Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Foto: Jerry Ahlstedt Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 29 april 2015 kl. 19.00 på Lövsta Landsbygdscentrum Sparbanken Gotlands styrelse Ordinarie ledamöter Ort Mandatperiod Kjell Jacobsson, ordförande Lars Erlandsson, vice ordförande Jörgen Olsson Anne-Marie Olsson Storm Eva Ernstson Börje Lundberg Rolf Gahm Niclas Runesson Eva Romare, VD Ing-Marie Johannesson, personalrepr. Patrik Thored Linde Visby Alskog Lau Visby Visby Linde Garda Stockholm Eskelhem Visby 2012-2015 2014-2017 2014-2017 2012-2015 2012-2015 2014-2017 2013-2016 2013-2016 2012-2015 Ersättare Margareta Bandelin, personalrepr. Ljugarn Revisorer Valda av huvudmännen Mandatperiod Sten Olofsson Anita Levander 2013-2017 2013-2017 Internrevisor Revisionsbyrån Andersson & Co, Växjö Sparbanken Gotlands kontor Ort Besöksadress Telefon Roma Stånga Klintehamn Visbyvägen 35 B Gumbalde 172 Donnersgatan 6 A 0498-380 74 0498-48 80 67 0498-40 45 20 Hemsida e-post org.nr 534000-5775 www.sparbankengotland.se [email protected] ~2~ Innehållsförteckning VD kommentar ……………………………………………………………………………………. Omvärldstrender ………………………………………………………………………………. Förvaltningsberättelse ……………………………………………………………………. Fem år i sammandrag ..……………………………………………………………………. Resultat och balansräkning 2010-2014 ………………………………………… Resultaträkning ………………………………………………………………………………. Balansräkning …………………………………………………………………………………. Kassaflödesanalys …………………………………………………………………………… Noter till de finansiella rapporterna ……………………………………………….. Underskrift av styrelsen ………………………………………………………………….. Revisionsberättelse …………………………………………………………………………. Företagsstyrning ……………………………………………………………………………… Huvudmän, valberedning ………………………………………………………………… Foto: Margareta Bandelin ~3~ 4 5 6 9 10 11 12 13 14 37 38 40 41 VD Kommentar Dags för bokslut över året som gått. Ett spännande och intensivt år då vi internt arbetat mycket med styrning och kontroll samtidigt som vi deltagit i för banken nya aktiviteter mot marknaden. En nyhet var att vi aktivt deltog i Sparbankernas Riksförbunds satsning på Almedalen, ett bra sätt att nå ut till allmänhet och beslutsfattare samt bygga nyttiga nätverk. En annan var att banken deltog med eget marknadstält på Lövsta skördefestival. Vi fick möjlighet att visa att vi finns, vad vi kan, vad som särskiljer oss från andra banker och samtidigt träffa våra kunder på ett enkelt och okomplicerat sätt. Rittävlingen för barn var mycket uppskattad, både av barnen och av personalen på banken då vi fått många fina barnteckningar att pryda banklokalen med. Två givande aktiviteter som vi kommer att delta i även under 2015, så kom gärna och besök Sparbankernas Riksförbunds tält på Almedalen så finner ni vår personal där och sen på Lövsta skördefestival där vi kommer att ha ett eget tält. Banken har valt att inte följa trenden med att avveckla kontanter, tvärtom, vi ska ha kontanterna kvar och vi har varit delaktiga i satsningen på en insättningsautomat för kontanter i Gallerian på Östercentrum i Visby för att öka servicen för våra kunder utanför bankens öppettider. Under sommaren hade vi glädjen av att ha tre jätteduktiga och trevliga sommarvikarier, ett led i vår satsning på bygdens ungdom. Vi har även anställt en erfaren företagshandläggare som gör att vi kan öka servicen till våra företagskunder. 2015 kommer att bjuda på utmaningar som vi sällan skådat, ränteläget är historiskt lågt och riktigt vad det innebär för banken vet vi inte idag. Förändrade kundbeteenden och en ökad digitalisering, vi lever i en föränderlig värld. Att arbeta på bank är inte som det varit utan ännu mer spännande! Jag hoppas, trots alla omvärldsförändringar, att vi levt upp till och gärna överträffat våra kunders förväntningar under 2014 och att vi även fortsättningsvis kommer att kunna göra det, pröva oss! Foto: Gunnar Wolter Roma Eva Romare ~4~ Omvärldstrender Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. ~5~ Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 143:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Vår verksamhetsidé är att vara den lokala sparbanken som med tillmötesgående och kompetent personal erbjuder våra kunder en heltäckande bankservice (inkl. kontanter) på Gotland. Vår verksamhet har sin grund i sparbanksidén, vilken förutom den starka förankringen, innebär att vinsten stannar i banken för att trygga bankens framtid, vilket gör att banken kan medverka till en positiv utveckling för vår bygd. Vi står för: - Närhet och personlig service - Tillgänglighet - Långvariga affärsrelationer Verksamhetsområde Vårt verksamhetsområde omfattar Gotland. Banken har tre kontor – Roma, Stånga och Klintehamn. Händelser under året Banken har ändrat in och utlånings räntor tre gånger under året. Vid samtliga tillfällen har räntorna justerats nedåt. Detta har fått tillföljd att bankens räntenetto sjunkit. Vid en extrastämma hösten 2013 antogs ett nytt reglemente innebärande bland annat att bankens styrelse framöver endast ska bestå av ordinarie ledamöter. Vid stämman i maj 2014 valdes en styrelsesuppleant in som ordinarie ledamot och två helt nya ordinarie ledamöter valdes. I maj avyttrades bankens fastighet i Eskelhem till två privatpersoner. Reavinsten blev 331 tkr. Personalen hjälpte till i Sparbankernas Riskförbunds tält under Almedalsveckan och VD deltog i en paneldiskussion om ungdomars sparande. Banken hade ett eget tält på Lövsta skördefestival. För att profilera banken ytterligare har annonsering skett på Destination Gotlands samtliga färjor och i GA/GT ” åk till Roma”. Under hösten anslöt vi oss till ett digitalt faktureringssystem vilket har inneburit att vi frigjort resurser till andra arbetsuppgifter. Stor del av året har åtgått till att fokusera på styrning och kontroll av verksamheten, helt i linje med styrelsens