Simrishamn - Sjöbo – Skurup – Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började ……. När vi tog våra första steg…… Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder Utbildning och kompetensutveckling till professionen och till personer med egen erfarenhet Samverkans/samarbetsfrågor Kartläggning Öka kunskapen kring målgruppen vuxna med allvarliga psykiska funktionshinder Kön, ålder, språk, utbildning Levnadsförhållanden (t ex bostad, familj) Hälsa/ohälsa (inkl fysisk- och munhälsa) Funktionsförmåga/-hinder Försörjning/sysselsättning Vårdplan, insatser och samverkan Effekter av kartläggningen Ökad uppmärksamhet riktades bland annat på…. Samverkan mellan huvudmännen och med målgruppen Avsaknad av vårdplaner Avsaknad av sysselsättning hos många Föräldrar med psykisk ohälsa/barnens behov Fysisk ohälsa hos målgruppen Utbildning och kompetensutveckling Återhämtningsinriktat förhållningssätt och -arbete Bemötande Supported Employment Case Management/Resursmodellen Vardagsstöd till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Hälsa och livsstilsfrågor, egna arrangemang och studiecirklar i samverkan med ABF Österlen Utbildning och kompetensutveckling Åskådliggöra och levandehålla de två perspektiven i utbildningssammanhangen Det professionella Det egenerfarna Utbildning på alla nivåer i syfte att nå förankring och legitimitet . Politiker, Förvaltningschefer, Enhetschefer, Medarbetare God man/Förvaltare, Intresseföreningar/brukare/anhöriga Bilda utbildningsgrupper med representation från alla berörda ger samsyn och främjar samverkan Ständigt fråga efter och påminna om att ha ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt Effekter av våra utbildningssatsningar Ökad samsyn och förståelse för varandra (ansvar, uppdrag, roll, potential, resurser m m) Kunskap om att återhämtning är möjlig och förståelse för betydelsen av att inge hopp Medarbetare efterfrågar och tillvaratar brukarens kunskap om vad som varit till hjälp och nytta Brukarna efterfrågar egen utbildning och vill ha ökat eget ansvar, upptäcker de egna resurserna Ökat intresse för hälsa och livsstilsfrågor hur man kan känna ökad välbefinnande mer än att jaga kilon, laga bra och billig mat och kostråd Andra effekter och resultat……….. En skriftlig överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen…… - Organisation, ledning och uppföljning - Samordnad vårdplanering i öppenvård och slutenvård - Samordning av vårdplanering, genomförande och uppföljning - Parternas ansvar enskilt och gemensamt - Case Management/handlingsansvarig person - Brukar och anhörigsamverkan - Avvikelsehantering och tvister - Kompetensutveckling inklusive uppföljningar Ett återhämtningsinriktat arbets- och förhållningssätt ska tillämpas och utvecklas bland medarbetarna En större brukarförening bildades i vårt område Ett Brukar och anhörigråd i SÖSK startade i november 2008 Informations-Guide för vuxna med psykisk ohälsa En Guide har tagits fram för personer som bor i Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo, Skurup, eller Ystad där läsaren kan hitta uppgifter om vart man kan vända dig för att få hjälp, stöd och rådgivning. Guiden finns tillgänglig på huvudmännens hemsidor med möjlighet att skrivas ut. Innehållet uppdateras årligen Våra erfarenheter………. Brukare blivit mer aktiva med att lämna förslag och önskemål om aktiviteter och att de också är mer intresserade och beredda att verka för genomföranden Brukare är en tillgång och resurs och inte någon som ”behöver tas hand om” Utbildning bör planeras och genomföras i samverkan med intresseföreningar. Egenerfarenhets perspektivet ges en större tyngd – ”likställas” med det professionella perspektivet Våga uppdra/anställa personer med egen erfarenhet av ohälsa – Viktigt att föregå med gott exempel Några synpunkter från brukare som gått studiecirklar ….att gå en cirkel om återhämtning ger hopp och insikt att psykisk ohälsa inte alls behöver vara något kroniskt. ….man ser mer optimistiskt på tillvaron, tänker mera på sig själv samt har fått nya tankar, infallsvinklar och perspektiv som till exempel att allting kunde vara värre än det är och att man får försöka se det positiva i det man har. ….bara namnet på kursen ”Återhämtning” skapar hopp, fokusering på positivt tänkande och att se framåt och inte