1. No category

OMKRIM
KRIMIN A LVÅ R D E N S P E R S O N A LT ID N IN G . O K T O B E R 2 0 1 5
5
Häktespersonalens stora utmaning
INTAGNA SOM
KRASCHLANDAR
Ledare
När hoppet om
framtiden är slut
C_52-1.indd 3
Nyheter
Fängelser blir
flyktingboenden
Värdegrund
Hur är vi mot
varandra på jobbet?
2015-10-23 11:33
OMKRIM INGÅNG
På Högsboanstalten har alltid behandlingstanken varit stark. Under jubileumsveckan då anstalten firade 25 år visade programledare Morgan Kallin
upp programrummet för gäster och anhöriga under öppet hus. 42
2
2-3.indd 2
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:28
OMKRIM
5/2015
441
TRYCKSAK
Omkrim är Kriminalvårdens
personaltidning som skriver om
stort och smått som är viktigt,
roligt eller på annat sätt berör
medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i
Kriminalvården samt om forskning
och utveckling på området.
428
Redaktörer:
Katarina Luksepp 011-496 37 90
[email protected]
Elisabet Jönsson 011-496 33 35
[email protected]
E-post: [email protected]
Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping
Ansvarig utgivare: Pelle Ekman
NYHETER
7 Nytt om kriminalvård.
TEMA HUMANARE HÄKTEN
16 I häktet finns tid att tänka.
18 JO kritiserar brist på information.
20 Häktning – så funkar det.
22 Häktesuppsökare flyttar fram positionen.
23 Sysselsättning på häktet: stickning.
26 I huvudet på häkteschefen.
27 Historia: elektronik och förvirring.
28 Renovering av Kronoberg.
REPORTAGE
30 Fokus på brottsoffer.
32 Värdegrund: Verktyg för bättre etikdiskussioner.
38 Helande hundgöra i USA.
RUNTIKRIM
41 Landet runt.
VETENSKAP
46 Hedersvåld: mer fokus på gärningspersonerna.
KULTIKRIM
47 En stark skrift i sin enkelhet.
48 Rena rama cirkusen på Hall.
ÖVRIGT I OMKRIM
4 Bilden frivården Linköping 6 Gd har ordet 40 Lärdomar
om arbete på anstalt 45 Insändare 50 Sport och fritid
51 Hedervärt 52 Utgång
Omslagsbild: Anna Rut Fridholm
Mössa status
i Göteborg. 23
OMKRIM 5/2015
2-3.indd 3
Rena cirkusen
på Hall. 48
Formgivning: John Bark Design
Tryckeri: Edita
Upplaga: 18 000
Nästa manusstopp: 12 november
Prenumerationsservice:
Sanna Lagrén 011-496 37 66
[email protected]
Postadress:
Omkrim, Kriminalvården, 601 80
Norrköping
Prenumeration:
Alla anställda och lekmannaövervakare får
tidningen hemskickad. Vill du som anställd
INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör
eventuella adressändringar hos sin frivård.
Även pensionärer och andra intresserade får
tidningen utan kostnad. Men för er krävs att
ni anmäler till prenumerationsservice att ni
VILL ha tidningen.
Människor
med hjärtan
Ett ensamt marsvin kan plocka av sig
all päls i ren desperation. Ensamma marsvin kan också svälta sig själva till döds.
Precis som marsvin är vi människor
sociala varelser. Vi behöver samspela
med varandra för att inte börja slita av
oss pälsen, eller få andra, mer mänskliga, depressionssymptom.
För den som blir häktad ställs livet
plötsligt på ända. De flesta får inte träffa
någon annan än personalen i början av
brottsutredningen. Åklagaren vill vara
säker på att den misstänkta inte saboterar bevis eller påverkar vittnen.
Elisabet Jönsson,
Den häktade sitter instängd ensam,
redaktör.
utelämnad åt sig själv och sina tankar
de flesta av dygnets, veckans, månadens timmar. Snacka om att
häktespersonalen är viktig.
Omkrim har träffat två intagna på häkte. De är sinsemellan
väldigt olika, har tacklat sin tid i isolering och tankarna på familj,
brott och framtid på olika sätt. Men kring några områden har
de samma känslor: De tycker båda att personalen på häktet är
schysst och omtänksam. De har hittat en eller flera personer ur
personalen som de tycker att de kan prata fritt med, om sina
innersta tankar. En livsviktig ventil. Men båda ser också att personalen har fullt upp, och inte riktigt så mycket tid att prata med
dem som de skulle önska.
»För oavsett yogarum och besöksgrupper
från Röda Korset är det ändå personalen som
är den viktigaste resursen på häktet.«
Ett annat häkte är Kronoberg, nyrenoverat och snart inflyttningsbart. Lokalerna är fräschare och det finns mer gemensamhetsutrymmen. Men man har också sett till att öka personalstyrkan, för att klara ett av Kriminalvårdens viktigaste mål de
närmaste åren: att bryta isoleringen i häkte. För oavsett yogarum
och besöksgrupper från Röda Korset är det ändå personalen som
är den viktigaste resursen i vardagen på häktet.
– Människor med hjärta, som Erik intagen på häktet säger.
Inte bara intagna behöver träffa kriminalvårdare med hjärta. Vi
måste även vara goda kamrater med varandra. Skulle vi inte vara
goda arbetskamrater måste vi i alla fall visa varandra respekt. Läs
om Ahmed som tröttnat på stämningen på jobbet. Och var säker
på att han inte är ensam. Vi på redaktionen har hört flera exempel
på taskigt bemötande av homosexuella, kvinnor och personer
från andra länder. Dags att ta tag i!
3
2015-10-23 09:28
BILDEN
K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT
H E N R I K W I T T / F OTO
FRIVÅRDEN
JOBBAR MED
RÄTT SAKER
F
rivårdsinspektörens
arbetsvecka består
främst av enskilda
samtal med klienter.
Men en morgonfika
med kollegorna
brukar man också
hinna med på frivården i
Linköping.
Kriminalvårdschef Emil
Ahlquist menar att frivårdsinspektörens arbete har
renodlats eller professionaliserats de senaste åren.
Tidigare jobbade man bredare, lite som en socialarbetare. Idag fokuserar man på
de kriminogena faktorerna,
alltså de underliggande
kriminella attityder och
värderingar som påverkar
beteendet. Tack vare arbetsmetoden Krimstics är
frivården mer effektiv och
jobbar med rätt saker.
− Stics har gjort att vi kan
jobba med det som är vårt
uppdrag på ett tydligare
sätt.
Arbetsmetoden gör också
att man träffar klienter oftare, i snitt varannan vecka.
Grundbulten i frivårdens
verksamhet är det gemensamma kollegiet. Under
kollegiet sker en kvalitetssäkring då man tillsammans
går igenom klientärenden,
personutredningar och
diskuterar påföljdförslag,
rättspraxis och misskötsamheter.
4
4-5.indd 4
Emil
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:32
OMKRIM 5/2015
4-5.indd 5
5
2015-10-23 09:32
NILS:
I Europa pågår en flyktingström som vi inte har
upplevt sedan andra världskriget. Kriminalvården
kan göra skillnad genom att bidra till anständiga
mottagningsförhållanden.
»När hoppet om en
framtid har tagit slut«
M
»Hur kan en människa vilja
stanna i sitt land efter att ha
utsatts för så grova övergrepp? Vad fick honom att
ändra sig?«
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
6
C_6-13.indd 6
in far och jag satt en kväll
i början av 80-talet vid
Mekongflodens strand
i Laos huvudstad och
lyssnade till en blivande
politisk flyktings berättelse. Vi hade träffat
honom på Vientianes enda tennisklubb
samma eftermiddag och häpnat över
vilken skicklig spelare han var. Det var
ingen tillfällighet att vi möttes, innan vi
lämnade Bangkok hade en journalistvän
i Bangkok, Henry Kamm, räknat ut att vi
skulle åka dit och bett oss hålla utkik med
orden ”ni kommer inte att missa honom
om han är där, han är landets överlägset
bäste tennisspelare.” Henry hade inte
hört av honom på sex år och var mycket
orolig.
Henrys vän hade varit chef för Laos
kartografiska institut fram till regimskiftet 1975. Han var utbildad i Frankrike och gift med en fransk barnläkare. De
hade två barn. För säkerhets skull reste
hans fru och barn tillbaka till Frankrike i samband med oroligheterna, han
själv stannade kvar. De räknade med
att snart kunna återförenas eftersom
de visste att Laos, liksom alla andra
utvecklingsländer, är i desperat behov
av både kartografer och barnläkare. De
hade fel.
Gripandet skedde på kontoret. Han
förpassades efter en kort tid i fängelse
till ett ”omskolningsläger” i norra Laos
i vilket han tillbringade sex år med att
plantera ris och lära sig innebörden av
den kommunistiska ideologi som den
nya regimen ville införa i landet. Kontakt
med omvärlden tilläts inte. Han var nu
frigiven sedan en vecka tillbaka och hade
precis återvänt till huvudstaden i väntan
på en ny roll i Laos statsförvaltning.
Viktigast just då var att komma i kontakt
med familjen i Paris för att låta dem veta
att han levde och mådde bra. Under tiden
spelade han tennis för att skingra sina
tankar.
När vi skildes åt framåt natten fick
han vår hemadress i Bangkok med en
uppmaning att inte stanna i flyktinglägret i Nong Khai på den thailändska
sidan av floden om och när han bestämt
sig för att lämna Laos. Han verkade helt
oförstående inför tanken på att lämna
sitt land, men tog ändå emot papperslappen. Det tog en vecka eller två, sedan
ringde det på dörren till vårt hus. Med
sig hade han en liten väska med några
vita skjortor. Oklanderligt klädd i en
mörk kostym, slips och med sin rotarynål prydligt fastsatt i kavajuppslaget
lyckades han le med de ledsnaste ögon
jag sett i hela mitt liv.
Vi möttes igen på en annan tennisbana
tretton år senare i Paris. Jag tjänstgjorde
där och sökte upp honom. Han var då
starkt engagerad i den laotiska demokratirörelsen i Frankrike. Jag ville få svar på
några frågor som stört mig ända sedan vi
sågs den där kvällen i Vientiane. Hur kan
en människa vilja stanna kvar i sitt land
efter att ha utsatts för så grova övergrepp? Och vad fick honom att, trots allt,
ändra sig?
Vi åt lunch på min favoritrestaurang.
Han svarade : ”Du tycks inte tro att
tvångsindoktrinering, propaganda och
omskolningsläger fungerar. Jag kan försäkra dig, det fungerar. Jag var omskolad.
För det andra är och förblir Laos mitt
land. Jag älskar det och där vill jag allra
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:42
NYHETER
Kirseberg – en av de nedlagda anstalter som ska användas som boende för flyktingar.
helst vara och leva. Varför jag
ändrade mig? Mitt hopp om
en framtid där för mig och min
familj tog slut.”
Jag tänker i dessa dagar ofta på
det samtalet. Historien upprepar sig. Gång efter annan. I Europa pågår nu en flyktingström
som vi inte har upplevt sedan
andra världskriget. Krisen är
deras, inte vår. Det är deras hopp
som tagit slut. Inte vårt.
Svensk flyktingpolitik bygger
på några grundläggande principer. De som kommer hit ska behandlas värdigt. Alla som anser
sig behöva vårt beskydd ska få
sin sak prövad. De som behöver
skydd ska få det. Det som nu
pågår kommer att beröra hela
det svenska samhället i många
år framöver. Även vår verksamhet kommer att påverkas. Allt
som sker ute i samhället får
konsekvenser för oss, förr eller
senare. Det behöver vi rusta oss
för. Kortsiktigt kan Kriminalvården göra skillnad genom att
bidra till anständiga mottagningsförhållanden. Vi upplåter
nu platser som vi själva inte
behöver till dem som behöver
dem bättre. Ett tak över huvudet. En säng att sova ut i. Varm
mat och vänliga människor att
ty sig till.
Kanske nytt hopp om en
framtid trots allt. Engagemanget i vår organisation för detta
initiativ är stort. Det gör mig
varm om hjärtat.
OMKRIM 5/2015
C_6-13.indd 7
Anstalter blir boenden
för nyanlända flyktingar
D
e två stängda anstalterna Kirseberg i Malmö och Smälteryd i
Västergötland kommer att kunna
användas som boenden för nyanlända
flyktingar. Även anstalten Helsingborg,
där det fram tills nu bedrivits häktesverksamhet, ska ställas till förfogande.
Trycket på att få fram tak över huvudet
för nyanlända flyktingar ökar för varje dag.
– Hela samhället behöver hjälpas åt i den
här situationen. Kriminalvården har möjlighet att erbjuda ett stort antal platser på
ett och samma ställe, vilket underlättar
för samordningen av andra insatser, till
exempel civila krafter, säger generaldirektör Nils Öberg.
MSB, Myndigheten för samhällsskylld
och beredskap, är samordnande myndighet och har bland annat i uppdrag
att bedöma hur fastigheterna bäst kan
användas. Den bedömningen har lett till
att Kirseberg, Smälteryd och anstalten
Helsingborg kommer ställas till Migrationsverkets förfogande. Migrationsverket
kommer bedriva och ansvara för verksamheten på asylboendena.
Kriminalvårdens beslut kan innebära
uppåt tusen platser, beroende på hur man
belägger.
Kriminalvården har också sagt att vi
kan bidra med personal, handläggarkompetens och utökade transporter. Allt
personalutbyte grundas på frivillighet.
Kriminalvårdens insatser samordnas av
Lovisa Nygren.
Läs en intervju med samordnare Lovisa Nygren på
nästa sida.
Mest positiva kommentarer på Krimnet
Det blev många kommentarer på intranätet kring nyheten om att anstalter
blir boenden för flyktingar. Här är några av dem.
Maktlös som privatperson
Man känner sig så maktlös
som privatperson i ett sånt här
tragiskt läge som vi har i världen
just nu, så jag är extra glad
att min fina gamla arbetsplats
Kirseberg väcks till liv igen, och
kommer till nytta! Vi är nog
många som är oroliga inför
framtiden, men kan vi i alla fall
hjälpa folk på kort sikt så är det
bättre än att inte göra något
alls, tycker jag i alla fall.
Pia Westerlund
Tack!
Det värmer att det finns folk som
vår gd och många medarbetare
i Krim som, när man läser deras
komentarer, visar stort hjärta för
mänskligheten och människor
i nöd! Jublar för de 97 procent
av svenska befolkningen, som
är kända i världen för att vara
snygga - men att vara mänskliga
det tar priset! Heja Sverige med
dina 97 procent av trevligt, klokt
och vänligt folk!!!! HJÄRTA!!!!
Zoja Strid
Hoppfullt
Dagligen ser vi fruktanvärda
bilder av människor på flykt, via
inhemsk och utländsk media.
Situation är akut och kräver
handling i nuet.
Att resonera kring vad det här
kommer innebära för framtida
scenarior är som att titta på en
drunknande person och tveka
inför om man ska rädda eller
inte när man kan simma.
Miyase Ziyanak
Fler kommentarer på nästa uppslag.
»
7
2015-10-23 09:42
NYHETER
Anstalterna
Helsingborg
och Smälteryd
blir boenden för
flyktingar.
L
framför allt bygglov vi väntar
på.
Flera anställda vill hjälpa
till, berätta.
– Gissningsvis ett trettiotal
personer har hört av sig och
sagt ”Behövs det någon hjälp,
här finns jag”. Det blir tydligt
att Kriminalvårdens anställda
är ansvarskännande, med ett
stort samhällsengagemang. Vi
tar hand om alla spontanansökningar, i väntan på besked
från Migrationsverket om hur
mycket personal de behöver
och vilka kompetenser.
Kan fler lokaler bli aktuella
framöver?
– Det ska inte helt uteslutas,
men just nu ligger mitt fokus
på att få rull på det som vi
redan påbörjat.
ovisa Nygren är
spindeln i nätet, som
samordnar Kriminalvårdens flyktinginsats. Utåt har
hon kontakt med Migrationsverket och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap,
MSB, inåt samordnar hon vad
Kriminalvården ska göra.
Kriminalvården jobbar utifrån de två huvudspåren att
bistå Migrationsverket med
lokaler och personal. Hur
går det med lokalfrågan?
– De stängda anstalterna
Smälteryd och Kirseberg
behöver iordningställas rent
praktiskt, men framför allt
väntar vi på bygglov, som krävs
vid förändrad verksamhet.
Brandskyddet måste också
ordnas innan lokalerna kan tas
i bruk av Migrationsverket. I
det arbetet samverkar vi med
Specialfastigheter, som vi hyr
lokalerna av.
– När det gäller Helsingborg så har klienterna flyttats
till andra häkten. Där är det
8
C_6-13.indd 8
Foto: Håkan Lindgren
”Vi kan bistå med
lokaler och personal”
Hur ser tidsplanen ut för
detta?
– Jag kan inte sätta någon
exakt tidsplan, men det ska
göras skyndsamt eftersom
läget är akut. Samtidigt kan
vi inte forcera saker som att
säkerställa brandskydd, och
det mesta måste göras i samråd
med Migrationsverket.
När det gäller personalaspekten, var kan det behövas personal från oss?
– På asylboendena, men
även asylhandläggare och viss
specialkompetens.
Vet ni hur många som
behövs och vilka kompetenser?
– Nej, det är ett samtal som
pågår. Så fort vi vet mer om
Migrationsverkets behov ska
vi titta på hur mycket personal
vi kan frigöra och informera
om hur man kan söka sig till
respektive ställe.
Hur blir det med anställningen om man blir aktuell?
– Grundprincipen är att
Migrationsverket ansvarar för
verksamheterna, både när det
gäller boendena och asylhand-
Lovisa Nygren samordnar Kriminalvårdens flyktinginsats.
läggningen. Blir man aktuell
för att jobba med det så blir
man därför anställd av Migrationsverket. Kriminalvården
kommer att ge tjänstledigt
i den mån vi kan undvara
personen. Det blir i sin tur en
fråga för berörda chefer. Allt
personalutbyte baseras på
frivillighet.
Kriminalvården tittar
även på möjligheten att
bistå med personal med
vissa specialkompetenser.
Berätta.
– Det handlar om att kunna
hjälpa till med personalplanering och IT-support. Två administratörer har redan lånats ut
från KSC till Malmö.
Vad händer med det 40-tal
som är anställda på Berga i
Helsingborg?
– Några kommer arbeta kvar
på anstalten för att ta hand om
lokalerna. Övriga får jobba på
andra enheter. Har man som
anställd frågor ska man vända
sig till närmaste chef.
NTE påverkas också av
insatsen. Hur?
– Regeringen har bett
Polisen och Kriminalvården
att öka takten på att verkställa
beslutade utvisningar. Det
innebär att NTE ska prioritera
upp den delen av sitt ordinarie
uppdrag, för att frigöra platser
för nya asylsökande.
Vilka kan bli aktuella som
asylhandläggare?
– Vi har inventerat intresset
bland alla frivårdsinspektörer och fått bra gensvar. De
har utredningsvana och den
utbildning som krävs för att
jobba med asylutredningar.
Var kan man som anställd
få fortlöpande information
om utvecklingen?
– Vi kommer att lägga ut
information på intranätet,
efterhand vi vet mer.
Ulrika Persson
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:42
NYHETER
CHEFSBYTE I REGION NORD
Per-Eric Gustavsson byter från
regionchef i Nord till enhetschef på
hk. Det är avdelningen för säkerhet
som har rekryterat Per-Eric till
enheten för säkerhetsskydd och
beredskap. Cathrin Ahlgren, idag
frivårdschef för norra Norrland,
blir tillförordnad regionchef i
Nord. Chefsbytet sker den första
november.
Per-Eric
Gustavsson.
Fler kommentarer
om anstalternas
nya uppdrag
Sedan då?
Ska anstalterna byggas om till
permanenta bostäder eller var
har man tänkt att alla som kommer ska bo? Har alla som jublar
över det här beslutet glömt att vi
har bostadsbrist??
Cristina Folkestad
Bra beslut
Vilken möjlighet att få hjälpa till
och vilken erfarenhet för de som
nappar. Heja!
