1. No category

Etiska värderingar
Erik Blennberger
Institutet för organisations- och arbetslivsetik
Ersta Sköndal högskola
Etiska värderingar - sex teman
1
2
3
4
5
6
Min inställning till min samtid
Människans värde
Vad är rätt handling – hur tar vi ställning?
Vad är ett gott och meningsfullt liv?
Vilka etiska personegenskaper bör vi ha?
Bemötande
1
Min inställning till min samtid
Om våra moraliska reaktioner och vår
uppfattning om samhället och den tid vi
lever i.
Våra kärnvärderingar och uppfattningar av
samhällets utveckling och det moderna livet
Vad gör mig moraliskt upprörd? Hoppfull?
Etiska förändringar: Framsteg, förfall, pendelrörelse?
Förändringar i synen på barn, invandrare, personer med
funktionsnedsättning, äldre, kvinnor – män etc?
Värderingsförändringar:
Trygghet & stabilitet!
Stå ut!
Sköt dig!
Frihet & självbestämmande!
Var lycklig/ha kul! Ställ krav!
Utvecklas! Gör karriär! Bli entreprenör!
Ökad uppmärksamhet på etik, t ex frågor om värdegrund
och bemötande.
Frågor för eftertanke och samtal
1
2
3
Hur tänker och talar jag om den tid och det samhälle
jag lever i?
Nämn något som du uppfattar som en klar förbättring
vad gäller värderingsförändringar och attityder i
samhället. Finner du något som visar på en försämring
– vad i så fall?
Vad sprider jag för stämning omkring mig – livet och på
min arbetsplats?
Optimism? Pessimism? Dysterhet? Misstänksamhet? Tillit?
Medkänsla? Livsglädje? Entusiasm? …?
2
Människans värde
Vilket värde har människan?
Människovärdesprincipen:
Människans värde är …
högt, lika,
obetingat/givet med livet &
överordnat djurens värde.
Ur FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, Art 1:
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
De är utrustade med förnuft och samvete
och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.
Ur Regeringsformen (RF 1 kap, 2 §):
Den offentliga makten skall utövas med respekt för
alla människors lika värde och
för den enskilda människans frihet och värdighet.
Ur LSS 5-7§§
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet ...
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den
enskilde skall i största möjliga utsträckning ges
inflytande och medbestämmande över insatser som
ges. ..
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda
levnadsvillkor. Insatserna skall … anpassas till
mottagarens individuella behov … och stärker deras
förmåga att leva ett självständigt liv (min kursivering).
Människovärdesprincipen innebär inte att alla
har exakt lika villkor eller att vi ska känna lika
starkt för alla människor. Men i en professionell
roll inom välfärdssektorn betyder det att vi ska
ge lika uppmärksamhet, respekt och omsorg åt
dem vi har ett ansvar för.
Det betyder också att vi ska förhålla oss till våra
arbetskamrater med en grundläggande respekt,
uppmärksamhet, förväntan och vänlighet.
Men det betyder naturligtvis inte att vi ska känna
lika starkt för alla.
Fall för diskussion
Okänsliga anhöriga
Emil är autistisk, har en grav utvecklingsstörning och är
synskadad. Han har en bostad med särskild service enligt LSS.
Emils mamma (som också är god man för Emil) och hans syskon
bor på en annan ort och när de varannan vecka besöker Emil så
bor de hos honom. Personalen bedömer att Emil far illa av
besöken av de anhöriga eftersom de inte tar hänsyn till honom
utan ockuperar lägenheten och hänvisar Emil till sovrummet.
Dessutom röker mamman inne i lägenheten, något som Emil störs
mycket av. Verksamhetschefen har talat med mamman om detta
men någon förändring har inte skett.
Kan/bör/ska verksamhetschefen sätta gränser för hur
mamman ska förhålla sig när hon besöker Emil? Hur bör man
agera?
Lat brukare eller för krävande personal?
Petter är lätt utvecklingsstörd, bor i en gruppbostad och deltar i en
daglig verksamhet. Vid flera tillfällen har han kommit till den dagliga
verksamheten och varit upprörd och ledsen och vid några tillfällen har
han gråtit och inte velat tala om vad som har hänt. En dag råkar
arbetsledaren höra ett samtal mellan Petter och en flicka, som också
hon bor i gruppbostaden, som handlar om att en i personalgruppen ”inte
är snäll”, hon tjatar och skäller på de boende. Arbetsledaren lyckas lirka
ur Petter vad som orsakar att han är ledsen ibland och får då veta att en
i personalen på boendet skäller på honom om att han inte städar och
diskar hemma hos sig. ”Hon blir aldrig nöjd”, säger Petter, ”och jag blir
så ledsen”. Eftersom Petter varit ledsen vid flera tillfällen tar
arbetsledaren på den dagliga verksamheten upp frågan med
arbetsledaren på gruppboendet, men får till svar att Petter bara är lat
och inte vill städa och diska och att det inte är något att bry sig om.
