1. No category

Årsredovisning 2014
150183_ÅseViste_2014.indd 1
2015-03-12 08:35
Årsredovisning 2014
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
fredagen den 24 april kl. 18.00 i Sparbankens samlingssal
1
150183_ÅseViste_2014.indd 1
2015-03-12 08:35
Innehåll
VD:s kommentar ...........................................................................................................................................3
Allmänekonomisk bakgrund ..........................................................................................................................4
Förvaltningsberättelse...................................................................................................................................5
Fem år i sammandrag ...................................................................................................................................6
Resultat- och balansräkningar 2010-2014.....................................................................................................7
Resultaträkning .............................................................................................................................................8
Rapport över totalresultat ..............................................................................................................................8
Balansräkning ...............................................................................................................................................9
Rapport över förändringar i eget kapital ......................................................................................................10
Kassaflödesanalys ......................................................................................................................................11
Noter till de finansiella rapporterna..............................................................................................................12
Utgående mandatperioder...........................................................................................................................38
Revisionsberättelse.....................................................................................................................................39
Företagsstyrning .........................................................................................................................................40
Styrelse, huvudmän m fl..............................................................................................................................41
2
2
150183_ÅseViste_2014.indd 2
2015-03-12 08:35
VD:s kommentar
Det är glädjande att se att bankens verksamhet
fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Under 2014 har
affärsvolymen ökat med 5,5 %, bankens balansräkning
är stark och kapitaltäckningsgraden uppgår till 23,8%.
Rörelseresultatet på 22 mkr ger oss goda möjligheter
att fortsätta växa tillsammans med våra kunder och
därmed kunna vara en utvecklingsmotor i vårt
verksamhetsområde.
Kundnöjdhetsundersökning
Under året genomförde vi en kundnöjdhetsundersökning hos våra kunder. Det var faktiskt första
gången som vi deltog i den här undersökningen. Vi tog
hjälp av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) som kontaktade
ett statistiskt urval av både privat- och företagskunder.
När undersökningen var genomförd fick vi det glädjande
resultatet att Åse Viste Sparbanks kunder var nöjdast i
Sverige! Det fantastiska är att det gällde såväl våra
privatkunder som företagskunder. Vi är otroligt glada
och tacksamma över det beskedet. Vi kommer
naturligtvis att fortsätta att sträva efter att utveckla vår
relation till våra kunder och därigenom vara det
naturliga valet av bank.
Socialt engagemang
I den tid vi lever nu kan jag se hur fler företag på ett
tydligare sätt vill bli betraktade som att ha ett socialt
engagemang. Det finns en tanke att de företag som
engagerar sig socialt i exempelvis föreningar,
miljöfrågor eller andra samhällsfrågor kommer att
lyckas bättre än de som väljer att avstå. Jag tror också
att de företag som jobbar med goda värderingar och har
ett socialt engagemang, kommer att attrahera fler
kunder och medarbetare.
Ombyggnation
Under våren och sommaren genomförde vi en
efterlängtad ombyggnation av vår kundmiljö. Vi är nu
glada över att kunna möta och samtala med våra
kunder i en betydligt bättre miljö.
Det fina är att dessa tankar ryms i vår sparbanksidé och
det har Åse Viste Sparbank haft som utgångspunkt i
snart 140 år. Det kommer även fortsättningsvis vara vår
bärande grund för framtiden.
Regelverksarbete
Under året har vi också genomfört ett omfattade internt
arbete med att möta de ökade regelverkskrav som
kommit inom banksektorn. Bakgrunden är till stor del
den finansiella utmaning som uppkom under 2008 där
hela det finansiella systemet stressades. Det ställs
numer ytterligare krav på styrning, kontroll och
uppföljning av bankens finansiella utveckling. Det är
viktigt att detta fundament finns på plats för att vi ska
kunna fortsätta utveckla vår verksamhet.
Återigen vill jag tacka personal, styrelse och våra
kunder för era insatser och ert engagemang under
2014. Nu ser vi fram emot ett framgångsrikt 2015.
Melker Ström, VD
3
3
150183_ÅseViste_2014.indd 3
2015-03-12 08:35
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014
Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670,
får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014,
bankens 139:e verksamhetsår.
ALLMÄNEKONOMISK BAKGRUND
Långsam global återhämtning
Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under
2014
där
USA
visade
framfötterna
medan
återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse.
Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och
tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande
energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion,
som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade
för merparten av tillväxtökningen.
Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned
till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i
det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken
(Federal Reserv) positiv om den amerikanska
ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i
höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin
viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan
2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck
reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.
flera decennier. Detta är dock delvis en medveten
strategi för att minska obalanserna i ekonomin.
Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och
bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under
fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda
frukterna
av
de
strukturreformer
som
har
implementerats.
Hushållen driver svensk ekonomi
Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis
stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk
osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2%
under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad
inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och
bostadsinvesteringarna svarade för merparten av
uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga
räntor, stigande realinkomster och en ökad
sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även
satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med
dryga 3% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga
omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till
en fortsatt minskad industriproduktion och medioker
exportutveckling.
I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där
den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina
krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft
en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen.
Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken
för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska
Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga
0,05% i höstas.
ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av
obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till
september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka
den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den
okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att
statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till
rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på
valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats
mot dollarn.
Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad
utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade
ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP
ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på
Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under
2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med
0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken
sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga
svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och
ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press
på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska
åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2%.
Den 12:e februari tog Riksbanken det historiska
beslutet att sänka reporäntan till -0,10 procent.
Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida
räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en
svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn
men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja
svensk exportindustri.
4
4
150183_ÅseViste_2014.indd 4
2015-03-12 08:35
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamhetens art och inriktning
Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars
verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och
delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner.
Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp.
Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och
medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår
relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden
i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för
utförande av banktjänster men eftersom vi inser att
teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut
finns en väl utbyggd personlig service för den som så
önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella,
försäkringstekniska och juridiska tjänster.
De totala rörelsekostnaderna ökade under året med
2 068 tkr. Ökningen är hänförlig till lokalkostnader i
samband med ombyggnad av banklokalen.
Risker och riskhantering
I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker
som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och
operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera
risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse,
som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i
Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för
kreditgivningen och den övriga verksamheten.
Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom
vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner.
Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Ytterligare information om Sparbankernas risker och
riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker.
Sparbankens ställning
Bankens balansomslutning har ökat med 18 574 tkr till
1 628 419 tkr vid räkenskapsårets utgång. Den totala
affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 4 817 578 tkr, en
ökning med 251 812 tkr.