Anna Bylund
Varm i hjärtat
Jag blir varm i hjärtat när jag
läser denna nyhet! Ensam är inte
stark. Vi måste nu alla hjälpas åt.
Kriminalvården drar sitt strå till
stacken. Bra initiativ som kan få
ringar på vattnet...
Jimmy Kjällström
Fantastiskt
Så här ska det vara. Nu hjälper vi till
på ett vettigt sätt. Är stolt över att
jobba inom Kriminalvården.
Karin Ahlin Andersson
Bitterljuva tider...
Tycker det är bra att Kriminalvården drar sitt strå till stacken samt
att våra tomma lokaler kommer
till nytta! Men känner också att
det är beklagligt att rättsväsendet
inte förmår att lagföra fler brottslingar, för det är trots allt dem
våra fängelser är till för. Brottsligheten har ju inte minskat och man
har till och med från statligt håll
öronmärkt 55 stadsdelar i Sverige
som åtminstone tillfälligt ”förlorade”, där nu kriminella element
regerar.
Mattias Gellenmyr
Outside the box
Blir så glad att vi gör detta och
bidrar till samhället!
Ida Marie Ingelsten
Staten använd på rätt sätt
Tomas Klug
OMKRIM 5/2015
C_6-13.indd 9
HR
Hjälp på traven till modern HR
A
vdelningen för HR
– Human resources – har under
två dagar träffats för att
lära känna varandra och ha
föreläsningar och work-shops
på temat aktuella trender och
modern HR. Trafikverkets
HR-direktör, Niclas Lamberg,
besökte konferensen för att
berätta om deras HR-arbete.
Viktigast på konferensen var
enligt många deltagare att
träffa varandra.
– Vi var nästan hundra
personer och det bästa var
att lära känna varandra. Vi
personalutbildare är nya i
HR-avdelningen och vi diskuterade våra styrkor och vad vi
kan bidra med i organisationen, berättar Patrik Källbom,
personalutbildare i Örebro.
– Förra året träffades vi
och visste knappt vad HR
betydde. Nu har vi kommit
mycket längre. Det är dags att
dra mer nytta av varandras
kompetens. Vi personalutbildare kan till hjälpa till med
allehanda utbildningar och
alla på utbildningscenter har
god kunskap om hur det fungerar ute på våra verksamhetsställen. Många HR-experter
är rekryterade utifrån och kan
behöva veta mer om det.
”Förra året när vi träffades visste vi knappast själva vad HR betydde”,
berättar Patrik Källbom. Nu när en grupp på nästan hundra personer
träffades igen var det dags att börja dra nytta av varandras kompetenser.
Föreläsningar och workshoppar avlöste varandra på HR-träffen.
HÄKTE & ANSTALT
Mer pengar till Nav-jobbande imamer
A
rvodet till imamer och andra
muslimska
Nav-medarbetare höjdes den 1 juli i år, från
150 kronor i timmen
i nettoarvode till 200
kronor. Ersättningen
utgår vid tjänstgöring
på häkte/anstalt,
deltagande i Nav-sammankomster samt
deltagande i Nav-kurser. Ersättningen
för tidsspillan under
restid är oförändrad,
60 kronor i timmen.
Enligt Kriminalvår-
dens senaste lista
finns idag omkring 30
verksamma muslimska Nav-medarbetare, utspridda över
landet.
9
2015-10-23 09:42
NYHETER
HÄKTE & ANSTALT
Fängelsepastor ny i
världsstyrelse
N
är 300 fängelsesjälavårdare möttes
på konferens i Sydney
i september valdes Susanne
Rodmar, pastor på Österåker,
in i Ipca Worldwides styrelse.
– Det var
oväntat för
mig. Vi är
tolv fängelsesjälavårdare
i den nya
Pastor Susanne
styrelsen och Rodmar.
jag är en av två
européer, säger hon.
Under konferensen fick 30
svenska Nav-medarbetare
möjlighet till workshoppar,
föreläsningar samt samtal med
kollegor från hela världen.
– Det är intressant att finnas
med på olika nivåer. Internationellt sett kan vi svenskar
bidra med de ekumeniska och
interreligiösa perspektiven.
Det är inte självklart i alla länder att olika församlingar och
religioner samsas.
Ipca står för International
Prison Chaplains’ Association.
TILLSAMMANS MED KRONOFOGDEN MOT SKULDER
Klienter i häkte och anstalt ska få hjälp att
förhindra att onödiga ekonomiska skulder ökar
under verkställigheten. Efter att Kronofogdemyndigheten noterat växande skulder hos våra
klienter, har vissa häkten och anstalter i region
Syd och Stockholm valts ut. Där ska kriminal-
vårdare, med hjälp av en checklista, ta upp
frågan med varje klient i samband med VSP.
Det är ingen regelrätt skuldsanering, men man
hoppas komma åt tickande räntor och andra
onödiga avgifter.
FRIVÅRD
Entré för fler efter
succén i Halmstad
B
ehandlingsprogrammet
Entré väntas bli ackrediterat nästa år.
– Det är ett fantastiskt sätt
att jobba på, säger programledaren Susanne Carlsson.
Entré vänder sig till
högriskklienter som lämnat
eller vill lämna organiserad
brottslighet, eller klienter med
omfattande våldsproblematik.
Behandlingsprogrammet följer
en manual, men skräddarsys
för varje individ med utgångspunkt i behandlingsmetoden
KBT och arbetssättet RBM.
Idag är 32 personer i frivården
utbildade och aktiva i metoden,
som väntas genomgå ackrediteringsprövning under nästa år.
Susanne Carlsson på frivården
Halmstad har använt Entré
sedan 2014, med fyra klienter.
– Alla har skött sig i programmet och tre av dem har hunnit
fullfölja. Individanpassningen
har gjort att de känt att det
här är något som kan funka för
dem, säger hon.
Susanne beskriver att kli-
Programledaren Susanne Carlsson lovprisar programmet Entré, som
hon hunnit använda med fyra klienter.
enterna i fråga levt ett liv med
mycket droger, våld och hög
status i den kriminella världen.
Ett stressfyllt liv som de till
slut velat bryta med.
– Vad jag vet har två av dem
fått jobb, de försöker återetablera kontakten med sina barn
och de vill leva ett lugnt och
tryggt liv. Det är utmanande
och fantastiskt att få jobba
ihop med dem, säger hon.
30 svenska fängelsesjälavårdare deltog i världskonferensen i Sydney.
10
C_6-13.indd 10
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:42
NYHETER
I Kriminalvården får allt fler intagna en adhd-diagnos. Men vad
behöver klienten efter diagnosen? Frågan dryftades under ett
seminarium med personal som jobbar med klienter med adhd.
Arbetsterapeut är en ny
yrkesgrupp i Kriminalvården.
Gabriella Ekfeldt är arbetsterapeut på anstalten Högsbo och
bidrar med kunskaper om hur
man kan jobba med intagna
med adhd.
Röster från
adhd-seminariet
Lars Feinberg, vårdare,
anstalten Fosie.
Tatja Hirvikoski, Lena Lundholm, Cecilia Sjöqvist, Helena Nyberg, Anna Simonsson och Elinor Nilsson.
Sammantaget gav föreläsarna en nulägesbeskrivning av adhd-frågan i Kriminalvården.
Stöd för adhd-klienter
Forskningen visar att
en fjärdedel av Kriminalvårdens klienter uppfyller
kriterierna för adhd. Numera
görs neuropsykiatriska
utredningar av Kriminalvårdens och andras utredningsteam och klienter kan
få adhd-medicin utskriven
under sin verkställighet.
Personal från olika yrken
som arbetar med klientgruppen möttes på Långholmen
för att lyfta fram vad som
fungerar bra, men också diskutera förbättringsområden.
Flera saker är på gång:
• Adhd-kurser. Nyligen
diagnostiserade klienter
behöver snabbt få information och stöd i vardagen
annars riskerar de att bli
nedstämda och deprimerade. Många vuxna med adhd
har mötts av ifrågasättande
och kunskapsbrist, även av
dem som ska ge insatser, berättar Tatja Hirvikoski som
är psykolog och specialist
på neuropsykiatri. Hon har
skrivit ett kursmaterial för
vuxna med adhd. Kursen ger
information, råd och stöd
om hur man ska få vardagen
att funka. Det är ingen terapi
OMKRIM 5/2015
C_6-13.indd 11
utan en kurs. Författaren
betonar att kursen är lätt att
ta till sig och ska ges utan
pekpinnar. Kursmaterialet
används för närvarande på
anstalten Västervik Norras
adhd-skola.
• Adhd- och affektskola.
På anstalten Västervik har
man skapat en särskild
avdelning för intagna med
adhd som är motiverade att
arbeta med sig själva och
sin problematik. I grupper
om 4–7 deltagare föreläser
en psykolog om adhd i korta
pass, därefter diskuterar
deltagarna i grupp och övar
individuellt. Personalen har
skapat ett stödjande klimat
som kompletteras med
yoga. Man försöker även
ta hänsyn till klienternas
speciella behov i verkstaden
och i lärcentrum.
• Ett nytt program för
unga och vuxna med
adhd. Helena Nyberg, programutvecklare i Kriminalvården, berättar att R&R2 är
ett nytt program som just nu
testas på anstalterna Ystad,
Högsbo, Halmstad och Skogome. En kvalitetssäkring
genomförs i december då
programmet prövas av den
vetenskapliga panelen, en så
kallad ackreditering. Om allt
går vägen utbildas programutbildare under vintern
och programmet kan sedan
spridas rejält i myndigheten
under 2016.
• Arbetsminnesträning.
På anstalten Norrtälje pågår
arbetsminnesträning för
intagna män med diagnosen
adhd. Intagna tränar vid datorer fem dagar i veckan för
att öva upp sitt arbetsminne.
• Arbetsterapeuter. Kriminalvården har anställt två
arbetsterapeuter. Det är en ny
yrkesgrupp som lär ut smarta
strategier och andra hjälpmedel för personer med adhd.
Seminariet mynnade ut i
en rad utvecklingsområden,
där Kriminalvården bör bli
bättre. Som ett exempel togs
den interna samverkan upp.
Det är mycket som faller
mellan stolarna vid överlämningar, man litar inte riktigt
på varandra. Den röda tråden
som vsp ska utgöra måste
prioriteras än mer.
− Det känns
som att vi är
på rätt väg.
Jag arbetade
tidigare i
psykiatrin
och är glad över
framgångarna med adhd-skolan
på anstalten Västervik. Vi behöver förstående och empatiska
människor i alla yrkeskategorier.
Maria Hägerstrand, vårdutvecklare, huvudkontoret.
− Det är
viktigt att
få till en
normering.
Sedan gäller
det att få folk
att jobba efter
de gemensamma
riktlinjerna. Först då kan man
utvärdera de gjorda insatserna.
Anna Simonsson,
psykolog, projektledare,
huvudkontoret.
− Vi sammanställer de
förslag som
har kommit
fram under
seminariet och
tar med oss till
programdagarna i november.
Det blir ett underlag i vp-arbetet.
Lena Lundholm, psykolog,
forskare, chef, huvudkontoret.
− Forskningen visar
att adhd är en
riskfaktor för
utveckling av
kriminalitet
och missbruk.
Det finns goda skäl att diagnostisera, behandla och ge intagna
med adhd information och stöd.
11
2015-10-23 09:43
NYHETER
KSC
De bokar
om dina resor
med ett leende
HÄKTE & ANSTALT
Våra säkra
bestick
Anstalten Hall tillverkar smarta
bestick som är trevliga att äta med
och svåra att skada någon med. Vi
frågar Henrik Bergström, produktionsledare på Hall:
Är det här vår produkt eller ett
legojobb?
- Säkerhetsbesticken är helt och
hållet KrimProd Halls produkt, design och val av plastsort. Inledande
tester har skett här på Hall medan
de laboratorietester som krävs för
att vi ska kunna utfärda de intyg
som EU och Livsmedelsverket kräver, är utförda på KTH i Stockholm.
K
SC:s resebokningsgrupp servar
hela Kriminalvården med att boka
transporter och boende för alla
medarbetare. Med ett positivt bemötande
och bra service har gruppen snabbt fått
ett gott rykte hos många som ofta reser i
tjänsten.
Det är nio personer som bokar resor och
svarar på telefonsamtal om frågor som rör
hotell, resvägar och anslutningar. Vissa
dagar kan resebeställningarna som medarbetarna skickar in via servicecenters
portal bli ett par hundra. Detta sätter stor
press på resebokarna, vilket kan ge längre
väntetider.
– Mycket tid för oss går åt till att ändra
12
C_6-13.indd 12
eller boka av resor. Vi önskar att de som
vill göra någon ändring i sin resa, ringer
till oss direkt och meddelar det, istället för att skriva i ärendet, säger Linda
Winsten.
Att tänka på när du bokar
Läs igenom din beställning innan du skickar in
den för att säkerställa att tider och datum stämmer.
Var så tydlig som möjligt.
Registrera en resenärprofil på Ticket Biz för att
effektivisera framtida bokningar. Information finns
på servicecenters portal (servicecenter.kvv.se).
Resor med taxi är tillåtet mellan klockan 22 och 06
eller om allmänna kommunikationer inte finns.
Vi bokar hotell på våra avtalshotell så länge som
det finns plats inom orten.
Hur började det hela?
– Vi gjorde en variant av bestick
till Kriminalvården som ingen var
riktigt nöjd med. Det gick åt mycket
plast samtidigt som de var veka i
konstruktionen: säkra bestick som
var svåra att omvandla till stickvapen, men inte så trevliga att äta
med. Jag och min kollega Martin
Aho ville göra bättre bestick ur
miljö- säkerhets- och användningssynvinkel.
Hur går det till rent tekniskt?
– Lösningen blev ett bestick i så
kallad fackverkskonstruktion med
förstärkningar runt kanterna som
ger styrka åt besticket men som
tappar sin styrka om man försöker
modifiera det genom slipning.
Var hamnar de?
– Vi tillverkar runt 700 av vardera
kniv, gaffel och sked per dag, men
kan tillverka det tredubbla om det
skulle behövas. Nio anstalter och
fem häkten köper av oss.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:43
TIPS TILL KONFERENSEN
Behöver du hjälp med en konferens? Då
erbjuder sektionen för Administrativ effektivitet
på KSC en helhetslösning.
– Vi planerar och bokar större och mindre
konferenser och möten, säger sektionschef
Fredrik W Thorell, sektionschef.
HÄKTE & ANSTALT
Ny chef i
region Väst
N
y regionchef i Väst efter
Malin Aronsson blir
Sanela Ovcina, nu chef
på Tidaholm. Hon har arbetat
inom Kriminalvården i
16 år och har haft
olika befattningar:
vårdare, kanslist,
studieledare,
kvinsp och nu
senast kvc i sju år.
– Jag har gått
flera ledarskapsutbildningar, senast Högre
chefer i staten. Jag har alltid
haft fallenhet för att leda,
och sedan jag fick min första
chefstjänst har jag vetat att jag
kommer att utvecklas inom det
och leda på högre nivå, berättar
Sanela Ovcina.
– Jag sökte det här jobbet
för att jag vill jobba på en mer
strategisk nivå.
Sanela vill skapa rutiner och
strukturer för att vara med
och bidra till en mer likvärdig
kriminalvård över hela landet.
Hon tillträder den nya tjänsten
den första november.
Du kan också få hjälp med kallelse, deltagaranmälan, bokning av föreläsare, fakturering,
dagordning, presentationsmaterial, namnskyltar och övrigt material.
– Vi står även till tjänst med tips och idéer
inför konferensen, säger Fredrik.
UTBILDNING
Många erbjuds
utbildning i VSP
HÄKTE & ANSTALT
Vsp-utbildningarna genomförs på olika orter. Här är kriminalvårdare och frivårdsinspektörer samlade i Göteborg
för att lära sig det nya funktionsuppdraget vsp-utredare.
Utbildare var Jeanette Näsman och Maria Ringgren.
D
et pågår en
massiv utbildningssatsning
i funktionsuppdragen
som ska finnas i den nya
vsp-processen. Utredarutbildningen har precis
börjat, medan planerar- och koordinatorutbildningarna startar
i januari. Under hösten
och våren erbjuds 1 660
KOMMUNIKATION
utbildningsplatser, följt
av många fler de kommande åren.
De nya funktionsuppdragen kommer att vara
vsp-utredare, vsp-planerare, vsp-koordinator,
vsp-genomförare och
vsp-ansvarig. Utbildningar för medarbetare
på häkte ligger längre
fram.
Blommor och blad till utåtriktat arbete
Kommunikationsavdelningen har
börjat ta fram nya broschyrer, vykort och
affischer, som ska användas i Kriminalvårdens utåtriktade arbete.
– Vi tar fram både allmänt material som
passar i det flesta sammanhang, och produkter som passar för en speciell anstalt
eller ett särskilt tillfälle. Titta i publikationskatalogen då och då för att se vårt
senaste material, föreslår Kicki Wallmo på
Kommunikationsavdelningen.
Just den här broschyren handlar om
anstalten Tygelsjös handelsträdgård.
OMKRIM 5/2015
C_6-13.indd 13
Bättre sömn
med aktigraf
I oktober försågs den första
trötta klienten på Salberga
med en aktigraf. Det är en
beprövad sömnmätare, som
bärs på handleden.
Efter en vecka kan vårdpersonal utvärdera klientens
sömn och eventuella hjälpbehov, utifrån sömnkurvan.
– En stor del av våra läkarbesök handlar om att man tycker
att man sover dåligt och vill
ha sömnläkemedel. Nu blir
det enklare att ställa diagnos,
säger region Mitts sjukvårdssamordnare Göran Olsson.
Vid tidigare studier har det
visat sig att sömnproblemens
omfattning ofta överskattas
av den drabbade. Förhoppningen är att detsamma gäller
Kriminalvårdens klienter.
Då kan mätningen lugna och
bidra till bättre sömn. Man
hoppas även kunna minska
förskrivningen av sömnmediciner.
Anstalterna Salberga och
Hällby samt häktet Huddinge
deltar under försöksperioden,
som pågår i ett halvår innan
utvärdering.
13
2015-10-23 13:50
TEMA
HUMANARE HÄKTEN
Isoleringen ska brytas och
sysselsättningen öka för intagna i häkte. Arbetet går
framåt, men det går långsamt
framåt.
På kommande sidor får du
veta vilka regler åklagarna
ska hålla sig till när de beslutar om häktning och vilken
kritik vi har fått från JO.
Läs också om uppsökarnas
viktiga uppdrag och om ett
gott exempel med sysselsättning från häktet Göteborg.
Har du någonsin sett ett par
quick-stickade shorts?
Här på bilden syns en intagen
på häktet Östersund som gör
den deppiga rastgården något mindre deppig. Det är en
person som bidrar till något
som hela Kriminalvården ska
jobba för: humanare häkten.
PETER LUNDAHL / FOTO
ATT BRYTA IS
14
C_14-29.indd 14
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:52
SOLERINGEN
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 15
15
2015-10-23 09:52
HUMANARE HÄKTEN
Hur känns det att vara frihetsberövad? Omkrim träffar
en kvinna och en man för att höra vad som händer när
celldörren slås igen och man blir ensam med sina tankar.
K ATA R I N A L U K S E P P
/ T E XT
EMMA HANQUIST
/ I L LU ST R AT I O N
N
är Eva dyker upp i samtalsrummet på häktet
strålar det om henne. Hon snurrar ett varv och
visar sina gröna kläder, en olivgrön v-ringad
t-shirt och ett par mysbyxor i samma färg.
− De här kläderna har jag fixat!
− Jag skrev till hk eftersom jag visste att de syr
tjejkläder på Hinseberg och nu har jag fått dem.
Att vara häktad tjej är att vara annorlunda. Eva har suttit på häkte tidigare och vet att häktet är en manlig värld.
De intagna är killar, liksom de flesta i personalen.
− En kille i personalen höll på att svimma när jag ville
prata om klimakteriet. Han tyckte det var jättepinsamt.
