Årsredovisning 2015 - Sparbanken Gotland
Årsredovisning 2015 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum torsdagen den 28 april 2016 klockan 19.00 på Lövsta Landsbygdscentrum Sparbanken Gotlands Styrelse Ordinarie ledamöter Ort Mandatperiod Lars Erlandsson, ordförande Jörgen Olsson, vice ordförande Anne-Marie Olsson Storm Börje Lundberg Rolf Gahm Niclas Runesson Patrik Thored Eva Romare, VD Ing-Marie Johannesson, personalrepr. Visby Alskog Lau Visby Linde Garda Visby Stockholm Eskelhem 2015-2018 2014-2017 2015-2018 2014-2017 2013-2016 2013-2016 2015-2018 Ersättare Margareta Bandelin, personalrepr. Ljugarn Revisorer Valda av huvudmännen Sten Olofsson Anita Levander Mandatperiod Stockholm Visby 2013-2017 2013-2017 Ort Besöksadress Telefon Roma Stånga Klintehamn Visbyvägen 35 B Gumbalde 172 Donnersgatan 6 A 0498-380 74 0498-48 80 67 0498-40 45 20 Hemsida e-post organisationsnummer www.sparbankengotland.se [email protected] 534000-5775 Internrevisor Revisionsbyrån Andersson & Co Växjö Sparbanken Gotlands kontor 2 Innehållsförteckning VD kommentar Omvärldstrender Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultat och balansräkning 2011-2015 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän, valberedning 4 5 6 9 10 11 12 13 14 36 37 39 40 Sparbanken Gotland sponsrade Ringmurens Cykelklubb vid Island Games 2015 3 VD Kommentar Då böckerna stängs för 2015, bankens 144:e verksamhetsår, kan konstateras att vi verkar i en minst sagt händelserik bransch. I februari beslutade riksbanken att sänka reporäntan till -0,10 %. Därmed inleddes en situation med negativa räntor som alltjämt håller i sig och förväntas enligt riksbankens egen prognos hålla i sig till ingången av 2018. Detta innebär för banken att marginalerna är små och att spararna har, historiskt sett, låga räntor på sina konton. Hur länge detta håller i sig är naturligtvis högst osäkert, riksbankens prognos ger i vart fall en indikation på att det kommer hålla i sig något år. Under året har Sparbanken Gotland bidragit med hjälp till Sparbankernas Riksförbund under Almedalsveckan. Vi har haft personal på plats i riksförbundets tält under de intensivaste dagarna där vi visat upp oss och svarat på frågor från allmänheten. Banken har även haft ett eget tält på plats under Skördefestivalen där bankens personal träffat festivalens besökare och svarat på frågor. Dessa engagemang har varit ett mycket uppskattat inslag för alla intressenter, personal såväl som kunder och andra besökare. Ambitionen är att vi skall fortsätta att synas i dessa sammanhang då vi anser att det finns ett stort värde i att berätta vad en sparbank är. Kontoret i Roma har under året fått en ansiktslyftning med en ny matta i kundlokalerna. Detta har varit välbehövligt då den gamla mattan var sliten. Den nya mattan har gett kontoret ett ordentligt lyft både avseende det estetiska samt att arbetsmiljön förbättrats då ljudnivån i lokalen blivit behagligare. Motsvarande förbättringar planerar banken att genomföra även på kontoret i Stånga under 2016. Banken har beslutat att lägga ned kontoret i Klintehamn med sista öppetdag den 31 mars 2016. Bakgrunden till detta beslut är i led med att minska bankens kostnader. Banken har under ett antal år haft stora kostnader i förhållande till intäkterna vilket på lång sikt inte är hållbart. Även då sparbanken inte har några ägare som kräver avkastning måste verksamheten bedrivas på ett sätt som genererar tillräcklig vinst. Detta för att möta upp de kostnader som är förenliga med verksamheten och för att uppnå en kapitalsammansättning som klarar nuvarande och framtida krav. Banken har även korrigerat kassans öppettider på samtliga kontor. Under senhösten valde bankens VD, Eva Romare, att avsluta sin anställning i banken med sista arbetsdag den 31 december 2015. Styrelsen utsåg undertecknad att axla rollen som tillförordnad VD från och med den 1 januari 2016 och som VD från och med 1 april 2016. Banken är nu rustad att möta framtiden i en mer effektiv kostym än tidigare. Jag ser med på optimism på detta då jag anser att banken har ett starkt berättigande i vårt verksamhetsområde. Vårt fokus är att komma närmare våra kunder, hushåll såväl som företag, med utmärkt service och konkurrenskraftiga erbjudanden. Med detta vill jag framföra ett stort tack till bankens kunder, medarbetare och styrelse för året som gått och ett extra tack till bankens tidigare VD Eva Romare som med stort engagemang utvecklat banken under drygt två år. Roma, april 2016 Robert Kalström VD 4 Omvärldstrender Globala tillväxten tappade fart under 2015 Den globala tillväxten försvagades under förra året. Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av året men den starka arbetsmarknaden – med en arbetslöshet på 5 procent - ledde till att Federal Reserve valde att höja styrräntan för första gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning, inte minst i tidigare krisekonomier såsom Spanien och till viss del Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer. Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för en inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USA-dollar som pressar högt skuldsatta ekonomier. På de nordiska marknaderna var konjunkturbilden splittrad med en stark svensk tillväxt samtidigt som den finska ekonomins kräftgång fortsatte delvis tillföljd av nedgången i den ryska ekonomin. Det kraftiga oljeprisfallet satte press på den norska ekonomin medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när den globala återhämtningen tog en paus eller i värsta fall som året när den globala finanskrisen gick in i sin tredje fas. Stark svensk tillväxt men med växande obalanser Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts under 2015 via Riksbankens expansiva penningpolitik och den höga flyktinginvandringen. Uppskattningsvis växte ekonomin med närmare 4 procent och drevs av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad arbetsmarknad och stigande real inkomster. Samtidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäkerheten kring finanspolitiken och, inte minst, bostadsmarknaden är betydande vilket ger utslag i en stigande sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är också ökande amorteringar genom skärpta amorteringskrav från bankerna. Investeringarna steg på bred front under 2015 med den starkaste tillväxten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostäder är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid men också reformer för att kunna öka byggkapaciteten. Den höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju procent i slutet av året samtidigt som bristen på arbetskraft steg i synnerhet inom bygg- och den offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efterfrågan och förbättrad arbetsmarknad är inflationstrycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på 0,2 procent i december förra året. Trycket på Riksbanken ökade under förra året i kölvattnet av Europeiska Centralbankens (ECB) expansiva penningpolitik. Riksbankens penningpolitik blev därför än mer expansiv under förra året och reporäntan sänktes till -0,35 procent förra året tillsammans med omfattande obligationsköp för att få upp inflationen och undvika en alltför snabb kronförstärkning. 5 Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, bankens 144:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Vår verksamhetsidé är att vara den lokala sparbanken som med tillmötesgående och kompetent personal erbjuder våra kunder en heltäckande bankservice, inklusive kontanter, på Gotland. Vår verksamhet har sin grund i sparbanksidén, vilken förutom den starka förankringen, innebär att vinsten stannar i banken för att trygga bankens framtid, och gör att banken kan medverka till en positiv utveckling för vår bygd. Vi står för: - Närhet och personlig service - Tillgänglighet - Långvariga affärsrelationer Verksamhetsområde Vårt verksamhetsområde omfattar Gotland. Banken har tre kontor – Roma, Stånga och Klintehamn. Händelser under året Banken har ändrat in-, och utlåningsräntor två gånger under året. Vid båda tillfällen har räntorna justerats nedåt. Detta har fått till följd att bankens räntenetto sjunkit. Personalen hjälpte till i Sparbankernas Riksförbunds tält under Almedalsveckan. Banken hade ett eget tält på Lövsta skördefestival. Stor del av året har åtgått till att fokusera på styrning och kontroll av verksamheten, helt i linje med styrelsens verksamhetsplan och mål. Antalet årsarbetare har minskat med 1,5 under året. Per bokslutsdagen har banken 16 årsarbetare. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 2 970 (2 326) tkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 2 403 (1 878) tkr. Den största posten i resultaträkningen, räntenettot, uppgick till 17 277, en ökning mot föregående år med 1,26 % eller 215. Ökningen består till stor del av ökade ränteintäkter från obligationsportföljen. Därutöver belastas räntenettot även av avgifter för stabilitetsavgift samt kostnad för insättningsgarantin. Riksbankens reporänta har förändrats under året från 0,00 % vid årets ingång till -0,35 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 555 (494) tkr. Utdelning på aktieinnehavet i Sparbankernas Försäkrings AB har erhållits med 23 (16) tkr. Provisionsnettot har under året ökat med 257 till 6 003, eller med 4,47 %. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 18 369, en minskning med 1 395. Den beror dels på att personalkostnaderna minskat med 510 dels på att banken inte har haft någon avskrivning av goodwill under 2015 (1 100 tkr 2014). Kreditförlusterna uppgick till 908 netto (1 235) tkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2015 uppgick till 811 724 (822 234) tkr, vilket motsvarar en minskning med 10 510 eller 1,27 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till 1 958 108 (2 000 168) tkr, en minskning under året med 2,10 %. 6 Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 562 475 (576 955) tkr, en minskning med 14 480 eller 2,51 %. Inlåning från allmänheten minskade under året med 6 261 eller med 0,85 %, och uppgick vid årsskiftet till 728 770 (735 031) tkr. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har under året minskat med 34 331 till 417 128 (451 459) tkr, en minskning motsvarande 7,60 %. Marknadsvärdet på de totala förmedlade placeringarna till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 94 965 (89 464) tkr, vilket motsvarar en ökning med 6,14 %. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 77 609 (75 616) tkr. Sparbankens obligationsportfölj hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 129 033 (80 634) tkr. Sparbankens innehav av aktier och andelar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde om 9 992 (16 488) tkr, Sparbanken har sålt andelar i värdepappersfonder till ett bokfört värde om 5 999 under 2015. Sparbankens största innehav var Swedbank AB A (48 855st) där marknadsvärdet uppgick till 187,10 (195,50) kr per aktie vid årsskiftet, marknadsvärdet har minskat med 4,29%. Personal Antal anställda vid årsskiftet var 18st (20st), medeltal 16st (18st). Samtlig personal med befattningsbeskrivning rådgivare har genomgått licensiering via Swedsec. Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner för ledningen kommenteras i not 10 . Riskhantering Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens verksamhet och för att riskhanteringen bedrivs så att syftet med verksamheten uppfylls. Det är ytterst styrelsen som ansvarar för att sparbanken inte tar på sig mer risk än vad sparbanken är kapitaliserad för att eventuellt absorbera. Styrelsens normgivning till verksamheten, avseende riskhantering utgörs primärt av att fastställa och dokumentera riskaptit, riskstrategi och limiter i för ändamålen framtagna policys och instruktioner. Banken följer strukturen om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten som har det delegerade ansvaret att genomföra sparbankens beslutade riskstrategi och att säkerställa att sparbanken håller sig inom de limiter som styrelsens satt upp. Den andra försvarslinjen utgörs av funktionen för riskkontroll och funktionen för compliance och den tredje försvarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd styrelsen. Styrelsens verktyg för utvärdering av sparbankens kapitalbehov är den interna kapital och likviditetsutvärderingen (IKLU). Genom uppföljning, rapportering och intern kontroll ska riskerna identifieras och mätas. Syftet är att säkerställa att sparbankens tillgängliga kapital hela tiden har en sund marginal och på goda grunder kan antas vara tillräckligt stort för att göra sparbanken motståndskraftig mot riskers eventuella realiseringar i verksamheten. Styrelsen har fastställt interna limiter inom samtliga risksegment för vad de anser vara sund marginal. För det fall dessa limiter överskrids finns rutiner och instruktioner för hur verksamheten ska agera. Styrelsen har identifierat kreditrisken som bankens största risk. I bankens kreditpolicy och kreditinstruktion återfinns bland annat bankens kreditriskaptit, kreditlimiter och kreditbeviljningsprocess. 7 Händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsårets slut Sparbanken Gotland har bytt VD per 2016-01-01, då tidigare VD slutade 2015-12-31. Robert Kalström tillträdde som tillförordnad VD per årsskiftet och tillträdde som VD 2016-04-01. Klintehamnskontoret stängdes 2016-03-31, ett beslut som togs under 2015. Sparbanken har bytt riskkontroll i februari 2016, banken har vi köpt tjänsten från Virserums Sparbank och nu kommer banken att köpa tjänsten från Transcendent Group. Förväntad framtida utveckling Utifrån en bedömning av framtiden framtagen av styrelsen arbetar banken utifrån fastställd strategi. Vi förväntar oss en modest volymtillväxt i kombination med sjunkande räntenetto. Personalkostnaderna kommer att sjunka. Detta i kombination med den allt hårdare konkurrensen på kreditmarknaden ger vid hand att vi förväntar oss ett resultat före kreditförluster om ca 4 900 tkr. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 2 403 2 403 Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 18,66 % (föregående år 16,24 %). Kapitalbasen uppgår förutom förslagen vinstdisposition till 73 260 tkr (66 000 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 31 406 tkr (32 515 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 29 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 8 Fem år i sammandrag – nyckeltal, tkr Volym Affärsvolym ultimo 2015 2014 2013 2012 2011 1 958 108 2 000 168 1 982 855 2 005 355 1 864 451 -2,10 0,88 -1,10 7,50 7,00 9,56 9,20 8,92 8,44 7,82 18,66 16,24 - - - 392 583 406 435 384 588 419 100 459 700 19,15 18,14 - - - 2,12 2,09 2,25 2,64 2,47 1,12 1,18 1,23 1,43 1,30 3,02 2,45 1,86 9,07 9,77 0,83 0,85 0,89 0,67 0,67 0,87 0,90 0,93 0,73 0,68 97,90 97,48 80,76 40,40 14,88 0,01 0,01 0,12 0,53 0,97 0,16 0,22 0,17 0,24 0,07 16 3 18 3 16 3 16 4 15 4 Förändring under året i % (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + kapitaldelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp (För år 3-5 redovisas inte kärnprimärkapitalrelation då regelverket ändrades 2014) Riskvägt exponeringsbelopp Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringar för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 9 Resultat- och balansräkning 2011-2015, tkr Resultaträkning 2015 2014 2013 2012 2011 17 277 17 062 18 323 21 139 18 779 Provisionsnetto 6 003 5 746 5 480 5 114 3 963 Övriga intäkter -1 033 517 566 1 017 475 Summa intäkter 22 247 23 325 24 369 27 270 23 217 Allmänna administrationskostnader -17 065 -17 419 -19 433 -14 394 -13 276 -1 304 -2 345 -2 272 -3 881 -2 197 -908 -1 235 -1 050 -1 582 -429 -19 277 -20 999 -22 755 -19 857 -15 902 2 970 2 326 1 614 7 413 7 315 - - 1 850 -1 850 1 624 -567 -448 -682 -1 578 -2 320 2 403 1 878 2 782 3 985 6 619 591 971 1 624 2 772 2 916 23 902 7 989 - - - Utlåning till kreditinstitut 106 170 142 789 161 756 120 640 60 988 Utlåning till allmänheten 562 475 576 955 553 800 601 827 668 263 Räntebärande värdepapper 105 131 72 645 85 559 78 600 47 951 9 992 16 488 9 714 7 074 6 034 - - 1 100 2 200 3 300 122 137 743 661 750 3 341 4 260 4 476 3 403 2 907 811 724 822 234 818 772 817 177 793 109 2 001 2 666 - 20 728 770 735 031 731 457 734 511 719 507 3 344 4 585 6 619 6 210 4 502 - 7 000 7 000 7 000 7 000 734 115 746 618 745 742 747 721 731 029 - - - 1 850 - 7 328 7 738 7 030 4 388 2 846 70 281 67 878 66 000 63 218 59 234 811 724 822 234 818 772 817 177 793 109 Räntenetto Övriga rörelsekostnader Kreditförluster, netto Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Fond för verkligt värde Eget kapital Summa skulder och eget kapital 10 Resultaträkning 1 januari – 31 december, tkr Not 2015 2014 Ränteintäkter 19 522 23 006 Räntekostnader -2 245 -5 944 Räntenetto 4 17 277 17 062 Erhållna utdelningar 5 578 510 Provisionsintäkter 6 6 875 6 806 Provisionskostnader 7 -872 -1 060 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -1 646 -358 Övriga rörelsekostnader 9 35 365 22 247 23 325 Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader 10 -17 065 -17 419 Avskrivning på materiella- och immateriella tillgångar 19 -85 -1 176 Övriga rörelsekostnader 11 -1 219 -1 169 -18 369 -19 764 3 