Arbetsledarens etiska dilemma
Bör arbetsledaren på den dagliga verksamheten göra som personalen
på gruppboendet säger – inte bry sig om vad Petter säger? Vad bör
göras?
Frågor för eftertanke och samtal
4 Hur kan man resonera om man vill argumentera för
människovärdesprincipen?
5 Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs
inom: Rättsväsendet? Sjukvården? Omsorg och service
för personer med funktion-nedsättning? Grundskolan?
Följer du själv den principen i ditt arbete?
6 Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs på
din arbetsplats, vad gäller relationen till brukarna och
mellan medarbetarna? Kan något förbättras för att
skapa ökad uppmärksamhet, respekt, vänlighet,
jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet?
Ta en särskild diskussion om just jämställdhet,
tillgänglighet och delaktighet på din arbetsplats och hur
ni tar ansvar för detta.
3
Vad är rätt handling –
hur tar vi ställning?
Vad gör en handling/regel/praxis rätt?
Att den
stämmer med
min/vår
moraliska
intuition
(i en konkret
situation)!
Att den bygger Att den
på giltiga etiska (sannolikt)
principer och
ger de bästa
normer!
konsekvensT ex värdighet,
friheterna!
SITUATIONSSINNELAGS- ETIK
ETIK
KONSEKVENSETIK
Att den har
sin grund i
goda
intentioner!
självbestämmande,
tolerans,
rättvisa,
jämlikhet,
jämställdhet,
humanitet,
solidaritet,
mänskliga
rättigheter,
människovärdesprin
PLIKTETIK
Konsekvenser – för VEM/VILKA?
För ALLA
berörda –
största möjliga
antal!
UTILITARISMEN
Främst för personer som
är i eller riskerar en
särskilt
UTSATT SITUATION!
Skadeobservans,
minimering
jmfr barnperspektivet
Och/eller en
närhets(ansvars)princip;
Värnande om mina
brukare och arbetskamrater i första hand!
Fall för diskussion
Förälskade ungdomar på elevhem
Inför höstterminen 2009 flyttade Bertil och Britta, båda 16 år, till samma
elevhem för att gå i gymnasiesärskola. På elevhemmet bor fem
ungdomar, med varierande grad av begåvningshandikapp. De är
elevhemmet från måndag till fredag. Efter skolans slut åker de hem till
sina respektive föräldrar.
Bertil och Britta kände inte varandra tidigare men nu blommar kärleken
och de säger att de inte bara vill pussas och kramas också att ”ha sex”.
Britta har berättat för sin mamma om Bertil och att hon är kär. Mamman
är emot att de har samlag – de bör vänta tills de blir äldre. Britta vill ha
preventivmedel vilket hennes mamma sagt ja till. Brittas mamma vill
dock att personalen skall hålla uppsikt så att ”inget händer”. Bertil har
sagt att hans föräldrar tycker det är roligt att Bertil träffat en tjej som han
är kär i. Bertils föräldrar har sagt att han skall ”ta det lugnt”.
Hur bör personalen agera?
Bör skolan sätta upp regler som att eleverna ska sova i sin
säng i sitt rum och att kompisar inte får sova över?
Vad bör man göra för/med Nils?
Nils är 59 år och har en medelsvår utvecklingsstörning. Han tillhör personkrets
enligt LSS och bor på en gruppbostad. Han bodde hemma hos föräldrarna fram
till deras död och ärvde då en stor summa pengar. Han har en förvaltare som
personalen trots upprepade försök inte har lyckats träffa. Förvaltaren ser till att
Nils har stora summor pengar att disponera.
Nils väger ca 130 kg, och hans stora intresse är han äter kopiösa mängder mat.
Han kräver dubbla portioner på boendet och köper också själv mat.
Personalen på boendet har försökt att påverka honom att gå till den dagliga
verksamheten, som han helt slutat att gå till efter det att han fick ärva pengar.
