Läs mer i Valdemarsviks Sparbanks senaste årsredovisning.
Valdemarsviks Sparbank årsredovisning 2015 Grafisk produktion: Mediahavet AB | Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Företagsmarknadschef Andreas Svensson. Baksidan: Frida Wigren, ekonomi & affärsstöd på Valdemarsviks Sparbank. Foto: © Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB. Stämman hålls 2 maj kl 18.30 i Ringarums Värdshus, Ringarum Innehållsförteckning VD-ord .............................................................................5 Förvaltningsberättelse .............................................6 Fem år i sammandrag ............................................... 9 Förslag till disposition av bankens vinst ....... 10 Resultaträkning ....................................................... 11 Balansräkning, Rapport över förändringar i eget kapital.............................................................. 12 Kassaflödesanalys .................................................. 13 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper ................................ 14 Kapitaltäckning ....................................................... 37 Styrelsens underskrifter ...................................... 39 Revisionsberättelse ............................................... 40 Bankens huvudmän, styrelse m.fl. ................... 41 Företagsstyrning ..................................................... 42 Bankens personal .................................................... 43 BYGDENS UTVECKLNG Liv, stoj och glam. Det rör sig. Det händer saker. Det är roligt. Det är fart. Bygden lever och andas. Bygden växer och utvecklas. Ja, vad är det egentligen som karakteriserar en bygd som växer? Och vad gör Valdemarsviks Sparbank för att stödja den tillväxten? V Utifrån dessa tankar har Valdemarsviks Sparbank beslutat att tillsammans med kommunen satsa flera miljoner kronor på att skapa ett pulserande, mysigt och attraktivt centrum. Det kan vi inte göra ensamma. Detta nya centrum skapas av kött och blod tillsammans med er valdemarsviksbor, närings idkare, kommunen och alla vi som vill leva och bo här. aldemarsviks Sparbank har haft devisen Bygdens besparingar till bygdens blomstring i över hundra år. Varje årtionde har krävt sitt för att förverkliga devisen. Nu tar vi ytterligare ett steg i den riktningen. Det steget handlar om att få fler att flytta hit, utveckla nya företag och befintliga, skapa innovationer och kreativa lösningar för att kunna leva och bo i Valdemarsvik. Vi har nämligen sett att orter runt om i Sverige utvecklas där människor finns. Där människorna finns, skapas också arbetstillfällen och arbetsplatser. Vi bygger om miljön som omger oss och Sparbankslokalen. Vi vill förstärka bygdens karaktärsdrag för tillväxt, och människors förutsättningar för lycka. Vi vill förstärka upp levelsen av att vi bor på en estetiskt tilltalande plats. Vi vill förstärka det offentliga rummet och knyta det både fysiskt och visuellt närmare havet. Vi vill förstärka mångfalden, det oförutsägbara och det innovativa. Sparbankstorget och våra lokaler ska vara den mötesplats som ger det ”lilla extra” för den som väljer att bo och leva här. Helt enkelt: En mötesplats, utöver det vanliga… Människor flyttar inte längre till arbetet. De flyttar dit där de trivs och har förutsättningar att bli lyckliga. Många väljer hellre att skapa sitt arbete på den ideala platsen än att flytta dit där jobben finns. Valdemarsvik är ett bra exempel på detta. Många har flyttat hit för att de vill leva och bo just här. Försörjningen har de löst genom distansarbete, starta företag eller utveckla lönsamma idéer. Håkan Eriksson vd Valdemarsviks Sparbank Därför har vi på Valdemarsviks Sparbank bestämt att vi vill stödja kanske just den avgörande faktor som får människor att välja Valdemarsvik före någon liknande livsmiljö. Vi tror nämligen att trivseln och känsla av lycka, samhörighet och en kreativ atmosfär kan vara den droppe som får flyttbägaren att välja Valdemarsvik. 5 Redovisning för verksamhetsåret 2015 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, bankens 111:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum. Sparbankens utveckling Balansomslutning Bankens balansomslutning uppgår till 1 856 Mkr (1 707 Mkr), vilket är en ökning med 8,7 %. Medelomslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 168 Mkr till 1 759 Mkr (1 591 Mkr). Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 143 Mkr (98 Mkr) till 1 606 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valdemarsvikskontot uppgår till 302 Mkr eller 19 % av den totala inlåningen. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 890 Mkr, en ökning med 39 Mkr. under året. Utlåning Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräkning ökade med 93 Mkr (187 Mkr) till 1 424 Mkr. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 1 162 Mkr, en ökning med 179 Mkr (18 Mkr) under året. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 595 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 269 Mkr (204 Mkr) eller 11,6 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 272 090 aktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 51,4 Mkr (53,1Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger anskaffningsvärdet med 38,7 Mkr. Aktierna är redovisade till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 3 089 tkr (2 748 tkr) från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 5 462 Mkr (4 970 Mkr), vilket är en ökning med 9,9 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 208 889 tkr (188 601 tkr). Bankens totala kapitalkrav är 95,1 Mkr (90,4 Mkr), vilket innebär en kärnprimärkapitalkvot på 17,6% (16,7%) Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 14,4 Mkr, vilket är en minskning med 4,1 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 13,7 Mkr. Det är en minskning med 7,6 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på minskade rörelseintäkter genom ett minskat räntenetto trots en stark volymtillväxt men det beror på de unikt låga räntenivåer som varit under året. Kostnaderna har under året ökat på grund av ökad personaltäthet från 20 till 22 årsarbetare samt att banken har investerat i marknadsföring av Valdemarsvik. Bankens provisionsnetto har ökat med 0,9 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 22, varav 12 kvinnor och 10 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. 