En ensam tjej blir lätt isolerad, berättar Eva, hon får inte
gå ut på den gemensamma promenadgården. Kvinnan
som har kiosken och en vårdare är två av få kvinnor Eva
möter i vardagen och de personerna blir viktiga. Dessutom finns en kvinnlig präst, en bibliotekarie och deltagare
i Röda Korsets besöksgrupp, men dem träffar hon mer
sällan.
Eva har suttit häktad i fyra månader med restriktioner
och med största sannolikhet döms hon för grovt narkotikabrott. Tiden i häkte ser hon som början på sitt straff,
som sedan fortsätter på anstalt. Det viktiga för henne är
16
C_14-29.indd 16
att skapa rutiner för att hålla humöret uppe. Att bädda,
göra sig iordning, träna, promenera, läsa tidningen, yoga,
skriva dagbok och lyssna på ljudböcker. Aktiviteterna gör
att hon kan stänga av utsidan.
Hon är nöjd med att ha fått den allra största cellen, med
egen toa. Samtidigt innebär det färre kontakter med andra människor när hon inte behöver ringa på personalen
för toabesök.
Det finns ingen dörr till toan och Eva ogillar starkt när
någon bara sliter upp häktesdörren.
– Några knackar med nyckeln, det är jättejobbigt! Tänk
att sitta och föra in en tampong och så kommer det in en
främmande man.
Personalen uppfattar hon som väldigt schysst. De skojar och skapar en familjär stämning – men oj så stressade.
Önskemålet är att de skulle ha mer tid för samtal.
− För en ung tjej är det antagligen jätteotäckt att komma hit.
Eva ser också ett kunskapsglapp hos personalen. Hon
tror att många vet för lite om internetdroger eller om hur
det är att vara ung och kriminell. Tjejer och brottslighet
talar man väldigt sällan om. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:52
»I häktet finns
tid att tänka –
på gott och ont«
E
rik, 30, har suttit på häktet i sju månader med
restriktioner. För honom har tiden i häktet
inneburit en kraschlandning och en utdragen
sorgeprocess. Inlåst och utan möjlighet att träffa
sin son kom verkligheten ikapp honom.
Erik inser sitt svek. Och det gör ont. Gråten
kommer direkt när han nämner sin pojkes namn.
Han har svikit pojken som endast är två år gammal. Han
som behöver sin pappa och är den person som betyder
allra mest. Uppvaknandet och känslan att ha gjort något
så dumt och som drabbar sonen så hårt är tung att bära.
Eriks ögon flödar över av tårar.
− För min egen del kan jag stå ut, men nu drabbar det
någon annan. Min handling visade att jag struntade i
honom.
Sorgeprocessen är tung att ta sig igenom. Personalen
på häktet har varit förstående och när Erik bestämde sig
för att ta närmare kontakt mötte han rätt person. Han är
djupt tacksam över att han får och kan tala med en kvinnlig vårdare om sina innersta tankar.
Samtalen hjälper honom att se sina mönster. Kanske
var det kärlekslöshet som skapade hålet inom honom och
som han fyllde med olämpliga vänner och deras bekräf-
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 17
telse. Och så såg han inte sin egen son! Ögonen svämmar
över igen.
Hans nya strategi är att inte samla på sig känslor av
orätter utan säga ifrån direkt om det är något som retar
honom. Om en snusbuss finns kvar i duschtaket dag efter
dag så säger han ifrån. Att öppna ventilerna och inte ackumulera känslor är ett försök att fungera bättre på sikt.
Han vill inte hamna i kriminalitet igen.
Eriks besök är bevakade och hans brev tar två veckor innan de kommer fram. Han är starkt kritisk till de långa restriktionerna. Men han anser sig även ha förmåner. Han får träna
varje dag, och att springa på löpbandet nollställer tankarna
i huvudet. Att ta ut sig fullständigt dövar, tills svårmodet tar
över igen. Då behöver han en förstående människa.
– Människor med hjärta, gärna med psykologisk bakgrund, och som har tid att prata är något man behöver om
man är isolerad. Någon som kan förklara vissa beteenden
och fungera som bollplank.
Erik skulle gärna se att någon person hade som huvuduppgift att tala med de intagna. Men han ser också att
personalen i häkteskorridoren har fullt upp med praktiska göromål. O
17
2015-10-23 09:52
HUMANARE HÄKTEN
Ett häkte är en sluten miljö med liten insyn. För att förebygga att kränkningar
sker inspekterar Justitieombudsmannen Kriminalvårdens lokaler.
JO kritiserar brist
på information
K ATA R I N A L U K S E P P
/ T E XT
J
ustitieombudsmannens
Opcatenhet har i uppgift
att inspektera platser där
människor hålls frihetsberövade. Arbetet består i att
besöka fängelser, häkten
och arrester, men även
flyktingförvar och vårdinstitutioner
för unga, missbrukare och psykiskt
sjuka. JO:s roll är att vara en oberoende granskare.
Ingen får utsättas för tortyr eller
grym, omänsklig eller förnedrande
behandling.
Sedan Opcat infördes 2011 har JO
valt att prioritera Kriminalvården
och Polisen. JO har genomfört 120
inspektioner i hela landet och besökt samtliga av landets häkten.
JO kritiserar Kriminalvården
för att häkteslokaler saknar dagsljus
eller att ljusinsläpp inte går att reglera, att män visiterar kvinnor och vice
versa, att intagna inte har informerats
om sina rättigheter och att kvinnor
inte har tillgång till gemenskap på
häkte. Att intagna inte informeras om
sina rättigheter är en återkommande
kritik. En annan brist är att man inte
låter intagna vistas utomhus i den
omfattning de har rätt till.
Sverige har även fått internationell kritik för att personer utsätts
för långa häktningstider med restriktioner, vilket medför att häktade
18
C_14-29.indd 18
isoleras och inte får gemenskap
med andra intagna.
Elisabeth Fura, chefsJO berättar:
− När vi har gjort vår inspektion
och berättar för häktesledningen
om vad vi har sett så hör vi inte
sällan att de redan visste om det vi
kritiserar. Kanske de behöver höra
kritiken utifrån för att ta itu med
problemet. I alla fall ger det oss råg i
ryggen att fortsätta vårt arbete.
Hon förklarar att JO:s styrka är
att de har överblick och kan se helheter. Men JO :s arbete sker alltid i
dialog med myndigheter och ideella
organisationer. Samtidigt menar
Elisabeth Fura att det kan vara
lite deppigt att samma frågor ofta
återkommer.
− Det tillfälliga häktet i Östersund
har vi vid flera tillfällen påpekat att
det är olämpligt att bedriva häktesverksamhet i. Man kanske ska
stänga det?
Chefsjurist Elisabeth Lager
känner igen JO:s kritik. Hon har
nyligen tagit upp synpunkterna med
ledningen och samtliga regionchefer.
− Våra häkten är i hög grad byggda för att hantera personer som har
restriktioner. Det finns få sysselsättningslokaler så sysselsättningen
blir oftast cellarbete eller studier.
− Vi borde sträva
mot åtminstone två
timmars daglig
meningsfull
mänsklig kontakt.
Det är också en
rekommendation
enligt internationella standarder.
Elisabeth Fura.
Kriminalvården har det senas-
te året satsat på flera isoleringsbrytande åtgärder i häkte, framförallt
för unga klienter och kvinnor som
sitter på häkten som saknar gemensamhetsplatser.
Att göra häktena humanare är en
av generaldirektörens långsiktiga
prioriteringar. Det handlar om att
ge bättre information till intagna,
minska antalet timmar i isolering
och ge häktestiden mer innehåll.
Planen är också att vidareutbilda
personalen på häkten inom behandling, isolering och psykisk ohälsa.
− Åldrande klienter är också
ett ökande problem för oss, säger
Elisabeth Lager.
Ett fall där JO riktat allvarlig
kritik mot Kriminalvården är en
äldre kvinna som transporterats
från häktet Jönköping till anstalten
Ystad. Vid framkomsten var hon
förvirrad och uttorkad och skrevs
akut in på sjukhus. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:52
CHEFSJURISTEN
Elisabeth Lager
ger en bakgrund
till kritiken
Ljusinsläppet i häktescellen
går inte går
att reglera.
Platser med frihetsberövade: 47 anstalter, 34 häkten, 120 arrester, 25 hem för tvångsvård, 11 hem
för tvångsvård av missbrukare, 80 institutioner för psykiatrisk tvångsvård, 5 migrationsförvar.
Så granskas frihetsberövandet
JO OCH OPCAT
Under inspektionerna, som kan anmälas i
förväg eller vara oanmälda, prioriterar JO
att samtala med intagna framför att tala
med personal. Man tittar även på lokaler
och rutiner. Förutom inspektioner och
rapportskrivande hanterar JO en mängd
klagomål. Antalet klagomål stiger lite
sakta, men är rätt konstant i Kriminalvården. Hanteringen av klagomål gör även
att JO kan få syn på systemfel. JO:s uppdrag har breddats sedan 2011. En enhet
på JO, Opcat, har direkt koppling till det
internationella arbetet med mänskliga
rättigheter och rapporterar både till
riksdagen och FN. Opcat-protokollet har
antagits av FN:s generalförsamling och
Sverige har förbundit sig att följa det.
Protokollen finns på www.jo.se under
fliken Opcat.
BARNOMBUDSMANNEN
Barnombudsmannen, BO är starkt kritisk
till att barn och unga hamnar i arrest och
häkte. Barnen skadas av att isoleras.
BO föreslår ...
... att inget barn ska sitta i arrest i dess
nuvarande utformning.
... att tidsgränser ska införas.
... att inget barn som misstänks för brott
ska isoleras under utredningstiden.
... att frihetsberövande av barn före en
rättegång ska vara en sista utväg.
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 19
FN:S OCH EUROPARÅDETS
ANTITORTYRKOMMITTÉER
Förutom JO kan även FN:s expertkommitté, SPT, besöka alla platser där
personer hålls frihetsberövade. SPT har
besökt Sverige en gång, år 2008.
Sverige tar även mot besök av Europarådets antitortyrkommitté, CPT. Kommittén som består av jurister, medicinare,
experter och praktiker inom polis och
kriminalvård har gjort 379 besök, varav
sex i Sverige. Senast i maj 2015. Alla
CPT:s rapporter finns på www.cpt.coe.int
De europeiska fängelsereglerna finns
på Krimnet.
UTMANINGAR ENLIGT
CPT:S SVENSKA LEDAMOT
Per Granström, som tidigare har arbetat i
Kriminalvården, är ledamot i CPT. Han ser
flera utmaningar för Kriminalvården att
tackla i framtiden:
• Teknikutvecklingen i fängelser och i
frivård, exempelvis med telefoni, gps-boja
och övervakning i anstalt.
• Behovet av äldrevård.
• Den flytande delegationen av statlig
verksamhet, exempelvis privatisering av
missbruksvården.
• Flyktingverksamhet, exempelvis flyg
fyllda med återvändare.
− Enligt Kriminalvårdens
föreskrifter ska
intagna kunna reglera ljuset.
Frågan om ljusinsläpp handlar
inte bara om suicidrisk med
persiennsnören. I vissa fall har
också häktespersonal vinklat
eller låst persiennerna för att
förhindra att intagna kommunicerar med folk utanför och
på så sätt försvårar utredningen, vilket JO har kritiserat. Alla
häkten har dock inte inbyggda
persienner och skulle man
sätta dit lösa skulle persiennsnörena bli en suicidrisk.
Att män visiterar kvinnor
och vice versa.
− Män får bara visiteras av
män och kvinnor får bara visiteras av kvinnor. Häkteslagen
är könsneutral. Ett undantag
i lagen är skyddsvisitationer
som kan genomföras av det
motsatta könet. Kriminalvården använder sig av undantaget för ofta, anser JO. JO
tycker att vi borde planera
bemanningen bättre, och om
personal med samma kön finns
i tjänst borde de visitera.
Informationsbrist.
− En uppdaterad broschyr
för intagna i häkte är på gång.
Vi bör ha en gemensam information om skyldigheter och
rättigheter på de vanligaste
språken, som sedan kan kompletteras med vad som gäller
lokalt. O
19
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
Häktning - så funkar det. I åklagarnas nya riktlinjer poängteras att vid
varje häktning och varje restriktionsbeslut ska brottets allvar och risken
för försvårande av utredning vägas mot intrånget i den misstänktes liv.
En misstänkt kan
häktas av tre skäl
• Rätten befarar att den misstänkte ska sticka.
• Rätten befarar att den misstänkte ska försvåra
utredningen.
• Rätten befarar att den misstänkte kommer att
fortsätta begå brott.
Häktningstiderna
är långa i Sverige
Vårt rättegångssystem innebär att det är vad som
sägs på domstolsförhandlingen som gäller, inte
vad som framkommit i polisförhör. Det gör att
det är viktigt att utredningen inte påverkas ända
fram till rättegång.
Många har restriktioner
Häktade kan få restriktioner, alltså begränsningar
i rätt till kontakt med omvärlden. Detta om man
tror att den häktade skulle försvåra utredningen, till exempel förstöra bevis eller hota vittnen.
Om häktningen eller restriktionerna inte längre
behövs ska de genast upphävas. 2014 var 174 938
personer misstänkta för brott. 9 519 är dessa var
häktade. Av dem hade 6 504 personer någon
form av restriktioner.
En person kan sitta häktad
hur länge som helst
Det finns ingen lagstadgad bortre gräns, men
en brottsutredning ska bedrivas skyndsamt och
effektivt. 2014 satt 11 procent häktade mindre än
11 dagar, 59 procent 11–60 dagar och 30 procent
mer än 60 dagar. Det finns människor som suttit
häktade i flera år.
Olika restriktioner
Unga får ofta
restriktioner
125 personer (1,3 procent) av de häktade var
under 18 år (2014). För unga kan det vara extra
jobbigt att vara avskilda från sitt vanliga liv. Därför får personer som inte fyllt 18 endast häktas
om det finns synnerliga skäl för det. En relativt
stor andel av de unga som häktas får restriktioner
(82 procent, det vill säga 103 personer). Det beror
på att ungdomar nästan bara blir häktade om det
finns stor risk för att de försvårar utredningen.
Åklagarens nya riktlinjer
Åklagarna har fått kritik för att de föreslår
häktning och restriktioner för slentrianmässigt.
För att minska häktnings- och restriktionstid har
åklagarna tagit fram nya riktlinjer för sitt arbete,
som gäller sedan i maj. Enligt riktlinjerna ska
åklagaren i varje enskilt fall väga brottets allvar
och risken för att den misstänkte förstör utredningen, mot intrånget i den enskildes liv. De
ska motivera skälen till varje enskild restriktion,
allt ska dokumenteras och omprövas fortlöpande.
Åklagarna ska också alltid överväga samsittning.
En omgjord blankett gör att de tidigt markerar
om en person kan tillåtas att träffa medintagna.
Undantag kan medges
Åklagaren får medge undantag från restriktionerna, till exempel möjlighet att ta emot
telefonsamtal och besök. Om restriktionerna blir
långtgående är det särskilt viktigt att försöka
hitta individuella lösningar, så att den frihetsberövade ändå får rimliga möjligheter till socialt
umgänge. Särskilt gäller det vid långvariga frihetsberövanden. Åklagaren bör i dessa lägen ha
kontakt med personal på häktet för att diskutera
tänkbara lösningar.
Kontakter med omvärlden kan begränsas genom
att den häktade inte tillåts brev, telefonsamtal
eller besök. Det finns även möjlighet att förbjuda kontakter med andra häktade. Om ärendet
är uppmärksammat av media kan möjligheten att
ta del av tidningar och TV förbjudas.
20
C_14-29.indd 20
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:53
A N N A R U T F R I D H O L M / F O TO
Sju av tio har
restriktioner
UR HÄKTESLAGEN
§ respekt för sitt människovärde ochmedmed
VARJE INTAGEN SKA BEMÖTAS
förståelse för de särskilda svårigheter som är
förenade med frihetsberövandet.
§ så att negativa följder av frihetsberö-
VERKSTÄLLIGHETEN SKA UTFORMAS
vandet motverkas. I den utsträckning det är
lämpligt och den intagne samtycker till det,
ska åtgärder vidtas för att ge honom eller
henne det stöd och den hjälp som behövs.
EN INTAGEN SKA GES MÖJLIGHET att
vistas utomhus minst en timme varje dag,
om det inte finns synnerliga skäl mot det.
EN INTAGEN SKA GES MÖJLIGHET att på
lämpligt sätt ägna sig åt förströelse.
EN INTAGEN SKA GES MÖJLIGHET att
på lämpligt sätt följa vad som händer i
omvärlden.
EN INTAGEN SKA GES MÖJLIGHET att på
lämpligt sätt utöva sin religion.
EN INTAGEN FÅR TA EMOT BESÖK i den
utsträckning det lämpligen kan ske /.../
§
§
§
§
§
§ med en annan person genom elektronisk
EN INTAGEN FÅR STÅ I FÖRBINDELSE
kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske /.../
EN INTAGENS BOSTADSRUM och hans
eller hennes tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt
för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas.
DEN SOM SKA TAS IN I EN förvaringslokal
ska senast vid ankomsten kroppsvisiteras
eller kroppsbesiktigas för eftersökande av
otillåtna föremål, om det inte är uppenbart
obehövligt.
§
§
§ eller kroppsbesiktigas för eftersökande av
EN INTAGEN FÅR KROPPSVISITERAS
Jesper Clausen är
larmchef på Kronoberg.
otillåtna föremål om
det finns anledning att anta att ett sådant
föremål kommer att anträffas på honom eller
henne.
han eller hon återkommer efter en vistelse
utanför förvaringslokalen.
han eller hon ska ha eller har haft ett besök
utan kontroll.
det sker i en stickprovskontroll eller i
anslutning till en större undersökning som
av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom
förvaringslokalen och den intagne har eller
har haft särskild anknytning till utrymmet.
§
URIN-, UTANDNINGS-, SALIV-, SVETT-,
BLOD- ELLER HÅRPROV får, om inte
annat motiveras av medicinska eller liknande
skäl, tas på en intagen som skäligen kan misstänkas vara påverkad av alkohol, narkotika,
dopningsmedel eller hälsofarliga varor.
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 21
21
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
ÖSTERSUND VÄNTAR PÅ BESKED
I slutet av november väntas GD ge
besked om häktet i Östersund.
– Vi hoppas att det blir ett nytt
häkte. Nuvarande lösning i polisens
arrestlokaler tär på både personal
och klienter, säger Keijo Muotka,
tillförordnad kvc i Östersund.
Sedan 2006 finns nio häktesplatser i arrestlokalerna. Där saknas
utrymme för isoleringsbrytande
åtgärder och häktade och anhållna
samsas om en promenadgård.
När häktet är fullt körs häktade till
Härnösand, vilket kritiserats av polis
och domstol.
Framflyttad position
för uppsökare
ULRIKA PERSSON
/ T E XT & F OTO
P
er Valett har varit uppsökare på Nyköpingshäktet
i sex år. Hos varje häktad
person knackar han på
celldörren och erbjuder
enskilda samtal.
Finns det något den
häktade behöver och vill förändra,
för att slippa återfalla i missbruk
och kriminalitet? Per identifierar
problemområden och behov. Han
lyssnar, stöttar och för motiverande
samtal. Han informerar om möjligheter till behandling och annat
stöd inom Kriminalvården, eller i
civilsamhället.
– Jag brukar säga att jag som uppsökare är en motivatör. Min uppgift
är att under empatiska former
ingjuta hopp och tro hos klienten,
att det går att förändra sin livssituation, säger han.
Frivårdsinspektörerna Jan
Ådin och Jörgen Berglund har
ännu inte Pers vana att röra sig i
häktesmiljön. Men med Per som
mentor ska de snart ta över hans
uppgifter. Jan får det övergripande
uppsökaransvaret och Jörgen inriktar sig mot unga häktade.
– Det ska bli spännande, jätteroligt. Uppsökaren gör ett väldigt
viktigt arbete, säger de.
De tar över i en tid när uppsökarens roll breddats och stärkts. I maj
i år trädde flera förändringar i kraft.