Förväntad framtida utveckling
Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen
för 2015 på ett rörelseresultat på 22 000 tkr.
Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till
1 239 275 tkr, en minskning med 1,0%. Bankens
kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur
och Swedbank Försäkring på totalt 1 279 853 tkr, en
ökning med 239 783 tkr i förhållande till föregående
räkenskapsår.
Förslag till resultatdisposition
Sparbankens vinst för 2014 uppgår till 18 719 tkr.
Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras
enligt följande:
- avsättning till reservfonden
18 719 tkr
Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med
2,1% till 1 116 560 tkr. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 2,4%
och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt
838 579 tkr.
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora
exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av
kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa
risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom
beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i
verksamheten i enlighet med sparbankens interna
kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår till 23,8% (föregående år 21,4%).
Kapitalbasen uppgår till 239 515 tkr och minimikapitalkravet till 80 486 tkr. Specifikation av posterna framgår
av not 34, Kapitaltäckning.
Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 371 258
tkr.
Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av
riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 2014
23,8%, att jämföra med 21,4% vid utgången av 2013.
Sparbankens resultat
Resultatet före kreditförluster uppgick till 23 407 tkr,
att jämföra med 25 766 tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 22 087 tkr.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till
annan bedömning än att sparbanken kan förväntas
fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital
såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt
stort i förhållande till verksamhetens omfattning och
risk.
Räntenettot 2014 uppgick till 30 303 tkr, en minskning
från föregående år med 1,7%.
Provisionsnettot uppgick till 14 065 tkr, vilket är en
ökning med 636 tkr i förhållande till 2013.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt,
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande bokslutskommentarer.
Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till
1 122 tkr att jämföra med 1 691 tkr föregående år. Av
bruttobeloppet utgör 4 tkr realisationsresultat, 942 tkr
orealiserade värdeförändringar och 176 tkr valutakursförändringar.
Sammantaget minskade rörelseintäkterna mellan 2014
och 2013 med 1,6%.
5
150183_ÅseViste_2014.indd 5
5
2015-03-12 08:35
FEM ÅR I SAMMANDRAG
Nyckeltal
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
2014
2013
2012
2011
2010
4 818
5,5
4 566
10,3
4 139
4,6
3 957
-1,1
4 003
9,0
22,8
21,3
20,2
17,9
18,4
1 006 079
999 762
909 750
899 887
902 262
23,8
-
-
-
-
23,8
18,9
21,3
20,9
19,3
23,8
21,4
22,2
20,9
19,3
0,9
0,9
0,9
0,9
1,1
1,9
2,0
2,3
2,3
2,0
1,1
1,2
1,2
1,2
1,0
0,5
0,4
0,4
0,5
0,3
1,2
1,1
0,8
1,0
0,7
4,8
4,1
4,7
5,4
3,8
0,56
0,52
0,54
0,54
0,68
0,58
0,69
0,65
0,61
0,69
60
65
52
69
50
0,3
0,8
1,2
0,3
0,5
0,1
0,9
0,6
0,3
0,0
19
1
19
1
19
1
21
1
21
1
Av sparbanken förvaltade och förmedlade
kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av
obeskattade reserver i % av balansomslutningen
Summa riskvägt exponeringsblopp, tkr
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp
Total kapitalrelation
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp
Likviditet
Utlåning brutto/Inlåning från allmänheten
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Avkastning på totala tillgångar
Årets nettoresultat i % av
genomsnittlig balansomslutning
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
6
6
150183_ÅseViste_2014.indd 6
2015-03-12 08:35
RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Resultaträkning
2014
2013
2012
2011
2010
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
30 303
14 065
1 122
7 548
30 813
13 429
1 691
7 396
32 536
12 583
843
4 072
30 940
12 334
-60
2 669
25 145
11 937
29
384
Summa intäkter
53 038
53 329
50 034
45 883
37 495
Allmänna administrationskostnader
Övriga kostnader1
Kreditförluster
-25 842
-3 789
-1 320
-23 455
-4 108
-9 201
-23 271
-3 591
-5 765
-21 615
-3 040
-3 229
-22 683
-2 900
-206
Summa kostnader
-30 951
-36 764
-32 627
-27 884
-25 789
22 087
16 565
17 407
17 999
11 706
-38
3 325
-3 471
0
0
Skatter
-3 330
-2 856
-2 832
-4 265
-3 112
Årets resultat
18 719
17 034
11 104
13 734
8 594
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
1 273
134 680
1 120 057
221 263
137 797
4 783
8 566
1 628 419
1 983
172 419
1 081 390
212 059
127 668
4 372
9 954
1 609 845
4 681
133 411
1 007 499
192 506
88 009
4 569
8 823
1 439 498
5 517
186 448
963 864
165 354
62 088
3 836
6 920
1 394 027
5 648
23 320
1 122 607
70 968
65 744
3 925
9 559
1 301 771
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
0
1 239 275
17 365
298
1 256 938
0
1 252 319
14 166
261
1 266 746
529
1 128 413
18 607
188
1 147 737
30 624
1 095 896
17 296
0
1 143 816
20 009
1 025 707
15 105
940
1 061 761
184
146
3 471
0
0
371 258
342 953
288 290
250 211
240 010
1 628 380
1 609 845
1 439 498
1 394 027
1 301 771
tkr
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Balansräkning
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget
kapital
1
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
7
7
150183_ÅseViste_2014.indd 7
2015-03-12 08:35
RESULTATRÄKNING
1 januari - 31 december
tkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
4
5
6
7
8
9
10
20
11
2014
2013
38 275
-7 972
30 303
7 122
16 116
-2 051
1 122
426
53 038
-25 842
-831
-2 958
-29 631
43 541
-12 728
30 813
6 981
15 530
-2 101
1 691
415
53 329
-23 455
-625
-3 483
-27 563
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
12
23 407
-1 320
25 766
-9 201
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
13
14
22 087
-38
-3 330
16 565
3 325
-2 856
18 719
17 034
2014
2013
18 719
17 034
9 414
172
9 586
37 637
-9
37 628
28 305
54 662
Årets resultat
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
1 januari - 31 december
tkr
Årets resultat
Övrigt totalresultat som har omförts
eller kan omföras till årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar
som kan säljas
Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
88
150183_ÅseViste_2014.indd 8
2015-03-12 08:35
BALANSRÄKNING
Per den 31 december
tkr
Not
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Aktuell skattefordran
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
15
16
17
18
19
20
21
22
2014
2013
1 273
48 915
134 680
1 111 620
8 437
172 348
137 797
1 983
0
172 419
1 077 746
3 644
212 059
127 668
1 854
2 929
1 921
702
5 943
1 628 419
1 281
3 091
2 171
1 375
6 408
1 609 845
Skulder, avsättningar och eget kapital
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
Summa skulder och avsättningar
23
24
25
26
1 239 275
14 214
3 190
298
1 256 977
1 252 319
10 810
3 356
261
1 266 746
Obeskattade reserver
27
184
146
Eget kapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
28
252 315
100 224
18 719
371 258
235 281
90 638
17 034
342 953
1 628 419
1 609 845
Inga
28 926
173 603
Inga
28 315
153 096
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder
Ansvarsförbindelser
Åtaganden
29
30
99
150183_ÅseViste_2014.indd 9
2015-03-12 08:35
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL
tkr
Ingående eget kapital 2013-01-01
Reservfond
Fond för
verkligt
värde
Årets
resultat
Totalt eget
kapital
224 177
53 010
11 104
288 291
17 034
17 034
17 034
37 628
54 662
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
37 628
37 628
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2013-12-31
Ingående eget kapital 2014-01-01
11 104
235 281
90 638
-11 104
17 034
342 953
Reservfond
Fond för
verkligt
värde
Årets
resultat
Totalt eget
kapital
235 281
90 638
17 034
342 953
18 719
18 719
18 719
9 586
28 305
-17 034
18 719
371 258
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
9 586
9 586
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2014-12-31
17 034
252 315
100 224
1010
150183_ÅseViste_2014.indd 10
2015-03-12 08:35
KASSAFLÖDESANALYS
1 januari - 31 december
tkr
2014-12-31 2013-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
22 087
16 565
295
-942
831
1 188
-3 122
170
-208
625
9 047
-2 873
20 337
23 326
-35 062
-9 334
-13 044
0
1 075
-1 245
-37 273
-85 845
-19 395
123 906
-529
-818
-1 845
38 800
65
0
22
-1 263
-1 176
0
-2 062
3
-431
-2 490
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-38 449
174 402
135 953
36 310
138 092
174 402
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
1 273
134 680
135 953
1 983
172 419
174 402
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33)
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Utrangering av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
11
11
150183_ÅseViste_2014.indd 11
2015-03-12 08:35
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp.
Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL)
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25)
i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet
för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och
FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen
och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2015.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella
rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet
anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument,
finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och
uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett
antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden
används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.
Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om
ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både
aktuell period och framtida perioder.
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den
valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i
resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade
räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i
förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella
rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive
ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
12
150183_ÅseViste_2014.indd 12
2015-03-12 08:35
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar
finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt.
Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de
ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering
av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter
för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer
att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten
kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken
erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för
kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)
redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter,
betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas
omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,
depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med
anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
-
Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.
Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde
Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,
arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av
en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande
transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade
eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
13
150183_ÅseViste_2014.indd 13
2015-03-12 08:35
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra
egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns
leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga
villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen
över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i
avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger
en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera
tillgången och reglera skulden
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva
eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med
att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat
och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till
verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket
syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella
instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som
inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade
med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt
värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en
finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade
avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas
värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra
finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella
instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första
undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt
säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade
värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att
klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.
Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar
och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut,
Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det
belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller
finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare
redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier.
För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället
och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller
14
150183_ÅseViste_2014.indd 14
2015-03-12 08:35
avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs
ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid
beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare
redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda
villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren
är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften
gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och
låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att
uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs
att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett
tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand
ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda
redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning
skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
- ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)
Den säkrade risken i ovanstående post är:
- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och
den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt
värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på
derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under
posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas
bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas
ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som
utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa
tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på
säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den
säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt
värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen.
Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering
enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade
köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument
betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar
faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader
vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade
på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
15
150183_ÅseViste_2014.indd 15
2015-03-12 08:35
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en
värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och
prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner
i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra
sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna
kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan
löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Aktier
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att
de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de
framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.
Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier
vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 357 tkr (421 tkr).
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av
nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången
och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången .
Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som
osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett
eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en
negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga
värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida
kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust
i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet
av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på
om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert
lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas
som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med
lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i
enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter
som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera
kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra
objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring
i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor.
Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket
är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat
sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar
redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
16
150183_ÅseViste_2014.indd 16
2015-03-12 08:35
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar
kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer
vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med
avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
- inventarier
se nedan
5 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera
mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för
fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken
har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget
betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare
avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till
anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med
IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster
åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier
framgår av not 10.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
17
150183_ÅseViste_2014.indd 17
2015-03-12 08:35
3. Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa
risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet. Styrelsen har
fastställt riskaptit och risklimiter. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar
gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken
förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att
analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att
göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken
tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren
av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek.
I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande
transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken
utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis
små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare
minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga
säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen
i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning
av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i
olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna
genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när
kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar
per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
18
150183_ÅseViste_2014.indd 18
2015-03-12 08:35
Kreditriskexponering, brutto och netto 2014
Krediter1 mot
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav kreditinstitut
Summa
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga organ
- AAA6
- AA
Andra emittenter
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
Övrigt
Utställda lånelöften och outnyttjad del av
beviljade räkningskrediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
Kreditriskexponering, brutto och netto 2013
Krediter1 mot
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav kreditinstitut
Summa
Värdepapper
Andra emittenter
- AAA6
- AA
-A
- utan rating
Summa
Övrigt
Utställda lånelöften och outnyttjad del av
beviljade räkningskrediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
15 082
223 317
189 625
290 387
109 501
91 169
197 479
920
1 116 560
Nedskrivning/
Avsättning
314
317
3 250
1 059
4 940
Redovisat värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering efter
avdrag
säkerheter
15 082
223 003
189 625
290 387
109 184
87 919
15 082
216 020
188 040
290 361
108 664
75 294
0
6 983
1 585
26
520
12 625
196 420
920
1 111 620
99 765
0
993 226
96 655
920
118 394
19 005
29 910
19 005
29 910
19 005
29 910
50 719
5 548
31 190
10 065
74 826
221 263
50 719
5 548
31 190
10 065
74 826
221 263
50 719
5 548
31 190
10 065
74 826
221 263
173 603
28 926
202 529
1 540 352
173 603
28 926
202 529
1 535 412
173 603
28 926
202 529
542 186
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
16 264
201 394
180 216
255 591
131 597
90 653
218 166
887
1 093 881
4 940
Nedskrivning/
Avsättning
232
6 360
5 251
4 292
16 135
Redovisat värde
993 226
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering efter
avdrag
säkerheter
16 264
201 162
180 216
255 591
125 237
85 402
16 264
191 149
179 541
255 549
124 909
73 317
0
10 013
675
42
328
12 085
213 874
887
1 077 746
104 012
887
944 741
109 862
0
133 005
91 192
5 245
50 846
54 727
212 059
91 192
5 245
50 846
54 727
212 059
91 192
5 245
50 846
54 727
212 059
153 096
28 315
181 411
1 487 351
153 096
28 315
181 411
1 471 216
153 096
28 315
181 411
526 475
16 135
944 741
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis,
garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6
utgår från Standard and Poor's rating
19
150183_ÅseViste_2014.indd 19
2015-03-12 08:35
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att
säkerställa kreditkvalitén i banken. En riskklassificeringsmodell är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma
kreditkvalitén i engagemangen. Med hjälp av modellen är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för
obestånd och Risk vid obestånd. Modellen tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern
skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvalitén på beviljade krediter
till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Beräkningsmetoderna och antalet
förfallna krediter visar att banken har god kreditkvalité både inom företag och privatsegmenten.
