SKROT BLIR KONST
KRIMINALVÅ R D E N S P E R S O N ALT ID N IN G . SE P T EM B ER 2 0 1 5 Cecilia Jansson svetsar med intagna på Kumla SKROT BLIR KONST Frivård Gör ert väntrum till visionsrum Tema studier Från analfabet till anstaltens plugghäst Arkeologi Okända gravar intill fängelset i Norrköping 4 OMKRIM INGÅNG Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten Sagsjön anser det viktigt att intagna mammor får möjlighet att delta i arbete, utbildning och behandling under anstaltsvistelsen. 46 2 OMKRIM 4/2015 OMKRIM 4/2015 441 Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. 428 Redaktörer: Katarina Luksepp 011-496 37 90 [email protected] Elisabet Jönsson 011-496 33 35 [email protected] E-post: [email protected] Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping Ansvarig utgivare: Pelle Ekman Formgivning: John Bark Design Tryckeri: Edita Upplaga: 18000 Nästa manusstopp: 1 oktober Prenumerationsservice: Sanna Lagrén 011-496 37 66 [email protected] Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Prenumeration: Alla anställda och lekmannaövervakare får tidningen hemskickad. Vill du som anställd INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör eventuella adressändringar hos sin frivård. Även pensionärer och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Men för er krävs att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen. TRYCKSAK NYHETER 7 Nytt om kriminalvård. TEMA STUDERA PÅ ANSTALT 16 Från analfabet till anstaltens plugghäst. 18 Gabriel först med gymnasiexamen. 21 I huvudet på chefen för vuxenutbildning. 22 Studier gav Johan kick att hjälpa andra. 24 Marita stöder unga att studera i häkte. REPORTAGE 28 Världens mest humana fängelse. 34 Från väntrum till visionsrum. 36 Kris i Halmstad har skäl att fira. VETENSKAP 38 Psykisk störning upptäcks för sällan. 40 Riskbedömning är en färskvara. RUNTIKRIM 42 Landet runt. KULTIKRIM 50 Växtverk svetsar samman. 54 Abstrakt blev konkret på Hällby. ÖVRIGT I OMKRIM 4 Bilden Drags Norrköping 6 Gd har ordet 13 Yrket Köksmästare 26 Lärdomar om barn i häkte 27 Krönika Erik Rune 48 Debatt Emerich Roth 56 Guldkorn 56 Sport och fritid 58 Hedervärt 60 Utgång Omslagsbild: Henrik Witt Ser konsten på Hällby. 54 OMKRIM 4/2015 Strålande befäl i Halmstad. 10 Nya lärdomar rustar för nytt liv Nu kommer en tid med höstfärger, kyliga morgnar och en cykelsadel som dryper av fukt. September betyder också skolstart och nya ambitioner. Fast innanför murarna finns inget traditionellt skolupprop – här pågår studier året runt. Bland de drygt 4 000 intagna på häkte och anstalt som fått sin dom fanns i slutet av augusti 1 165 studerande. Att ta igen det man missat i grund- och gymnasieskolan måste vara det bästa sättet att utnyttja tiden i fängelse på. Vuxenutbildningen i Kriminalvården har kompetenta lärare och ett kursutKatarina Luksepp, redaktör. bud som motsvarar ett fullt utbyggt komvux. Lägg sedan till yrkeskurser och arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken. »Bland de drygt 4 000 intagna på häkte och anstalt som fått sin dom fanns i slutet av augusti 1 165 studerande.« Alltfler inser att studier kan vara vägen tillbaka till ett fungerande liv. En av dem är Gabriel som lyckades ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under sin intagna tid. För egen del var det en maffig upplevelse att möta blicken hos den yrkesskickliga svetsaren på Kumla som tillverkat en skir fågel och en hembränningsapparat på svetskursen. Idag sitter fågeln i ett träd av plåt och blickar ut över Närkeslätten. Det ståtliga trädet är en konstinstallation på Kvarntorpshögen som fått konstvärldens blickar på sig. Det finns all anledning för kriminalvårdare som deltar i SM i terräng att höja blicken när de springer förbi – för trädet är häftigt! Svetsläraren Cecilia Jansson, som tillsammans med intagna har tillverkat trädet, medverkar i höst i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att bli uttagen till ett VM. En annan lärare som imponerar är Annica Skarphagen på anstalten Ystad. Tillsammans med kollegor stöttade hon intagna Azizi att göra resan från analfabet till anstaltens plugghäst. Längre fram i tidningen kan ni läsa om fängelset som är ett utbildningscenter. Det norska fängelset i Halden beskrivs som världens mest humana fängelse. Där är skolan och yrkesutbildningen fullt utbyggd, med verkstäder och kreativa lärare som jobbar med att förse intagna med betyg, examen och nya erfarenheter. Trevlig läsning! 3 BILDEN K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT F R E D R I K S C H LY T E R / F OTO OKÄNDA GRAVAR FUNNA PÅ DRAGS B egravningsplatsen är betydligt större än vad vi misstänkte, berättar arkeolog Magnus Stibéus. Han leder utgrävningen på fängelseområdet intill Motala ström i Norrköping innan platsen bebyggs med bostäder. − Vi har funnit ett 80-tal gravar och det finns fler. Han uppskattar att närmare 150 personer kan finnas begravda intill muren i fängelseområdets nordvästra del. Arkeologerna har under sommaren grävt fram fem skelett som ska analyseras. Innan tidsdateringen är klar finns endast teorier om vad som hänt. Gravarna är troligtvis från 1700-talet. Frågan är om det är kvinnor från spinnhuset som har begravts här. Eller är de nyfunna gravarna helt enkelt en gravplats för pestdrabbade? Pesten härjade i Norrköping omkring 1620 och 1710. Magnus Stibéus tror att det kan vara både pestdrabbade och spinnhuskvinnor. Han fann gravar som skiljde sig åt. Några var begravda tillsammans i en större grop, vilket stödjer teorin om pestgravar, men det finns också nyare gravar med individuellt begravda personer. Fyndet är spännande och ger ett unikt material att analysera. Förutom kön och ålder kan man få reda på vilka sjukdomar människorna haft och hur de mått. − Vi vet inte så mycket om de här människorna. Det är en socialgrupp som inte vanligtvis finns i skriftliga källor. Fynden kan kombineras och jämföras med dokumenterat material och därmed fylla igen kunskapsluckor. 4 OMKRIM 4/2015 OMKRIM 4/2015 5 NILS: Kombinationen känslor och udda situationer är ingen bra utgångspunkt för att diskutera rättsstatens långsiktiga utveckling. »Vi bör få ett större ansvar för val av påföljd« U »Kriminalvården kan ta ett betydligt större ansvar när domstolen ska bestämma påföljden.« nder stundom får vi ägna en hel del tid åt att förklara hur regelverken vi tillämpar ser ut och är tänkta att fungera. Det är på sätt och vis bra, eftersom det ger oss utrymme att beskriva vad vi gör i vår vardag. Men det visar också ett problem eftersom det nästan alltid speglar en okunskap kring påföljdssystemets grundläggande byggstenar och hela den komplicerade rättsliga miljö vi arbetar inom. Kriminalpolitiska diskussioner som uppstår i kölvattnet av ett enskilt ärende bör hanteras med stor försiktighet. Det går alltid att leta upp extrema exempel som inte passar in i systemet. Inte sällan väcker sådana fall dessutom starka känslor, kanske just därför att de är så sällsynta och avvikande. Kombinationen känslor och udda situationer är ingen bra utgångspunkt för att diskutera rättsstatens långsiktiga utveckling. Med det uppdrag vi har hamnar värden som rättssäkerhet och rättstrygghet snabbt i centrum. Våra klienter kan sällan med särskilt stor kraft hävda sin rätt och de måste kunna lita på att Kriminalvården i det avseendet utgör en trygghet för dem. Att det sedan finns en och annan individ som under sin verkställighet uppträder och agerar på ett sätt som vi helt tar avstånd från, ändrar inte detta. Också den personen har rätt att omfattas av en likabehandlingsprincip. På samma sätt och på samma villkor som den majoritet av intagna och klienter som kämpar så hårt för att få rätsida på sina liv och som tacksamt tar emot den hjälp som vi och andra myndigheter erbjuder under verkställigheten. Det saknas inte viktiga systemfrågor NILS ÖBERG ÄR GENERALDIREKTÖR på Kriminalvården. 6 att ta tag i inom vårt verksamhetsområde. Det borde inte behövas några extra ordinära fall för att få igång en diskussion kring dem. Den rättspraxis som utvecklats över tid, som innebär att det döms ut många korta fängelsestraff istället för frivårdspåföljder, är en sådan fråga. Att en frivårdspåföljd i det enskilda fallet inte kopplas till brottets allvar är en annan viktig fråga som knappast bidrar till att öka frivårdssystemets trovärdighet i det allmänna rättsmedvetandet. En tredje fråga gäller övervakningsåret under villkorlig frigivning och vilka hänsyn som ska ligga till grund för de föreskrifter och restriktioner som meddelas av övervakningsnämnderna. Och varför företräder förresten inte Kriminalvården det allmänna om och när beslutade föreskrifter överklagas till domstol? Kriminalvårdens roll bör utvecklas. Vi kan ta ett betydligt större ansvar när domstolen ska bestämma påföljden. I strävan mot större rättstrygghet verkar vi nu aktivt för ett mer enhetligt beslutsfattande bland landets övervakningsnämnder. Vi gör det bland annat genom att ta fram en handbok om misskötsamhet i frivården och regelbundet anordna centrala och regionala möten med landets samtliga övervakningsnämnder för att få dessa och andra viktiga frågor genomlysta. Det finns ingen annan myndighet som tillbringar mer tid med dömda människor än Kriminalvården. Framför allt när det ska göras bedömningar av hur stor risken för återfall i brott är, har jag svårt att se någon annan företrädare för staten som bättre kan argumentera för de många olika intressen och hänsyn som gör sig gällande. En långsiktig utveckling av Kriminalvården, som innebär att vi tar på oss en större roll inom det straffrättsliga systemet, förutsätter att förtroendet för oss och vår specifika kompetens ökar. Därför måste detta också vara ett högt prioriterat mål för oss de närmaste åren. OMKRIM 4/2015 NYHETER HÄR FINNS PERSONALUTBILDNING: Stockholm Malmö Örebro Göteborg Norrköping HR HR Vilken utbildningen gick du senast? Vilken utbildningen gick du senast? Gun Gustavsson, assistent, regionkontoret Väst Anna Kaihola, systemförvaltare, huvudkontoret. – För två år sedan var jag i Norrköping i två dagar för en kurs om Raindance, ett nytt fakturahanteringssystem. Än så länge är det så lite vi köper via det här systemet, så jag har inte övat så mycket. Men det finns en manual. – Inför införandet av förvaltningsmetoden pm3 gick jag under våren en utbildning inom projektet. Jätteintressant och givande! Diskussionerna blev bra eftersom de var med kollegor som har samma mål. Mattias Johansson, säkerhetsexpert, huvudkontoret: – Jag gick en utbildning i början av juni för att bli krimnetredaktör. Nu kan jag hjälpa till att publicera och uppdatera säkerhetsavdelningens information på krimnet. Utbildningen var enkel men pedagogiskt upplagd med en bra blandning av teori och praktik. Peter Darolf, IT-administratör, anstalten Tidaholm - I våras gick jag en bilförarutbildning för att köra intagna i Kriminalvårdens bussar. Jättebra utbildning med instruktörer som visste vad de pratade om. Framöver skulle jag behöva gå operatörsutbildning för röntgen och metalldetektor. OMKRIM 4/2015 Här invigs utbildningscentret i Malmö. Samordning av utbildning Innan Kriminalvårdens omorganisation i början av året låg ansvaret för personalutbildningarna regionalt. Nu genomförs personalens grund-, fort- och vidareutbildningar på fem olika personalutbildningscenter i landet, men styrs från utbildningsenheten på HR-avdelningen. – Vi har en myndighet med en ny organisation där vi ska ha en enhetlig verksamhet. Genom att samordna utbildningen får vi bättre synergieffekter, säger HR-direktör Johan Modin. Effekterna är bland annat kvalitetssäkring och likriktning över landet av kursinnehåll, effektivitet, större samlad kompetens bland de ungefär 40 personalutbildarna och att resurser och lokaler kan användas bättre än tidigare. Utbildningsenheten arbetar med att effektivisera administrationen. Allt ifrån information kring en viss utbildning, till anmälan, registrering och uppföljning av utbildningar ska bli enklare och tydligare. – Det kommer också att bli tydligare vilka utbildningar som är obligatoriska för olika yrkesgrupper, likaså när de ska utföras. På detta sätt når vi bättre våra mål, säger Martin Klaar, nationell utbildningschef. – Alla behöver utbildning. Men på olika sätt. Vi ser inga tendenser till att utbildningsverksamheten kommer minska de närmaste åren. Vi är nu inne i flera processer som kommer att generera mycket utbildning. För att nämna några så har vi Ny vsp, KrimStics och chefsutbildningar. Under 2016 ska även grundutbildningen utvärderas vilket kan medföra nya uppdrag, säger Martin Klaar. Det är viktigt för utbildningsenheten att utveckla bättre samarbete både inom och utanför myndigheten. – Vi är inte bara utförare av utbildning. Vi ska också ligga i framkant och uppfatta vilka utbildningsbehov som är aktuella och vilka som kan komma framöver, säger Martin Klaar. Mona Hallkvist, frivårdsinspektör, frivården Örebro. – Det var i juni i Norrköping. Partnerkontakt till programmet IDAP. Hege Thorvaldsen, fengselbetjent, Halden i Norge. – Jag har gått BRIK. Det är en kartläggning av klienten inför frigivningen. Ahmed Artan, kriminalvårdare, NTE Stockholm. – En kort utbildning till säkerhetsvårdare för kanske fyra år sedan. Jag skulle gärna gå en instruktörsutbildning också. 7 NYHETER BRÅ KARTLÄGGER KRITISERADE HÄKTEN Den kritiserade situationen i svenska häkten ska hamna under lupp. Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga vilka som sitter häktade, hur länge och varför, samt vilka restriktioner kontra isoleringsbrytande åtgärder som används. Särskilt fokus läggs på förhållandena för häktade barn och ungdomar. Brå ska även ge förslag på hur häktesverksamheten kan utvecklas. Bakgrunden är att Sverige kritiserats för långa häktningstider och omfattande häktesrestriktioner, av FN, Europarådet och Barnombudsmannen. FRIVÅRD SÄKERHET Oväntade dofter på bilverkstan Gemensam plan mot brott i Laholm E K riminalvården skriver samarbetsavtal med kommuner och Polis i Halland. Arbetet har kommit allra längst i Laholm, där ett avtal undertecknades förra året. Innan samarbetet kom till stånd hade Laholm en för sin storlek omfattande brottslighet, många unga i riskzonen och stor social oro. Parterna tycker att de redan ser resultat av samarbetet. – Till exempel har kommunens kostnader för skadegörelse nästan halverats och bostadsinbrotten har minskat minst lika mycket, säger Björn Jingblad, socialchef i Laholms kommun. I den gemensamma handlingsplanen finns fem prioriterade punkter: brott och trygghet i offentlig miljö, skadegörelse, tillgreppsbrott, trafikbrott och särskilda insatser mot livsstilskriminella, unga dömda och dömda kvinnor. Fortfarande har de olika huvudmännen ansvar för sina respektive delar, men samarbetet har inneburit att de har en gemensam problembild och är överens om vad som behöver göras. Kommun och polis har samarbetat tidigare, men en viktig del i att det fungerar så mycket bättre nu är det tätare samarbetet. – Ett mer operativt synsätt kan innebära åtgärder på olika nivåer. Ett enkelt exempel: om vi inom Polisen åker ut till ett område där människor störs 8 n av Kriminalvårdens narkotikahundar visade framtassarna rejält i mitten av juni. Tillsammans med sin hundförare befann sig hunden på en bilverkstad för att miljöträna. Meningen är att hunden ska få uppleva nya miljöer och inte bara vistas i anstaltsmiljöer. ”Om en person har en planering hos socialtjänsten, en annan agenda i förhör hos polisen och en tredje vid Kriminalvårdens personutredning är chansen stor att myndigheterna spelas ut mot varandra. Jag vill sälja in hos klienten att vi myndigheter vill åt samma håll”, säger frivårdsinspektör Johan Andersson. Här syns även Micke Eliasson, Björn Jingblad och Kenth Ahlin. av förbjuden mopedtrafik och vi då ser trasiga grindar, kan vi direkt ta upp det med kommunen som fixar till det. Det ser närpolischef Micke Eliasson som en av de största fördelarna. Både han och socialchefen ser också Kriminalvårdens inträde i samarbetet som en förlösande pusselbit. – Tidigare släppte vi personerna när de hamnade inom kriminalvård och bara väntade tills de kom tillbaka igen. Nu kan vi fortsätta arbeta tillsammans även under anstaltstiden, säger Björn Jingblad. – Kriminalvården har ju uppdraget att arbeta återfallsförebyggande och särskilt med de här grupperna. Det kan vi inte klara om vi inte samverkar med andra aktörer, förklarar anstaltschef Kenth Ahlin. Han berättar att gruppen livsstilskriminella är mellan fem och tio procent av brottslingarna, men står för femtio procent av brottsligheten. Kriminalvården i Halland har en årlig samverkanskonferens för att minska återfall i brott. Förutom personal från kommunernas socialtjänster och Polisen, bjuder man även in andra myndigheter och organisationer som regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden. I år är konferensen den 8 oktober. Besöket på bilverkstan, där det jobbades för fullt, resulterade i en rejäl överraskning. Hunden visade nämligen intresse för en av bilarna och fick upp en bekant doftbild. Lukten kom från en av bilarnas bagageutrymme. Polis var snabbt på plats och konstaterade att det fanns nästan ett och ett halvt kilo cannabis i bagageutrymmet. Man väntade sedan in bilens ägare som nu är misstänkt för narkotikabrott. Kriminalvårdens narkotikahund fokuserar på den uppskattade belöningsbollen. OMKRIM 4/2015 HÖGRE ERSÄTTNING TILL DRABBADE BARN NYHETER Brottsoffermyndigheten höjer den statliga ersättningen till barn som bevittnat att en förälder eller någon annan nära anhörig blivit mördad av en närstående person. Det högsta ersättningsbeloppet för bevittnande av mord blir 50 000 kronor. – Höjningen av ersättningen är ett kvitto på att samhället ser barnen och tar avstånd från det fruktansvärda brott som de har bevittnat, säger Annika Öster, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten. Annika Öster. HÄKTE & ANSTALT Justitieministern besökte halvvägshus V arje år får ett sjuttiotal långtidsdömda möjlighet att träna på livet utanför anstalt i ett så kallat halvvägshus. – Det här är precis det man många gånger saknar, länken mellan anstalt och livet på utsidan, sa justitieminister Morgan Johansson när han besökte verksamheten i Stockholm. Lina Säfström och delprojektledare Sofia Axell föreläser