När uppsökarfunktionen infördes
under tidigt 2000-tal var uppdraget
att fånga upp missbrukare och motivera dem till behandling. Nu utökas
22
C_14-29.indd 22
”Som uppsökare kan man på kort tid göra skillnad för en människa i nöd”,
säger Per Valett, mitt i bild. Jan Ådin och Jörgen Berglund tar över hans roll
på Nyköpingshäktet när Per går till andra frivårdsuppgifter.
målgruppen även till unga häktade
och de med olika former av våldsbrottsproblematik. I praktiken ska
samtliga häktade få minst ett besök.
En annan förändring är
organisatorisk; samtliga uppsökare ska tillhöra frivården och inte
häktet som varit fallet på vissa håll.
Nytillkomna uppsökare ska vara
frivårdsinspektörer med akademisk examen och kravprofilen har
preciserats. Uppsökandet blir ett
funktionsuppdrag som gärna får
rotera och vara på deltid. På så sätt
ska uppdragets sårbarhet minska
och kompetensen höjas.
– Det är bra att frivården är med
som en röd tråd, från dag ett till
verkställighetens slut. Jag som är
ungdomshandläggare på frivården
kan följa klienten hela vägen när jag
även blir uppsökare, säger Jörgen,
och syftar på att de flesta unga häktade får en frivårdspåföljd.
Precis som tidigare är uppsökarens tre funktioner att kartlägga,
stödja och motivera klienten på
vägen till förändring. I praktiken är
uppsökaren även ett viktigt stöd till
frivården, bland annat vid personutredningar. Också placeringsgruppen har stor nytta av uppsökarens
dokumentation. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
Paul Hagby fick uppdraget att starta sysselsättning för
intagna på häktet Göteborg. Resultatet? Stickade mössor
har ersatt tunga guldlänkar som statussymboler.
Jubel bland intagna
och vårdare när Kristoffer visar upp sina stickade alster. De stickade
shortsen har både
fickor och dragsko.
n
Det går att sticka det mesta. Bikiniöverdelar, klänningar. Bara fantasin
sätter gränser.
De med adhd blir märkbart lugnare
av stickningen. Är fingrarna upptagna får de lättare att koncentrera sig
på annat, som samtal eller tv-program, säger personalen.
Stickat är den nya
statussymbolen
»
A N N I C A A D O L F S S O N - F R E I J / T E XT A N N A - L E N A L U N D Q V I S T / F O TO
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 23
23
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
»Det är en lugn och positiv atmosfär
och man utbyter idéer och garner.«
S
tickrummet är helt klart det populäraste
på avdelningen för Annan Strukturerad
Verksamhet, ASV, på häktet Göteborg. Ett
par intagna spelar Mario, några fotbollsspel,
men i pysselrummet finns inte en stol ledig.
Varje intagen runt bordet är utrustad med
en plastring (en s.k. Quick-knit), garn och
en sticknål och stickar koncentrat på färgglada mössor.
En del har färdiga skapelser på huvudet.
– De får inte använda mössorna som handelsvara,
inte byta eller ta beställningar. De utbyter däremot
gärna idéer och tips vilket vi uppmuntrar. Vi har märkt
att de plockar ut färre dyra smycken som används som
statussymboler och att snygga mössor istället bärs med
stolthet. Vi har en intagen som tillverkat 57 mössor,
säger Paul Hagby.
– Vissa klienter är väldigt produktiva, så vi försökte
komma på något positivt att göra av deras alster. Vi
hittade en välgörenhetsorganisation, Café Trappanér,
som lämnar skänkta kläder direkt till socialt utsatta i
Göteborg. Jag var själv och lämnade en säck med
mössor och halsdukar i våras, vilket var mycket uppskattat. Det är ju också ett bra sätt för våra klienter att
kunna ge något tillbaka till samhället.
Enligt Paul är det inte den enda förändringen som
skett sedan stickning blivit ett så populärt tidsfördriv.
Han och flera kollegor upplever att det blivit lugnare
på avdelningarna och att förskrivningen av till exempel
sömnmedicin har minskat.
– Vissa intagna får lov att sticka på sina rum på kvällarna och det har definitivt en lugnande effekt.
Paul Hagby har tidigare jobbat som vakthavande
befäl, men när han såg annonsen om tjänsten som samordnare för ASV:n på häktet, blev han inspirerad.
– Det är nytt för häktet att ha samordnare på heltid
och jag såg en chans att få jobba mer klientnära. Jag
tror att jag fick tjänsten för att jag har säkerhetstänket
redan, och jag ser inte behandling och säkerhet som två
skilda saker. De går hand i hand.
Att Paul ville ha just stickning som en del i sysselsättningen var omdiskuterat i början. Säkerhetspersonalen
var skeptisk till virknålarna.
– Det kan vara en svår avvägning att de till exempel
får ha nålarna på rummet på kvällen. Men jag anser att
24
C_14-29.indd 24
det har ökat säkerheten. Klienterna är själva mycket
måna om att det ska fungera.
Paul fick själv vara delaktig i att välja ut kollegor till
verksamheten, och jobbar nu tillsammans med Helene
Lundin och Richard Feiff.
– De är två av de bästa vårdarna på häktet när det
gäller klientkontakt tycker jag. Vi är olika men kompletterar varandra. Gemensamt för alla tre är att vi gillar
tv-spel, både en och två lunchraster har spenderats med
hårda kamper i Mario Kart.
Richard Feiff spelar gärna X-Box Kinect med de intagna. Här får man bara använda kroppen som verktyg
och deltagarna blir ofta svettiga. Så länge rullgardinen
till spelrummet är neddragen händer det att Richard
får utmana killarna i en dance-off eller i ett spännande
sportspel. Här finns också möjlighet till utbildning i
hjärt-lungräddning samt gitarrlektioner för dem som är
intresserade. Tanken är att spelrummet dessutom ska
fungera som yogarum när häktet har fått en yogainspiratör.
Helen Lundin är den som stickar tillsammans med
ett tiotal intagna varje dag. Det är tre avdelningar som
turas om att tillbringa heldagar på ASV tillsammans med
två vårdare från varje avdelning. Tanken är att vårdarna
också ska vara med och pyssla och därmed få möjlighet
till mer klientkontakt.
– Jag tycker att det är en ära att få sitta härinne och
lyssna på och delta i alla samtal. Det är alltid en lugn
och positiv atmosfär och man utbyter idéer och garner.
Enda gången det kan bli lite oroligt är om garnleveransen är sen, säger Helen Lundin.
En som verkligen fördjupat sig i stickningen är
klienten Kristoffer. Han tröttnade till slut på att sticka
mössa efter mössa och utvecklade konceptet. Det blev
en tröja. Sedan ett par shorts. När tjejen kom på besök
fick hon ett par hotpants som present och han har gjort
flera bikiniöverdelar.
Först trodde inte Kristoffers flickvän på att det var
han som hade stickat kläderna.
– Nästa projekt är en tubklänning som jag snart ska
börja med. Tiden i cellen går jättefort när man stickar
och det rensar tankarna.
Verksamheten startades för ett år sedan, på initiativ
av cheferna Anna Müller och Stefan Björk. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:53
Paul Hagby beställer garn
för 5 000 kronor i
månaden. En del av det
som stickas behåller de
intagna själva, men det
finns också en låda där de
kan skänka saker till
välgörenhet.
r
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 25
25
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN/I HUVUDET PÅ CHEFEN
Anstalt- och häktesdirektör Hanna Jarl Källberg vill att det
ska vara lika stort fokus på häkte som på anstalt. Här berättar
hon om vad som ska känneteckna häktesarbetet i framtiden.
»Vårt uppdrag är att göra skillnad«
ELISABET JÖNSSON /
T E XT & F OTO
V
ad är de största skillnaderna mellan
ett häkte och en anstalt?
– För mig är klientens situation den viktigaste skillnaden. På anstalt har du en lagakraftvunnen dom, du vet hur din tillvaro ska
gestalta sig den närmaste tiden.På ett häkte
möter personalen alla sorters människor.
Det kan vara första gången du kommer i kontakt med Kriminalvården. Du kanske ska släppas, du kanske kommer
direkt från gatan. Klienten lever i total ovisshet.
– Jag har fyra grundtankar när det gäller häktesverksamheten: bemötande, omvårdnad, tidiga insatser och
isoleringsbrytande åtgärder.
Hur tänker du kring bemötande
och omvårdnad?
– Jag tänker att vi är duktiga på att se varje klient och
hur han eller hon mår, men att vi alltid kan bli bättre.
Vårt arbete med klienternas psykiska hälsa och vårt
suicidpreventiva arbete kan vara livsavgörande. Under
tiden i häktet är det vårt ansvar att klienten får bästa
möjliga omvårdnad och att vi minskar de negativa
skadeverkningarna av frihetsberövandet.
UR ÅRETS VERKSAMHETSPLAN:
De isoleringsbrytande åtgärderna
ska förbättras.
Genom anpassning
av lokaler, utveckling
av en stödjande
miljö och god
omvårdnad värnas
klientens integritet,
behov av stöd och
mellanmänskliga
kontakter.
26
C_14-29.indd 26
Hur ska vi jobba med tidiga
insatser redan på häkte?
– När det gäller unga jobbar vi aktivt med tidiga
insatser: utbildning, psykologstöd och motivationsinsatser (MIK). Jag vill att vi tittar på hur vi kan utöka
det här till fler klienter, utan att gå för långt innan vi vet
om personen kommer att få en verkställbar dom. Vårt
uppdrag är att göra skillnad. När klienten är dömd är
det lättare att ta ett helhetsgrepp och jobba för Bättre
ut. På häkte handlar det om att så ett frö, få en tanke att
gro i klientens huvud, som ska leda till att han eller hon
inte hamnar där igen.
Isoleringsbrytande åtgärder är ett område som
internationella organisationer, regeringen och
generaldirektören gett myndigheten i uppdrag
att jobba särskilt med. Hur gör vi det?
– Internationella rapporter och våra egna mätningar
visar samma sak: våra intagna sitter isolerade alltför
långa tider. Egentligen är detta ett grunduppdrag som
vi alltid har och ska jobba med. Men jag hoppas och
UR GENERALDIREKTÖRENS LÅNGSIKTIGA MÅL:
Humanare häkten. Isolering i häkte är ett område som det
ska satsas särskilda resurser på under de kommande åren. Vi
kommer att intensifiera de isoleringsbrytande åtgärderna och
öka sysselsättningsgraden för dem som är intagna i häkte.
Det kräver nya lösningar och stora ansträngningar eftersom
häktesmiljöerna inte är byggda för långa häktningstider och
omfattande restriktioner. Vi behöver också utbilda medarbetarna på häktena, framförallt inom områdena behandling,
isolering och psykisk ohälsa.
tror att det ska bli extra tryck i frågan eftersom vi valt
att ha det som ett av våra sex fokusområden.
– Vi är många personalgrupper som arbetar i häkte,
och alla måste jobba tillsammas och kan ta lärdom
av varandra. Kriminalvårdare likväl som psykologer,
uppsökare och alla andra. Vissa enheter har bättre
resultat. Hur kan vi dra lärdom av dem som lyckas bäst?
Jag vet att det finns utmaningar med lagstiftningen och
med våra lokaler, men jag tror att man tills vidare kan
komma långt med befintliga medel.
– Uppföljningen är väsentlig. Vi har utvecklat mätfrekvensen och mätverktyget.
Alla häkten ska göra sju
gemensamhetsmätningar i år, men jag
tror att vi måste
hitta sätt att
följa upp de isoleringsbrytande
åtgärderna i
det vardagliga arbetet
på varje häkte,
för varje individ.
Varje vecka har vi
närvarolista, visitationer och annat
som följs upp och
signeras av chefen. Vi
måste utveckla något
liknande för de isoleringsbrytande åtgärderna. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
På 1970-talet byggdes nya häkten för nya tider.
Många av tongångarna från den tiden känns igen
nu när häkten byggs om och det byggs nya.
För både personal och häktade blev det en
stor omställning att komma till det moderna, elektroniska och designade Kronoberg
1975. De kom från Långholmens häkte, som
präglades av platsbrist och ålderdomlighet.
Elektronik och förvirring
I N G R I D M I L J A N D / T E XT
SVERIGES
FÄ N G E L S E M U S E U M / F O T O
Källor:
SOU 1977:50, Häktning
och anhållande.
Pockettidningen R
1975:5.
Jörgen Eriksson (red),
1974, Vårdad och fin.
17 röster från kåken.
Janne Bergquist, 1972,
Brev från häktet.
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 27
N
u är glada Holmen slut slut slut. Alla tjyvar
åker ut ut ut. Men till nästa år igen, kommer
dom till Kungsholmen. För det har dom
lovat.”
Så skaldade någon på dörren till mathissen i Långholmshäktets centralhall.
Året var 1975, sommaren närmade sig och
det var dags för det gamla häktet, byggt 1850, att tas
ur bruk. Trots den nostalgiska tonen i dikten utstod
häktet en hel del kritik i sin samtid. Under efterkrigstiden rådde stor platsbrist i anstalt och häkte.
De som användes var ålderdomliga och överbelagda.
Många häkten ersattes så småningom av moderna
anläggningar, som ofta placerades högst upp på de
polishus som kom att byggas efter Polisens förstatligande 1965. Med tiden kom också ny lagstiftning att
träda i kraft. Lagen om kriminalvård i anstalt följdes
av Häkteslagen.
Kontrasterna mellan de gamla och nya häktena
var stor för både häktade och personal. ”Elektronik.
Förvirring. Febril aktivitet. Blankt. Designat. När jag
kommer vet ingen var jag ska jobba. Blir visad hit och
dit. Upp och ner i hissar. Ut och in genom dörrar och
elektroniska lås och små gröna lampor som blinkar.
Hamnar till slut som portvakt på 9:3 (vilket betyder
våning nio, korridor tre), ” berättade en anställd
på det nybyggda Kronobergshäktet år 1975. ”Som
portvakt sitter man vid ett kontrollbord och avspisar
folk per telefon. Fångarna ringer från cellerna och
frågar om oklarheter. Det är bekvämt att slippa se
någon i ögonen, när man svarar: Jaja, lugna dig, skriv
en anhållan, så får vi se vad vi kan göra.”
För många häktade blev isoleringen påtaglig.
Även om den tidigare var eftersträvad kunde den
vara svår att verkställa på grund av platsbristen. ”På
Holmen föser dom ju ihop 5–6 tjyvar i samma tårtbit,
antingen dom är målskamrater eller inte”, påpekade
Roffe under sin tid i Faluhäktet, anlagt 1968.
Trots all ny teknik fanns klara paralleller till
1840-talets cellfängelser, med isolering 23 timmar
per dygn samt rast i tårtbitsformade promenadgårdar. Frågan om isolering var en het debatt under
1970-talet. Med den nya häkteslagen kom sedan bestämmelser som gav möjlighet för häktad att i skälig
utsträckning vistas tillsammans med andra häktade.
Kronobergshäktet var dock planerat långt tidigare än
så. När det stod färdigt fanns därför redan planer på
förändringar: att skapa dagrum, större promenadgårdar och att riva nybyggda cellväggar för att möjliggöra
samsittning. Idag, 40 år senare, är det dags igen. O
27
2015-10-23 09:53
HUMANARE HÄKTEN
Renoveringen av häktet Kronoberg har nu kommit halvvägs.
I höst flyttar personal och intagna in i den uppfräschade
halvan och ger plats för hantverkarna i den andra delen.
E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT
ANNA RUT FRIDHOLM, ELISABET OMSÉN / BILDER
Rejäl renovering av
Kronobergs häkte
PLATS FÖR YOGA
En omgjord cell ska bli yogarum. Där ska
intagna med eller utan restriktioner kunna
få en stunds träning och meditation. När
häktet nyöppnar sina renoverade platser
finns 123 platser, vilket är något färre bostadsrum än tidigare för att ha mer plats
för gemensamma utrymmen. Det finns
även mer personal för att kunna bryta
isoleringen.
”NU VILL VI
BARA FLYTTA IN”
Korridorerna är ljusa och fräscha och
personalen är angelägen om att få flytta
in och börja planera verksamheten. Ett
batteri av sysselsättningar ska flyttas över
och tillsammans med den regionala häktesexperten utvecklas ännu fler. ”Sysselsättningen ska kännas meningsfull för de
intagna och för personalen”, säger Anna
Brodén, ställföreträdande häkteschef. Fler
organisationer utifrån ska komma in, både
frivilligorganisationer och exempelvis
kronofogden. Biblioteksvagn, lärare, andlig
vård, uppsökare och sjukvårdspersonal
finns också på plats.
28
C_14-29.indd 28
UTSIKT ÖVER STAN
Promenadgårdarna ligger fortfarande
längst upp på taket. Men de gamla, trånga
tårtbitarna med ljusinsläpp enbart uppifrån, har blivit större rum där de intagna
kan se ut över Kungsholmens takåsar och
hustak.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:53
KUNGSHOLMSGATAN
HÄKTE OCH ARREST
NOA – före detta
Rikskrim. Polisens
nationella operativa avdelning.
SKYDDSOBJEKT
I SKYDDSOBJEKT
Häktet Kronoberg ligger mitt i hjärtat av
Polisens högkvarter. ”Det känns tryggt”,
säger Anna Brodén. Hon jobbar i ett
skyddsobjekt i ett annat skyddsobjekt.
Runt om går beväpnade vakter som
polisen basar över, så ingen från häktet
behöver tänka på perimeterskyddet.
Intill visas kvarteret uppifrån. En bild
underifrån skulle vara full av underjordiska kulvertar. Från häktet går man ofta
under jorden till tingsrätten som ligger
i kvarteret bredvid, och till tingsrättens
säkerhetssal.
City polismästardistrikt.
Passexpedition.
Entré
häktet.
BERGSGATAN
Tingsrättens
säkerhetssal.
Polisregion
Stockholm.
SÄKERHETEN FÖRST
Lotta Blom kommer att jobba på den blivande säkerhetsavdelningen. Kronoberg är ett
av landets fem säkerhetshäkten. Nu blir den tekniska säkerheten liknande den på de helt
nybyggda häktena i Helsingborg, Göteborg och Sollentuna. Inpasseringskontroll och bevakningscentral är totalrenoverade.
BRYTA ISOLERINGEN
DUSCH OCH TVÄTT
Enkla, allmängiltiga symboler blir också
snygga grafiska former att fästa ögonen
på i en annars kal miljö.
OMKRIM 5/2015
C_14-29.indd 29
I en normalcell ska det finnas säng, bord,
sittplats, hylla, tv och tvättställ. Toalett
är fortfarande utanför. ”Vi ser det som
en säkerhetsåtgärd som bryter isoleringen genom att samtliga måste ut från
bostadsrummet flera gånger om dagen”,
säger Anna Brodén.
BAKA LITEN KAKA
Ett nytt kök för de intagna att laga mat
och framför allt baka i stod högt på önskelistan när häktet renoverades. Här skapas
meningsfull sysselsättning.
29
2015-10-23 15:28
NYA PERSPEKTIV
Det är många som vill gå utbildningen om Brottsofferperspektiv.
Det handlar bland annat om våld i nära relation och sexualbrott,
liksom förövarpsykologi. Med fokus på den som drabbats.
”Egentligen tror jag inte att vi kommer med
så mycket nytt, utan mer att vi ökar kunskapen om förövarna, genom att sätta fokus på
gruppen brottsoffer”, säger Hanna Harnesk
som arrangerat utbildningen.
Fokus på brottsoffer
A G N E TA S L O N AW S K I
/ T E XT
SOFIA SABEL
/ F OTO
»Det
handlar
om anhöriga som
till följd av
övergrepp
har svårt
att värna
om sig
själva.«
Hanna Harnesk
30
30-31.indd 30
U
tbildningen syftar till
att spegla brottsoffers
utsatthet och deras
svårigheter, plus vad detta
betyder rent specifikt för
Kriminalvården, säger
Hanna Harnesk som är
leg. psykolog och delar sin tid mellan
Kriminalvårdens huvudkontor (enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivård) och som kliniskt
verksam på anstalten Skogome, med
behandling av sexualbrottsdömda.