Lånefordringar, kreditkvalitet 2014
Riskklass
Sannolikhet för fallissemang
Osäker
100%
RK 0-5
> 5,7%
RK 6-8
2,0 - 5,7%
RK 9-12
0,5 - 2,0%
RK 13-21
< 0,5%
Totalt
Företag
Hushåll
1%
3%
18%
39%
39%
0%
2%
19%
53%
26%
1%
4%
18%
29%
48%
Lånefordringar, kreditkvalitet 2013
Riskklass
Sannolikhet för fallissemang
Osäker
100%
RK 0-5
> 5,7%
RK 6-8
2,0 - 5,7%
RK 9-12
0,5 - 2,0%
RK 13-21
< 0,5%
Totalt
Företag
Hushåll
2%
2%
21%
39%
36%
3%
2%
20%
54%
21%
1%
3%
22%
27%
47%
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna
2014
2013
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
33
839
0
36
654
1 562
816
29
362
22
10
1 239
12 300
461 588
642 672
380 959
0
1 116 560
13 100
474 797
605 783
347 720
201
1 093 881
1 169
3 643
14 306
2 104
0
0
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
2 149
6 038
18 086
6 638
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
905
4 035
11 761
4 374
Oreglerade och osäkra fordringar
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar
och för vilka ränta intäktsförs
20
150183_ÅseViste_2014.indd 20
2015-03-12 08:35
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
2014
2013
12 300
460 683
638 637
377 959
0
1 111 620
13 100
463 036
601 409
344 720
201
1 077 746
Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker:
- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte
kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och
- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för
eventuell försening.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.
Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens
betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har
olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar
endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och
stresstester utförs för olika scenarier.
Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbank
får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.
Löptidsinformation 2014
Kontraktuellt återstående löptid
(redovisat värde) samt förväntad
tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara
statsskuldförbindel
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten1
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Inlåning fr allmänheten
Övriga skulder o
eget kapital
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder och eget
kapital
Total skillnad
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
På
Högst 3
Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5
anfordran
mån
mån men
år men
år
högst 1 år
högst 5 år
1 273
134 680
61 675
29 910
19 005
795 589
23 059
50 435
180 862
88
1 020
7 329
19 980
60 481
91 887
154
1 921
196 355
5 943
49 224
113 857
309 988
1 017 167
160 401
61 114
593
3 516
3 368
7 330
3 190
1 017 167
-820 812
814 594
167 107
-117 883
64 482
49 375
8 221
301 767
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
1 273
976 451
8 437
7 329
4 783
138 345
172 348
4 783
140 420
91 887
144 401
5 943
1 628 419
1 124 582
1 239 275
593
385 656
7 330
3 190
298
298
371 442
0
814 594
Summa
redovisat
värde
48 915
134 680
1 111 620
298
21
150183_ÅseViste_2014.indd 21
Utan löptid
371 442
-227 041
1 628 419
48 915
8 221
1 116 361
21
2015-03-12 08:35
Löptidsinformation 2013
Kontraktuellt återstående löptid
(redovisat värde) samt förväntad
tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten1
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Inlåning fr allmänheten
Övriga skulder o
eget kapital
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder och eget
kapital
Total skillnad
På
anfordran
172 419
75 630
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3
Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
mån
mån men
år men
år
högst 1 år
högst 5 år
50 396
198 873
309
3 335
19 958
89 555
102 546
504
2 171
307
248 049
6 408
45 462
142 431
305 061
1 073 415
149 494
27 552
1 858
5 265
1 903
3 642
3 356
1 073 415
-825 366
933 128
3 644
3 335
4 372
128 232
212 059
4 372
131 214
102 546
134 587
6 408
1 609 845
1 039 009
1 252 319
1 858
353 909
3 642
3 356
261
261
158 115
-112 653
734 255
734 255
343 099
261
29 455
112 976
5 761
299 300
0
734 255
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
1 983
172 419
1 077 746
1 983
18 592
Summa
redovisat
värde
343 099
-208 512
1 609 845
5 761
1 033 248
1
Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.
De nominella kassaflödena överensstämmer med de odiskonterade kassaflödena.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste
marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de
övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden
av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras
i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar
prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär
detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal
enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns
nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod
med 148 tkr.
Enligt finanspolicyn får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 5% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis
ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns
mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 var durationen i eget
kapital 1,15 år.
22
150183_ÅseViste_2014.indd 22
22
2015-03-12 08:35
Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 306 500 tkr (328 500 tkr).
Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till -8 437 tkr (-3 644 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (307 tkr) och
skulder om 8 437 tkr (3 951 tkr).
