för frigivning. Om klienten kan vistas utanför anstalten blir anpassningen till samhället utanför enklare. PermisOMKRIM 2/2016 inte vilja uppfinna hjulet på nytt. Det finns ställen ute i landet där man redan nu arbetar utmärkt med utslussningsåtgärder. Det handlar mer om att fånga upp det som redan fungerar bra. – Det är alltifrån vårdare till kriminalvårdschefer som driver frågan, säger Christian Karlberg. Arbetet kan liknas vid att vända på de stenar som redan finns. Hellre åstadkommer de något enkelt och välfungerande än att bygga nya strukturer. Arbetet kommer att beröra de flesta klienter, såväl på anstalt som i frivård. – Med nya vsp kommer arbetet att bli tydligare. Att det redan finns en struktur underlättar och leder arbetet framåt, säger Mia Smith. – Ja, även för klienter med korta straff kan man klämma in någon form av utslussåtgärd, säger Christian Karlberg. Frågor de brottas med är ”Hur modiga kan vi vara?” Och ”Vågar vi misslyckas?” Det finns en motsägelse i utslussningsarbetet för personalen: För att de ska kunna öka antalet utslussningar måste de släppa på De särskilda utslussåtgärderna Halvvägshus – klienten bor i hus som är öppnare än klass 3 anstalter och under schemalagda tider har sysselsättning, får göra inköp och delta i aktiviteter. Frigång – klienten bor på anstalten och på dagtid får introduktion i arbetslivet eller studerar utanför anstalten. Vårdvistelse – klienten får behandling för missbruk eller beroendeproblem utanför anstalten på särskilda behandlingshem eller familjehem. Utökad frigång – klienten avtjänar sitt straff i hemmet och kontrolleras av fotboja. O kontrollen något. Samtidigt måste medarbetarna känna sig trygga i att det gör ett bra arbete. Det värsta scenariot vore att ett allvarligt brott skedde under pågående utsluss. – Det räcker med ett misslyckande, det kan stjälpa tusen goda placeringar, säger Christian Karlberg. Kanske elektronisk övervakning ska användas i större utsträckning, funderar projektledarna. Christian Karlberg och Mia Smith har en plan för arbetet. De vill jobba tillsammans i rätt riktning och de vill göra saker som Kriminalvården vet är verkningsfulla. Men uppdraget är stort och de är ödmjuka inför uppgiften som de ser som en gemensam angelägenhet för hela Kriminalvården. För att kunna få del av engagerade medarbetares kunskaper och erfarenheter har de därför bjudit in till tre arbetande seminarier. Seminarierna sker i april och där deltar representanter från samtliga regioner. Projektledarna tar även gärna emot tips eller frågor från alla andra innovativa och engagerade medarbetare. Mejla mia.smith@ kriminalvarden.se eller christian. [email protected] O »Vi måste bredda vår syn på vad utsluss är. Uppdraget berör samtliga klienter, även frivårdsklienter.« 19 UTSLUSS – Vi pratar om utslussning redan de första dagarna när klienten kommer hit. Planeringen tar tid. Kriminalvårdsinspektör Anette Rask menar att vägen ut ska genomsyra hela anstaltstiden. »Det är bra när de intagna inte bara ser permissionen som ett sätt att få semester från anstalten, utan längtar efter ett möte med frivården eller arbetsförmedlingen för att prata frigång.« klienten och bestämmer sysselsättning. Anders Wengström är den som träffar alla klienter och pratar om utsluss och frigivning. – Det låter konstigt, men ofta tycker vi att klienterna är här för kort tid. För att få ut dem i utslussningsåtgärder ska mycket fungera: det kan ta tid att motivera klienterna, man måste ha kontakt med arbetsplats eller behandlingshem, det ska till studiebesök, eftertanke, dokumentering och frivård och kommunernas socialtjänst ska säga sitt. Minst sex månader vill vi ha på oss, säger Anders Wengström. – Men har vi inte det så försöker vi ändå. Efter risk- och behovsbedömningen är målet att alla i målgruppen ska få någon utslussning, tillägger Anette Rask. Klienten Jörgen kommer och Varje vardagsmorgon är det samma procedur för den som är på frigång från anstalten. Anstaltskläderna och fotbojan som alla har på anstalten åker av. De civila kläderna hämtas i skåpet och det är dags att gå till bussen. Hossam Soliman knäpper av klientens boja. Frigång ett bra sätt att byta liv ELISABET JÖNSSON / T E XT Å S A ST U B B FÄ LT / FOTO Anette Rask. 20 A nette Rask är kriminalvårdsinspektör på anstalten Skenäs. Enligt henne ska all personal ha bra kunskap om utsluss och ska kunna prata med klienterna om det. Idag har hon samlat några av medarbetarna i kollegierummet för att berätta för Omkrim om hur anstalten jobbar med utslussningsåtgärder i allmänhet och frigång i synnerhet. Vid frigång bor klienten kvar på anstalten, men går iväg på dagen för att arbeta, studera eller få behandling. – Frigång är en viktig utslussningsåtgärd, som kan innebära att personer som inte har någon fast tillvaro, eller måste påbörja en ny tillvaro, kan få möjlighet att arbetsträna. Annars blir det en ond cirkel: har man ingen bostad får man inget jobb, och har man inget jobb får man ingen bostad … Någonstans måste man börja för att kunna bygga sig ett liv utanför Kriminalvården. Anstalten Skenäs är en klass 3-anstalt, den minst slutna kategorin. De flesta klienterna kommer direkt dit, men en del kommer i slutet av sitt straff från högre säkerhetsklasser. Att sitta på Skenäs blir då en del i det frigivningsförberedande arbetet. De första tre dagarna hamnar klienten på en inskrivningsavdelning där personalen utreder OMKRIM 2/2016 berättar sin historia. Han är dömd till tre års fängelse. Om ett par veckor ska han börja sin frigång och verkar taggad för det. Annat var det när han kom till anstalten, berättar Anette Rask. – Jörgen var inte mottaglig för att prata utsluss först. Han ville inte diskutera så långt fram i tiden. Vi fick tjata för att han skulle skriva en ansökan, eftersom vi tyckte att det skulle vara bra för honom. Jörgen håller med. – Jag hade mycket att hantera och behövde tid att landa. Sedan ville jag fokusera på ett delmål i taget, för att inte bli tokig av att tänka på tiden. Jag har fått möjlighet att få industriteknisk utbildning här, och fokuserade helt på den till att börja med. Frigång är den bästa utsluss- ningsåtgärden för Jörgen. Enligt reglerna ska frigång användas särskilt om en intagen behöver återinskolas i ett tidigare arbete eller behöver omskolning för att börja arbeta inom ett nytt område. För Jörgens del handlar det om att komma in i en helt ny bransch. Han kommer från en annan plats i Sverige och en annan slags verksamhet. Den är till viss del förknippad med hans brottsligOMKRIM 2/2016 het och hans tidigare liv, och han vill inte tillbaka. – Allt hänger på mig nu. Jag tog chansen att lära mig något nytt här, något som jag får med mig ut. Det blir ett stort hål i cv:t hur jag än gör, men jag får i alla fall med mig utbildningen. Jag vill komma ut och jobba och lägga det här bakom mig. Nu har jag fått praktik på ett företag som behöver just den kompetensen. Om allt går bra säger de att jag kan få jobb där efter frigivningen. O Beröm från chefen: Vilhelm Grevik, anstaltsoch häkteschef för vo Norrköping: ”Skenäs goda utfall när det gäller särskilda utslussningsåtgärder är inte någon slump. Det är resultat av ett konsekvent och målfokuserat arbete med att få så hög kvalitet i verkställighetsplaneringen som möjligt och så god träff som möjligt i de insatser vi sedan realiserar. Att tidigt komma igång är i alla sammanhang en nyckelfaktor för att lyckas. Detta gäller inte minst utslussarbetet som är relativt tidskrävande och kräver samverkan på olika nivåer. En annan viktig aspekt är synen på – och personalens förhållningssätt till – uppdraget. I samband med fastställande av vsp är frågor om att delta i behandlingsprogram, studier och särskilda utslussningsåtgärder prioriterade. Utgångsläget är att alla i målgruppen ska vara aktuella för någon form av utslussningsåtgärd. Allt annat betraktas som avvikelser som särskilt måste motiveras. Skenäs har genom Anettes och medarbetarnas ansträngningar etablerat en struktur och ett förhållningssätt som på riktigt stödjer klientens frigivning. ” O FILIP FICK FRIGÅNG ”Jag har behövt mitt starka psyke” Från eget företag, jobb arton timmar om dygnet och 30 anställda, till inrutad fängelsetillvaro med alltför mycket tid att tänka. – Jag var i chock. Vem var jag? Vad gjorde jag här? Jag har aldrig gjort något kriminellt tidigare och tänker inte göra det igen. Jag visste inte vad jag skulle göra med mitt liv. Filip fick en dom på två år och satt hela tiden på anstalten Skenäs. Han är evigt tacksam över snacket med svetslärarna. De övertalade honom att lära sig något nytt, för att byta bransch. Svetsare behövs alltid, och ett mindre företag tog emot honom under frigången. När Omkrim pratar med Filip har frigången bytts mot utökad frigång. Han är kvar på samma företag, där de vill att han jobbar kvar när påföljden är verkställd. Filip tycker att åtgärden frigång är riktigt, riktigt bra, och har gett honom en andra chans. Men han tycker att anstaltspersonalen borde bli bättre på att prata med varandra. – Jag har börjat mitt liv från noll. Jag är tacksam över min andra chans. Men jag har behövt mitt starka psyke. Det var inte bara lätt på anstalten. Ledningen stöttade mig, men de första veckorna ifrågasatte centralvaktspersonalen om jag verkligen skulle iväg. – Trots att jag har skött mig hela tiden krånglade de med fotbojan och petade med fingrarna i lunchmaten jag fått med från anstaltsköket. Vad skulle jag vilja smuggla ut från anstalten? En dag sa morgonpersonalen att han inte fick ha med sig mobiltelefon. När utslusshandläggaren till slut fick tag på honom via företaget undrade han varför Filip inte tagit med sig sin telefon. – Jag hoppas att det går smidigare när nästa kille ska ut. Om det blir motgångar hela tiden är det inte säkert att man orkar även om det kulle vara bra för en. Under Filips tid var det bara han på anstalten som hade frigång. Andra intagna var intresserade och ville varje dag höra hur det hade gått för honom. – Jag vet att jag har väckt tankar, och tror att jag har banat väg för andra. O 21 Klienten Leo har ordnad tillvaro med jobb, bostad och familj. Han fick möjlighet att avtjäna de sista månaderna med utökad frigång. Här delar han med sig av sina erfarenheter. E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT & FOTO »Alla behöver stöd i slutet av fängelsetiden« 9 UTSLUSS/HALVVÄGSHUS LÄRDOMAR OM UTÖKAD FRIGÅNG Jobb, utegångsförbud och en schemalagd fritid. På halvvägshuset råder det ordning och reda. Det är frivården som bestämmer över klienternas scheman. måste man ligga på 1 själv. Ta reda påSomfakta,intagen fråga och fråga igen. Min EGEN KAMP. första kontaktman kunde inget om utökad frigång, jag visste mer än hon. Anstalten borde berätta tydligare om alternativen som finns. Administrationen borde gå snabbare. 2 Jag förstår att Kriminalvården måste ta reda på vem BYRÅKRATI. jag är innan de släpper ut mig i samhället. Men måste anstalten, frivården och vilka det nu är kolla samma saker? För mig tog det flera månader med papper fram och tillbaka innan det blev klart. Jag fick besked två veckor innan jag skulle ut och då sa de att det gick snabbt… 3 När jag blev anhållen kunde jag inte kontakta min VIKTEN AV EN FÖRSTÅENDE ARBETSGIVARE. chef, så han var väldigt undrande. När jag fick förklara vad som hade hänt var han förstående och jag fick ha jobbet kvar trots att jag var borta i ett halvår. Tack för det! HALVVÄGS UTE blev 4 jag överväldigad. På fängelsetNärvarjagdetkomfärreutintryck VÄNJA SIG VID INTRYCK. och en speciell lunk. Jag kom ut på måndagen och började jobba på tisdagen. Vid tio-tiden första dagen säckade jag ihop helt. Andra dagen var jag inte heller så produktiv. Jobbarkompisarna frågade hur jag mådde och förstod att jag behövde tid. bra på rutiner, har 5 alltid jobbat långa dagarJagochärvarit trött när jag INRUTAD TILLVARO. kommit hem. Min pojke är liten och ifrågasätter inte att jag inte kan gå ut när som helst. Men om man brukar hämta på dagis och möta kompisar ute, eller om barnen inte förstår varför man inte kan hänga med och spela boll kanske det blir en för stor omställning. för 6 sonen att jag har suttit inne.Vi harDetintefårberättat bli när han är BARNETS REAKTION. äldre. Det enda han tycker är konstigt är när de kommer och jag ska blåsa för att kolla att jag inte druckit. Jag säger att de ska kolla att allt är bra. Jag blir nervös när jag ska blåsa, fast jag vet att jag inte har druckit. Det känns 7 knäppt att inte kunna gå och hämta posten. Att LÄNGTAN EFTER RIKTIG FRIHET. inte kunna gå och köpa mjölk om den är slut. Sådana vardagsgrejer längtar jag mest efter att göra. Och visst vore det trevligt att kunna gå ut och ta en pilsner och kolla fotboll med grabbarna. 8 Boja passar inte den som är helt fast i sitt kriminella INTE FÖR ALLA – MEN KANSKE FÖR FLER? beteende. Men var man ska dra gränsen vet jag inte. Alla skulle behöva stöd i slutet av fängelsetiden. Bättre med hjälp att hitta sysselsättning och kontakt med frivården än att de bara låser upp och kastar ut en. Lena Karlsson, enhetschef för Skyddsvärnet och Anneli Nordstedt, föreståndare, vill marknadsföra halvvägshuset. – Man kan leka med tanken att använda intranätet för att visa lediga platser på halvvägshuset och förklara att det är först till kvarn som gäller! Om man 9 inte identifierar sig som kriminell är utökad frigång BROTTSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRD. bra för samhället, eftersom man kommer bort från anstalten. Det är lätt att man kommer in på fel bana om man bara träffar kriminella. » 22 OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 23 Mmm, en bit fänkål! Jonas gillar att laga mat och gick upp några kilo när han blev med eget kök. Lycka kan vara att åka till Tensta och handla billigt ankbröst. På vägen dit skrattar han åt Spanarna i P1. Eller så lyssnar han på favoritprogrammen Filosofiska rummet eller Människor och tro. Livet på halvvägshuset är så mycket bättre. UTSLUSS/HALVVÄGSHUS » KATA R I N A LU K S E P P / T E XT L A R S FO R S ST E DT / FOTO HALVVÄGS UTE H är har vi strama tyglar, säger Lena Karlsson som är enhetschef för Skyddsvärnet, den ideella förening som driver halvvägshuset på Rosenlundsgatan i Stockholm. Det är Kriminalvården som bestämmer vilka som får slussas ut ur fängelse via ett halvvägshus. Vistelsen på ett halvvägshus är en del av strafftiden och hur det ska drivas finns nedtecknat i avtalet med Skyddsvärnet. På halvvägshuset får Kriminalvårdens klienter prova på ett eget boende under strukturerade former. Klienten har en sysselsättning på minst halvtid och inget får svaja. Rummet ska städas, man måste komma upp på morgonen, passa tider och få vardagen att fungera. Personalen kontrollerar och finns tillgänglig för stöd och råd dygnet runt. Jonas, 65, visar gärna sin lägenhet på femte våningen. Han öppnar ytterdörren och vi blir glatt överraskade när vi bjuds in i en ljus etta med eget kök, badrum och en liten balkong med en hänförande utsikt över parken på andra sidan Rosenlundsgatan. – Det här är otroligt, enastående bra. Här rår man sig själv och riskerar inte komma i konflikt med andra. Tid för en god bok i den egna soffan uppskattar Jonas. 