Utbildningen på tema brottsofferperspektiv har funnits inom
Kriminalvården tidigare, men Hanna
Harnesk har arrangerat nuvarande
kurs de senaste sju åren. Hon har
precis avrundat kursen och tackat de
åttio deltagarna från Kriminalvården, efter tre dagar i Eriksbergshallen i Göteborg.
Det hela började som en del av
ett regeringsuppdrag för att stärka
insatserna för målgrupperna sex-
ualbrott, våld i nära relation och
hedersrelaterat våld. Där fick Hanna
Harnesk i uppdrag att öka kunskapen om bland annat brottsoffers
utsatthet runt relationsvåldsdömda
personer, samt att utveckla nya
arbetssätt inom Kriminalvården.
– Jag såg att brottsoffer for illa i
kontakten med Kriminalvården. Det
handlar om anhöriga som till följd
av övergrepp har svårt att värna om
sig själva och säga nej till exempelvis
ett anstaltsbesök, säger hon och
tillägger att det inte är sällsynt att
klienter själva bär på en utsatthet av
något slag.
Förövaren kan vara ett offer själv.
– Det är ett jobbigt ämne och det
är svårt att närma sig. Egentligen
tror jag inte att jag kommer med så
mycket nytt under utbildningen,
utan mer att vi sätter fokus på redan
dömda, genom att öka kunskapen
om gruppen brottsoffer.
Det finns de som menar att hon
har bidragit till att införa ett nytt
synsätt inom Kriminalvården. Idag
finns det brottsofferslussar, med en
särskild personalgrupp, på anstalter
med behandlingsuppdrag för sexualbrott och våld i nära relation.
– Det viktigaste är att vi har en enhetlig handläggning, för att värna om
rättssäkerheten och tilltron till våra
beslut. Så att vi kan leva upp till vårt
samhällsuppdrag, att skydda samhället och förhindra återfall i brott.
Hon menar att kunskapen om
brottsoffer är viktig för att kunna
arbeta professionellt, samtidigt som
det är viktigt att använda kunskap
om brottsoffers utsatthet för att
förbättra insatserna mot klienter.
– Även om man inte arbetar
direkt med brottsoffer i vardagen,
så vill vi att tänket finns med. Vi
har en fantastisk möjlighet att göra
skillnad. De reaktioner jag får efter
kurserna är ofta att anställda vill
göra mer. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 09:47
Utbildningen pågår tre plus två dagar
Utbildningen pågår i tre dagar och har cirka
80 deltagare från hela Sverige. Efter första
delen, följer två uppföljningsdagar för en
något snävare grupp.
Utbildningen riktar sig främst till personal
som i sitt arbete möter sexualbrottsdömda,
samt dömda för våld i nära relation och
hedersrelaterat våld.
Hittills har många olika yrkeskategorier gått
utbildningen. Bland annat chefer, programpersonal, psykologer och klienthandläggare.
BROTTSOFFERPERSPEKTIV
Vad tyckte du om kursen?
EMMA VICKES
ANDERS FRENSE
ELISABETH MOLEBO
– Jag tycker
att det
var bra
föreläsningar
och
ett bra
upplägg. De
olika delarna
under kursen
har gett oss alltifrån exempel på
bemötande av förövare, till att se
vilka konsekvenser det blir för ett
brottsoffer. Vi har fått hela spännvidden.
– Det är viktigt med brottsofferperspektivet för att vi ska kunna göra
ett bra jobb. Man kan inte arbeta fullt
ut om man inte har det perspektivet.
– Det har varit
omskakande tre
dagar.
Vi har
berört
ämnen
och områden som
vi har viss
inblick i, men som
vi absolut inte vet allt om.
– Det här är en
kurs på väldigt hög
nivå. Vi
har fått
information
som vi
kanske aldrig hört förut.
Till exempel när
polisen berättade om
enskilda fall som handlade om
sexbrott mot barn. Då kände jag
mig personligen naiv, eftersom jag
inte visste så mycket om det. Det
var tungt att lyssna på och något
helt annat än när man läser om det
själv.
– Sedan fick vi möjlighet att
ställa frågor till en kvinna som varit
utsatt för sexbrott som barn. Till
exempel: Varför lägger man skuld
på sig själv när man blivit utsatt?
personalutbildare,
Göteborg
»Kursen har gjort att man
förstår hela bilden och gjort
att vi kan arbeta på bättre
sätt även med förövare.«
– Vi har kartlagt riskfaktorer och
med det fångat in hela problembilden, så att vi vet vilka insatser vi
ska göra.
OMKRIM 5/2015
30-31.indd 31
VSP-utredare,
anstalten Ystad
»En del saker har man fått
rakt upp i ansiktet.«
– Jag tänker på kvinnan som var
här första kursdagen. Hon berättade
om sitt liv och hur det blivit efter
att hon varit utsatt för sexbrott. Då
var det alldeles tyst i rummet. Det
skapar så stora sår hos barn, att de
blir livslånga.
– Eller när en jurist hos polisen
visade barnpornografiska bilder. Jag
hade inte förstått vad det innebar
innan. Det var värsta skräckthrillern.
– Efter den här kursen kommer
vi att ha bättre koll på barnens situation; vilka som bor på vår anstalt
och vilka som kommer och hälsar
på.
– Om jag ska summera kursen, så
säger jag att den varit väldigt nyttig.
Det är också bra att prata med folk
från andra anstalter om vad de
tänker och känner. Det är roligt att
se att det finns ett sådant engagemang bland deltagarna. Det märker
man på intresset och vilka frågor
som ställs. Det triggar en själv. Vi
har en enorm möjlighet att hjälpa
människor om vi bara tänker rätt
och motiverar rätt.
vakthavande befäl,
anstalten Ystad
»Det är bra att veta att det
finns ett stort nätverk med
människor som har mycket
kunskap om det här.«
– Det känns bra att veta att vi
inom Kriminalvården gör ett bra
arbete tillsammans. Att inte alla
sitter i sin egen bubbla, utan att
det finns ett samarbete mellan
myndigheter.
– Jag tycker att den här kursen
vänder sig till många; både säkerhetsbedömare och de som utfärdar
telefon- och besökstillstånd skulle
gå den.
31
2015-10-23 09:47
VÄRDEGRUND SID 32–37
Kriminalvårdens etiska kod är fastställd. Nu har den kommit från tryckeriet och
varje anställd ska få ett alldeles eget exemplar. Att diskutera etik och moral är
början på ett långsiktigt arbete, vilket behövs. För personal upplever rasism och
Nytt verktyg för
att våga tala om
svåra situationer
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
NICLAS SANDBERG
/ F OTO
»I höst har
vi skickat ut
följdfrågor
till tusen
slumpvisa
medarbetare
för att få lite
mer kunskap
om vad som
egentligen
sker.«
32
32-37.indd 32
P
å följande uppslag
beskrivs både upplevda
problem och hur Kriminalvården jobbar med
lösningar på häktet Kronoberg och häktet Malmö.
Men de är ingalunda de
enda verksamhetsställena som behöver jobba med värdegrunden. I den
senaste medarbetarundersökningen
uppgav nästan en tredjedel av de tillfrågade att de under det senaste året
upplevt ”nedsättande kommentar
eller handlingar” från medarbetare
eller chef – 21 procent från medarbetare, och 11 procent av chef.
– Det är en hög siffra. Därför har
vi i höst skickat ut följdfrågor till
tusen slumpvist utvalda medarbetare för att få mer kunskap om vad
de upplever som nedsättande och
i vilken omfattning. Har medar-
betarna varit med om en enskild
händelse, eller är det något som
händer ofta? Nästa steg är att baserat på resultatet kunna skräddarsy
en åtgärdsplan.
Det förklarar Malin Stavlind
som är processledare för myndighetens värdegrundsarbete. 71 procent
av de tillfrågade har svarat, och
svaren analyseras nu av undersökningsföretaget. Svaren ska visa
på vilket sätt medarbetarna har
behandlats nedsättande, och av vilken anledning. Om det visar sig att
medarbetarna kränks på grund av
exempelvis etnisk tillhörighet eller
kön, kan åtgärderna se annorlunda ut än om medarbetarna oftare
känner sig nedvärderade på grund
av ålder eller sexuell läggning.
Parallellt med analysen av
medarbetarnas upplevelser jobbar
Malin Stavlind vidare praktiskt med
myndighetens värdegrundsarbete.
Den etiska koden fastställdes av
generaldirektören under våren och
har nu kommit från tryckeriet på anstalten Skänninge. Kriminalvårdens
etiska kod handlar om att omsätta
den statliga värdegrunden och vår
värdegrund till praktisk verksamhet.
Hur vi ska agera och förhålla oss till
varandra – klienter, anhöriga, medarbetare och andra berörda.
Koden är tänkt att fungera
som stöd och att inspirera till dialog
om etiska dilemman. Alla ska få den
etiska koden av sin chef. För att alla
medarbetare ska få samma information om koden kommer chefen
att få ett informationsmaterial att
gå igenom med medarbetarna på arOMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:05
sexism på Kriminalvårdens arbetsplatser. Medarbetare och chefer, ända upp till
generaldirektören, tycker nu att vi behöver öka våra ansträngningar med att förebygga och hantera alla former av diskriminering.
KRIMINALVÅRDENS
ETISKA KOD
VI BRYTER DEN ONDA
CIRKELN
KRIM:
VÅRD
UR KRIMINALVÅRDENS ETISKA KOD:
Fråga: I vårt fikarum händer det att kollegor ”skämtar”med inslag av rasism och
könsord. Jag har vid ett flertal tillfällen
sagt till om att det här språkbruket
inte är acceptabelt. Det enda jag får
till svar är ”vi skämtar ju bara förstår
du väl?”. Måste jag stå ut med den här
arbetsmiljön?
Svar: Nej, det är aldrig okej att uttrycka
sig på ett sätt så att andra känner sig
kränkta och mår dåligt. Det gäller självklart också ”skämt”. Det är inte heller i
enlighet med vår värdegrund att uttrycka
sig diskriminerande baserat på etnisk
tillhörighet, kön eller någon annan av de
totalt sju diskrimineringsgrunderna.
Processledare Malin Stavlind.
betsplatsträffar. Materialet innehåller också vardagssituationer att diskutera i grupp,
berättar Malin Stavlind, som just nu skickar
ut koden till alla verksamhetsställen.
De vardagssituationer hon pratar om är
etiska dilemman man kan ställas inför
i sitt jobb i Kriminalvården. Under
arbetets gång har Malin Stavlind samlat
på sig exempel på verkliga situationer ur
vardagen. Dessa kan man läsa på Kriminalvårdens intranät, Krimnet.
Men räcker detta? Kan rasism och
sexism avhjälpas med ett apt-prat?
– Det är ett sätt att aktualisera frågan
och att få ett verktyg för att våga prata om
svåra situationer. Den andra, och på sikt
viktigare delen, är att säkerställa att dessa
frågor genomsyrar rekryteringsprocess,
introduktioner, utbildning, medarbetarsamtal och lönesättande samtal. Värdegrundsfrågorna är ingen parallell process
OMKRIM 5/2015
32-37.indd 33
utan ska vara en naturlig del av vårt arbete
och en förutsättning för vår anställning.
Det är där det hela blir verklighet!
Till Daniel Gustavsson, som är
föredragande i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd, går sista frågan: Vad kan
hända om en person trots utbildningar,
samtal och vägledning inte slutar kränka
sina kollegor?
– Om man bryter mot Kriminalvårdens värdegrund kan ärendet prövas i personalansvarsnämnden och man riskerar
disciplinpåföljd, i form av
varning eller löneavdrag. Om
man på ett mycket allvarligt
sätt bryter mot värdegrunden
Daniel Gustavsson.
kan skiljande från anställningen komma i fråga och
om nämnden misstänker brott åtalsanmäls
händelsen, avslutar Daniel Gustavsson. O
Fråga: Jag väljer mellan två slutkandidater till en tjänst. Den ena kandidaten
har klart bäst meriter och mest relevant
erfarenhet. Hen har dock ett talfel som
jag är rädd kommer att innebära att hen
får svårt att bli accepterad av kollegorna.
Vad ska jag göra?
Svar: Du ska anställa den person som är
mest lämpad för jobbet baserat på kompetens, erfarenhet och att hen delar vår
värdegrund. Kriminalvården ska vara en
attraktiv arbetsgivare som aktivt främjar
likabehandling. Diskriminering som har
samband med funktionsnedsättning är
dessutom förbjuden. Var uppmärksam på
arbetsgruppen och vidta snabbt åtgärder
om hen inte bemöts med respekt och blir
accepterad på samma villkor som övriga.
Fråga: Jag förvånas ibland över hur
en del kollegor uttrycker sig på sociala
medier. Borde man inte fråga sig själv
före publicering vilka konsekvenser
uttalandet/bilden kan få?
Svar: Det låter som en bra tumregel.
33
2015-10-23 11:05
VÄRDEGRUND
Det kom ett brev till Omkrim och generaldirektören. Ahmed Artan, som
jobbat på häktet Kronoberg sedan år 2000, numera på NTE, har tröttnat på hur
han och andra bemöts på en arbetsplats som säger sig värna om allas lika värde.
»Strukturell
rasism var vanligt
på min arbetsplats«
J
»Kollegor
går i försvarsställning när jag
påtalar att
Kronobergshäktet är en
arbetsplats
som har
problem.«
34
32-37.indd 34
ag skriver det här på grund av saker jag varit
med om under 15 år, som handlar om strukturell rasism.
Det finns policydokument och etiska regler som ska gälla i Kriminalvården, men trots
det spyr kolleger dagligen ur sig fördomar
om muslimer och svarta. Samtidigt normaliseras rasismen alltmer i vårt samhälle. Alla vet att
problemet med rasism växer men ingen verkar vilja
ta ansvar för att göra någonting åt det.
Jag vill belysa att problemet med strukturell rasism
är reellt genom att ge några exempel som jag blivit personligen drabbad av. Det här är bara några incidenter av
väldigt många.
När jag började jobba på Kronoberg var det ofta
folk som inte hälsade när vi åkte hiss tillsammans. Kollegor som knappt pratade med en i lunchrummet. Man
kunde fastna i hissen ensam, för att de inte ville köra
ner en förrän man hade förklarat vem man var. Tyvärr
köpte jag det då, för att det var femton år sen och för att
det inte fanns så många invandrade eller mörkhyade
som jobbade här då.
specifika rasistiska handlingen som jag påtalat. Men de
senaste åren har även kollegor som är vita svenskar i
enrum kommit till mig och sagt att de ser vad som pågar.
I enrum har de frågat mig vad jag ska göra åt det här.
Kollegor säger ofta till mig att de tycker att jag är
en bra människa, som kan få stanna i samhället eftersom jag inte är kriminell. Men de andra, de ska ut.
En kollega sa till mig: ”Jag har pratat med Jimmie Åkesson. Om vi kommer till makten så får du stanna. Du
skulle få en stämpel i passet.” Jag frågar: ”Vad händer
med min son, som är född här, om ni kommer till makten?” ”Han kommer att utvisas direkt”, svarar kollegan.
Jag vill inte prata om rasism. Om den inte fanns,
om jag inte mötte den varje dag, skulle jag gärna slippa
ta upp det. Jag skulle gärna leva i jämlikhet och rättvisa,
jag skulle älska det. Men den strukturella rasismen på
Kronoberg har en inneboende tröghet. För att ändra på
det måste man först erkänna att det finns rasism här på
jobbet, vilket man inte gör nu. Därför måste jag prata
om det.
Du, Nils, måste aktivt göra något för att motverka
den här trögheten, för att motverka den strukturella
rasismen. Jag har några idéer för hur det skulle kunna
se ut, och jag undrar om du är intresserad.
Ahmed Artan
Kollegor går direkt i försvarsställning när jag påtalar
att Kronobergshäktet är en arbetsplats som har problem
med rasism. Jag får höra att jag överdriver, och det finns
alltid en bortförklaring till hands som ursäktar just den
Hur ska vi som arbetsplats, och som myndighet,
göra för att på riktigt kunna diskutera de problem som
finns? Jag tog upp problemet med strukturell rasism,
och de konkreta konsekvenser den får, med en tidigare
chef. Han beskrev det som att vi på Kronoberg ”har problem med att det är lite högt i tak.” Sedan bad han mig
skriva ner några rader om vad jag upplevt. Men hans
reaktion visar på att han redan vet om problemen. Vad
är det jag förväntas skriva? Den här oförmågan, att även
chefer överlåter till mig att stå för problembeskrivningen, innebär att möjliga lösningar begravs.
Det jag slås av är att den strukturella rasismen blir
kvar. För att motverka rasistiska strukturer krävs
faktisk handling. Att vara passiv innebär att vara lojal
mot systemet, och passivitet är farligare än den öppna
rasismen som är strukturens konsekvenser, exempelvis
att folk dagligen drar rasistiska skämt.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:05
Foto: Anna Rut Fridholm
När Ahmed Artan började inom Kriminalvården för femton år sedan var det inte många mörkhyade
bland personalen. Det var kränkande när kollegor indirekt antydde att han var på fel sida om gallret.
Nils Öberg: ”Nedslående tecken på vår oförmåga”
H
ej Ahmed. Tack för
ditt brev. Det du
berättar är mycket
allvarligt och inte på
något sätt förenligt
med Kriminalvårdens
värdegrund. Om
rasistiska attityder och beteenden har funnits och pågått under
så lång tid som du beskriver då
är det ett nedslående tecken på
vår oförmåga att effektivt både
förebygga och hantera diskriminering i alla dess olika former.
Med anledning av ditt brev
har vi har från huvudkontorets
OMKRIM 5/2015
32-37.indd 35
sida varit i kontakt med berörda
chefer i er verksamhet. De ser
också mycket allvarligt på det du
beskriver och har förklarat att
de omgående kommer att vidta
åtgärder för att säkerställa att
det bemötande och den kultur
du upplever har funnits inte kan
fortgå.
Som du säkert vet arbetar vi
sedan en tid tillbaka aktivt med
värdegrundsfrågorna, en satsning som leds av Malin Stavlind.
Hon har också förklarat sig
beredd att bistå i det arbetet.
Jag tror för egen del att vi
behöver öka våra ansträngningar generellt för att undanröja de
hinder som tycks finnas när det
gäller att rekrytera människor
med olika bakgrund till alla olika
delar av vår verksamhet.
Det gäller inte minst rekryteringen till våra chefsled. Alla
som har tankar och idéer kring
hur det kan ske på ett effektivt sätt är mycket välkomna
att bidra med sina tankar och
förslag.
Vänliga hälsningar, Nils
NILS ÖBERG
ÄR GENERALDIREKTÖR
på Kriminalvården.
35
2015-10-23 11:05
VÄRDEGRUND
Foto: Anna Rut Fridholm
»Det är tufft i
samhället nu«
H
ur ser du på brevet om rasism
på Kronoberg?
– Vi tar det på stort allvar. Jag
vill inte vara chef på en arbetsplats som upplevs så här. Vi har
haft det uppe flera gånger
i ledningsgruppen och vi arbetar på olika sätt i våra arbetsgrupper.
– Sedan medarbetarenkäten förra året
visade att många upplevt kränkande
behandling har vi haft frågan uppe på alla
medarbetarsamtal. Och det har gjorts
olika insatser på grupp- och individnivå.
För grupper med problem kan vi ta hjälp
av företagshälsovården och ha särskilda
samtal.
Anna Brodén, ny tillförordnad häkteschef
sedan sista augusti i år.
– Jag tror att vi har ett väldigt gynnsamt
läge att arbeta med värdegrundsfrågor
nu när vi i samband med renovering och
omorganisation har både nya och gamla
medarbetare som ska jobba delvis på ett
nytt sätt.
Är ni extra dåliga på Kronoberg?
– Nej det tror jag inte. Vi måste vara medvetna om att vi också är en del av samhället,
och att det är ett tufft klimat i frågor som
handlar om migration och främlingsfientlighet just nu. Som myndighet och stor
arbetsplats måste vi alltid hålla värdegrundsfrågorna levande. Här ska vi vara
professionella. Man har rätt att tycka vad
man vill, men man får inte kränka någon.
