allt från fullmäktige

KLINIK & VETENSKAP
NIPT är ett genombrott
i fosterdiagnostiken
REFLEXION
En lång väg till
läkarjobb i Sverige
#22-23
2016
Tidskrift från Sveriges läkarförbund • Sedan 1904 • 1 Juni 2016 • vol 113 • 1069–1128
ALLT FRÅN
FULLMÄKTIGE
Lägg till EZETROL (ezetimib) 10 mg direkt
till en statin, för ytterligare reduktion
av kardiovaskulära händelser1
RESULTAT AV
A DENNA
LANDMARK STUDIE
STUD ÄR
INKLUDERAD I UPPDATERAD
UPPDATE
FÖRSKRIVNINGSINFORMATION
PREVENTION AV
KARDIOVASKULÄRA HÄNDELSER1
NY I
NDI
KAT
ION
IMP
BAS
ERA
D PÅ
NEW RESU
ENG LTAT
PUB
LAN
D JO LISE
URN RADE
AL O
S
F M I
EDIC
IN 2
ROV
E-IT
EZETROL är indicerat för att minska risken för
kardiovaskulära händelser hos patienter med
kranskärlssjukdom som har akut koronarsyndrom
i sjukdomshistorien, när det används som tillägg
till pågående statinbehandling eller när det
initierats samtidigt med en statin.
EZETROL® (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC februari 2016) tabletter 10 mg.
Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin som tilläggsterapi till diet för patienter med:
• primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart.
• homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDL-aferes) kan ges.
• homozygot familjär sitosterolemi
EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos
vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras.
Prevention av kardiovaskulära händelser: EZETROL är indicerat för att minska risken för kardiovaskulära händelser hos patienter med kranskärlssjukdom som har akut koronart syndrom (AKS) i sjukdomshistorien. EZETROL kan läggas till redan insatt statinbehandling eller sättas in samtidigt
som statinbehandling påbörjas.
Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör
produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning.
EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning
utan känd orsak.
Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se www.fass.se.
Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner.
EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright © 2012 MSP Singapore Company, LLC.
För mer information vid förskrivning samt priser och förpackningar, se www.fass.se
msd.se
1. SPC EZETROL February 2016 (Section 4.1). 2. Cannon CP, Blazing MA, Giugliano RP et al. Ezetimibe Added to Statin Therapy after
Acute Coronary Syndromes. N Engl J Med. 2015;372:2387–2397.
Copyright (c) 2015 MSD International GmbH, a subsidiary of Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA
03-17-CARD-1178522-0000 mars 2016
INNEHÅLL
#22–23 2016
1 till 15 juni
Bevakning från
Läkarförbundets
fullmäktigemöte.
Foto: Dan-Axel Hallbäck
Foto: Göran
Segeholm
1121
Huggormsbett är inte ofarliga – varje år hamnar cirka 200 människor på sjukhus på grund av
ormbett.
n NYHETER
1074 Problem i Stockholm att få
n KLINIK & VETENSKAP
1076 Läkarförbundets fullmäk-
1094 Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är en arbetsdiagnos analogt till hjärtsvikt. Kommentaren
1081 Inga investeringar i
1096 Nya rön: Första steg mot
1082 Utbildningsansvar måste
1096 Ögonskador från
randa inom gynekologi
tigemöte: »Ersättningssystemen motverkar kontinuitet«
företag som sysslar med fossila
bränslen, alkohol eller tobak
förtydligas i vårdvalet
1084 Alla i styrelsen valdes om
n DEBATT
skräddarsydd behandling vid
giftstruma
innebandy – skyddsglasögon
minimerar risken
1097 Viktigt att känna till re-
sistensläget vid behandling av
urinvägsinfektion hos barn
1086 Personer med hjärnska-
1097 Tilltagande depression
1088 Snabbare införande av
1098 NIPT är ett genombrott i
1089 Mycket att vinna på multi-
1102 Långsiktigt arbete sänkte
da missgynnas vid tillämpning
medicinsk etik
disciplinär handläggning
kopplades till ökad demensrisk
fosterdiagnostiken Översikt
frekvensen vårdrelaterade
infektioner Vårdutveckling
1091 »Vi vill bara dö,
tillsammans, utan att
ha ont. Kan du inte
göra något?«
Läs Olivia Marsh Landens
krönika om 90-åriga Siris
önskan.
n KULTUR
1121 Sommaren är här – men
också huggormen
1123 Slutord från en allmänläkare
n MÄNNISKOR & MÖTEN
ALLTID I LÄKARTIDNINGEN
1073 SIGNERAT För-
bundets arbete för
en ST av god kvalitet
1108 MEDLEM Information från Sveri-
ges läkarförbund
1110 LEDIGA TJÄNSTER
Med platsannonser
1125 MÄNNISKOR &
MÖTEN
Nästa
nummer!
av Läkartidningen
utkommer den
15 juni.
1125 Landstinget vägrade
bekosta färdigcentrifugerade
urinprov
Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas
av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org).