om tankarna bakom det nya intranätet. KOMMUNIKATION På gång: Nytt intranät S enaste nytt kring intranätsprojektet är utveckling av nya funktioner som ska möta verksamhetens behov, bland annat lösningar kring förbättrad sökfunktion och nya sätt att presentera regelverk. Parallellt med detta ser projektet över nuvarande krimnetsidor tillsammans med de informationsansvariga. – Det är viktigt att förstå att hela verksamheten behöver bidra för att innehållet ska vara relevant och erbjuda kärnfull kunskap till alla medarbetare, säger Lina Säfström från projektgruppen. Ett bättre arbetsverktyg med nya funktioner och vässat innehåll tror Lina kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom Kriminalvården. OMKRIM 4/2015 Tanken med halvvägshus är att den som är dömd till ett längre fängelsestraff ska få träna på att bo och ta ansvar för sig själv i slutet av sin verkställighet. Det finns tre halvvägshus i landet; i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det i Stockholm drivs av den ideella föreningen Skyddsvärnet, där Kriminalvården har avtal om fjorton platser. Morgan Johansson tyckte att verksamheten var intressant. − Övergången från anstalt till ett liv i frihet innebär stora risker för återfall i brott. Kriminalvårdens arbete med att utveckla utslussningen är därför en viktig fråga för mig och regeringen, sa han. Halvvägshuset i Stockholm finns i ett flervåningshus nära Södra station. De intagna har egna lägenheter med kök, men det finns gemensamt kök och vardagsrum. Kraven för att få komma till halvvägshuset är höga. − Redan innan ankomst ska den intagne ha ordnat ”Idag är det gräddan av intagna som får möjlighet att komma hit. Vi skulle gärna se att fler fick chansen”, sade Skyddsvärnets direktor Nilla Helgesson vid justitieminister Morgan Johanssons besök i halvvägshuset i Stockholm. sysselsättning på minst halvtid. Det kan vara jobb, skola eller arbetsträning. Personen får inte ha något missbruk eller ha misskött sig i anstalt, berättade Nilla Helgesson, direktor på Skyddsvärnet. De flesta som beviljas halvvägshus har en strafftid på mellan två och tio år. − Det här är en helt annan sak än en öppen anstalt. Jag åker kommunalt till jobbet, precis som vem som helst, berättade en av de intagna. De intagna är dock oroliga för hur de ska lösa bostadsfrågan efter frigivning. − Att bo på härbärge eller hos kompisar funkar inte. Det är som en returbiljett tillbaka till kriminalitet, sa en av dem. Nilla Helgesson höll med. − Det är ett dilemma. Det har gått så bra för dem att socialtjänsten inte vill ge dem en träningslägenhet. När det gällde bristen på träningslägenheter konstaterade Morgan Johansson att det behövs ett ”smörjmedel” för att förbättra frigivningsprocessen. − Vi har lagt ett förslag om en utslussningspeng, som skulle kunna fungera som skolpengen. Halvvägshusets föreståndare, Anneli Norstedt, hoppas att fler anstalter ska få upp ögonen för halvvägshus. − Vi har bara haft ett fall av misskötsamhet på de hundratalet intagna som passerat sedan starten för två år sedan, konstaterade hon stolt. Text och foto: Susanne Eriksson 9 UTBYTE MED USA I HÖST NYHETER I höst startar ett samarbete mellan Kriminalvården i Sverige och USA. En kriminalvårdsinspektör, en frivårdsinspektör och en kriminalvårdare åker under några veckor till USA för studera arbetssätt och utbyta erfarenheter kring kriminalvård i staten Rhode Island. Vilka som ska åka bestäms inom kort. –Det är otroligt glädjande att intresset för personalutbytet är så stort och det har kommit många intressanta ansökningar från våra medarbetare. Urvalsprocessen kommer inte att bli lätt, säger Catarina Stokken på HR-avdelningen. HÄKTE & ANSTALT Pilot för att bli strålande vb Utbildningen har bestått av ett tredagars internat, utbytestjänstgöring mellan anstalterna och en undersökning där både chefer och kollegor fått svara på hur man är som ledare. Niklas Björnsson och hans kollega Charlotta Axelsson tyckte att undersökningen var väldigt givande. – Jag trodde själv att jag var öppen som person. Men det tyckte inte mina kollegor, säger Charlotta med ett snett leende. Foto: Anna-Lena Lundqvist V akthavande befäl, vb, är den operativa ledaren på plats dygnet runt som beslutsfattare på häkte och anstalt. Trots att det vakthavande befälet har ledningsansvar för all annan personal i tjänst, har det saknats ledarskapsutbildning för gruppen. Nu har en pilotutbildning genomförts på anstalterna Skogome och Halmstad. HR-avdelningen ska bestämma om det blir en nationell fortsättning. – Vi har tidigare fått utbildning i praktiska moment och gällande lagstiftning. Men det har konstigt nog saknats kurser om hur man leder personal. Det berättar Niklas Björnsson, vb på anstalten Halmstad. – Under den här ofantligt givande utbildningen har vi pratat om allvarliga samtal, konflikthantering, att fatta beslut i pressande situationer, stress och coachande ledarskap, fortsätter han. Som verkställande befäl ska man gilla att ha ansvar och att ha många bollar i luften. Charlotta Axelsson har tidigare varit sjökapten och hennes kollega Niklas Björnsson har ett förflutet i det militära. Nu kan de även leda kriminalvårdare. Niklas nickar och håller med. – Jag trodde att jag var bra på att dela med mig av information och erfarenhet, men det tyckte inte de andra. Jag är väldigt tacksam över att jag fick reda på det här, och har kunnat jobba med det under utbildningen. Under kursen diskuterade deltagarna hur en okej vb var och hur en strålande vb var. Med hjälp av kursledaren, kurskamraterna och undersökningen fick var och en göra en individuell handlingsplan för hur de själva skulle bli en strålande vb. Att personalen från Halmstad jobbade en tid på Skogome och vice versa, var en annan viktig del. Det finns ingen normering exakt vad som ingår i att vara vb, och deltagarna tycker att det är lätt att bli hemmablinda. Under sin tid på den andra anstalten skulle varje person skriva dagbok och utvärdering, med vilka skillnader och gemensamma drag de hittade. Cheferna har tagit del av dessa berättelser. – Vi tycker själva att vi har blivit bättre på uppdraget och våra chefer säger detsamma. Internet – men med begränsning F ör att kunna komma tillbaka till samhället med hyggligt uppdaterade datorkunskaper ser Kriminalvården nu till att klienterna på landets anstalter får samma tillgång till information på internet. Verksamhetsanalytiker Bengt Wallin berättar att alla 10 anstalter nu har tillgång till samma material och webbsidor (dock inte häkten och skyddsavdelningar). Tidigare var klass 1-anstalterna Kumla, Hall och Saltvik undantagna. Trots mycket arbete är det bara ett tjugotal sidor som klienterna får använda. – Begränsningen hänger samman med att det inte får gå att kommunicera ut eller in från de godkända sidorna. Det begränsar antalet sidor som vi kan tillhandahålla eftersom vi hela tiden måste ha kontroll av om det sker några förändringar på sidorna som kan äventyra säkerheten, säger Bengt. De godkända sidorna berör främst utbildning och myndighetsinformation. Till exempel språktester, översättningshjälp och information från Migrationsverket och Försäkringskassan. Alla som studerar på lärcentrum har också tillgång till den fullständiga versionen av Nationalencyklopedin online. OMKRIM 4/2015 DÖDSSTRAFFEN ÖKAR SNABBT NYHETER Saudiarabien avrättar nu en person varannan dag, Iran har avrättat 700 hittills i år och Pakistan har blivit ett nytt massavrättningsland. Alltfler länder använder dödsstraff som vapen mot terrorism, säger Am- nestys dödsstraffs-expert till Svenska Dagbladet. Främst oroas Amnesty av utvecklingen i fem länder där dödsstraff ökar snabbt: Saudiarabien, Iran, Pakistan, Indonesien och Irak. Therese Karlsson och Marie Andersson utgör halva telefonisupporten. IT De löser dina teleproblem N är du behöver hjälp med allt som har med telefoni att göra, då finns räddningen numera hos en fyra kvinnor stark grupp på IT-avdelningen. Elisabeth, Marie, Therese och Adrijana ser till att Kriminalvårdens cirka tiotusen anknytningar fungerar och hålls uppdaterade. De beställer nya anknytningar, ser till att flyttar fungerar samt gör ändringar i telefonregistret. Just nu pågår ett omfattande projekt att byta teleoperatör. – Ungefär en tredjedel av alla verksamheter har hunnit byta från Telia till Tele2 och resten är på gång, berättar Marie Andersson. Tidigare tillhörde telefonisupporten växeln, men att de nu ingår i IT-enheten känns logiskt. – En iphone är ju en liten dator, konstaterar Therese Karlsson. Beställningar och felanmälan kring telefoni görs i Krimson. – Det är vår femte medarbetare och folk är duktiga på att gå den vägen, säger Elisabeth Stockfelt. Däremot är det IT-supporten du ska vända dig till om du har problem med DME, att synka outlook med mobiltelefonen. OMKRIM 4/2015 Kriminalvårdare deltog i årets Prideparad genom Stockholm. KRIMINALVÅRDEN Succé när Pride intog Stockholm Å rets Pride-festival blev välbesökt. Även Kriminalvården deltog och våra medarbetare syntes med eller utan uniform i festivaltåget som är Skandinaviens största prideparad. Totalt beräknas cirka 400 000 ha sett paraden som avslutades med att Dj-duon Rebecca & Fiona spelade för publiken. – Kriminalvården är en självklar del i Pride och det är fantastiskt att vi har en parad som är större än den i England. Här finns stor mångfald och det är både glädje och allvar i budskapen. Jag tror att alla hade roligt och att de flesta precis som jag tyckte att det var en fantastisk parad med bra musik, säger Patrik Scherman som är ordförande för Kriminalvårdens hbtq-förening och jobbar på personalutbildningscenter Stockholm. 11 NYHETER SJÄLAVÅRDARE MÖTS I AUSTRALIEN En grupp svenska fängelsesjälavårdare verksamma i Kriminalvården åker i september till Sydney för att delta i en världskonferens. IPCA, International Prison Chaplain Association, har funnits i 30 år och vart femte år anordnas en världskonferens. Senaste konferensen 2010 var i Stockholm. Nu åker 30 kollegor till andra sidan jorden. –Det blir otroligt spännande möten mellan kollegor som arbetar i väldigt skilda fängelsemiljöer, säger Ingela Freed, pastor på häktet Huddinge och anstalten Beateberg. HÄKTE & ANSTALT Från snack till verkstad –Det här är startskottet. Nu lämnar vi organisationsfrågorna och sätter fokus på verksamheterna. Så sa chefen Hanna Jarl Källberg, när avdelningen för anstalt och häktes 258 medarbetare träffades för första gången, 12 under en konferens vid Arlanda i början av september. Dagarna syftade inte minst till att medarbetarna – som bland annat består av jurister, beteendevetare och inte minst lärare – skulle lära känna varandra. –Det här är ett tillfälle att få en inblick i den nya stora organisationen. Man känner att man är en del av den stora kedjan, tyckte Aleksandra Smolinska, språklärare på anstalten Hall. OMKRIM 4/2015 YRKET: KÖKSFÖRESTÅNDARE PeGe Svensson har varit på sjön och lagat mat flera varv runt jorden. Nu har han ankrat upp på anstalten Skänninge och vill förändra livet för de intagna genom maten. PEGE SVENSSON Köksföreståndare på anstalten Skänninge. Tid i Kriminalvården: 10 år Fritid: Är förstetenor i Katrineholms manskör. Dagens lunch: pannbiff med klyftpotatis och grönpepparsås. Det finns 30 köksförestådare i Kriminalvården. Sammanlagt arbetar 230 personer i kök på anstalter och häkten runt om i landet. »Vi lagar allt från grunden« ELISABET JÖNSSON / T E XT NICLAS SANDBERG / F O TO »Min matfilosofi är att kosten ska fyllas med färg, form och fantasi.« OMKRIM 4/2015 Vad gör du på jobbet? – Jag lagar mat tillsammans med mina kollegor. Och jag leder och fördelar arbetet i köket, planerar matsedeln, gör inköp, budget och olika hälsokontroller. Vi lagar mat till 234 intagna och till personalen varje dag. Är maten viktig på en anstalt? – Otroligt viktig. Jag tror att vårt arbete i köket kan bidra till att ge killarna en annan syn på sina liv. Taskigt tillagad mat blir ju ingen glad av. Men förutom att maten ska vara näringsriktig är min matfilosofi att kosten ska fyllas med färg, form och fantasi. Det tror jag gör dagarna lättare för både personal och intagna. Vad är roligt med ditt jobb? – Jag kan verkligen vara med och förändra. Till exempel har vi under min tid fått till en fin personalres- taurang här. Det är en riktig restaurang där vi lägger upp maten fint på porslinsfat och inte någon tråkig matsal. Och så lagar vi all mat från grunden! Vad är tråkigt med ditt jobb? – Näe du. Jag gick i land från att ha jobbat på båt för tio år sedan. Sen har jag jobbat här hela tiden. Jag åker till jobbet varje dag, för mig tar det en och en halv timme enkel resa. Det skulle jag inte göra om jobbet var tråkigt. Vilka egenskaper är bra att ha på ditt jobb? – Tålamod är bra, man möter många olika människor med olika temperament. Man måste också ha en total split vision – kunna se vad som behöver göras och se vad alla gör eller inte gör. Och så lite fantasi på det för att göra maten omväxlande. O 13 FÖR BÄTTRE 14 OMKRIM 4/2015 För många kriminalvårdsklienter är skolan förknippad med misslyckanden, besvikelser och konflikter. Sociala problem och kriminalitet startar ofta tidigt. I fängelse finns möjlighet att börja plugga igen, ämnen som man upplever som viktiga, i den takt man klarar av. Kriminalvården satsar i första hand på dem med lägst utbildning, men det finns även personer som pluggar på högskolenivå. Allt utifrån varje individs behov. Läs om några som har tagit rejäla bett av kunskapens frukt: analfabeten Azizi som i fängelset har lärt sig skriva brev till sina barn. Gabriel som lärt sig cnc-teknik och vill ut och jobba, och högskolestuderande Johan, som nu hjälper andra att få rätsida på sina liv. VETANDE OMKRIM 4/2015 15 E M M A H A N Q U I S T / I L L U S T R AT I O N TEMA STUDERA PÅ ANSTALT STUDERA PÅ ANSTALT Från att inte kunna skriva sitt eget namn till att läsa romaner. Tiden på anstalten i Ystad har öppnat världen för Azizi. Från analfabet till anstaltens plugghäst ANNE JALAKAS / T E XT EMMA HANQUIST / I L L U S T R AT I O N » Det jag lärt mig här är att om man vill något riktigt mycket så kommer man att lyckas.« 16 J ag är så otroligt tacksam mot mina lärare, säger Azizi och ler mot Annica Skarphagen som tillsammans med Anja Edvardsson haft hand om hennes undervisning. − Jag är välsignad som får gå i skolan när jag sitter i fängelse. I början skrattade de andra intagna åt henne när hon bad om hjälp att läsa ett brev. De första läroböckerna stoppades därför in i mappar för att inte synas när hon rörde sig på anstalten. Vi sitter i det rum intill lärcentrum som Azizi använt som klassrum. Här har hon sluppit gliringar och kunnat koncentrera sig. Det har också varit bra för lärarna. − Detta kräver hundra procent närvaro, det går inte att göra något annat samtidigt, till exempel hjälpa en annan elev, säger Annica Skarphagen. Azizi lämnade sitt afrikanska hemland för att hjälpa sin fattiga familj. Men löftet om ett bra jobb i Europa visade sig falskt. För att kunna betala tillbaks ”skulden” för resan smugglade hon narkotika. Och åkte fast. Det enda hon sett av Sverige är häkte, domstol och anstalt. Men i Sverige har hon fått gå i sitt livs allra första skola. Den har gett struktur och stabilitet när livet på alla andra sätt varit i gungning. Under tiden i fängelset har Azisis mamma gått bort. I hemlandet finns de tre barnen som hon ständigt oroar sig för. Och mitt i allt detta lära sig hålla pennan utan att hela handen krampar. Få ordning på bokstäverna, se skillnaden mellan dem och sedan lära sig skriva dem, ljuda, få ihop ord och till slut meningar. Det tog ett halvår att knäcka koden. Betydligt längre för att verkligen lära sig läsa. − Den första mening jag skrev var ”I love you”, säger Azizi och ler igen. Eftersom hon talar engelska har undervisningen skett på engelska. Det har inte varit helt enkelt. Dels måste lärarna behärska språket väl, dels har det varit svårt att få tag på läromedel på engelska för vuxna analfabeter. Mycket har hittats i Kanada och USA. Azizi, som i verkligheten har ett annat namn, är högmotiverad. Så till den grad att man var tvungen att hejda henne från att plugga hela tiden. Hon fick inte ta med böcker till cellen, bara lösa blad med lagom många uppgifter för en kväll. − Jag jobbade hårt för jag ville att ni skulle vara stolta över mig, säger hon. Ibland blev det två steg fram och ett bak. Det hände att alla tappade modet, både elev och lärare. Plötsligt glömde Azizi det hon kunnat utan Läraren Annica problem en vecka ti- Skarphagen. digare. Eller började skriva baklänges, från höger till vänster. Eller skrev bokstäverna spegelvänt. Då gällde det att djupandas och ta nya tag. Låta hjärnan vila lite och sen fortsätta. Ibland trampade lärarna fel. − Vi är två gymnasielärare som trevat oss fram. Vi ville hjälpa men visste inte hur och vi har gjort många misstag. Som när vi kom till bokstaven L som i svenska böcker ofta illustreras med ett lejon. Finfint tyckte vi, Azizi är ju från Afrika så det var väl bara att använda L som i Lion. Men hon hade ingen aning om vad lejon är. Där hon kommer från finns det inga. När det kändes alldeles för tungt tog de fram pärmen med gamla uppgifter. Det var ett sätt att se att framsteg – stora! – gjorts och det gav ny energi. De flesta analfabeter skäms över sitt handikapp och har utvecklat olika strategier för att inte bli avOMKRIM 4/2015 slöjade. Att skylla på huvudvärk, att man glömt glasögonen för att slippa lektionen eller be någon annan göra ens uppgifter är bara några. Så gjorde inte Azizi, vilket visat sig vara ett framgångsrecept. − När jag fick veta att jag kunde få hjälp bad jag om det, säger hon. Två och ett halvt år efter studiestart fick hon betyg i engelska motsvarande årskurs nio. − Jag blev så otroligt lycklig när jag fick veta att jag klarat provet, säger hon. − I början läste jag berättelser för barn. Sen enkla böcker. Så en dag gick jag till Lena på biblioteket för att låna en riktig bok. Hon blev glad. Jerome K Jeromes ”Tre män i en båt” från 1889 beskrivs fortfarande som en av de kvickaste och roligaste böcker som skrivits. − Jag skrattade mycket när jag läste den, säger Azizi. Jag tycker också mycket om Mma Ramotswe i ”Damernas detektivbyrå”. Annica Skarphagen och Anja Edvardsson har båda läst 15 poäng alfabetisering på högskolan