Är det hårdare klimat på häkte än på
andra arbetsplatser?
– Jag tror att det kanske har varit det.
Det är mer incidenter eftersom klienterna är mer oskrivna kort här än på anstalt.
Men genom den nya grundutbildningen
och med nytt fokus på häktets roll i hela
verkställigheten tror jag att mjukare frågor
präglar häktet nu. Med hårdare klimat är
det ju ännu viktigare att vi chefer är otroligt
tydliga mot personalen och visar att etiken
ska hållas främst. O
Ahmed Artan: ”Jag är nöjd med att jag skrev”
Varför skrev du just
nu?
– Jag har jobbat här
i femton år och problemen fanns här från början. Jag har försökt lyfta
frågan till olika chefer
men det har runnit ut
i sanden. Till slut är det som att man
vänjer sig. Men i början av sommaren, när
vi fick nya, unga, välutbildade vikarier, var
det några som frågade mig hur jag egentligen står ut. Det öppnade mina ögon och
jag bestämde mig för att säga ifrån.
Vad tycker du om gd:s svar?
– Jättebra. Det är nog många som kontaktar honom om olika saker, så jag är väldigt
36
32-37.indd 36
glad att han tog tag i det. Det känns som
att det håller på att hända positiva saker
här nu, så jag är nöjd med att jag skrev.
Häkteschefen här på Kronoberg bjöd in
mig till den lokala ledningsgruppen och där
beskrev jag hur jag upplever situationen.
Upplever du ofta rasism på jobbet?
– Det finns mycket att jobba på här
när det gäller värdegrunden. Det gäller
hur man pratar om etnicitet, men också
om homosexuella och om kvinnor. Om
våra kvinnliga chefer hör jag tyvärr ofta
förringande kommentarer.
Vad kan man göra?
– En viktig sak att tänka på är att vi som
myndighet ska spegla samhället i stort.
Vi måste eftersträva att ha mångfald även
bland cheferna. Om två sökande har samma kvalifikationer kan man tänka att man
eftersträvar mångfald.
Blir det bättre?
– Som sagt så känns det positivt just nu.
Det är också ofta skillnad mellan äldre
och yngre arbetskamrater. När jag började
jobba här år 2000 var jag den enda mörkhyade. Många var vana vid att mörkhyade
var bakom dörren. Nu hade jag samma
skjorta som dom och vi skulle jobba ihop.
Många tyckte att det var svårt. Yngre
människor har levt i ett annat samhälle –
haft dagiskompisar, pojk- och flickvänner
och kompisar med olika etnicitet.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:05
DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA:
Vi som arbetar i Kriminalvården accepterar inte
diskriminering baserat på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Foto: Albin Brönmark/Sydsvenskan
VÄRDEGRUND
Anders Backman tycker inte att värdegrundsarbete måste vara komplicerat. ”Om vi utgår från
rapporterade incidenter kan vi fråga oss vad vi gjorde och om vi kunde gjort något bättre.”
Nya tag efter kritik i Malmö
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
»Jag menar
att detta till
stor del är en
ledningsfråga. Med bra
och närvarande chefer
får sådana
beteenden
inte fäste.«
Anders Backman,
chef för häktet
i Malmö.
OMKRIM 5/2015
32-37.indd 37
F
ör ett par månader
sedan hade tidningen
Sydsvenskan ett reportage
om häktet Malmö, som beskrevs som en arbetsplats
där mobbning och rasistiska och sexistiska kommentarer är vardag för de anställda.
Efter flera år av tafsande från
kollegor berättade en ung, kvinnlig
anställd för den nye chefen där, Anders Backman, vad som hade hänt.
Han polisanmälde då fyra personer
ur personalen.
– I varje stor organisation finns
personer som är bittra och förgrämda. I en välfungerande organisation
märks de inte så tydligt, men i en
grupp som inte fungerar kan dessa
personer och deras värderingar och
beteenden blomma ut.
– Jag menar att detta till stor del
är en ledningsfråga. Med bra och
närvarande chefer kan sådana beteenden inte få fäste.
Så beskriver Anders Backman sin
ledningsfilosofi. Som nytillträdd
chef för häktet Malmö har han bytt
ut större delen av ledningsgruppen
I Sydsvenskan stod det även att
respekten för de intagna hade
brustit och att Kriminalvårdens
personal gått över gränsen för vad
som är tillåtet.
– Det är samma sak där. Med
bra och närvarande chefer och en
förtroendefull kommunikation kan
sånt inte hända. Det kan vara ett
tufft klimat på häktet och personalen kan få stå ut med mycket. Jag
tycker inte att det är konstigt om
det rinner över på någon ibland.
Men har man ett sunt grundförhållningssätt hjälper kollegorna till
innan något har hänt.
– Jag är egentligen rätt imponerad av personalen här. Trots dåliga
chefer har de lyckats få saker och
ting att fungera.
Backman menar att värdegrundsfrågorna alltid måste vara levande,
men att det inte behöver vara
särskilt komplicerat.
– Vi kan utgå från Isap, vårt
incidentrapporteringssystem. På
våra arbetsplatsträffar kan vi fråga
oss vad vi gjorde och om vi kunde ha
gjort på ett annat sätt. Det lär man
sig mycket på.
– De närmaste veckorna ska vi
tillsammans med facken planera hur vi ska bete oss när någon
upplever sig illa behandlad igen.
Det ska resultera i en enkel handlingsplan där det står vem som har
ansvar för vad, och hur vi följer upp
händelsen. O
37
2015-10-23 11:05
UTBLICK
Kan kriminella förändra sin livsstil genom att ta hand om
hundar? Det är man övertygad om på fängelset Fishkills, där
tio valpar har varsin intagen som ansvarar för deras uppfostran.
Helande hundgöra
för intagna i USA
JENNIE DEHLÉN
/ T E XT
P E G G Y VA N C E
/ F OTO
I
ngenting skulle få mig att ge
upp arbetet som hundtränare,
även om det är mycket jobb.
Jag får en chans att ge något
tillbaka till samhället, säger
Roberto medan han stryker sin
labradorvalp Joy över den lena
pälsen.
På nätterna sover Joy i en bur i
Robertos cell och om dagarna har de
långa träningspass tillsammans.
Fishkills Correctional Facility är
ett medelsäkerhetsfängelse några
mil utanför New Yorks stadskärna.
Tio intagna deltar i ett program
som heter Puppies behind bars
(Valpar bakom galler), där de tränar
servicehundar som ska hjälpa krigsveteraner att klara sin vardag. Alla
intagna som har ett fängelsestraff
på minst ett år och uppvisar ett gott
uppförande kan ansöka om att bli
hundtränare.
Gloria Gilbert Stoga, som startade
programmet vid kvinnofängelset
Bedford Hills i New York 1997, insåg
att få människor har 24 timmar om
dygnet att träna upp hundar. I fängelsemiljön är däremot tid något som
det finns gott om.
Förutom vardagssysslor som
att hämta saker, tända och släcka
lampor och dra av strumpor får
servicehundarna lära sig att se till
att deras framtida husse eller matte
får en personlig zon så att ingen kan
komma för nära i folksamlingar eller
38
C_38-39.indd 38
På fängelset Fishkills har de intagna möjlighet att delta i hundträningsprogrammet Puppies behind bars. Uppdraget är att träna upp servicehundar till
krigsveteraner hemkomna från Irak och Afghanistan.
överraska veteranen bakifrån. Men
framför allt ska hunden vara en trygg
punkt i tillvaron. En gång i veckan
kommer instruktören Jan Brady från
Puppies behind bars för att hjälpa
till med träningen. Inne i lektionssalen har alla män och deras hundar
samlats. Väggarna är täckta med
gulliga hundmotiv och det är lätt att
glömma bort att vi befinner oss i ett
fängelse. Enligt Jan Brady finns det
en påtaglig stolthet hos de intagna
över att klara av träningen och över
att göra en samhällsinsats.
– Männen på Fishkills är motiverade och ger sig verkligen hän åt sin
uppgift, säger Jan Brady och fortsätter entusiastiskt:
– Färsk statistik visar även att
intagna som har deltagit i programmet har betydligt färre återfall i
brottslighet.
Roberto, som hittills har suttit i
fängelse 15 år och bara var tonåring
när han dömdes för grovt dråp, säger
att hundträningen har förändrat
honom i grunden.
– Tidigare kunde jag få våldsamma
raseriutbrott som ofta slutade illa.
Genom hundarna har jag lärt mig att
vara mer tålmodig och att hantera
min ilska. Jag har också fått en djupare förståelse för vad det innebär att
ta ansvar för någon annan. Innan var
det bara jag, jag, jag.
Nu har Roberto hittat en uppgift
som han trivs med och som han
gärna vill fortsätta med utanför
fängelsets murar.
– När jag blir frisläppt om några
år skulle jag vilja starta ett företag
som tränar servicehundar. Min förra
hund gick till en svårt handikappad
krigsveteran i Colorado. Bara vetskapen att jag har hjälpt till att förbättra
någon annans liv ger en helt ny
mening till mitt liv. O
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:10
Valparna kommer till utvalda intagna när de är åtta veckor
gamla och tränas innanför fängelsemurarna tills de är 20 månader. Puppies behind bars finns i dagsläget på sju fängelser
runtom i USA och sedan programmet grundades har drygt
1 000 hundar utbildats.
De intagna har olika bakgrund, men gemensamt är att de har
dömts till långa fängelsestraff, för allt från väpnade rån till
mord.
Jan Brady är instruktör för Puppies behind bars inne på fängelset. ”Det
fantastiska med hundvalparna är de inte har några förutfattade meningar
– de bryr sig inte om ifall du är intagen eller aldrig har varit i närheten av
ett fängelse.”
»Tidigare kunde jag få våldsamma
raseriutbrott som ofta slutade illa.
Genom hundarna har jag lärt mig att vara
mer tålmodig och att hantera min ilska.«
OMKRIM 5/2015
C_38-39.indd 39
Roberto, intagen på Fishkills.
Roberto säger att
träningsprogrammet
har gett hans liv en
helt ny mening.
39
2015-10-23 11:10
Pauline Hagberg, kriminalvårdsinspektör på
Boråsanstalten, säger att man måste vara
situationsanpassad för att det ska bli ett
respektfullt möte.
A G N E TA S L O N AW S K I / T E XT S O F I A S A B E L / F O T O
7
LÄRDOMAR
OM ARBETE
PÅ ANSTALT
1 viktigt att vara ödmjuk inför den kulturDetsomär
RESPEKT FÖR RÅDANDE KULTUR
råder och visa respekt för det som varit. Jag tror
jag gick in här på ett modigt och kanske naivt sätt,
med högtflygande planer, för ett år sedan. Jag
har lärt mig att det inte är så lätt att vända saker
fort. Samverkan med andra myndigheter, som
Arbetsförmedlingen och socialtjänst, är exempel på
det. Jag tänkte att det är väl bara att göra, men det
är tungrott. Ett annat exempel är löneprocessen på
anstalten, där lön efter antal tjänsteår kan gå före
prestation. Det kommer också att ta tid att förändra.
När jag kom
2 hit levde inte miljöfrågan på anstalten.
Nu
VIKTEN AV ATT SÅ FRÖN
har vi egen återvinning av textilier, miljövänliga
rengöringsmedel på lokalvårdsutbildningen och på
utbildningen i Park och trädgård finns egenodlade
gurkor och kompost. Alla små projekt är värda ett
miljötänk. Små medvetna signaler blir en slags
kraftsamling. Nyligen propsade de intagna på att
få avfallssortering och nu har vi det.
För ett år sedan
3 sjösatte vi en mottagningsavdelning.
De kliVÅGA BLI IFRÅGASATT
enter som kommer hit får landa mjukt i två veckor
och introduceras av personal, för att se vilka behov
de har och vilka program de ska ingå i. Öppnandet
av mottagningsavdelningen har inneburit en hel
del diskussioner om bland annat kontaktmannens
roll i klientprocessen. Mottagningen har särskild
personal som möter klienten initialt.
4 gånger som jag trott att jagDetharärnåttmånga
fram,
ATT VARA ÖVERTYDLIG
men insett att så är inte fallet. Jag måste vara ärlig
och tydlig, både när det gäller rättigheter och skyldigheter. Det handlar om att förklara saker på olika
nivåer. Jag måste tänka på mitt språkbruk och att
inte alltid använda akademiska termer. Poängen
är att vara situationsanpassad så att det blir ett
respektfullt möte.
5 Det måste finnas demokrati i arbetsgruppen.
IDENTIFIERA STRUKTURELLA HINDER
»Det måste
finnas demokrati
i arbetsgruppen«
40
40-45.indd 40
Gruppen bör komma överens och det är inte den
som gapar högst som ska bli mest lyssnad på.
Medarbetaransvaret är viktigt och även som en
del i en grupp har individen ett eget ansvar. Min
arbetsgrupp har ibland blivit förvånad när jag
frågat efter deras expertis. Jag har valt att vara
uppsökande och inlyssnande.
6 att informera bort ganska mycket oroDetochgår
TRANSPARENS UNDERSKATTAS
ångest. Om det till exempel handlar om neddragningar av något slag eller ett negativt klientbeslut,
så tror jag på att informera så fort möjligt och så
mycket det bara går. Tiden gör något med sinnet.
för hur
7 jag skulle uppfattas.JagNuharbryrvaritjagorolig
mig inte så
VAR DIG SJÄLV
mycket om det längre. Jag kan aldrig vara någon
annan än mig själv. Det skulle ta för mycket energi.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:15
I avdelningen Runtikrim kan du
läsa om stora och små händelser
från hela landet. Tipsa gärna om
vad som är på gång just på din
arbetsplats!
[email protected]
Nord
Sthlm
Mitt
Väst
Öst
Syd
Illustration: Luka Sydstål
RUNTiKRIM
Hk
Full sysselsättning på Rödjan
På anstalten
Rödjan går
ingen sysslolös.
Anstalten har omkring
300 kött- och mjölkkor
och därtill odlar man
spannmål och fodergrödor. Hela jordbruket är
Krav-certifierat.
På Rödjan mår de
intagna bra av att jobba
med djuren.
− Vi får nästan bromsa
dem. Många frågar om
de kan få jobba extra
under helgen. Det är
roligare att arbeta med
djuren och köra traktor
än att ligga på rygg
när man är ledig, säger
kriminalvårdsinspektör
Tomas Kvarnrud.
Väst
De intagna uppskattar
närheten till de levande
djuren, liksom den ordlösa kommunikationen. En
intagen förklarar: ”Gör
jag fel så får jag en spark
direkt. Och då vet jag att
jag har gjort fel. ”
Anstalten har en
hög beläggning med
en varierad
klientgrupp. I
ladugården
jobbar både
livstidsdömda
och de som
har dömts till 15
dagar, tillsammans med
produktionsledare. Och
djuren behöver mjölkas
sju dagar i veckan.
Omsorgen om miljön
har funnits sedan starten
1994. Då var Rödjan
den största Krav-märkta
gården i hela Sverige.
Idag har allt fler bönder
gått över till ekologisk
produktion. Samtidigt är
gårdarna färre och större
än tidigare, så flera
jordbruk har vuxit om
Rödjan.
Enligt Tomas Kvarnrud är reglerna hårda
för ett Krav-jordbruk.
Jordbruksverket gör
årliga besiktningar för
att kontrollera att Rödjan
till exempel inte gör
otillåtna inköp.
Korna får god omsorg av de intagna. ”Ska man mjölka i ladugården klockan sex så
släpar man sig dit även om man är lite snorig”, säger Tomas Kvarnrud.
Äter ni det Krav-märkta
köttet själva?
– Vi har självförvaltning på Rödjan och kan
visserligen ta tillbaka
vårt eget kött om vi har
egna beställningslistor
på Servera. Men det är
svårt med små kvantiteter. Däremot har vi sålt
kött till Tidaholmsanstalten som har storkök.
De är jättenöjda och vill
gärna ha mer.
GODKÄNT REGELVERK
Krav innebär att man inte
använder konstgödsel, man
sprutar inte bekämpningsmedel på ogräset och djurens
liggutrymme och foder följer
ett godkänt regelverk.
Barn får veta mer om sina rättigheter
Barn känner inte alltid
Sthlm till sina rättigheter och
vågar heller inte alltid
berätta när de drabbats av
brott. Brottsoffermyndighetens
informationskoncept ”Jag vill
veta” vänder sig därför direkt till
barn i olika åldrar. Bland annat
finns webbplatsen jagvillveta.se,
som informerar genom ett spel,
en bok och texter.
Vecka 45 deltar Kriminalvården i en minikampanj för att
OMKRIM 5/2015
40-45.indd 41
öka barns kunskaper, genom
att puffa för nämnda sida på
kriminalvarden.se. Det i sin
tur är en del i en myndighetssamverkan i Stockholms län;
Operation kvinnofrid. Projektet
har funnits sedan 2006 och
Kriminalvården kom med förra
året.
Visionen är att ingen stockholmare ska utsättas för våld i nära
relationer.
– Fokuset i Operation kvinno-
”Jag vill veta” är dels en hemsida för barn, dels informationsmaterial.
frid håller på att glida över från
kvinnor och barn till gärningsmännen. Där har vi från Kriminalvårdens sida mycket kunskap
att bidra med, säger Susanne
Wedin, chef för region Stockholm och ledamot i kvinnofrids
styrgrupp.
41
2015-10-23 11:15
RUNTiKRIM
IT OCH KAMELEN
»Det är en kontorsutformning som är
mer flexibel och lämpad för att möta
verksamhetens behov.«
Foto: Alexandar Cronros
Elisabet Åbjörnsson Hollmark, om aktivitetsbaserade arbetsplatser.
Mari Drenth-Ardell och David
Söderquist från IT-avdelningen
träffar en ny kamelkompis på
Kolmården. Tillsammans med
personalföreningen var de
först på anstalten och sedan på
djurparken.
Pia Tingvall, frivården Uppsala, Johan Östberg, frivården Nyköping, och Jörgen
Massaro, frivården Västerås, har fått vi-känsla.
Frivård i utveckling
I september
samlades alla
medarbetare vid
vo Mälardalen för att lära
känna varandra och hitta
samverkansformer för
kommande utvecklingsarbete. Kvc Henrik Svärd
öppnade konferensen
på temat ”Vart är vi på
väg”. Det handlade om
enhetlighet, trovärdighet
och utveckling.
Under våren har vo
Mälardalen prioriterat sex
områden:
Mitt
• Behandlingsprogram
• Kvalitetsarbete
• Barnperspektivet
• Verkställighetsplanering
• Säkerhet
• Arbetet med unga
klienter.
– På konferensen fick
vi ta del av olika gruppers arbete med de här
frågorna. Flera frivårdsinspektörer tog i tur och
ordning plats på scenen
och redovisade nya idéer
och goda exempel på
ett ogenerat och starkt
sätt. Alla inspirerades
för fortsatt diskussion
på hemmaplan, berättar
Karin Åhlén på frivården
Uppsala.
– Just detta att vi
själva stod för innehållet
i våra planeringsdagar
gjord att en vi-känsla
infann sig snabbt. Nöjda
medarbetare har nu
förhoppningar om att
någon liknade forum
ska återkomma årligen,
avslutar hon.
I slutet av
september
nyöppnade
ungdomsanstalten i
Haparanda. Innan den
gamla klass 2-anstalten
öppnade igen genomfördes en uppfräschning
av lokalerna. Källaren
har byggts om till gym,
yogarum, bibliotek och
visionsrum. Medarbetarna
har fått vidareutbildning i
ungdomsuppdraget.
– Det här känns jättespännande! Personalen
är taggad och vi fyller på
Nord
42
40-45.indd 42
med ungdomar allt eftersom. Vid jul kommer vi
att ha nio intagna om allt
går enligt planerna, säger
kriminalvårdsinspektör
Virpi Nilimaa.
Fortfarande återstår
en del arbete, främst
säkerhetshöjande åtgärder, innan anstalten är i
full drift och samtliga 19
platser kan nyttjas.