verksamhetsplan och mål. Många nya regler och rapporteringskrav trädde i kraft under 2014 vilket har inneburit en hel del administrativt arbete och ökade kostnader. Under året har bankens compliancefunktion framför allt arbetat med att stötta verksamheten med att ta fram nya styrdokument samt vara behjälplig med implementering av de nya reglerna, ett arbete som pågår fortlöpande. FCG, Finance Compliance Group har gjort en uppföljning av den genomlysning (regelverksuppföljning och efterlevnadskontroll) av banken som gjordes under 2013. Bankens internrevision har, förutom den normala revisionen, gjort vissa djupare kontroller, detta för att ge VD och styrelsen en god grund inför framtiden att se var verksamheten står. Kontanthanteringen inom bankväsendet har fortsatt varit i fokus. Banken har valt att fortsätta med kontanthantering. För att öka tillgängligheten för våra kassakunder utöver bankens normala öppettider har banken varit delaktig i etableringen av en insättningsautomat i Gallerian på Östercentrum i Visby. ~6~ Då vi nu är en av få banker som har kontanter på ön har vi fokuserat på säkerhetsuppgraderingar och utbildning av personalen i säkerhetsfrågor. Antalet årsarbetare är i princip lika stor i början av året som i slutet av året, detta då två deltidsmedarbetare valde att lämna banken och samtidigt tillträdde vår Complianceansvarige på halvtid. En ny erfaren företagshandläggare anställdes under våren vilket innebär att bankens kapacitet på företagssidan fördubblats. För att ge ungdomar möjlighet till arbetslivserfarenhet anställdes tre unga sommarvikarier. Det föll mycket väl ut. Glädjande är att sjukfrånvaron sjunkit under året. För att möta de ökade krav som ställs på styrelse och styrelsearbete har bankens styrelseledamöter deltagit i olika utbildningsaktiviteter. Utbildning av valberedningen har skett och en ny Valberedningspolicy har tagits fram som kommer att framläggas vid årsstämman i april 2015. Informationsmöten har hållits för huvudmännen och informationsbrev har mailats ut. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 2 326 (1 614 tkr). Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 1 878 tkr (2 782 tkr). Den största posten i resultaträkningen, räntenettot uppgick till 17 062 tkr, en minskning mot föregående år med 6,88 % eller 1 261 tkr. Orsaken hänförs till lägre utlåningsräntor, samt lägre intäkter på bankens obligationsportfölj och kontoplaceringar. Därutöver belastas räntenettot även av avgifter för stabilitetsfonden samt kostnad för insättningsgarantin. Riksbankens reporänta har förändrats under året från 0,75 % vid årets ingång till 0,00 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 494 tkr (484 tkr). Provisionsnettot har under året ökat med 266 tkr till 5 746 tkr, eller med 4,8 %. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 19 764 tkr, en minskning med 1 941 tkr. Den beror till störst del på att personalkostnaderna minskat med 1 621 tkr. Kreditförlusterna netto uppgick till 1 235 tkr (1 050 tkr). Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till 822 234 tkr (818 772 tkr), vilket motsvarar en ökning med 3 462 tkr eller 0,4 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till 2 000 168 tkr (1 982 855 tkr), en ökning under året med 0,88 %. Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 576 955 tkr (553 800 tkr), en ökning med 23 155 tkr eller 4,18 %. Inlåning från allmänheten ökade under året med 3 574 tkr eller med 0,5 %, och uppgick vid årsskiftet till 735 031 tkr (731 457 tkr). Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har under året minskat med 43 594 tkr till 451 459 tkr (495 053 tkr), en minskning motsvarande 8,80 %. Marknadsvärdet på de totala förmedlade placeringarna till Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 87 666 tkr (72 524 tkr), vilket motsvarar en ökning med 20,9 %. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 75 616 tkr (73 030 tkr). Sparbankens obligationsportfölj hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 80 634 tkr (85 559 tkr). Sparbankens innehav av aktier och andelar har vid årsskiftet ett marknadsvärde på 16 488 tkr (9 714 tkr). Vårt största aktieinnehav är Swedbank AB A aktier (48 855st) där marknadsvärdet vid årsskiftet uppgick till 195,50kr (181kr) per aktie, marknadsvärdet har ökat med 8,01 %. Vi har två innehav i räntefonder, Aktie-ansvar avkastningsfond (35 361 andelar) till ett marknadsvärde om 3 996 tkr och Catella avkastningsfond (15 749 andelar) till ett marknadsvärde om 2 003tkr. ~7~ Personal Antalet anställda var vid årsskiftet 20st, medeltal 18. Samtlig personal med befattningsbeskrivning rådgivare har genomgått licensiering via SwedSec. Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner för ledningen kommenteras i not 10. Riskhantering Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens verksamhet och för att riskhanteringen bedrivs så att syftet med verksamheten uppfylls. Det är ytterst styrelsen som ansvarar för att sparbanken inte tar på sig mer risk än vad sparbanken är kapitaliserad för att eventuellt kunna absorbera. Styrelsens normgivning till verksamheten, avseende riskhanteringen utgörs primärt av att fastställa och dokumentera riskaptit, riskstrategi och limiter i för ändamålen framtagna policys och instruktioner. Banken följer strukturen om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av affärsverksamheten som har det delegerade ansvaret att genomföra sparbankens beslutade riskstrategi och att säkerställa att sparbanken håller sig inom de limiter som styrelsen satt upp. Den andra försvarslinjen utgörs av funktionen för riskkontroll och funktionen för compliance och den tredje försvarslinjen består av en oberoende internrevisionsfunktion, direkt underställd styrelsen. Styrelsens verktyg för utvärdering av