Oacceptabelt att
tvingas till en
förlängd ST
»OM INGENTING GÖRS kommer ett 30-tal
ST-läkare i allmänmedicin i Stockholms län nästa år att få förlänga sin
ST för att de inte kunnat randa sig i
gynekologi.« Så börjar en nyhetsartikel som vi publicerade på Läkartidningen.se den 25 maj och som
även återfinns på sidan 1074 i detta
nummer. Eliya Syed, som arbetar som
ST-läkare på Solna Centrum Vårdcentral och är ordförande i en ledningsgrupp för ST-läkare inom allmänmedicin som arbetar för att problemet ska
få en lösning, förklarar:
– Om alla gynmottagningar som
finns i Stockholm tog emot skulle det
inte vara något större problem. De priv
vvata gynmottagningarna har i sina avtal enbart att de ska utbilda, men inte
hur, var, när, vem och vilka volymer, så
utbildningsansvaret efterlevs inte. Det
resulterar i att en del av oss inte får en
plats.
Detta är naturligtvis en oacceptabel
situation. Stockholms läns landsting
är dock medvetet om problemet och
arbetar för att lösa det. En snabb lösning är önskvärd.
Läs gärna även vår omfattande rapportering från Läkarförbundets fullmäktigemöte som ägde rum
i Stockholm den 24
och 25 maj, se sidorna
1076–1084. Krav på ersättning för övertidsarbete, en säker arbetsmiljö och äldre läkares
rätt att slippa jourarbete nattetid var
några frågor som
diskuterades.
Pär Gunnarsson,
chefredaktör
1071
Läkartidningen
Volym 113
Plats
H508
Besök Läkartidningens
tält i Almedalen 2016
Ett 20-tal seminariepass kommer att arrangeras i Läkartidningens tält under årets Almedalsvecka.
Här kan du lyssna och delta i intressanta och lärorika diskussioner i vårdrelaterade frågor.
Markera i kalendern redan nu! Programmet uppdateras löpande.
Välkommen till oss på Strandvägen, H508!
Program Almedalen 2016
MÅNDAG 4 juli
09.40 – 10.35 Sv. Barnläkarföreningen
Åldersbedömning – nya möjligheter?
Ola Nilsson, docent, Sv. Barnläkarföreningen. Lars
Sandman, prof. i hälso- och sjukvårdsetik, Linköpings
univ. Anna Bärtås, ordf. Sv. Barnläkarföreningen
09.40 – 10.35 Sveriges läkarförbunds
chefsförening
Läkarnas roll i kvalitetsarbetet.
10.50 – 11.45 Sjukhusläkarna
Föräldrar med beroendeproblematik – vad gör
samhället för det lilla barnet?
Elisabet Näsman, prof. i sociologi, Uppsala univ. AnnCristine Jonsson, utredare, Folkhälsomyndigheten.
Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala
barn- och ungdomsvården, Socialdepartementet
Den medicinska forskningen behöver forskande
läkare! Hur skapar vi de rätta förutsättningarna
och incitamenten för att fler läkare och medicine
studerande ska välja en forskarbana?
Kenneth Lindahl moderator, överläkare, PhD. Anna
Nilsson Vindefjärd PhD, generalsekreterare Forska
Sverige. Anders Blanck, vd Lif. Christoph Varenhorst
PhD, specialistläkare. Kevin Afshari, forskande STläkare.
11.45 - 13.00 SYLF
12.00 – 13.00 Sjukhusläkarna
10.50 – 11.45 Sv. Barnläkarföreningen
Framtidens ledarskap i hälso- och sjukvården.
Per Bleikelia, sjukhuschef, Ringerike sykehus, Norge,
som föreläser om sin ledarstil med fokus på att
tt skapa
förutsättningar för det goda mötet mellan läkare och
patient.
14.10 – 15.05 AstraZeneca Nordic-Baltic
Vilka utmaningar och möjligheter finns för
introduktion av nya cancerbehandlingar idag?
Jonas Andersson, (L) VGR, SKL. Maria Landgren,
läkemedelschef, Region Skåne, SKL. Karolina Antonov,
Lif. Katarina Johansson, ordf. Nätverk mot cancer. Per
Karlsson, prof. Sahlgrenska univ. sjukh. Moderator:
Pär Gunnarsson, chefredaktör Läkartidningen.
15.20 - 16.15
Bayer
16.30 - 17.25
SFAM
Hur når vi Socialstyrelsens mål för den strokeförebyggande vården – är ökad patientmedverkan
nyckeln?
Ämne meddelas inom kort.
TISDAG 5 juli
Heldag med
Human vård – back to basic.
13.15 - 14.10
Distriktsläkarföreningen
Ämne meddelas inom kort.
14.30 – 15.45 Sveriges läkarförbund
Vad kan vi lära av Norges primärvård?
16.00 – 17.00 Sveriges läkarförbund Student
Ämne meddelas inom kort.
ONSDAG 6 juli
08.30 – 09.25 SBU
Hur kan vi förhindra förlossningsskador? Diskussion
kring ny rapport från SBU.
Eva Uustal, överläkare gynekologi och obstetrik,
Linköpings univ. Sigurd Vitols, prof. och med.
sakkunnig, SBU. Mia Fernando, fysioterapeut och själv
förlossningsskadad. Moderator: Gabriella Ahlström.
09.40 – 10.35 Sanofi Pasteur MSD
12.00 – 12.50 Läkartidningen
Efter Macchiarini – hur går vi vidare?
Bosse Lindquist, journalist SVT. Karin DahlmanWright, rektor KI. Sven Stafström, generaldirektör,
Vetenskapsrådet. Moderator: Pär Gunnarsson,
chefredaktör Läkartidningen.