Han betraktar personalen som sina ”betjänter” och blir arg om han inte får
service. Hans aggressiva beteende har gjort att han ryckt loss kylskåpet från
väggen och kastat det på personalen om han inte får mat när han vill. Efter sitt
arv har Nils kunnat köpa sig mängder av mat och vill gärna använda pengarna
till att åka på färjeturer och äta obegränsat av smörgåsbordet. Nils har sedan
många år en diabetes typ II som kräver att han regelbundet tar insulin. Men han
sköter inte sin diabetessjukdom och det uppstått många komplikationer, t ex
sårinfektioner och kronisk hjärtsvikt mm. Han har också varit mycket nära att få
benen amputerade. En sköterska kommer varje dag för att ge honom insulin
men det vill han oftast inte ha. Detta har inneburit att han ibland har LPTvårdats.
Vad bör personalen göra?
Frågor för eftertanke och samtal
7 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?
Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du
främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt
att handla? Har du funderat på konsekvenserna både
för brukare, deras närstående och medarbetarna?
Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika
metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är
överens att problemet bör lösas.
8 Är det främst konsekvenserna vi ska fundera på när vi
tar ställning i olika fall?
9 Hur ser du på närhetsansvarsprincipen i relation till
brukarna och i relation till dina arbetskamrater?
4
Vad är ett gott och
meningsfullt liv?
Vad är ett gott och meningsfullt liv?
Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad har
instrumentellt värde för att ge ett gott liv?
LYCKA!
UPPFYLLDA
FLERA EGENÖNSKNINGAR! VÄRDEN! T ex:
Livsglädje
Kärlek, livsglädje,
… som enda
/lust/eufori
frihet, kunskap &
egenvärde
som enda
personligegenvärde.
existentiell
identitet
(PREFERENSHEDONISM UTILITARISM) ”OBJEKTIV
PLURALISM”
Fall för diskussion
Ommöblering?
Ella är en 50-årig kvinna med en utvecklingsstörning med autistiska drag. Efter
en ungdomspsykos fick hon också diagnosen schizofreni. Hon har problem
med talet, kan uttala vissa ord men inte riktigt formulera meningar. Hon svarar
enstavigt på tilltal och det går inte att ha en konversation med henne. När hon
har fått hjälp med att borsta tänderna kan hon t ex säga: ”Jag ska borsta
tänderna nu.” Ella har inga anhöriga och hon har en förvaltare. När hennes
föräldrar dog ärvde hon en ansenlig summa pengar. Hon bor i en egen
lägenhet om 2 rum och kök. Hon har fyra personliga assistenter som arbetar på
schema dygnet runt. Assistenterna har en säng i Ellas vardagsrum där de
övernattar.
Tre av assistenterna vill nu ”stajla” om Ellas hem som de tycker har för mycket
omoderna möbler (från Ellas föräldrahem). De vill köpa en bäddsoffa, som de
kan sova i och ta bort den gamla sängen, det gör rummet trivsammare, menar
de. Några av assistenterna har tagit ner några av tavlorna från väggen och
börjat möblera om. Förvaltaren har inga invändningar och förser assistenterna
med pengar för inköp av nya möbler. Enligt en av assistenterna känner inte
förvaltaren Ella som person. När en av assistenterna frågar Ella hur hon vill ha
det, gråter hon och svarar: ”Jag kan inte säga.”
Är det rätt att ”stajla” om Ellas hem när hon inte kan säga hur hon vill ha
det? Är det kanske troligt att hon kommer att gilla förändringen när hon
väl ser den?
Bör en personlig assistent underlätta/medverka till
sexköp?
En man vid ett LSS-boende vill åka på semesterresa till Danmark
tillsammans med sin personliga assistent. Till personalen har han
uppgett att han har för avsikt att köpa sexuella tjänster i Danmark.
Hur ska personalen förhålla sig till detta? Att köpa sexuella
tjänster i Danmark är inte olagligt.
Vad får/bör den personliga assistenten göra, t ex hjälpa mannen
att ”slå telefonnumret” men i övrigt inte vara involverade i detta?
Hur bör man ställa sig till att medverka till en handling som är
straffbar i det egna landet – som också finansierar resan?
Frågor för eftertanke och samtal
10 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?
Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du
främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt
att handla? Har du funderat på konsekvenserna både
för brukare, deras närstående och medarbetarna?
Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika
metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är
överens att problemet bör lösas.
11 Vad är din egen uppfattning om de tre olika alternativen
inför frågan om vad ett gott och meningsfullt liv är?
Påverkar din uppfattning i den frågan ditt sätt att arbeta
och förhålla dig till brukare och arbetskamrater?