och nu tagit fram en handledning i läsoch skrivinlärning för vuxna för sina lärarkollegor. En lärdom de själva gjort är att Kriminalvårdens lektionspass kan vara på tok för långa. I Ystad har de varit på dryga tre timmar. En evighet. − Därför började vi tidigt med dator som Azizi lärde sig parallellt. Vi köpte en jordglob, som nu används av alla, för att diskutera avstånd och geografi. Det är inte självklart att det är längre mellan Afrika och Sverige än mellan Stockholm och Ystad eftersom OMKRIM 4/2015 själva restiden kan vara lika lång. Vi har också pratat mycket om omvärlden, det blir stora luckor för den som aldrig gått i skola. Nu går Azizi vidare med matematik, hon har börjat räkna med bråk. Matteläraren har också lagt ner mycket krut på att hitta bra läromedel. Boken ”Verbal Math” kombinerar matematik med läsförståelse. − Matematik är också roligt. Och nyttigt, säger Azizi. Det jag lärt mig här är att om man vill något riktigt mycket så kommer man att lyckas. Det är vad jag vill berätta för andra. Azizi drömmer om att barnen ska få en framtid. Den inkomst hon får genom monteringsarbetet på anstalten har hon lov att skicka till dem. Det gör att den yngste kan gå i skolan. − Men jag vill att de alla ska lära sig läsa och skriva. Och om jag får en chans vill jag själv fortsätta studera. O 17 STUDERA PÅ ANSTALT Gabriel bestämde sig för att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under sin tid som intagen. Och han lyckades. Yrkesvägledaren och läraren är två av flera som varit ett stöd för honom under studieresan. Gabriel först med gymnasieexamen ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO EMMA HANQUIST / I L L U S T R AT I O N M in första tanke var att bara fylla tiden. Men efterhand förstod jag att den här utbildningen kan öppna många dörrar. Jag har haft en djävla tur helt enkelt. Så säger Gabriel, den första intagna som tagit en hel examen på gymnasienivå under sin tid på anstalt. Gabriel, som egentligen heter något annat, var dömd till 5,5 års fängelse och hamnade först för utredning på riksmottagningen på Kumla. Att han ville plugga visste han och berättade det för kriminalvårdarna, men han själv tror att det mest var tur att han hamnade på en studieavdelning, och att det fanns en cnc-operatörskurs som han kunde gå. Senare anordnades också en verktygsmakarkurs på Kumla, en fördjupning på cnc-utbildningen. – Då fick jag kontakt med studie- och yrkesvägledaren som berättade vad som krävdes för att få ihop en hel gymnasieutbildning, så att jag skulle kunna ta en gymnasieexamen. Han hjälpte mig mycket. Gymnasieexamen är sedan 2012 den nya formen av avslutning inom vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ut sin examen krävs 2400 poäng, vissa obligatoriska kurser och vissa frivilliga. 18 Henrik Busk stöttar Gabriel under studierna. –Det är skönt att jobba med vuxna människor i Kriminalvården. Man slipper diskussioner om mobiltelefoner, tuggummin och kepsar. Och man slipper föräldrar. Det dåliga är att man aldrig får gruppdynamiken i en klass, utan alltid jobbar med en person i taget. För mig är det också bra att man får jobba med olika ämnen och att man bör vara och blir ganska allmänbildad. Men det kan naturligtvis upplevas som splittrat också. När det fanns möjlighet för Gabriel att komma till en anstalt med lägre säkerhetsklass ringde han till Storboda och frågade om han skulle kunna plugga på heltid där. – Det är det ingen som har gjort tidigare, så jag blev lite ställd. Det säger Henrik Busk som är lärare på Storboda och har fungerat som Gabriels handledare under studierna. På Storboda har de intagna möj- lighet att studera på heltid, vilket inte går på alla anstalter. – Det är om den enskilda individen vill och orkar. Det är ganska krävande att plugga på heltid, inte många klarar det, säger Henrik. Men Gabriel, som var väldigt motiverad, satte igång med de obligatoriska teoretiska ämnena och påbörjade sitt gymnasiearbete. Inom Kriminalvården finns mer än hundra anställda lärare. Men på varje anstalt kan det inte finnas OMKRIM 4/2015 » »Jag vill jobba. Och sen vill jag söka till högskolan och jag vill gärna bli lärare. Jag tror att jag skulle passa som det.« Gabriel. HANDLEDAREN ”Jag älskar problem” För att få en gymnasieexamen ska den studerande göra ett gymnasiearbete, där hen knyter ihop sina studier och visar att hen är förberedd för yrkeslivet eller vidare studier. Vuxenutbildning i Kriminalvården FÖR ALLA KLIENTER ANPASSAT TILL JOBBEN Vid varje lärcentrum finns anställda lärare. Tack vare ett distansarbetssätt är alla kurser (cirka 100) tillgängliga för alla klienter oavsett vilken anstalt de befinner sig på. Därför kan en studerande behålla sin lärare även om hen byter anstalt. Studierna äger rum på lärcentrum där de studerande samlas, och det finns alltid en utbildad lärare på plats, även när ämnesläraren finns på annan anstalt. Fullföljd kurs ger betyg som ser ut som vanliga komvux-betyg. På fler än 30 anstalter finns olika arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen upphandlar, med samma villkor som ute i samhället: utbildningen ska riktas mot bristyrken och deltagare ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Kriminalvården har också egenfinansierade utbildningar av kortare slag, till exempel truckförarutbildningar. PÅ OLIKA NIVÅER INSKRIVNA VID LÄRCENTRUM Kriminalvården har vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, sfi-utbildning (svenska för invandrare), arbetsmarknadsutbildningar och det kan finnas möjlighet att studera på högskola. Klienter som studerar (förutom arbetsmarknadsutbildning) är inskrivna vid lärcentrum. Där finns lärare, handledare, läromedel och utbildningsdatorer. Varje studerande ska ha en övergripande, individuell studieplan, som dokumenteras i vsp. Antagning sker hela året; inga fasta datum för kursstart. Utbildningen är individualiserad; inga lektioner, klasser eller terminer. OMKRIM 4/2015 ANTAGNING HELA ÅRET Gabriel är den hittills enda som gjort ett sådant arbete på anstalt. Enligt Skolverkets regler ska rektorn bestämma vem som ska handleda arbetet. I det här fallet frågade rektorn i region Mitt, Johan Ahlström, läraren Maria-Elena Delgado om hon kunde tänka sig att handleda ett gymnasiearbete. – Och det ville jag gärna försöka mig på. Trots att Gabriel var väldigt motiverad var det svårt att komma in i projektarbetsformen och hitta de rätta frågeställningarna. De måste komma från den studerande själv. Gabriels arbete handlar bland annat om regler kring arbetsmiljö, och en av utmaningarna var att hitta rätt material. Som intagen på anstalt får du inte söka själv på internet, och handledaren ska inte styra för mycket. – Jag bombarderade verkligen Gabriel med material som han fick sovra i själv. Det var ett stort arbete. Med facit i hand hade vi kanske inte behövt sätta ribban så högt. Gabriels bild av arbetet är ganska lik Maria-Elenas: – Det var riktigt svårt i början, men när man kom igenom och såg den röda tråden blev det bättre. O 19 STUDERA PÅ ANSTALT »Kriminalvården borde bli bättre på att informera om vilka studier som finns, och kunna placera de intagna utifrån vad de vill studera.« Gabriel. » lärare i alla ämnen. Därför har den studerande en ämneslärare, som ofta finns på distans, samt en handledare som är lärare, men i ett annat ämne, som finns på den egna anstalten. Henrik Busk som är historia- och religionslärare har ämnesstuderande över hela landet, men ska också hjälpa alla på Storboda – såväl sfi-studerande som exempelvis matte- eller idrottsstuderande på grund- och gymnasial nivå. levande lexikon, säger Gabriel och ler. Under tiden Gabriel har pluggat har han utvecklat en plan för vad han skulle vilja göra när han kommer ut. – Jag vill jobba. Och sen vill jag söka till högskolan och jag vill gärna bli lärare. Jag tror att jag skulle passa som det. Hur funkar det här då? Både Gabriel och Henrik tycker att det lägger ganska stort ansvar på den enskilda individen. – Man måste göra mycket själv. Det är inte alltid tekniken fungerar heller. Tekniken i det här fallet är telefon eller nätcentrum, som är ett separat intranät, där lärare, studerande och studie- och yrkesvägledare kan kommunicera med varandra. – Jag är glad att jag har haft Henrik som handledare. Han är ett Gabriel är den första intagna som tagit en gymnasieexamen. Han firade med lärare och medintagna. – Jag tror att Gabriel har märkt saker om sig själv som han inte trodde att han kunde. Han kanske vill forska i framtiden, och då är det här en bra början, säger hans lärare Maria-Elena Delgado. Han återkommer till att han själv har haft tur som hamnat på rätt plats. – Kriminalvården borde bli bättre på att informera om vilka studier som finns, och kunna placera de intagna utifrån vad de vill studera. Och det är viktigt att hitta personer som är motiverade, annars kan de dra ner dem som verkligen vill vidare. – Men det är helt rätt att satsa på att de intagna ska plugga. Det är många som vill lägga det kriminella livet bakom sig. Och för det krävs ett jobb. Och för att få ett jobb krävs en utbildning. O ÖGONBLICKSBILD ÖVER VUXENUTBILDNING INOM KRIMINALVÅRDEN 27,5% studier i lärcentrum 6,5% arbetsmarknadsutbildningar 712 57% av unga klienter studerar på lärcentrum 0,5% högskola 0,5% yrkeskurs Alla intagna cirka 4 230 personer 759 Första halvåret 2014 Unga under 21 år Första halvåret 2015 Antal tagna betyg cirka 240 personer Mest lästa kurser augusti 2015: Matematik 300 Engelska 250 Svenska 217 Sfi 120 Moderna språk 96 Siffrorna är preliminära. Kvalitetssäkring görs i samband med årsredovisningen. 20 OMKRIM 4/2015 STUDERA PÅ ANSTALT/ I HUVUDET PÅ CHEFEN Chefen för vuxenutbildningen, Lena Broo, besvarar frågor kring utbildning, nutid och framtid. »Prioriterar dem med störst behov« ELISABET JÖNSSON / T E XT ULRIKA PERSSON / F O TO K riminalvården har bytt namn på utbildningen för klienter – från klientutbildning till vuxenutbildning. Varför? – Utbildning hos oss motsvarar den kommunala vuxenutbildningen, komvux. Det begreppet känner många till och kan relatera till, såväl klienter som personal och allmänhet. Ordet ”klientutbildning” gav känslan av att vår utbildning är något annat. Vi vill också betona att det är för vuxna människor som har med sig en massa kunskaper, inte en vanlig ”skola”, som många av våra klienter har dåliga erfarenheter av. Vad händer med yrkesutbildningen? – Yrkesutbildning är ett angeläget komplement till teoretiska studier. Utöver Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar vill vi utveckla utbildningen i egen regi. Vi är på väg att anställa en nationell yrkesutbildningssamordnare, som ska se över möjligheterna för fler yrkesutbildningar på anstalterna. Vi vill samverka mer med programmet arbete. Om jag tänker fritt: skulle produktionsledare kunna ha en roll som handledare för de praktiska inslagen framöver? I samarbete med lärare skulle det kunna ge klienterna betyg. Vi har redan idag produktionsledare som visat sig vara yrkeslärare och som utbildar klienter till betyg. OMORGANISATION Precis som övriga Kriminalvården genomgick vuxenutbildningen en omorganisation i början av året. Sektionen för vuxenutbildning ligger under Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte. Till sektionen hör cirka 145 medarbetare: alla lärare, indelade i sex rektorsområden med sex rektorer, tre studie- och yrkesvägledare och två administratörer. OMKRIM 4/2015 Och sfi-studier? – Att lära sig svenska är utmanande på distans. Men en vi har ett växande intresse bland lärare att vidareutbilda da sig i svenska för invandrare. Ett gemensamt språk att tt kommunicera med i vardagen behövs för att förstå vad som händer och för att kunna uttrycka sina behov. Hur är möjligheten till högskoleutbildningar? – Högskolestudier efterfrågas men innebär användndning av internet, och enligt våra säkerhetskrav kräver er det sekundbevakning av personal, en resursfråga. Vii prioriterar dem med lägst utbildning och hälften av våra intagna har högst grundskola. Samtidigt är det viktigt gt att det inte blir tvärstopp efter gymnasiestudier. Nu u är det ungefär 35 intagna per år som läser på högskola. Kan utbildning bli destruktiv? Är det bra att till ll exempel ekonomiska brottslingar lär mer om juridik och ekonomi för att komma på nya sättt att fortsätta sin kriminalitet på? – Det mesta kan användas rätt och fel. Det gäller kniv och gaffel också. Behovet av utbildning ska finnas med i verkställighetsplaneringen, men ingen kunskap är i vägen. Utbildning kan bidra till ett mer nyanserat tänkande, oavsett vad syftet var från början. Hur är vår utbildning jämfört med på utsidan? – Den står sig bra. Distansarbetssättet som knyter ihop landets alla lärcentrum väcker ofta positiva reaktioner: ”Det skulle vi ha på utsidan också!” – Vi ligger också bra till när det gäller andelen behöriga, legitimerade lärare, en kvalitet vi månat om sedan start. Våra tekniska utmaningar? – Att intagna inte kan använda internet. De får ju inte ha kontakt med omvärlden. Det försvårar lärandet att inte kunna använda material som finns på internet, och en risk är att våra lärare inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Men det händer en hel del inom IT även i Kriminalvården. Det pågår försök med läsplattor i bostadsrummen, ett bra hjälpmedel för dem med lässvårigheter till exempel, man kan få ord upplästa och förstorade. Bättre teknikstöd för ljud och bild är på väg. Vi har tidigare fått kritik från Skolinspektionen för att studiemöjligheterna ser olika ut över landet … – Ja, och sedan första september har vi därför gått över helt till central antagning. Alla klienters ansökningar hanteras på samma sätt, vilket stärker rättssäkerheten. Vi har antagning varje vecka för att man ska kunna komma igång med studier så fort som möjligt. O 211 STUDERA PÅ ANSTALT Johan Viktor bestämde sig för att göra något vettigt av sin tid i fängelse. Han förändrade sitt liv totalt och jobbar nu som klientcoach och föreläsare. Studier gav Johan kick att hjälpa andra JOHAN ÅHLUND / T E XT & F OTO J ohan Viktor har haft en tuff uppväxt och varit kriminell i stort sett hela sitt vuxna liv. 2005 dömdes han till 13 års fängelse för grovt narkotikabrott. Då bestämde han sig för att börja studera. Först och främst att läsa in gymnasiekompetens för att sedan studera på högre nivå. Hur tentade ni? – Vi kunde inte chatta eller ha salstentor, men personalen på universitet och lärcentrum var hjälpsamma och förstående. Där Kriminalvården körde fast när det gäller säkerhet hittade vi andra lösningar. Det vanliga var att lämna in skriftliga tentor. Hur fungerade det med studentlitteratur? – Böckerna köpte vi själva eller lånade på biblioteket. Kriminalvårdens biblioteksservice är fantastisk! Jag minns Roffe som var ansvarig för högskolestudier och studieassistenten Jalle på Skänninge lärcentrum som verkligen var rätt personer på rätt plats. De såg till att vi inte körde fast. 22 pluggade, men kontrollerat och under säkra former. Men nu jobbar man med nya former för intagnas IT, jag tror att det på sikt skapar bättre förutsättningar. Hur såg en normal studiedag ut? – På Tidaholm hade vi gruppstudier halva dagen och självstudier resten av tiden. Det var skönt att kunna diskutera med varandra. Det finns inga högskolelärare på plats men vi fick god hjälp på distans, och av studieassistenterna på lärcentrum. Vad finns det för fördelar med studier? – Massor! Förutom själva ämnet får man lära sig att hitta information. Många klienter vet knappt vad Arbetsförmedlingen är eller hur det fungerar utanför anstalten. Därför är det viktigt att fasas in och lära sig hitta och använda information, samt att skriva ett cv. Jag tror att fler och fler verkligen vill plugga under sin verkställighetstid. Många ser upp till dem som läser och jag har fortfarande kontakt med flera av mina studiekamrater. Är det mer reglerat nu än när du studerade? – Ja, det var mer flexibelt när jag Nu föreläser du för blivande kriminalvårdare. Vad säger du då? – Jag berättar om min bakgrund och om vikten av att skapa bra allianser, hur man kan jobba med att motivera, stödja och ge klienterna hopp. Det handlar om bemötande och hur man som kriminalvårdare med empati och respekt kan skapa bra förutsättningar för klienterna. Ett litet snack på 15 sekunder innan dörren stängs kan betyda mycket när man är inlåst. När Johan studerat klart hade han samlat ihop 300 högskolepoäng i sociologi, kriminologi, barn- och ungdomspsykiatri samt pedagogik. I juni 2013 efter åtta år på anstalt kom Johan ut på utslussning och började jobba på Passus avhopparverksamhet. Nu driver han ett företag inom klientcoachning och ska starta HVB-hem. Har du nytta av dina studier nu? – Ja, verkligen. Kombinationen av kriminologi, pedagogik och sociologi ger mig en bra grund att stå på när jag jobbar med ungdomar. O OMKRIM 4/2015 STUDERA PÅ ANSTALT Studiegården i Uppsala blev en stor succé när den startades 1967. Två år senare var en stor grupp intagna på väg mot högre utbildning. Flitiga intagna i tidstypisk miljö. Bilden är från anstalten Ulriksfors i Jämtland, som var en av de anstalter som fick ny studieavdelning i slutet av 1960-talet. Få stack från studier I N G R I D M I L J A N D / T E XT SVERIGES FÄ N G E L S E M U S E U M / F OTO »Särskilt lyhörda är vi kanske för begåvningar, som aldrig tidigare uppmärksammats.