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014
Högst 1 mån
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara
statsskuldförbindelser
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Förändring i
verkligt värde på
säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och
andra räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Räntederivat,rörlig
ränta erhålls 1
Räntederivat, fast
ränta erläggs 1
Kumulativ
exponering
1
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
1 273
29 910
Totalt
1 273
48 915
19 005
134 680
134 680
391 300
338 368
36 527
59 317
186 813
99 295
1 111 620
5
83
223
797
3 421
3 908
8 437
130 438
19 967
525 985
498 799
56 717
60 114
190 234
1 096 213
80 368
56 808
5 293
593
1 096 213
80 368
56 808
5 293
593
-570 228
418 431
-91
54 821
189 641
110 500
196 000
10 250
40 000
25 000
46 000
115 000
70 250
-469 978
104 453
79 362
88 183
162 824
195 777
103 203
103 203
19 005
19 005
21 943
151 146
174 362
172 348
151 146
1 628 419
17 702
371 442
1 239 275
17 702
371 442
389 144
1 628 419
-214 782
306 500
306 500
214 782
Nominellt värde
23
150183_ÅseViste_2014.indd 23
23
2015-03-12 08:35
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013
Högst 1 mån
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Förändring i
verkligt värde på
säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Räntederivat rörlig
ränta erhålls 1
Räntederivat, fast
ränta erläggs 1
Kumulativ
exponering
1
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
1 983
1 983
172 419
172 419
346 959
282 368
35 933
27 951
239 791
139 744
62
247
2 663
672
3 644
191 060
519 378
473 428
35 995
28 198
242 454
140 416
1 112 869
103 707
18 900
14 832
1 931
80
1 112 869
103 707
18 900
14 832
1 931
80
-593 491
369 721
17 095
13 366
240 523
140 336
122 500
206 000
-470 991
104 730
1 077 746
5 000
5 000
5 000
20 999
141 994
164 976
212 059
141 994
1 609 845
14 427
343 099
1 252 319
14 427
343 099
357 526
1 609 845
-192 550
328 500
20 000
10 000
182 250
116 250
101 825
105 191
163 464
187 550
328 500
192 550
Nominellt värde
Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procentenhet på balansdagen utgör 148 tkr (274), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
valutakurser.
Sparbankens valutarisk är begränsad. Den avser fluktuation i resevalutalagret.
Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). För att reducera
valutarisken för valutakonto, valutalån och valutaterminer skapar affärsystemet automatiskt en motaffär med Swedbank som motpart.
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 176 tkr (116 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i
marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som
påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
En förändring med 10 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens egna kapital med 13 744 tkr (12 725 tkr).
24
150183_ÅseViste_2014.indd 24
24
2015-03-12 08:35
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster.
Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter,
internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process
i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning 2014
Derivat
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Summa
Derivat och säkringsredovisning 2013
Derivat
121 250
121 250
>5 år
185 250
185 250
Total
0
0
Positiva
marknadsvärden
306 500
306 500
Negativa
marknadsvärden
0
0
8 437
8 437
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Summa
> 1 år - 5 år
30 000
30 000
> 1 år - 5 år
298 500
298 500
>5 år
Total
0
0
328 500
328 500
Positiva
marknadsvärden
307
307
Negativa
marknadsvärden
3 951
3 951
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 4 793 tkr och på säkringsinstrument
(derivat) till -4 793 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.
25
150183_ÅseViste_2014.indd 25
2015-03-12 08:35
4 Räntenetto
2014
2013
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
Övriga
Summa
varav ränteintäkt från osäkra fordringar
1 041
38 789
2 718
1 524
41 462
3 708
-4 285
12
38 275
0
-3 163
10
43 541
806
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav kostnad för insättningsgaranti
Övriga
varav kostnad för stabilitetsavgift
Summa
0
-7 520
-851
-452
-413
-7 972
-230
-11 789
-782
-709
-412
-12 728
Summa räntenetto
30 303
30 813
1,75
1,82
1,89
3,21
0,31
2,04
3,72
0,81
7 101
21
7 122
6 960
21
6 981
1 785
5 077
979
17
6 227
2 031
16 116
2 172
5 010
831
16
5 688
1 813
15 530
-1 407
-409
-235
-2 051
-1 410
-460
-231
-2 101
0
946
176
1 122
125
1 450
116
1 691
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen
5 Erhållna utdelningar
Swedbank AB
Sparbankernas Försäkrings AB
Summa
6 Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
26
150183_ÅseViste_2014.indd 26
2015-03-12 08:35
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en
säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade
risk i säkringar av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som
redovisats i övrigt totalresultat.
2014
2013
946
9 586
1 450
37 762
-4 793
2 907
4 793
176
10 708
-2 907
116
39 328
9 586
37 637
310
116
426
317
98
415
-9 374
-3 431
-1 592
-453
-682
-15 532
-9 273
-3 455
-1 884
-450
-1 114
-16 176
-258
-3 982
-878
-575
-3 302
-431
-884
-10 310
-25 842
-328
-3 645
-496
-490
-728
-550
-1 042
-7 279
-23 455
9 Övriga rörelseintäkter
Intäkter från rörelsefastigheter
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2014
2013
Ledande
befattningshavare Övriga anställda
Löner
Sociala kostnader
Summa
2 104
661
2 765
7 270
2 770
10 040
Ledande
befattningshavare Övriga anställda
2 396
753
3 149
6 877
2 702
9 579
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas
av verkställande direktör.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga
förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 3 personer som tillsammans med verkställande
direktören utgör bankledningen.
Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen.
27
150183_ÅseViste_2014.indd 27
2015-03-12 08:35
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2014
Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd
Styrelseledamot Monica Andersson Skall
Styrelseledamot Gunnar Lundquist
Styrelseledamot Thomas Carlsson
Styrelseledamot Anna Carlsson
VD Melker Ström
Andra ledande befattningshavare (3 personer)
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
Rörlig
ersättning
99
52
43
57
51
978
1 920
3 200
52
16
5
6
6
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Vinstandels
stiftelse
Summa
85
26
26
337
594
931
40
40
151
68
48
63
57
1 315
2 580
4 282
Grundlön /
styrelsearvode
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Vinstandels
stiftelse
97
61
49
14
49
38
760
366
1 857
3 291
93
57
30
8
32
31
Summa
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013
Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd
Styrelseledamot Monica Andersson Skall
Styrelseledamot Gunnar Lundquist
Styrelseledamot Thomas Karlsson
Styrelseledamot Thomas Carlsson
Styrelseledamot Anna Carlsson
VDStig-Göran Dennisson (slutade 2013-10-06)
VD Melker Ström (började 2013-08-19)
Andra ledande befattningshavare (3 personer)
Summa
251
54
392
140
552
1 084
18
72
40
40
190
118
79
22
81
69
1 206
506
2 467
4 738
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) har skett på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare
med undantag för VD och stf VD.
Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån och kostförmån.