6 1 Prognos 2016 År 2015 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2016 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen. Räntenettot förväntas sjunka något under året på grund av lägre räntemarginaler. Även provisionsnettot budgeteras att sjunka under året. Bankens omkostnader beräknas att öka under 2016 då styrelsen beslutat att investera i lokaler, fastighet samt utemiljö. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2016 än 2015. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete skett med Svenska Elviria AB gällande Riskkontrollfunktionen samt med Tjustbygdens Sparbank AB om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken har en funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller. Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredithanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Rapport till styrelsen skall lämnas kvartalsvis om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. 7 3 Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser som har någon inverkan på bankens normala verksamhet finns att rapportera efter räkenskapsårets slut. 4 8 Fem år i sammandrag Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011 5 462 9,9 4 970 9,5 4 540 9,4 4 151 8,6 3 823 4,5 Soliditet Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5) 12,8 17,6 13,5 16,7 13,2 E/T 12,9 E/T 12,7 E/T Primärkapitalrelation Total Kapitalrelation (ej år 3-5) Resultat 17,6 17,6 16,7 16,7 16,1 E/T 15,6 E/T 19,6 E/T Placeringsmarginal Rörelseintäkter/affärsvolym 1,8 1,0 2,2 1,1 2,4 1,2 2,8 1,3 3,0 1,3 Rörelseresultat/affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 0,3 4,6 0,5 7,6 0,4 7,7 0,4 6,3 0,4 7,0 Avkastning på totala tillgångar K/I-tal före kreditförluster 0,78 0,72 1,07 0,65 1,11 0,60 0,66 0,63 0,97 0,67 K/I-tal efter kreditförluster 0,73 0,60 0,63 0,72 0,69 55 1,6 0,1 34 1,7 - 56 1,4 0,1 56 1,4 0,5 65 0,8 0,1 22 2 20 2 17 2 20 2 20 2 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % Kapital Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Andel osäkra fordringar Kreditförlustnivå Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0% från 2013 och tidigare år 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total Kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på totala tillgångar Nettovinst i relation till genomsnittlig balansomslutning K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier 5 9 Resultat- och balansräkning tkr 2015 2014 2013 2012 2011 32 274 15 381 -302 3 594 50 947 -30 932 -5 581 -686 -37 199 34 963 14 519 9 3 294 52 785 -29 670 -4 610 2 856 -31 424 34 048 13 903 585 3 179 51 715 -26 077 -4 909 -1 591 -32 577 36 300 13 012 664 1 849 51 825 -28 150 -4 602 -4 737 -37 489 33 494 12 081 362 1 212 47 149 -27 065 -4 411 -1 003 -32 479 13 748 3 164 -3 209 13 703 21 361 104 -4 472 16 993 19 138 6 -3 836 15 308 14 336 -2 961 -2 707 8 668 14 670 39 -3 672 11 037 3 468 200 724 1 423 969 160 125 51 420 4 175 12 335 1 856 216 1 605 832 12 256 1 618 088 534 237 594 1 856 216 2 177 208 103 1 330 511 101 356 53 668 4 006 6 747 1 706 568 1 462 885 12 912 1 475 797 3 698 227 073 1 706 568 3 474 274 851 1 144 190 101 592 49 795 3 833 5 949 1 583 684 1 364 177 9 570 1 373 747 3 802 206 135 1 583 684 6 585 173 241 1 060 688 101 185 35 129 4 710 5 449 1 386 987 1 194 534 12 532 1 207 066 3 808 176 113 1 386 987 4 943 207 411 946 823 49 951 24 916 5 872 5 006 1 244 922 1 076 721 10 187 1 086 908 847 157 167 1 244 922 Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader1) Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2015 utgör 13 703 279,94 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2015 186 027 259,20 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 13 703 279,94 kr Reservfonden uppgår härefter till 199 730 539,14 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,6 (16,7 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 208 889 tkr (188 601 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 95 034 tkr (90 653 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 32 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 1 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Not 4 5 6 7 8 9 10 20 11 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 12 13 14 2015 39 628 -7 354 32 274 3 111 17 588 -2 207 -302 483 50 947 -30 932 -787 -4 794 -36 513 2014 46 644 -11 681 34 963 2 770 16 700 -2 181 9 524 52 785 -29 670 -927 -3 683 -34 280 14 434 -686 13 748 3 164 -3 209 13 703 18 505 2 856 21 361 104 -4 472 16 993 2015 2014 13 703 16 993 -3 182 -3 182 10 521 3 945 3 945 20 938 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 11 7 Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Kassa Belåningsbara statsskuldeförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Not 15 16 17 18 19 20 21 22 Skulder och eget kapital Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 23 24 25 26 27 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden Ställda panter 28 29 2015 2014 3 468 2 177 59 953 0 200 724 208 103 1 423 969 1 330 511 100 172 101 356 51 420 53 668 4 175 4 006 2 206 1 860 1 969 2 146 5 969 605 200 272 6 166 5 870 1 856 216 1 706 568 1 605 832 1 462 885 6 773 7 586 5 483 5 326 1 618 088 1 475 797 534 3 698 186 027 169 034 37 864 41 046 13 703 16 993 237 594 227 073 1 856 216 1 706 568 20 258 141 918 inga Rapport över förändringar i eget kapital 2014 Tkr IB eget kapital 2014-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital 2014-12-31 2015 Tkr IB eget kapital 2015-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital 2015-12-31 Reservfond 153 726 Fond för verkligt värde 37 101 3 945 3 945 15 308 169 034 Reservfond 169 034 0 16 993 186 027 41 046 Fond för verkligt värde 41 046 -3 182 -3 182 37 864 Årets resultat 15 308 16 993 16 993 -15 308 16 993 Årets resultat 16 993 13 703 13 703 -16 993 13 703 18 188 98 040 inga Totalt eget kapital 206 135 16 993 3 945 20 938 227 073 Totalt eget kapital 227 073 13 703 -3 182 10 521 237 594 8 12 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) 2015-12-31 2014-12-31 13 748 21 361 -517 787 686 3 -3 209 -236 927 -2 763 411 -4 472 11 498 15 228 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten -93 458 142 947 -5 588 -655 54 744 -183 560 98 708 -798 3 341 -67 081 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -59 951 244 -1 125 -60 832 72 0 65 -1 100 -963 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -6 088 210 280 204 192 -68 044 278 324 210 280 2015-12-31 2014-12-31 3 468 200 724 204 192 2 177 208 103 210 280 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa 1 13 Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Valdemarsviks Sparbank 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 april 2016. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 2 maj 2016. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Banken har gjort bedömningen att nya och ändrade standarder ej har någon väsentlig påverkan på bankens finansiella rapporter för denna gällande period. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtids tillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som banken förväntas få. Utöver dessa bedöms inte övriga nyheter påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkerhetsredovisning. IFSR 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpling av tillåten givet att EU antar standarden, vilket man planerar att göra under 2016. 10 14 De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. ”Fair Value Option”. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Banken ser idag inte att de nya reglerna kan väsentlig komma att påverka bankens resultat och balansräkning. De övriga förändringarna som IASB:s normgivning och som EU godkänt eller förväntas att godkänna, men som ännu inte trätt i kraft avser följande: - IFSR 9 Finansiella instrument - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation - Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equtiy Method in Separate Financial Statements - IFRIC 21 Avgifter - Årliga förbättringar av IFRS (2010-2012), (2011-2013), (2012-14) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan 15 11 En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna provisionerdel förav utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sättutan enligt nedan: Provisioner ocherhåller avgifteravgifter som äroch en integrerad effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt som justering av Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och som ärränteintäkter. en integreradSådana del av effektivräntan, som provisionsintäkt effektivräntan påavgifter resultatraden avgifter utgörsredovisas främst avinte uppläggningsavgifter för utan lån. som justering av effektivräntan påavgifter resultatraden Sådana avgifter utgörs främstutförs av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och som ärränteintäkter. intjänade i takt med att tjänsterna löpande 11 Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Provisioner och avgifter som avgifter är intjänade i takt med att utförs Till dessa avgifter hör främst och provisioner förtjänsterna ställande löpande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras Till hör främst avgifter ochutförs. provisioner för ställande av finansiell Dessasom avgifter och provisioner periodiseras somdessa intäktavgifter över den period som tjänsten Till dessa avgifter hör också degaranti. ersättningar sparbanken erhåller vid Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. förmedling av lån fonder till bank annan bank. Vid förmedling av och lån till annan som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat Vid förmedling till annan bank som också inbegriper ettredovisas ansvar förintäkten kreditförluster de förmedlade lånenför(dock maximerat till en viss andelavavlån under året intjänad förmedlingsprovision) löpandepånetto efter avräkning kreditförlust. Vid förmedling till annan bank som också inbegriper ettredovisas ansvar förintäkten kreditförluster de förmedlade lånenför(dock maximerat till en viss andelavavlån under året intjänad förmedlingsprovision) löpandepånetto efter avräkning kreditförlust. till en viss andel av undersom åretärintjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter intjänade när en viss tjänst utförts Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, Till dessa och provisioner hörsom olikatjänsten typer av provisioner köp av värdepapper försig kunds aviseringsavgifter, betaloch avgifter kreditkortsavgifter i de fall utförs över enför period som inte sträcker över räkning, ett kvartalsbokslut. Dessa Till dessa och provisioner hörsom olika typer avutförs provisioner köp av värdepapper försig kunds aviseringsavgifter, betaloch avgifter kreditkortsavgifter de fall över enför period som inte sträcker över räkning, ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet ärtjänsten relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. betaloch kreditkortsavgifter de fall somärtjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, Provisionskostnader Här redovisasoch kostnader mottagna tjänster i den månsom de inte är attvid betrakta som av ränta, ex kostnader förredovisas clearing och bankgiro, depåavgifter avgifter för till UC. Transaktionskostnader beaktas beräkning denteffektiva räntan ej här. Här redovisasoch kostnader mottagna tjänster i den månsom de inte är attvid betrakta som av ränta, ex kostnader förredovisas clearing och bankgiro, depåavgifter avgifter för till UC. Transaktionskostnader beaktas beräkning dent effektiva räntan ej här. depåavgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultatoch av avgifter finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av transaktioner. finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: värde på de tillgångar och skulder som redovisas - enligt Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt fair value option. -- enligt Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas fair value option. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas fair value option. - enligt Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. -- Realisationsresultat från finansiella tillgångar sompåkan säljas Realiserade och orealiserade värdeförändringar derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Valutakursförändringar - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Valutakursförändringar -Allmänna Valutakursförändringar administrationskostnader Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter av aktuell skatt och skatt. aktuellt år, med tillämpning av gällande Aktuell skatt är utgörs skatt som ska betalas elleruppskjuten erhållas avseende Aktuell skatthitärhör skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuelltår. år, med tillämpning av gällande skattesats, även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare Aktuell skatthitärhör skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuelltår. år, med tillämpning av gällande skattesats, även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare skattesats, även justering av aktuell skattskatt hänförlig till tidigare år. tidigare år. Under Skatthit påhör årets resultat redovisas aktuell och skatt avseende Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Under Skatt instrument på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisaslånefordringar, i enlighet medaktier reglerna IAS 39eget ochkapitalinstrument ÅRKL. Finansiellaoch instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan ochi andra obligationsfordringar. Finansiella instrument och redovisas i enlighet med reglerna IAS 39eget ochkapitalinstrument ÅRKL. Finansiellaoch instrument som redovisas i balansräkningen på återfinns tillgångssidan lånefordringar, aktier ochi andra obligationsfordringar. Bland skulder ochinkluderar egetvärderas kapital leverantörsskulder samt derivat. balansräkningen på återfinns tillgångssidan lånefordringar,samt aktier och andra eget kapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder ochinkluderar eget kapital leverantörsskulder derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen Redovisning i och borttagande frånskuld balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga Redovisning i och borttagande frånskuld balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen En tillgång tas bort för fråndel balansräkningen rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen överfinansiell dem. Detsamma gäller av en finansiell när tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i En finansiell tillgång tas bort för från balansräkningen när rättigheterna avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller del av en finansiell tillgång. skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gällerEn förfinansiell del iav en finansiell skuld. över dem. Detsamma delutsläcks. av en finansiell tillgång. skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller pågäller annatför sätt Detsamma gällerEn förfinansiell del av en finansiell skuld. avtalet fullgörs eller på sätt utsläcks. gäller för del avett ennettobelopp finansiell skuld. En finansiell tillgång ochannat en finansiell skuld Detsamma kvittas och redovisas med i balansräkningen endast när det föreligger En finansiell tillgång en finansiell skuld ochavsikt redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det realisera föreligger en legal rätt att kvittaoch beloppen samt att det kvittas föreligger att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt En finansiell tillgång en finansiell skuld ochavsikt redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det realisera föreligger en legal rätt att kvittaoch beloppen samt att detkvittas föreligger att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt tillgången och reglera skulden. en legal rätt attreglera kvitta beloppen tillgången och skulden. samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 12 16 12 12 Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. 17 13 Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringsinstrumentet effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 512 tkr (474tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. 18 1 Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 19 15 Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75–2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 20 16 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Sparbanken har genom ett avtal med Svenska Elviria AB en självständig riskkontrollfunktion direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av bankens risker. Beträffande regelefterlevnad (compliance) har banken tecknat ett avtal med Tjustbygdens Sparbank AB om samarbete. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i dualitet. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. 21 Kreditriskexponering, brutto och netto 2015 Nedskrivning/ Total Nedskrivnin Redovisat Avsättning kreditriskg/ värde exponering Avsättning (före nedskrivning) Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 1 Krediter mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 3 Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra närings-fastigheter Företagsinteckning 5 Övriga varav: kreditinstitut Summa Värdepapper7 Statspapper och andra offentliga organ 6 - AAA Säkerställda obligationslån - AAA - utan rating Summa Övrigt Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering6 Kreditriskexponering, brutto och netto 2014 168 394 752 70 844 525 432 99 600 146 263 542 230 200 724 1 779 289 59 953 12 676 168 391 349 70 844 525 432 98 975 143 575 536 270 200 724 1 766 613 1 204 155 13 684 96 11 013 51 22 550 515 064 200 724 562 458 0 59 953 59 953 0 91 178 8 994 160 125 91 178 151 131 8 994 8 994 3 403 625 2 688 5 960 91 178 8 994 160 125 168 377 665 70 748 514 419 98 924 121 025 21 206 30 750 20 258 51 008 0 30 750 20 258 51 008 0 9 435 9 435 30 750 10 823 41 573 1 990 422 12 676 1 977 746 1 364 721 613 025 Total Nedskrivnin Redovisat Nedskrivning/ Avsättning kreditriskg/ värde exponering Avsättning (före nedskrivning) Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 1 Krediter mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 3 Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper7 Säkerställda obligationslån - AAA Summa Åtaganden Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering6 368 378 371 74 601 407 549 99 647 142 830 545 094 208 103 1 648 460 368 374 947 74 601 407 549 98 966 139 350 540 875 208 103 1 636 656 1 072 844 101 356 101 356 101 356 101 356 101 356 101 356 18 188 18 188 18 188 18 188 5 913 5 913 12 275 12 275 1 756 200 1 180 113 576 087 1 768 004 3 424 681 3 480 4 219 11 804 11 804 368 362 448 69 228 404 117 98 827 115 309 22 547 12 499 5 373 3 432 139 24 041 518 328 208 103 563 812 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 17. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 0 tkr (0 tkr) 7 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i 22 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 17. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 0 tkr (0 tkr) 7 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för såväl privat och företag används även av 42 Swedbank och andra sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra fordringar tkr Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa tkr Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa Derivat och säkringsredovisning 2015 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Total summa Derivat och säkringsredovisning 2014 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Total summa 2015 2014 5 065 4 367 13 403 22 835 10 232 123 24 185 34 540 2015 2014 343 178 1 093 467 690 629 1 436 645 331 977 1 010 339 624 273 1 342 316 22 835 18 896 3 939 34 541 30 427 4 114 22 835 14 819 8 016 34 541 30 427 4 114 12 676 9 694 2 982 11 805 10 396 1 409 333 484 1 090 485 689 443 1 423 969 321 581 1 008 930 624 273 1 330 511 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 11 000 11 000 >5 år Total 0 - 53 000 53 000 >5 år Total 0 - 70 000 70 000 42 000 42 000 Positiva marknadsvärden 0 - Negativa marknadsvärden 116 116 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 17 000 17 000 53 000 53 000 23 Positiva marknadsvärden 0 - Negativa marknadsvärden 120 120 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens styrelse har fastställt att bankens likvida medel skall uppgå till 200 Mkr +/- 25 Mkr exklusive inlåning från kommuner. Om likviditetsreserven riskerar att understiga den lägsta nivå styrelsen beslutat om överstigande 30 dagar så ska bankens beredskapsplan för likviditetsrisk aktiveras. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering, 2015 Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än Längre än Längre än 5 Utan löptid 3 mån men 1 år men år Kontraktuellt återstående högst 1 år högst 5 år löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassa 3 468 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut 200 724 Utlåning till allmänheten 74 824 Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar 275 548 Skulder Inlåning fr allmänheten 1 467 242 Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital 1 467 242 Total skillnad -1 191 694 129 953 443 340 100 172 739 311 36 541 129 953 603 465 739 311 49 544 84 422 449 67 930 71 398 4 174 1 605 831 250 385 49 544 -13 003 84 422 45 531 449 603 016 739 311 3 468 59 953 200 724 1 423 969 100 172 67 930 1 856 216 59 953 36 541 Summa redovisat värde 254 559 -183 161 250 385 1 856 216 0 Likviditetsexponering, 2014 Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Längre än Längre än Längre än 5 Utan löptid 3 mån men 1 år men år Kontraktuellt återstående högst 1 år högst 5 år löptid (redovisat värde) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Övr. tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlåning fr allmänheten Övriga skuldposter och eget kapital Summa skulder och eget kapital Total skillnad 64 421 66 598 2 177 208 103 1 330 511 101 356 64 421 1 706 568 4 370 1 462 885 243 683 243 683 248 053 -181 455 1 706 568 0 2 177 208 103 93 459 42 403 147 658 25 168 362 750 76 188 684 241 301 562 42 403 172 826 438 938 684 241 1 340 881 40 015 76 364 1 255 1 340 881 -1 039 319 40 015 2 388 76 364 96 462 1 255 437 683 684 241 Summa redovisat värde De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 51 420 tkr dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. 24 44 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 631tkr (23 tkr). Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk (Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/-200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen. Vid utgången av 2015 uppgick ränterisken till 3 932 tkr eller 1,99 % av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. Sparbanken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 53 Mkr. Swaparnas verkliga värdet netto uppgick till -116 tkr. (-120 tkr). 2015 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder Ränteexponering Högst 1 mån Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuld-förbindelser Längre än 1 mån men högst 3 mån 0 Längre än 3 mån men högst 6 mån 0 0 Utlåning till kreditinstitut 200 724 Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta erhålls 1 683 200 883 924 627 808 13 596 1 489 444 27 342 1 489 444 -605 520 Kumulativ exponering -605 520 2014 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder Ränteexponering 0 Längre än 1 Längre än 3 år men högst år men högst 3 år 5 år 39 969 Längre än 5 år 19 984 0 Utan ränta Totalt 3 468 3 468 0 59 953 200 724 627 808 13 596 78 476 137 100 172 0 20 752 218 617 20 121 45 788 38 634 449 27 342 45 788 38 634 600 466 -32 192 53 000 Högst 1 mån Längre än 6 mån men högst 1 år 47 946 Längre än 1 mån men högst 3 mån 15 754 Längre än 3 mån men högst 6 mån 20 752 1 423 969 67 930 71 398 100 172 67 930 1 856 216 0 4 174 12 790 237 595 1 605 831 12 790 237 595 449 0 254 559 1 856 216 -17 882 218 168 20 121 -183 161 -11 000 -42 000 0 -13 128 163 040 183 161 Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 Längre än 3 år men högst år men högst 3 år 5 år 183 161 Längre än 5 år 0 Totalt Utan ränta 45 25 erhålls 1 Kumulativ exponering 2014 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder Ränteexponering 53 000 -605 520 Högst 1 mån 47 946 Längre än 1 mån men högst 3 mån 15 754 Längre än 3 mån men högst 6 mån -11 000 -42 000 0 -13 128 163 040 183 161 Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 Längre än 3 år men högst år men högst 3 år 5 år 183 161 Längre än 5 år 0 Tillgångar Kassa 2 177 2 177 45 208 103 Utlåning till kreditinstitut 208 103 Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta 1 erhålls 638 175 846 278 554 265 1 351 989 Kumulativ exponering -505 711 1 Totalt Utan ränta 554 265 8 238 32 060 90 343 7 430 25 168 76 188 0 8 238 57 228 166 531 7 430 29 434 54 824 21 015 1 209 1 351 989 29 434 54 824 21 015 -505 711 524 831 -46 586 70 000 89 120 42 534 1 330 511 64 421 66 598 101 356 64 421 1 706 568 46 4 370 16 608 227 073 1 462 885 16 608 227 073 1 209 46 248 051 1 706 568 36 213 165 322 7 384 -17 000 -53 000 0 61 747 174 069 181 453 0 0 -181 453 181 453 0 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -631 tkr ( (-23 tkr) Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Banken bedriver inte någon aktiehandel för egen räkning och har inte heller aktier i handelslager. Bankens aktieinnehav består endast av strategisk aktieinnehav i Swedbank AB, Sparbankernas Kort AB och Sparbankerns Försäkrings AB. Innehavet i dessa aktier avräknas från bankens kapitalbas och förändring av aktiekursen påverkar därför inte bankens kapital. Förändring av aktieinnehavet beslutas av sparbankens styrelse. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 26 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 2015 28 38 723 863 14 39 628 38 765 2014 899 43 839 1 905 1 46 644 45 134 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Summa räntenetto -17 -6 756 -1 342 -581 -7 354 32 274 0 -11 149 -1 062 -532 -11 681 34 963 2015 2014 1,77 2,09 1,83 2,82 0,45 2,20 3,45 0,83 2015 3 089 22 3 111 2014 2 748 22 2 770 2015 4 147 7 200 296 89 4 281 1 575 17 588 2014 4 095 6 248 405 112 4 369 1 471 16 700 2015 -1 674 -220 -313 -2 207 2014 -1 841 -100 -240 -2 181 Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) % 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 27 47 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr Räntebärande värdepapper Valutakursförändringar Summa 2015 -510 208 -302 2014 -236 245 9 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Summa 2015 -510 208 -302 2014 -236 245 9 2015 375 108 483 2014 372 152 524 2015 -11 319 -4 254 -2 352 -80 -1 037 -1 310 -20 352 2014 -10 238 -3 780 -2 161 -11 -929 -989 -18 108 -588 -4 148 -2 202 -553 -733 -549 -1 807 -10 580 -30 932 -574 -4 113 -1 750 -538 -1 072 -604 -2 911 -11 562 -29 670 9 Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa 28 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader tkr Löner Sociala kostnader Summa 2015 SparÖvriga bankens anställda ledning 3 667 7 652 1 492 2 762 5 159 10 414 2014 SparÖvriga bankens anställda ledning 3 636 6 602 1 609 2 171 5 245 8 773 Av sparbankens pensionskostnader på 2 432 tkr (2 172 tkr) avser 663 tkr (660 tkr) sparbankens VD. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till en tidigare VD uppgår till 302 tkr (382 tkr). Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning utgöres av styrelsen, VD och ytterligare 4 tjänstemän, tillsammans 12 personer. (11 personer). Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Arbetstagarrepresentant och VD erhåller inte styrelsearvode. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året eller under föregående år. Ersättning till verkställande direktören för 2015 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare SammanGrundlön / Sammanträ trädesstyrelsedesarvoden arvode arvoden tkr Krister Steén, ordförande 133 67 Jan Karlsson, vice ordförande 89 40 Lars Sjödahl 45 29 Anna Nilsson 67 49 Maria Jonsson 67 40 Malin Moen 67 40 Christer Hultgren 45 40 Nils Hamberg 22 9 Verkst. direktören 1 374 0 Övr bankledning (4 personer) 2 293 0 Summa 4 202 314 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare SammanGrundlön / Sammanträ trädesstyrelsedesarvoden arvode arvoden tkr Krister Steén, ordförande 89 62 Jan Karlsson, vice ordförande 67 57 Nils Hamberg 44 47 Anna Nilsson 44 49 Maria Jonsson 44 49 Malin Moen 44 36 Verkst. direktören 1 386 0 Övr bankledning (4 personer) 2 250 0 Summa 3 968 300 2015 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 60 209 269 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 663 739 1 402 Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 0 127 127 Summa 200 129 74 116 107 107 85 31 2 097 3 368 6 314 2014 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 63 141 204 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 660 606 1 266 Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 120 120 Summa 151 124 91 93 93 80 2 109 3 117 5 858 Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Verkställande direktören och chefen för Ekonomi & Affärsstöd är undantagna från systemet med vinstandelar Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser i huvudsak tjänstebil. 29 Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleant Summa 2015 256 15 495 15 751 2014 136 13 259 13 395 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,1 (0,1) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,1 (0,1) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 5 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.valdemarsvikssparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt 2015 2014 12 10 22 12 8 20 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2015 2014 4 5 3 4 2 3 2 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG Internrevisionsuppdrag 2015 2014 248 215 305 323 Deloitte Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader 2015 -1 209 -318 -3 000 -267 -4 794 tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 30 2014 -1 011 -334 -2 130 -208 -3 683 12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster 2015 2014 -83 -5 302 52 -4 636 271 3 710 -686 5 259 -15 246 2 668 2 856 2015 3 300 -136 3 164 2014 0 104 104 2015 2014 -3 210 1 -3 209 -4 472 0 -4 472 2015 2014 % 13 Bokslutsdispositioner tkr Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt 2015 % tkr Resultat före skatt 16 912 Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Redovisad effektiv skatt 22,0% 1,0% -4,0% 19,0% 15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m Verkligt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska staten - svenska kommuner - utländska stater Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Summa 31 0 59 953 0 59 953 3 721 172 -682 3 209 2015 Redovisat värde (uppl a) 0 59 953 0 59 953 0 -47 -47 2014 21 465 22,0% 1,8% -2,8% 20,9% 4 722 383 -610 4 495 2014 Redovisat värde (uppl a) Verkligt värde 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16 Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa 2015 2014 196 620 4 104 0 200 724 207 065 650 388 208 103 2015 2014 1 436 645 22 835 12 676 1 423 969 1 342 316 34 541 11 805 1 330 511 17 Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Individuellt värderade osäkra lånefordringar Förändring av nedskrivningar, tkr Ingående balans 1 januari 2014 