« OMKRIM 4/2015 Å r 1967 öppnade en unik verksamhet inom Kriminalvården: Studiegården i Uppsala som var en öppen, studieinriktad anstalt för män. AMS bidrog med att uppföra och delvis inreda de idag rivna lokalerna. Studiegården låg i stadsdelen Kåbo, nära både universitetskvarteren och den gamla anstalten Uppsala, som vid den här tiden var ett ungdomsfängelse. Eleverna vid Studiegården hade långa strafftider och kom från hela landet, inte sällan från anstalten Kumla. För att ha möjlighet att antas till Studiegården krävdes att eleven inte hade svåra missbruksproblem samt minst fyra månaders effektiv strafftid. De försökte också undvika ”vanerymmare”, men fastän att några elever ur den kategorin ändå antogs vållade de inga problem. ”Särskilt lyhörda är vi kanske för begåvningar, som aldrig tidigare uppmärksammats förrän vid testningarna på fängelset”, skrev rektor Enar Lundborg i Biblioteksbladet år 1969. De långtidsdömda eleverna hade möjlighet att fritt delta i de studier som erbjöds i Uppsala. År 1969 läste Studiegården i Uppsala fanns i baracker. fyra av de tjugo intagna vid Uppsala universitet, lika många vid kvällsgymnasium. Åtta läste via korrespondens och enstaka personer vid fackskola och daggymnasium. Studiegården var uppskattad av många. Den som trots detta gick i tankar på att rymma ville varken förstöra för sina medintagna eller för anstalten, enligt rektor Lundborg. Den första rymningen ägde därför inte rum i samband med ett avslutande prov i Stockholm. Istället rymde eleven direkt från anstalten, genom fönster och över stängsel, något som Lundborg tyckte visade på den lojalitet och moral som rådde vid anstalten. Varför eleven rymde? Tentaångest. O 23 STUDERA PÅ ANSTALT Ungdomar som nyligen häktats är oftast väldigt mottagliga för samtal och det finns möjligheter att nå fram till dem. Vi bör satsa på samtal i häktet, de kan vara avgörande, säger studievägledare Marita Zetterholm. Hon uppmuntrar till studier på häktet K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / F OTO Marita Zetterholm, har jobbat som studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasiet sedan 1986. – Man måste tycka om ungdomar i det här jobbet. 24 V arje måndag får Marita Zetterholm en lista med alla ungdomar under 21 år som häktats veckan innan. Hennes uppgift är att ringa upp, höra hur den häktade mår och informera om möjligheten till studier. I samtalen möter hon unga som befinner sig i en påfrestande situation. De har ingen mobil, ingen att kommunicera med och heller ingen att imponera på. En kille berättade att han glömt hur det var att tänka en klar tanke, eftersom han hade drogat varenda dag i ett och ett halvt år. I samtalen uppmuntrar hon till studier, hjälper till att se möjligheter och planerar för framtiden. – Min uppgift är att lyssna, informera och vägleda. Det är viktigt att möta ungdomarna där de är och vara lyhörd. De jag talar med är bara mellan 16 och 21 år och flera uttrycker att de saknar sin familj, särskilt sina mammor. Marita har inget kroppsspråk till hjälp, den häktade personen möter endast hennes röst: ”Hur fungerade dina studier på utsidan? Hur kan vi hjälpa dig? Vad kan du bygga vidare på?” – Man kan höra på rösten om någon är låg. Kanske har han, det är oftast killar jag pratar med, precis fått sin dom. Hon vill visa på möjligheter att studera som vuxen och under andra premisser än i vanliga skolan. Flera av ungdomarna har adhd och har haft svårt att fungera i en vanlig skolmiljö. Marita berättar att många ungdomar självmedicinerar med droger för att komma ner i varv. Vilket i sin tur innebär svårigheter att få medicin utskriven, eftersom adhd-medicin kräver drogfrihet. – Det är så pressat idag. Resurser för mindre grupper som eventuellt funnits på mellan- eller högstadiet - finns inte alls på gymnasiet. – Alla med adhd hamnar inte i fängelse, men många i fängelse har adhd. De har haft svårigheter med fokus och koncentration men är ofta kreativa och har en stor arbetskapacitet. De har en extra växel, men det gäller att lägga in den vid rätt tillfälle. Hur många samtal hon hinner med varierar. Marita uppskattar att mellan 15 och 40 ungdomar häktas i landet varje vecka. Men det händer saker hela tiden och innan hon har hunnit ringa kan de ha försatts på fri fot eller förflyttats till något annat häkte eller rättspsykiatrisk avdelning. Alla samtal registreras och dokumenteras i vsp, men det görs inte för att skapa ytterligare en pinne i statistiken - alla samtal har ett syfte och ger förhoppningsvis något. Även om det sällan är någon quick fix. Marita upplever att samarbetet med lärare, vårdare, psykologer och annan personal på häktet har ökat, allt eftersom fler har fått kunskap om att hon finns och vad hon gör. OMKRIM 4/2015 STUDIEVÄGLEDNING På huvudkontoret finns studie- och yrkesvägledare till alla klienter som så önskar, både i anstalt och häkte. Samtalen genomförs per telefon eller via InIT. Vägledningen riktar sig även till klienter som ännu inte studerar. Bo Gustafsson Telefon: 011–496 30 27, direkt 630 27 [email protected] Bjarne Forså 011–496 30 52, direkt 630 52 [email protected] Marita Zetterholm Telefon: 011–496 30 83, direkt 630 83 [email protected] Studie- och yrkesvägledaren ringer upp unga häktade för att erbjuda vägledning. Studievägledare Marita Zetterholm vill så frön. Plantera en tanke som i sin tur kan föda en vilja att tänka om och tänka nytt. – Genom samarbete kommer vi så mycket längre och kan stötta klienter på ett bättre sätt. Det är inte självklart för alla att Marita är en del av Kriminalvården. De häkten som inte vet om att hennes tjänster existerar (som är en del av ungdomssatsningen) utan de kollar upp genom att motringa. Marita har full förståelse för det, men hoppas att hennes arbete med tiden blir mer känt. Många tragiska levnadsöden skymtar fram i telefonsamtalen. Alltifrån en 16-åring som anklagas för mord, en annan kille som är lättad och sa att bli häktad var det bästa som hänt honom. Priset på hans huvud är högt och hans fängelse finns utanför. En tredje häktades för att han har haft sex med en flicka under 15 år. För Marita gäller det att vara lyhörd och försöka se till helheten. – Jag är varken åklagare eller advokat. Jag får höra OMKRIM 4/2015 många berättelser men min uppgift är att lyssna - inte ta ställning till om de har begått brott eller inte. Marita har även ett önskemål till personalen på häktet. När de lämnar över telefonen till en ung häktad person som Marita sökt upp vill hon gärna att de säger: ”Det är en studievägledare som söker dig”. – Då vet den intagna att det inte är advokaten eller någon annan som ringer. Det är en småsak, men en viktig sådan. Istället för att börja med att reda ut missförstånd kan vi inleda ett samtal. Det är uppförsbacke direkt om de häktade inte får information om vem som är i andra luren. Något som försvårar arbetet är att hon måste få klartecken från åklagaren varje gång hon vill kontakta en skola för att kunna följa upp en persons skolgång. Hon vill snabbt få information från skolor för att kunna komma igång med studievägledningen. Ett generellt beslut vore önskvärt. O 25 Psykologen Anna Olsson på ungdomshäktet i Göteborg har stor erfarenhet av effekterna av att frihetsberöva unga. Här delar hon med sig av sina lärdomar. A G N E TA S L O N AW S K I / T E XT S O F I A S A B E L / F O T O 8 LÄRDOMAR OM BARN I HÄKTE Vi ska inte isolera 1 barn. Det är fullständigt vanvettigt. Isolering är ISOLERING = LIVSKRIS det strängaste straffet du kan utsätta en människa för. Det blir jätteallvarliga effekter av det. Barnen stänger av. De går in i en bubbla där fantasier och rädslor frodas. De får ångest. De blir deprimerade. De regredierar. Som ung har 2 du i regel inget försvar mot vanmakten. Du får MAKTLÖSHET BLIR VARDAG duscha tre gånger i veckan och du får mat serverad på bestämda tider. Du har väldigt lite kvar av det som du brukar ha i din vardag. Du kanske inte får ha kontakt med din familj. Barn har oftast inte några strategier för att möta detta. Det vi inte 3 vet något om, fyller vi gärna på med katastrofOVISSHETEN ÄR NEDBRYTANDE tankar. Det skapar ångest. Det är en traumatiserande och otrygg situation. Många barn här är i uppenbar chock. Därför är det viktigt att få diskutera med någon. Min stora roll är att härbärgera tankar och att få ordning på kaoset i huvudet. Jag har 4 kommit fram till att en av mina viktigaste MIN UPPGIFT ÄR ATT BEVITTNA uppgifter är att bevittna; att jag står här bredvid dig och ser ditt ofantliga lidande. När varken tröst eller behandling eller några ord räcker till. Det kom jag fram till efter att ha stått framför en människa som skulle utvisas. låter alltid 5 patienten styra samtalet. Vad vill Jag du ha hjälp SAMTALET ÄR AV STOR VIKT med? Signalerar att jag är en vuxen person som tål att du är ledsen eller arg. Jag tar emot det och visar att du är i trygga händer med mig. Jag har lärt mig att för många unga är det en ny erfarenhet att samtala med en vuxen person. Jag hade inte 6 tänkt så mycket på det innan jag började på TYSTNADSPLIKT ÄR A OCH O ungdomshäktet. En del frågar om vi är avlyssnade. Det tar ett tag innan de vågar lita på mig. Ett sätt är att vara transparent. Jag är öppen med mig själv. Om jag inte kan svara på en fråga, så säger jag det. Jag har ingen annan agenda än att stötta. Ibland 7 går jag in som en förälder. En del barn gråter OMSORG SIGNALERAR TRYGGHET efter sin mamma. Då kan jag gå praktiskt tillväga och bädda sängen, eller hämta en kopp varm choklad eller ge en kram. Det är basala funktioner som fungerar med människor i trauma. Ibland räcker det att jag sitter bredvid dem på sängen och är tyst. »Det är förfärligt att låsa in barn« 26 8 förvånad över att så få människor vetJagomäratt SVERIGE STRUNTAR I KRITIKEN vi kan häkta barn på obestämd tid i Sverige. Både FN:s Barnkonvention och Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr kritiserar det. Det är intressant att vi kan strunta i internationell kritik och tumma på de mänskliga rättigheterna. OMKRIM 4/2015 KRÖNIKA Det måste gå rätt till vid frihetsberövanden. Pedanteri och empati behövs när övervakningsnämndens beslut verkställs. ERIK RUNE, tidningstecknare och kansliassistent i frivården. Att se det stora allvaret i ett frihetsberövande J Men det räcker inte. Det som saknas är inlevelse. Ett av skälen till att jag också åtog mig övervakningsuppdrag var att jag ville veta hur mitt arbete konkret påverkar klienterna. Som lekmannaövervakare har jag fått uppleva allvaret i de beslut jag administrerar, när man ser det från klientens perspektiv. Alltför sorglös – som det skulle visa sig – besökte jag häktet Huddinge en höstkväll för att möta klienten. Övervakningen hade pågått en tid och jag hade lärt känna henne tillräckligt för att kunna föra avspända samtal. Jag hade bestämt mig för att besöka henne länge – för att skänka tid, för att ge henne en annan tid än den hon måste ha när jag inte var där. Jag hade inte bråttom och det vet jag att hon förstod. Med mig hade jag tidskriften Forskning & Framsteg eftersom hon läste den och ofta undervisade andra, inklusive mig, om vad som stod i den. När tiden började rinna ut sa jag att jag tänkte komma tillbaka till helgen och då ha med mig ytterligare tidskrifter. Men det föll inte i god jord, inte alls. Jag OMKRIM 4/2015 E R I K R U N E / I L LU ST R AT I O N ag arbetar med övervakningsnämnden. Där är det viktigt att ingen klient frihetsberövas felaktigt. Det är mig det beror på som administratör att allt går rätt till. Självklart är även andra inblandade i detta men om jag inte tänker att allt beror på mig ökar risken att det slutar olyckligt. Jag vill mobilisera allt mitt pedanteri i rätta frihetsberövanden. I Frankrike på 1700-talet – före revolutionen – fanns Lettre de cachet, en häktningsorder in blanco som användes av adliga familjer för att placera vanartiga söner på Bastiljen. Lettre de cachet var ett av de missbruk som 1789 års revolution avskaffade. Jag tycker om att säga att jag bekräftar den landvinningen genom en pedantisk inställning till övervakningsnämndens beslut om omhändertaganden. förstod ingenting. Den goda stämningen var borta. Hon tittade åt ett annat håll och ville inte prata mera med mig. Jag insåg att jag hade begått ett stort misstag, men jag hade ingen aning om vad det kunde vara. Hon fördes iväg utan att något blev sagt om det tråkiga slutet på mötet. Senare, när vi satt på det vanliga kaféet och hon var på fri fot igen fick jag veta vad som hade hänt. Även om det var så att hon skulle vara kvar på häktet ända fram till helgen då jag lovat att komma tillbaka, så fick jag inte säga det. För hon visste – verkligen visste – att hon skulle släppas redan samma kväll. Det var det enda som fanns för att orka stå ut. Och det spräckte jag genom mitt tanklösa prat! Klienterna sitter faktiskt på Bastiljen. Någon har använt ett Lettre de cachet och fått dem inspärrade. Det jag kan göra är att se till att allt blir rätt. Och kanske skänka tid någon gång. » Jag insåg att jag hade begått ett stort misstag, men jag hade ingen aning om vad det kunde vara.« 27 REP PORTA AGE VÄRLDENS MEST HUMANA FÄNGELSE K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / F O T O 28 OMKRIM 4/2015 OMKRIM 4/2015 29 REPORTAGE INSPELNINGSSTUDIO. Här skapas musik av intagna och personal. Anstaltens personalkör har lagt upp sin senaste film på Youtube. »Styrkan ligger i en mängd aktiviteter för de intagna« Are Höidal, fängelsechef på Halden fengsel. F ängelset i Halden är Nordens modernaste fängelse. Arkitekturen är genomtänkt och materialen påkostade. Mer lyxigt spa än fängelse, ansåg kritikerna när Halden fengsel stod färdigbyggt 2010. Under fem år har besöken avlöst varandra. Fängelsechefer från när och fjärran, liksom internationella medier, vill se hur norrmännen bedriver modern kriminalvård. Halden har beskrivits som världens mest humana fängelse av magasinet Times. − Humant? Javisst! En modern byggnad behöver inte nödvändigtvis se ut som ett fängelse, menar fängelsechefen Are Höidal. Det kunde lika gärna varit en skola eller en psykisk institution. Det är bara muren och en massa kameror som gör den här byggnaden till ett fängelse. Fängelsechefen påpekar att de intagna märker av att de befinner sig i ett högsäkerhetsfängelse. Visserligen finns varken concertinatråd eller avskräckande elstängsel, men rutinerna och strukturen finns där. Och personalen är ständigt närvarande. − Vi har väldigt lite våld och aggression, sällan slagsmål eller hot. Inga rymningar. Fängelsechefens högra hand, Lasse Andresen, knackar i trästolen för att vara på den säkra sidan när det talas rymningar. De två summerar anstaltens femåriga historia: Först nyanställningar, personalutbildning och uppstart. Två slitsamma år för att få allt på plats, men nu sitter rutinerna. Tekniken? Har fungerat fint hela tiden. Enligt cheferna ligger Haldens styrka i mängden av aktiviteter som sysselsätter de intagna. Och den goda tonen mellan intagna och personal. Det finns ingen traditionell fängelseindustri utan flera mindre verkstäder, där man också bedriver utbildning. Det har inte sparats på krutet; lokalerna är ändamålsenliga och väl utrustade. Allt fokus ligger på » Halden fengsel 258 intagna. 340 anställda, varav 290 är kriminalvårdare. Övriga är exempelvis lärare, sjukvårdare, präst, bibliotekarie. 30 OMKRIM 4/2015 MEDIAVERKSTAD. Svein Pedersen och Anders Johansson är mångsysslare inom trycksaksproduktion och erbjuder bland annat kurser i Indesign, Photoshop och starta-eget-kurser. I HALDEN UTBILDAS svetsare, rörläggare, cnc-operatörer, produktionstekniker, plåtarbetare och maskinarbetare. De intagna gör gesällprov och får med sig certifikat och betyg som kan ge jobb på utsidan. Sommaren inleds med grillparty. Varje onsdagseftermiddag är reserverad för personalmöten och då är alla intagna inlåsta. OMKRIM 4/2015 31 REPORTAGE KLÄTTERVÄGG. Gympasa- len fungerar som samlingssal med plats för sittande gäster. Här ges en rad teater- och musikalföreställningar. KONST PÅ RASTGÅRDEN . Konstnären Dolk är en anonym norsk graffiti-konstnär, Norges egen Banksy. » DAGLIG RUTIN: 7.30 Upplåsning. 8.30–15 Arbete. 11–11.30 Lunch, matpacke på verkstaden. 15–15.45 Middag på avdelningen. 15.45–16.45 Inlåsning, en timmes paus för anställda. 17.45–20.30 Uteaktiviterer, idrottsavdelningen, promenadgården eller på avdelningen. 20.30 Inlåsning. »Vi har väldigt lite våld och aggression, sällan slagsmål eller hot. Inga rymningar.« 32 att förbättra intagnas kompetens och rusta dem inför frigivningen. − Här har alla något att göra, säger Are Höidal när vi kliver in genom dörren till verkstadshuset. Till vänster en billyft. Verkstaden servar anstaltens bilar och de intagna får lära sig meka, även personalens bilar får sina däck bytta här. Därefter ser vi nybyggda bodar och lekstugor i träverkstaden, här utbildar man i trä. Den som vill kan beställa möbler och annat de tillverkar på anstalten i en butik på nätet. − Sammanhållningen blir så jättebra. Och så sjunger vi på personalmötena. Mer traditionella sysslor som rengöring, tvätt, gräsklippning, reparation och underhåll utförs också av intagna. Men fantasin hos cheferna är stor och de vill utveckla verksamheten. − Vi funderar på att skaffa djur, kanske getter eller kaniner. Att jobba med djur har god effekt för dem som isolerar sig. Restaurang- och storhushållsutbildningen håller hus i ett kök i samma byggnad. Vi får veta att snart öppnas en restaurang i fängelset, för att kunna utbilda servitörer. Are Höidal viftar med anstaltens egen kokbok ”Ärlig mat i Halden Fengsel”. Recepten är framtagna i fängelseköket, medan boken är formgiven och tryckt i den grafiska medieverkstaden några dörrar längre bort. Det finns också verkstäder för hantverk och andra konstnärliga sysslor såsom måleri och keramik. Så här långt liknar anstalten mest en folkhögskola med skapande som profil. I samma byggnad som utbildningarna genomförs finns också skola, bibliotek och representanter från arbetsförmedling, försäkringskassa, och socialtjänst. Klockan är över 12 och vi hör hög musik från gårdsplanen. I solen utanför kulturhuset har hela personalstyrkan samlats. Några njuter redan av lunchen i solvärmen medan andra köar för en hamburgare i röken från kolgrillen. Sommaren inleds med ett grillparty! Varje onsdag klockan 12–15 är reserverad för personalmöten och då är alla intagna inlåsta. Onsdagseftermiddagar viks för utbildning, brandövning, planering, första-hjälpen, fysiska aktiviteter, inbjudna föredragshållare, et cetera. Programmet spikas årsvis, senast talade Fredrik Skavlans bror, som är läkare, om de höga sjuktalen i Norge. Jämfört med Sverige har Norge ett högt sjuktal. Omkring 7 procent är medelvärdet i Norge, Halden fengsel har 8 procent, men har ambitionen att komma ner till 5 procent. Någon karensdag finns inte. Nästa stopp under rundvandringen är en studio. Radio Inside är fängelsets egen radiokanal. I samarbete med närradion i Halden sänder man radio och gör egna program. I studion kan man spela in musik och lägga på röster. Det finns även datorer för att komponera musik. Are Höidal visar en film om en musikal som anstalten satt upp. Alla intagna fick bjuda in varsin gäst till musikalens tre föreställningar. Det ska sägas att sånginsatserna imponerade. Men det viktiga var att arbetet engagerade så många personer. Förutom de duktiga solisterna arbetade musiker, dansare, formgivare, scenografer, kökspersonal och en hel kör. Dessutom inspelnings- och studiopersonal och personer som dokumenterade och marknadsförde musikalen. Arbetet fick flera goda bieffekter. Inte minst stolthet. Personalkören lever vidare och har uppträtt på flera chefsmöten och i utbildningscentret Krus, liksom på justitieministerns julfest. Nästa utmaning för kören är Kumla. Ett körslag mot anstalten Kumlas personalkör sker i november. Vilket betyg sätter intagna på Halden Fengsel? − Det får bli 10 av 10 möjliga. Det värsta har redan hänt, jag sitter ju i fängelse. Att vara här är mer positivt än negativt. Jag har en otroligt god kontakt med personalen, de snackar med mig som en medmänniska, säger Erik. Vi träffar honom i det kombinerade köket och vardagsrummet för avdelningens tolv intagna. Hans uppdrag är att städa, sedan ska han värma köttbullar och potatis till de övriga som släpps ut klockan 15. När Erik visar sitt rum är vi utom hörhåll för fängelsecheferna så vi passar på att fråga vad övriga intagna tycker om fängelset. Erik menar att alla intagna inser att de har det bra. Många klagar ändå, men de vet om att de är priviligierade på Halden. Eriks tolv kvadrat har egen kaklad toa med dusch, kylskåp och fint ljusinsläpp från ett stort fönster som vetter mot skogen. Han planerar att studera när han släpps och hoppas hitta ett liknande studentrum i Oslo. O OMKRIM 4/2015 Körledaren Mona Lande leder personalkören. Cheferna Lasse Andresen och Are Höidal uppmuntrar till kreativa och sociala aktiviteter. Att sommaren börjar firas med en grillad burgare. »Att vara här är mer positivt än negativt. Jag har en otroligt god kontakt med personalen, de snackar med mig som en medmänniska.