13.00 – 13.55 LÖF
Många vinnare på bättre patientsäkerhet - vad kan vår
organisation göra?
Pelle Gustafson, chefläkare Löf. Heidi Stensmyren,
ordförande Sveriges läkarförbund. Emma Ölmebäck,
gruppchef för vård och omsorg Kommunal,
Vårdförbundet och SKL samt politiker.
14.10 – 15.05 Svensk Socialmedicinsk
förening
Önskas jämlik vård och hälsa? Då är det dags att öka
den socialmedicinska kompetensen i landstingen.
15.20 – 16.15 Lipus
Ämne meddelas inom kort
TORSDAG 7 juli
08.30 – 09.25 SYLF
Kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
– mer än bara fler händer.
Frukost och rundabordssamtal.
12.00 – 12.45 Sveriges läkarförbund
och Natur & Kultur
Boksamtal: ”Alkohol, droger och hjärnan” av
Markus Heilig.
14.10 – 15.05 Sveriges läkarförbunds
arbetsgrupp för klimat och hälsa
Tema klimat och hälsa.
Hon, han eller hen – vem har rätt till skydd mot HPV?
Moderator: Pär Gunnarsson, chefredaktör
Läkartidningen.
10.50 – 11.45 Försvarsmedicincentrum
Ska försvarsmakten utbilda våra läkare?
Foto: Region Gotland
08.30 – 09.25 Sveriges läkarförbund
Ny vision för framtidens sjukvård.
Lennart Adamsson, Traumacentrum, Karolinska
Univ. sjukh. Magnus Blimark, Arméöverläkare,
Försvarsmedicincentrum. Hans Lönroth, kirurg,
Sahlgrenska univ. sjukh. Moderator: Pär Gunnarsson,
chefredaktör Läkartidningen.
OBS! Mer info om seminarierna finns på
www.almedalsveckan.info/event/list
SIGNERAT
Förbundets arbete
för en ST av god kvalitet
P
ersonligen har jag alltid förknippat denna tid på
året med drömmar och förväntningar. Som student på det kommande sommarlovet och som
yrkesverksam på semester och välbehövd avkoppling. Men det är också förknippat med att
göra bokslut över de gångna månaderna.
Läkarförbundet har precis genomfört årets fullmäktigemöte och vi har haft goda möjligheter att
titta tillbaka på vad vi som förbund har presterat det
senaste året. På utbildningssidan har vi haft förmånen att ha många viktiga projekt igång parallellt: en
moderniserad grundutbildning, en ny process för integration av läkare från länder utanför EU/EES, fortbildning och arbetet med höstens forsknings- och
innovationspolitiska proposition för att nämna några. En del av dessa kräver ett långsiktigt påverkansarbete, andra kortare tid. Ett av de arbeten som nu är i
hamn är Läkarförbundets rekommendationer för de
allmänna kompetenserna i ST.
Den 1 maj 2015 trädde Socialstyrelsens nya
föreskrift och allmänna
råd om ST (SOSFS 2015:8)
i kraft. En av nyheterna i
denna var att man gjorde om strukturen för och
förtydligade de specialitetsövergripande delmålen, a- och b-delmålen,
de allmänna kompetenserna i ST. A-delmålen är gemensamma för alla
specialiteter medan b-delmålen är det för merparten.
Socialstyrelsen har i målbeskrivningen lämnat ett
stort utrymme för tolkning av delmålen, ett så kallat
frirum. Enligt en del för stort, men personligen tycker jag att det ger professionen möjlighet att på ett bra
sätt påverka vad vi tycker är viktigt att ta till vara i
specialiseringstjänstgöringen och vad som krävs för
att varje individ ska känna sig väl rustad som färdig
specialist. Det är dock viktigt att ha i åtanke att alla
ST-läkare varken bör eller ska stöpas i samma mall.
Vi är alla olika individer med olika behov, erfarenheter och förväntningar.
»Det är dock viktigt
att ha i åtanke att
alla ST-läkare
varken bör eller
ska stöpas i samma
mall.«
Det Socialstyrelsen däremot har varit mycket
tydlig med är att ett uppnått a- och b-mål inom en
specialitet ska kunna tillgodoräknas inom en annan
specialitet utan krav på kompletteringar eller tillägg.
Tanken är att det ska bli enklare för dem som byter
specialitet under resans gång eller vill dubbelspecialisera sig och att det ska bli lättare att anordna utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter. Detta ställer krav på en samsyn kring vad ett
uppnått delmål innebär, oavsett specialitet och vart
i landet man jobbar. På paperet kan detta te sig som
ett enkelt projekt men i verkligheten finns det en rad
intressekonflikter inbyggda i systemet. Vi vill gärna
värna det vi uppfattar som viktigt för den egna specialiteten och för den del där vi verkar i sjukvårdssystemet.
För att underlätta specialitetsföreningarnas fortsatta arbete med delmålen har Läkarförbundet fungerat samordnande i arbetet med de allmänna kompetenserna. Arbetet drog igång med två workshopdagar där representanter för specialitetsföreningar och
studierektorer från hela landet deltog. Jag vill särskilt
tacka alla dem som deltog för deras värdefulla bidrag,
deras engagemang och kloka synpunkter. En arbetsgrupp har sedan färdigställt arbetet, och via ett remissförfarande har alla specialitets- och yrkesföreningar samt studierektorer kunnat lämna synpunkter.