24 Vardagen är väsensskild från anstaltsmiljön, anser Jonas som säger sig ha fått människovärdet tillbaka. Han beskriver sig som en ensamvarg som självmedicinerat amfetamin för sina depressioner. Han har en akademisk bakgrund med sig i bagaget. ”Vilket inte har någon status i fängelset”. Han minns en tidigare fängelsevistelse från 1970-talet i ett mera rosa skimmer. – Då, på 60- och 70-talet, läste fångarna poesi, diktade och spelade bridge. Idag är det en katastrof. Sammantaget blev det elva år i fängelse; det är inget han är stolt över. Här på halvvägshuset umgås Jonas gärna med personalen, som han finner lättsam och sällskaplig. Det är inte tillåtet att vistas utanför byggnaden annat än för sysselsättningen eller den schemalagda fritiden, som främst är till för att förstärka de boendes sociala nätverk. Jonas, som dras med en lätt övervikt och har känning av diabetes, promenerar dagligen 45 minuter i varje riktning till sin sysselsättning på Tjuvgods. Det är en förening som säljer och köper dödsbon och som startades av två före detta missbrukare. De som bor på halvvägshuset får inte ha för stora vård- eller behandlingsbehov. De är främst långtidsdöm- da, flera har en sexualbrottsdom. De stannar från sex månader upp till ett år. Det krävs övning och långsam tillvänjning för att fungera igen efter en lång tids inlåsning, berättar Anneli Nordstedt, halvvägshusets föreståndare. – Man måste få tid att landa. Bara tanken att gå ner till närmsta t-banestation är för många skrämmande och kan innebära en veckas fasa. Att åka kollektivt, liksom tekniska nyheter som internet, swish och mobiler, är en pärs. Att inte veta hur biljettsystemet fungerar när man känner sig uttittad och tror att det står fängelsekund i pannan är tufft. Det kan också vara svårt att efter en lång frånvaro hitta sin plats i det egna hemmet. Halvvägshusets föreståndare önskar ta del av alla klienters verkställighetsplaner, för att kunna förbereda inför överflyttningen. Lena Karlsson och Anneli Nordstedt uppskattar att de idag läser åtta av tio klienters vsp. Ibland är den väldokumenterad, andra gånger är det mer tunt. – Vi behöver vsp:n och vill se den innan personen kommer, så vi vet vilka behov klienten har. Där finns även uppgifter om klientens tidigare kontakter, exempelvis med socialen. Dessutom finns mycket man kan läsa mellan raderna, säger Anneli Nordstedt som tidigare har jobbat i Kriminalvården. Ett första möte sker medan klienten är kvar på anstalten. Då närvarar förutom föreståndaren, även frivårdsinspektören, samordaren och gärna även lekmannaövervakaren. Under mötet går man tillsammans med klienten igenom vilka regler som gäller under vistelsen på halvvägshuset. Vilket minimerar risken för att klienten kan spela ut halvvägshusets personal mot frivårdens. Väl på halvvägshuset får varje klient en egen kontaktperson. Kontaktpersonen har telefonkontakt med klientens arbetsplats och gör varje vecka oanmälda besök på arbetsplatsen. Varje månad skickas statistik in till Kriminalvården. En egen bostad är en knäckfråga för alla som muckar från anstalt. Det är viktigt att ställa sig i bostadskö redan under anstaltstiden. I Stockholm är hyresmarknaden extremt het och konkurrensen om förstahandskontrakten är hård, vilket naturligtvis gör det extra svårt för klienterna. Jonas, som har nio år i bostadskön, har fått avslag på ett korttidskontrakt på en beredskapslägenhet som han hoppades på. En mindre, oreglerad skuld som han inte kunde betala under anstaltstiden fick fastighetsbolaget att neka. Nu funderar Jonas på om en husbil vore ett alternativ. OMKRIM 2/2016 Idag finns halvvägshus i Stockholm, Göteborg och Malmö. Från en trevande start utnyttjas halvvägshusen bättre idag än när möjligheten infördes 2007. Men faktum är att platserna på halvvägshuset inte utnyttjas fullt ut. Oavsett hur många som bor på halvvägshuset i Stockholm betalar Kriminalvården för 14 platser och har option på ytterligare 6 platser. – Att Kriminalvården betalar för 14 personer varje dygn borde vara en motivator att placera klienterna hos oss, säger Lena Karlsson, chef på Skyddsvärnet. Visst minskar antalet klienter i hela Kriminalvården, men det förklarar inte allt, menar Lena Karlsson och föreståndare Anneli Nordstedt. De tror också att personalen i Kriminalvården har vaga kunskaper om hur halvvägshusen fungerar. Därför gjorde Anneli Nordstedt och en frivårdsin- spektör en anstaltsturné för att informera om hur utslussningsåtgärden fungerar. Under resan från Härnösand i norr till Kristianstad i söder möttes de av frågor. En vanlig missuppfattning var att klienterna får göra lite som de vill och att det inte råder någon ordning på halvvägshusen. Efter marknadsföringsoffensiven har antalet placeringar ökat, men det har aldrig varit fullt och under sommaren stod många lägenheter tomma. Tidigare var inte alltid kön aktuell, vilket gjorde att det uppstod rykten om att det ”alltid var fullt”. Men numera är kön ständigt uppdaterad och sköts av personal på frivården Fridhemsplan. OMKRIM 2/2016 Lena Karlsson anser att frivårdsinspektörerna gärna använder både livrem och hängslen. De är rädda att placera en riskklient på halvvägshuset, som kanske missbrukar eller går sin väg. – Frivården vill inte chansa. De stänger dörren för dem som skulle kunna hitta hit. Klienterna är så genomgångna när de kommer hit, kanske nästan för bra. Så många platser nyttjas Antal platser på halvvägshusen i Sverige, beläggningsgrad i procent 2015 14 93% 10 86% 8 53% Ett analysarbete om sär- skilda utslussningsåtgärder pågår. Stockholm Göteborg Drivs av Drivs av Ulf Jonson som ansvarar Skyddsvärnet Skyddsvärnet för analysen tror också att kunskaperna om halvvägshus är låga, både hos personal och hos klienter. – Man har inte riktigt klart för sig vad halvvägshus är eller för vem de kan vara bra för. Han ser dock goda utvecklingsmöjligheter i halvvägshusen, där konceptet skulle kunna byggas ut ytterligare. Exempelvis har Skyddsvärnet även tillgång till träningslägenheter och driver sociala företag. Där skulle en stöttande miljö kunna finnas kvar runt klienten även efter avtjänat straff. O Malmö Drivs av Kriminalvården 25 UTSLUSS UTSLUSS Vårdvistelse är utslussning för den som har behov av missbrukseller annan behandling. Klienten kan bo på behandlingshem eller i en utsedd familj. Hos Ammi och Peppe har flera klienter hittat hem. I Uppdrag utsluss har Kriminalvården för första gången i stor skala vänt och vridit på en mängd faktorer och enskilda fall av särskilda utslussningsåtgärder. E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT Ny spelplan varje gång ELISABET JÖNSSON / T E XT & FOTO T ur att Ammi Enberg och Peppe Sohlberg bestämt sig för att inte stressa. Annars hade pulsen gått upp den här dagen. Först kommer Hasse som flyttade före helgen men är tillbaka för att hämta grejer han inte fick med sig. Sen kommer Mickan, deras första kriminalvårdsklient, som de fortfarande har kontakt med. Om tjugo minuter kommer Said. Han är placerad via socialtjänsten, bara sjutton år, och enligt planen stannar han i familjen ett par år. Och ja, så hinner paret lugnt sitta ner i flera timmar och prata med Omkrims utsända. Ammi och Peppe är knutna till Vovven är Mickans ögonsten sedan hon vänt sitt liv och nu är drogfri, har bostad, fast jobb och körkort. 26 Ramlösa social utveckling AB, som har avtal med både kommuner och Kriminalvården. Mickan var både familjens och företagets första kriminalvårdsklient. Hon kom till dem efter ett par år på Ystadsanstalten. – Jag visste vad jag behövde: landa, vänja mig vid livet utanför fängelset och få ett jobb. Kommunen tipsade mig om Ramlösa och de är duktiga på att matcha folk med varandra, säger Mickan och gnabbas med Peppe. Varför har han valt en så ful tröja när det är en fotograf här? – Personkemin fungerade från första stund, ler Peppe, och håller med Mickan när hon säger att de känns mer som syskon än som familjehem och klient. Kriminalvården sluter avtal med behandlingshemmet, som knyter till sig familjerna där klienterna bor. Företaget står för behandling och planering kring eget boende och sysselsättning. – Det betyder att vi kan koncentrera oss på hem och fritidsaktiviteter, säger Peppe. Att paret fokuserat på att skapa en trivsam hemmiljö märks. Färger och former finns det gott om i lägenheten i centrala Helsingborg. Ammi Enberg lägger ner mycket tid på att skapa trivsam hemmiljö. Klienterna får värme, trygghet och fasta spelregler. Ändå är helhetsintrycket lugnt och tryggt. – Att skapa trygghet är det viktigaste när det kommer en ny klient. Det kan ta dagar eller månader. Men man märker när klienten känner lugnet. Då får man höra historien bakom missbruk och kriminalitet. – Alla säger att det är ett lugn här. Jag tror att det beror på att vi är trygga i oss själva, vi är trygga med varandra, har en stabil liten vänkrets och tid att lyssna. I Kriminalvårdens familjehem måste alla i hushållet vara över 25 år, man får bara ha en klient i taget och någon ska vara hemma på heltid. I det här fallet är Ammi hemma. Efter flera bilolyckor är hon förtidspensionerad med whiplashskador. – Jag känner att jag också vill bidra till samhället. Det här ger oss mycket, samtidigt som vi gör en viktig insats. Paret tycker om att vara familjehem, men tycker att Kriminalvårdens regler är stelbenta. Reglerna skärptes för alla efter en skandal med fuskplaceringar för ett par år sedan. – De första 30 dagarna får klienten gå till mottagningen för medicin eller behandling. I övrigt får de bara gå ut i sällskap av någon i familjen. De får inte vara ensamma hemma heller, så det innebär att jag också får som ett fängelsestraff. Ammi och Peppe menar att reglerna borde kunna se olika ut för olika klienter. Det viktiga är att återanpassa sig i samhället, vilket innebär att röra sig ute i samhället med eget ansvar. – Men självklart behövs regler. Vi som familj sätter också upp regler. Vi har bestämda mattider och man får inte vara ute efter klockan 22. Vissa behöver mer struktur, andra mindre. Det är det som är spännande med uppdragen. Varje gång det kommer en ny klient blir det en ny spelplan. Några regler och spelpjäser är de samma, men spelplanen förändras.O OMKRIM 2/2016 UPPDRAG UTSLUSS FLER EXPERTER TYCKER TILL PÅ NÄSTA UPPSLAG Fler måste få bättre anpassning till friheten ”Behövs tidigare och tydligare planering” ”Få avbryter vårdvistelse vid villkorlig frigivning” ”Förbättringspotential i underlagen” Charlotta Olsson och Ida Källgren på Vårdvistelse på behandlings- eller familjehem kräver långtgående samverkan med klientens hemkommun. Kriminalvården betalar vårdkostnaden fram till tiden för villkorlig frigivning. Sedan ska kommunen ta över. Alf Andersson har undersökt om klienter avbryter sin behandling vid datum för villkorlig frigivning. – Jag har haft känslan att klienter ofta avbryter behandlingen vid tiden för villkorlig frigivning. Innan dess åker de in i fängelse om de avbryter. – Jag är stolt och glad över att den känslan är helt fel. Ytterst få klienter avbryter just då. 60 procent fullföljer behandlingen, de andra slutar före eller efter. Detta tyder på att de är motiverade att förändra sina liv. Kriminalvården och kommunerna har enligt Alf Andersson utvecklat olika syn på missbruksvården. Kriminalvården har placerat dömda på institution eller i familjevård samtidigt som kommunerna i allt större utsträckning förordar öppenvård. Det gör att kommunerna är mindre benägna att besluta om längre ansvarsförbindelser. – Fler skulle få vårdvistelse om Kriminalvården hade betalningsansvar och medel för hela behandlingstiden men det är inte aktuellt. Nyckeln till att fler klienter ska få behandling är att Kriminalvården utvecklar en samsyn med kommunerna och landstingen och nya koncept med kombinationer av vård i öppna och slutna former. Efter utredning och ansökan fattar en kriminalvårdsjurist beslut om klienten ska beviljas särskild utslussning eller inte. Ungefär 85 procent har fått utslussningsåtgärd beviljad. Ulf Grahn och Lena Andersson har granskat avslagsbeslut meddelade under 2014 och 2015, för att se om något i processen kan förbättras. – Vi har djupstuderat beslutsunderlagen och ställt oss frågan ”hade en utsluss kunnat komma till stånd om Kriminalvården arbetat annorlunda?” – I de flesta fall har meddelade avslagsbeslut haft sin grund i riskbedömningen, alltså att det finns en beaktansvärd risk för återfall i brott eller allvarlig misskötsamhet. Vi anser att om Kriminalvården arbetat tidigare och mer aktivt med riskreducerande åtgärder som behandlingsprogram och åtgärder som syftar till att underlätta den intagnes successiva utslussning som öppnare anstaltsplacering och permissioner, hade fler kunnat komma i fråga för särskilda utslussåtgärder. Underlaget som beslutsfattarna har att ta ställning till kommer från anstalter och frivårdskontor. – Ibland saknas viktiga uppgifter i underlagen. För att beslut ska kunna fattas måste de i så fall kompletteras, vilket kan dra ut på tiden. I värsta fall innebär det att klienten inte hinner få lämplig utslussning. Vi ser att det finns utrymme till förbättringar i beslutsunderlagen. Anstalter och frivårdsenheter måste involveras i de diskussionerna. frivården Göteborg har granskat 300 klientärenden där klienten släppts direkt från anstalt, utan särskild utslussningsåtgärd. Huvudskälet till att klienter inte får utsluss är riskbedömning. 