sparbankens kapitalbehov är den Interna Kapital Utvärderingen (IKU). Genom uppföljning, rapportering och intern kontroll ska riskerna identifieras och mätas. Syftet är att säkerställa att sparbankens tillgängliga kapital hela tiden med sund marginal och på goda grunder kan antas vara tillräckligt stort för att göra sparbanken motståndskraftig mot riskers eventuella realiserande i verksamheten. Styrelsen har fastställt interna limiter inom samtliga risksegment för vad de anser med sund marginal. För det fall dessa limiter överskrids finns rutiner och instruktioner för hur verksamheten ska agera. Styrelsen har identifierat kreditrisken som bankens största risk. I bankens kreditpolicy och kreditinstruktion återfinns bland annat bankens kreditriskaptit, kreditlimiter och kreditbeviljningsprocess. Förväntad framtida utveckling För år 2015 förväntar vi oss endast en försiktig volymtillväxt med tanke på den rådande konjunkturen och den marknadskonkurrens som föreligger framför allt på bolån. Rådande ränteläge gör att det är press på räntenettot varför vi för 2015 räknar med en vinst före kreditförluster på runt 3 000 tkr. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 1 878 1 878 Sparbankens kapitaltäckningsgrad uppgår till 16,24 % (föregående år 16,68 %). Kapitalbasen uppgår förutom förslagen vinstdisposition till 66 000 tkr (64 142 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 32 515 tkr (30 767 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 33 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. ~8~ Fem år i sammandrag - nyckeltal, tkr 2014 Volym Affärsvolym ultimo, Förändring under året i % (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) 2013 2012 2011 2010 2 000 168 1 982 855 2 005 355 1 864 451 1 741 961 0,88 -1,1 7,5 7,0 66,4 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + kapitaldelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 2-5 redovisas inte kärnprimärkapitalrelation då regelverket ändrades 2014 Summa riskvägt exponeringsbelopp Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 9,20 8,92 8,44 7,82 7,58 16,24 - - - - 406 435 384 588 419 100 459 700 433 687 18,14 - - - - 2,09 2,25 2,64 2,47 2,12 1,18 1,23 1,43 1,30 1,16 2,45 1,86 9,07 9,77 0,94 0,85 0,89 0,67 0,67 0,94 0,90 0,93 0,73 0,68 0,97 97,48 80,76 40,40 14,88 41,94 0,01 0,12 0,53 0,97 0,34 0,22 0,17 0,24 0,07 0,09 18 3 16 3 16 4 15 4 13 4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor ~9~ Resultat- och balansräkning 2010-2014, tkr Resultaträkning 2014 2013 2012 2011 2010 17 062 18 323 21 139 18 779 13 504 Provisionsnetto 5 746 5 480 5 114 3 963 3 514 Övriga intäkter 517 566 1 017 475 20 Summa intäkter 23 325 24 369 27 270 23 217 17 038 Allmänna administrationskostnader -17 419 -19 433 -14 394 -13 276 -13 959 Övriga rörelsekostnader -2 345 -2 272 -3 881 -2 197 -2 071 Kreditförluster, netto -1 235 -1 050 -1 582 -429 -412 -20 999 -22 755 -19 857 -15 902 -16 442 2 326 1 614 7 413 7 315 596 - 1 850 -1 850 1 624 750 -448 -682 -1 578 -2 320 -456 1 878 2 782 3 985 6 619 890 971 1 624 2 772 2 916 2 334 Utlåning till kreditinstitut 142 789 161 756 120 640 60 988 57 151 Utlåning till allmänheten 576 955 553 800 601 827 668 263 637 833 Räntebärande värdepapper 80 634 85 559 78 600 47 951 40 000 Aktier och andelar 16 488 9 714 7 074 6 034 6 258 - 1 100 2 200 3 300 4 400 137 743 661 750 714 4 260 4 476 3 403 2 907 2 742 822 234 818 772 817 177 793 109 751 432 2 666 - 20 2 069 735 031 731 457 734 511 719 507 682 411 Övriga skulder 4 585 6 619 6 210 4 502 2 556 Efterställda skulder 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 746 618 745 742 747 721 731 029 694 036 - - 1 850 - 1 624 7 738 7 030 4 388 2 846 3 157 67 878 66 000 63 218 59 234 52 615 822 234 818 772 817 177 793 109 751 432 Räntenetto Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Summa skulder Obeskattade reserver Fond för verkligt värde Eget kapital Summa skulder och eget kapital ~ 10 ~ Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 23 006 27 153 Räntekostnader -5 944 -8 830 Räntenetto 4 17 062 18 323 Erhållna utdelningar 5 510 500 Provisionsintäkter 6 6 806 6 773 Provisionskostnader 7 -1 060 -1 293 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -358 -21 Övriga rörelseintäkter 9 365 87 23 325 24 369 10 -17 419 -19 433 20, 21 -1 176 -1 184 11 -1 169 -1 088 -19 764 -21 705 3 561 2 664 -1 235 -1 050 2 326 1 614 Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivning på materiella- och immateriella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto 12 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner 13 - 1 850 Skatt på årets resultat 14 -448 -682 1 878 2 782 1 878 2 782 tillgångar som kan säljas 708 2 642 Årets övrigt totalresultat 708 2 642 2 586 5 424 Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella Årets totalresultat ~ 11 ~ Balansräkning per den 31 december, tkr Tillgångar Not 2014 2013 971 1 624 Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 7 989 - Utlåning till kreditinstitut 16 142 789 161 756 Utlåning till allmänheten 17 576 955 553 800 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 72 645 85 559 Aktier och andelar 19 16 488 9 714 Immateriella tillgångar 21 - 1 100 Materiella tillgångar 20 137 743 Övriga tillgångar 22 1 083 1 932 Förutbetalada kostnader och upplupna intäkter 23 3 177 2 544 822 234 818 772 Kassa Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24 2 666 Inlåning från allmänheten 25 735 031 731 457 Övriga skulder 26 2 194 1 942 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 391 4 672 Avsättningar 28 - 5 Efterställda skulder 29 7 000 7 000 746 618 745 742 66 000 63 218 Fond för verkligt värde 7 738 7 030 Årets resultat 1 878 2 782 75 616 73 030 822 234 818 772 Inga Inga 5 349 5 750 77 360 18 457 12 567 31 571 25 745 Summa skulder Eget