5
Vilka etiska
personegenskaper bör vi
ha?
Några klassiska ”dygdelistor”
Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista
Dumdristig
Modig
Omåttlig
Måttfull
Slösaktig
Frikostig
Vulgär
Storslagen
Inbilsk
Stolt
Karriärlysten
Ambitiös
Lättretlig/vresig Tålmodig/godlynt
Skrytsam
Uppriktig
Spirituell
Pajasaktig
Inställsam
Vänlig
Avundsjuk
Empatisk
Feg
Insensibel
Snål
Lågprofilerad
Försagd
Lat
Andefattig
Blygsam
Tråkig
Gnällig
Skadeglad
Dygder enligt Paulus (d ca 65)
Kärlek, innerlig medkänsla, glädje,
frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet,
godhet, trofasthet, tålamod,
självbehärskning m fl
”Tro, hopp och kärlek … störst av dem är
kärleken.”
Benjamin Franklin 1706-90
(från 1784:)
Måttlighet, tystlåtenhet, ordning,
beslutsamhet, sparsamhet,
arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa,
hovsamhet, snygghet, lugn, kyskhet,
ödmjukhet.
Franklins modell för moralisk självuppfostran
Dygd & dag
Måttlighet
Tystlåtenhet
Ordning
Beslutsamhet
Sparsamhet
Arbetsamhet
Uppriktighet
Rättvisa
Hovsamhet
Snygghet
Lugn
Kyskhet
Ödmjukhet
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
Etiska personegenskaper för socialarbetare
Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare
• mod/civilkurage
• rättskänsla
• balanserat omdöme
• empati – lyhördhet
• vidsynthet & tolerans
• integritet
• respektfull, jämlik & vänlig grundhållning till
andra
Personegenskaper med en etisk dimension
Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare
• ansvarstagande
• kritisk självinsikt
• kreativitet
• samförståndsvilja & samarbetsförmåga
• självständighet
• saklighet & tydlighet
• social kompetens
• noggrannhet
• humor
Fall för diskussion
Ska personalen informeras om brukares hälsotillstånd?
I en kommun finns ett antal gruppbostäder enligt LSS för personer med
utvecklingsstörning. Under de senaste 2½ åren har enheterna
uppmuntras till att umgås med varandra genom att t ex fika och träffas
för aktiviteter och fira högtider tillsammans, för att öka brukarnas sociala
samvaro.
På en av enheterna har en av brukarna, Gunnar, Hepatit B och
personalen på den enheten har fått vaccination mot detta, vilket inte
vikarierna har fått. Personalen på de andra enheterna (varav många är
undersköterskor) känner inte till att Gunnar har Hepatit B och enligt
enhetschefen skulle de inte tveka att ingripa om han eller någon annan
råkar ut för olyckor, med risk för att drabbas av blodsmitta.
Enhetschefens etiska dilemma
Enhetschefen är orolig för att personalen kan komma att drabbas av
blodsmitta om de ingriper vid någon akut händelse. Ska hon informera
personalen vid de andra enheterna om att Gunnar bär på Hepatit B?
Inflytande för person som har LSS-insatser
Anne 21 år har en lindrig utvecklingsstörning och bor i ett LSS-gruppboende. Hon har
god man förordnad. Nyligen har hon gift sig enligt islam med Sammi, som saknar
uppehållstillstånd. Anne och Sammi vill bo ihop i Annes lägenhet. Enligt kommunens
riktlinjer är detta dock inte möjligt eftersom det är en lägenhet avsedd för en person med
LSS-insatser. Undantag kan dock göras från fall till fall, men LSS-handläggaren anser
inte att Anne klarar ett serviceboende tillsammans med Sammi. Sammi sover dock ofta
över hos Anne – men de smyger med detta för att inte Anne ska vräkas.
En annan hyresgäst i samma gruppboende har berättat för personalen att Anne blivit
slagen av Sammi ”tills hon nästan svimmar” och att Sammi säljer droger som han
förvarar i Annes lägenhet. Det ledde till att ledningen för boendet polisanmälde Sammi.
Anne informerades inte om detta. Några dagar senare greps Sammi. I samband med
gripandet gjorde polisen en husrannsakan i Annes lägenhet medan hon var borta.
Polisen lämnade lägenheten med ett par papperskassar.
Ledningen för gruppbostaden har valt att inte informera Anne om polisanmälan i avsikt
att skydda henne och de andra hyresgästerna och för att skapa lugn och trygghet i
boendet. Övrig personal står bakom ledningens agerande.