878 3 561 -908 -1 235 2 970 2 326 -567 -448 2 403 1 878 2 403 1 878 -410 708 -410 1 993 708 2 586 Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto 12 Rörelseresultat Skatt på resultatet 13 Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari – 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 11 Balansräkning per den 31 december, tkr Tillgångar Not 2015 2014 14 15 16 17 18 19 20 21 591 23 902 106 170 562 475 105 131 9 992 122 972 2 369 971 7 989 142 789 576 955 72 645 16 488 137 1 083 3 177 811 724 822 234 2 001 728 770 1 241 2 103 0 2 735 031 2 194 2 391 7 000 734 115 746 618 67 878 66 000 7 328 2 403 7 738 1 878 77 609 75 616 811 724 822 234 Inga Inga 3 547 5 349 - 77 Lånelöften 16 652 18 457 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 21 297 31 571 Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder 22 23 24 25 Summa skulder Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital 26 Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda panter, säkerhet för egna skulder Ansvarsförbindelser Garantier, krediter Garantier, övrigt Åtaganden 12 Kassaflödesanalys 1 januari – 31 december, tkr 2015 2014 2 970 2 326 85 1 176 -567 -448 967 1 235 Orealiserad del av nettoresultat finansiella transaktioner 1 110 241 Kassaflöde från den löpande verkasamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 4 565 4 530 13 513 -24 390 Minskning/ökning av värdepapper (-/+) -43 423 -1 522 Minskning/ökning övriga tillgångar (+/-) 919 217 Minskning/ökning av inlåning från allmänheten (+/-) -6 261 3 574 Minsking/ökning av övriga skulder (+/-) -8 243 -2 029 -38 930 -19 620 Förvärv av materiella tillgångar (-) -70 - Kassaflöde från investeringsverksamhet -70 0 Årets kassaflöde -39 000 -19 620 Likvida medel vid årets början 143 760 163 380 Likvida medel vid årets slut 104 760 143 760 591 971 106 170 142 789 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) Årets skattekostnad (-) Kreditförluster (+) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av utlåning till allmänheten (-/+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut -2 001 Summa likvida medel 104 760 13 143 760 Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775, med säte i Roma. Adressen till Sparbanken är Visbyvägen 35 B, 622 54 Romakloster. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 28 april 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 27). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2015, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgaranti samt avgift för stabilitetsfond. Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. 14 Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställande graden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån, dock har dessa inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. 15 Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, inlåning och övriga skulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter att ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Till denna kategori har sparbanken hänfört räntebärande obligationer. 16 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg kan avse följande förlusthändelser: - Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, - Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av ränta eller kapitalbelopp, - Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte har övervägt, - Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, - Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning, och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. 17 Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas om klassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 12. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av goodwill (inkråmsgoodwill) från kontorsförvärv. Tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs linjärt under 5 år. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balans räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande av att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kreditdelegation, där en styrelseledamot samt VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår, och tjänstemannadelegation där VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår. Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASK-systemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Stora engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 19 Kreditriskexponering brutto och netto 2015 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering m. hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen Pantbrev i villa och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckningar Övriga Kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ -AA+ Andra emittenter -AAA -A -BBB eller lägre Summa Outnyttjad del av beviljade kontokrediter Utställda lånelöften Outnyttjad kredit på Gotlandskortet Utställda finansiella garantier Summa Total kreditexponering Kreditriskexponering brutto och netto 2014 0 309 216 26 389 103 562 78 725 16 988 30 301 1 491 0 -167 0 -1 051 0 -359 -2 620 0 0 309 049 26 389 102 511 78 725 16 629 27 681 1 491 0 303 201 26 389 101 607 78 486 16 158 1 165 1 491 0 5 848 0 904 239 471 26 516 0 566 672 -4 197 562 475 528 497 33 978 23 902 - 23 902 - 23 902 47 901 9 862 47 368 - 47 901 9 862 47 368 - 47 901 9 862 47 368 129 033 0 129 033 0 129 033 19 269 16 652 2 028 3 547 - 19 269 16 652 2 028 3 547 - 19 269 16 652 2 028 3 547 41 496 737 201 0 -4 197 41 496 733 004 0 528 497 41 496 204 507 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivningar Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering m. hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen Pantbrev i villa och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckningar Övriga Kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ -AA+ Andra emittenter -AAA -A-BBB eller lägre Summa Outnyttjad del av beviljade kontokrediter Utställda lånelöften Outnyttjad kredit på Gotlandskortet Utställda finansiella garantier Summa Total kreditexponering 5 313 805 28 925 106 686 75 244 15 924 38 623 1 162 -459 -1 051 -88 -1 821 - 5 313 346 28 925 105 635 75 244 15 836 36 802 1 162 5 306 699 28 925 104 735 75 004 15 343 763 1 162 0 6 647 0 900 240 493 36 716 0 580 374 -3 170 576 955 532 636 44 996 7 989 - 7 989 - 7 989 42 279 10 117 20 249 - 42 279 10 117 20 249 - 42 279 10 117 20 249 80 634 0 80 634 0 80 634 24 951 18 457 6 620 5 349 - 24 951 18 457 6 620 5 349 - 24 951 18 457 6 620 5 349 55 377 716 385 0 -3 170 55 377 712 966 0 532 636 55 377 181 007 20 Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2015 2014 Fordringar förfallna <60 dgr Fordringar förfallna >60 dgr – 90 dgr Fordringar förfallna >90 dgr – 180 dgr Fordringar förfallna >180 dgr – 360 dgr Fordringar förfallna > 360dgr 73 8 - 0 3 208 - Summa 81 211 129 420 432 455 158 801 4 796 140 700 433 496 172 818 6 178 566 671 580 374 Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar -företagssektor -hushållssektor 3 864 1 912 1 952 3 254 1 967 1 287 Osäkra lånefordringar -företagssektor -hushållssektor 3 864 1 912 1 952 3 254 1 967 1 287 Avgår Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar -företagssektor -hushållssektor 4 196 1 839 2 357 3 419 1 967 1 452 127 581 430 098 155 078 4 796 138 733 432 044 170 947 6 178 562 475 576 955 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto -företagssektor -hushållssektor Varav personliga företagare -övriga Summa Lånefordringar, nettoredovisat värde -företagssektor -hushållssektor Varav personliga företagare -övriga Summa Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsektorn. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårighet att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som kan handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och tillgodohavande i andra banker får uppgå till lägst 10 % av inlåningen till allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annan plats i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 21 Odiskonterade kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid 2015 Vid anfordran Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Total skillnad Högst 3 mån Längre än 3 mån max 1 år Längre än 1 år max 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat 591 61 106 14 848 - 45 064 7 927 - 21 642 22 037 - 92 389 106 996 - 425 669 - 11 086 591 106 170 562 475 129 033 11 086 76 545 52 991 43 679 199 385 425 669 2 369 13 455 2 369 811 724 2 001 684 510 - 27 101 - 17 159 - - - 1 241 2 001 728 770 1 241 686 511 -609 966 27 101 -584 076 17 159 -557 556 0 -358 171 0 67 498 2 103 3 344 77 609 2 103 734 115 Odiskonterade kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid 2014 Vid anfordran Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Total skillnad Högst 3 mån Längre än 3 mån max 1 år Längre än 1 år max 5 år Längre än 5 år Utan löptid Totalt redovisat 971 51 596 19 838 - 85 584 12 515 5 003 - 5 609 24 321 50 480 - 94 746 25 151 - 425 535 - 17 708 971 142 789 576 955 80 634 17 708 72 405 103 102 80 410 119 897 425 535 3 177 20 885 3 177 822 234 2 691 848 - 32 003 - 11 180 - - - 2 194 2 735 031 2 194 691 850 -619 445 32 003 -548 346 7 000 18 180 -486 116 0 -366 219 0 59 316 2 391 4 585 75 616 2 391 7 000 746 618 22 Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Den ränterisk som uppkommer i Sparbanken Gotland avser till största delen utlåning till bundna räntor. Sparbanken har relativt låg ränteexponering, vilket således innebär att en allmän ränteförändring påverkar resultat- och balansräkning i liten utsträckning. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en GAP-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot med 1 058 tkr (1 207 tkr). Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Sparbanken har inga kortfristiga placeringar i aktier på balansdagen. Operativ risk Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem - interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 23 Räntebindningstider för tillgångar och skulder- Ränteexponering 2015 Högst 3 mån 3 mån – 1 år 1 år – 3 år 3 år – 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar 106 170 551 288 315 8 462 2 410 591 - 591 106 170 562 475 123 776 - 5 257 - - - 13 455 129 033 13 455 781 234 5 572 8 462 2 410 14 046 811 724 2 001 708 596 - 17 159 - - - 3 015 3 344 77 609 2 001 728 770 3 344 77 609 Summa skulder och eget kapital 710 597 17 159 0 0 83 968 Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering 70 637 70 637 -11 587 59 050 8 462 67 512 2 410 69 922 -69 922 Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering 2014 Högst 3 mån 3 mån – 1 år 1 år - 3år 3 år – 5 år Utan ränta Totalt 137 180 555 995 5 609 556 14 597 5 807 971 - 971 142 789 576 955 70 473 - 10 161 - - - 20 885 80 634 20 885 763 648 16 326 14 597 5 807 21 856 822 234 2 733 567 - 7 000 - - - 1 464 4 585 75 616 2 735 031 11 585 75 616 Summa skulder och eget kapital 733 569 7 000 0 0 81 665 822 234 Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering 30 079 30 079 9 326 39 405 14 597 54 002 5 807 59 809 -59 809 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital 24 4. Räntenetto Ränteintäkter 2015 2014 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter 360 17 648 1 511 3 1 744 20 202 1 049 11 Summa 19 522 23 006 Inlåning från allmänheten Kostnad för insättningsgaranti Kostnad för stabilitetsavgift Efterställda skulder Övriga räntekostnader -1 007 -791 -267 -180 - -4 613 -675 -267 -388 -1 Summa -2 245 -5 944 