Läkarförbundets rekommendationer är ett
stödjande dokument som syftar till att förbättra
ST genom att underlätta tolkningen och samsynen
kring de gemensamma a- och b-delmålen. Det är
viktigt att poängtera att rekommendationerna inte
innehåller extra krav på utbildningsaktiviteter utan
syftar till att ge rekommendationer utifrån befintligt
regelverk. Vi har även valt att uppmärksamma handledning och bedömning av kompetens lite extra för
att underlätta för handledare och ST-läkare. Exempelvis finns det under varje delmål tips på ämnen att
ta upp under handledning, och bedömningsmetoder
har fått ett eget avsnitt.
Genom detta arbete har en del av mina förväntningar på den stundande sommaren infriats, och jag
hoppas att vår rekommendation ska bidra till en ST
av god kvalitet och i förlängningen till kompetenta
läkare.
Sofia Rydgren Stale
S
ledamot, Läkarförbundets
förbundsstyrelse; ordförande i
utbildnings- och forskningsdelegationen
b sofi[email protected]
sofia.rydgren.stale@slf
1073
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER
Problem i Stockholm att
få randa inom gynekologi
Om ingenting görs kommer ett 30-tal ST-läkare i
allmänmedicin i Stockholms
län nästa år att få förlänga
sin ST för att de inte kunnat
randa sig i gynekologi. Läget
är akut, enligt Eliya Syed,
ST-läkare och ordförande
i en grupp som arbetar för
att få till en förändring.
– Om alla gynmottagningar som finns i Stockholm tog
emot skulle det inte vara något större problem. De privata
gynmottagningarna har i sina
avtal enbart att de ska utbilda,
men inte hur, var, när, vem och
vilka volymer, så utbildningsansvaret efterlevs inte. Det
resulterar i att en del av oss
inte får en plats, säger Eliya
Syed, som arbetar som ST-läkare på Solna Centrum Vårdcentral och är ordförande i en
ledningsgrupp för ST-läkare
inom allmänmedicin som arbetar för att problemet ska få
en lösning.
Det finns även en ekonomisk aspekt för de mindre
mottagningarna, menar hon.
I gynekologi blir ST-läkarna inte lika självgående som
inom andra områden, vilket
innebär att handledarna inte
kan ta emot lika många egna
patienter.
Just nu försöker ST-läkarna
skapa opinion för att lösa frågan.
– Bristen på randningsplatser inom gynekologi kommer
i slutändan att leda till att det
är färre specialister inom allmänmedicin som blir klara.
Det finns ett begränsat antal
ST-platser inom allmänmedicin, och då kan inte några nya
ST-tjänster tillsättas, säger
Eliya Syed.
Att korta ner randningstiden på gynekologi för att lösa
den akuta situationen är inget
bra alternativ, tycker hon.
– Är man på ett ställe bara
1074
Läkartidningen
#22–23 2016
en månad lär man sig ju inte
lika mycket. Tar man bort vår
enda möjlighet att vara på gyn
blir det inte bra.
Mats Ek, överläkare och
medicinsk rådgivare på hälsooch sjukvårdsförvaltningen
i Stockholms läns landsting,
håller med om beskrivningen
av läget.
– Om vi inte gör någonting
är det ett 30-tal personer som
blir klara nästa år som saknar
sidoutbildningsplatser i gynekologi. Men vi jobbar för att
det inte ska bli så. Problemet att få fram utbild-
ningsplatser i gynekologi för
ST-läkare i allmänmedicin har
funnits i flera år, men har nu
accentuerats. Flera faktorer
bidrar, enligt Mats Ek. Antalet
ST-läkare i allmänmedicin har
ökat i Stockholms läns landsting från 365 till 550 under de
senaste åtta–tio åren. Utbildningsplatserna har tidigare
främst funnits på sjukhusen,
men allteftersom de blir mer
subspecialiserade hamnar de
allmängynekologiska ärendena mer i öppenvården och i
vårdvalet. Andra specialistutbildningar, som akutmedicin,
konkurrerar också om platserna, berättar han.
Vad gör ni nu för att
lösa problemet?
ST-läkarna i allmänmedicin i Stockholm riskerar att få förlänga sin
utbildning för att de inte har fått sidoutbildningsplatser i gynekologi. En
del av problemet är, enligt Eliya Syed, som arbetar som ST-läkare på en
vårdcentral i Solna, att de privata mottagningarna inte lever upp till det
utbildningsansvar de har i sina vårdvalsavtal.
Foto: Maj-Lis Koivisto
en innebär kortare placeringar
och sämre kvalitet?
– Det är en risk. Men det är
svårt för mottagningar att ta
emot en person om tiden blir
för kort. Vi försöker hålla utbildningslängden till ungefär
åtta veckor.
Har mottagningarna ekonomiska skäl att inte ta
emot ST-läkare?
– Vi har tillsatt
– Visst är det så,
Läs mer!
två studierektodet är ett av probleArtikeln Utbildningsansvar måste förtydrer som på deltid
men. Inom gyneligas i vårdvalet på
systematiskt går
kologi är det en rätt
sidan 1082.
igenom vilka öppenkort placering, åtta
vårdsmottagningar vi
veckor, och initialt
kan ordna platser i och
behövs rätt mycket handvilka mottagningar som redan
ledning. Men man ska komma
har utbildningsplatser som
ihåg att ST-läkaren är en fri
kan ta emot fler. Vi pratar med
nyttighet, det är hemmavårdsjukhus utomläns också.
centralen som betalar lönen.