Efter nyår räknar Virpi
med att bjuda in till nyinvigning av Sveriges nordligaste ungdomsanstalt.
Hej då traditionella kontor –
och hej aktivitetsbaserade arbetsplatser.
Huvudkontoret och regionkontoret Stockholm
ska förvandlas, utifrån
verksamhetens behov.
Stockholmskontoret är
först ut med omställningen, i december invigs ett
av två våningsplan.
Där har fasta arbetsplatser ersatts av olika
zoner, fria för alla att
Elisabet Åbjörnsson Hollmark.
använda utifrån aktuellt
behov. Vi finner till exempel arbetsrum, mötesrum,
tysta zoner, teamzoner och öppna zoner. Dessutom
en gemensam matsal och en konferensyta. Personliga tillhörigheter, som arbetsmaterial, låser man in i
ett eget skåp när arbetsdagen är slut.
Huvudkontoret i Norrköping ska genomgå samma
omvandling, med byggstart under 2016.
– Detta är en kontorsutformning som är mer flexibel och lämpad för att möta verksamhetens behov.
Jag ser det som oerhört spännande, säger kriminalvårdsdirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark.
Samtidigt ser hon att det finns utmaningar, då
många är vana att arbeta i traditionella cellkontor.
– Det handlar om att förändra vårt arbetssätt,
vilket naturligtvis kan ta tid att vänja sig vid.
Bakgrunden till omvandlingen är att dagens
kontor inte är utformade utifrån det arbete som
ska bedrivas. I snitt står 30 procent av skrivborden
tomma, då många rör sig mellan regioner och Hk.
Mötesrummen är för få och för stora och möjligheten till teamarbete tillgodoses inte tillräckligt.
Hk
Foto: Eva-Lisa Högbom
De första ungdomarna
har kommit till Haparanda
Hk och Stockholm
får modernt kontor
Virpi Nilimaa och kriminalvårdare Marianne Tano
testar de nya möblerna i
visionsrummet, inrett av
Lena Jansson.
De nya kontoren inreds i första hand genom återanvändning av befintliga möbler och teknik. Arbetsdriften tillverkar skåp och textilier. Bilden är från
Kinnarps aktivitetstyrda kontor i Sickla, Stockholm.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:15
RUNTiKRIM
Medelhavsköttbullar, kyckling med
salsa verde och
hembakt bröd. Sagsjökocken Anette
Andersson stod för
buffén tillsammans
med de intagna på
Sagsjön.
Familjedag på
anstalten Kumla
Godisregn.
25-åringen Högsbo firades
När Högsboanstalten firar 25
år samlas ett gäng som varit
med från start. Det blir glada
miner och en och annan tår i ögonvrån
när man tillsammans minns de första
omtumlande åren.
På Högsbo föddes kontaktmannaskapet och här var tron på behandling
stark. Christer Persson och Lotta
Theander rullar in en tv och visar ett 25
år gammalt Västnytt-klipp om den nya,
moderna anstalten där chefen hette
Jan-Eric Josefsson. Till toner av Jonny
Cash presenterades ett nytt arbetssätt
där vårdare och intagna hade en nära
relation och säkerheten beskrevs som
relationsbaserad. Nytt var också att
halva personalstyrkan bestod av kvinnor och att ingen bar uniform.
− Vi hade bussarongskjortor och
myskoftor med namnskyltar, minns
Lotta Theander.
Samtliga anstaltschefer som lett
arbetet på Högsbo finns på plats denna
dag för att ge sin bild av anstalten.
− Det var en ynnest att få vara med
att anställa många av er som sitter här,
säger Jan-Eric Josefsson.
Carl Eric Ängerheim ser Högsbo som
en plantskola i Kriminalvården. Många
som arbetat på anstalten finns kvar i
Kriminalvården, men har gått vidare till
andra poster.
Väst
Insatsstyrkan visar sin utrustning.
En höstdag i september arrangerades en familjedag på anstalten Kumla,
vilket lockade ett hundratal anställda
och 274 anhöriga. Det var en dag fylld med
aktiviteter för både stora och små. Det bjöds
på trolleri, ponnyridning, hoppborgar, lekland,
ballonger och popcorn. Trots det vackra vädret började det regna – lyckligtvis i form av ett
uppskattat godisregn.
Anstaltens säkerhetsgrupp visade upp delar
av sitt arbete. Man fick se narkotikahunden i
arbete, titta på transportbilar samt hur personalen i insatsstyrkan ser ut i sin utrustning. En
utställningscell gick också att gå in i, för att se
hur ett bostadsrum på anstalten kan se ut.
Det fanns också en del försäljning under
dagen, där man kunde fynda alster från
anstaltens terapi- och produktionsavdelning.
Dagen avslutades med en auktion där äldre
föremål från anstalten ropades ut.
Många glada miner syntes under arrangemanget. Det fanns flera barn som ville börja
jobba på denna roliga arbetsplats när de blir
stora.
Mitt
OMKRIM 5/2015
40-45.indd 43
− Vi är ett flaggskepp för god
kriminalvård. Visserligen var vi lite
vidlyftiga i början men resultatet blev
väldigt gott, säger han.
Tidigare chefen, Per Björkgren,
började som vårdare på anstalten. Han
är stolt över att man här inte gör så stor
skillnad på människor och människor.
− Det är samma råvarumaterial,
vilket är en viktig ödmjukhet att ha,
säger han.
För den nuvarande anstaltschefen,
Fredrik Olausson, är avstampet som
25-åring en viktig manifestation. För
att uppmärksamma det som är bra
och för att stärka sammanhållningen. Under hans tid i Mariestad lades
1800-talsanstalten ned vilket dokumenterades i en skrift. Men på hans
nästa arbetsplats, Skogome – som
snart har 60 år på nacken – finns inte
mycket dokumenterat. Nutidshistoria
är alltför sällan nedtecknat. Därför ser
Olausson nu till att hela jubileet på
Högsbo filmas.
Under jubileet arrangeras öppet hus
för personalens anhöriga, samarbetspartners och arbetsdriftens kunder.
Man har också visat upp de behandlingsprogram anstalten kan erbjuda
och såväl intagna som personal har
bjudits på jubileumsmiddag med
musikunderhållning.
43
2015-10-23 11:15
Foto: Familjen Bylund
RUNTiKRIM
Yrkesmässa
i Sundsvall
Kriminalvården fanns på plats då
Arbetsförmedlingen anordnade Norrlands största jobb- och utbildningsmässa
Karriär och framtid i Sundsvall med 150 utställare.
Besökarna, som också kunde delta i en rad föreläsningar och workshops, kom från Västernorrland
och Gävleborg.
Nord
Flyktingarna anländer till Lesbos med gummibåtar, en farlig färd där många fått sätta
livet till.
Åhse Johansson, frivården Sundsvall, Thomas Orre,
anstalten Saltvik och Jessica Wallgren, socionompraktikant.
Paret Bylunds insats
för flyktingar hyllas
Kriminalvårdsanställda Anna
och Mattias
Bylund startade en
insamling till flyktingar
på ”deras” semesterö
Lesbos. Väl hemma i
Härnösand har insatsen
hyllats av kollegor och
vänner.
”Fantastiskt av er. Man
blir rörd. Ni gör oss kriminalvårdare stolta.” Där
har ni några av mer än
40 glada kommentarer
till artikeln om insamlingen på Kriminalvårdens
intranät.
– Hejaropen är överväldigande. Vi förstår
i efterhand att det inte
var självklart det vi gjorde även om det kändes
så för oss, säger Anna
Bylund, programledare i
Nord
Mässmedverkan
sprider kunskap
Pallkragar, egenodlade blommor, cafémöbler och lampor gjorda av cykelslangar
visades upp på trädgårdsmässan Elmia
Garden under september. Allt var signerat Kriminalvården och anstalten Tygelsjö representerade
myndigheten.
– Många tror att Kriminalvården bara håller på
med montering och förpackning. Så det är roligt när
vi berättar att vi har handelsträdgårdar, mjölkkor
och köttdjur också, säger produktionsledare
Anna-Karin Söderdahl.
Syd
44
40-45.indd 44
frivården.
Hon och
maken
Mattias,
kriminalvårdare,
åkte på
semester med
sonen Viktor till grekön
Lesbos i september.
Där hamnade de mitt i
flyktingvågen från Syrien.
Volontärer fanns redan
på plats och Bylunds
högg genast i, med att
köpa frukt och vatten till
flyktingarna.
När de sedan gjorde
ett Facebookupprop
hade snart 122 personer
bidragit med närmare
30 000 kronor. Pengarna
omvandlade Bylunds till
bland annat mat, vatten,
mediciner och blöjor.
Varorna delades
sedan ut till flyktingarna via andra
volontärer.
Väl hemma har paret
sett hur flyktingengagemanget växt bland
Härnösandsborna. Bland
annat har den gamla
anstalten, där de båda
jobbat, blivit flyktingförläggning. Åtskilliga
invånare har skänkt
kläder och leksaker till
nyanlända.
– I veckan ska en
kvinnoorganisation jag
är med i äta middag med
nyanlända kvinnor, det
blir spännande. Man kan
skänka lite av sin tid,
säger Anna.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:15
INSÄNDARE
Skriv gärna insändare till Omkrim. Om du
skriver kort är chansen att komma med större.
[email protected]
Conny Nilsson, Åsa Lundblad, Linda Svedin och
Cecilia Algelius.
Livspondus
nu även i Nord
Livspondus arbetar med att synliggöra
och sprida det tysta kunnandet bland
medarbetare i Kriminalvården. Metoden
riktar sig i första hand till medarbetare som arbetar klientnära. Livspondus startade 2011 i region
Väst och 2014 följde Stockholm. Under 2015 är det
region Nord och Syd som står på tur och förhoppningen är att Livspondus ska spridas till kvarvarande regioner nästa år.
– Under november och december hoppas vi
komma igång med kompetenslaboratorier på så
många verksamhetsställen som möjligt, säger
projektledaren Åsa Lundblad.
Nord
Åsa coachar
i Krimstics
Sedan
september
har frivårdsinspektör Åsa
Lennermark-Lagher
i uppgift att coacha
kollegorna på frivården Norrköping i den
nya arbetsmetoden Krimstics.
− Det handlar om att peppa kollegor, vara bollplank i ärenden och ge feedback. Det finns bara
en arbetsmetod nu och alla ska in i det tänket. Vi
kallar det för att vi sticsar.
Det är RBM-tankarna i praktiken, där rätt målgrupp klienter ska ha rätt insatser. Åsa berättar att de
strukturerade samtalen ger frivårdsinspektörerna ett
gemensamt språk och ett självförtroende, vilket även
gör att mötet med klienten blir mer professionellt.
− Många konstaterar att ”jag har något att ge”.
Det känns väldigt bra.
Öst
Vad tycker klienterna?
− Klienterna får aha-upplevelser under mötenas
gång. Det viktiga är att vi talar om det vi ska prata
om: kriminaliteten.
Åsa Lennermark-Lagher har haft uppdraget
sedan september. Än så länge får hon handledning
av utbildarna. Efter cirka sex månader tar hon helt
över ansvaret att stötta och handleda kollegorna
som en av landets 35 Krimstics-coacher i frivården.
OMKRIM 5/2015
40-45.indd 45
Min stora besvikelse
J
ag har arbetat 27 år som kanslist på frivården Borås och har
trivts jättebra under alla år. Är
nu 63 år och sökte delpension, blev
beviljad detta och med glädje såg jag
fram emot att få arbeta varannan
vecka eller två dagar ena veckan och
tre nästa vecka.
Men döm om min förvåning när
min kvinsp talar om för mig att jag
måste arbeta 4 timmar varje dag eller
möjligtvis 5 timmar per dag och ledig
en dag i veckan.
Hon säger att det är för verksamhetens bästa, men enligt mig och
mina närmaste kollegor vore det
mycket bättre med hela dagar. Hon
hade inte ens talat med mina kollegor innan.
SVAR: Som chef och ytterst ansvarig
för verksamheten måste många
överväganden och hänsyner tas
inför beslut. På ett frivårdskontor
finns olika yrkesgrupper med olika
arbetsuppgifter/specialiseringar. Alla
beslut ska ha sin grund i verksamhetens bästa utifrån ett helhetsperspektiv. Deltidspension är en möjlighet
och arbetsgivaren ska i möjligaste
mån tillgodose den enskilde arbetstagarens önskemål om arbetstidsför-
”Arbetsgivaren ska i möjligaste
mån tillgodose arbetstagarens behov.” Det står på krimnet, Arbetsgivarverket cirkulär 2003:A 4.
Talade med facket och MedHelp
som sa att det är arbetsgivaren som
bestämmer. Vår kvc sa i stort sett
ingenting när jag ringde honom,
han har inte ens talat med mig efter
detta beslut som togs i slutet av
maj.
Jag blev så ledsen att jag nu väljer
att gå i förtida pension. Jag hade ju sett
fram emot att få trappa ner min arbetstid med hela lediga dagar och förbereda
mig inför pension vid 65 år.
Anette Hellström,
kansliassistent, frivården Borås
läggning. Det är inte förvånande att
det kan uppstå en diskriptans mellan
dessa delar. Det är väldigt tråkigt att
en medarbetare med lång erfarenhet
och kunskap gör valet att helt gå
i pension, särskilt med tanken på att
ansökan om deltidspension var att få
trappa ner och förbereda sig för sin
pension.
Anna Billberg, kriminalvårdsinspektör,
Håkan Zandén, frivårdschef
Räknemiss åtgärdad
– mer pengar i plånboken
V
ill dela med mig av detta
beslut. Kanske det är fler än
jag som har drabbats?
När jag gick i pension i februari
2010 beviljades jag förmånsbestämd
ålderspension, enligt det statliga pensionsavtalet PA 03. I början av 2010 (då
pensionsrätten övergick till KPA som
huvudman) fick jag besked om att den
tjänstetid som jag tjänat in under närapå tio år som anställd inom statliga
ungdomsvården inte fick räknas som
pensionsgrundande. Jag skrev till SPV
och överklagade men fick avslag.
SPV tog dock ett beslut 201008-10 att personer som jag, som
arbetat i en verksamhet och som bytt
huvudman, ändå ska få tillgodoräkna
sig den tjänstetiden.
Nu har man i en intern kvalitetskontroll upptäckt detta. Bättre
sent än aldrig. För mig blir det cirka
700 kr mer i månaden, plus retroaktiv utbetalning för den tid som gått.
Kanske bonusränta också?
Lars G. Norman, fd klienthandläggare,
anstalten Östragård, Vänersborg
45
2015-10-23 11:15
VETENSKAP
Kunskapen om hedersrelaterad brottslighet är låg och
brotten är svåra att hitta i statistiken. Kriminalvårdens
forskningsledare Jenny Yourstone har lett arbetet
med att ta fram en kunskapsöversikt över området.
RIKTA MER
FOKUS PÅ
GÄRNINGSPERSONEN
ELISABET JÖNSSON
/ T E XT
V
i måste kunna prata om
hedersrelaterat våld,
och våga ställa de svåra
frågorna. Samhället
har redan ganska bra
koll på offren, men nu
behövs mer kunskap om
gärningspersonerna. Här har vi inom
Kriminalvården mycket att tillföra,
berättade Jenny Yourstone på de
årliga FoU-dagarna.
I översikten konstateras att det
vetenskapliga underlaget kring risker
och orsaker till brotten är litet. Forskning visar att attityder som ligger
bakom heder är möjliga att förändra
genom utbildning, men att det är en
långsam och mödosam process. Jenny
Yourstone menar att kommande
forskning bör inriktas på att kartlägga
vad som är unikt för gruppen, men
även vad som överlappar med annat
kriminellt beteende. Fortsatt arbete
med att utveckla behandling måste inrikta sig på det specifika för gruppen.
»Det skulle
också göra
det möjligt
att följa
utvecklingen
och undersöka om det
finns något
utmärkande
I en debattartikel i Svenska Dagmönster
bland både bladet kommer Yourstone med en
idé om ett flaggningssystem.
offer och
”Det svårt att bedöma i vilken
förövare.«
utsträckning det finns hedersproble46
C_46-49.indd 46
Jenny Yourstone.
matik i den svenska Kriminalvården.
Framför allt på grund av att det
i Sverige inte förs någon statistik över
den här typen av brottslighet. Eftersom hedersrelaterat våld inte har
någon egen brottsrubricering, eller är
bundet till några specifika brottsrubriceringar, omfattas gärningarna
i stället av brottsbalken precis som
allt annat våld. Det hedersrelaterade
motivet tenderar därför att försvinna
när åtal väcks och det nämns sällan i
domstolens domar. Detta får till följd
att heders¬relaterad brottslighet ofta
osynliggörs i brottsstatistiken.”
Flaggningen som Yourstone
förordar används sedan 2010 av brittisk polis för att markera misstänkt
hedersrelaterade ärenden. I Sverige
används motsvarande system för
exempelvis brott i nära relationer.
– Ett flaggningssystem i Sverige
skulle ha kompetenshöjande effekt
och öka möjligheterna att ta reda på
hur utbrett hedersrelaterat våld är.
Det skulle också göra det möjligt att
följa utvecklingen och undersöka om
det finns något utmärkande mönster
bland offer och förövare.
Under FoU-dagarna berättade
Yourstone om ytterligare åtgärder
som nu diskuteras inom Kriminalvården. Det handlar om screening,
studier över hur vanligt förekommande hedersmotiv är inom Kriminalvården, samt utbildning för personal. O
Rapporten: ”Heders­relaterat våld och
förtryck – kunskapsöversikt och kartläggning av aktörer”(2015), Jenny Yourstone,
Leni Eriksson och Hedwig Westerberg.
Beställningsnummer 7101.
Kort om forskning
Även ”prat” kan skada
O Det finns undersökningar som visar
att såväl KBT, psykoterapi som debriefing efter traumatiska händelser, kan
göra besvär värre för vissa individer.
Det är därför Kriminalvården använder
evidensbaserad praktik.
– Uttrycket betyder helt enkelt rätt
metod på rätt sätt för rätt målgrupp,
förklarade Knut Sundell, docent i
psykologi och medlem i Kriminalvårdens vetenskapliga råd, som var första
föreläsare på Kriminalvårdens FoU-dagar
i Norrköping 16–17 september.
Förutom bästa tillgängliga
vetenskap behöver man även väga in
personens önskemål, omgivning och
situation.
– One size fits all, det stämmer inte
när det gäller människovårdande verksamhet, konstaterade Knut Sundell.
Bäst på att hitta lågriskare
O Joakim Sturup var inbjuden till
FoU-dagarna för att följa upp förra
årets seminarium om riskbedömningar.
Som sammanfattning svarade han på
tre frågor:
• Är riskbedömningar bättre
än chans? Ja. Vetenskapen får rätt
tre gånger av fyra. Bäst är vi på att
förutsäga vilka som inte kommer att
återfalla i brott. Det är alltså lättare att
skilja ut lågriskare än högriskare.
• Är något bedömningsinstrument överlägset andra? Nej, inget av
de etablerade instrumenten vinner.
Dock ska det vara ett instrument som
används, inte bara allmän känsla och
kännedom.
• Hur korrekt är tillräckligt korrekt? Detta är inte bara en vetenskaplig fråga, utan snarare en moralisk och
politisk fråga.
Nya utvärderingar
– samma resultat
O Kriminalvården har utvärderat
behandlingsprogrammen Prism och
One-to-one med en mer tillförlitlig
metod, med matchad kontrollgrupp.
– Resultaten är ungefär samma som
förra gången, säger Martin Lardén,
avdelningen för frivård.
Resultatet visar att en avbruten
behandling verkar innebära högre risk
för klienten att återfalla i brott.
– Detta håller i sig trots att vi försökt
jämföra deltagarna med personer med
liknande problematik. Frågan väcks om
det är det avbrutna programmet
i sig som ökar återfallsrisken, funderar
Martin Lardén.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:19
TYSTA ROP. BARNS BERÄTTELSER OM SEXHANDEL
Natalie Gerami
Författaren träffade många utnyttjade barn när hon
arbetade med utbildning om barnsexhandel. I boken
får läsaren ta del av barnens outsägligt sorgliga historier. Vi får uppleva grymheten i att barnen blir de som
straffas trots att det är de vuxna som är brottslingarna.