bakåt. ….man har börjat tänka mera positivt, fått större distans och man har fått chansen att prata ut. ”Det är som att själv spara till något man väldigt gärna vill ha….. – Det är dubbelglädje att dels klara av att spara dels att kunna köpa det man sparat till. Istället för att någon annan ordnar med allt. Då är det svårare känna en mening med det som sker eller ska göras.” Undersökning bland medarbetare apr/maj 2010 N=74 Använder du dig av ett återhämtningsinriktat arbetsoch förhållningssätt? Ja, alltid Från och till (inte alltid) Nej Vet ej KommunHälso- och sjukvård 62,5% 43,5% 35,4% 56,5% 0,0% 0,0% 2,1% 0,0% Kommentar: Arbetar man mer återhämtningsinriktat i kommunerna än i om hälso- och sjukvården? Tror du att dina patienter/klienter/brukare tycker att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Ja Ja, i viss mån Nej Vet ej Kommun 43,8% 35,4% 0,0% 20,8% Hälso- och sjukvård 39,1% 30,4% 4,3% 26,1% Vad i ditt arbetssätt (tycker du) visar på att du arbetar utifrån ett Återhämtningsinriktat arbetssätt och förhållningssätt? Kommun Hälso- och sjukvård Jag stödjer/uppmuntrar till ett ökat eget ansvar 91,7% 91,3% Jag förmedlar hopp och visar på möjligheter 89,6% 95,7% Jag lyssnar 89,6% 91,3% Jag stödjer/uppmuntrar till att våga pröva nytt och/eller försöka en gång till 83,3% 69,6% Jag utgår ifrån önskemål 79,2% 73,9% Jag lägger fokus på person och funktionsförmåga 79,2% 82,6% Kommun Hälso- och sjukvård Jag frågar hur han/hon löst liknande situation tidigare d v s "Vad har hjälpt?” 72,9% 65,2% Jag inbjuder och uppmuntrar till aktivt delaktighet och samarbete 70,8% 78,3% Jag frågar vad personal själv vill och vad som är viktigt 64,6% 47,8% Uppmuntrar och stödjer till att möta personer med liknande erfarenheter 52,1% 39,1% Jag avdramatiserar och neutraliserar psykisk ohälsa 52,1% 60,9% Jag beskriver Återhämtningsprocessen för mina patienter/klienter/brukare 47,9% 52,2% Utmaningar och framtiden Att vi fortsätter att verka i samförstånd mellan huvudmän och med de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa Att alla verksamheter inbjuder till och utvecklar inflytande för brukare/närstående Att hitta alternativa lösningar och möjligheter till arbete/sysselsättning. T ex Sociala kooperativ Hälsa och livsstilsfrågor ges en större plats i verksamheterna och rutinerna för att uppmärksamma och följa den fysiska hälsan utvecklas Att det återhämtningsinriktade förhållningssättet och arbetssättet fortsätter att utvecklas Barn och unga Modellområde Ystad-Simrishamn I sydöstra Skåne finns nästan 19 000 barn/unga, som är 0-18 år 2-3% behöver omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd…. Specialiserad nivå Specialistinsatser Första linjen nivå Tidiga insatser 1:a linjens hälso- och sjukvård, skolan, socialtjänsten Alla barn behöver …..bra föräldrar …..bra uppväxt …..en bra skola Generell nivå Hälsofrämjande Förebyggande Identifiera riskgrupper Modellområde Ystad-Simrishamn Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet – att barn och unga samt deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver den. 14 modellområden i Sverige Varje modellområde arbetar utifrån sina lokala förutsättningar Barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet Rätt insats på rätt vårdnivå , främjande av tidig upptäckt och tidiga insatser samt samverkan/synkronisering av stöd och insatser Familjen och den unge ska kunna påverka sin situation (inflytande och delaktighet) Blickar vi framåt så verkar projektet för ……. En struktur/arbetsgång inom alla verksamheter i första linjen, som är tydlig och väl känd av alla medarbetare så en tidig upptäckt följs av en tidig insats oavsett barnets/ungdomens ålder Utredning, insats och uppföljning/återkoppling har en tidsbegränsning för att motverka rundgång i basverksamheten och lösningar, som inte har önskvärd effekt på behovet Tydlighet när ett ärende behöver gå vidare från basverksamheten alt. koppla in andra resurser T ex. Barn/Elevhälsa, Socialtjänst, BUP, Barnhabilitering Förebyggande verksamhet…… T ex. Föräldrautbildning, Ökad kompetens hos medarbetare om vad som ger en god utveckling av barnens fysiska och psykiska hälsa, Instrument/verktyg för att tidigt upptäcka behov, Strategier för att alla barn ska klara skolan Det går att komma överens………. Om man vill ……….