Pensioner
Verkställande direktören har samma pensionsförmåner som övriga anställda enligt Finansförbundets gällande pensionsavtal.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under
uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör
Styrelseledamöter
Summa
2014
0
38 151
38 151
2013
0
37 036
37 036
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
För samtliga lån finns fullgod säkerhet.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1
lämnas på www.avsparbank.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2014
2013
13
6
19
13
6
19
2
4
2
4
2
2
2
2
28
150183_ÅseViste_2014.indd 28
2015-03-12 08:35
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
PwC
Revisionsuppdrag
2014
2013
118
108
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som
föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
11 Övriga rörelsekostnader
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2014
2013
-665
-353
-429
-1 430
-81
-2 958
-659
-369
-538
-1 843
-74
-3 483
-12 648
-5 947
10 484
-982
132
1 694
-1 320
4 642
-8 569
154
519
-9 201
0
-38
-38
3 350
-25
3 325
-3 122
-208
-3 330
-2 873
17
-2 856
12 Kreditförluster, netto
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-)
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster (+)
Årets nedskrivning för kreditförluster (-)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+)
Årets nettokostnad för kreditförluster
13 Bokslutsdispositioner
Återföring av periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skatt
Totalt redovisad skattekostnad
Avstämning av effektiv skatt
2014
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
Temporära skillnader
Redovisad effektiv skatt
22,0%
0,2%
-8,0%
0,0%
0,9%
15,1%
22 049
-4 851
-50
1 777
0
-206
-3 330
2013
%
26,3%
0,6%
-7,8%
0,0%
1,0%
14,4%
19 890
-4 376
-73
1 583
-7
17
-2 856
29
150183_ÅseViste_2014.indd 29
2015-03-12 08:35
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjuten skattefordran
Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella
tillgångar som kan säljas
2014
2013
15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m
Uppskjuten skatteskuld
2013
2014
2013
298
261
-298
-261
2014
Verkligt värde
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
- svenska staten
- svenska kommuner
Summa
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
Netto
2014
2013
Redovisat värde
19 005
29 910
48 915
19 005
29 910
48 915
16 Utlåning till kreditinstitut
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
Verkligt värde
Redovisat värde
0
0
0
0
0
0
4 005
0
90
0
2014
2013
111 235
1 800
21 645
134 680
145 796
3 104
23 519
172 419
1 116 560
1 116 560
8 187
4 940
1 111 620
1 093 881
1 093 881
24 724
16 135
1 077 746
17 Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
Summa
Varav osäkra
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar
Ingående balans 1 januari 2014
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som
i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2014
16 135
982
-1 694
-10 483
4 940
18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2014
Verkligt värde
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
- utländska emittenter
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper
Onoterade värdepapper
50 719
84 890
10 976
25 763
172 348
2013
Redovisat värde
50 719
84 890
10 976
25 763
172 348
150 405
21 943
Verkligt värde
91 192
59 357
35 827
25 683
212 059
Redovisat värde
91 192
59 357
35 827
25 683
212 059
191 060
20 999
30
150183_ÅseViste_2014.indd 30
2015-03-12 08:35
2014
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
19 Aktier och andelar
Kreditinstitut
Övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper
Onoterade värdepapper
Företag
Aktier
- Swedbank A
- Sparbankernas Försäkrings AB
Summa
Antal
703 021
353
2013
3 400
3 100
53
42
2014
2013
137 441
356
137 797
137 441
356
127 247
421
127 668
127 247
421
Börsvärde
137 441
0
137 441
Redovisat värde
137 441
356
137 797
20 Materiella tillgångar
Inventarier
Byggn. och
mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2013
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
5 169
431
-801
4 799
8 392
0
0
8 392
13 561
431
-801
13 191
Ingående balans 1 januari 2014
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2014
4 799
1 263
-917
5 145
8 392
0
0
8 392
13 191
1 263
-917
13 537
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
-3 862
-454
798
-3 518
-5 130
-171
0
-5 301
-8 992
-625
798
-8 819
Ingående balans 1 januari 2014
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2014
-3 518
-669
896
-3 291
-5 301
-162
0
-5 463
-8 819
-831
896
-8 754
Redovisade värden
Per 1 januari 2013
Per 31 december 2013
1 307
1 281
3 262
3 091
4 569
4 372
Per 1 januari 2014
Per 31 december 2014
1 281
1 854
3 091
2 929
4 372
4 783
2014
2013
0
154
2
546
702
307
504
6
558
1 375
21 Övriga tillgångar
Positivt värde på derivatinstrument
Upplupna ränteintäkter på swappar
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
31
150183_ÅseViste_2014.indd 31
2015-03-12 08:35
22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2014
2013
372
1 524
4 047
5 943
394
2 124
3 890
6 408
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
1 237 456
1 819
1 239 275
1 249 197
3 122
1 252 319
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
varav enskilda företagare
Övriga
Summa
38 283
148 422
991 637
286 939
60 933
1 239 275
24 495
191 538
987 382
274 425
48 904
1 252 319
8 437
3 094
831
343
1 509
14 214
3 951
3 276
1 560
369
1 654
10 810
1 111
2 050
29
3 190
1 009
2 320
27
3 356
298
298
261
261
146
38
184
184
121
25
146
146
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övrigt
Summa
23 Inlåning från allmänheten
24 Övriga skulder
Negativt värde på derivatinstrument
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
26 Övriga avsättningar
Uppskjuten skatt
Totalt
27 Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Inventarier
Ingående balans 1 januari
Årets avskrivningar utöver plan
Utgående balans 31 december
Summa obeskattade reserver
32
150183_ÅseViste_2014.indd 32
2015-03-12 08:35
28 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reservfond
Reservfonden utgör bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas
dock i resultaträkningen.