39 procent bedöms av anstaltspersonalen ha för hög risk för återfall i brott eller misskötsamhet. Många har inte fått permission på egen hand, vilket försvårar möjligheterna. I flera fall går det inte att utläsa skälen till varför utslussningsåtgärd är olämplig. – Bedömningen skiljer sig mellan anstalterna. Det är olika lätt att få utslussning beroende på var man hamnar. Det är inte rättssäkert. Vi efterlyser ett mer utvecklat och enhetligt tänkande kring planering och riskreducerande insatser. I andra fall saknas förutsättningar som bostad och sysselsättning. – Klienterna har i flera fall fått veta att om de inte själva ordnar sysselsättning får de avslag på ansökan. Arbetsförmedlingen och Kriminalvården borde hjälpa till mer. Utredarna anser att 83 av de 300 borde fått utsluss. – Med bättre planering och samarbete mellan anstalt och frivård hade 40 procent av dessa 83 kunnat få utsluss. I 17 procent av fallen hade vi gjort en annan riskbedömning, och i lika många fall hade hjälp med sysselsättning behövts. Resultatet ska tolkas försiktigt då dokumentationen är knapp. OMKRIM 2/2016 » 27 UTSLUSS » YRKET: PLACERINGSHANDLÄGGARE På placeringssektionen i Stockholm hanteras 16 000 anstaltsplaceringar och uppskov per år. Sektionens tjugo medarbetare berättar om god trivsel och ett roligt, viktigt och omväxlande arbete. GESKA MARK UPPDRAG UTSLUSS FLER EXPERTER TYCKER TILL PÅ FÖREGÅENDE UPPSLAG ”Särskilda villkor hindrar inte utslussning” ”Bättre riskhantering med gps-boja” ”Fler kan få utslussning med mer samordning” Alla som dömts till fängelse 4 år eller mer får av säkerhetsskäl individuella beslut om särskilda villkor för verkställigheten. Rättsvårdsexpert Kriminalvården ska testa positionsövervakning med gps i kombination med fotboja på klienter som har permission eller utökad frigång. Testet pågår minst till halvårsskiftet och meningen är att Kriminalvården ska få bättre kontroll och förbättrad riskhantering av klienterna. Klienterna får individuella, tillåtna zoner att vistas i och det går att följa var klienterna är och har varit. Att bryta mot föreskrifterna räknas som misskötsamhet och innebär att klienten måste in i fängelse igen. – Det här är ett viktigt tillskott men inget trollspö som ensamt får högriskklienter att fungera bra i samhället. Det bygger på samarbete och tydlig information till klienten, förklarar Mats Johansson, Kriminalvårdens expert på fotbojor. Andra länder använder elektronisk övervakning på andra sätt än i Sverige och under våren hålls en europeisk konferens med teknikutvecklare om olika, möjliga sätt att arbeta. Det finns fler metoder, som wifi eller mobilposition. – Vi ska vara med och ha koll på den bästa tekniken. Det går att använda flera lösningar för ökad funktionalitet. Andra elektroniska system som kan komma att användas i framtiden är mobila elektroniska alkotester. Idag får klienterna besök av kontrollörer när de ska visa att de inte använt alkohol. I framtiden skulle klienterna kunna utför testen elektroniskt och Kriminalvården kan koncentrera besöken där de behövs bäst. Ulf Jonson är huvudansvarig för Uppdrag Utslussning. Han menar att antalet intagna som medges särskild utslussningsåtgärd kan öka, utan att i väsentlig grad öka riskerna, om vi arbetar vidare inom några områden. – Det är vanskligt att uppskatta antalet men jag är optimistisk – minst tjugo procent. Det kräver en tidssatt, långsiktig och samordnad planering av behandlingsprogram, permissioner och förflyttning till anstalt med lägre säkerhet, med tydlig koppling till frigivningsförberedelser. För dömda till fyra år eller mer måste de särskilda villkoren medge särskilda utslussningsåtgärder och här måste vi tänka på möjligheten till omprövning. – Samarbetet mellan frivård och anstalt måste fungera bättre och det gäller även samverkan med socialtjänst, arbetsförmedling och andra intressenter. Jag tror att införandet av Ny vsp kommer att underlätta arbetet. – Riskbedömning och riskhantering är komplext och har stor betydelse för om en intagen kan beviljas utslussningsåtgärd. Här behövs utvecklingsinsatser. Vi är många som har förväntningar på att gps-bojan kommer att bli ett värdefullt tillskott för begränsade risker. – Anstalter, frivården och regionerna har lämnat in värdefulla förslag till revidering av handboken om särskilda utslussningsåtgärder. Dessa förslag bereds just nu. Karin Gimbergson har tittat på tillämpningen av dessa villkor. – Vi hör ofta att särskilda villkor lägger hinder i vägen för särskilda utslussningsåtgärder. Därför har vi för första gången granskat alla som frigetts och har haft särskilda villkor under tio månader förra året. – Av de 219 fall som djupgranskades visade det sig att 57 procent hade villkor som medgav två eller flera särskilda utslussningsåtgärder. Uppfattningen att särskilda villkor allmänt sett innebär att utslussningsåtgärder inte kan bli aktuella stämmer alltså inte. De 43 procent som inte medgavs beslut om särskild utslussningsåtgärd granskades av flera sektioner på huvudkontoret, med slutsatsen att de generellt sett var välgrundade och välmotiverade. – Enligt dagens praxis fungerar de särskilda utslussningsåtgärderna som de ska. Men det finns skäl att intensifiera diskussionerna om hur praxis kan ändras. Med utvecklad riskbedömning och riskhantering och förbättrade kontrollmöjligheter finns förutsättningar att medge fler utsluss. – Vi bör också överväga att ompröva de särskilda villkoren när klienten närmar sig frigivning. Vid hög risk i början kan anstalten initiera en omprövning, om riskreducerande åtgärder har gjorts under tiden. Då krävs mer aktiva anstalter. 28 Arbete: Jobbar på placeringssektionen som placeringshandläggare. År i yrket: 4 år på placeringssektionen, totalt 13 år i Kriminalvården. Fritidsintressen: Reser, tränar på gym, lyssnar på musik och umgås med vänner. »Ett omväxlande arbete« J O H A N Å H LU N D / T E XT & FOTO Geska Mark, du är placeringshandläggare. Vad gör du på jobbet? – Jag handlägger och fattar beslut i ärenden om anstaltsplacering. Vad ska man ha för utbildning för att jobba hos er? – Man förväntas ha en universitets- eller högskoleexamen inom relevant område. Själv har jag examen i kriminologi och psykologi. Vad är det bästa med ditt jobb? – Själva utredningsarbetet. Jag tycker om att vi samarbetar med kollegor i hela landet, det är otroligt lärorikt. Jag har också ett funktionsuppdrag rörande ungdomar i kriminalvård, vilket betyder att jag ska bevaka och hålla mig uppdaterad om ungdomsfrågor. – Jag är dessutom placeringssektionens representant i ett projekt som rör våldsamma män. Uppdragen gör mitt arbete omväxlande. En annan positiv del med jobbet är att vi har låg personalomsättning och arbetar bra tillsammans. Här känner man sig inte ensam trots att arbetet är individuellt. Vad är tråkigt med ditt jobb? – När omständigheterna i ett ärende är sådana att al- OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 ternativen till val av anstalt för placering är så få att man som handläggare snarare tvingas välja det minst dåliga alternativet. – En nackdel är att det ett stillasittande arbete, man måste själv motarbeta det genom att växla mellan att stå och sitta framför datorn, träna eller ta en promenad på lunchen. Annars är det lätt att man blir sittande en hel arbetsdag. Hur hamnade du på placeringssektionen? – Jag har varit vikarie här sedan hösten 2013 och jag har tidigare erfarenhet av att arbeta här. Innan dess var jag på häktet Kronoberg och häktet Sollentuna som ungdomshandläggare. Före 2007 jobbade jag som kriminalvårdare på ungdomsavdelning på häkte. Just nu känns det här som rätt arbetsplats för mig. Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut på din arbetsplats? – Här är kvinnorna i majoritet, mindre än en tredjedel är män på sektionen. Tar du med dig jobbet hem? – Ytterst sällan, det var mer förekommande med mina tidigare arbetsuppgifter. O 29 ARBETSMILJÖ På frivården Vänersborg ses medarbetarnas olikheter som en styrka. Att gruppens samlade kunskaper och erfarenheter tas till vara har skapat en härlig gemenskap på arbetsplatsen. Varmt grupptryck hos frivårdarna KATA R I N A LU K S E P P / T E XT A N N A- L E N A L U N D QV I ST / F OTO V i pratar mycket här. Alla bidrar med sina erfarenheter och tillsammans blir vi fantastiska, säger frivårdsinspektör Monica Leijon som också är skyddsombud och en av drivkrafterna på frivården Vänersborg. Tillsammans med kollegorna och cheferna brinner hon för att förbättra arbetsmiljön. Den morgon Omkrim talar med Monica vaknade hon med migrän, men efter en migränspruta och ett apt-möte är hon på banan igen. Hon beskriver sig som en lösningsfokuserad person, hellre goda idéer och förbättringar än pekpinnar. På möten vill hon bidra med konkreta förslag, inget för egen vinnings skull utan för gruppens. − Är allt då så enkelt? frågar hon retoriskt och svarar själv: – Nej, givetvis inte, men vi lever utifrån uppfattningen att vi tillsammans är starka. Det gör att vi kan nå våra mål för klienterna och för en god arbetsmiljö. – Vi månar om och uppskattar varandra. Det är ingen dans på rosor, vi kan tycka olika och gör så. Men det är tillåtet och olikheterna gynnar arbetsplatsen. Vi vänder olikheter till en styrka. En förklaring till den goda stämningen ser hon i det direkta förhållningssättet medarbetarna har till varandra. En tidigare chef skapade en oskriven regel som fortfarande lever kvar. Chefens devis löd: ”Vänta aldrig ut problemen, utan ta tag i dem på en gång 30 när de uppstår.” Genom att följa denna enkla regel undviker man en massa snack, och slipper diskussioner bakom stängda dörrar. Monica Leijon berättar att de få som slutar ofta återvänder till frivården Vänersborg. Själv försvann hon till ett socialkontor och arbetade med utbildning en tid, men längtan efter arbetskamraterna blev för stor. Under en jobbig tid har allt dragits till sin spets i Monica Leijons familj. Två självmord i hennes närhet tog all hennes kraft. Men hon valde att gå till jobbet, där omtanken och de värmande orden fanns. Praktikanter och vikarier har alltid gott att säga om frivårdskontoret. De får erkännanden som: ”Vilket härligt mottagande!”, ”Jag kände aldrig att jag var i vägen” och ”Där vill jag jobba!” Under flera år har Monica Leijon nominerat sin arbetsplats till Kamratföreningens stipendium Årets kamrat. Kamratföreningens ordförande Sten-Åke Lövdahl som sitter i juryn för kamratstipendiet har sagt att priset endast kan gå till en person, inte till en hel arbetsplats. Men han tipsade Omkrim om de många nomineringarna från Vänersborg. − Det tycks vara en himmelsk arbetsplats, säger StenÅke Lövdahl. Frivårdskollegorna Ulrika Niklasson och Anders Nygren bekräftar att stämningen är superbra, med mycket humor och skratt. Och någon av kollegorna ställer alltid upp för goda råd eller hjälp. O OMKRIM 2/2016 Glada kollegor på frivården Vänersborg. Monica Leijon som hissas på bilden gillar sina arbetskamrater så mycket att hon nominerade samtliga till Årets kamrat. 6 TIPS FÖR TRIVSEL – SÅ GÖR DE I VÄNERSBORG se det positiva i allt. UppFokuserar främst på att ha det bra Ordnar frivilliga afterwork-träffar, 1 Försöker 4 6 skattar och månar om varandra. på jobbet. Fastnar någon i svåra springer Vårruset, går på teater, klientärenden hjälps flera kollegor åt med deltar i Tjejmilen. Men fritidsaktiviteter varandra: ”Vad bra det arbetsuppgiften. är alltid frivilliga och kommer i andra 2 Bekräftar blev när du gjorde så”. hand, främsta fokus är att ha det gott på Skickar krya på dig-kort när arbetsjobbet. Ger kollegan en klapp på axeln när 5 kamrater är sjuka. 3 det är uppförsbacke. 54 år. Frivårdsinspektör och skyddsombud på frivården Vänersborg, huvudskyddsombud i frivården Halland/Västra Götaland. Arbete: Främst med ungdomar och program som Puls, Oto, ÅP. Familj: Sambo, fyra barn. Bor: I gult, vackert trähus i Blåsut, den äldre delen av Vänersborg. Monica Leijon OMKRIM 2/2016 Fritid: Hockey- och fotbollsmamma som gillar att renovera hus och pyssla i trädgården. » HELA GÄNGET. Se den samlade styrkan från frivården Vänersborg på gruppfotot på nästa sida. Omkrim får också ta del av Monica Leijons åsikter om varför just hennes arbetskamrater är så himla trevliga. 31 SUSANNE EKLUND. » INGER BÄCKER. Vår Uppsökare på häkte, REPORTAGEmen arbetar med oss. Varmt grupptryck hos frivårdarna ALMA SACIC. Ni skulle älska henne, i alla fall i omgångar, för hon har massor av energi, men också ett hjärta BIRGITTA BERNTSSON. av guld. Vänligaste själen på jorden, har alltid ett ÅSA RAPP. En av våra gott ord till övers. PU-experter. Lugn, saklig, kunnig och bara såå snäll. Ros-expert skrattar alltid och är vänligheten själv, med Birgitta lyfter hon Ros-perspektivet till en ny nivå. Levererar program och Pu och är den snällaste människan på jorden. Josefin Wikström arbetar med att förbättra livsvillkoren för utsatta grupper. Yogan och dansen är effektiva verktyg för människor som utsatts för övergrepp. Även Josefins liv fick en ny vändning efter ett trauma i barndomen. LENA NILSSON. Alla vill vara som coola och kunniga Lena. En trygghet för oss alla och en godkänd informell ledare, om vi nu skulle vilja ha en sådan. ANNELIE HÖGLIND. Vår glada, busiga kollega, vacker som en älva. Klienterna har fin respekt för hennes genuina intresse att hjälpa dem inse sitt värde och att valen är deras egna. KAJSA WARG. MONICA RODESTEDT. Chefen har ett lugn som få. Hon är eftertänksam, klok och med så mycket erfarenhet. Vår andra chef är tydlig, rättvis och mycket klok. Hon jobbar alltid med framtiden i sikte. ANNA-LENA PETTERSSON. ULRIKA NIKLASSON. ANDERS NYGREN. CLAES ANDERSSON. En rolig personlighet som hjälper oss med dator och papper, finurlig som få. ANDREAS SJÖBERG. Vår lug- na kollega som inte stressar upp sig i onödan. En cool kille med en underfundig humor. Frivårdens optimala spelevink. Ingen på vår arbetsplats vill vara utan busiga kollegan. Är det tungt på jobbet har han alltid något kuligt på gång. Vår Uddevalla-ungdomsexpert och uppsökare på häktet. Hon är en sann hälsoinspiratör som tar varje chans att lägga fram att vi ska må bra. Vad skulle vi göra utan våra fantastiska kanslister? Hon är kunnig, glad, hjälpsam och vänligt inställd. Inte bara det, hon klär sig snyggt också. INGMARIE KARLSSON. Vår JONAS KARLSSON. MARIA FLINK-JOHANSSON. Trogen Kriminalvården i massor av år. Vårt tuffa område, Lilla Edet, hon jobbar i, men aldrig vi hör ett gnäll eller skri. IDA ALM. Vår rocktjej som ständigt levererar tips på hälsomat och ger oss glada tillrop! LISA SANDSTEN. Lycka är att ha bra kanslipersonal. Lisa är inget undantag: hjälpsam och hon ruvar på en massa kunskap. Är nu åter, efter att ha provat på annat jobb. Det är vi glada över. SUSANNE GUSTAFSSON. En fantastisk kanslist. Det hon inte kan, har inte Kriminalvården behov av att veta, och skulle det vara så… så vet hon var hon ska leta. AMELIE JOHANSSON. Skyddstillsyn, personutredningar, ungdomar, fotboja. Uppdraget spelar ingen roll, hon ger alltid 100 procent. EMMA JOHANSSON. Vår kloka kvinna som får oss att lösa vårt programuppdrag. Vi kladdar, ritar hjärta på hennes fina tavla och busar, men hon bara ler och ber oss leverera lite mer. främste PU-expert. Det hon inte vet kan omöjligt vara rätt. Bra resonemang kring unga, gamla, kvinnor och män, alltid utifrån ett klient- och samhällsperspektiv. BODIL HELLBERG. Vår kontraktsvårds-guru med PIA LINDBERG. Lugnet själv, trots ett tungt klientel i Trollhättan. Varje dag möter vi en glad kvinna som säger att hon har världens bästa jobb. SANDRA DAHLBERG. Ny i gänget, men Vår Vänersborglevererar PU i tid och ungdomsexpert. minut. Det känns som LOUISE SEVEhon alltid gör saRINSSON. Nyast ker rätt. De unga i vårt gäng, klienterna är svåra med kunskap att nå, men till från anstalt Mikaela de alltid kompletterar går. hon vårt arbetslag. MIKAELA KJÄLL. långvarig kunskap och ständig tro: med långa program och engagemang, kommer klienterna inte så ofta på behandlingshem bo. JESSICA HJERT FLOOD. MONICA LEIJON. Skyddsombud och förbättringsivrare. En positiv kraft som möter dagen och arbetskamraterna med ett leende. Ny Krami-inspiratör som föreläser om adhd och är mycket kunnig om klienter med funktionsnedsättningar. ANGELICA WALLDEN. Personalens kurator, psykolog och medlare. Till henne går alla för att skratta eller gråta. Inte bara personalen – klienterna avgudar henne. MALIN JOHANSSON. Tillbaka efter Krami-sejouren, på med fler bojor till klienter som kan sköta sig. Malin kollar nykterhet och jobb – här skall det inte bli några lobb. BENGT EYLIS. Svikit oss för stunden, då han hjäl- per till att chefa på Brinkeberg. Men vi vet att vi är bästa arbetsgruppen så snart är han här igen. ANETTE BRYNGELSSON. Bidrar starkt till en god start på dagen och en trivsam arbetsmiljö. HÅKAN ZANDÉN. Han reser och far: Borås, Halm- stad, Skövde och Vänersborg vareviga dag. 32 OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 33 REPORTAGE ”Vi har länge varit lite osynliga och inte riktigt känt att vi tillhör Kriminalvården, men nu ska vi ta mer plats. Vi har tagit stora steg på kort tid”, säger Johan Roth, kriminalvårdsinspektör på inrikesavdelningen på NTE i Arvidsjaur. Problemlösare ut i fingerspetsarna Å S A ST U B B FÄ LT / T E XT & F OTO »Jag har aldrig jobbat på en arbetsplats där dagarna går så fort.