kapital Reservfond Summa eget kapital 30 Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda panter, säkerhet för egna skulder Ansvarsförbindelser -Garantier, krediter -Garantier, övrigt Åtaganden - Lånelöften - Outnyttjad del av beviljade kontokrediter ~ 12 ~ Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr 2014 2013 2 326 1 614 1 176 1 184 -448 -682 1 235 1 123 241 0 4 530 3 239 -24 390 46 904 Minskning/ökning av värdepapper (+/-) -1 522 -6 959 Minskning/ökning övriga tillgångar (+/-) 217 -1 066 3 574 -3 054 -2 029 1 070 -19 620 40 134 Förvärv av materiella- o immateriella tillgångar (-) - -166 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -166 Årets kassaflöde -19 620 39 968 Likvida medel vid årets början 163 380 123 412 Likvida medel vid årets slut 143 760 163 380 971 1 624 Utlåning till kreditinstitut 142 789 161 756 Summa likvida medel 143 760 163 380 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) Årets skattekostnad (-) Kreditförluster (+) Orealiserad del av nettoresultat finansiella transaktioner Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av utlåning till allmänheten (+/-) Minskning/ökning av inlåning från allmänheten (-/+) Minskning/ökning av övriga skulder (-/+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Specifikation av likvida medel Kassa ~ 13 ~ Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775, med säte i Roma får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2014, bankens 143:e verksamhetsår. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag, (1995;1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 29 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar, som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv-räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgaranti samt avgift för stabilitetsfond. Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. ~ 14 ~ Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställande graden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån, dock har dessa inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensions kostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgifts bestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. ~ 15 ~ Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade värden och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesattser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, inlåning och övriga skulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter att ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Till denna kategori har sparbanken hänfört räntebärande obligationer. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. ~ 16 ~ Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg kan avse följande förlusthändelser: Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av ränta eller kapitalbelopp, Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas om klassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultat räkningen. Nedskrivningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. ~ 17 ~ Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av goodwill (inkråmsgoodwill) från kontorsförvärv. Tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs linjärt under 5 år. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balans räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar varit relativt liten (0,1 %). Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Från och med år 2014 utgörs Sparbankens materiella tillgångar endast av inventarier. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. ~ 18 ~ 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande av att limiter inte överskrids. Riskpolicyer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvar till olika kreditdelegationer enligt nedan. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kreditdelegation, där en styrelseledamot samt VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår, och tjänstemannadelegation där VD, kreditchef eller privatmarknadsansvarig ingår. Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASKsystemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Stora engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. ~ 19 ~ Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Poster utom balansräkningen Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering m hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen Pantbrev i villa och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckningar Övriga Kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA+ Andra emittenter - AAA - A- BBB eller lägre Summa Outnyttjad del av beviljade checkkrediter Utställda lånelöften Outnyttjad kredit på Gotlandskortet Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 5 313 346 28 725 105 385 75 244 15 836 37 469 945 200 250 10 217 5 313 346 28 925 105 635 75 244 15 836 37 479 1 162 5 306 699 28 925 104 735 75 004 15 343 763 1 162 0 6 647 0 900 240 493 36 716 0 576 955 677 577 632 532 636 44 996 7 989 - 7 989 - 7 989 42 279 10 117 20 249 - 42 279 10 117 20 249 - 42 279 10 117 20 249 80 634 0 80 634 0 80 634 - 24 951 18 457 6 620 4 749 24 951 18 457 6 620 4 749 - 24 951 18 457 6 620 4 749 0 657 589 54 777 55 454 54 777 713 043 0 532 636 54 777 180 407 Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Poster utom balansräkningen Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering m hänsyn till säkerheter Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen Pantbrev i villa och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckningar Övriga Kreditinstitut Summa Värdepapper Andra emittenter - AAA Summa Outnyttjad del av beviljade chekkrediter Utställda lånelöften Outnyttjad kredit på Gotlandskortet Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 37 297 801 30 562 87 706 79 655 16 759 40 113 1 168 200 