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderlig nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2014 19 716 15 -2 667 Ingående balans 1 januari 2015 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 11 805 -53 -3 710 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2015 4 634 12 676 -5 259 11 805 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr Verkligt värde 91 178 8 994 100 172 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 2015 Redovisat värde 91 178 8 994 100 172 100 172 1 172 32 Verkligt värde 101 356 0 101 356 2014 Redovisat värde 101 356 0 101 356 101 356 1 356 19 Aktier och andelar tkr Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec. nedan Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Antal Företag Aktier Swedbank AB stam Sparbankernas Kort AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa 2015 51 420 51 420 50 908 512 2014 53 668 53 668 53 194 474 Börsvärde Redovisat värde 272 090 68 387 50 908 0 0 50 908 68 444 51 420 Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014 10 593 1 100 -3 160 8 533 7 779 0 0 7 779 18 372 1 100 -3 160 16 312 Ingående balans 1 januari 2015 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2015 8 533 1 125 -643 9 015 7 779 0 0 7 779 16 312 1 125 -643 16 794 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2014 -9 083 -750 3 160 -6 673 -5 456 -177 0 -5 633 -14 539 -927 3 160 -12 306 Ingående balans 1 januari 2015 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2015 -6 673 -610 474 -6 809 -5 633 -177 0 -5 810 -12 306 -787 474 -12 619 Redovisade värden Per 1 januari 2014 Per 31 december 2014 1 510 1 860 2 323 2 146 3 833 4 006 Per 1 januari 2015 Per 31 december 2015 1 860 2 206 2 146 1 969 4 006 4 175 2015 7 193 200 2014 3 269 272 20 Materiella tillgångar tkr 21 Övriga tillgångar tkr Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa 33 53 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa 2015 458 831 4 877 6 166 2014 105 1 206 4 559 5 870 23 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2015 2014 1 601 732 4 100 1 605 832 1 462 238 647 1 462 885 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 42 194 204 066 1 355 234 370 019 4 338 1 605 832 59 490 182 209 1 217 171 325 132 4 015 1 462 885 2015 1 817 1 367 462 302 2 825 6 773 2014 2 524 2 322 430 382 1 928 7 586 2015 518 4 716 249 5 483 2014 806 4 304 216 5 326 24 Övriga skulder tkr Negativt värde på derivatsäkringsinstrument Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Pensionsutfästelse Övriga skulder Summa 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 34 54 26 Obeskattade reserver tkr Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2015 Utgående balans 31 december Summa obeskattade reserver 2015 2014 398 136 534 502 -104 398 0 0 534 3 300 3 300 3 698 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 2014-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde 2014-12-31 37 101 3 945 41 046 Ingående redovisat värde 2015-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde 2015-12-31 41 046 -3 182 37 864 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara nettovinsten. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa 2015 2014 10 485 9 773 20 258 6 562 11 626 18 188 2015 2014 30 750 111 168 141 918 0 98 040 98 040 29 Åtaganden tkr (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa 35 55 30 Finansiella tillgångar och skulder 2015 Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 2014 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkn ingen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori 3 468 0 0 200 724 1 423 969 0 50 297 50 297 6 166 1 634 327 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 59 953 Andra finansiella skulder Innehav för handelsändamål 0 0 0 Fin tillg som bestäms tillhöra denna Lånefordringar och kundfordringar 0 161 248 Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas 1 605 832 101 356 5 870 1 546 661 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori 2 177 208 103 1 330 511 0 101 356 0 49 875 51 420 4 956 5 483 1 616 271 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkn ingen Derivat som används i säkringsredovisning Andra finansiella skulder 1 817 1 817 Derivat som används i säkringsredovisning Innehav för handelsändamål 0 53 668 0 53 668 1 462 885 0 0 2 524 5 062 5 325 1 473 272 2 524 Nivå 3 0512 512 0- Summa 160 125 51 420 211 545 1 817 1 817 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden, redovisade till anskaffningsvärde 2015 tkr Obligationer Aktier och andelar Summa Derivat Summa Nivå 1 160 125 50 908 211 033 0 - 2014 tkr 1 Obligationer Aktier och andelar Summa Derivat Summa Nivå 1 101 356 53 194 154 550 0 - 36 Nivå 2 001 817 1 817 Nivå 2 2 524 2 524 Nivå 3 474 474 - Summa 101 356 53 668 155 024 2 524 2 524 Summa redovisat värde Verkligt värde 3 468 3 468 59 953 200 724 1 423 969 59 953 200 724 1 423 969 100 172 51 420 6 166 1 845 872 1 605 832 1 817 4 956 5 483 1 618 088 100 172 51 420 6 166 1 845 872 1 605 832 1 817 4 956 5 483 1 618 088 Summa redovisat värde Verkligt värde 2 177 208 103 1 330 511 2 177 208 103 1 330 511 101 356 53 668 5 870 1 701 685 1 462 885 2 524 5 062 5 325 1 475 796 101 356 53 668 5 870 1 701 685 1 462 885 2 524 5 062 5 325 1 475 796 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Bankens innehav av aktier i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. 31 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring. Sparbanken har per 2015-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 162 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2015 på 6 089 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 660 Mkr och försäkringssparande på 229 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 3 572 tkr respektive 967 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 32 Kapitaltäckning Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de uppgifter som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2014:12). Föreskrifterna innehåller bestämmelser, om tillsynskrav som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013, om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag och om ändringen av förordningen (EU) nr 648/2012. Övriga upplysningar om kapitaltäckningen lämnas på bankens hemsida www.valdemarsvikssparbank.se. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. 60 37 Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; tkr Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk - varav Schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav 2015 199 730 9 159 208 889 2014 188 601 0 188 601 87 262 87 262 7 772 95 034 82 837 82 837 7 816 90 653 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. tkr Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78% därav) - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Summa primärt kapital 2015 2014 237 594 0 -37 864 199 730 227 073 2 574 -41 046 188 601 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital 37 864 -28 705 9 159 12 622 -12 622 0 Total kapitalbas 208 889 188 601 2015 1 188 513 17,6% 17,6% 17,6% 3,5% 2,5% 1% 2014 1 129 640 16,7% 16,7% 16,7% 2,5% 2,5% - 2015 2014 3 675 37 177 33 075 8 742 1 428 729 2 436 87 262 3 332 29 764 32 383 9 534 5 140 811 1 873 82 837 2015 2014 7 772 7 772 7 816 7 816 95 034 90 653 Kapitalrelationer och buffertar Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation Buffertkrav Varav kapitalkonserveringsbuffert Varav kontracyklisk buffert Kapitalkrav tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Summa tkr Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 113 855 tkr (föregående år 97 948 tkr). Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs årligen och utvisar att banken har en betryggande kapitalbuffert, utöver det lagstadgade kapitaltäcknings kravet. 38 61 39 40 HUVUDMÄN OCH STYRELSE Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder Valda av Valdemarsviks Kommun: Andersson Hans G Valdemarsvik Andersson Thord Valdemarsvik Beckman Lars Gusum Carlsson Anders Gryt Edström Karlsson Tryserum Anette Larsson Beatrice Skrickerum Svensson Marianne Ringarum Lindahl Hans Skrickerum Karlsson Ewa Valdemarsvik Carlsson Örjan Gusum Lundberg Erik Gryt Olauson Erland Ringarum Lööf Urban Gusum Moberg Freddy Valdemarsvik Nilsson Anna Gryt Paakkari Majlis Valdemarsvik Nilsson Lena Valdemarsvik Valda av Västerviks Kommun: Hellner Annica Edsbruk Karlsson Göran Ukna Carlsson Mikael Västervik Karlsson Lars-Inge Gamleby Stackelberg Wolter Ukna Valda av Åtvidabergs Kommun: Svensson Brittmari Åtvidaberg Jonsson Kenneth Fåfalla Carlsson Erik Åtvidaberg Vald första gången 2011 2011 2007 2015 2006 Vald t.o.m år 2019 2019 2019 2019 2019 2015 2015 2015 2015 1986 1998 2015 1988 2011 1989 2011 2015 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2019 2007 1995 2015 2015 1998 2019 2019 2019 2019 2019 2009 1998 2015 2019 2019 2019 Bankens Styrelse Ordinarie ledamöter: Hultgren Christer Jonsson Maria Nilsson Anna Steén Krister, ordf Karlsson Jan, v ordf. Sjödahl Lars Eriksson Håkan, VD Moen Malin Hjelte Jonna 2015 2007 2001 2001 1986 2015 2008 2013 2013 2017 2017 2016 2018 2018 2018 t.v 2016 Vald första gången 2011 2007 2009 2008 2003 Vald t.o.m år 2019 2019 2019 2019 2019 Ringarum Edsbruk Gusum Valdemarsvik Valdemarsvik Valdemarsvik Edsbruk Östra Ed Gryt Gryt Valdemarsvik Valdemarsvik Ringarum Västra Ed Valdemarsvik Valdemarsvik Gusum Gryt Valdemarsvik Ringarum 2014 2007 1985 2009 1991 2005 2015 2002 1995 1996 1998 2015 1996 2002 1994 2011 2005 2001 2012 2014 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2018 2018 Revisorer: Valda av huvudmännen: Deloitte AB Höckerfelt Gunvor Aukt. Revisor 2015 2019 2011 2011 2012 1995 1998 2016 2016 2016 2016 2016 Valda av huvudmännen: Moen Malin Valdemarsvik Jonsson Maria Valdemarsvik Davidsson Myriam Valdemarsvik Larsson Torbjörn Ukna Östersten Henrik Tryserum Johansson Bo Jonsson Karin Karlsson Jan Melander Linda Lindström Bertil Pettersson Göran Nilsson Suzanne Sääf Margareta Ek Lena Jacobsson Per-Inge Lindqvist Irene Falk Claes Sandberg Lars-Erik Sörensson Leif Abrahamsson Roger Hultgren Christer Kemle Cecilia Steén Krister Karlsson Joakim Rolandson Anna Kalmar Valberedning Melander Linda Jacobsson Per-Inge Edström-Karlsson Anette Karlsson Göran Lindkvist Irene Sekr. sammankallande Eriksson Håkan, VD 41 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. 17 av dessa väljs av Valdemarsviks kommun, 5 huvudmän väljs av Västerviks kommun och 3 huvudmän väljs av Åtvidabergs kommun. Återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa finns i årsredovisningen i särskild förteckning i denna årsredovisning. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Linda Melander, Per-Inge Jacobsson, Anette Edström-Karlsson, Göran Karlsson och Irene Lindkvist. Sparbankens VD är sekreterare och sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 9 ledamöter varav 1 personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är 4 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i särskild förteckning i denna årsredovisning. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 9 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden,delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 1 42 Personalen i Valdemarsviks Sparbank Februari 2016 Håkan Eriksson, VD 0123-129 10 [email protected] Privatmarknad Jenny Ihregren-Svensson, chef Marita Franzén Lena Djerf Marie Djerf Ulf Rödin Eleonor Sandberg Jonna Hjelte Victoria Wirbing Göran Stern 0123-129 29 0123-129 19 0123-129 22 0123-129 30 0123-129 27 0123-129 26 0123-129 17 0123-129 20 0123-129 23 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Företags-/ skog och lantbruksmarknad Andreas Svensson, chef Ewa Jonsson Ulrica Karlsson Lindberg Peter Sporre Max Johansson Roger Edström 0123-129 40 0123-129 21 0123-129 41 0123-129 42 0123-129 44 0123-129 43 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Ekonomi & Affärsstöd Thomas Hammarbäck, chef Anneli Johansson Hillevi Lindstrand Roger Östling Eva Asklöf Frida Wigren 0123-129 15 0123-129 16 0123-129 18 0123-129 49 0123-129 14 0123-129 24 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Gusum Jonna Hjelte Eleonor Sandberg 0123-129 17 0123-129 26 [email protected] [email protected] Compliance Officer Mikael Wettermark 0490-815165 Riskcontroller Lars o Andersson [email protected] (inhyrd från Tjustbygdens Sparbank) 0123-129 00 [email protected] (inhyrd från Svenska Elviria AB) 43 Storgatan 15 | Box 144 | 615 23 Valdemarsvik | Växel 0123-12900 E-post: [email protected] | www.valdemarsvikssparbank.se | www.facebook.com/valdemarsvikssparbank
© Copyright 2024