« 34 H alvt inbäddad i tallskogen, i snön som ännu ligger kvar i slutet av mars, ligger Kriminalvårdens transportplaneringsenhet. Här, bredvid det gamla regementet i utkanten av det lilla samhället Arvidsjaur, sköts planeringen av alla transporter som Nationella Transportenheten (NTE) gör, både inom och utom Sveriges gränser. Det är en stor och komplex apparat som drivs härifrån av ett trettiotal anställda, fördelade på en inrikesavdelning och en utrikesavdelning. Hela NTE befinner sig mitt i en stor förändringsprocess och just här märks det väldigt tydligt. Antalet chefstjänster har utökats, planerarna ska få ett nytt system att jobba i och transportplaneringsenheten i Arvidsjaur ska verkligen hamna på kartan. Flera av de anställda har fått samma intryck: Många i Kriminalvården vet inte vad NTE gör. – I början på året var vi på en utbildning i Stockholm där ingen visste vad vi gör. En väldigt liten del av utbildningen handlade om oss. På fyra timmar fick NTE tre minuter innan lunch. Men vi är en jätteviktig del av myndigheten och folk behöver få veta mer om vårt uppdrag, säger Giuliana Lundgren, utrikesplanerare. Giuliana, som ursprungligen kommer från Italien och flyttade hit för några år sedan, trivs väldigt bra med sitt jobb. – Arvidsjaur är ett lugnt och skönt litet samhälle och jobbet är jättespännande. Det finns nog inget jobb som liknar det här. Det händer alltid något, man har en fot här och en fot någon annanstans i världen, säger hon. – Jag har aldrig jobbat på en arbetsplats där dagarna går så fort, säger Stefan Karlsson, utrikesplanerare. NTE:s uppdrag är att stå för alla Kriminalvårdens utrikestransporter och den del av inrikestransporterna som bland annat innebär förflyttning av klienter mellan anstalter och häkten. I uppdraget ingår också att transportera klienter åt Migrationsverket och Statens Institutionsstyrelse (Sis). Det gäller ungdomar som ska förflyttas mellan olika Sis-hem och flyktingar som fått utvisnings- eller avvisningsbeslut från Migrationsverket och ska ut ur landet. Dessa transportbeställningar går via polisen. Nu har regeringen dessutom, med anledning av flyktingsituationen, gett i uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården att förbereda för en stor ökning av antalet avvisningar och utvisningar av asylsökande under de kommande åren och effektivisera återvändandet till hemländerna. Det innebär mer jobb för hela NTE och mer jobb för enheten i Arvidsjaur, där all transportplanering sköts. Jobbet som transportplanerare är händelserikt i sig, det är de anställda eniga om. Det krävs tålamod, fantasi och en välutvecklad förmåga att lösa problem. För problem uppstår – hela tiden – och det gäller att ta sig runt dem så smärtfritt som möjligt. Det är många parametrar som ska vägas in. Resvägar, restider, körsträckor, restriktioner, regler, tillgängliga nattplatser och – viktigast av allt – säkerheten. – Vi lever i en orolig värld och vi måste se till att alla OMKRIM 2/2016 » NTE:s kontor ligger inbäddat i tallskog, i utkanten av det lilla samhället Arvidsjaur. Men personalen här har hela jordklotet som arbetsfält. OMKRIM 2/2016 35 REPORTAGE NTE startar om systemprojektet P Utrikesplanerare Carola Falcks jobb kräver tålamod, fantasi och en välutvecklad förmåga att lösa problem. Ingen beställning är den andra lik, konstaterar utrikesplanerare Kjell Pettersson, som bokar transporter världen över. »Tanken är att transporterna ska bli bra oavsett om det är dömda våldsbrottslingar eller barnfamiljer som ska utvisas.« Emma Nilsson har precis börjat som utrikesplanerare, ett utmanande och utvecklande jobb. 36 transporter är säkra från punkt A till punkt B, säger Giuliana Lundgren. – Man tror ofta att man har resorna färdiga för den kommande dagen, men man blir överraskad nästan varje dag. Det finns mycket som kan ställa till trubbel. Det måste finnas tillgängliga bilar, flygplan, båtar och transportörer. Sen finns det klienter som inte får transporteras tillsammans, det dyker upp kallelser från domstolar som vi måste prioritera högre, terrorhot, trafikolyckor, säger Micael Sjöberg, inrikesplanerare. När askmolnet kom från vulkanutbrottet på Island 2010 gick situationen snabbt från ”så, nu kan ingenting gå fel” till totalt kaos. Inga plan kunde lyfta på flera veckor, så även de mest högprioriterade transporterna fick vänta. – Man får vara påhittig. Det finns massor av regler att förhålla sig till hela tiden, men utöver dem får man använda fantasin. Det är ett pussel vi lägger hela tiden, säger Micael Sjöberg. För utrikesplanerarna, som bokar alla transporter ut ur landet, finns andra utmaningar. – Det är ofta nya regler och riktlinjer att förhålla sig till. Flygbolagen ändrar sina säkerhetsrutiner, myndigheter utrikes vill ha saker på ett annat sätt och så vidare. Och så måste vi ta hänsyn till hur läget ser ut i världen, säger Kjell Pettersson, utrikesplanerare. – Ingen beställning är den andra lik. Även om man har planerat en transport till Italien hundra gånger så är den hundraförsta olik de andra. En resa för en dömd våldsbenägen brottsling som ska flyttas mellan två olika anstalter ser helt annorlunda ut än en resa för en barnfamilj som har fått ett avvisningsbeslut och ska transporteras ut ur landet. Det finns hela tiden en mänsklig aspekt, säger Kjell Pettersson. Emma Nilsson är nyanställd och har jobbat som utrikesplanerare i knappt tre veckor. – Det är känsliga grejer vi jobbar med, och tanken är ju att transporterna ska bli så bra som möjligt för klienterna oavsett om de är dömda våldsbrottslingar eller barnfamiljer som ska utvisas, säger hon. Under förra året utförde Kriminalvården ungefär 40 000 transporter totalt. Med undantag av lokala OMKRIM 2/2016 rojektet med det nya transportplaneringssystemet, som är en stor del av förändringsprocessen inom NTE, har stoppats på grund av att systemet inte nådde upp till förväntningarna. Nu startas projektet om med ett helt annat upplägg. – Vi har avbrutit det nuvarande projektet med leverantören och valt att inte gå hela vägen in i mål, både av långsiktiga kostnadsskäl och av kvalitetsskäl. Vi kom en god bit på vägen men vi fick det inte att fungera i vår verksamhet. Vi har en komplex kravbild som inte är så enkel att förena med ett standardsystem på marknaden, säger Johan Mellbring, chef för NTE. Tanken var att det upphandlade systemet skulle innehålla alla nödvändiga funktioner, bland annat kunna planera och hantera transportbeställningar, integrera beställningar i Kriminalvårdsregistret (KVR) in i det nya systemet och få ut information till transportbilarna via surfplattor. – Det vi ska göra nu är att bygga ett nytt system, del för del, istället för att köpa in ett helt system på en gång. Trots alla ansträngningar som gjorts och all tid som lagts ner så har vi kommit fram till att det här kommer att bli bättre i slutändan, annars hade vi inte tagit det här beslutet, säger Johan Mellbring. Styrgruppen och projektledningen förklarar att detta innebär att projektet med att ta fram ett nytt komplett system kommer att dra ut på tiden och därmed inte bli helt klart under 2016. De hoppas på att kunna färdigställa någon av de nya systemdelarna senast i slutet av året. O transporter i Göteborg och Stockholm sköts all planering från kontoret i Arvidsjaur medan själva transporterna utförs av personalen på de 21 lokalkontoren som finns runt om i landet. NTE har påbörjat arbetet med att ta över planeringen och genomförandet av alla lokala transporter som i dag sköts av anstalter och häkten. I samband med det ska lokalkontoren få egna lokala planerare som planerar de lokala transporterna. – Det stora målet är att vi ska bli en modern transportenhet med ett effektivt systemstöd där vi kan optimera våra resurser säger Thomas Schünemann, inrikestransportchef, sektion Nord. Den stora förändringen för de som jobbar i Arvidsjaur är att planeringen kommer att bli operativt ledande för hela landet och få ett nytt system som gör att transportplaneringen blir smidigare och mer effektiv. – Just nu är den utmaningen att få den här tunga apparaten att klara av den här förändringen. Man har jobbat länge på samma sätt och både systemet och arbetssättet är föråldrat, säger Thomas Schünemann. O OMKRIM 2/2016 Det krävs många och snabba kontakter när man arbetar som utrikesplanerare. 37 VETENSKAP Ett nytt adhd-program testas på några av landets anstalter. Omkrim mötte Susan Young, en av upphovspersonerna, för att prata om programmets uppbyggnad och historia. ATT TRÄNA EMPATI OCH IMPULSKONTROLL ELISABET JÖNSSON / T E XT A N D R E A S S KO G H / FOTO D en svenska kriminalvården har börjat testa ett nytt träningsprogram för klienter med adhd och liknande problem, R&R2-adhd. Programmet handlar inte om missbruk och kriminalitet som de flesta av myndighetens behandlingsprogram. Istället tar det sikte på färdighetsträning kring problem deltagarna har, exempelvis med uppmärksamhet och att hantera konflikter. Susan Young från Storbritannien är en av upphovspersonerna till programmet. Hon är en auktoritet när det handlar om forskning och behandling för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Omkrim träffade henne i Göteborg. Hon var med när de första programutbildarna i Sverige utbildade programledare som sedan ska hålla i programmen för klienter. Programmet och ledarna måste certifieras i varje del, för att kunna utvärderas och kvalitetssäkras. Young började intressera sig för adhd-problematik för mer än tjugo år sedan. Hon började tidigt behand- 38 la vuxna. Flera av hennes klienter försvann från behandlingarna i sex månader eller ett år, för att sedan komma tillbaka. När hon frågade vad som hade hänt sa de att de suttit i fängelse. Då började hon intressera sig för hur de bemöttes i fängelset. – Då var det inte riktigt accepterat att vuxna kunde ha adhd, och det fanns ingen vettig behandling. Enda möjligheten var att utveckla ett eget program. Susan Young fick kontakt med Robert Ross, adhd-forskare från Kanada, som utvecklat ett omfattande fängelseprogram på 38 sessioner som heter R&R. – När vi tillsammans började arbeta om programmet ville vi göra det modernare, kortare och att det skulle kunna användas av fler grupper, till exempel inom psykiatrisk vård och för yngre klienter, förklarar Susan Young. Programmet tar inte fasta på brotten deltagarna begått, men handlar mycket om antisocialt beteende. Det är en central riskfaktor för kriminellt handlande. Om klienterna lyckas bättre med impulskontroll, att hantera känslor av ilska och oro och att träna empati, är risken mindre för kriminalitet. Fungerar programmet? – Programmet är översatt till flera språk. På Island har de gjort större utvärderingar som visar på riktigt goda behandlingsresultat. Positivt är att uppföljningar över längre tid visar allt Susan Young, en av upphovspersonerna bakom det nya programmet. Kort om forskning Alkohol triggar våldsbrott bättre resultat! Det innebär att färdigheterna håller i sig och att om man väl fått med sig några färdigheter kan det gå lättare och lättare att ta till sig fler. Använder man teknikerna i sitt dagliga liv ackumuleras fördelarna. Programmet består av 15 manualstyrda gruppträffar som vanligtvis genomförs en gång i veckan. Kännetecknande för programmet är att klienten ska öva mellan träffarna. Varje deltagare har en programstödjare som ska ge individuell hjälp mellan behandlingstillfällena. – Hos er i Kriminalvården är programstödjaren troligen personal på bostadsavdelningen, som ska träffa deltagaren minst en gång i veckan. Syftet är att deltagaren ska behålla motivationen hela veckan och få personlig hjälp kring hur nya färdigheter kan användas i verkligheten. En brygga mellan gruppen och vardagslivet. Träffarna är 90 minuter långa. 90 minuter som kan vara ganska långa för just den här målgruppen. – Många program har svårt att engagera deltagare med adhd. Rastlöshet och provocerande beteende gör det svårt för dem att hänga med, och kan vara enormt störande för andra deltagare. Därför ska träningen vara rolig. Vi använder olika tekniker för att väcka engagemang. Ofta verkliga spännande händelser, dilemman och tävlingar. Vi blandar grupp- och indiOMKRIM 2/2016 »Man har förmodligen sagt till dig att du är ett problem. Jag vill att du skall veta … att vi inte tänker på det viset. Vi tänker att det inte är du som är problemet, utan att det är dina problem som är problemet. Ett av dina problem kan vara det sätt som du hanterar dina problem på.« Ur klienternas arbetsbok. vidövningar, rollspel, brainstormning (vilket många med adhd är riktigt bra på), powerpoints och egna arbetsböcker, säger Susan Young. Programmet ger inte vägledning till vad klienten ska tänka, utan mer hur hen ska tänka. Deltagarna ska utveckla förmågan att lyssna klart, kontrollera sina impulser och känna igen att de har ett problem. – Det låter kanske dumt att man inte skulle känna igen att man har hamnat i ett problem. Men det är faktiskt en sak som klienterna kan ha svårighet med, eftersom de inte uppmärksammar omgivningen så mycket. Många märker liksom inte att de har ett problem, förrän det hoppar upp och slår dem i ansiktet. Det gäller att lära sig hur andra människor utOMKRIM 2/2016 trycker sig, lära känna sig själv och sin egen kropp. Hur reagerar just jag när ett problem är i antågande? Meningen är då att programmet inte bara ska säga vad som är fel, utan ge vägledning till hur man kan göra istället. Förhoppningen är att det ska ge högre livskvalitet. – De dömda drömmer om samma saker som vi andra. De vill ha ett jobb, pengar, bilda familj och känna glädje i livet. De tror inte att de kan nå detta, men det går ju. Därför handlar en hel del i programmet om konstruktiv planering. Vi visar dem att de kan nå sitt mål, om de bryter ner det och tar det i små, små steg. Är det bra eller dåligt att ta medicin under tiden man går programmet? – Man kan delta i programmet oavsett om man medicinerar eller inte. Om man har grava problem och medicinen hjälper en att vara uppmärksam och sitta still är det ju bra. Men man kan delta i programmet utan att ha fått diagnos och man kan delta även om man inte vill ta medicin. Deltagare som inte tar medicin har samma nytta av programmet. O Fotnot: R&R står för Reasoning and Rehabilitation. Det ska testas på anstalterna Ystad, Österåker, Norrtälje, Västervik och Högsbo. O Missbruk är en väletablerad riskfaktor för våldsbrott. Ändå finns bara begränsad kunskap om hur akut påverkan av alkohol och droger har en utlösande (triggande) effekt på våldsamt beteende. I en studie från Kriminalvårdens FoU-enhet intervjuades 194 personer, häktade för våldsbrott på Kronobergshäktet, om vilka substanser de intagit i anslutning till det misstänkta brottet. Resultatet av undersökningen visar att alkohol och mycket höga doser bensodiazepiner (lugnande mediciner), var för sig, ökar sannolikheten för att brottet utlösts. Ju mer alkohol, desto större sannolikhet. För bensodiazepiner indikerade normal dos en skyddande effekt, men höga doser ökade risken för våldsbrott avsevärt. Resultaten kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till andra riskfaktorer som exempelvis tidig beteendeproblematik, utsatthet för barndomstrauma, depressionssymtom eller andra psykiatriska problem. Akut påverkan av alkohol, droger och anabola androgena steroider – Är det triggers för våldsbrott? Beställningsnummer 7127, författare Lena Lundholm. Långström på nya äventyr O Niklas Långström slutar sin anställning inom Kriminalvårdens FoU-verksamhet. Han har i tjugo års tid forskat kring riskfaktorer för kriminellt beteende hos barn, unga och vuxna, våldsbrottslighet och psykisk sjukdom, samt sexualbrott. Inom Kriminalvården har han bland mycket annat utvärderat de återfallsförebyggande behandlingsprogrammen. Niklas Långström skriver själv: ”För att kunna fortsätta utvecklas, och utveckla andra, slutar jag i Kriminalvårdens FoU-verksamhet där jag varit anställd de senaste åtta åren. Det är ännu oklart vad som härefter händer arbetsmässigt, förutom att jag fortsätter på deltid som professor och (vålds)brottsforskare på Karolinska institutet.” FoU-dagar 16–17 juni O Kriminalvårdens FoU-dagar ska introducera, diskutera och sprida forskningsresultat inom och utom myndigheten. I år äger mötet rum i Norrköping. 