Räntenetto 17 277 17 062 Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver. 2,09 2,02 Placeringsmarginal % (Räntenetto i % av MO) 2,12 2,09 Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB 555 23 494 16 Summa 578 510 Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner 1 955 3 130 442 1 095 253 1 952 3 281 429 916 228 Summa 6 875 6 806 Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner -778 -47 -47 -970 -38 -52 Summa -872 -1 060 213 -749 -1 110 -1 646 0 -117 -241 -358 Via resultat räkning -1 646 Via resultat räkning -358 Räntekostnader Räntemarginal % 5. Erhållna utdelningar 6. Provisionsintäkter 7. Provisionskostnader 8. Nettoresultat av finansiella transaktioner Realiserad vinst aktier Realiserad förlust obligationer Orealiserad värdeförändring obligationer Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 25 9. Övriga rörelseintäkter 2015 2014 Realiserad vinst försäljning av fastighet Övrigt 35 331 34 Summa 35 365 -7 086 -2 637 -1 390 -528 -7 425 -2 857 -1 356 -513 -11 641 -12 151 -186 -2 610 -550 -1 227 -707 -144 -176 -2 675 -500 -956 -806 -155 -5 424 - 17 065 -5 268 -17 419 1 275 370 504 158 5 307 2 109 1 290 405 469 152 5 666 2 300 Sparbanken Varav kvinnor Varav män 13 3 13 5 Totalt 16 18 1 6 2 7 1 1 1 1 10. Allmänna administrationskostnader Personalkostnader: Löner och arvoden Sociala avgifter och löneskatt * Erlagda pensionspremier Övriga personalkostnader Summa personalkostnader *Banken har under 2015 erhållit statligt stöd för nystartsjobb med 173 tkr (291 tkr) Övriga allmänna administrationskostnader Porto och telefon IT-kostnader Revision Konsulttjänster Lokalkostnader Övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa allmänna administrationskostnader Löner, arvoden och sociala avgifter Styrelsen och VD, löner Styrelsen och VD, sociala avgifter Övriga ledande befattningshavare, löner Övriga ledande befattningshavare, sociala avgifter Övriga anställda, löner Övriga anställda, sociala avgifter Pensioner Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK avtal. Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkar årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara. Det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Av sparbankens pensionskostnader avser 555 tkr (564tkr) sparbankens VD & Vice VD. Medeltalet anställda Könsfördelning i ledningen Styrelsen Antal kvinnor Antal män Övriga ledande befattningshavare inkl. verkställande direktören Antal kvinnor Antal män 26 Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande, vice ordförande och sekreterare utgår fast arvode samt sammanträdesarvode (rörlig ersättning) och till övriga ledamöter utgår sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrelsen och utgörs av grundlön. Grundlön/ arvode 2015 Lars Erlandsson, ordförande Jörgen Olsson, vice ordförande Rolf Gahm, sekreterare Kjell Jacobsson, ordförande Börje Lundberg Anne-Marie Olsson Storm Niclas Runesson Patrik Thored VD Övriga ledande befattningshavare Summa 2014 Kjell Jacobsson, ordförande Lars Erlandsson, vice ordförande Rolf Gahm, sekreterare Börje Lundberg Sune Nilsson Jörgen Olsson Niclas Runesson Anne-Marie Olsson Storm Eva Ernstson Patrik Thored VD Övriga ledande befattningshavare Summa Rörlig ersättning Pensionskostnad 26 12 20 13 962 504 56 34 33 19 30 26 29 15 - 469 86 Summa 82 46 53 32 30 26 29 15 1 431 590 1 537 242 555 2 334 Grundlön/ arvode 30 12 20 8 960 469 Rörlig ersättning 44 21 44 30 4 27 23 24 16 13 - 1 499 246 Pensionskostnad 482 82 Summa 74 33 64 38 4 27 23 24 16 13 1 442 551 564 2 309 Avgångsvederlag För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på nio månader och från VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet senare än två år från avtalsdatum, skall sparbanken förutom lön under uppsägningstiden, betala ett avgångsvederlag motsvarande nio månadslöner. Sker uppsägningen senare än tre år från avtalsdatum gäller tolv månadslöner. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar och ersättningspolicy lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1, 2 kap. på bankens hemsida, www.sparbankengotland.se Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Grant Thornton Revisionsuppdrag 2015 2014 200 200 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföring, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 27 Operationella leasingavtal där sparbanken är leasetagare 2015 2014 Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år 319 328 Summa 328 328 Tkr Minimileaseavgifter 319 328 Totala leasingkostnader 328 328 I bokslutet 2015 redovisas en kostnad av 328 tkr (328 tkr) avseende operationell leasing, varav 328 tkr (328tkr) avser minimileaseavgifter och 0 tkr (0 tkr) avser variabla avgifter. 11. Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer och tillsynsmyndigheter Försäkringskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 689 153 157 220 642 178 184 165 1 219 1 169 189 273 -188 1 107 -59 -141 - -224 1 044 -281 423 908 1 235 811 -244 494 -46 12. Kreditförluster netto Individuellt värderade fordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivningar för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för infriande av garantier Årets nettokostnad 13. Skatt på årets resultat Aktuell skatt Uppskjuten skatt Totalt redovisad skatt 567 448 Faktisk skattekostnad i % Skattekostnad – 22,0% på årets resultat 19,1 653 19,3 512 86 -64 -128 -244 286 -114 -46 96 86 -64 Skillnad Skillnaden består av följande poster Ej skattepliktiga intäkter Förändring uppskjuten skatt Ej avdragsgilla kostnader Summa 14. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 2015 2015 2014 2014 Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Svenska kommuner 23 902 23 902 7 989 7 989 Summa 23 902 23 902 7 989 7 989 - 106 - 11 - 8 - - Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 28 15. Utlåning till kreditinstitut 2015 2014 34 688 71 482 35 792 106 997 106 170 142 789 566 672 -4 197 580 374 -3 419 562 475 576 955 Individuellt värderade lånefordringar -3 419 -1 107 141 Individuellt värderade lånefordringar -2 880 -1 044 281 Swedbank AB Övriga Summa 16. Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto -Avgår individuella nedskrivningar Summa Förändring av nedskrivning, tkr Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 188 224 -4 197 -3 419 Ledanden befattningshavares lån i banken VD Övriga styrelseledamöter och suppleanter 3 933 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller övrig personal. 4 304 17. Obligationer och räntebärande värdepapper 2015 2015 2014 2014 Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde 47 901 39 872 17 358 47 901 39 872 17 358 42 279 20 205 10 161 42 279 20 205 10 161 105 131 105 131 72 645 72 645 - 1 369 - 645 - 237 - - 18. Aktier och andelar 2015 2014 Kreditinstitut Värdepappersfonder Övriga 9 141 851 9 551 5 999 938 Summa 9 992 16 488 varav: Noterade värdepapper på börs 9 141 15 550 Börsvärde 9 141 - Bokf. värde 9 141 25 326 500 9 141 9 992 Emittent -svenska bostadsinstitut -finansiella företag -övriga Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Företag Antal 48 855 25 303 - Swedbank AB Sparbankernas Kort AB Sparbankernas Försäkrings AB BRF Klintehus 1 i Klintehamn, bostadsrätt Summa 29 Inventarier 19. Materiella tillgångar Anskaffningsvärde Ingående balans 2014-01-01 Avyttrings och utrangeringar under året 2 319 -2 044 Byggnader och mark Totalt Utgående balans 2014-12-31 275 713 -713 - Ingående balans 2015-01-01 Förvärv under året 275 70 - 275 70 Utgående balans 2015-12-31 345 - 345 -2 105 -76 2 043 -183 183 -2 288 -76 2 226 Utgående balans 2014-12-31 -138 - -138 Ingående balans 2015-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar -138 -85 - - -138 -85 - Utgående balans 2015-12-31 -223 - -223 214 137 137 122 530 - 744 137 137 122 Avskrivningar Ingående balans 2014-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar 3 032 -2 757 275 Redovisade värden Per 2014-01-01 Per 2014-12-31 Per 2015-01-01 Per 2015-12-31 20. Övriga tillgångar 2015 2014 Förfallen räntefordran Egen skattefordran Uppskjuten skattefordran Övriga tillgångar 1 93 284 594 17 751 40 275 Summa 972 1 083 Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter 279 302 1 788 319 488 2 370 Summa 2 369 3 177 21. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22. Skulder till kreditinstitut Inlåning från kreditinstitut 2 001 2 Summa 2 001 2 Inlåning fördelad på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varav personliga företagare Övrigt 92 406 575 798 (168 761) 60 566 93 455 583 864 (177 731) 57 712 Summa 728 770 735 031 23. Inlåning från allmänheten 30 24. Övriga skulder 2015 2014 151 217 78 795 816 420 376 582 1 241 2 194 Upplupna räntekostnader Löner/semesterlöner Sociala avgifter Revision Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter 45 223 295 264 1 270 6 99 600 540 202 936 14 Summa 2 103 2 391 Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 63 218 7 030 2 782 73 030 2 782 708 - 1 878 -2 782 1 878 708 - Summa 66 000 7 738 1 878 75 616 Ingående eget kapital 2015-01-01 66 000 7 738 1 878 75 616 1 878 -410 - 2 403 -1 878 2 403 -410 - 67 878 7 328 2 403 77 609 Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Leverantörsskulder Övrigt Summa 25. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26. Eget kapital Reserv fond Ingående eget kapital 2014-01-01 Årets resultat Årets övriga totalresultat Vinstdisposition Årets resultat Årets övriga totalresultat Vinstdisposition Summa Reservfond I enlighet med sparbankslagen överförs sparbankens resultat till reservfonden. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. 31 27. Finansiella tillgångar och skulder 2015 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar Upplupna intäkter 23 902 105 131 - 591 106 170 562 475 972 2 090 9 992 - - 591 23 902 106 170 562 475 105 131 9 992 972 2 090 591 23 902 106 170 562 475 105 131 9 992 972 2 090 129 033 672 298 9 992 0 811 323 811 323 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader - - - 2 001 728 770 1 241 2 098 2 001 728 770 1 241 2 098 2 001 728 770 1 241 2 098 Summa skulder 0 0 0 734 110 734 110 734 110 Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Summa tillgångar Skulder Finansiella tillgångar och skulder 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar Upplupna intäkter 7 989 72 645 5 999 - 971 142 789 576 955 1 083 2 858 10 489 - - 971 7 989 142 789 576 955 72 645 16 488 1 083 2 858 971 7 989 142 789 576 955 72 645 16 488 1 083 2 858 Summa tillgångar 86 633 724 656 10 489 0 821 778 821 778 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader - - - 2 735 031 9 194 2 377 2 735 031 9 194 2 377 2 735 031 9 194 2 377 Summa skulder 0 0 0 746 604 746 604 746 604 Skulder 32 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2015 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 23 902 105 131 9 141 - 851 23 902 105 131 9 992 138 174 0 851 139 025 2014 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldförbindelser Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar 7 989 72 645 15 550 - 938 7 989 72 645 16 488 Summa tillgångar 96 184 0 938 97 122 Belåningsbara statsskuldförbindelser Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehavet av onoterade aktier, samt andel i bostadsrättförening redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.. 28. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier. Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfylls. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. 