29 Ansvarsförbindelser
(nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
2014
2013
27 193
1 733
28 926
26 856
1 459
28 315
70 179
103 424
173 603
42 315
110 781
153 096
30 Åtaganden
(nom belopp)
Övriga åtaganden
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
31 Närstående
Sammanställning över närståendetransaktioner
Närståenderelation
Andra närstående
Andra närstående
År
Fordran på
närstående per
31 december
Skuld till
närstående per
31 december
Erhållen
utlåningsränta
Betald
inlåningsränta
0
2 361
6 175
11 822
0
37
102
78
2014
2013
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
33
150183_ÅseViste_2014.indd 33
2015-03-12 08:35
32 Finansiella tillgångar och skulder
2014
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Fin tillg som
bestäms
tillhöra denna
kategori
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser m
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Lånefordringar och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
1 273
134 680
1 111 620
48 915
8 437
21 943
5 943
2 623
1 264 576
21 943
150 405
137 797
337 117
1 239 275
6 075
3 190
1 248 540
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Fin tillg som
bestäms
tillhöra denna
kategor
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat
belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Derivat som
används i
säkringsredovisning
Lånefordringar och
kundfordringar
Verkligt värde
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Andra
finansiella
skulder
8 437
8 437
Derivat som
används i
säkringsredovisning
1 273
48 915
134 680
1 111 620
1 273
48 915
134 680
1 111 620
8 437
8 437
172 348
137 797
5 943
2 623
1 623 636
172 348
137 797
5 943
2 623
1 623 636
1 239 275
14 512
3 190
1 256 977
1 239 275
25 841
3 190
1 268 306
Summa
redovisat
värde
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
1 983
172 419
1 077 746
1 983
172 419
1 077 746
1 983
172 419
1 077 746
3 644
3 644
3 644
212 059
127 668
6 408
3 546
1 605 473
212 059
127 668
6 408
3 546
1 605 473
1 252 319
11 071
3 356
1 266 746
1 252 319
11 071
3 356
1 266 746
20 999
20 999
Summa
redovisat
värde
Innehav för
handelsändamål
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
2013
Andra
finansiella
skulder
6 408
3 239
1 265 439
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
191 060
127 668
307
307
318 728
1 252 319
7 120
3 356
1 262 795
3 951
3 951
34 34
150183_ÅseViste_2014.indd 34
2015-03-12 08:35
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2014
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Övriga skulder
Summa
2013
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Summa
Övriga skulder
Summa
Nivå 1
48 915
150 404
137 441
336 760
Nivå 1
191 060
127 247
318 307
Nivå 2
Nivå 3
16 524
5 420
356
5 776
16 524
8 437
8 437
Nivå 2
15 579
307
15 886
3 951
3 951
Nivå 3
5 420
421
5 841
Summa
48 915
172 348
137 797
359 060
8 437
8 437
Summa
212 059
127 668
307
340 034
3 951
3 951
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till
verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
Öppningsbalans 2013-01-01
Anskaffningsvärde förvärv
Utgående balans 2013-12-31
Öppningsbalans 2014-01-01
Försäljningslikvid försäljning
Utgående balans 2014-12-31
Aktier och
andelar
5 838
3
5 841
5 841
-65
5 776
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
35
150183_ÅseViste_2014.indd 35
2015-03-12 08:35
33 Specifikationer till kassaflödesanalys
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den
löpande verksamheten
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
2014-12-31
7 122
43 397
10 570
2013-12-31
6 981
47 973
15 509
34 Kapitaltäckning
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda
sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav
för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker.
Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på
- sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
- s k stresstester och scenarioanalyser,
- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.avsparbank.se.
Det finns inga pågående eller förytsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.
Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013
beräknas utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt
ikraft under 2014.
Kapitalbas
Kärnprimärkapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar
Lagstiftningsjusteringar
Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn
Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster o förluster
Avräkning aktier
Samanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital
Summa kärnprimärkapital
Summa primärkapital
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
2014
2013
252 314
100 224
352 538
235 281
90 638
17 034
342 953
-12 799
-100 224
-113 023
239 515
-90 638
-63 835
-154 473
E/T
239 515
188 480
E/T
89 574
-63 834
25 740
239 515
214 220
36
150183_ÅseViste_2014.indd 36
2015-03-12 08:35
Kapitalrelationer, buffertar m m
Summa riskvägt exponeringsbelopp
Kärnprimärrelation
Primärkapitalrelation
Total kapitalrelation
Buffertkrav
varav kapitalkonserveringsbuffert
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert
Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en
väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent)
Kapitalkrav och riskvägt exponerinhsbelopp
Kreditrisk enligt schablonmetoden
- Exponeringar mot stater och centralbanker
- Exponeringar mot kommuner
- Institutsexponeringar
- Företagsexponeringar
- Hushållsexponeringar
- Exponeringar med säkerhet i fastighet
- Oreglerade poster
- Exponeringar i form av säkerställda obligationer
- Aktiexponeringar
- Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
2014-12-31
2013-12-31
1 006 079
23,81%
23,81%
23,81%
999 758
E/T
18,85%
21,43%
2,50%
2,50%
15,81%
E/T
E/T
E/T
25 231
E/T
2014
2013
Kapitalkrav
Riskvägt
exponering
belopp
0
0
2 818
32 065
24 944
9 990
383
406
2 018
493
73 117
0
0
35 219
400 819
311 803
124 874
4 782
5 072
25 231
6 167
913 967
0
0
3 749
33 260
21 950
11 449
672
1 459
0
435
72 974
0
0
46 858
415 749
274 378
143 110
8 396
18 238
0
5 442
912 171
7 355
7 355
91 937
91 937
7 007
7 007
87 587
87 587
14
14
175
175
80 486
1 006 079
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering
Schablonmetoden
Summa kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering
Totalt minimikapitalkrav
Riskvägt
exponering
belopp
Kapitalkrav
E/T
79 981
999 758
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala
minimikapitalkravet.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en
egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov
i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande
gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond
och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till
Swedbank Hypotek med en total volym av 838 579 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 4 373
tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade
provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat
fondsparande på 1 023 359 tkr och försäkringssparande på 256 494 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 5 749 tkr respektive 1 352
tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.
Provisionen för både fonder och försäkringar beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
36 Händelser efter balansdagen
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar Sparbankens ställning och resultat.
37
150183_ÅseViste_2014.indd 37
2015-03-12 08:35
UTGÅENDE MANDATPERIODER
I tur att avgå bland huvudmännen är Göran Andersson, Ingrid Levenstedt, Kajsa Olsson och Berit Hallersbo.
I tur att avgå ur styrelsen är Stefan Eksvärd och Gunnar Lundqvist.
Grästorp den 26 februari 2015
Stefan Eksvärd
Ordförande
Melker Ström
VD
Monica Andersson Skall
Thomas Carlsson
Anna Carlsson
Gunnar Lundqvist
Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits
den 11 mars 2015
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
38
38
150183_ÅseViste_2014.indd 38
2015-03-12 08:35
REVISIONSBERÄTTELSE
Till sparbanksstämman i Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670
Rapport om årsredovisningen
Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Åse
Viste Sparbank för år 2014.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
förordningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även
utfört en revision av förslaget till dispositioner
beträffande sparbankens vinst eller förlust samt
styrelsens förvaltning för Åse Viste Sparbank för år
2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisning
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte
innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för
förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens
reglemente.
Revisorernas ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på
grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag
följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen
för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för
väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att
göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i
redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina
uttalanden.
Revisorernas ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst
eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår
revision.
Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i
Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens
förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst
eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt
med sparbankslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har
jag utöver min revision av årsredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget
för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är
ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även
granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har
handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bankoch finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens
reglemente.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina
uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar
vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och
beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av Åse Viste Sparbank
finansiella ställning per den 31 december 2014 och av
dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
lagen
om
årsredovisning
i
kreditinstitut
och
värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen.