39 REPORTAGE På häktet Huddinge har man med åklagarnas tillstånd börjat med gemensamma aktiviteter för häktade med restriktioner. Första gången testades cirkelträning. SÅ BRYTS ISOLERINGEN KATA R I N A LU K S E P P / T E XT A N N - S O F I R O S E N KV I ST / F OTO I träningsrummet på plan 6 spänstar fyra intagna runt på olika stationer till toner av 1950-talsrock. Männen går verkligen in för de fysiska aktiviteterna, de kör flitigt armhävningar, benböj och sit-ups. En kort vila och så är det dags för nästa station. Det är en blandad grupp häktade, i olika åldrar. Några har suttit häktade i månader, medan en person suttit i 14 dagar, två av dem pratar inte svenska. Alla har restriktioner. Inför cirkelträningen har fyra åklagare tillfrågats och gett sitt godkännande till att de fyra deltar i gruppen. De får inte tala med varandra på något språk som inte personalen kan. Kriminalvården har också stämt av med KUT-personalen att det inte finns några gängkopplingar eller kända hotbilder. Hälsoinspiratör Monica Damberg demonstrerar övningar, peppar och jagar på de intagna 40 OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 med intensitet. Hon önskar att männen ska få skingra tankarna, men också att de ska bli rörligare. – In position! One, two, three, go! Jättefina rygglyft, berömmer hon. Det är glada miner i gänget när Monica Damberg instruerar kålmasken. – Det man behöver är närhet. Det får man inte någonstans när man är inlåst 24–7 och personalen inte har tid. Jag har bara grinat i tre veckor, säger en ung man samtidigt som han kör utfallssteg så svetten blänker i hårfästet. Det som är nytt och annorlunda på häktet Huddinge är att man gör gemenskap till en ordinarie verksamhet, berättar kriminalvårdsinspektör Therese Hellman. − Vi kallar det restriktionsgemensamhet. Huddinge satsar brett på en permanent verksamhet med isoleringsbrytande verksam- » 41 REPORTAGE »Åklagarna vill ju att klienterna ska vara i bra skick inför rättegången. Nu får de verkligen se vad en dag på häktet innebär.« heter i form av hälsoinsatser, yoga och restriktionsgemensamhet. Det finns öronmärkta pengar för två tjänster. Denna torsdagseftermiddag leder hälsoinspiratören tillsammans med två ungdomsansvariga de gemensamma aktiviteterna. Gruppens uppdrag är att bryta isoleringen hos dem som allra mest behöver det – häktade med restriktioner. Kriminalvårdsinspektör Therese Hellman. Det finns ingen ungdomsavdelning på häktet Huddinge, men väl två engagerade vårdare med ansvar för ungdomar. Salar Ashour gillar att prata och beskriver sig som ”filosofen” eller ”en social pratkvarn”. Veronica Vadling uppskattar konst och skapande, hon hittar ofta samtalsämnen med klienter som är mer introverta. Hälsoinspiratör Monica Damberg å sin sida jobbar uppsökande och tar kontakt med klienter som övrig personal har tipsat behöver röra på sig eller aktiveras för att få något annat att tänka på. – Jag är ångvälten! Jag kör så det ryker, och jag trivs med att jobba med dem som mår sämst, säger Monica Damberg som har lång erfarenhet av arbete på häkte, bland annat som barnombud och hälsoinspiratör på flera häkten i Stockholmsområdet. En ångvält, en filosof och en konstnär! Tre engagerade människor som är på rätt plats, enligt Therese Hellman. De har alla klientfokus och har rekryterats för uppgiften att bryta isoleringen. Förhoppningen är att klienterna ska få med sig någonting vettigt från tiden på häktet. För att underlätta för restriktionsgemensamhet har 42 häktet bjudit in samtliga åklagare från åklagarkamrarna Södertörn och Söderort på studiebesök. Det finns omkring 60 åklagare och av dem har 20–25 hittills besökt häktet Huddinge. Enligt Therese Hellman har åklagarna varit väldigt positiva till initiativet. De har uttryckt att det är nyttigt att se hur det ser ut när man fattar beslut om restriktioner. Det är mycket logistik på en restriktionsavdelning och personalens dagar är tajta där mycket ska ske. Alla intagna ska ha mat, duscha, ha promenad och ta emot besök och allt ska ske för en person åt gången. – Åklagarna vill ju att klienterna ska vara i bra skick inför rättegången. Nu får de verkligen se vad en dag på häktet innebär. De får se att klienterna sitter ensamma på en väldigt liten yta. Kanske har någon trott att personalen har mer tid än vad de i verkligheten har, säger Therese Hellman. Jeanette Ahle är en av fyra åklagare som har beviljat sin klient restriktionsgemenskap för dagens övningar på häktet Huddinge. Hon är väldigt positiv till häktets initiativ och ser att samarbetet mellan myndigheterna visar att det finns saker att göra för att bryta de häktades isolering. För några veckor sedan var hon själv på studiebesök, såg lokalerna och fick höra häktespersonalen berätta om hur en restriktionsgemenskap kan se ut. Åklagarna fick också tillfälle att ställa sina frågor − att veta att aktiviteterna är personalledda gör Jeanette Ahle lugn. Hon ser att det tidigare funnits en tendens till att restriktioner utfärdats lite slentrianmässigt. OMKRIM 2/2016 Salar Ashour kör hårt tillsammans med klienterna. Mellan övningarna är det han som snackar mest. ”Jag är en social pratkvarn”. – Vi i åklagarmyndigheten har i uppdrag att jobba med restriktionerna. Vi får mycket kritik och vi har ögonen på oss. Det här samarbetet är absolut en framkomlig väg. En ny blankett har införts där åklagarna måste motivera varje restriktion. Det räcker inte bara med ett kryss i en ruta utan åklagaren måste ta ställning till om klientens samvaro med andra kan påverka brottsutredningen. – Det gör att man stannar upp och tänker till: Behövs restriktioner och varför? Åklagare Ahle är väl medveten om att många häktade med restriktioner mår psykiskt dåligt. Hon påpekar att åklagarna ska underlätta för dem genom att tillåta samsittning. – Det är människor vi jobbar med och det är inte meningen att de ska brytas ned. Det är svårt att föreställa sig hur hemskt det är att sitta inlåst och isolerad från omvärlden. Vi åklagare kanske borde pröva på ett dygn för att känna hur det egentligen är? Hon berättar att åklagarna även jobbar med att tydliggöra restriktionerna för klienterna. – Vi är skyldiga att informera de misstänkta om att de ska ha en motivering till restriktioner och att de kan begära att beslutet överprövas. Efter cirkelträningspasset får Omkrim en pratstund med de intagna som tidigare inte fått träffas eller prata med varandra. De får fortfarande inte ta mot besök utifrån och deras telefon och post kontrolleras. Lättnaden i restriktionerna gäller enbart för gemenskap med andra, lämpliga intagna. Alla vittnar om hur hemskt det är att inte ha kontakt med yttervärlden. OMKRIM 2/2016 En kille berättar att han skojar med personalen om att de inte får någon dricks för rumsservicen. – Jag vill bara byta några ord med mina medmänniskor. Den yngste mannen i gruppen säger sig längta efter närhet. ”Det är hemskt att vara utan. Jag längtar så efter min familj.” LÄS OM ÅKLAGAREN SOM FÖRESLÅR MAXTIDER I HÄKTE » En man med erfarenheter från häktet i Frankfurt höjer rösten och beskriver det svenska systemet som fruktansvärt. Han är plågad efter att inte ha sett solen eller andra människor än uniformerad personal på fyra månader. Han känner sig som ett djur i bur på rastgården och enbart tankarna på familjen håller honom uppe. Den yngste är i häkte för första gången och han ser förskräckt ut. De senaste 14 dagarna har varit en omtumlande tid, där han har omvärderat sin syn på mycket. Han vänder sig direkt till hälsoinspiratören: – Men du är duktig och inspirerande – det ska du ha en eloge för. – I’m blushing! säger Monica Damberg utan att rodna. I’m so old and have no prestige. O Tre utredningar Regeringen tillsatte förra året tre utredningar med syfte att minska de långa häktningstiderna i Sverige. Europarådets tortyrkommitté, CPT, är i sin rapport från 2016 starkt kritisk till att villkoren för häktade i Sverige inte har förbättrats efter deras förra besök i Sverige år 2009. 43 REPORTAGE INTERVJU Vad kan man göra från olika håll i rättsväsendet för att bryta isoleringen i häkte? Att gemensamma krafter måste till för att korta häktningstiderna blev tydligt när Kriminalvården bjöd in till seminarium i Stockholm. Utredare Inger Söderholm kommer att föreslå en maxtid för hur länge en person får sitta i svenskt häkte. Utredare föreslår tidsgräns för häktade KATA R I N A LU K S E P P / T E XT ELIN RUNESSON / FOTO »Barn ska inte sitta i Kriminalvårdens häkten utan de blir en uppgift för Sis.« 44 P anelen, som bestod av riksåklagare, domstolschef, häktesdirektör och representant från advokatkåren, var överens om att tiden i häkte var alltför lång och restriktioner i häkte alltför vanliga. Därför blev det en spännande inledning när åklagare Inger Söderholm, en av regeringens utredare vad gäller häktes- och restriktionsfrågor, släppte några nyheter ur den kommande utredningens förslag. Utredningen ska vara klar i augusti och är en av inte mindre än tre utredningar om häktes- och restriktionsfrågor. – Vi vill införa en tidsgräns för hur länge man får vara häktad. Det är en tydlig signal till hela rättsväsendet, men även till den som är frihetsberövad som därmed får en tidsgräns att förhålla sig till. Just ovissheten, att den häktade inte vet hur länge hen kommer att sitta häktad, är särskilt nedbrytande och kan leda till psykisk ohälsa. Inga tider är spikade. Inger Söderholm berättade att man funderar på hur lång tid som ska föreslås bli maxtid i häkte: ett år, nio månader eller sex månader. För barn blir maxtiden kortare, förslaget är tre månader. Hon beskrev svenska häkten som inrättningar med omänskliga miljöer, direkt olämpliga för barn. I Sverige finns en hög ribba innan barn häktas, men hur ska vi göra med barn som ändå måste frihetsberövas? – Vi tänker oss att de ska häktas. Men de inte ska sitta i Kriminalvårdens häkten utan de blir en uppgift för Statens Institutionsstyrelse. Sis har erfarenhet av barn och deras lokaler är anpassade efter barns behov. Det går att ordna så att barnen inte får kontakt med omvärlden. De enstaka barn som hamnar på ett vanligt häkte föreslås få rätt till fyra timmar mänsklig kontakt per dag. Utredaren har haft svårt att hitta alternativ till häktning. Men kan tänka sig att elektronisk fotboja kan vara en variant för att förkorta häktning, exempelvis vid överklagan till hovrätt. Häktesdirektör Hanna Jarl Källberg tycker att Kriminalvården kommit en bit på väg vad gäller isoleringsbrytande åtgärder. Men det återstår mycket att göra. Hon ser främst tre utmaningar: Vardagslogistiken för att få ett häkte att fungera tar huvuddelen av personalens resurser i anspråk. Lokalerna, några är byggda för gemenskap, men efterfrågan på restriktionsplatser har gjort att Kriminalvården har fått bygga om en del lokaler. Hon ser också utmaningen i att klienterna har olika bakgrund, språk och behov. O OMKRIM 2/2016 Psykolog med fokus på brottsoffret Redan 1996 ville psykolog Björn Lagerbäck att Kriminalvården skulle starta ett kriscentrum i varje kommun, med uppgift att stötta brottsoffer. Det skulle bli en naturlig mötesplats för alla som arbetar mot kriminalitet och där Kriminalvårdens kompetens skulle bli mer synlig. OMKRIM 2/2016 Några kriscenter för brottsoffer inrättade aldrig Kriminalvården. Men när Björn Lagerbäck summerar sin livsgärning blir det tydligt att hans engagemang för brottsoffer har fått stort genomslag i samhället. » 45 INTERVJU Björn Lagerbäck 76 år, gift med Eva, fem barn. Intressen: Brottsofferfrågor och kriminalvård. Bor: I Malmö, med utsikt över Öresund. Egenskaper: Drivande, envis, analytisk, engagerad. Övertygelse: Alla människors lika värde. Tidigare partipolitiskt aktiv för liberalerna, ser sig numera som socialliberal. Psykolog med fokus på brottsoffret KATA R I N A LU K S E P P / T E XT A N D R É D E LO I ST E D / FOTO K riminalvården består av ett hav av utmaningar. När jag började som regionpsykolog i Malmö fanns hur mycket som helst att göra för en samhällsengagerad psykolog. Kriminalvården är ju en slutstation för allt som inte fungerar. Här möter man alla de samhälleliga utmaningar jag ser i vardagen: Hur ska man minska kriminaliteten? Hur undviker man att folk blir kriminella? Sen tillkommer utbildningsfrågorna, barnperspektivet, bostadsfrågan, brottsofferfrågorna. Kriminalvården innehåller allt i mänskligt beteende. Allt detta utgick vi från när vi startade Krami-projektet i Malmö. Krami-samverkan med arbetsförmedlingen och kommunerna, där målet är att deltagarna ska få och behålla ett arbete, har ju blivit en stor framgång och finns numera i de flesta stora städer. Du arbetade i myndigheten 1976- 1985 och drev därefter frågor med fokus på brottsoffer. På anstalten Tygelsjö införde du kurser för ekonomiska brottslingar som kan sägas vara föregångare till dagens programverksamhet. Du har arbetat som psykolog hela livet. Vad kan den yrkesgruppen tillföra Kriminalvården? – De borde vara med i ledningsgrupper på alla anstalter och häkten och formulera åtgärder på alla problem som Kriminalvården står inför. Varför befinner människor sig i utanförskap? De måste vara samhälls- 46 engagerade och se de professionella utmaningarna. De har en stor uppgift att fylla där. Kriminalvård handlar i grunden om att bygga relationer, tillit och förtroende och låta de intagna bli sedda av tjänstemännen. – Jag kommer ihåg ett behandlingskollegium där det var tveksamt om en missbrukande kille skulle få permission, men anstaltschefen insisterade. Killen kom tillbaka efter att ha skött sig och fick frågan: Vad berodde det på att du klarade permissionen? ”Hade jag supit