INKLUDERA - JÄMSTÄLLDHET
OCH HBTQ I ORGANISATIONEN
Frida Ohlsson Sandahl
Boken ger verktyg och inspiration till dem som är i början av sitt
jämställdhetsarbete eller med sin inkluderande kommunikation.
Den ger även fördjupad kunskap till dem som vill utvecklas och bli
ännu bättre. En omfattande ordlista (med fokus på kön, jämställdhet, sexualitet och hbtq) ingår.
EN STARK SKRIFT
I SIN ENKELHET
ELISABET OMSÈN
/ T E XT & F OTO
JAG SKRIKER!
BÖNER INIFRÅN
Bönehäftet som är på
12 sidor vänder sig till
intagna i anstalt och
häkte. Det finns på
NAV:s sida på Krimnet.
Bönerna är skrivna
av intagna, men det
finns även några
klassiska böner och
böner skrivna av NAV-­
medarbetare.
OMKRIM 5/2015
C_46-49.indd 47
Fängelsepastorn Stefan
Sjöblom, som är verksam
på häktena Kronoberg och
Sollentuna, har sammanställt
häftet med intagnas egna
böner.
K
lagan, rop och förtvivlan blandat med
tacksamhet. Från gälla röster som skriker
ut sina vädjan till lågmälda stämmor
som knappt gör sig hörda. Allt ryms i den
enkla skriften ”Jag skriker! Böner inifrån”
som sammanställts av fängelsepastorn
Stefan Sjöblom. En samling texter typograferade för att visa på individualitet,
men som trots det visar det allmängiltiga med hög
igenkänningsfaktor – oavsett vem som läser.
– Vi ville göra ett häfte med texter av intagna för
intagna, säger Stefan Sjöblom.
Han förklarar att precis som Psaltaren, den mest
lästa boken i Bibeln som ger röst åt människor i exil, är
denna skrift deras rop till Gud.
– Kanske är det tid att skriva om Psaltaren på nytt
av människor i svåra förhållanden? funderar Stefan
Sjöblom, som menar att inifrånperspektivet ger ett
rakt och äkta språk laddat med trovärdighet. Och allt
blandat med humoristiska inslag.
Bön nummer 30: ”Snälla rara Gud, hur ska jag göra?
Mitt huvud är en enda röra. Jag vill vara som alla andra, men vägen dit är tung och lång att vandra...”.
Syftet med att låta frihetsberövade skriva sina böner är att ge utlopp för deras egna inneboende krafter.
Där bönetraditionen utgår från tre element: tacksamhet, att be om hjälp och förlåtelse.
Bön nummer 12 sammanfattar: ”Tack för att du
finns bredvid min sida. Tack för att jag finns, och
allt du har gett mig. Tack för att du har gett mig
människor runt omkring mig att älska, och att de
älskar mig tillbaka villkorslöst”. O
47
2015-10-23 15:30
KULTIKRIM
Cirkus Cirkörs Jack Hautala håller
ordning på käglorna.
Mikaela Valencia, Max Berendt
och Klara Mossberg från Cirkus
Cirkör besökte Hall.
Sandra Duvefjord och Peter Ols- Jonglering passar bra för intagna
son har en gräddfil till klienterna, på anstalt. Det kan vara meditativt.
tack vare funktionsuppdragen.
RENA RAMA
CIRKUSEN
Kända profiler inspirerade på Halls kulturvecka
ULRIKA PERSSON
/ T E XT & F OTO
»Årets gäster
blev särskilt
ombedda att
lägga mycket
fokus på själva
mötet med klienterna, inte
bara uppträda
och åka hem. «
Ulrica Blomgren,
kvinsp med ansvar
för kulturveckan.
48
C_46-49.indd 48
A
nstalten Halls sporthall, tidiga september. Jonglerbollar, käglor och ringar
ligger redo. Cirkus Cirkörs fyra pedagoger välkomnar dagens andra grupp
med klienter. Hälften väljer att bara nöta
bänk, men resten är med på noterna.
Det blir uppvärmning med joggning
och armhävningar, sedan en dryg timmes
workshop med jonglering och parakrobatik.
− Just jonglering tror jag kan passa bra för den som
sitter på anstalt. Det är väldigt meditativt, resonerar
pedagog Klara Mossberg.
När Halls kulturvecka startade i mindre skala förra
året hade man hämtat inspiration från Mariefredsanstaltens kulturdagar.
− Då var det många som höjde på ögonbrynen, både
bland klienter och personal. Kulturvecka på klass
1-anstalten Hall? Men det funkade väldigt bra och
i år ville vi satsa fullt ut, säger Ulrica Blomgren, kvinsp
med planeringsansvar för veckan.
De flesta klienterna deltar i två dagliga aktiviteter
under veckan. Det handlar om kultur i vid bemärkelse,
med namnkunniga gäster. Eller vad sägs om musik
med Sara Thuresson, författarbesök av Jonas Hassen
Khemiri, komik med Özz Nûjen och träning med
Mattias Sunneborn?
− Programmet ska ge en bred spegling av vad kultur
kan innebära. Många klienter har aldrig sett en föreställning eller gått på en konsert förut, säger kriminalvårdare Peter Olsson.
Han är själv utbildad musiker och brukar leda musikverksamhet på anstalten.
− Vi vill att kulturveckan ska så ett frö till att klienterna själva ska utöva olika kulturformer. Kultur
väcker tankar kring omgivningen.
Delaktighet löper som en röd tråd.
− Årets gäster blev särskilt ombedda att lägga
mycket fokus på själva mötet med klienterna, inte
bara uppträda och åka hem. Att också samtala ger så
mycket mer, säger Ulrica Blomgren.
Kultur berör, både klienter och personal. Veckan
är även till för att stärka kittet dem emellan. Peter Olsson och kollegan Sandra Duvefjord, med funktionsuppdrag friskvård, vittnar om att det fungerar.
− Vi som jobbar med kultur och friskvård med klienterna får en gräddfil in i att lära känna varandra. En
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:19
VÅLDETS KÖN
KNARK – EN SVENSK HISTORIA
Magnus Linton
En berättelse om Sverige och knarket. Om tron på ett
narkotikafritt samhälle. Boken är både en idéhistorisk
tillbakablick och ett gatureportage om missbrukets
dödliga dilemman. Här diskuteras vad som händer när
den svenska narkotikaideologin möter den globala
liberaliseringsvågen.
Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser
Gabriella Nilsson och Inger Lövkrona
Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren.
Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här
mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi kan
tala om att våld har ett kön. Boken ger en bakgrund till de
föreställningar och normer om kön och våld som finns i dag.
Cirkus Cirkörs pedagoger
Mikaela Valencia och Max
Behrendt kan det här med
parakrobatik, något som
klienter på Hall fick prova på
i början av september under
årets kulturvecka.
naturlig kontakt, vilket är tacksamt, säger de.
I sporthallen råder full koncentration. Pedagog
Klara Mossberg instruerar och peppar klienterna, som
avancerar från att jonglera med en boll, till två, till tre.
I andra änden av salen lär Max Behrendt och Mikaela
Valencia ut grunderna i parakrobatik. Klienternas
styrketränade kroppar försöker sig på det nya smidiga,
och skratten kommer som brev på posten när ben och
armar kroknar och par efter par faller ihop.
När övningarna är slut är känslan i rummet att tiden
gick alldeles för fort.
− Jag hade jätteroligt, hela kulturveckan har varit
rolig. Men vi skulle behöva mer än en vecka, säger
klienten Kim.
Även Mujo är nöjd.
− Det har varit intressant och en bra blandning av
musik, föreläsningar och träning. Det har brutit de
vanliga mönstren, säger han.
Klienterna har inte själva fått bestämma vilka programpunkter de ska se, och deltagandet är obligatoriskt, berättar Ulrica Blomgren. Dels av praktiska skäl,
logistiken är omfattande med ett minutiöst planerat
kulvertschema.
OMKRIM 5/2015
C_46-49.indd 49
− Men det finns också en terapeutisk och programstödjande tanke bakom vilka gäster vi tagit hit och
vilka som gått på vilka aktiviteter. Till exempel har de
som är dömda för relationsbrott träffat den feministiska illustratören Linnéa Johansson och pratat och
ritat om förebilder och könsroller, säger Ulrica.
I förlängningen är förhoppningen att kulturveckan
ska medverka till att klienterna inte återfaller i brott.
Ulrica hoppas också att ännu fler anstalter ska ordna
egna kulturdagar. O
Özz Nûjen, Sara Thuresson
och Jens Lapidus är några av
de profiler som kom på besök
till Hall under kulturveckan.
Gäster på Halls kulturvecka
Özz Nûjen, komiker, Linnea Johansson, illustratör, Jan
Sandberg, fotograf och filmare, Johan Viktor och Mikael
Spreitz, föreläsare, Sara Thuresson, musiker, Juha Mulari,
musiker, Krister Dahlström, musiker, Jens Lapidus, författare,
Jonas Hassen Khemiri, författare, Martin Schibbye, journalist,
Mattias Sunneborn, idrottare och föreläsare, Musse Hasselvall,
kampsportare, Benjamin Tagoe, dansare.
49
2015-10-23 11:19
SPORT & FRITID
Mirella Carlsson och Anna Brännvall blev etta respektive tvåa i damklassen. Här syns de vid Lars Vilks skulptur Waaaall på Kvarntorpshögen.
Terräng-EM nästa för Mirella
ULRIKA PERSSON
/ T E XT
»Det ska
vara tufft
när man
springer
terränglopp.«
Guld, silver, silver - och så guld
i år igen. Kriminalvårdaren Mirella
Carlsson på Skogomeanstalten var
snabbaste kvinnan, när terräng-SM
avgjordes i Kumla 17-18 september.
Hon deltog för fjärde året och har
placerat sig som etta och tvåa alla
gånger, vilket även tagit henne vidare
till fyra EM.
Sista helgen i oktober reser hon och
övriga pallplacerade till Köln.
– Jag hoppas på en ny pallplats.
Men även att träffa folk från andra
länder är fantastiskt roligt, säger
hon.
Till sin första SM-tävling blev hon
medlockad av några kollegor. Sedan
dess har hon börjat träna och tävla
mer och mer, även på fritiden.
Triathlon är favoritsporten, men
löpningen hänger med året runt.
Hur var årets SM-bana?
– Rätt så tuff, men så ska det vara
när man springer terränglopp. Min
styrka är nog backarna.
På tiden 22.40 tog hon sig runt den
fem kilometer långa banan. Den passerade Kvarntorpshögen, där Kumlaanstaltens egentillverkade träd Yggdrasil
ståtar intill Lars Vilks skulptur.
– Jag missade tyvärr trädet, fokuset
låg på löpningen. Men alla fick ett
fint litet träd i stål som tillverkats på
anstalten, och det var en väldigt rolig
present. O
112 tåliga golfare gjorde upp om SM
Väderprognosen var skakig
och satte nerverna på spel,
under Skifs årliga SM i golf.
– Men golfare är tåliga och
kan klara det mesta, säger
Magnus Jernmo, förrådsassistent på anstalten Hall, tillika
tävlingsarrangör.
112 personer hade samlats på
Öijareds GK utanför
50
50-51.indd 50
Alingsås 1–2 september. Utlovat
busväder hade vänligheten att
attackera nattetid. På morgonen hade hällregnet gett sig och
golfarna kunde koncentrera sig
på spelet.
Tre banor fanns att välja
på; den gamla, den nya och
parkbanan.
– Gamla banan var ganska
tuff – smal med kraftigt höggräs
på sidan. Hamnade man där
så blev det svårt att spela, om
man ens hittade bollen, säger
Magnus.
Arrangören själv spelade
sitt sextonde SM och tillhörde den överlägset vanligaste
kategorin bland deltagarna;
anstaltsanställda män. Endast
elva kvinnor deltog och Magnus
efterlyser fler till nästa SM.
– Att det är SM ska inte avskräcka. Mycket handlar om att
träffa kollegor och ha roligt. Vi
har gemensamma middagar på
kvällarna och när anläggningen
har boende så strävar vi efter
att samla så många som möjligt
Ulrika Persson
där.
OMKRIM 5/2015
2015-10-23 11:22
HEDERVÄRT
Till minne av Marjo
MARJO FELDT har avlidit den 8 juli
2015. Hon blev 44 år. Marjo var en
mycket uppskattad kollega som arbetade som programledare på anstalten
Norrtälje. Hennes kollegor i programgruppen har valt en dikt av
Alf Henriksson som minnesord:
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig
densamma mer.
Vad gör du i höst?
Pension
Carolin Jonsson,
vårdare, anstalten Hall.
Följande anställda
har gått eller
kommer inom kort
att gå i pension:
Johan Garå,
kvinsp,
anstalten
Högsbo.
– Tränar! Jag
springer och jag
styrketränar. Och
så gillar jag över
huvud taget att vara
utomhus, till exempel plocka
blåbär i skogen.
− Där
hemma gör jag
färdigt stenläggningen.
Sara Ghate,
kvinsp,
anstalten
Borås.
Rosita Risdal, frinsp,
frivården Kalmar.
− Jag letar
nytt boende, sen
blir det aktiviteter
med barnen.
–Varma kvällar
tar jag en tur
med Guards mc,
Kriminalvårdens
mc-klubb, och kalla
kvällar stickar jag till
sambons barnbarn.
Kim Lindskog,
vårdare,
häktet
Östersund.
Nicklas Svahn, kvinsp,
anstalten Kolmården
− Tränar
hockey två
dagar i veckan
tillsammans med
Näldens IF:s unga veteraner.
– Springer.
Jag har aldrig
sprungit något
lopp, men nu ska
jag springa Höstmilen och tränar två-tre
mil i veckan. Mitt mål är att
springa New York-maraton
när jag fyller 40.
Alma Sacic,
frinsp,
frivården
Vänersborg.
Foto: Caroline Andersson
– Jag läser
Zlatan-boken
uppkrupen i
soffan.
Henrique
Bond,
frinsp,
frivården
Fridhemsplan.
– Jag tränar
på gym och sen
går jag med båda barnen på simskola, skidskola och gymnastik.
Huvudkontoret
Lars-Åke Larsson
projektledare.
NTE
Rolf Carlsson
kriminalvårdare,
NTE Jönköping.
Kjell Hansson
kriminalvårdare,
NTE Kristianstad.
Gunnar Johansson
kriminalvårdare,
NTE Utrikes Nord.
Region Syd
Britt-Mari
Lönn Pålsson
kriminalvårdare,
häktet Helsingborg.
Nils Widenfors
vakthavande befäl,
häktet Karlskrona.
Roland Ahle
kriminalvårdare,
häktet Malmö.
Sinan Haziri
kriminvalvårdare,
anstalten Fosie.
Anne-Marie
Rahm Rosling
kriminalvårdsinspektör,
anstalten Kirseberg.
Region Väst
Hans Sjöberg
regional programexpert,
regionkontoret.
Birgitta Olofsson
kock,
anstalten Skogome.
Rolf Jakobsson
produktionsledare,
anstalten Tidaholm.
Region Öst
Christer Johansson
kriminalvårdare,
anstalten Skänninge.
Jan Olov Falk
produktionsledare,
anstalten Skänninge.
Region Nord
Conny Östlund
kriminalvårdare,
häktet Falun.
Thomas Lundström
kriminalvårdare,
häktet Luleå.
Annika Lagerbäck
sjuksköterska,
anstalten Gävle.
Siv Svensson
kansliassistent,
frivården Gävle.
Region
Stockholm
Hans Olof
Rundqvist
kriminalvårdare,
häktet Kronoberg.
Roberto Furberg
frivårdsinspektör,
frivården Stockholm.
Magnus Jernmo arrangerade tävlingen, som hotades av kraftigt regn.
”Men än så länge har vi genomfört alla
golf-SM och hoppas få fortsätta i den
stilen”, säger han.
OMKRIM 5/2015
50-51.indd 51
51
2015-10-23 11:22
Posttidning B
O
Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping
PELLE EKMAN UTGÅNG
»HUR SER EN FLYKTING UT?«
J
ag har några vänner i Lettland, journalister som stod på barrikaderna när landet
sökte sin frihet. Ryska prickskyttar sköt
ihjäl deras kompisar i stadsparken och
stängde tidningens tryckeri. Priset de var
beredda betala för fred och frihet. Det
värsta var inte ofriheten, sa Arvils några år
senare. Men vad systemet gjorde med människors
hjärnor. Vi hade inget val.
Jag tänker på det när jag nosar på nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj böcker. Hon skriver, baserat på intervjuer, om det 70-åriga experimentet
med att ta fram en röd människa. Vackert, enkelt,
rent. Men om fasansfulla skeenden och företeelser
människan gjort sig skyldig till. Det är svårt att
ta in all den misär, sorg och skamliga förnedring
som föds ur våld och förtryck. En mors smärta när
sonen, hemma från kriget i Afghanistan, slår ihjäl
och styckar en människa med hennes köttyxa.
Tekniken har han lärt i kriget. Han gör ren yxan
och lägger tillbaka i skåpet, blir galen.
Jag tågpendlar till jobbet. Hösten är fin, man
glider fram genom fyra nyanser av brunt i väntan
på att snö och kyla ska koppla grepp om kontaktledningar och växlar. En traktor med leriga hjul
och gula ögon kör genom diset, en svartblank insjö, en mobilmast som upplöses i det grå. Jag sitter
i hundkupén där det sällan är fullt tidiga morgnar.
Det doftar kaffe och nyduschat.
I höst har verkligheten klivit ombord. Det är
trångt på norrgående tåg och på Centralen väntar
polis och Migrationsverkets folk i lila västar. Frivilliga håller upp bananer och nallar, blickar söker
någon att hjälpa. Frustrationen söker utlopp.
En kväll sitter ett tiotal unga män och pillar
tysta med sina smartphones. Snygga gympaskor,
jeans och tröjor, välansat hår. Tysta ser de ut över
en svensk höst. Så börjar en av dem bakom mig
prata på engelska med en pendlare. Han frågar
massor, har rutten utstakad för sig, vet var han
köper t-banebiljett för att ta sig till kompisen.
Ingenjör som vill bli svensk.
Då inser jag att de också är på flykt. Fokuserade
yrkesmän som till slut bestämt sig för att dra, med
jacka, sportbag och en laptop. Tio personer av 60
C_52-1.indd 2
miljoner. Hur ser en flykting ut? Som på bilderna
vi sett men också så. Eller som pojken, kanske 4 år,
som tidigt nästa morgon suger fast min blick. Han
som sitter under ett täcke mellan sina föräldrar
utanför Centralstationen. Hur kall kändes marken
genom täcket efter natten? Var är han nu? Vad
drömmer han?
Jag kommer inte undan blicken.
Ingen av dem som nu kommer hit riskerar att
frysa ihjäl eller svälta. Eller skickas österut till ett
ryskt fångläger. I ljuset av hur miljoner på flykt har
det är svenska fängelser rena drömmen oavsett
om det är i ett tillfälligt boende för asylsökande
som vi nu upplåter eller ett hem för en dömd.
Lakan, varmvatten, mat. Om natten tystnad.
Människors lika värde oavsett vad som hänt.
Aleksijevitj Sovjetvärld var lyckligtvis inte vår
och är borta, men ärren finns kvar i kroppar och
själar. Det är inte svårt att dra paralleller till vad
som väntar Europa. Alla dessa modiga som nu
bryter upp och flyr - vad har de inte sett och tänkt
innan de tar steget?
Priset för fred och frihet kanske inte kan bli för
högt. Människor som upplevt krig och övergrepp
går sönder. Det är en insikt och en gigantisk
utmaning vi bara måste anta, om inte annat för att
kunna se våra egna barn i ögonen och stå ut med
den egna spegelbilden.
»Fokuserade
yrkesmän
som till slut
bestämt sig
för att dra,
med jacka,
sportbag och
en laptop.«
PELLE EKMAN
ÄR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR
på Kriminalvården.
2015-10-23 11:33