Personalens dilemma
En i personalgruppen, Klara, ifrågasätter dock ledningens agerande, och undrar om man
inte bryter mot LSS och självbestämmanderätten. Hon undrar om man inte borde
informera Anne om polisanmälan – och man borde inte alls gjort någon anmälan. Klara
vill inte göra någon lex Sara anmälan – men vill veta om personalen och ledningen
agerar rätt eller fel? Vad är din mening om dessa frågor?
Frågor för eftertanke och samtal
12 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna?
Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du
främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt
att handla? Har du funderat på konsekvenserna både
för brukare, deras närstående och medarbetarna?
Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika
metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är
överens att problemet bör lösas.
13 Vilka egenskaper tycker du är särskilt viktiga om man
arbetar med personer med funktionsnedsättning?
14 Vilka egenskaper tycker du att du bör sträva efter vad
gäller din relation till dina arbetskamrater och för att
bidra till en bra arbetsplats?
6
Bemötande
Ordet bemötande är belagt i svenska språket från
1734, i betydelsen 'gå i svaromål’.
Ordet bemötande i betydelsen 'uppträda mot
någon’ förekommer första gången i en titel 1979 i
uttrycket ”Vårdyrkesinriktat bemötande”.
Sedan slutet av 1990-talet har just bemötandet
blivit en nyckelfråga.
Bemötande är en handling och den säger
också något om vilket slags person man är.
Bemötandets
uttryck och sammanhang
• Språkbruk och tonfall
• Ansiktsuttryck och kroppsspråk
som framtoning och som beröring
• Tid – hur ofta och hur länge
• Sammanhang och situation
Bemötande – olika aspekter
Pedagogiska
aspekter
Personbemötande
Organisations/verksamhetsbemötande
Estetiska
aspekter
Etiska
aspekter
Nyckelord för bemötande att reflektera över
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Respekt: Artighet och hänsyn
Empati som uppmärksamhet – intresse och lyhördhet
Jämlikhet (trots att relationen är asymmetrisk i fråga om makt)
Värdighet – stil och god smak
Vänlighet
Neutralitet och opartiskhet (likabehandling – i vissa avseenden)
Saklighet, tydlighet och fasthet
Kritik och konfrontation
Stöd och uppmuntran
Empati som medkänsla
Tillit och inkludering
Vänskaplighet
Sympati
Humor
Vilka nyckelord bör vi ta bort resp komplettera med?
Fall för diskussion
Bör personal medverka till att brukare med
funktionsnedsättning kan ha sex med sig själv?
En personlig assistent är anställd hos en brukare och de båda har
gemensamt och frivilligt för assistenten kommit fram till att denne
under arbetstid ska hjälpa brukaren med att kunna ha sex med sig
själv, dvs. att onanera.
Assistentens dilemma:
Medverkar assistenten till att brukaren begår brott dvs. köper en
sexuell handling, vilket är straffbart?
Den personliga assistenten är anställd med lön från den statliga
assistansersättningen. Får denna ersättning indirekt användas för
detta ändamål?
I vilken utsträckning är överenskommelsen mellan assistenten och
brukaren att betrakta som frivillig? Är den personliga assistenten i
en beroendeställning i egenskap av anställd av brukaren?
Förskingrar släktingarna?
Olof har en utvecklingsstörning som gör att han inte riktigt förstår vad som sker i hans
omgivning och det blir ofta språkliga missförstånd. Han kan varken skriva eller läsa.
Personal vid vuxenhabiliteringen har försökt att hjälpa honom med att förstå pengars
värde och har ställt upp alla utgifter och tydliggjort dem med bilder. Eftersom Olof inte
kan hantera pengar har hans svägerska tagit hand om hans pengar och gett honom
fickpengar veckovis. Personalen uppfattar dock inte att svägerskan ger Olof det stöd
han behöver för att få inblick i sin ekonomi. Olof har ingen god man, och personalen har
försökt få till stånd ett godmanskap, men detta motarbetades av släkten som drev frågan
till hovrätten vilken gick på släktens linje. Överförmyndaren har varit inkopplad ett par
gånger. Olof skrev på ansökan om god man, men sedan fick släktingarna Olof att ta
tillbaka ansökan. Olof är mycket ensam, och släkten är viktigt för honom. Släktingarna
hotar med att Olof inte får fira jul eller åka på semester med dem om han har en god
man. Personalen har följt med Olof till banken för att få utdrag över hans ekonomi för att
sammanställa en pengapärm. De uttag som gjorts på Olofs konto går långt utöver vad
han själv förbrukar. Personalen uppskattar att det är ca 2 000 kr i månaden som
försvinner från kontot utan att gå till Olof. Personalen har träffat de släktingar som
hjälper Olof med ekonomin, men nu vägrar dessa att komma till fler träffar.