till hade jag inte bara dränkt mig själv, utan även direktören.” Har du några råd till Kriminalvården? – Nej. Framtiden ska formuleras av dem som arbetar idag. Men det är viktigt att slå vakt om orden: ”Även om inte allt är tillåtet, så kommer allt att bli förlåtet.” Nuförtiden talar man om vikten av att utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. – Rätten att pröva nya modeller och förhållningssätt är ett måste. Det medför också allas vår rätt att misslyckas i det korta perspektivet. Detta måste vara grunden för en utvecklande kriminalvård. Men man måste också vara beredd att överge det som inte fungerar. Men ska kriminalvård vara en försöksverksamhet? – Ja, det kan det vara när det gäller metoder. OMKRIM 2/2016 Vad var svårt på din tid? – Det var inget kompakt motstånd mot brottsofferfrågor, sammantaget finns fler som har stöttat än motarbetat och jag har en stark egen inre drivkraft. Sen behöver man inte själv uppfinna hjulet utan kan vända sig internationellt för att få uppslag. Vissa länder har haft ett väldigt progressivt brottsofferarbete, som exempelvis Holland och England. Omkrim fick ett brev av en tidigare kriminalvårdschef som ser dig som en föregångare till modern kriminalvård. Är du det? – Nej, det är ointressant. Det finns strömningar i tiden och impulser från olika kanter. Under en period finns vi, sedan försvinner vi. Men jag är stolt och glad över Krami. Jag är också initiativtagare till försäkringsbranschens krisförsäkring, det vill säga rätten att få tio timmar terapikostnader betalda, och som fördes in i hemförsäkringen. Den kom till under tiden jag arbetade som chefspsykolog på Skandia. – Och så är jag stolt över att vara initiativtagare till den internationella brottsofferdagen som infördes 1989 och firas varje år 22 februari. Jag införde även brottsofferriksdag som hölls var fjärde år i riksdagen. Har man en tjuvriksdag kan man ha brottsofferriksdag, tänkte jag. (Tjuvriksdag var ett initiativ av Krum-rörelsen som på 1970-talet ville humanisera kriminalvården, reds anm.) Men den har fallit i glömska nu. OMKRIM 2/2016 Du har även en ”baby” tillsammans med dåvarande justitieminister Gun Hellsvik? – Ja, brottsofferfonden. Förslaget var att den som döms i ett brottsmål skulle lägga 500 kronor i brottsofferfonden. Det infördes och blev obligatoriskt 1994 samma ögonblick som Brottsoffermyndigheten skapades. När jag träffar Gun Hellsvik brukar hon skämta om att jag är pappa till brottsofferfonden och hon är mamma. Du har också varit verksam som traumapsykolog? – Tidigare såg man inte den skada som drabbade anhöriga till våldsdödade. Det är så uppenbart: mördas ett barn så drabbas föräldrarna. Jag har varit involverad som psykolog till offren vid skjutningen på Stureplan och vid flera mord här i Skåne. Jag sitter fortfarande med i styrelsen för en stiftelse för gossen Emil, en sexåring i Malmö som blev ihjälskjuten av en bankrånare. Vi erbjuder brottsofferstöd och ger pengar till trygghetstelefoner. Allt är möjligt bara man vill, har du sagt. Vad är din drivkraft? – Mina förslag har varit framgångsrika och jag har lyckats med vissa saker. Får man dessutom en oregelbunden belöning så förstärks det beteendet. Förutsättningen är att man aldrig ger upp. O »Rätten att pröva nya modeller och förhållningssätt är ett måste. Det medför också allas vår rätt att misslyckas i det korta perspektivet.« 47 KULTIKRIM BÅGFIL ”Den 21 dec 1981 skulle han rymma med denna halva bågfil från gamla fängelset i Gävle genom att såga gallret i cell B-13. Filen upptäcktes vid inlåsning kl 19.25.” VÄRMARE TILL MÄSKTILLVERKNING Hittad bakom ett piano i en samlingssal på gamla Gävleanstalten. Från cellen till höger blir Gävleanstaltens centrala läge tydligt. Centralt belägna anstalter var vanliga under 1960- och 1970-talen men är idag ett förvinnande fenomen. Helsidesbilden. Cellfängelserna blev omoderna redan på 1940-talet. Men de var ofta omtyckta av både intagna och personal. ”Dom var liksom inkörda”, berättade en före detta intagen under uppstarten för minnesprojektet. FÄNGELSET I STADEN Minnen samlas in från anstalten Gävle KATA R I N A LU K S E P P / T E XT HENRIK WITT BIRGER LINDROOS A N D R E A S S KO G H / F OTO KATARINA KALLINGS, museichef. 48 OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 H ar du varit intagen i det gula fängelset i centrala Gävle? Rymt därifrån? Eller arbetat där? Kanske var du barn eller anhörig? Är du en av dem som spelade innebandy i Hamiltoncupen? Eller bodde du granne och kände hur rutorna skallrade när Jerry Williams spelade på rastgården 1978? I år är det 30 år sedan Gävleanstalten stängdes. Sveriges Fängelsemuseum vill berätta anstaltens moderna historia och tar därför ett samlat grepp med att systematiskt samla in minnen bland Gävlebor och andra som besöker fängelset som idag är ett museum. − Det finns ett uppdämt behov att få dela med sig av sina minnen, berättar museichef Katarina Kallings. Varje vecka får hon och övriga medarbetare höra minnen från fängelsemuseets besökare. − Men vi har inte skrivit ner minnena utan de finns bara i våra huvuden. Nu ska minnesskärvorna samlas in och bilda en kollektiv berättelse. Insamlingen sker genom intervjuer som bandas och i form av en studiecirkel hos Vuxenskolan. Allt mynnar ut i en utställning som öppnar i april och står uppställd till fram på höstkanten. Utställningen ska ge möjlighet att lyssna och läsa om anstalten Gävles moderna historia. Men besökarna ska även kunna delge sina egna minnen från sextio-, sjuttio- och åttiotalen. Gamla fotografier, tidstypiska föremål eller en rundvandring i museilokalerna ska hjälpa till att få fart på minnet. − Vi tänker bygga upp en minneskuvös med sjuttiotalsgardiner där besökarna kan sitta i tidstypiska soffor och se på den första färgtv:n som anstalten införskaffade, säger Katarina Kallings. Alla intervjuade personer spelas in och ger sitt godkännande, därefter arkiveras och bevaras vittnesmålen för eftervärlden. Tidigare har Gävlebor berättat historier om hur intagna suttit i sin cell och väntat på att kontorspersonal som jobbat i huset mittemot ska tända lampan och vinka godmorgon till fångarna. De har också vittnat om hur rädda de var som barn och hur de tog sats och sprang förbi byggnaden. Fängelser placerades till skillnad från idag centralt i städer för att påminna och avskräcka om var brottslingar hamnar. Andra Gävlebor har sett folk rymma och hur det har kastats in föremål till fångarna. Till korpfotboll och innebandyspel kom lag från brandkåren och lokala företag för att mötas i rafflande turneringar. De intagna spelade alltid på hemmaplan. När polisen deltog blev det ofta en och annan hård tackling, från bägge lag. Vid ett första möte för minnesprojektet dök det upp flera före detta kriminalvårdare. De berättade om hur det var att arbeta på fängelset. Under mötet visade projektledare Ingrid Miljand ett bildspel från tidsepoken. Ett fotografi visade en fängelsecell som en person på mötet väl kände igen. Han konstaterade: ”Där satt jag mellan 1974 och 1975. Det fanns bara två celler med så stora fönster och en av dem var min.” O 49 GULDKORN I VARDAGEN Kriminalvårdaren Lennart Wahlberg berättar om en lyckad dag på anstalten Färingsö. Berätta om ditt guldkorn Minns du när det har känts lite extra? I Omkrim kan du dela med dig av din berättelse. Skriv några rader till: [email protected] RUNTiKRIM I avdelningen Runtikrim kan du läsa om stora och små händelser från hela landet. Tipsa gärna om vad som är på gång just på din arbetsplats! [email protected] Nord Sthlm Mitt Väst Öst Syd Hk Sörbyn visade god stämning Foto: Martin Höög Generaldirektör Nils Öberg var på jordbruksanstalten Sörbyn. Förutom intagna och personal fick han träffa nyfödda kalvar, valpar och välborstade kor. – Generaldirektören noterade att det råder god stämning bland de intagna. Det är ett kännetecken för Sörbyn att det är en god anda mellan intagna och personal, säger kriminalvårdsinspektör Martin Höög. De intagna hade förberett sig inför besöket. – De intagna var måna om att visa upp anstalten och hade gjort fint på bostadsavdelningarna. Det är värt att notera att intagna tänker så när högsta chefen kommer, att det inte handlar om att framföra klagomål. Nord Alla var nöjda med dagen. Här syns Kerstin Andersson, Lotta Enhager och Kjell Enhager tillsammans med Lennart Wahlberg. Enhagers föreläsning på Färingsö » Lennart Wahlberg, kriminalvårdare på anstalten Färingsö, berättar: Det hela började när en person som jag tränade boule med kom till mig och sa ’Du måste se det här’. Sedan visade han en föreläsning med en man vid namn Kjell Enhager på Youtube, och jag blev helt tagen. Den handlade om mental träning och om hur vi människor själva kan bryta negativa tankemönster. Filmen var två timmar lång och jag såg den en gång, två gånger, tre gånger. Den väckte många nya tankar hos mig och ganska snart började jag applicera Kjells verktyg i min idrott och i mitt arbete. Efter att ha sett filmen fyra-fem gånger började jag sprida den bland personalen på anstalten. Sen väcktes 50 tanken att även klienterna skulle se den, för jag tyckte att den innehöll många tankar och idéer som de kunde ha nytta av för att komma ur sina destruktiva tankar. Efter att ha pratat med anstaltschefen fick jag visa filmen för alla intagna på behandlingsenheten som ville se den. Vi såg den i flera etapper och tjejerna tyckte att den var jättebra. Så fick jag idén att fråga Kjell om han ville komma hit till anstalten och föreläsa. Jag tänkte att ’man kan ju inte få mer än ett nej’. Så jag skickade ett mail där jag skrev något i stil med ’jag vet att du inte har tid och jag vet att vi inte har råd, men…’, och bara en kort stund därpå fick jag svaret. Jag kommer fortfarande ihåg det ordagrant: ’Lennart. Tack för ditt förtroende och ditt mail. Klart som fan att jag kommer. Kan jag ringa dig på fredag? Kramar Kjelle’. Jag blev överlycklig och sprang genast och berättade nyheten för tjejerna på anstalten. Flera av dem blev nästan lika lyriska som jag. Kjell ringde mig och frågade om han kunde komma om ett par månader, men jag hade en tanke om att klienterna på vår hälsoavdelning skulle hinna vara med innan de kom ut. Det är några tjejer som har fått satsa mycket på hälsa och träning under sin tid här. Så vi bokade in hans besök redan veckan därpå, och Kjell offrade en ledig dag. Knappt en vecka senare dök Kjell och hans fru Lotta upp på Färingsö. De stod själva för resan och Kjell höll föreläsningen helt gratis. Han berättade att han och Lotta hade varit fullbokade sedan länge och att han hade fått över 300 förfrågningar sedan han höll sitt sommarprat i P1 i somras. Att han valde ut vår anstalt som det enda uppdraget av alla dessa 300 känns oerhört hedrande. Jag var eld och lågor när Kjell var här, och många av tjejerna hade också sett fram emot det väldigt mycket. 40–50 intagna plus personal lyssnade på föreläsningen. Jag såg att människor blev berörda. Jag tror att Kjell gav både mig och de intagna många användbara verktyg. Den här dagen kommer jag kunna leva länge på. O OMKRIM 2/2016 Klass 3-anstalten Sörbyn har gått från att ha många korttidsdömda klienter, till en majoritet långtidsdömda. Det ställer andra krav på verksamheten kring utsluss, permissioner och lärcentrum. Personalen har mycket tankar om hur verksamheten kan utvecklas framöver. Bland annat vill de permanenta fodervärdskapet för blivande polishundar och tullhundar, anställa en projektledare och utvärdera den verksamheten. – Killarna som väljs ut för att ha ansvar för hundarna växer av det. OMKRIM 2/2016 Ämnen för träffen var hur andlig vård ska fungera och organiseras. Och hur kan andlig vård förhindra radikalisering i fängelse? Andlig vård i Örebro Region Mitts NAV-träff i Örebro blev lyckad. 44 personer deltog, ungefär hälften kriminalvårdsinspektörer och kriminalvårdschefer. Övriga var präster, pastorer och imamer. – I princip alla kriminalvårdschefer och kriminalvårdsinspektörer som har andlig vård i sitt område var där, och majoriteten av alla NAV-medarbetare i regionen, säger Kenneth Gustafsson, anstaltschef på Kumla, som anordnade dagen tillsammans med Jacques Mwepu, anstaltschef på Hinseberg. Träffen var en av de temadagar som regionen anordnar under året. Gunilla Nilsson och Malin Karlsson, ansvariga för NAV i hela landet föreläste. De hade med sig Susanne Rodmar, NAV-konsulent på SKR, som berättade om hur NAV är tänkt att fungera och hur det är organiserat. Även Linda Edman från säkerhetsavdelningen, som jobbar med ett regeringsuppdrag om våldsbejakande extremism, pratade. – Hon pratade om vad våldsbejakande extremism är, om olika saker som personalen på anstalterna bör vara uppmärksamma på och om hur man ska samarbeta med NAV för att förhindra och försvåra radikaliseringen i fängelse, säger Kenneth Gustafsson och avslutar: – Jag tyckte att det blev väldigt lyckat. Kul att det kom så många. Mitt Nils Öberg fick träffa nyfödda kalvar under besöket på anstalten Sörbyn. De blir motiverade för fortsatt ansvarstagande. Ska man kunna ta ansvar för en hund måste man också ta ansvar för sitt eget liv. Vi tror på den kombinationen, säger Martin Höög. Han tror att fler klienter skulle ha nytta av en liknande placering. – I den här miljön finns det mycket som förebyg- ger misskötsamhet och avvikelser. Djuren skapar band till de intagna. De är måna om att få vara kvar här, säger Martin Höög. – Jag tror att vi har Sveriges mest välborstade kor. Det händer något när man får vara nära djur. En ko frågar inte vad du har gjort tidigare och vem du är. 51 PLANERING MED FRIVÅRDSTÅRTA RUNTiKRIM RUNTiKRIM Frivården Helsingborg hade en planeringsdag med all personal. Deltagarna diskuterade hur man ska öka programdeltagandet och få fler att bli föremål för särskilda utslussningsåtgärder. Att kreativiteten var på topp märktes på den tårta som frivårdsinspektör Emma Alm hade bakat. Den innehöll alla ingredienser för en lyckad frivård. Biskopen på besök Frivården Gävle nyrenoverat Ombyggnationen av frivården Gävle startade i maj 2015 och i slutet av februari i år invigdes de nyrenoverade lokalerna. Gäster kom för att mingla, äta tårta, och lära sig mer om frivård. Personalen hade stationer där besökarna blev informerade om intensivövervakning, program, Krami och lekmannaövervakare. – Här har vi utformat ett modernt frivårdskontor med ändamålsenliga lokaler och en bra arbetsmiljö för personalen, sa Bengt-Olov Carlsson, chef för frivården södra Norrland. Han konstaterade att säkerheten i de nyrenoverade lokalerna är god och att miljön är bra för klienterna. Det har varit möjligt att bygga om lokalerna under pågående verksamhet tack vare ett gott samarbete mellan personalen, fastighetsägaren och byggentreprenörer. Nord Biskopen och kriminalvårdschefen, Eva Nordung Byström och Kjell-Arne Sköldh, pratar om likheter och skillnader. Härnösands stifts biskop Eva Nordung Byström har besökt anstalten och häktet Saltvik. – Jag blir varm om hjärtat när jag möter så professionella människor som här på Saltvik. Jag känner värme och tacksamhet för här handlar det inte bara om att förvara människor, säger Eva Nordung Byström, Nord berörd efter besöket. Eva Nordung Byström anser att det är betydelsefullt att hon har kunskap om verksamheten som bedrivs på häkten och anstalter. Biskopen ser också flera likheter mellan Svenska kyrkans arbete och Kriminalvårdens, framför allt kring människomötet. Tillsammans med andra religiösa företrädare och kriminalvårdsanställda fördes samtal kring arbetssätt, långa restriktioner och häktningstider. Tystnadsplikten var också på dagordningen. – Våra NAV-medarbetare är mycket viktiga för verksamheten och tillför andra dimensioner än vad vi som kriminalvårdare kan göra. Två ”uniformer” som kompletterar varandra på ett bra sätt, säger kriminalvårdschef Kjell-Arne Sköldh. ”Tack för ett bra jobb”, sa Bengt-Olov Carlsson, som syns på bilden tillsammans med kriminalvårdsinspektör Liselotte Fagerström. Firade mässa på Johannesberg För tredje året i rad firade biskop Åke Bonnier skärtorsdagsmässa tillsammans med intagna på Johannesbergsanstalten. Nio intagna deltog denna gång. – Det har blivit en tradition Väst Biskop Åke Bonnier ber nattvardsbön. 