« Intagne Erik ger sitt betyg på Halden fengsel 1 Besöksvillan som är reserverad för intagna med barn är alltid fullbokad. 2 Träd och blåbärsris. Naturen är bevarad runt fängelset och utsikten från fönstren är ofta bedårande. 3 Bibliotek med generösa öppettider. 4 En dansk trädgårdsarkitekt har skapat en grön oas på anstalten. 1 2 3 4 OMKRIM 4/2015 33 FRIVÅRDEN Visionsrummet är ett stort smörgåsbord. Broschyrer från folkhögskolor samsas med matlagningskurser och Kronofogdens information om skuldsanering. Rummet hjälper klienter att förbereda sin framtid utan missbruk och kriminalitet. Från väntrum till visionsrum 34 OMKRIM 4/2015 9 TIPS OM VISIONSRUM INREDA rummet 1 BÖRJA med hyllor, dator och eventuella skrivare. INFORMA2 BESTÄLL TION från myndigheter, företag, frivilligorganisationer, fritidsföreningar och kommuner. INFORMATIO3 HÅLL NEN levande! UTSE PERSONAL på 4 frivården som ansvarar för visionsrummets uppbyggnad och drift. SAMORD5 KONTAKTA NAREN för visionsrum på RFS. Få råd, stöd och hjälp. GÄRNA 6 KONTAKTA ett frivårdskontor som redan har ett visionsrum. På Krimnet finns en lista över befintliga visionsrum och massor med tips på vägen. BOKA DATUM för 7 festlig invigning med RFS:s samordnare, chef och personal. ENGAGERADE 8 FINN personer och sam- hällsaktörer som kan bidra med sin tid och information. Lämpliga kontakter är bland andra: Lokalförening i RFS, Riksförbundet Attention, IOGT-NTO, Hela Människan, X-Cons, NBV, Sveriges Kristnas Råd och Kris. Ett visionsrum på frivården ger klienter möjlighet att knyta positiva kontakter. Emma Heimer och Mathias Edquist berättar att arbetsförmedlaren som numera finns på frivården har uppdaterat materialet i väntrummet på frivården i Örebro. OMKRIM 4/2015 UPPMUNTRA lek9 mannaövervakarna att använda visionsrummet med klienten. 35 allas är en bra förebild, speciellt kanske för killar med invandrarbakgrund. Han lär ut viktiga saker som hur man ska bete sig. Sebastian Larsson, 23, blev trött på att sitta still och började jobba med rekonden. Han har fast jobb nu och servar 10–15 bilar om dagen. Bengt Björkman får sin bil servad av Soran Ljubsavljevic, som startade bilverkstad i Kris regi förra året. Nu har han flera kunder varje dag. ”Både rekonden och verkstaden har kvalitet och bra priser. Och garanti. Är inte kunden nöjd får de komma tillbaka.” ”Jag älskar att vara här. Jag stryker och tvättar och hänger upp grejor snyggt.” Carli Svensson hoppas få lönebidrag så hon kan fortsätta jobba i secondhandbutiken efter sin praktik. 36 I Kris samlingslokal lagar Valentina Gunnarsson goda luncher för 20 kronor portionen. Leila Tatlicioglu är motivatör för tjejer i Unga Kris Power, och är bland annat handledare i streetdance. Robert Medved är projektledare. Dardan Gashi, 20, har fått stöd att läsa upp matte och tänker läsa på högskola hösten 2016: ”Att avsluta gymnasiet bland ungdomarna här är ovanligt. Utan hjälp hade jag bara stått och hängt i centrum.” OMKRIM 4/2015 FRIVILLIGA KRAFTER I Halmstad ligger Kris största lokala förening. Här erbjuds före detta kriminella utslussboende, jobb på bilrekond, bilverkstad, flyttfirma och flyttstäd och i en secondhandbutik, allt drivet av Kris själva. Det går bra nu – Kris har skäl att fira ANNICA ADOLFSSONF R E I J / T E XT ANNA-LENA LUNDQVIST / F OTO Enligt Paul Barath har Brå räknat ut att för varje krona som Unga Kris har fått har samhället sparat 87 kronor. OMKRIM 4/2015 I år firar Kris i Halmstad tioårsjubileum och Paul Barath, ordförande i Halmstad och kassör för RiksKris, var med när de startade i en pytteliten lokal sponsrad av kommunen. – Första året åkte polisen förbi nästan dagligen för att kolla upp oss. Men ett år senare kom de in på en fika då och då istället. Föreningen har växt sedan dess. Nu har de 22 anställda som tillsammans driver föreningslokalen, studiecirklar, lunchbespisning och alla sociala företag, som ger jobb till dem som inte kan få ett. Utslussboendet består av fyra platser med gemensamt hushåll, som bland annat Kriminalvården hyr, och en lägenhet med självhushåll. – Vi blir också inhyrda av kommunen för att leda studiecirklar och att föreläsa på skolor och högskolor. Dessutom plockar frivården gärna övervakare från oss. Det krävs mycket arbete för att driva en verksamhet av den här storleken och Paul säger att framgången beror på bra medarbetare. – Vi har haft tur med folk ända sedan början. Vi måste ju visa oss dubbelt så bra som andra företag för att lyckas. Sedan är förutsättningen ett bra samarbete med kommun, polis och andra myndigheter. Det har vi haft här hela tiden. Unga Kris i Halmstad arbetar just nu med projektet Unga Kris Power. Med lokaler i området där allmän- nyttan ligger, försöker de ge ungdomar en meningsfull fritid, och stöd i kontakten med arbetsförmedling, skolor och myndigheter. Projektet sponsras av Allmänna Arvsfonden. – Ungdomarna kommer in till oss ensamma, eller så kommer de med kompisar. Under de 2,5 år som projektet pågått har vi stöttat ett femtontal ungdomar till att få anställning och lika många har läst vidare, säger Robert Medved, projektledare och anställd på Kris. – Vi gör på många sätt samma som Arbetsförmedlingen, förutom att vi har en annan kunskap och erfarenhet. Vi kan individanpassa efter behov. Så mycket handlar om utanförskap, så vi stöttar med att skapa nätverk. Den egna viljan hos ungdomarna är alltid motorn för att det ska fungera. Det finns två anställda motivatörer för tjejer och killar och projektet driver kaféverksamhet för att locka ungdomar. – Vi lägger stor vikt vid självbestämmande, integritet och självkänsla och alla som kommer hit får gå en studiecirkel med det som tema. Projektet lider mot sitt slut, men är mycket uppskattat av både ungdomar och bostadsbolagen runt omkring. – Vi samarbetar redan med kulturförvaltningen här och vi samtalar just nu med bostadsbolagen för att förhoppningsvis få till en permanent verksamhet, säger Robert Medved. O 37 VETENSKAP Hur påverkar missbruk och psykisk sjukdom kriminalitet på kort och lång sikt? Det har Mats Fridell, professor i psykologi vid Lunds universitet med mångårig erfarenhet av kliniskt arbete med narkomaner, sökt svar på. I nära 40 år har han följt drygt 1 400 narkomaner. PSYKISK STÖRNING UPPTÄCKS FÖR SÄLLAN ANNE JALAKAS / T E XT »Det ser jag som ett misslyckande från vården. Ibland kan tvångsvård inom SiS eller kriminalvård bli första gången som exempelvis adhd kunnat utredas och behandlas.« 38 R apporten ”Narkotikaberoende och psykisk störning” ger en dyster bild av psykisk sjukdom, personlighetsstörning, hög kriminalitet och överdödlighet. − Att skilja ut vad som utmärker de missbrukare som finns i Kriminalvården har varit viktigt. Det krävdes också ett stort och väl avgränsat material för att kunna bedöma olika typer av samsjuklighet. Att nära 800 personer kunnat diagnostiseras för personlighetsstörning har varit en unik tillgång, säger Mats Fridell. Han delar in missbrukarna i samhället i tre grupper. Den största består av dem med främst alkoholberoende eller tablettmissbruk. De finns sällan på anstalt. Och få av dem finns med i studien. Grupp två har en psykisk sjukdom från början samt dessutom missbruk, alltså dubbeldiagnos. Det gäller 30–40 procent av psykiatrins patienter. Personerna finns ofta inom rättspsykiatrin men är mindre vanliga på anstalterna. Grupp tre med huvudsakligen narkotikamissbruk i kombination med kriminalitet utgör däremot en stor grupp på fängelserna. Studien omfattar alla som skrevs in för avgiftning på S:t Lars sjukhus i Lund 1970–1995. Flera olika droger har bedömts genom övervakade urinprov. Samtliga journaler har gåtts igenom och diagnoserna har granskats samt översatts till modern terminologi (ICD-10). Patienterna, som följts till 2012, har haft tunga liv. Många har börjat redan i 12–13-årsåldern med droger och avvikande beteende och tidigt kommit in i kriminalitet. Hälften har vuxit upp med missbruk i familjen och hälften har haft någon familjemedlem med psykisk sjukdom. Överdödligheten är hög. Cirka 40 procent dog innan de fyllt 40, ofta genom överdos, och över hälften har någon gång försökt ta sitt liv. − En av de viktiga saker vi visat i detta jättematerial är att de tunga narkomanerna i Kriminalvården inte liknar dem med dubbeldiagnos som diskuterats så mycket, säger Mats Fridell. − Att de också har psykiska störningar upptäcks inte utan undersökning och problemet är att de så sällan är diagnostiserade. Det ser jag som ett misslyckande från vården. Ibland kan tvångsvård inom SiS eller kriminalvård bli första gången som exempelvis adhd kunnat utredas och behandlas. Sju av tio i studien var män. De vanligaste drogerna var heroin och amfetamin följt av hasch. Sju av tio var sprutnarkomaner och lika många blandmissbrukare. Forskning visar att i kliniska material som detta är den vanligaste diagnosen personlighetsstörning (cirka 75 procent), depression och ångest (20–60 procent), psykoser (15–20 procent) och adhd (20 procent). Mats Fridell, professor i psykologi. Sex av tio i studien hade personlighetsstörning samtidigt med annan psykisk sjukdom. − Ofta rör det sig om antisocial personlighetsstörning. Det är ingen psykisk sjukdom i klassisk mening och inte samma sak som psykopati. Man vet att både ärftlighet och miljö har stor betydelse. Eftersom det saknas behandling har intresset för den här typen av samsjuklighet varit lågt. Men den får stora konsekvenser, inte minst för relationerna med andra, säger Mats Fridell. − För Kriminalvårdens personal är det viktigt att veta att de här människorna inte självklart fungerar eller tänker som vi andra. De kan vara väldigt manipulativa. Vissa är charmiga och övertygande för att de inte har skamkänslor som vi andra. Andra möter dig med förakt och det gäller att inte ta det personligt. Om klienten som förolämpar dig samtidigt ser jätteledsen ut kan man fråga, är detta hela sanningen om hur du mår? All manipulation görs inte i vinstsyfte. Och för att hantera detta OMKRIM 4/2015 Kort om forskning Kriminalvårdens FoU-dagar i Norrköping O Årets FoU-dagar äger rum 16–17 september i Norrköping. Forskningsdagarna har fokus på evidens och psykisk ohälsa. Läs om de senaste rönen i nästa nummer av Omkrim, nr 5. Denna tidning trycks samtidigt som forskningsdagarna. Hjälper lärare ge rätt feedback O Konkret beröm som ”du valde rätt” fungerar bättre i en lärandemiljö än att säga ”du är smart”. Det är en av många slutsatser som presenteras i en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, som undersökt hur olika typer av feedback påverkar prestationen samt hur elevernas attityd påverkar motivationen att slutföra uppgifter. Lagom till skolstarten presenterar Alva Appelgren sin avhandling som kan hjälpa lärare att ge bättre feedback till elever och öka deras motivation att slutföra uppgifter i större utsträckning. räcker det inte med teknik. Mats Fridell anser att personalen har mycket att vinna på att läsa av känslorna hos dem man möter och att ge akt på sina egna reaktioner. Att psykiskt sjuka missbrukare generellt skulle vara våldsamma är en myt som forskningen slagit hål på. Generellt är psykossjuka inte farliga utom ibland, i akutsituationen. Psykos i kombination med missbruk ökar risken för våld men trots detta är det få med psykossjukdom som dömts för våldsbrott. Tidigare våldsbrott ökar dock risken för våld. − I vårt material begås flest brott av narkotikamissbrukare utan psykisk sjukdom. Antisocial personlighetsstörning ökar däremot brottsnivån med nära tre gånger. Många fungerar utmärkt så länge de är på anstalt. Men när de kommer ut går det åt skogen. − Att avgifta räcker inte, ofta fortsätter de att vara kriminella även om de slutar droga. Utmaningen är att hjälpa dem att klara sig även utan vård. Mats Fridell, som också sitter i Kriminalvårdens vetenskapliga OMKRIM 4/2015 råd, är positiv till Kriminalvårdens behandlingsprogram och att alla intagna får del av dem. Han tror att resultaten skulle kunna bli bättre om man valde ut dem med störst chans att lyckas. Men det är en strategifråga. − Samtidigt är det så att alla kan förändras och vi kan inte i förväg veta vilka. Vår stora utmaning är att hitta de 10–15 procent som kan förbättras om vi behandlar dem på rätt sätt. Jag har själv sett hur någon som betraktas som ett hopplöst fall börjat fungera mycket bättre. Det handlar inte om trolleri utan om kunskap. Att skapa en allians är centralt i vårt arbete. Mats Fridell hoppas att hans forskning ska leda till bättre utredningar och bedömningar och att intresset för samsjuklighet också kopplas till kunskaper om att olika problempersoner kan behöva bemötas på olika sätt. O FOTNOT: Narkotikaberoende och psykisk störning, projektnummer 2007:9. Författare Mats Fridell, tillsammans med Morten Hesse och Anna Nyhlén. Stort vårdbehov hos intagna O I en masteruppsats från Högskolan i Borås har sjuksköterskor i Kriminalvården intervjuats om hur de kan främja hälsan hos intagna. Intervjuerna visade att sjuksköterskans arbete påverkas av den stora mängden hälsoproblem hos de intagna, det höga säkerhetstänkandet och att en stor del av sjuksköterskans arbete är ensamarbete. I Kriminalvården är mötet med patienten viktigt. Att skapa förtroliga kontakter är en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande och främja hälsa. Adhd och pillerboomen O Vetenskapsradion granskar läkemedelsbehandlingen av adhd. Förskrivningen av preparat har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren, och många med diagnosen börjar med centralstimulerande medel i tidig ålder. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicinering under uppväxten och in i vuxenlivet. –De långsiktiga effekterna har vi fortfarande inte helt klart för oss, säger Bror Jonzon på Läkemedelsverket. 39 VETENSKAP I framtiden ska alla Kriminalvårdens klienter genomgå en enhetlig riskbedömning. Men hur går det egentligen till idag? Vi låter en av landets mest erfarna riskbedömare av långtidsdömda våldsbrottslingar, psykologen och forskaren Peter Johansson, reda ut saken. RISKBEDÖMNING ÄR EN FÄRSKVARA ULRIKA PERSSON / T E XT Peter Johansson. 