400 150 147 213 - 37 297 801 30 762 88 106 79 805 16 906 40 326 1 168 37 292 706 30 762 87 166 79 559 16 355 906 1 168 0 5 095 0 940 246 551 40 326 0 553 801 1 110 554 911 508 659 47 158 85 559 - 85 559 - 85 559 85 559 0 85 559 0 85 559 - 25 745 12 567 6 148 5 000 25 745 12 567 6 148 5 000 - 25 745 12 567 6 148 5 000 0 639 360 43 312 44 422 49 460 689 930 0 508 659 49 460 181 271 ~ 20 ~ 2014 2013 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr 3 208 - 6 13 244 Summa 211 263 140 700 433 496 172 818 6 178 150 079 400 635 174 738 5 966 580 374 556 680 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor 3 254 1 967 1 287 3 566 2 533 1 033 Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor 3 254 1 967 1 287 3 566 2 533 1 033 Avgår Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor 3 419 1 967 1 452 2 880 524 2 356 138 733 432 044 170 947 6 178 149 555 398 279 172 382 5 966 576 955 553 800 Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor - hushållssektor varav personliga företagare - övriga Summa Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor - hushållssektor varav personliga företagare - övriga Summa Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som kan handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och tillgodohavande i andra banker får uppgå till lägst 10 % av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annan plats i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. ~ 21 ~ Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 2014 Återstående löptid med beaktande av gällande uppsägningstider (bokfört värde) Vid Högst 3 Längre än Längre än anfordran mån 3 mån 1 år max 5 max 1 år år Utan löptid Totalt redovisat Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 971 51 596 - 85 584 576 955 5 003 - 5 609 50 480 - 25 151 - 17 708 971 142 789 576 955 80 634 17 708 - - - - 3 177 3 177 Summa 52 567 667 542 56 089 25 151 20 885 822 234 2 691 848 - 32 003 - 11 180 - - 2 194 2 735 031 2 194 - - 7000 - 2391 - 2391 7000 691 850 -639 283 32 003 -3 744 18 180 34 165 0 59 316 4 585 75 616 746 618 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Total skillnad Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 2013 Återstående löptid med beaktande av gällande uppsägningstider (bokfört värde) Vid Högst 3 Längre än Längre än anfordran mån 3 mån 1 år max 5 max 1 år år Utan löptid Totalt redovisat Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Övriga tillgångar Summa 1 624 131 147 - 15 000 553 800 8 006 - 10000 40132 - 5 609 37 421 - 16 033 1 624 161 756 553 800 85 559 16 033 132 771 576 806 50 132 43 030 16 033 818 772 666 731 457 - - - - 1 942 666 731 457 1 942 - - - 7 000 4 672 5 - 4 672 5 7 000 732 123 -599 352 0 -22 546 0 27 586 7 000 63 616 6 619 73 030 745 742 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Efterställda skulder Summa Total skillnad ~ 22 ~ Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Den ränterisk som uppkommer i Sparbanken Gotland avser till största delen utlåning till bundna räntor. Sparbanken har relativt låg ränteexponering, vilket således innebär att en allmän ränteförändring påverkar resultatoch balansräkning i liten utsträckning. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en GAP-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Ränteriskberäkningen visar att vid en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot med 1 207 tkr (3 548 tkr). Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Sparbanken har inga kortfristiga placeringar i aktier på balansdagen. En förändring i Swedbank ABs aktiekurs med 10% förändrar sparbankens tillgångar med +/- 955 tkr. Operativ risk Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem - interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar ~ 23 ~ Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014 Tillgångar Högst 3 mån 3 mån - 1 år Kassa 1 år - 3 år 3 år - 5 år utan ränta Totalt - - - - 971 971 Utlåning kreditinstitut 137 180 5 609 - - - 142 789 Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper 555 995 556 14 597 5 807 - 576 955 70 473 10 161 - - - 80 634 - - - - 20 885 20 885 763 648 16 326 14 597 5 807 21 856 822 234 2 - - - - 2 733 567 - - - 1 464 735 031 Övriga skulder - 7 000 - - 4 585 11 585 Eget kapital - - - - 75 616 75 616 Summa skulder och eget kapital 733 569 7 000 0 0 81 665 822 234 Differens tillgångar och skulder 30 079 9 326 14 597 5 807 -59 809 Kumulativ exponering 30 079 39 405 54 002 59 809 Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Tillgångar Kassa Högst 3 mån 3 mån - 1 år 1 år - 3 år 3 år - 5 år utan ränta Totalt - - - - 1 624 1 624 Utlåning kreditinstitut 146 147 10 000 5 609 - - 161 756 Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper 528 114 556 18 650 6 480 - 553 800 85 559 - - - - 85 559 - - - - 16 033 16 033 759 820 10 556 24 259 6 480 17 657 818 772 666 - - - - 666 730 207 - - - 1 250 731 457 Övriga skulder - - - 7 000 6 619 13 619 Eget kapital - - - 0 73 030 73 030 Summa skulder och eget kapital 730 873 0 0 7 000 80 899 818 772 Differens tillgångar och skulder 28 947 10 556 24 259 -520 -63 242 Kumulativ exponering 28 947 39 503 63 762 63 242 Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten ~ 24 ~ 4. Räntenetto Ränteintäkter 2014 2013 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter 1 744 20 202 1 049 11 1 955 23 739 1 449 10 Summa 23 006 27 153 Inlåning från allmänheten Kostnad för insättningsgaranti Kostnad för stabilitetsavgift Efterställda skulder Övriga räntekostnader -4 613 -675 -267 -388 -1 -7 465 -669 -267 -425 -4 Summa -5 944 -8 830 Räntenetto 17 062 18 323 2,02 2,46 2,09 2,25 3,55 0,77 4,11 0,92 Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB 494 16 484 16 Summa 510 500 Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner 1 952 3 281 429 916 228 2 134 3 358 368 685 228 Summa 6 806 6 773 -970 -38 -52 -1 207 -30 -56 -1 060 -1 293 Realiserad förlust obligationer Orealiserad värdeförändring obligationer Valutakursdifferenser -117 -241 - -19 -21 Summa -358 -40 Räntekostnader Räntemarginal % Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal % (Räntenetto i % av MO) Medelräntor % Utlåning under året Inlåning under året inkl. insättningsgaranti 5. Erhållna utdelningar 6. Provisionsintäkter 7. Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 8. Nettoresultat av finansiella transaktioner ~ 25 ~ 9. Övriga rörelseintäkter 2014 2013 Realiserad vinst försäljning av fastighet Övrigt 331 34 87 Summa 365 87 -7 425 -2 857 -1 356 -513 -8 873 -2 979 -1 500 -420 -12 151 -13 772 -176 -2 675 -500 -956 -806 -155 -192 -2 648 -707 -666 -892 -556 -5 268 -17 419 -5 661 -19 433 1 290 405 469 152 5 666 2 300 2 726 856 312 87 6 147 2 123 Sparbanken - varav kvinnor - varav män 13 5 11 5 Totalt 18 16 2 7 2 6 1 1 1 1 10. Allmänna administrationskostnader Personalkostnader: - löner och arvoden - sociala avgifter och löneskatt* - erlagda pensionspremier - övriga personalkostnader Summa personalkostnader *Banken har under 2014 erhållit statligt stöd för nystartsjobb med 291 tkr Övriga allmänna administrationskostnader - porto o telefon - IT-kostnader - revision - konsulttjänster - lokalkostnader - övriga S:a övriga allmänna administrationskostnader S:a allmänna administrationskostnader Löner, arvoden och sociala avgifter Styrelsen och VD, löner Styrelsen och VD, sociala avgifter Övriga ledande befattningshavare, löner Övriga ledande befattningshavare, sociala avgifter Övriga anställda, löner Övriga anställda, sociala avgifter Pensioner Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK avtal. Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara. D.v.s. ej villkorade av framtida anställning. Av sparbankens pensionskostnader avser 482 tkr (631 tkr) sparbankens VD. Medeltalet anställda Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl. verkställande direktören - antal kvinnor - antal män ~ 26 ~ Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande, vice ordförande och sekreterare utgår fast arvode samt sammanträdesarvode (rörlig ersättning) och till övriga ledamöter utgår sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Grundlön/ arvode Rörlig ersättning Pensionskostnad Summa 30 12 8 20 0 0 0 0 0 0 960 469 44 21 30 44 4 27 23 24 16 13 - 482 82 74 33 38 64 4 27 23 24 16 13 1 442 551 1 499 246 564 2 309 Grundlön/ arvode Rörlig ersättning Pensionskostnad Summa Kjell Jacobsson, ordförande Börje Lundberg, vice ordförande Rolf Gahm, sekr. Sune Nilsson Jörgen Olsson Niclas Runesson Anne-Marie Olsson Storm VD Övriga ledande befattningshavare 25 15 15 0 0 0 0 2 475 312 49 28 43 19 20 20 17 - 631 43 74 43 58 19 20 20 17 3 106 355 Summa 2 842 196 674 3 712 2014 Kjell Jacobsson, ordförande Lars Erlandsson, vice ordförande Börje Lundberg Rolf Gahm, sekr. Sune Nilsson Jörgen Olsson Niclas Runesson Anne-Marie Olsson Storm Eva Ernstson Patrik Thored VD Övriga ledande befattningshavare Summa 2013 Avgångsvederlag För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på nio månader och från VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet senare än två år från avtalsdatum, skall sparbanken förutom lön under uppsägningstiden, betala ett avgångsvederlag motsvarande nio månadslöner. Sker uppsägningen senare än tre år från avtalsdatum gäller tolv månadslöner. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar och ersättningspolicy som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1, 2 kap. lämnas på bankens hemsida, www.sparbankengotland.se Arvode och kostnadsersättning till revisorer Grant Thornton Revisionsuppdrag Andra uppdrag 2014 2013 200 0 107 134 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföring, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. ~ 27 ~ 11. Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer och tillsynsmyndighet Försäkringskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 2014 2013 642 178 184 165 637 140 113 198 1 169 1 088 12. Kreditförluster netto Individuellt värderade fordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för infriande av garantier 273 410 -224 1 044 0 -281 423 -150 2 633 -73 -1 770 - Årets nettokostnad 1 235 1 050 Återföring av periodiseringsfonder - 1 850 Summa - 1 850 494 -46 677 5 13. Bokslutsdispositioner 14. Skatt på årets resultat Aktuell skatt Uppskjuten skatt Totalt redovisad skatt 448 682 Faktisk skattekostnad i % Skattekostnad - 22,0 % på resultat före skatt 19,3 512 19,5 762 -64 80 -114 -46 96 -111 5 26 -64 -80 Skillnad Skillnaden består av följande poster Ej skattepliktiga intäkter Schablonintäkt per.fonder Ej avdragsgilla kostnader Summa 15. Belåningsbara statsskuldfördindelser m.m. 2014 Redovisat värde Verkligt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m - svenska kommuner Summa Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa ~ 28 ~ Verkligt värde 2013 Redovisat värde 7 989 7 989 - 7 989 7 989 11 0 - 0 - 0 11 0 0 16. Utlåning till kreditinstitut Swedbank AB Övriga Summa 2014 2013 35 792 106 997 130 300 31 456 142 789 161 756 580 374 -3 419 556 680 -2 880 576 955 553 800 17. Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - Avgår individuella nedskrivningar Summa Förändring av nedskrivning, tkr Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i Årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december Individuellt Individuellt värderade Värderade lånefordringar lånefordringar -2 880 -2 167 -1 044 -2 633 281 1 770 224 -3 419 150 -2 880 4 304 3 727 Ledande befattningshavares lån i banken VD Övriga styrelseledamöter och suppleanter Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller övrig personal. 