Personalens etiska dilemma
Personalen är orolig för att Olof kommer att bli av med sina pengar om inget görs.
Personalen befarar att Olof kan minsta kontakten med sina släktingar om de driver på
hårdare. Hur ska man göra för att det ska bli så bra som möjligt för Olof?
Frågor för eftertanke och samtal
15 Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka
principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat
på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du
funderat på konsekvenserna både för brukare, deras
närstående och medarbetarna?
Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika
metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är
överens att problemet bör lösas.
16 Vilka bemötandeuttryck tycker du är särskilt viktiga om man
arbetar med personer med funktionsnedsättning?
17 Vilket bemötande tycker du att du bör ha inför sina
arbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats som
utmärks av jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet?
18 Ta gärna upp andra fall eller diskussionsfrågor från kursen
som bör diskuteras ytterligare – och ta gärna upp fall från ditt
eget arbete.
Fler fall för diskussion
Gå gärna in på www.socialstyrelsen.se och klicka på
”Etik” för att se hur de olika fallen dels har bedömts ur
juridisk synpunkt, dels hur etikrådet har diskuterat. Man
kan också finna många andra fall inom LSS-området
på denna hemsida – och man kan vända sig till
etikrådet för att aktualisera egna fall.
Lättklädd i vinterkylan
Monika är en 37 årig kvinna med lindrig utvecklingsstörning och autism
och hon bor i en gruppbostad. Hon vill inte delta i daglig verksamhet.
Monika har utvecklat tvångsrutiner när det gäller mat, dryck och
tvättning. Vill helst vara ensam och tillåter inte besök i sitt rum. Hon
ligger i en tältsäng med en liten barnmadrass och utan täcke. Hon
tillåter inte somatiska undersökningar och är inte möjlig att nå med
motivation, kommunikation eller övertalning; är extremt autonom och
viljestark. Monika är normalviktig och ser frisk ut.
Varje morgon efter frukosten går hon ut från sin lägenhet oavsett vilket
väder det är. Hon tar sig med buss till olika centrum och är där under
dagen. Hon har blivit portad från flera butiker då de tror att hon stjäl.
Flera gånger har hon hämtats av polis då hon uppträder avvikande och
folk reagerar. Hon har också kommit hem med pengar och man
misstänker att hon kan ha utnyttjats sexuellt.
Situationen blev mer akut i samband med den kalla vintern då hon
ibland gick ut i ett nattlinne utan trosor i 20 minusgrader. Personalen har
fått mycket kritik av andra personer som inte är insatta i ärendet.
Vad kan och bör personalen göra?
Var ska Annie bo?
Annie är en 61-årig kvinna som har MS och en frontallobsskada. Hon är gift och
har en 16-årig dotter. Annie är mycket utagerande och saknar sjukdomsinsikt.
Hon vistas sedan en tid på en psykiatrisk klinik för en kraftig krisreaktion som
utlösts i samband med en brand i det hus hon och hennes familj bodde. Maken
och dottern har flyttat till en ny, tillfällig bostad i väntan på att lägenheten
restaureras efter branden.
Psykiatrin kan inte längre behålla Annie då hon enligt dem är utskrivningsklar.
Vid den senaste vårdplaneringen med kommunens biståndshandläggare
framgår att maken inte vill att hustrun flyttar hem då dottern är mycket rädd för
mamman, som hon uppfattar som ”helt galen”. Annie tillhör personkrets enligt
LSS och kommunen kan ordna ett boende med stöd och service. Annie
förklarar dock att hon inte vill ha något bistånd från socialtjänsten. Hon vill flytta
in hos sin make och dotter.
Pappan förstår sin dotters rädsla för mamman och kan inte tänka sig att
mamman kommer hem till honom och dottern. Han kommer då att skaffa en
annan bostad för sig och dottern och låta Annie flytta hem till
”ursprungslägenheten”. Annie kan inte klara sig själv, hon behöver mycket stöd
och hjälp från hemtjänsten och hemsjukvården.
Hur kan biståndshandläggaren resonera kring ärendet och
hur bör hon agera?