40 P eter Johansson har i snart tjugo år varit en nyckelspelare när det gäller riskbedömningar inom Kriminalvården. Som psykolog på Riksmottagningen på Kumla har han gjort tusentals riskbedömningar av de vålds- och sexualbrottsdömda män som passerat där. – Vi var pionjärer på att göra strukturerade bedömningar i stor skala, även internationellt sett. Sedan dess har riskbedömningar slagit igenom på bred front, både inom praktik och forskning, vilket är fantastiskt, säger han. När en klient kommer till Riksmottagningen på Kumla görs alltid en riskbedömning. Första steget är insamlande av data. – Man samlar in allt man kan komma över. Det kan vara utdrag ur belastningsregistret, rättspsykiatriskt utlåtande, läkarundersökningar, test av begåvningsnivå och tidigare verkställighetsdata om hur klienten har skött sig förut. För att kunna bedöma hur hög risken är att återfalla i samma typ av brottslighet använder man sig av olika metoder eller instrument. Vanligast är HCR20, som används vid våldsbrott. Den omfattar 20 riskfaktorer som antingen är statiska; som debutålder vid våldsbrott, tidigare brottsmönster och eventuella kända psykiska störningar. Eller så är de dynamiska och kan därmed förändras över tid. Här nämner Johansson missbruk samt förmåga till impulskontroll. Det kan ta ett par dagar att gå igenom allt material för riskbedömaren. – Generellt gör man också en intervju med den intagne, för att fastslå graden och typen av eventuell personlighetsstörning eller annan psykiatrisk problematik. Det kan utgöra viktiga riskfaktorer för våldsbenägenhet. Den sammanvägda bedömningen som sedan görs mynnar ut i att klienten bedöms ha låg, medel eller hög risk för brottsåterfall. Det utgör i sin tur ett viktigt underlag när man beslutar om klientens placering och särskilda villkor. Huvudsyftet är att se till att klienten placeras på så sätt att han inte återfaller i brottslighet. Men dagens strukturerade riskbedömningar tar även fasta på att Kriminalvården ska försöka minimera eller avlägsna riskfaktorer, genom att exempelvis välja rätt behandlingsprogram. Idag krävs att bedömaren är psykolog eller psykiater, samt specialutbildad på aktuell metod. Det nya, för Kriminalvården unika, riskbedömningsinstrument som Peter Johansson varit med och utvecklat i sin nuvarande roll som anställd på Instrumentcentrum på huvudkontoret, ska däremot kunna användas även av andra yrkesgrupper. Handläggare inom såväl häkte, anstalt samt frivård ska få utbildning på verktyget, som fått namnet RBM-B, eftersom det utgår från risk, behov och mottaglighet och sista B:et står för bedömning. Målet är att samtliga nyintagna klienter ska genomgå en i grunden likvärdig riskbedömning, men av olika omfattning. Peter Johansson OMKRIM 4/2015 Stockholm Criminology Symposium Tillfället gör tjuven O Stockholmspriset i kriminologi som delades ut på symposiet gick i år till Ronald V Clarke och Patricia Mayhew för forskning inom situationell brottsprevention. – Deras forskning har gett oss förståelse för tillfällesstrukturens betydelse för människors handlingar. Vi har fått bättre förutsättningar att förebygga brott, och de har bidragit till den generella kunskapen om människans natur, sa Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Vid en plötslig nedgång av självmord genom gas i England och Wales på 1960-talet visade Clarke och Mayhew att nedgången berodde på att gasens kemiska sammansättning ändrats. Slutsatsen av detta blev att om man ändrar de praktiska möjligheterna att utföra vissa handlingar är chansen stor att de inte kommer att äga rum alls. Symposiet inspirerade förutspår att detta blir verklighet inom bara några år. Det är dock inte enbart vid intag som riskbedömningar genomförs inom Kriminalvården. – Det är en färskvara och inför bland annat permission kan man behöva göra en ny. Särskilt om personen uppvisat ett tydligt mönster av anpassning, eller tvärtom misskött sig allvarligt, förklarar Johansson. Hur hög tillförlitlighet har då en riskbedömning? Enligt Johansson är utfallet av moderna metoder åtminstone 20–25 procent bättre än slumpen, när det gäller att förutse en persons risk att återfalla i våldsbrottslighet. Är det tillräckligt bra utifrån de resurser som läggs ner, anser du? – Det är en nivå som till och med kan vara högre än när en person söker kroppslig vård och diagnostiseras utifrån sina symtom. Och ingen vill ju att läkare ska sluta ställa diagnos, säger Peter Johansson. Han är övertygad om att strukturerade riskbedömningar kommer att fylla en viktig funktion även i framtidens kriminalvård. OMKRIM 4/2015 - Det är visserligen resurskrävande, men sedan 1980-talet har det gjorts stora framgångar och dagens bedömningar baseras på framforskade riskfaktorer, med bevisad våldskoppling. – Oavsett utformning så är ju grundsyftet med bedömningarna att de ska bidra till en humanare kriminalvård, betonar han. O METODER Strukturerade professionella riskbedömningar är det som främst används inom Kriminalvården idag. Riskfaktorer med vetenskapligt säkerställda samband med framtida våldsbrottslighet viktas, och vägs samman med fallspecifika, psykologiska faktorer. Mest känt är instrumentet HCR20 (Historical-Clinical-Risk management-20) som används vid våldsbrottslighet. Två andra är SARA (Spousal Assault Risk Assessment) som används vid partnervåld, respektive SVR-20 (Sexual Violence Risk20) som används vid sexualbrott. RBM-B (utgår från Risk- Behovs- och Mottaglighetsmodellen, B:et står för Bedömning) är den nya metod som snart ska tillämpas inom hela Kriminalvården, på samtliga nyintagna klienter. Ersätter tidigare metoder och ska kunna göras även av andra än psykologer. Källa: Kriminalvården Niklas Långström, nationell vetenskaplig rådgivare i Kriminalvården, vad gjorde du på årets symposium? –Jag planerade, samordnade och modererade Kriminalvårdens två egna seminarier. Coachade presentatörerna och gjorde också två egna presentationer. Vad var mest intressant? –Att visa upp kriminalvårdsrelevant forskning och forskningsbaserat utvecklingsarbete. Vad är det bästa med symposiet? –Närheten, möjligheten för många att delta och träffa andra aktörer i rättsväsendet samt få visa upp vår FoU. Lowisa Svedling, handläggare för Kriminalvårdens forskning och utvärdering. Hur var årets upplaga av symposiet? –Stämningen var, som alltid, förväntansfull, inspirerande och positiv. Symposiet är ett gyllene tillfälle att presentera Kriminalvårdens forskning men även att knyta kontakter med andra myndigheter och länder. Min personliga favoritföreläsning handlade om nätmobbning och nättrakasserier. 41 RUNTiKRIM I avdelningen Runtikrim kan du läsa om stora och små händelser från hela landet. Tipsa gärna om vad som är på gång just på din arbetsplats! [email protected] Norr Sthlm Mitt Väst Öst Syd Viktiga bryt i Luleå På häktet Luleå har personalen kommit igång med isoleringsbrytande åtgärder. Anna Brännvall har tillsammans med sina kollegor ordnat aktiviteter för de häktade. Bland annat har flera organisationer besökt häktet och berättat om sin verksamhet, man har även hållit olika föreläsningar och erbjuder studiepass och cirkelträning. –Jag brinner för träning och cirkelträningen är populär. Anna Mitt jobb Brännvall. handlar bland annat om att hitta aktiviteter som passar alla och som utförs under ordnade former. Man får chansen att umgås, och vår terapiverksamhet har varit uppskattad. Klienterna växer och kreativiteten blommar ut. Sysselsättningen leder också till att de får chansen att lära sig nya saker, säger Anna Brännvall. Norr Vilka organisationer har kommit på besök? –Vi har haft besök av Bufff, Aleris, Attention, Röda Korset, Smittskyddet och RFSU och vi jobbar på att flera ska besöka oss. –Jag gillar verkligen mitt jobb och vi kommer att fortsätta arbeta på det här sättet, avslutar Anna. 42 Anstalten Gruvberget drog igång i april. Gruvberget är igång igen Anstalten Gruvberget nystartade i april efter att varit tillfälligt stängd för en verksamhetsöversyn. Norr Hur har starten gått, kriminalvårdsinspektör Rolf Johansson? –Det har gått väldigt bra. Den tekniska säkerheten har förbättrats och vi har en ny och utökad personalstyrka. Dessutom har vi fått nytt golv i köket. Det enda molnet på vår himmel är att vi har för få klienter. Efter stängningen har vi tyvärr inte haft samma tillströmning av klienter som tidigare, så vi vill gärna ha fler ansökningar! Vad händer i höst? –Vi har familjeveckor i november och december då vi ger åtta familjer möjlighet att vistas hos oss. Kursen riktar sig till män och de får under tiden här en unik möjlighet till samvaro med sin familj. Sista ansökningsdag är 23 september. Vi har också en kurs i kost och motion som vänder sig till män som är intresserade av att börja leva ett sundare liv. –Hit kommer också klienter med övervikt men som har svårt att komma igång med en hälsosammare livsstil. Vi har möjlighet att ta emot 18 personer och sista ansökningsdag är 7 oktober. Hur ser det ut framåt? –Vi ser ljust på framtiden. Vi ser kontinuerligt över och förbättrar våra lokaler, samarbeten och kursutbud. Närmast satsar vi på att besöka anstalter och informera om möjligheten att söka till våra kurser. Vi skulle vilja prata både med klienter och kriminalvårdare om vad Gruvberget kan erbjuda. Det är lite för tidigt att säga om vi har några överraskningar i kommande kursutbud, men inom kort tar vi tag i arbetet med nästa års kursprogram. Rolf Johansson. Läs mer om Gruvbergets kursprogram och hur man ansöker på Krimnet. Två häktade i Luleå kör cirkelträning. OMKRIM 4/2015 Illustration: Luka Sydstål Smarta programtavlor med pratbubblor På frivården i Umeå har man slagit sina geniknölar ihop och tagit fram en ny programtavla. Tavlan, som även finns på anstalten Umeå, anger de olika programmen Norr och visar vad modulerna heter, vilka perioder deltagarna går samt hur många som går i respektive modul. Tavlan sitter placerad så att alla frivårdsinspektörer kan se den och responsen har varit väldigt bra. Den är lättöverskådlig och visar tydligt hur inflödet ser ut. Pratbubblorna gör det möjligt för deltagarna att ge feedback till varandra och sprida ny information. Tårtkalas på Färingsö I somras bestämde sig Jessica Vestin för att överraska sina kollegor på Färingsö. –Vi har en tradition med fredagsfika varje vecka då vi turas om att ta med fikabröd. Jag kände att det vore skoj att överraska mina kollegor och hade med mig en prinsesstårta med Kriminalvårdsmotiv. Jag gillar att baka tårtor och faktum är att den här var ganska enkel att göra, säger Jessica Vestin. Norr Österåkerspelen bara växer och växer De populära Österåker- Sthlm spelen pågick i somras under tre intensiva veckor. Klienterna tävlade mot varandra i en mängd grenar, såsom fotboll, dragkamp, volleyboll, brännboll, styrkeövningar, friidrott och tipspromenad. Med hjälp av planering och engagerad personal genomfördes tävlingarna i god stämning. Morteza Bayat som varit planeringsansvarig berättar om OMKRIM 4/2015 ett trevligt event. –Årets spel blev mycket lyckat. Det är roligt att vi fått brev från andra anstalter där de vill veta tävlingsresultat och hur det gick i de olika grenarna. Spelen har växt och nu är det både mottagnings- och behandlingsavdelningen samt paviljongen som deltar. Klienterna har tränat hårt och vi har även infört en seniordag för deltagare som fyllt 40, säger Morteza Bayat. Morteza Bayat. 43 FRIDFULL SEMESTERBILD RUNTiKRIM Alexandra Aronsson från Karlskrona delar med sig av en fridfull semesterbild. Det var en riktig höjdarsemester enligt frivårdsinspektör Aronsson. − En fika vid Storulvån i Jämtlandsfjällen. Och tänk att sittunderlaget från jobbet kom till så bra användning. Jag njöööt! »Storövningen blev väldigt lyckad. man kan sammanfatta med orden: övning ger färdighet.« En av övningsledarna Arben Ahmeti på Hall. Produktionen fixade miljömål Efter ett års hårt arbete fick produktionen Sthlm på anstalten Hall sitt miljödiplom, enligt Omkring hundra personer deltog, när insatsstyrkan i region Stockholm sattes på prov i en storövning. kraven från Svensk miljödatabas, i början av juni. Man har infört ett miljöledningssystem, som är ett verktyg för att skapa ordning i miljöarbetet som rör produktionen inom tvätteri, keramik, plastindustri och montering/förpackning. − Vi hoppas att andra verksamheter ska ta efter. Förutom miljöengagemanget stärker det varumärket och bidrar till effektivisering och ekonomiska vinster i verksamheten, säger Olof Vannäs, miljösamordnande kvinsp. Men Halls ambitioner stannar inte där. − Det närmaste året siktar vi mot en Iso 14001-certifiering av produktionen, vilket ställer ännu högre krav på bland annat dokumentstyrning. Det långsiktiga målet är ett helt igenom certifierat och hållbart Hall – miljömässigt, socialt och ekonomiskt, säger Vannäs. ”Klienterna” tog över A-huset, men insatsstyrkan lyckades återställa ordningen. Storövning på Hall Det är oroligt Sthlm på avdelningen. De intagna har tagit över hela A-huset, efter att personalen misslyckats med att förhandla och sedan förlorat kontrollen och tvingats fly. Insatsstyr44 kan kallas in för att återställa ordning och säkerhet. Det var scenariot under en storövning på anstalten Hall i maj, med insatsstyrkan i region Stockholm. Trots iscensatta gisslantagningar och incidenter så lyckades insatsstyrkan ro hem uppgiften utan anmärkning. –En väldigt lyckad storövning. Man kan sammanfatta med orden: övning ger färdighet, säger övningsledare, vakthavande befäl Arben Ahmeti. Olof Vannäs, kvinsp och miljösamordnare, anstaltschef Mats Ehn och Erik Lambis, kvinsp för arbetsdriften, är stolta över miljödiplomeringen av Halls produktion. OMKRIM 4/2015 Foto: Henrik Witt RUNTiKRIM Foto: Carina Ryynänen Som gjort för aktiviteter Fabahari Tourai och Karin Svedskog jobbar med att visa kulvertmålningarna mitt i stan. Ovan ser man containern placerad på Skattetorget. Syd Den 16 juni sken solen påpassligt nog i Kristianstad, då man invigde anstaltens nya promenadgård och utegym. Förarbetet var noggrant. Man hade rensat upp och forslat bort gammal gräsarmering, plattor och en förbrukad volleybollplan. Förväntningarna var stora och både intagna och personal hade de sista veckorna kastat långa blickar ut på promenadgården. Med pompa och ståt invigde Nina Meijer, kriminalvårdsinspektör, den nya promenadgården medan det bjöds på bubblande förfriskningar. Kriminalvårdare Gunilla Molin klippte bandet, och för att ytterligare höja stämningen satte Nina Meijer det första skottet mitt i basketkorgen. –Härmed förklarar jag den nya promenadgården invigd, hoppas att ni kommer att trivas och ha mycket glädje av den, sa Gunilla Molin innan hon klippte av bandet. Runt gården finns plattor för promenad, med inspiration av löparbana. I centrum en gummibelagd yta där upp till åtta personer kan göra olika övningar för att aktivera sig. En yta är gräsbelagd för att man också ska kunna ligga i gräset och njuta. OMKRIM 4/2015 Att få uppleva en anstaltskulvert I Örebro fanns under sommarmånaderna möjlighet att uppleva hur det känns att befinna sig i en av Kumlaanstaltens kulvertar. –Det är häftigt! säger Fabahari Tourai. –Det är inte alla som har sett en korridor i Kumlafängelset, säger Karin Svedskog. Ungdomarna är gymnasister som sommarjobbar med att visa kulvertkonst för allmänheten. De befinner sig i en stor sluten container på Skattetorget, ett stenkast från Rättscentrum där frivården och regionkontor Mitt huserar. I containern finns några av de konstnärliga plåtar som pryder en 110 meter lång kulvert på anstalten Kumla. Det är intagna som har tillverkat plåtarna under konstnären Cecilia Janssons ledning. De har använt en mängd olika tekniker och material: svets, collage Mitt och till och med bladguld. Illusionen av att befinna sig i en fönsterlös kulvert förstärks av en film där anstaltskulverten projiceras på containerns kortsida. Helt plötsligt dyker insatsstyrkan upp med språngsteg! Med autentiskt ljud därtill kan besökarna uppleva stämningen på anstalten. Tillverkningen av plåtarna har pågått i flera år och arbetet sker ofta i mindre grupper. Enligt Cecilia Jansson har de intagna hanterat utmaningen med projektet på rätt sätt. Som exempel berättar hon om en grupp serber som efter att ha inspekterat albanernas konstverk genast ville göra något som var mycket större och mycket bättre. Utställningen på Skattetorget hölls öppen mellan kl 8–20. Cecilia Jansson öppnade och stängde på samma tider som de intagna låses in och ut. 45 RUNTiKRIM En miljon till projekt Jarro Bufff är föreningen som jobbar ideellt för att hjälpa barn till föräldrar som hamnat i Kriminalvården. Bufff i Norrköping (tidigare Bryggan) driver ett projekt som heter Jarro. Jarro ska säkerställa att barn till frihetsberövade får det stöd som de har rätt till samt se över och utveckla strukturer för hur Bufff samarbetar med socialtjänst och kriminalvård så resurserna utnyttjas maximalt. Öst Nu har projektet fått en miljon kronor av Allmänna Arvsfonden, som även tidigare stöttat Bufff Norrköpings projekt. –Att få fortsatt förtroende från Allmänna Arvsfonden är avgörande för vår verksamhet. Under nio år har vi drivit tre projekt, som slagit väldigt väl ut. Vi har en unik kunskapsresurs och målsättningen är att se till att vårt koncept sprider sig till hela landet. Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för de cirka 30 000 barn som är vår målgrupp, säger Stefan Strandberg på Bufff Norrköping. Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten Sagsjön. Handbok och rutiner för medföljande barn Varje år följer omkring tjugo barn med sin förälder in i fängelse. När antalet medföljande spädbarn ökade finansierade Allmänna arvsfonden 2012 ett projekt där Räddningsmissionen Solrosen bidrog med tre deltidsanställda familjepedagoger på anstalten Sagsjön. Syftet var att ta reda på mammornas behov och hur de skulle kunna tillgodoses under verkställigheten. Familjepedagogerna tillförde expertkunskap och engagemang, allt i ett nära samarbete med Kriminalvårdens personal. Väst Stefan Strandberg på Bufff är mycket glad över pengarna från Allmänna Arvsfonden. 46 Det tvååriga projektet har synliggjort anstaltens arbete med mammor och medföljande barn. − Direktiven har tydliggjort uppdraget, avsatt pengar och visat på en miniminivå hur personalen ska arbeta. Framför allt har barnombuden fått tid att utföra sina arbetsuppgifter, något som inte alltid funnits tidigare, säger Maria Nilsson, barnombud på Sagsjön. För tillfället finns inga barn på Sagsjön. Men Maria Nilsson berättar att de har arbetat fram en handbok med rutiner; både för de intagna mammorna och för personalen. Det finns en checklista som säkerställer arbetet, oavsett vem som jobbar. Projektet visade att mamman riskerade att isoleras i sitt omhändertagande av barnet. Familjepedagog Anna Ekberg pekar på vikten av att mammorna ges möjlighet att delta i program och utbildning. Och när familjepedagogerna passade barn fick de intagna tid att jobba med sig själva. – Mår inte mamman bra, mår inte heller barnet bra, säger Anna Ekberg. Då enskilda kommuner sällan får in den här sortens ärenden finns varken kompetens eller inarbetade rutiner hos socialtjänsten. Därför har en checklista utarbetats även för kontakt mellan socialtjänsten och Kriminalvården. – Nu när vi har rutiner kan vi initiera ett samarbete och det blir lättare att få till regelbundna möten, säger Maria Nilsson. Hon förklarar att många socialsekreterare blir förvånade när de inser hur bra det faktiskt kan fungera med mammor med barn på anstalt. Text och foto: Elisabet Omsén OMKRIM 4/2015 SÖRBYN RIVER FÖR ATT BYGGA NYTT RUNTiKRIM Den Lönnska villan på anstalten Sörbyn har tjänat ut och rivs. –Det är lite vemodigt. Det är inte många år sedan änkefrun besökte Sörbyn för att se huset en sista gång. Och i fjol var barnen, numera i 60–70-årsåldern, på besök och tittade på huset där de växte upp, säger samordnare Göran Engman. Ny regionchef vill vara nära Ljuständning för de klienter som avlidit. Region Östs nya chef, Jörgen Nordin, har juristutbildning och 25 års yrkeserfarenhet av Kriminalvården; som kriminalvårdare, kvinsp och kriminalvårdschef. Närmast kommer han från tjänsten som kriminalvårdschef för Kronobergshäktet, som är mitt uppe i den stora renoveringsprocessen. När han tog över regionchefskapet efter pensionerade Christer Karlsson såg han en chans att kombinera det bästa av två världar. −Som regionchef kommer jag jobba mer övergripande och strategiskt, men samtidigt ha basen kvar i den operativa verksamheten. Det är viktigt för mig, och målsättningen är att vara mycket ute i verksamheterna. Han ser flera utvecklingsområden för regionkontoret. −Närmast handlar det om att formera organisationen och hitta vägar för hur frågor ska behandlas. Jag kommer också ha mycket att göra med lokalförsörjningsfrågor och samordning av transporter. Öst OMKRIM 4/2015 Minnesstund för avlidna En gång om året på frivården Göteborg samlas den personal som vill komma för en minnesstund för avlidna klienter. Prästen Lars Olof Andersson, Loa, läser upp namn och tänder ett ljus för att hedra varje bortgången klient. Tillsammans läser deltagarna dikter och sjunger sånger. Hela minnesstunden tar bara tjugo minuter. – Det är ju människor med Väst svår bakgrund och ett hårt liv som vi träffar här. Ofta får vi tända ett trettiotal ljus, ibland fler. Vi ser det som ett sätt att visa respekt för den bortgångne men också för frivårdsinspektören som har haft kontakt med klienten. Även den muslimska själavården har varit med. – Stämningen på minnesstunden är inte kristen, men existentiell och andlig. Vi vet inte vilken livsåskådning våra klienter har haft. Frivårdschef Malin Sparrström, som tog med sig idén att hedra bortgånga klienter från anstalt, har hållit traditionen vid liv i tretton år. –Jag tycker det är en bra sak även ut ett arbetsmiljöperspektiv. Det ger en möjlighet att prata om andra saker på jobbet och en chans att hjälpa varandra i sorgen. Samordnare för minnesstunden, kriminalvårdsinspektören Thomas Petersson, tillsammans med prästen Lars Olof Andersson och frivårdschefen Malin Sparrström. 