52 som både han och vi uppskattar, säger Karin Berg, häktesoch fängelsediakon i Mariestad. Johannesbergsanstalten firar vanlig gudstjänst med kyrkkaffe en gång i månaden och nattvardsgudstjänst en gång i månaden. OMKRIM 2/2016 Energi och engagemang för det nya – Dagen var full av energi och engagemang, konstaterar Sanela Ovcina, regionchef i väst. Den 15 mars stod hon inför samtliga frivårdsanställda i regionen och pratade om de stora förändringar som pågår inom frivården. Väst De 200 frivårdsanställda i väst var först ut med sitt seminarium. Under våren följer konferenser i alla regioner, om att tydliggöra frivårdens mål och nya arbetssätt. För det är mycket som händer och ska hända. Frivården får till exempel en allt viktigare roll som processledare och koordinator av klientens verkställighetsplan. Det ställer nya krav både på arbetssätt och på en enhetlig syn på klienterna. Det gör också Krimstics, som är det arbetssätt som ska genomsyra hela frivården. På konferensen fick deltagarna bland annat möjlighet att reflektera över hur förändringarna påverkar deras roll och vilka förändringar som behöver göras framöver. – Engagemanget var stort, men det är viktigt att tänka på att konferensen bara var starten på en lång förändringsprocess. Det är nu arbetet börjar, konstaterar Sanela Ovcina. OMKRIM 2/2016 Produktionsledarna Anette Peterson och Håkan Josefsson. Håkan har erfarenheter kring arbetssättet med ISO från ett tidigare arbete på Volvo. Saltvik kvalitetssäkrat Vid uppföljningen av kvalitetsstandarden ISO 9001:2008 bedömer Svensk Certifiering att anstalten Saltviks arbetsdrift fortfarande uppfyller kvalitetskraven. I revisionsrapporten noterades noll avvikelser. Revisionsteamet bedömde att ledningssystemet har mognat sedan certifieringen för ett drygt år sedan. Det konstaterades också att Saltviks kvalitetsmålsarbete fungerar och att engagemanget är högt. – Det är just engagemanget som gjort att vi har lyckats så bra. Det handlar om att vi har viljan och den rätta drivkraften att förbättra. Det gäller alla, från intagna och produktionsledare Nord till högsta ledningen, säger kriminalvårdsinspektör Markus Fahlqvist. ISO-certifieringen visar att det är kvalitet i det interna arbetet, i relationer till kunder och i levererade produkter. För att arbetet med kvalitetssystemet ska vara levande i vardagen har arbetsdriften tagit fram hjälpmedel i form av planeringstavlor, följekort, förbättringslistor, en digital portal och inte minst avvikelserapportering. Kvalitet handlar om att fel och avvikelser måste upptäckas innan hela kedjan är fullföljd och produkten är färdig. – Vi har skapat tydliga instruktioner med bilder som gör att det ska vara enkelt att utföra jobben även om man inte kan svenska, berättar produktionsledaren Anette Peterson. Revisionen innebär att samarbetet med anstalten Kumla, som också är ISO-certifierad, vidareutvecklas. Bland annat genomför Kumla och Saltvik årliga internrevisioner på varandras kvalitetssystem. Certifikatet för Saltvik omfattar tillverkning och försäljning av mekaniska och trätekniska produkter. Även montering och packning av produkter samt tryckeri och egna tvätteritjänster ingår. Certifikatet gäller tills vidare under förutsättning att kraven för certifiering uppfylls. Nästa revision är i februari 2017. Konsten att ge och ta emot feedback Kriminalvårdsinspektörer och frivårdschefer samlades i mars i Stockholm för att lära sig mer om implementering och den ibland svåra uppgiften att ge och ta emot feedback. Det var projektledarna för Krimstics och Ny vsp, Sarah Åhlén och Christian Karlberg, Syd som ville ge cheferna inspiration. Implementering och feedback är grundläggande för att lyckas införa nya arbetssätt. Magnus Widman, tillförordnad kvinsp på frivården Ystad, var nöjd: – Mycket inspirerande dagar. Implementeringsföreläsningen bekräftade hur genomtänkt införandet av Krimstics är då det följer forskningen till stora delar. Gällande Ny vsp var det väldigt intressant att höra hur olika frivårdskontor valt att organisera sig. 53 RUNTiKRIM NYKÖPING MÅSTE MINSKA ÖVERVAKNINGEN Ministerbesök på Luleåanstalten Behandlingsprogram på andra språk Nu finns arbetsböcker och arbetsmaterial till behandlingsprogrammen översatta till andra språk. Syftet är att nå de klienter som inte behärskar svenska. Även tidigare har vissa klienter kunnat genomgå behandling på andra språk än svenska. Ett bra exempel är Idap med arabisk tolk på Johannesberg. – Sen har vi alltid haft eldsjälsinsatser. Nu är tanken att det ska bli mer tillgängligt, säger Johannes Evers, projektledare för ”Pilotverksamhet med tvåspråkiga programledare”. I höstas startade projektet där programledare från fyra verksamhetsställen deltar, frivården i Södertörn och Malmö samt an- Hk Minister Åsa Regnér tillsammans med Nils Öberg och kriminalvårdschef Jan Wallin. Nord Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) besökte anstalten Luleå tillsammans med generaldirektör Nils Öberg. Syftet var att visa Kriminalvårdens satsning på unga klienter och hur Kriminalvården arbetar för att minska återfall i brott. Ungdomsanstaltens verksamhetshus stod i fokus och medarbetarna fick visa upp lokalerna som är anpassade för såväl utbildningsverksamhet som friskvård. Anstalten, med sina nio platser, kan möta ungdomar som behöver just småskaligheten och lugnet för att kunna påbörja sitt förändringsarbete. – Det är glädjande att se hur ni arbetar med utbildning, sa Åsa Regnér vid besöket på ungdomsanstalten. stalterna Salberga och Västervik Norra. Programledare använder de språkhjälpmedel och översättningar som projektet tillhandahåller för att kunna bedriva program med klienter som inte behärskar bra svenska. – Dels pratar vi om bryggspråk, det vill säga engelska och lätt svenska, dels om att bredda och genomföra behandlingar på andra språk, som arabiska och spanska. Behandlingsprogrammen Puls, Idap och One to one finns redan nu på engelska, spanska och arabiska. De ligger i publikationskatalogen och är fria att användas av programledare. – Vi kommer utvärdera projektet för att se vad mer det finns behov av, Vad är det bästa som hänt dig den senaste veckan? Olov Liljeborg, klienthandläggare, häktet Huddinge. Johannes Evers. säger Johannes Evers. Prism och Ros är näst på tur att översättas, även fler språk kan bli aktuella att översätta till. Sannolikt kommer projektet så småningom att påverka rekryteringen. – Det är jag helt övertygad om. Det kommer att behövas ytterligare flerspråkiga programledare, inte minst medarbetare som är bekväma med att genomföra behandlingsprogram på engelska. – Det händer så mycket roliga saker på vår arbetsplats att det nästan blir svårt att välja. Det finns många anledningar till att skratta här på jobbet. Men det är säkert något knasigt eller roligt som någon av mina kollegor har sagt. Vi har en väldigt bra stämning. Anna Wikman, kriminalvårdsinspektör, anstalten Kumla: – Inget speciellt som jag kommer på nu, men jag har ett fantastiskt arbetslag som gör att det är kul att komma till jobbet varje måndag. De gör mitt jobb enkelt. – Jag har pratat med min nya chef och fått en ny tjänst. Det känns jättespännande! Så nu ska jag jobba med besök och inpassering här på Kumla. Ska vi byta, ska vi byta grejer. Ska vi byta grejer med varann. START FÖR BYTESTORGET Hk 54 Specialfastigheter köper anstalterna Svartsjö och Färingsö av Statens fastighetsverk för 94,5 Mkr. Kriminalvården fortsätter att hyra lokalerna. – Kriminalvården är vår största kund och det är glädjande att få ytterligare fastigheter i ett attraktivt läge som passar kundens verksamhet med höga säkerhetskrav, säger Åsa Hedenberg, vd för Specialfastigheter. Specialfastigheter äger redan de flesta av Kriminalvårdens anstalter. FRÅGAN Pirjo Karlsson, kriminalvårdare, anstalten Kumla: Under april kommer Kriminalvården att få en intern möbel- och maskinmarknad, Bytestorget. Där kan alla verksamhetställen lägga ut möbler och maskiner som inte längre behövs. – Vi sparar pengar och hjälper Kriminalvården att fortsätta som en miljövänlig myndighet med fokus på hållbar utveckling, , säger Joacim Trybom, chef för KSC. NYA ÄGARE AV SVARTSJÖ OCH FÄRINGSÖ RUNTiKRIM Anstalten i Nyköping måste begränsa kameraupptagningsområdet för övervakningskameror från 15 meter till två, från anstaltens staket. Det beslutar förvaltningsrätten efter att Datainspektionen överklagat tillståndet. Kriminalvården ansökte om tillståndet efter flera inbrytningsförsök förra året. Det skriver Sörmlands Nyheter. Ur Pulsprogrammet på arabiska. OMKRIM 2/2016 OMKRIM 2/2016 Ilona Degermark, andlig vägledare, Martin Modéus, biskop, och Anna Persson, klienthandläggare, i Sankta Ingrids kapell på anstalten Skänninge. Klosterverksamhet imponerade stort Biskop Martin Modéus har besökt klosterverksamheten på anstalten Skänninge. Ilona Degermark, andlig vägledare, och Anna Persson, klienthandläggare, visade biskopen runt på klosteravdelningen och berättade om verksamheten. Den startade 2008, och är en fortsättning på retreatverksamheten som finns på Öst anstalten Kumla. För att få komma dit krävs det motivation att bryta den kriminella livsstilen. Biskop Martin Modéus deltog bland annat i ett samtal med de tolv intagna klosterbröderna och personal i Sankta Ingrids kapell. – Det är så värdefullt att få träffa människor och samtala. Jag förstår att det är en väldig resa de intagna går igenom, med många dimensioner. Det är fantastiskt att Kriminalvården ger den möjligheten, säger Martin Modéus. – Jag tycker att det är fantastiskt att möta personalen också. Den goda stämningen märks i hela verksamheten. Man möter varandras blickar och ser varandra i ögonen. 55 DEBATT MARIA NYGREN Jag läser Omkrim och konstaterar att intentionerna är goda. Tror nog att de allra flesta inom Kriminalvården tycker om sitt jobb men – det finns de inom Kriminalvården som borde se sig om efter ett nytt arbete och det menar jag på fullt allvar. Sonen i kläm när frivården tog semester MARIA NYGREN är lek- mannaövervakare sedan våren 2015. ”Det skedde i ren frustration över att, i första hand, frivården hade visat upp sidor som jag inte trodde fanns.” JA till ett bättre engagemang av verksamma frivårdsinspektörer. NEJ till att semestern gör att arbetet helt avstannar. 56 D et här är vår story: Vår son levde ett liv på andra sidan av lagen med missbruk och diverse kriminella handlingar. Jag som en blind mamma insåg detta väldigt sent, övrig familj kände till delar av det. Jag kommer aldrig att glömma den natten när jag verkligen förstod. Då startade en lång och jävlig uppförsbacke. Till att börja med gjorde jag, som många mammor med mig, det stora felet: Börjar rodda med att betala hyror och elräkningar. Som många förstår stannade det inte med hyror. Mycket annat dök upp också. Ja,till och med andra kriminella som påstod sig ha krav på honom. Vid de tillfällen som jag ansåg mig behöva göra en polisanmälan gjorde jag så, men jag har lärt mig att det var ren tidspillan. Han blev dömd, våren 2014, att underkasta sig missbrukarvård som frivården skulle ombesörja. Jag ansåg att han inte skulle vistas på den ort där han växt upp då det förekom en hotbild. Han flyttade långt härifrån och vår blev till sommar och missbruket eskalerade. Jag visste att det var riktigt illa med honom men hoppades på frivården. Jag hade fullmakt att prata med frivården vilket jag gjorde. De lät meddela att deras överenskomna möten med sonen nu inte skedde en gång per vecka då det var semestertider! Och när han inte kom på överenskommet möte så hotade de med att ta upp det i nämnden. Där skulle man överväga att istället göra om straffet till fängelse. Men vänta nu… vilken knarkare tar semester? Detta fortgick hela sommaren. Den sommaren ringde jag många samtal till socialen och gjorde orosanmälan, jag jagade frivården med blåslampa. Jag grät, skrek, bönade och bad om hjälp men inget hände förrän frivården ringde mig och frågade efter honom i augusti/september. Jag gjorde det enda rätta, det vill säga ”sparkade ut honom i kylan” och lät meddela att han troligt var i ”hemmakrokar” och hämtade droger. Det gjordes strax därefter en husrannsakan, han blev häktad, dömd och inlåst. Vi besökte honom i häktet och sedan i fängelset så ofta vi fick. Det var många nya regler att förhålla sig till. Och flickvännen gjorde slut under denna period. Sonen ändrade sitt tänk till stor del, så den här vistelsen hade nytta. Dagen för frigivning kom och den var inte förberedd med mer än buss- och tågbiljetter. Jag hämtade honom då jag förstod att någon förberedelse inte fanns. Jag ringde frivården samma dag och frågade henne hur det här var planerat? De förväntade sig att han skulle komma till orten. Men vart ska han ta vägen, vid 22-tiden, när han kommer dit i februari månad iklädd sommarkläder? Det var inte frivårdens uppgift. Det är nu vi inte ska förvånas över antalet återfallsförbrytare, anser jag. Nåväl, jag lät inte honom åka förrän de kunde presentera ett boende. Detta dröjde en vecka. Boendet blev ett härbärge och det funkade ganska bra. Jag har ifrågasatt varför frivården inte hörde av sig innan han blev frisläppt. Hon påstod att hon hade gjort det, både till häktet och till fängelset utan att fått tag i honom? Och varför hade hon inte kontaktat mig då hon hade mitt telefonnummer och mail. Hon hade, jag citerar, ”inte tänkt på att hon kunde söka honom genom mig”. Det här kändes inte alls bra. Har dock svårt att tro på att hon hade glömt mig, jag har varit ett ”pain”. »Sommaren är för många missbrukare/ kriminella ’högtid’, det är inget nytt under solen, eller hur?