33 29. Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankernas kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på: - sparbankens riskprofil - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - s k stresstester och scenarioanalyser - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas agerande och andra omvärldsförändringar Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelse fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.sparbankengotland.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m.m. enligt gällande regelverk. Kapitalbas 2015 2014 Kärnprimärkapital Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat 67 878 7 328 0 66 000 7 738 0 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 75 206 73 738 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Avräkning av aktier Immateriella anläggningstillgångar -1 946 0 0 -7 738 0 0 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -1 946 -7 738 Kärnprimärkapital 73 260 66 000 Kapitalbas 73 260 66 000 Kapitalrelationer, buffertar m.m 2015 2014 Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Kapitaltäckningsgrad 392 583 18,66% 18,66% 18,66% 406 435 16,24% 16,24% 16,24% Buffertkrav Varav kapitalkonserveringsbuffert Varav kontracyklisk kapitalbuffert 3,50% 2,50% 1% 2,50% 2,50% 0% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 7,16% 5,74% 34 Kapitalkrav 2015 Riskvägt exponerings belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponering säkrade genom panträtt i fast egendom Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster 3 725 2 897 13 016 7 168 350 383 619 235 46 567 36 217 162 697 89 600 4 370 4 790 7 741 2 934 2 790 2 833 15 233 7 316 442 338 145 170 34 881 35 411 190 414 91 451 5 519 4 228 1 813 2 119 Summa 28 393 354 916 29 267 365 836 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kapitalkrav 2014 Riskvägt exponerings belopp Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 3 013 37 667 3 248 40 599 Summa 3 013 37 667 3 248 40 599 31 406 392 583 32 515 406 435 Summa kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 30. Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken Gotland har per 2015-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 417 Mkr (451,5 Mkr). För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2015 på 2,8 Mkr (2,9Mkr), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 132,2 Mkr (125,6 Mkr). För detta har Sparbanken erhållit provisioner på totalt 739 tkr (796 tkr). Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 31. Närstående Närståenderelationer, andra närstående Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Det totala kreditengagemanget uppgår till 0 tkr (0 tkr). Den sammanlagda inlåningen uppgår till 1 152 tkr (411 tkr). Räntan för både in- och utlånings engagemang är prissatta med marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 35 36 37 38 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftelse eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättare har sparbanken 30st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Region Gotland, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattiden för dessa återfinns i årsredovisningen . Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbankstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av sex stycken ledamöter. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Likaså utser styrelsen VD som under styrelsen inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, skall bestå av som lägst sju och som mest tio ledamöter. Därutöver ingår en personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna här för avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att tillsätta och avsätta VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års/delårsbokslut, fastställa/ompröva policyer/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 8 tillfällen. Styrelsen har även genomfört två styrelseseminarier kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policyer inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. En ordinarie styrelseledamot är sekreterare i styrelsen. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 39 Sparbanken Gotlands huvudmän Valda av Region Gotland Ort Mandatperiod Andreas Gudinge Barbro Ekström-Klang Bo Björkman Bo Holm Börje Jakobsson Egil Lyngstad Greger Eneqvist Gullvi Norrby Isabel Enström Monica Westfält-Nilsson Oskar Ahlin Sofia Hoas Ulf Tyrefors Viveca Bornold Åsa Gustafsson Visby Roma Visby Östergarn Lye Dalhem Stånga Eskelhem Visby Visby Fröjel Vänge Lojsta Hangvar Hemse 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 Valda av huvudmännen Ort Mandatperiod Agneta Olofsson Ann-Marie Rickardsson Anette Sandelin Göran Larsson Holger Wickman Lars Jacobsson Lennart Blom Maria Wolter Laitala Marlene Larsson May Nygren Pettersson Per-Olof Dahlberg Pierre Yttergren Rolf Öström Stefan Uddin Susanne Björklund Eskelhem Kräklingbo Lärbro Lau Eskelhem Eskelhem Stånga Tofta Stånga Eskelhem Eskelhem Anga Burs Linde Väte 2012-2016 2014-2018 2012-2016 2015-2019 2015-2019 2013-2017 2012-2016 2013-2017 2013-2017 2014-2018 2013-2017 2014-2018 2015-2019 2012-2016 2015-2019 Valberedning Agneta Olofsson, sammankallande Egil Lyngstad May Nygren Pettersson Lennart Blom Ulf Tyrefors Oscar Ahlin Eskelhem Dalhem Eskelhem Stånga Lojsta Fröjel 40 Välkommen till Sparbanken Gotland! Vår vision är att vara det självklara valet av bank för alla som bor och verkar på Gotland. Våra kontor Stånga Klintehamn Roma Stånga Gumbalde 172 623 60 Stånga 0498-48 80 67 Donnersgatan 6A 623 77 Klintehamn 0498-40 45 20 Visbyvägen 35B 622 54 Romakloster 0498-38 074 Sparbanken Gotland – Gotlänningarnas egen bank www.sparbankengotland.se 41
© Copyright 2024