De besök som ST-läkaren tar
emot genererar också intäkter
Landstinget ska ordna särskilda
till mottagningen.
kurser som gör att ST-läkarFör att locka fler
na är bättre förberedda när de
öppenvårdsmottagningar att
kommer till sin placering.
ta emot ST-läkare kan landsDet finns en oro bland ST-läkartinget skriva tilläggsavtal som
na i allmänmedicin att lösning-
ger en extra ersättning. Vissa
verksamheter har avtal sedan
tidigare, men fler avtal kommer att skrivas, enligt Mats Ek.
I avtalen inom det fria vårdvalet finns skrivningar om att
ta emot ST-läkare, men antalet
är inte preciserat. Landstinget har inte haft möjlighet att
konkretisera volymen, säger
Mats Ek.
Så de mottagningarna slipper
undan sitt utbildningsansvar?
– »Slipper undan« är fel
ordval, de är inte ovilliga att
ta emot ST-läkare. Men visst
finns det utrymme för förbättringar i avtalen, säger Mats Ek.
Och ett förslag på förbättring kommer från ST-läkaren
Eliya Syed, ordförande i ledningsgruppen för ST-läkare
inom allmänmedicin:
– Utbildningsansvaret för
ST-läkare inom allmänmedicin bör konkretiseras i vårdvalsavtalen med de privata
gynaktörerna, säger hon.
Maj-Lis Koivisto
NYHETER
TABELL. Kommunal sektor enligt befattningsklassificering AID – 2015
Samtliga
medellön
Kvinnor
medellön
Män
medellön
Kvinnors lön
i % av mäns
lön/diff kr
Läkare/chef direkt underställd
nämnd/styrelse (A)
112 410
107 571
114 747
94/–7 176
6,1
2,2
8,0
Läkare/chef på mellannivå (B)
90 764
89 603
91 579
98/–1 976
2,3
2,0
2,6
Läkare/chef 1:a linjen (C)
78 131
76 753
79 276
97/–2 523
1,1
0,8
1,4
Överläkare med visst ansvar (F)
uttalat forskningsansvar
76 734
77 373
76 381
101/992
2,4
4,4
1,4
Överläkare med visst ansvar (L)
bakjour, medicinskt ansvarsområde
73 118
71 940
73 788
97/–1 848
2,9
2,8
3,0
Överläkare
72 082
71 194
72 946
98/–1 752
2,5
2,6
2,3
Distriktsläkare med visst ansvar (F)
uttalat forskningsansvar
79 236
76 855
81 618
94/–4 763
3,7
2,1
5,4
Distriktsläkare med visst ansvar (L)
bakjour, medicinskt ansvarsområde
77 782
75 863
79 398
96/–3 535
3,0
2,4
3,3
Distriktsläkare
73 810
72 653
75 283
97/–2 630
2,9
2,7
3,1
Specialistläkare med visst ansvar (F)
uttalat forskningsansvar
62 917
61 500
64 050
96/–2 550
– 1,1
1,0
– 4,5
Specialistläkare med visst ansvar (L)
bakjour, medicinskt ansvarsområde
62 805
62 814
62 795
100/19
3,4
4,4
2,4
Specialistläkare
59 672
59 487
59 929
99/–442
2,5
2,4
2,8
ST-läkare
44 108
43 962
44 345
99/–383
2,1
2,2
1,9
Leg läkare, vikarie m m.
41 529
41 166
42 004
98/–838
2,2
2,2
2,2
AT-läkare
31 587
31 460
31 781
99/–321
2,8
2,3
3,5
Ej leg läkare, vikarie m m.
30 539
30 476
30 615
100/–139
2,0
1,5
2,6
Samtliga
59 477
56 958
62 332
91/–5 374
1,4
1,6
1,3
Befattning
Läkare spred patientuppgifter
på Facebook – riskerar åtal
En privatläkare som lade ut
sekretessbelagda uppgifter
om en patient på Facebook
riskerar nu åtal för brott
mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan.
Kliniken där läkaren arbetar hotas av nedläggning,
och de sekretessbelagda
uppgifterna ska enligt Sydsvenskan ha lagts ut i en
Facebook-grupp till stöd för
kliniken. En kvinna hade i
ett inlägg i gruppen kritiserat läkaren för att ha feldiagnostiserat en släkting,
och läkaren svarade då med
att lägga ut uppgifter om
kvinnans sjukdomshistoria.
Uppgifterna låg ute i över en
vecka innan de togs bort.
Kvinnan anmälde hän-
delsen till Inspektionen för
vård och omsorg, IVO, som
i ett förslag till beslut bedömer det inträffade som ett
brott mot tystnadsplikten.
Om bedömningen står sig ef-
ter att berörda parter fått
säga sitt kommer läkaren
troligtvis att få kritik från
IVO, samtidigt som det lämnas in en åtalsanmälan om
brott mot tystnadsplikten,
ett brott som kan ge böter
eller fängelse i upp till ett år.
Privatläkaren har sagt
att han agerade i affekt när
han lade ut informationen
och att han som ovan Facebook-användare trodde att
meddelandet var privat.