Grästorp den 11 mars 2015
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
39
39
150183_ÅseViste_2014.indd 39
2015-03-12 08:35
FÖRETAGSSTYRNING
Sparbank som associationsform kännetecknas av att
verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse.
Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i
sparbankslagen som anger att ändamålet för
sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess
stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan
uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att
driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna
i sparbankslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen
skyldighet att tillämpa den svenska koden för
bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär
av publikt företag och med en verksamhet som i stor
utsträckning bygger på förtroende har utformningen
av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av
verksamheten skett med koden som förebild i
tillämpliga delar.
styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen,
delegering samt utvärdering av styrelsens och
verkställande
direktörens
arbete.
Styrelsens
ordförande har en särställning inom styrelsen med
särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen
fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till
att styrelsen erhåller tillfredsställande information och
beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen
årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete.
Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering
genom samtal med övriga styrelseledamöter. De
ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak
av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.
Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse
styrelseordförande och VD samt ställföreträdande VD
är att fastställa bankens strategiska plan och prognos
inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska
utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut,
fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led
i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och
riskhanteringen behandla rapporter härom. Under
2014 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Vid
styrelsesammanträdena har bland annat behandlats
års- och delårsbokslut, riskanalys, strategisk plan,
prognos för kommande år, policies inom riskområden,
delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang
och revisionsrapporter. Internrevisionen arbetar på
styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna
styrning och kontroll. Deras granskning omfattar en
översyn av verksamhetens omfattning och inriktning
samt av bankens organisation och arbetsprocesser.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och
verkställande direktörer
Som representanter för insättarna har sparbanken 32
huvudmän. Av dessa väljs 11 av Grästorps kommun,
2 av Lidköpings kommun, 2 av Essunga kommun och
1 av Vara kommun, medan återstoden väljs av
huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt
inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de
personer som valts till huvudmän i sparbanken och
om mandattider för dessa återfinns på sidan 42.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av
styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av
förslag som sparbankens valberedning tagit fram.
Valberedningen är sparbanksstämmans organ för
beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.
Valberedningen utgörs av Erik Hallerfors som
ordförande samt ledamöterna Jenny Anerös och Kent
Jacobsson. Det är valberedningens uppgift att komma
med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till
arvode uppdelat mellan ordförande, vice ordförande
och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att
välja styrelseordförande om inte annat beslutas av
sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska
leda verksamheten i sparbanken samt ställföreträdande verkställande direktör.
Styrelsens presidium
Presidiet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i
delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och i
övriga frågor enligt bestämmelserna i arbetsordningen. Besluten protokollförs och rapporteras till
styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I presidiet
ingår styrelsens ordförande Stefan Eksvärd,
styrelsens vice ordförande Thomas Carlsson och VD
Melker Ström.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 5 ledamöter. Härutöver ingår enligt
lag bankens VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter
är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i
sparbankens styrelse och mandattider för dessa
återfinns på sidan 41. Upplysningar om ersättningar,
övriga förmåner och pensionskostnader inklusive
principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas
i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader
i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en
arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för
40
40
150183_ÅseViste_2014.indd 40
2015-03-12 08:35
SPARBANKENS STYRELSE
Ordinarie ledamöter:
Stefan Eksvärd
Gunnar Lundqvist
Monica Andersson Skall
Anna Carlsson
Thomas Carlsson
Melker Ström
Hyringa
Grästorp
Lavad
Flo
Grästorp
Falköping
Suppleant:
Annika Frisell
Vara
Vald till och med
sparbanksstämman
2015
2015
2016
2016
2017
SPARBANKENS LEDNINGSGRUPP
Melker Ström
Annika Frisell
Ann-Christin Larsson
Tommy Gustafsson
VD
Administrativ chef, stf VD
Privatmarknadschef
Företagsmarknadschef
SPARBANKENS REVISORER
Valda av huvudmännen:
Vald till och med
sparbanksstämman
Auktoriserad revisor, ordinarie:
Michael Lindengren
Göteborg
2016
Auktoriserad revisor, suppleant:
Marcus Robertsson
Stockholm
2017
41
41
150183_ÅseViste_2014.indd 41
2015-03-12 08:35
SPARBANKENS HUVUDMÄN
Valda av huvudmännen:
Mandatperiod t o m
sparbankstämman 2015
Göran Andersson
Ingrid Levenstedt
Kajsa Olsson
Berit Hallersbo
Håle
St Levene
Främmestad
Flo
Mandatperiod t o m
sparbanksstämman 2016
Elisabeth Levenskog
Tomas Nätt
Helena Fransson
Ove Mark
Flo
Grästorp
Flakeberg
Tun
Mandatperiod t o m
sparbanksstämman 2017
Ann Gustafsson
Kristina Andersson
Sören Fredlund
Per Johansson
Friel
Grästorp
Malma
Grästorp
Mandatperiod t o m
Sparbanksstämman 2018
Jenny Anerös
Erik Hallerfors
Håkan Sparlund
Kent Jacobsson
Tengene
Ås
Grästorp
Grästorp
Valda av Grästorps kommun:
Mandatperiod t o m
sparbanksstämman 2015
Kent Hansson
Dag Hardyson
Jens Persson
Magnus Karlsson
Lars-Erik Tengeland
Christina Zellén
Ulrika Norin
Tobias Svensson
Kristina Augustsson
Bengt Svensson
Caroline Lundgren
Grästorp
Grästorp
Grästorp
Flo
Tengene
Grästorp
Grästorp
Flo
Grästorp
Längnum
Grästorp
Valda av Lidköpings kommun:
Mandatperiod t o m
sparbankstämman 2015
Maria Eklöf
Tord Eklund
Tun
Friel
Valda av Essunga kommun:
Mandatperiod t o m
sparbankstämman 2015
Tommy Jonsson
Jan-Olof Johansson
Nossebro
Främmestad
Valda av Vara kommun:
Mandatperiod t o m
sparbankstämman 2015
Gun-Britt Nilsson
Ryda
42
42
150183_ÅseViste_2014.indd 42
2015-03-12 08:35
Tryck: Rolf Tryckeri AB Skövde Foto omslag: Tommie Ravn
Åse Viste Sparbank
Besök: Torggatan 14 Post: Box 210, 467 23 Grästorp Tel : 0514-587 00
www.avsparbank.se
150183_ÅseViste_2014.indd 43
2015-03-12 08:35