18. Obligationer och räntebärande värdepapper 2014 2013 Verkl. värde Bokf. värde Verkl. värde Bokfört värde Emittent - svenska bostadsinstitut - finansiella företag - Övriga 42 279 20 205 10 161 42 279 20 205 10 161 85 559 - 85 59 - Summa 72 645 72 645 85 559 85 559 - 645 - 559 19. Aktier och andelar 2014 2013 Kreditinstitut Fond innehav Övriga 9 551 5 999 938 8 843 871 Summa 16 488 9 714 varav: Noterade värdepapper på börs 15 550 8 843 Börsvärde 9 551 3 996 2 003 - Bokf. värde 9 551 3 996 2 003 25 413 500 15 550 16 488 Skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Företag Antal 48 855 35 361 15 749 25 378 - Swedbank AB Aktie-Ansvar avkastningsfond Catella avkastningsfond Sparbankernas Kort AB Sparbankernas Försäkrings AB BRF Klintehus 1 i Klintehamn, bostadsrätt Summa ~ 29 ~ Inventarier Byggnader och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 2013-01-01 Förvärv under året 2 153 166 713 - 2 866 166 Utgående balans 2013-12-31 2 319 713 3 032 20. Materiella tillgångar Ingående balans 2014-01-01 2 319 713 3 032 Avyttring och utrangeringar under året -2 044 - 2 757 275 - 713 - Avskrivningar Ingående balans 2013-01-01 Årets avskrivningar -2 033 -72 -171 -12 -2 204 -84 Utgående balans 2013-12-31 -2 105 -183 -2 288 Ingående balans 2014-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar -2 105 -183 -2 288 -76 2 043 -76 2 226 -138 183 - 120 214 214 137 542 530 530 - 662 744 744 137 2014-12-31 2013-12-31 - 131 37 21. Immateriella anläggningstillgångar 2014 2013 Goodwill rörelseförvärv Anskaffningsvärde vid årets början Förvärv under året 5 500 - 5 500 - Summa anskaffningsvärde vid årets slut 5 500 5 500 Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivning -4 400 -1 100 -3 300 -1 100 Summa avskrivningar vid årets slut -5 500 -4 400 0 1 100 17 751 40 275 13 1 667 252 1 083 1 932 Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter 319 488 2 370 62 625 1 857 Summa 3 177 2 544 Utgående balans 2014-12-31 Utgående balans 2014-12-31 275 -138 Redovisade värden Per 2013-01-01 Per 2013-12-31 Per 2014-01-01 Per 2014-12-31 Taxeringsvärden Taxeringsvärden, byggnader Taxeringsvärden, mark Redovisat värde per 2014-12-31 22. Övriga tillgångar Förfallen räntefordran Egen skattefordran Uppskjuten skattefordran Övriga tillgångar Summa 23. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ~ 30 ~ 24. Skulder till kreditinstitut 2014 2013 Övriga 2 666 Summa 2 666 Inlåning fördelad på kundsektorer Företagssektor Hushållssektor -varav personliga företagare Övrigt 93 455 583 864 (177 731) 57 712 85 116 594 618 (185 901) 51 723 Summa 735 031 731 457 816 420 376 582 1 345 259 338 2 194 1 942 99 600 540 202 936 14 198 1 707 780 337 1 630 20 2 391 4 672 - 5 Förfallodag Bokfört värde Bokfört värde 2015-07-10 2015-07-10 3 500 3 500 3 500 3 500 7 000 7 000 25. Inlåning från allmänheten 26. Övriga skulder Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Leverantörs skulder Övrigt Summa 27. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Löner/semesterlöner Sociala avgifter Revision Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 28. Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 29. Efterställda skulder Nom. Ränte villkor belopp Tkr Förlagslån 1 Förlagslån 2 3 500 Repo + 5,0 3 500 Repo + 5,0 Summa 7 000 ~ 31 ~ 30. Eget kapital Reserv fond Årets resultat 59 233 Fond för verkligt värde 4 388 3 985 Totalt eget kapital 67 606 3 985 2 642 - 2 782 -3 985 2 782 2 642 0 Utgående eget kapital 2013-12-31 63 218 7 030 2 782 73 030 Ingående eget kapital 2014-01-01 63 218 7 030 2 782 73 030 2 782 708 - 1 878 -2 782 1 878 708 0 66 000 7 738 1 878 75 616 Ingående eget kapital 2013-01-01 Årets resultat Finansiella tillgångar som kan säljas: - omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Vinstdisposition Årets resultat Årets övrigt totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital 2014-12-31 Reservfond I enlighet med sparbankslagen överförs sparbankens resultat till reservfonden. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. 31. Finansiella tillgångar och skulder 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar Upplupna intäkter 7 989 72 645 5 999 - 971 142 789 576 955 1 083 2 858 10 489 - Summa tillgångar 86 633 724 656 10 489 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader - - - Summa skulder 0 0 0 - 971 7 989 142 789 576 955 72 645 16 488 1 083 2 858 971 7 989 142 789 576 955 72 645 16 488 1 083 2 858 821 778 821 778 2 735 031 9 194 2 377 2 735 031 9 194 2 377 2 735 031 9 194 2 377 746 604 746 604 746 604 Skulder ~ 32 ~ Finansiella tillgångar och skulder 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar Upplupna intäkter 85 559 - 1 624 161 756 553 800 1 932 2 481 9 714 - Summa tillgångar 85 559 721 593 9 714 0 0 0 - 1 624 161 756 553 800 85 559 9 714 1 932 2 481 1 624 161 756 553 800 85 559 9 714 1 932 2 481 816 866 816 866 666 731 457 8 942 4 652 666 731 457 8 942 4 652 666 731 457 8 942 4 652 745 717 745 717 745 717 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2014 Belåningsbara statsskuldförbindelser Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Nivå 1 7 989 72 645 15 550 Nivå 2 - Nivå 3 938 Summa 7 989 72 645 16 488 Summa 96 184 - 938 97 122 2013 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar 85 559 8 843 - 871 85 559 9 714 Summa 94 402 - 871 95 273 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. ~ 33 ~ Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad. Innehavet av onoterade aktier, samt andel i bostadsrätt redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. Verkligt värde på inlåning från allmänheten har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella inlåningsräntan som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. 32. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier. Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfylls. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. 33. Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankernas kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på: - sparbankens riskprofil - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - s k stresstester och scenarioanalyser - förväntad utlåningsutveckling och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas agerande och andra omvärldsförändringar Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelse fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.sparbankengotland.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. ~ 34 ~ Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m.m. enligt gällande regelverk. Jämförande uppgifter för 2013 är till viss del beräknade utifrån nuvarande regelverk, eller utelämnade. Kapitalbas 2014 2013 Kärnprimärkapital Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat 66 000 7 738 0 63 218 7 030 2 782 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 73 738 73 030 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Avräkning av aktier Immateriella anläggningstillgångar -7 738 0 0 -7 030 -4 594 -1 100 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -7 738 -12 724 Kärnprimärkapital * 66 000 Supplementärkapital Fond för verkligt värde Tidsbundna förlagslån Avräkning av aktier - 7 030 1 400 -4 594 66 000 64 142 Supplementärkapital Kapitalbas 3 836 * Begreppet kärnprimärkapital finns endast för innevarande år på grund av ändrade kapitaltäckningsregler. Kapitalrelationer, buffertar m.m. Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Kapitaltäckningsgrad 2014 2013 406 435 16,24% 16,24% 16,24% 384 588 15,68% 15,68% 16,68% Buffertkrav Varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 5,74% ~ 35 ~ Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Kapitalkrav 2014 Riskvägt exponerings belopp Kapitalkrav 2013 Riskvägt exponerings belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponering säkrade genom panträtt i fast egendom Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster 2 790 2 833 15 233 7 316 442 338 145 170 34 881 35 411 190 414 91 451 5 519 4 228 1 813 2 119 1 058 2 081 15 213 8 236 126 684 115 0 13 231 26 012 190 159 102 944 1 573 8 556 1 438 0 Summa 29 267 365 836 27 513 343 913 Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 3 248 40 599 3 254 40 675 Summa 3 248 40 599 3254 40 675 32 515 406 435 30 767 384 588 Summa kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 34. Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken Gotland har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 451,5 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 2,9 Mkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 123,8 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit provisioner på totalt 796 tkr. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 35. Närstående Närståenderelationer, andra närstående Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Det totala kreditengagemanget uppgår till 0 tkr (0 tkr). Den sammanlagda inlåningen uppgår till 411 tkr (951 tkr). Räntesatsen för samtligar inlånings engagemang är prissatta med marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. ~ 36 ~ ~ 37 ~ ~ 38 ~ ~ 39 ~ Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftelse eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättare har sparbanken 30st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Region Gotland, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattiden för dessa återfinns i årsredovisningen. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbankstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av sex stycken ledamöter. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Likaså utser styrelsen VD som under styrelsen inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, skall bestå av som lägst sju och som mest tio ledamöter. Därutöver ingår en personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policyer/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policyer inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. En ordinarie styrelseledamot har varit sekreterare i styrelsen. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. ~ 40 ~ Sparbanken Gotlands huvudmän Valda av Region Gotland Ort Mandatperiod Bo Björkman Barbro Ekström-Klang Andreas Gudinge Greger Eneqvist Oskar Ahlin Viveca Bornold Isabel Enström Bo Holm Gullvi Norrby Sofia Hoas Åsa Gustafsson Monica Westfält-Nilsson Egil Lyngstad Ulf Tyrefors Börje Jacobsson Visby Roma Visby Stånga Fröjel Hangvar Visby Östergarn Eskelhem Vänge Hemse Visby Dalhem Lojsta Lye 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 2015-2018 Eskelhem Kräklingbo Anga Eskelhem Stånga Tofta Eskelhem Eskelhem Stånga Linde Lärbro Eskelhem Burs Lau Eskelhem 2012-2015 2014-2018 2014-2018 2014-2018 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2011-2015 2011-2015 2011-2015 Valda av huvudmännen Holger Wickman Ann-Marie Rickardsson Pierre Yttergren May Nygren-Pettersson Marlene Larsson Maria Wolter Laitala Per-Olof Dahlberg Lars Jacobsson Lennart Blom Stefan Uddin Anette Sandelin Agneta Olofsson Rolf Öström Göran Larsson Gunnar Bolin Valberedning Agneta Olofsson, sammankallande Lennart Blom Ulf Tyrefors Rolf Öström Egil Lyngstad May Nygren-Pettersson Eskelhem Stånga Lojsta Burs Dalhem Eskelhem ~ 41 ~ Välkommen till Sparbanken Gotland! Vår vision är att vara det självklara valet av bank för alla som bor och verkar på Gotland. Foto: Gunnar Wolter Våra kontor Stånga Klintehamn Roma Stånga Gumbalde 172 623 60 Stånga 0498-48 80 67 Donnersgatan 6A 623 77 Klintehamn 0498-40 45 20 Visbyvägen 35 B 622 54 Romakloster 0498-38 074 Sparbanken Gotland – Gotlänningarnas egen bank www.sparbankengotland.se ~ 42 ~
© Copyright 2024