Michael Lövtrup
Kollektiv löneutveckling %
Alla 2014–15
kvinnor
män
Fortfarande
skillnader i lön
mellan könen
h Kvinnliga läkare tjänar fortfarande mindre än de manliga
kollegerna. Det visar ny lönestatistik från Läkarförbundet.
I genomsnitt tjänar kvinnliga
läkare 5 374 kronor mindre i
månaden än manliga kolleger,
och skillnaderna är större för
de högre befattningarna, som
består av en större andel manliga
läkare.
Läkarkåren i kommun och
landsting har haft en kollektiv
löneutveckling på 1,4 procent
mellan 2014 och 2015. Om man i stället tittar på
löneutvecklingen för »identiska
individer« på samma befattning
– det vill säga en grupp innehållande samma individer både 2014
och 2015 – var den 3,3 procent
för kvinnor och 3,2 procent
för män mellan de båda åren.
I november 2015 var medellönen för »identiska individer« på
befattningen överläkare utan
särskilt ansvar 72 184 kronor,
vilket kan jämföras med 70 212
kronor 2014.
Anna Sofia Dahl
I KORTHET
UNGA LÄKARE MISSNÖJDA MED IT-MILJÖN PÅ JOBBET
Läs mer!
Du hittar det
senaste på
Läkartidningen.se
h Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta
med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den
IT-miljö de möter i sitt arbete. Det visar en undersökning
som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. Totalt 439 läkare svarade på webbenkäten. s
VITESFÖRBUD MOT ÖVERTID I UPPSALA LÄN
h Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad
arbetstidslagen tillåter, 350 övertidstimmar per anställd och år.
Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag vid vite av 300 000 kronor. Huvudskyddsombudet Anna RaskAndersen tror att beslutet kommer att göra skillnad. s
AKUT SJUKDOMSUTBROTT BLAND OPERATIONSPERSONAL PÅ NÄL
h 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus blev den 24 maj akut sjuka och fick andningsproblem. De
anställda hade, enligt NU-sjukvårdens presstjänst, rört sig inom
ett begränsat område. Inga patienter drabbades.
Någon förklaring till vad som orsakade de problem som drabbade personalen fanns inte vid denna tidnings pressläggning. Efter
sjukdomsutbrottet stängdes några operationssalar, och planerade
operationer ställdes in medan lokalerna undersöktes. s
1075
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER FULLMÄKTIGEMÖTE 2016
Hela styrelsen valdes om och Sveriges läkarförbund Student
fick formellt sitt nya namn när Läkarförbundet höll
fullmäktigemöte i Stockholm den 24–25 maj. Det blev också
lång debatt om stopp för investeringar i företag som sysslar
med fossila bränslen, alkohol eller tobak.
Foto: Alla bilder tagna av Göran Segeholm om inget annat anges
»Ersättningssystemen
ttningssys
motverkar kontinuitet«
Bättre ersättningssystem var en av
nyckelfaktorerna som lyftes upp när
den bristande kontinuiteten i vården
diskuterades under en hearing som
inledde årets förbundsfullmäktige.
sjuka och multisjuka behöver ett ombud
in i vården som förmedlar och samordnar,
och som har kunskap inte bara om klinikens kompetens utan också om andra alternativ inom och utanför landet.
Läkarförbundet har i en färsk enkät visat
att patientlagens bestämmelse om fast
vårdkontakt fått litet genomslag i vården
och att många läkare inte ens känner till
den (LT 21/2016).
Hearingen inleddes med att Fredrik
Lennartsson, generaldirektör för Vårdanalys, och Calle Waller, vice ordförande för
Prostatacancerförbundet, fick kommentera enkätens resultat.
Fredrik Lennartsson konstaterade att
resultaten återspeglar vad myndigheten
sett i egna undersökningar: att den svenska vården har problem med att tillhandahålla god kontinuitet. Men han var tveksam till Läkarförbundets krav att återinföra patientansvarig läkare, PAL.
En fråga som väcktes av moderatorn Bengt
– Mycket talar för att läkare har en viktig
roll, men jag tror på en modell där man
anpassar det för olika patienters behov.
Calle Waller tyckte att det var synd att
utredningen inte redde ut begreppen patientansvarig läkare och fast vårdkontakt.
– PAL är mer till för att tillgodose behovet av trygghet och kontinuitet och att
jag slipper upprepa mig. Men fast vårdkontakt är något mer: särskilt de kroniskt
1076
Läkartidningen
#22–23 2016
Westerberg var om kontinuitet är viktig
för den medicinska kvaliteten. Sverige gör
ju, trots de väldokumenterade kontinuitetsproblemen, bra ifrån sig resultatmässigt.
– Jag tror att kontinuitet är viktig, för
även om du till sist får rätt behandling så
kan resan dit vara alltför lång och komplicerad och kräva alltför mycket av patien-
ten, menade Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande.
Bengt Westerberg undrade även om det
kan finnas konkurrerande intressen hos
läkarkåren som försvårar kontinuitet.
Dag Larsson (S), ordförande för Sveriges
Kommuner och landstings hälso- och
sjukvårdsdelegation, tyckte inte att han
upplevt det.
– Jag har träffat väldigt mycket vårdpersonal och det samfällda önskemålet är
kontinuitet och fast vårdkontakt.
Men Fredrik Lennartsson trodde att det
kan finnas en motsättning mellan kraven
på kontinuitet och personalens önskemål
om förläggning av arbetstiden.