47 DEBATT EMERICH ROTH Det är bristen på kärlek som gör en människa till en hatare. Majoriteten av pojkar som hamnar fel i livet saknar en kärleksfull pappa eller annan manlig förebild. Det skriver Emerich Roth efter 50 års arbete med utslagna ungdomar. Foto: Sanna Sjöswärd Brist på kärlek leder EMERICH ROTH är överlevande från nazismens läger, författare och fördragshållare, initiativtagare till Exit på Fryshuset till stöd för unga som vill bryta upp från destruktiva gäng och kriminalitet, och nyligen mottagare av Raoul Wallenbergpriset. »En extremist väcker avsky. Däri ligger extremistens värde. Det är monstret som säljer tidningar och det är avskyn som ger extremisten uppmärksamhet. « 48 E xtremister är inte trevliga. Att ta avstånd från och känna avsky för sådana människor är mycket mänskligt och helt naturligt. Inte minst för en människa som jag, som upplevt nazismens förföljelser under andra världskriget. Men hur gärna jag än skulle vilja säga att manifestationer hjälper mot extremismen, kan jag inte det. Vill man motverka extremistiskt våld måste man finna orsaken till att människor hamnar fel i livet. En extremist väcker avsky. Däri ligger extremistens värde. Det är monstret som säljer tidningar och det är avskyn som ger extremisten uppmärksamhet. Sannolikt har ytterst få av extremisterna läst Hjalmar Söderberg, ändå följer de hans förutsägelse till punkt och pricka. ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Extremisten är en människa som hatar. Hatare kan delas upp i två kategorier. En som har fått hatet i sig med modersmjölken. Den sortens hatare ger störst anledning till oro därför att de fortplantar sitt hat varhelst de befinner sig. Den andra kategorin är de som själva börjat hata på grund av brist på hatets motsats – kärlek. Den senare kategorin är till skillnad från den första behand- lingsbar om vi sätter in insatser innan hatet hunnit cementeras. Att människor blir hatare på grund av brist på kärlek kan låta banalt och provocerande. Ska vi nu, som tack för våld och skadegörelse, visa extremisten kärlek? Jag svarar bestämt ja på den frågan. Jag har under andra världskriget upplevt hatets och våldets yttersta konsekvenser i nazisternas koncentrationsläger. Sedan jag kom till Sverige har jag arbetat 30 år inom social- och kriminalvård och har under de senaste 23 åren föreläst i skolor. Jag var initiativtagare till Exit, som hjälpt hundratals ungdomar att hoppa av från destruktiva gäng. All min erfarenhet och alla mina samlade kunskaper pekar åt ett enda håll; hatet kommer sig av att barn får växa upp i hem som lider brist på kärlek och omtanke. Det handlar om en uppväxt utan kärlek och trygghet. I stället är det misshandel, drogmissbruk eller iskall kärlekslöshet. De flesta hatarna är pojkar, och det som utmärker sig i pojkarnas berättelser är papporna. Det är pappor som misshandlar, missbrukar eller är oförmögna att visa kärlek. Eller bara är frånvarande av olika anledningar. Fäder eller andra goda manliga förebilder har en oerhört viktig uppgift att fylla för pojkar. Materiellt välstånd saknar betydelse i dessa sammanhang. Hatare kan komma från alla samhällsklasser. Mediernas betydelse för hatarna är däremot mycket stor, de spelar faktiskt en huvudroll. En grundläggande förutsättning för att finna rätta lösningar på samhällsproblem är att kalla saker vid dess rätta namn. En person som tvångsmässigt dricker alkohol kallar vi alkoholist, en som använder narkotika kallar vi narkoman. Lika självklart borde det vara att kalla kriminella och våldsbenägna för det de är och inte envisas med att endast söka nazistiska och rasistiska motiv i deras handlingar. Genom att envisas med att ge deras beteende endast ideologisk eller politisk innebörd har vi omedvetet hjälpt till att legitimera deras handlingar och åsikter. I stället bör medier använda sin fenomenala förmåga till research. Förklara varför hataren har blivit hatare. Hatarens JA till kärlek till hataren. NEJ till att ge hatiskt beteende enbart ideologisk innebörd. OMKRIM 4/2015 Vad tycker du om Emerich Roths debattinlägg? Debatten fortsätter på www.kriminalvarden.se. Gör ditt inlägg där. till hat liv börjar inte i 20-årsåldern med sten i hand och hat i blick. För en människa med rätt kunskaper är det ingen konst att upptäcka en hatare redan i småskolan. Ju tidigare man sätter in åtgärder desto lättare är det att bota. Det är skolan som är verktyget och möjligheten. Framtiden befinner sig där – fem dagar i veckan. Skolan är den enda platsen där det finns möjlighet att kompensera för vad som fattas i hemmet. Av det skälet borde skolan få alla de resurser som krävs för att kunna fungera som ett andra hem för dem som behöver det. Genom att hjälpa ungdomar som mår dåligt när de går i skolan, kan vi stoppa eller i varje fall minska nyrekrytering till destruktiva gäng. Vad skolan behöver är mer utbildning i problematiken och fler anställda. Framför allt behöver den fler män. För att lyckas måste skolan visa uthållighet, se till att personalen blir kvar och går att lita på. Det är ju så närvarande pappor fungerar. De försvinner inte. Skolan är samhällets viktigaste plats. Därför måste antagningskraven till lärarutbildningen höjas, liksom lönen och yrkets status. Men har vi verkligen råd? Ja, om man har en vidare blick och förmår att även räkna minskat lidande som en vinst. En hatare drar sällan några större strån till samhällsstacken. Däremot kostar han ofta stora summor i form av vandalisering, sjukfrånvarokostnader, polisinsatser, domstolskostnader och kriminalvård. En värsting med mångårig kriminell karriär bakom sig som varit med mig på mina föreläsningar har enligt beräkningar kostat samhället runt 45 miljoner kronor. Min slutsats – baserad på 50 års erfarenhet i möten med utslagna ungdomar – är att majoriteten av pojkar som hamnar fel i livet saknar en kärleksfull pappa eller annan god manlig förebild. För att få vetenskapligt belägg för detta föreslår jag att resurser avsätts till ett nordiskt projekt för forskning kring och kartläggning av kända hatares uppväxt och barndom. Jag är övertygad om att många fler värstingar skulle våga hoppa av från destruktiva gäng när dom har förstått att vi förstår. OMKRIM 4/2015 INSÄNDARE Skriv gärna insändare till Omkrim. Om du skriver kort är chansen att komma med större. [email protected] Mer nyfiket skoj än gravallvar KAMRATFÖRENINGEN VILL BYGGA BROAR K riminalvårdens Kamratförening vill bygga broar mellan aktiva och pensionerade kollegor. Det vi medlemmar har gemensamt är att vi är nyfikna på vad som händer inom Kriminalvården. Därför genomför föreningen studiebesök, regionala möten och bjuder in generaldirektören och andra ledande tjänstemän för information och dialog. Vi har ordnat en berättartävling och varje år utser vi Årets kamrat som får ett stipendium av föreningen. Tillsammans har vi medlemmar lång erfarenhet och kunskap om svensk kriminalvård. Problemen i Kriminalvården är i mångt och mycket desamma i dag som för trettio år sedan, däremot har samhället för- ändrats. En uppgift för föreningen är att bidra med kunskaper om tidigare lärdomar. Allt för att slippa uppfinna hjulet på nytt. Det är Sten-Åke inte gravallvar då vi Lövdahl. träffas, utan vi möts under lärorika och trivsamma former. Varmt välkommen som medlem! Det är öppet för alla som arbetar eller som tidigare har arbetat i Kriminalvården. Det kostar 100 kronor per år. Läs mer om Kamratföreningen på www.krimkamrat.se Vill du bli medlem kan du mejla namn och postadress till [email protected] Sten-Åke Lövdahl, ordförande, Kriminalvårdens Kamratförening Ur Omkrim nummer 3 2015. ...och så här gör du för att nominera Årets Å kamrat D u vet väl att du redan nu kan nominera din trevligaste kollega till Årets kamrat 2016? För tionde året delar Kamratföreningen ut ett stipendium på 2000 kronor och ett tjusigt diplom till en kollega som gör, eller har gjort, en insats utöver det vanliga gentemot kollegor eller en klient. Skicka ett mejl till krimkamrat@ telia.com Glöm inte att motivera varför din kollega är värd priset. Här är samtliga Kamratstipendiater 2007 Bengt Åkesson, Vellinge. 2008 Örjan Lindskog, Kristianstad. 2009 Ulla Antonsson, Nyköping. 2010 Pelle Degerberg, Norrköping (postumt). 2011 Hasse Pettersson, Eskilstuna. 2012 Anna Andersson, Luleå. 2013 Annika Bergelius, Österåker. 2014 Jan Bäckström, Skärholmen. 2015 Lars Klasson, Skänninge. 49 KULTIKRIM 50 OMKRIM 4/2015 VÄXTVERK SVETSAR SAMMAN K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T I HENRIK WITT / FOTO det ståtliga plåtträdet dinglar guldnycklar, ljuslyktor, kedjor och - en hembränningsapparat. I en J E Nav S FÄtoppgrenarna LT S K O G / T E XT - säkert fem C L A S S Aen N Dplåtkråka. B E R G / F O T O Allt är meter upp N- Isitter tillverkat i anstaltens plåtverkstad. Några intagna har skapat små visitkort i form av svetsade plattor med initialer eller intagningsnummer. Upprinnelsen till skapelsen är att kommunen och de ansvariga för Konst På Hög bjöd in anstalten att göra ett verk inför anstaltens 50-årsjubileum. Pernilla Muhli, svetslärare på Kumla, föreslog att Cecilia Jansson skulle samarbeta med hennes elever. De intagna behövde öva på svetsning och Pernilla visste att Cecilia hade kreativa idéer. Cecilia föreslog i sin tur ett träd och skapade en skiss i papper i full skala för att visa de intagna hur stort hon tänkt. Jens har varit med hela vägen. Nu färdigställer han och Cecilia den sista trädgrenen. Konstpro- OMKRIM 4/2015 jektet har gjort att tiden i anstalt gått snabbare och han är nöjd över att ha kommit på kättingen och de solcellsdrivna lyktorna som hänger i trädet. – Det ser säkert nice ut på kvällen, säger han. Fyra svetslicenser har han klarat av som han hoppas få nytta av på utsidan. Det första han ska göra när han muckar om en dryg månad är att åka upp till Kvarntorpshögen för att se trädet på plats. Jämte Jens finns en annan van svetsare. Hembränningsapparaten och en skir fågel som torkar vingarna är hans skapelse. Det var definitivt en roligare utmaning än att tillverka 400 likadana krokar. På ett pedagogiskt vis har Cecilia Jansson under åren 2009-2011 handlett omkring 30 intagna som tillverkat de konstplåtar som pryder väggarna i en 110 meter lång kulvert under anstalten. Nu är hon glad över att vara tillbaka på Kumla och över » 51 KULTIKRIM Cecilia Jansson och Kumlas svetslärare Pernilla Muhli. ”Till trädet har vi bara använt skrot och sådant som annars skulle slängas”, berättar Cecilia Jansson. » »Det liknar de intagnas position i samhället. Den där känslan av att inte riktigt platsa.« 52 att så många är inblandade i utsmyckningen av trädet Yggdrasil. Det finns många konstnärliga talanger i fängelse, konstaterar hon. Ofta möts hon av ett visst motstånd. ”Jag kan inte måla”. Cecilia blir motorn och hon bollar tillbaka den spontana rädslan.” Vad kan du bidra med?” De intagna visar sig visst vara kreativa och med lite handledning kan alla bidra. Flera har tidigare sysslat med graffiti, tatueringar, text eller musik. – Någon är bra på konstruktion, en annan gör finurliga saker och en tredje bara jobbar på. Alla kanske inte gillar varandra asmycket, men man har nytta av varandras erfarenheter. Cecilia Jansson brinner för det tekniska. Att svetsa, gjuta, jobba med lera eller gips. Eller kroki. Ursprungligen var hon keramiker och sedan huvudlärare i skulptur och teckning på konstskolan i Örebro. Nuförtiden styrs hon inte av materialet. Hon använder grunderna från keramiken, men materialet kan variera, det kan bli betong eller något annat. Hon antar gärna utmaningar. – Så fort något är läskigt måste jag göra det. Jag gillar att utmana mig själv och rädslan släpper så fort jag kommit igång. Det förhållningssättet gör att hon ständigt utvecklas. Nu är hon inne i en fas där utlandsstipendierna avlöser varandra. I höst medverkar hon i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att bli uttagen till ett VM. Dagen innan Omkrim träffar Cecilia på Kumla har hon tackat ja till sex månader i Brooklyn våren 2016. De senaste åren har hon varit i Kina i flera omgångar där hon jobbat i porslin och I verkstaden på Kumla svetsar de intagna på den sista grenen. ”Det är kul att anstalten har kommit underfund med vad de kan ha konstnärer till”, säger Cecilia Jansson. textil. Textil är något nytt för henne, men det handlar inte längre om vilket material hon jobbar med, utan idéerna bakom. − Olika material har olika budskap. Till trädet har vi bara använt skrot och sådant som annars skulle slängas. Så det har inte kostat något, förutom min lön och att få trädet på plats, säger Cecilia. Hon uppskattar att hennes kunnande kommer till användning och har blivit en del av anstaltens verksamhet. − Jag känner mig nyttig och är uppskattad för det jag är. Folk känner till att det görs konst och arbetet har vuxit fram på ett naturligt sätt där anstalten har hängt med. Ytterst handlar det om dialog och tillit. Om att ledningen, intagna och de som jobbar i verkstaden litar på varandra. Ett besök på Halden Fengsel i Norge fann Cecilia Jansson inspirerande. Där fanns flera verkstäder med anställda konstnärer. Hon påpekar att det är viktigt att konsten inte blir ful eller pinsam. Det som tillverkas måste hålla en hög nivå. Det får sådana bonuseffekter. Som att de intagnas självförtroende växer och att de känner att de ingår i ett större, meningsfullt sammanhang. Från början var det tänkt att trädet skulle stå på anstaltsområdet, där det saknas träd. Men nu är det en fast installation till Konst på Hög. Cecilia Jansson gick runt Kvarntorpshögen för att finna den bästa placeringen av trädet. – Jag ville att det skulle stå i närheten av andra träd, men ändå lite vid sidan av. Det liknar de intagnas position i samhället. Den där känslan av att inte riktigt platsa.O OMKRIM 4/2015 DJÄVULSDANSEN BLI FRI FRÅN MEDBEROENDE AKTÖRERNA Ann Söderlund och Sanna Lundell Aktörerna är Staffan Bergfeldts författardebut. Sedan 1981 har han arbetat som advokat med flera uppmärksammade mål. Boken handlar om rättsapparatens aktörer i en mellanstor svensk stad. En stad som påminner en hel del om Staffans hemstad Eskilstuna. Aktörerna är en humoristisk och spännande bok och ges ut av förlaget Axplock. Staffan Bergfeldt Efter SVT:s publiksuccé med dokumentärserien Djävulsdansen kommer nu boken. Det är en praktisk självhjälpsguide för alla som lever nära någon som är alkoholist, narkoman eller har något annat beroende. Kriminalvårdare och författare J O H A N Å H L U N D / T E XT& F OTO A tt det finns talangfulla skribenter inom Kriminalvården är Rickard Törnkvist ett bevis på. Han jobbar som vårdare på häktet Kronoberg och Kanindansen är hans debutroman. Omkrims utsände möter upp på ett fik på Södermalm i Stockholm för att få höra hur allt började. Rickard, hur hamnade du inom Kriminalvården? – Jag såg en platsannons och kände att jobbet skulle passa. Jag har tidigare i livet arbetat som mentalskötare så jag sökte och fick jobbet. Du har gått från reklambranschen till Kriminalvården. Varför? – Jag hade bestämt mig för att skriva min bok, och jag tog uppgiften på allvar. Jag bytte jobb för att få tid att skriva. Jag har nu jobbat åtta år på häktet Kronoberg och kan kombinera heltidsjobb, familj och mitt skrivande. Boken tog sju år att få klar. Hur skulle du själv beskriva boken och din författarstil? – Jag har en betraktande stil och boken har ett stänk av Arto Paasilinna över sig. Den är dråplig och har en hyfsat svart humor. Jag tycker att man ska tro på det man skriver och just nu går författarskapet bra. Jag får bekräftelse och har skrivit en bok som jag är stolt över och det är en jäkla skön känsla. Skriver du på något nytt just nu? – Ja det gör jag. Jag har en ny bok på gång och det är en historia med inslag av magisk realism. Mer än så avslöjar jag inte, men den är rolig att skriva. O Att vara liten i en ledsam hemmiljö STINA WIRSÉN är känd för barnböcker som Rut och Knut och Liten Skär. Nu är hon tillbaka med en allvarlig och samtidigt hoppfull liten bok om hur det är att vara Liten i en ledsam hemmiljö. Boken med titeln Liten har kommit till genom ett samarbete med Brottsoffermyndighetens projekt ”Jag vill veta” och tanken är att den ska informera och berätta om barn och deras rättigheter och vuxnas skyldigheter. Liten är en figur med långa öron som lever i en tillvaro med bråk och stök. Hemma hos Liten är det många dagar som inte är glada och de som ska ta hand om Liten är också ledsna. Liten glöms ofta bort, och bara grannen finns som tillflykt när det stormar som värst hemma hos Liten. Men så en dag berättar Liten allt för Fröken på förskolan och de ledsna dagarna blir sakta men säkert färre. Liten är anpassad för barn från fyra till sju år och kan läsas för en barngrupp på förskolan eller användas av yrkesverksamma som möter barn som har upplevt våld hemma. ÄVENTYR I SVENSSONLAND Joakim Palmkvist KANINDANSEN Rickard Törnkvist Reklamaren Ruben vaknar upp på psyket efter en mindre lyckad incident med en av Skansens lemurer. På psyket träffar han på Bengtson, en tre äpplen hög tomte. Efter att ha blivit goda vänner beger de sig båda ut på en resa genom Sverige. OMKRIM 4/2015 Rickard Törnkvist. Om mördaren och skytten Peter Mangs som under sju år satte Malmö i skräck. Författaren och kriminalreportern Joakim Palmkvist har intervjuat Mangs i omgångar och skildrar hans livshistoria, våldsdåden och dess konsekvenser samt polisarbetet som pågick i jakten på den då okände gärningsmannen. 