« Nu var han tillbaka på orten och en ny karusell tog vid. Jag stred för att han först skulle in på ett behandlingshem, frivården var ganska lågmäld när det gällde att kommunicera med socialen som var inblandad. Tiden gick och risken för återfall fanns där hela tiden, det gick väldigt trögt. Sonen fick veta av socialen att ”om han var hel och ren fortfarande” när deras utredning var klar så fanns det en möjlighet att han skulle kunna få komma till ett behandlingshem. Jag ledsnade och gjorde en anmälan mot socialen då hanteringen drog ut på tiden. Socialhandläggaren var frånvarande av olika anledningar vid i stort sett varje avsatt möte. Men min anmälan tog skruv OMKRIM 2/2016 och han fick till slut komma till ett superbra boende, de har varit helt fantastiska. En del av personalen har en historik som gör att de inte är lättlurade. De har rätt tänk. Han skulle nu gå behandlingsprogrammet Återfallsprevention inom frivården, cirka tjugo tillfällen. Det startade på våren och sommaren kom. Ja, och återigen, hade frivården semester samt att personalen skulle delta i kurser. Det blev en lucka på cirka åtta veckor tills de hörde av sig igen och nu skulle programmet återupptas. Ett ej förutsett problem för frivården uppstod. Sonen hade under sommaren fått ett jobb inom sitt yrke. Ja, han har faktiskt varit yrkesverksam under den större delen av sitt vuxna liv trots missbruk. Nu var tiden knapp, för att inte säga omöjlig, för de tolv återstående passen. Frivårdens förslag var att förlägga två pass per vecka, men det förstår alla att det skulle ju inte funka ihop med ett arbete. Jag ställer mig frågan: Varför tittade man inte i sin kalender när man bestämde att programmet skulle genomföras? Grundtanken med ÅP är jättebra men hur sköts det? Sommaren är för många missbrukare/ kriminella ”högtid”, det är inget nytt under solen, eller hur? Och jag förstår att alla behöver sin semester. Men jag ska relatera till min ordinarie bransch som redovisningskonsult. Mina klienters leverantörsskulder, moms etc. ska betalas även om jag har semester. Frivården hanterar människor, långt mycket mer värt än ett företag. Idag har sonen varit ”ren” i cirka 15 månader, arbetar, går i terapi och mår för det mesta bra. Vi har i många avseenden fått tillbaka en son som vi känner igen, det är fantastiskt. Han har en bra vilja, har bra stöd och är ödmjuk. Så vad vill jag förmedla med allt det jag har skrivit? Ett bättre engagemang av de frivårdsinspektörer som är verksamma. Se skillnaden mellan dem som vill ändra sina liv och de som inte vill. Titta utanför ”boxen”. Allt är kanske inte som i skolboken. Lägg ner tomma hot och slå ett slag för ”handling och OMKRIM 2/2016 konsekvens” istället. Ta hand om de unga tidigt, där gör vi bäst resultat. En gammal hund är knepigare att lära sitta. Jag tänker speciellt mycket på dem som ”sitter inne” och inte har en skitjobbig mamma. Vad har de att komma tillbaka till? Ett bättre samarbete mellan frivård, sociala myndigheter och frivilliga organisationer. Semester får inte vara skäl till att verksamheten avstannar. Inse vad det kostar samhället att bara gå ”halva vägen”. Ovanstående är orsaken till att jag ringde frivården och ville hjälpa till med ”något”. Jag vet inte om jag gör någon skillnad men jag önskar en förändring. Ha det gott. SVAR FRÅN FRIVÅRDSDIREKTÖREN Du sätter fingret på våra utmaningar T ack för ditt brev och ditt engagemang Maria! Det är givetvis tråkigt att höra att din son inte har fått det du upplever att han behövde, men glädjande att höra att han ändå har lyckats göra en förändring och ta sig vidare i livet. Du lyfter flera områden inom vilka frivården i nuläget satsar stort på att förändra och förbättra. Ett av våra främsta mål är att öka enhetligheten inom frivården, det vill säga att en klient som din son ska kunna vänta sig samma bemötande oavsett vilket frivårdskontor eller vilken handläggare han möter. Under 2015 implementerades en misskötsamhetshandbok som verkar för tydliga och rättssäkra konsekvenser vid misskötsamhet. Vi arbetar intensivt med ungdomar inom Kriminalvården och har under de senaste åren infört många förbättringar och satsningar riktade just till denna grupp. Samverkan är ytterligare ett område vi Lennart inom frivården tar Palmgren. ett stort grepp om just nu! Frivårdsinspektörens roll professionaliseras nu ytterligare genom pågående utbildningssatsningar och inom dessa ligger även frågan om att i högre utsträckning bestämma kontaktfrekvens utifrån risk för återfall i brott. Du sätter med andra ord fingret på många av våra utmaningar! Tack igen för ditt engagemang och för att du engagerar dig som lekmannaövervakare. Lennart Palmgren frivårdsdirektör 57 SPORT & FRITID Skriv gärna insändare till oss. omkrim@ kriminalvarden.se HEDERVÄRT En pokal är ett bra sätt att uppmärksamma det positiva, i enlighet med Lars-Eric Uneståhls tankar om mental träning. Glädjande förändring för HBTQ En festkväll för vinnare och klassiker änder här några rader efter att ha läst krönikan ”Bögar en säkerhetsrisk”. Tack Aren för det du skrev. Jag kom tänka på en händelse för många år sedan. Det var i början på 90-talet och att prata om HBTQ inom Kriminalvården var ännu inte accepterat. För mig var det dock vardag då jag tillhörde den världen. Jag arbetade med grupper i ADL och social färdighetsträning på en sluten anstalt i Stockholm Norr. Där berörde vi inte sällan frågan när tillfällen gavs eller när jag blev direkt tillfrågad om min egen läggning. Jag svarade då rakt och ärligt och upplevde aldrig några problem med det från klienternas sida. Problemet kom en dag då en kollega påtalade att det inte var lämpligt att jag som kvinna arbetade i träningsköket tillsammans med så många män. Jag kunde uppmuntra dem att våldta och förföra mig. Inte lite förvånad över den kommentaren, svarade jag att det lika väl kunde hända män som arbetade på anstalten. Min kollega undrade vad jag menade med det. Mitt svar blev; att varken han eller jag visste vem av våra manliga arbetskamrater som eventuellt var homosexuell och då skulle den risken vara lika stor, oberoende om en kvinna eller man utförde arbetet. På grund av de svaret blev jag tvungen lämna anstalten några år senare. Detta efter kränkande särbehandling med arbetsskada som följd. Många år har gått och jag glädjer mig över den förändring som nu har skett inom Kriminalvården. I Kumla har anstalten och kamratföreningen anordnat en festkväll för att uppmärksamma dem som tagit medalj vid 2015 års SM-tävlingar samt de som genomförde Kumlas första upplaga av anstaltsklassikern. Lars-Eric Uneståhl, guru inom mental träning, föreläste och gav aha-upplevelser, inspiration och skratt. – Genom mental träning kan du förvandla det ”omöjliga” till möjligt. S Nickie Snäll, fristående personligt ombud 58 Han tog upp U21-landslaget i fotboll, som han coachade mentalt. Laget ansågs ha en enda procent chans till VM-guld inför turneringen, men lyckades omvandla det omöjliga till möjligt. Lars-Eric betonade också vikten av att uppmärksamma det positiva, som gjordes Kamratförening arrangerade Anstaltsklassikern för första gången 2015. Många deltog på olika sätt, och 18 personer lyckades nå målet med alla grenar och distanser. – Det är roligt att SKIF nu tagit efter, och initierat klassikern som friskvårdskampanj över hela landet, säger Kristina Molin, Kumlas hälsoutvecklare.O Citat från en av dem som genomförde klassikern: ”Anstaltsklassikern var Lars-Eric Uneståhl höll föredrag jättekul och ett kanonbra sätt om mental träning. Han hjälpte för mig att komma igång efter bland annat U21-landslaget i sjukskrivningen. Nog för att fotboll. jag hade överskottsenergi eftersom jag var trött på att denna kväll, för att sprida inte orka något, men det var positiva effekter – indivien jättebra motivation och jag duellt, i gruppen och på är glad att jag återupptäckte arbetsplatsen. cyklingen.” Kumlaanstaltens SM-kalendarium 22 april, bowling, Stockholm. 30 april–1 maj, innebandy, Göteborg. 3–4 september, fotboll, Frövi (Hinseberg). 6–7 september, golf, Örebro. 8–9 september, terränglöpning, Malmö. Vinnare i boktävlingen I förra numret hade vi en boktävling. Tre vinnare får varsin trisslott: Åke Johansson, Mariestad, Rune Ellehammar, Göteborg/Högsbo, Maria Danielsson, Norrköping. Rätt svar: A1 B9 C2 D3 E5 F4 G6 H7 I8 NY TÄVLING TO B B E H A L L B E R G / F OTO INSÄNDARE Amrela Bosnjo på häktet Borås har varit den drivande kraften för team Kriminalvården. Amrela i lila tröja i mitten av bilden. Glada SM-vinnare. Daniel Sundby och Ove Windh vann dubbelspelet i badminton under racket-SM i Norrköping i februari. Arrangörer var personalföreningen Kolmården, där Daniel och Ove är medlemmar. Hade ni fördel av hemmaplan? – Nja, det är visserligen vår hemmabana, men vi har vunnit SM på andra ställen också, förklarar Daniel Sundby. Och läser man resultat från tidigare år ser man att Daniel vunnit både singel och dubbel badminton se senaste åren. Grattis! Ladda om för cykling SKIFs landsomfattande friskvårdskampanj fortsätter. I mars var det skidor på, nu är det dags att dra på cykelbyxorna. I maj är det Vätternrundan som gäller. Är du inte sugen att göra hela loppet på en gång går det att dela upp de 30 milen i kortare etapper under hela månaden, alternativt annan pulshöjande träning i sammanlagt sex timmar. Hoppas att boktävlingen var lagom svår. Är du upplagd för lite nytt klurande finns ett filmpyssel på sista sidan. Skicka in och vinn priser. Lycka till! Under tiden som vanliga Vasaloppet pågick i Dalarna cyklade 200 personer i Borås motionscykel. Tio glada själar från Kriminalvården i Borås deltog i Sveriges största Vasaloppsspinning. Johan Proven, som är ordförande Kriminalvårdens idrottsförening i Borås, berättar att han och nio andra personer från Kriminalvården cyklade intensivt under hela Vasaloppet. −Vi kämpade oss igenom hela loppet! Pension Följande anställda har gått eller kommer inom kort att gå i pension: HK Greger Holmgren regionekonom, huvudkontoret. NTE Lars-Göran Ekfeldt NTE Utrikes Nord. Region Väst Roland Hansson kriminalvårdare, häktet Borås. Eva Krook ekonomiassistent, anstalten Borås. Ann-Christine Svensson kansliassistent, anstalten Halmstad. Hur var egentligen handlingen i Benknäckargänget med Burt Reynolds? OMKRIM 2/2016 Boråsare svettas för välgörenhet Ingvar Jansson kriminalvårdare, anstalten Tidaholm. OMKRIM 2/2016 Totalt blev det 4 timmar och 20 minuter spinning för de tappra cyklisterna. En DJ styrde musiken i pass om 45 minuter. Mellan spinningpassen fanns det auktioner, lotterier och musikuppträdande med två rapartister. Anmälningsavgifter och andra inkomster som enligt arrangörerna uppgick till omkring 50 000 kronor gick oavkortat till Barncancerfonden. Pirjo Dahl kriminalvårdare, anstalten Tidaholm. Region Mitt Gunnar Persson kriminalvårdare, anstalten Kumla. Region Sthlm Anette Alfvegren sjuksköterska, häktet Kronoberg. Marie Runnman administratör, anstalten Färingsö. Heinz Nothnagel köksföreståndare, anstalten Hall. Jan Hannez kriminalvårdare, anstalten Norrtälje. Gudrun Säfström frivårdsinspektör, frivården Fridhemsplan. Cecilia Andersson kriminalvårdsinspektör, frivården Fridhemsplan. Region Öst Lennart Orneklint kriminalvårdare, häktet Kalmar. Lars-Olof Wimmerström kriminalvårdare, anstalten Västervik. Lars Gustafsson kriminalvårdare, anstalten Västervik. Eje Åström frivårdsinspektör, frivården Västervik. Nit och redlighet Följande har erhållit eller kommer att erhålla utmärkelse för nit och redlighet i rikets tjänst: Joacim Hagman kriminalvårdare, häktet Falun. 59 Posttidning B Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping TÄVLING Vinn biobiljetter! Kör igång och para ihop rätt historia med rätt filmtitel. Skicka din lösning till: [email protected] Tävla och tipsa! Bra filmer, men de flesta är ur de intagnas perspektiv, kriminalvårdare skildras endimensionellt och handlingen kretsar ofta kring rymningar. Så när ni skickar in era tävlingsbidrag: passa på att tipsa om filmer som inte är så stereotypa. Hittar ni någon om frivårdsinspektörer eller om vikten av återfallsförebyggande arbete? Tips publiceras i nästa nummer. FRÅN VILKEN FILM? A GULLEFJUN. Kemiläraren Conny sätts dit för narkotikabrott. I fängelset hittar han en hemlig gång, som används av tre medintagna och en korrumperad kriminalvårdare. De får Conny att medverka i planeringen av att råna en värdetransport. Vid ett tillslag träffar Conny polisen Susanne och blir kär. Han gör allt för att inte avslöja att han egentligen är intagen, samtidigt som han försöker hindra sina kumpaners plan att fungera. B MYSTIK OCH 1930-TAL. John Coffey är dödsdömd för ett mord på två flickor. Filmen handlar mycket om kriminalvårdarnas tvivel på om de har rätt man bakom galler. C GULDBAGGE TILL SHANTI. Skådespelaren Reine tröttnar på teatern och blir fritidsledare på anstalten Kumla. Han vill sätta upp en pjäs i fängelset trots motstånd från fängelseledningen. Fångarna är måttligt intresserade tills de inser att pjäsen ger en möjlighet att rymma. Inspirerad av en sann händelse. D LILLA FRIDA OCH LÅNGA FARBRORN. Frida bor på landet med sin långa vän. Frida är helt emot att sätta folk i fängelse. När hon får inbrott i sitt eget hus följer Frida sin övertygelse och gör allt för att tjuven ska kunna ta sig ut ur fängelset. E TUFF MATCH. Paul ”Wrecking” Crewe, amerikansk fotbollsspelare, anklagas för att ha riggat en match. Efter bråk med flickvännen stjäl han en bil och hamnar i fängelse. Där får han i uppgift av anstaltschefen att träna ett lag fångar som ska möta fängelsets vakter i en stor match. Vakterna är sugna på att gå hårt åt de intagna. F HÅRTSLÅENDE REALISM. Minna langar knark på Stockholms gator. Tillsammans med en ny vän kämpar hon för överlevnad i en hård värld. Flera av filmens skådespelare har koppling till den värld som filmen gestaltar. G OMÖJLIG FLYKT. Frank Morris är en rymningsbenägen intagen som knallas till 1962 års säkraste fängelse. Trots den allmänna uppfattningen att det skulle vara omöjligt att fly från fängelset börjar han och tre medintagna att planera en flykt. Baserad på en sann historia. H CHARRIÈRES SJÄLVBIOGRAFI. Ytterligare en film baserad på en sann historia: ung småbrottsling fängslas för ett mord han inte begått, för att sedan deporteras till en straffkoloni på Djävulsön. Han gör flera försök att fly, och lyckas till slut (spoiler). I BUDDY COPS. Actionkomedi om två poliser som lever olika liv: en är välklädd och läser Wall Street Journal och en för en avslappnad ungkarlstillvaro. De anklagas för ett mord de inte har begått och hamnar i fängelse (no surprise). Drogkungen Yves Perret har satt dit dem. Poliserna bestämmer sig för att fly ur fängelset, leta efter bevis och ta hämnd. J SADISTISKA KRIMINALVÅRDARE. Den amerikanske collegestudenten Billy Hayes försöker smuggla hasch ur Turkiet 1970. Domen blir fyra år och förhållandena i fängelset är hemska. Femtiotre dagar före frigivning förlängs straffet till 30 år. Hans enda chans att undkomma med livet i behåll är att rymma. True story. 1. Midnight Express 1978, Brad Davis 2. Vägen ut 1999, Björn Kjellman 3. Släpp fångarne loss det är vår 1975, Lena Nyman, Tage Danielsson 4. Tango & Cash 1989, Sylvester Stallone, Kurt Russell 5. Papillion 1974, Steve McQueen, Dustin Hoffman 6. Benknäckargänget 1974, Burt Reynolds (och 2005 med Adam Sandler) 7. Tjuvheder 2015, Malin Levanon, Lo Kauppi 8. Strul 1988, Björn Skifs 9. Den gröna milen 1999, Tom Hanks 10. Flykten från Alcatraz 1979, Clint Eastwood MEJLA DITT SVAR TILL: [email protected] senast 7 maj. Skriv ”filmtävling” i ämnesraden. Vann du förra numrets tävling? Titta på sidan 58.
© Copyright 2024