– Att få mer systematik i hur man schema-
KONTINUITET BÖR BLI
KVALITETSINDIKATOR
Malmö läkareförening hade inga problem
att få stöd för en motion om att Läkarförbundet ska verka för att kontinuitet i vården
ska få status som kvalitetsindikator.
Att kontinuitet stärker patient–läkarrelationen, skapar trygghet för patienten,
underlättar informationen och främjar ett
empatiskt bemötande var argument som
köptes utan invändningar av såväl förbundsstyrelsen som fullmäktige. Styrelsen
påpekade att en central del i det nya sjukvårdspolitiska programmet är att fortsätta
arbeta för en bättre läkarkontinuitet.
lägger och planlägger läkares arbetstid
är en nyckelfaktor för att få ett bättre utnyttjande av både läkarnas och patienternas tid.
Agneta Karlsson (S), statssekreterare
vid Socialdepartementet, menade att dålig kontinuitet innebär ett ineffektivt resursutnyttjande. Hon pekade liksom flera
andra på ersättningssystemens roll:
– Jag tror att i och med att fokus handlat om valfrihet och tillgänglighet har
man byggt upp system för att monitorera
och styra mot valfrihet och därmed också ersättningssystemen. I den meningen har det fokus som varit på senare år
motverkat kontinuitet, och det visar ju
I KORTHET
FOKUS SKA SÄTTAS PÅ »UTSATTA
GRUPPERS« OHÄLSA
h Läkarförbundet ska verka för
ett ökat preventivt arbete för
att minska psykisk ohälsa bland
läkare, med särskilt fokus på
utsatta grupper. Beslutet togs
samtidigt som fullmäktige avslog
ett ursprungligt yrkande från
Kvinnliga läkares förening om att
Läkarförbundet skulle genomföra en kartläggning över psykisk
ohälsa och sjukskrivningstal,
och varför det ökar hos framför
allt unga kvinnor, samt skapa en
åtgärdsplan för att komma till
rätta med problemet. s
»Ensam
patient, många
doktorer. Det
brukar vara
tvärtom.«
Calle Waller, vice ordförande,
Prostatacancerförbundet,
inleder sitt inlägg om patientens
perspektiv på läkarkontinuitet.
LÄKARE SKA SLIPPA REMITTERA
TILL »ALTERNATIV« VÅRD
En hearing om läkarkontinuitet inledde mötet. På bilden Dag Larsson (S), ordförande i Sveriges Kommuners och landstings hälso- och sjukvårdsdelegation, och i bakgrunden Inger
Ros, Riksförbundet HjärtLung, och Fredrik Lennartsson, Vårdanalys.
både Vårdanalys och Göran Stiernstedts
utredningar.
Heidi Stensmyren menade att väldigt
detaljinriktade ersättningssystem motverkar kontinuitet genom att försvåra en
individanpassad vård. Hon ville hellre se
mer generella system.
– Det finns system som premierar att
patienten återkommer till samma läkare.
Att primärvården har en viktig roll i att
åstadkomma kontinuitet var alla eniga
om. Enligt patientlagen har man rätt att
välja en fast läkarkontakt i primärvården,
men undersökningar visar att många som
behöver det saknar en sådan. Heidi Stensmyren pekade flera gånger på vikten av
att kunna lista sig hos en läkare i stället
för på en vårdcentral.
– Det finns landsting som arbetar aktivt
h Läkarförbundet ska verka för
att huvudmän inte ska kunna
kräva att läkare skriver remisser
till vårdgivare där behandling med specifik terapeutisk
med att man listar sig på läkare för att
indikation sker med substanser
man har insett att listning på ett hus kansom inte genomgått vetenskaplig
ske inte hjälper patienten.
prövning. Beslutet togs trots att
Dag Larsson höll med om att man behöförbundsstyrelsen bland annat
ver se över ersättningssystemen och var i
invände att vissa kliniker kan
princip positiv till att se över även listerbjuda annan vård som uppningssystemet i primärvården.
fyller kraven på vetenskap
– Det vore mycket bättre om man
och beprövad erfarenhet
Fler texter om
listade sig på en läkare, men jag beoch att det bör vara möjligt
fullmäktigemötet
tvivlar att det är möjligt. Vi har enoratt remittera till sådan
på sidorna
ma problem med bemanningen i privård. s
1078–1084.
Läs mer!
märvården i stora delar av landet.
Agneta Karlsson hoppades mycket på
regeringens och Sveriges Kommuner och
landstings arbete med den nya visionen
om e-hälsa.
– Jag tror att många av de problem vi
har diskuterat här kan vi lösa med modern teknik.
Michael Lövtrup
NEJ TILL FÖRSLAG OM
MOMSFRIA GRÖNSAKER
h Malmö läkarförening fick
inte gehör för sitt förslag att
Läkarförbundet ska verka för
momsbefrielse för frukt och
grönt. s
1077
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER FULLMÄKTIGEMÖTE 2016
Strategi 2020
– femårig
verksamhetsplan antagen
h Med några mindre ändringar
antog förbundsfullmäktige den
nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020.
Bland annat lades det till ett
delmål om att förbundet ska
verka för att nya medicinska
landvinningar ska komma vården
till del.