53 KULTIKRIM Tavlan Kaos - inspirerad av Kandinsky. Björkens bark gav inspiration till denna tavla berättar konstnären. Vernissagemingel på Hällbyanstalten med nöjda konstnärer. Efter föreläsningar om abstrakt konst, färglära och komposition presenterar en deltagare detta verk. ABSTRAKT BLEV KONKRET PÅ HÄLLBY HENRIK WITT / T E XT & F OTO »Alla deltagare har verkligen tagit kursen i abstrakt konst på allvar.« Mikael Gjörwell, kursansvarig. 54 D et är havet, säger Luis när vi står framför hans tavla med textur, former och linjer. Jag har fiskat mycket, fortsätter han och tystnar, men fortsätter snart. – Jag känner frihet när jag ser den. Det har varit superviktigt att jag fått ut min kreativa grej, många säger att de inte kan – men det går. Det är vernissage på anstalten Hällby. I åtta veckor har det varit kurs i abstrakt måleri. Påtagligt nöjda konstnärer minglar runt och visar sina verk för andra intagna och anställda. Mikael Gjörwell är ungdomspedagog och kursansvarig. – Vi hade lite olika idéer om vilken sorts kurs vi skulle ha men kom fram till att abstrakt, icke föreställande måleri passade bäst, berättar Mikael. – Det har varit helt fantastiskt – långt över förväntan. Målsättningen var att vi skulle ha åtta deltagare som skulle göra åtta verk, det blev fem deltagare och över tjugo verk. Själva idén kommer ifrån det pedagogiska begreppet om plats, identitet, lärande. – Här på anstalten är det en plats där det är svårt att skapa sig en identitet men på kursen har de kunnat äga det kreativa rummet, fortsätter han. Alla på kursen är nybörjare. Deltagaren Luis berättar att han stött på abstrakt konst i Indien, men aldrig gjort något själv förut. På första lektionen fick de bara använda linjer för att förmedla känslor. – Från första stund har vi pratat om komposition och färglära, säger Mikael Gjörwell. För att undvika flummighet har vi haft en konsthistorisk inledning. Alla har verkligen tagit kursen på allvar och man har nästan kunnat ta på stämningen ibland. Ahmad har varit med på kursen. – Kul kurs, men den var för kort och för få tillfällen. Jag har fått ut mycket känslor. När man gör sånt här går tiden fort, man slappnar av. Konst är fint, alla har en egen stil. Alla tolkar på sitt sätt. Tuffaste momentet var när det infördes andra material. Rektor Johan Ahlström besöker Hällby idag enkom för vernissagen. – Det här är suveränt. Det enda jag gjort som chef är att jag sagt till Micke att köra. Det här är ett perfekt sätt att få in killarna till andra utbildningar – Det är väldigt viktigt att få lyckas och skaffa självförtroende. Vilket de har gjort här, fortsätter rektorn där vi står och ser på de minglande utställarna. O OMKRIM 4/2015 Samtliga som sett den säger att det ser ut som universum. Mikael Gjörwell berättar att han som målat den har utvecklats mest under kursen. OMKRIM 4/2015 55 GULDKORN I VARDAGEN Ibland kan ett möte, några ord eller bara ett leende från en klient eller en kollega få oss att komma ihåg att vi faktiskt gör skillnad. ”Känns speciellt när folk kommer fram och tackar” Det segrande laget från Kalmar. Linus Carlsson, produktionsledare häktet Jönköping, berättar: SM-finalen avgjordes mellan Saltvik och Kalmar. » När man träffar unga människor känns det mest. Jag får uppfattningen att man som kriminalvårdare spelar större roll för de unga. Att de kan se upp till en. Det känns speciellt när folk kommer fram till en efteråt och tackar. Jag träffade en kille på stan efter att jag träffat honom på häktet. Han hade väldigt stora drogproblem när han satt hos oss. Han var ung, kanske 20, men hade missbrukat sen han var 16. Han var stöddig när han kom in, men jag kände att han mjuknade med tiden. Jag föreslog att han skulle börja med någon idrott, helst lagidrott. Tillhör man ett lag 56 Finaldrama i innebandy-SM håller man sig borta från kriminalitet och annan skit. När jag träffade honom på stan hade det gått flera år. Han kom fram till mig – de måste ta första steget, man vet ju inte på vilket sätt de gått vidare – och tackade mig så väldigt mycket. Han sa att han hade tagit till sig av det jag sagt, han hade börjat träna, skaffat flickvän, slutat med droger och fått ett jobb. Det kändes väldigt Berätta om trevligt. O ditt guldkorn Minns du när det har känts lite extra? I Omkrim kan du dela med dig av din berättelse. Skriv några rader till: [email protected] I årets SM möttes tio lag. Många matcher var rafflande och avgjordes i slutsekunderna. När det laddade gruppspelet var slut var de vassatse lagen kvar: Kalmar, Saltvik, Kristianstad/Karlskrona och Norrköping. I semi möttes Kalmar-Norrköping och Saltvik-Kristianstad/Karlskrona. Efter två jämna matcher vann Kalmar och Saltvik. Bronsmatchen mellan Norrköping och Kristianstad/Karlskrona var dramatisk. Kristianstad/ Karlskronas målvakt kolliderade och slogs medvetslös. På sjukhuset visade det sig turligt nog att han klarat sig bra och man beslöt att de båda lagen i bronsmatchen skulle dela broderligt på medaljen. Finalen mellan Saltvik och Kalmar inleddes i högt tempo. Saltvik ledde tidigt men Kalmar kvitterade och tog sedan ledningen. Kalmar ökade till 3-1 men Saltvik lyckades reducera. Sista minuterna jagade Saltvik kvittering, tog timeout och tog ut målvakten. Med en sekund kvar avgjorde Kalmars skyttekung Martin Olsson med mål i öppen kasse och stor glädje bröt ut i hallen. O OMKRIM 4/2015 SPORT & FRITID FIVE-A-SIDE, ÄR DET EN NY GREN? 17–18 oktober är det svenska mästerskap i five-a-side. Är det en ny gren för oss i Kriminalvården? Gustav Pettersson, NTE Stockholm, är kontaktperson för sporten. –Nja. Vi har tidigare haft mäster- skap i futsal, som är inomhusfotboll. Five-a-side är samma sak, men med lite enklare regler. Vi är fem i varje lag, spelar på handbollsplan, med handbollsmål. Kortare matcher än i ute-fotboll. Årets mästerskap anordnas av Häktets IF,Göteborg. FRÅGAN Har du något bra tips för lunchlådan? Jane Johansson, kock, anstalten Skänninge. – Ha ha, jag har ätit lax i flera veckor nu. Som kock kan jag ta med mig den rå och steka upp på jobbet. Annars är grytor bra i låda, då behövs inte så mycket tillbehör. Potatis tycker jag inte blir gott, de blir svampiga när de värms upp. Ofle Mohamed, uppsökare, häktet Karlstad. – Jag tycker att köttgryta och ris passar bra i matlådan. Och pasta och köttfärssås funkar alltid. Sofia Spännar, lärare och kriminalvårdare, häktet Karlstad. – Mitt tips är korv stroganoff och ris. Eller kycklingwok, thaigrönsaker och nudlar. Christina Lindroth, kvinsp, frivården Stockholms län. – Ja, jag har det gubben lagade till middag igår. Det blir säkert jättegott idag också. Det är kyckling med cashewnötter och ris. OMKRIM 4/2015 Samtliga lag i nordiska mästerskapen i Helsingborg samlade på en bild. Norge tog hem storslam på NM Det nordiska mästerskapet i fotboll bjöd på dramatik och härliga matcher. Till mångas glädje blev de flesta matcherna målrika. Norges damlag var ruggigt effektivt med 27 gjorda mål och endast två insläppta. Näst bäst var Sveriges damlag med 12 gjorda mål. Herrarna spelade mer målsnålt, och även där var Norge bäst, tätt följt av Sverige. Norges damlag laddade ur rejält och storsegern mot Finland med 16–0 var turneringens målexplosion. När turneringen var klar stod Norge som vinnare. De vann i både herrklassen och damklassen, med segrar i samtliga matcher. Sveriges båda lag gjorde också bra ifrån sig och kom tvåa. I damspelet knep Danmark bronset och Finland slutade fyra. I herrspelet kom Finland på bronsplats och Danmark fyra. Lördagen avslutades sedan med bankett på MS/Aurora ute på havet mellan Helsingborg och Helsingör. Anders Olofsson, med kollegor från häktet Helsingborg lovordades för ett väl genomfört mästerskap. Nästa NM i fotboll blir i Finland. O ÄRLIG MAT I HALDEN FENGSEL Boken innehåller recept tillagade med kärlek av elever som går en mat- och restaurangutbildning på fängelset i norska Halden. Recepten finns på norska och engelska. Boken är layoutad och tryckt i fängelsets mediaverkstad. Med i boken finns även en cd-skiva med musik inspelat av intagna. Boken kan köpas i anstaltens nätbutik haldenfengsel.no 57 HEDERVÄRT Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist från Röda korset har varit uppskattade på häktet i Uddevalla i många år. ”Tack från alla oss fängslade själar som ni mött genom åren...” börjar den handskrivna dikten från en intagen. Ovärderliga insatser belönades med dikt och jordgubbstårta Under 18 år har Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist jobbat ideellt för Röda Korset och besökt intagna i häktet i Uddevalla varannan torsdag. »Jag känner att jag gjort nytta. Det känns vemodigt att sluta.« 58 Ingrid Dahlqvist och Gunnel Törnkvist är två kvinnor som de intagna på häktet i Uddevalla verkligen kommer att sakna. Under 18 år har de jobbat ideellt för Röda Korset och besökt de intagna varannan torsdag. I juni upphörde deras arbete och de avtackades med kaffe och jordgubbstårta. Samtidigt fick de även ta emot en vacker dikt som en intagen skrivit på egentillverkat papper. − Jag har haft 18 fantastiska år med otaliga samtal med de intagna. Vi har hunnit med två eller tre besök vid varje tillfälle och det har varit väldigt givande och trevligt för både oss och de intagna. Behovet att prata med någon utanför Kriminalvården är stort. Jag känner att jag gjort nytta, det känns vemodigt att sluta, säger Ingrid Dahlqvist. En annan som bekräftar deras förtjänster är kriminalvårdsinspektör Karin Eriksson: − Ingrids och Gunnels besök är ovärderliga. Besöken har varit viktiga avbrott för de intagna. De har varit uppskattade och har fyllt en viktig social funktion här på häktet. OMKRIM 4/2015 HEDERVÄRT Pension Följande anställda har gått eller kommer inom kort att gå i pension: May-Anne Joslin produktionsledare, anstalten Johannesberg. Ulla Henriksson kriminalvårdare, anstalten Rödjan. NTE Irene Lorentzen kriminalvårdare, antalten Tidaholm. Thorbjörn Bennelind kriminalvårdare, NTE Göteborg. Anette Hellström kansliassistent, frivården Borås. Kjell Åström kriminalvårdare, NTE Härnösand. Jan Olof Sundin kriminalvårdare, NTE Karlstad. Region Syd Torkel Dromberg regionjurist, regionkontoret. Michael Nilsson kriminalvårdare, häktet Helsingborg. Ronny Fast kriminalvårdare, häktet Helsingborg. Lis-Charlott Noresson kansliassistent, frivården Helsingborg. Irene Ljunggren personalassistent, frivården Kristianstad. Ulla Olsson frivårdsinspektör, frivården Kristianstad. Region Väst Marie Roos kriminalvårdare, häktet Uddevalla. Ingemar Lydén kriminalvårdare, anstalten Borås. Aila Ruuskanen lärare, anstalten Högsbo. OMKRIM 4/2015 Region Mitt Timo Ilmarsson produktionsledare, häktet Nyköping. Per-Åke Ekblad kriminalvårdare, häktet Örebro. Lennart Svedjebro produktionsledare, anstalten Kumla. Mikael Österholm kriminalvårdare, anstalten Nyköping. Lena Hedlund kriminalvårdare, anstalten Salberga. Ingrid Karlberg Åkerlund kock, anstalten Tillberga. Region Stockholm Sven Fredriksson frivårdsinspektör, frivården Luleå. Elisabeth Lorenz sjuksköterska, häktet Kronoberg. Ulrika Näslund verksamhetsexpert, regionkontoret. Mareet Vilen kriminalvårdare, anstalten Asptuna. Christian Axelsson vakthavande befäl, anstalten Hall. Göran Karlsson kriminalvårdare, anstalten Hall. Eva Kåhl kriminalvårdare, häktet Nyköping. Markku Lehtonen kriminalvårdare, anstalten Hall. Timo Ilmarsson produktionsledare, häktet Nyköping. Paul Plunger kriminalvårdare, anstalten Hall. Grazyna Berglin kriminalvårdare, anstalten Mariefred. Saga-Lena Nilsson programledare, anstalten Hall. Göran Gustavsson kriminalvårdare, anstalten Mariefred. Per Elebäck produktionsledare, anstalten Norrtälje. Bo Andersson vakthavande befäl, anstalten Kumla. Peter Offenbacher kriminalvårdare, anstalten Storboda. Solweig Andersson kriminalvårdare, anstalten Kumla. Ingvor Andersson produktionsledare, anstalten Täby. Lennart Svedjebro produktionsledare, anstalten Kumla. Gunnar Ivanov frivårdsinspektör, frivården Sollentuna. Sören Thorén kriminalvårdare, anstalten Kumla. Kenth Andersson kriminalvårdare, anstalten Kumla. Per Ericsson kriminalvårdsinspektör, anstalten Kumla. Pirjo Wilhelmsson kansliassistent, frivården Karlstad. Region Nord Håkan Ström kriminalvårdschef, anstalten Gävle. Kerstin Danielsson kansliassistent, anstalten Gävle. Karin Grane Eriksson frivårdsinspektör, frivården Sundsvall. Nit och redlighet Följande har erhållit eller kommer att erhålla utmärkelse för nit och redlighet i rikets tjänst: Thomas Granevi kriminalvårdare, häktet Gävle. Berit Söderkvist kriminalvårdare, häktet Gävle. Anders Eriksson kriminalvårdschef, anstalten Tygelsjö. Michael Nilsson kriminalvårdare, häktet Helsingborg. Anette Skrydstrup kriminalvårdare, häktet Helsingborg. Kjell Olsson, erfarenheten personifierad. Omtyckt övervakare får många julkort Det är inte ovanligt att personer som jobbar med kriminalvård fortsätter långt upp i åldrarna, helt enkelt för att de trivs med uppgifterna. Kjell Olsson är en av dem. Han har varit lekmannaövervakare inom frivården i Malmö i 44 år. Trots att han fyllt 78 jobbar han fortfarande med att stödja och hjälpa sina klienter så att de inte återfaller i brott. –Jag har ett fantastiskt uppdrag och har mött många klienter genom åren. Vissa har jag träffat i omgångar under 20–30 år och jag trivs väldigt bra ihop med dem. Jag brukar ta med mig hunden och lite mat vid mina besök, vilket uppskattas. Det är ett givande jobb och jag får många julkort och telefonsamtal vid högtider, säger Kjell. Med sin bakgrund från rättspsykiatrin i Lund är Kjell Olsson omtyckt av både klienter och personal. Någon som vittnar om hur viktig Kjell och hans besök är för klienterna är Mona Frank, frivårdsinspektör och ungdomshandläggare i Malmö. –Kjell är en otroligt bra och viktig resurs som kan hälsa på hemma hos klienterna, även utanför Malmö. Dessutom är han väldigt bra på att stödja klienter med psykisk ohälsa, vilket är ytterligare ett stort plus, säger Mona Frank. 59 Posttidning B Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping PELLE EKMAN UTGÅNG »DET VAR EN GÅNG EN PAPPA« D et är söndag morgon i skärgården. I natt kom hösten på besök. Havet blygrått, blåst från norr och talltopparna stretchar första gången efter sommarvilan. De första avmastade segelbåtarna går förbi – för motor. Nu är det motvind i ett drygt halvår. Det är som när man över ett middagsbord vill berätta om vår verksamhet. När ämnet kriminalvård kommer upp så vänder ofta vinden, man får kryssa och det är inte så lätt att navigera mellan fördomarna, de felaktiga påståendena och ”sanningarna” folk läst sig till på Flashback. Man hamnar i ett stimulerande underläge, förklarar rättspraxis, rättar till felaktigheter. När man väl får chansen att berätta brukar tonläget dämpas, öron spetsas. Jag minns min egen starka reaktion på Godnattsagor inifrån. Med glansiga ögon lyssnade jag på berättelsen om hur intagna föräldrar läser in berättelser på cd som deras barn hemma i sängen kan lyssna till medan ögonlocken blir tunga. Oftast är det pappor som läser, män som för många år sedan abdikerade som fäder, män som kanske inte känt att de dugt, som svikit förtroenden och aldrig tagit ansvar. Som förträngt faderskapet, drogat bort samvetskvalen, minnena och de skuldkänslor som är så svåra att konfrontera, än mindre börja bearbeta. Det var en gång en pappa. Förra våren träffade jag Mats som jobbar med ungdomar på häktet i Göteborg. Han berättade om personalens envisa försök att mildra konsekvenserna av åklagarens krav att också tonåringar ska sitta med restriktioner i väntan på rättegång, ibland i månader. Mats visade ett litet kök i slutet av korridoren där killarna gömda bakom draperi lär sig laga mat. Han berättade om den glädje en ung man som lagat spagetti och köttfärssås visar när han får receptet inplastat. Ett bevis på att han lyckats med något. Det här ska jag göra till morsan när jag kommer ut, sa en kille, berättar Mats. Det ryms mycket bakom de orden. Och det handlar nog inte bara om att kunna hacka lök, men lika mycket om längtan efter att bli sedd, uppskattad, älskad trots allt som hänt. Det här ska jag göra till morsan när jag kommer ut. Känn på den. Domstolen avgör om åklagaren ska få gehör för kravet på restriktioner. Inte Kriminalvården. Vi försöker däremot göra det bästa möjliga av en otroligt tuff situation som någon annan bestämt formerna för. Det kan vara pannkakor eller Fia med knuff. Skratta den som tycker det är roligt. Min gamle vän juristen mumlar på fullaste allvar att det sitter ju skyltar som säger ”Inget fläsk” utanför nästan varenda cell på Kronoberg. Man tror knappt sina öron. Det skadar inte om middagssamtalen över höstens viltgrytor närmar sig sanningen. Men de som med grumliga avsikter fiskar efter hur många invandrare som sitter i svenska fängelser får inga svar av oss. Av den enkla anledningen att vi inte bryr oss om varifrån klienterna kommer. De är dömda att vara hos oss vi gör vad vi kan för att den tiden ska bli så bra som möjligt. Dessutom är vi i lag förbjudna att registrera etniskt ursprung. »Vi försöker däremot göra det bästa möjliga av en otroligt tuff situation som någon annan bestämt formerna för.« Vi på kommunikationsavdelningen jobbar med en liten skrift som snart är klar: 100 frågor och svar om allt tänkbart som rör vår verksamhet: Är det brottsligt att rymma (nej), vad tjänar intagna som jobbar i timmen (13 kronor), får anställda träna på arbetstid (nej)? Förhoppningsvis finns här också några uppslag till givande middagssamtal och bra svar på befogade frågor. Oavsett om det serveras vatten och bröd eller köttfärssås. Sanningen räds vi inte. PELLE EKMAN ÄR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR på Kriminalvården.
© Copyright 2024