Modellen med femåriga verksamhetsplaner ska underlätta
f
för
ör förbundet
att arbeta mer
långsiktigt, då många av Läkarförbundets mål är av sådant slag
som tar längre tid än ett år att
uppnå. Det gäller exempelvis ny
lagstiftning. Målen ska samtidigt
vara mer uppföljningsbara än tidigare för att göra det lättare att
utvärdera hur förbundsstyrelsen
arbetat med dem.
En lång rad av målen i verksamhetsplanen baseras på det
nya sjukvårdspolitiska programmet, som även det antogs av
fullmäktige. Helhetsgrepp på
ledarskapsfrågan
Michael Lövtrup
Läs mer! Tidigare artiklar på Läkartidningen.se:
b Läkarförbundet inför »femårsplan«
b Läkarförbundets sjukvårdspolitiska
program: Hållbart arbetsliv ny huvudpunkt i förslaget
»Jag heter
kontrolläkare
2, förr hette jag
Gunnar Söderqvist. Det är ett
litet bakslag i
förhållande till
patientlagen
2015.«
Gunnar Söderqvist, Stockholm, i
diskussionen om läkarkontinuitet,
om hur han benäms i patientkallelser.
1078
Läkartidningen
#22–23 2016
Björn Hansell, Sylf, väckte tanken om ledarskap som en profilfråga för läkare.
Läkarförbundet ska satsa mer på
chefskapsfrågan på flera nivåer, enligt
förslag från fyra av förbundets yrkesföreningar och Sveriges läkarförbund
Student.
Läkarförbundet måste bli mer drivande
i diskussionen om framtidens ledarskap
för hälso- och sjukvården, och detta på
tre principiellt olika nivåer. Det hävdade
Sveriges yngre läkares förening, Sveriges
läkarförbunds chefsförening, Sveriges läkarförbund Student, Distriktsläkarföreningen och Sjukhusläkarna i en gemensam
motion. Deras förslag var att förbundet
1) ska driva idédebatten och ta initiativ
till att definiera framtidens ledarskap för
hälso- och sjukvården på övergripande
nivå, 2) ska arbeta för att stärka det verksamhetsnära ledarskapet genom tydligare
mandat och ökat administrativt stöd till
verksamhetschefer och 3) ska verka för
att läkare under alla delar av karriären får
ökade möjligheter att stärka sin kompetens som teamledare.
Detta blev också fullmäktiges beslut.
Vid utskottsbehandlingen av motionen väckte Björn Hansell, Sylf, tanken om
ledarskapsfrågan som en profilfråga för
läkare.
– Kanske är ledarskap en viktigare profilfråga än vi tror. Till vardags håller vi på
med ledarskap i väldigt stor utsträckning,
sa han.
Björn Hansell menade dock att för att
det ska bli en profilfråga krävs inte bara
till exempel fler läkare utan också en idédebatt om hur läkare ska vara chefer.
Karin Bergqvist
LÖNEPÅSLAG NÄR LÄKAREN BLIR CHEF!
När en läkare blir verksamhetschef eller
enhetschef ska löneökningen få lov att vara
25 procent och uppåt, föreslog Skaraborgs
läkarförening i en motion. Då skulle det bli
attraktivare för läkare att söka chefstjänster. Förbundsstyrelsen och fullmäktige höll
med och förbundet ska nu verka för detta.
I KORTHET
AVTAL KAN GE KOMPENSATION FÖR LÄKARES UTVECKLINGSARBETE
h Läkarförbundet ska verka för avtal med arbetsgivarparten som
gör det lättare för läkare att delta i nationellt utvecklingsarbete, till
exempel kring intyg eller beslutsstöd. Det beslutade fullmäktige i
linje med en motion från Distriktsläkarföreningen och Sjukhusläkarna.
Ett sådant avtal skulle kunna ge kompensation till den vårdenhet där en läkare som deltar i utvecklingsarbete jobbar, och den
intresserade läkaren skulle kunna hänvisa till avtalet inför sitt
deltagande, menade motionärerna. s
Heidi Stensmyren tog bland annat upp yrkesrollen i sitt inledningstal.
»Yrkesutövaren har en roll att spela«
h I sitt inledningsanförande lyfte
ordförande Heidi Stensmyren
bland annat fram vikten av att
göra yrkesrollen synlig.
Hon vände sig mot vad hon
kallade en »trend« där yrkesutövaren i allt mindre utsträckning
nämns i lagstiftning och regelverk.
– Man har en anonymisering i
vården. Man försvinner som yrkesutövare, det är systemet som
ska ta hand om patienten. Men
så är det inte i vardagen. Då är
det läkaren som träffar patienten
och tar ansvar som yrkesutövare.
Därför är det viktigt att betona
i regelverket att yrkesutövaren har en roll att spela och ett
mandat. s
»I Stockholm har vi en speciell
organisationskarta. Jag tänker
inte försöka förklara den för
då kommer de som har lite
huvudvärk att få mycket mer.«
Yvonne Dellmark, Stockholms läkarförening.
Möjlighet att kontrollera
arbetad tid ska bli bättre
h Läkarförbundet ska arbeta för
att arbetad tid redovisas på ett
lättfattligt, översiktligt och transparent sätt. Svåröverskådliga rapporteringssystem gör det problematiskt för enskilda läkare att ha koll
på att arbetad tid är registrerad
och att rätt ersättning betalats ut.
Dessutom försvårar det för lokala
läkarföreningar att kontrollera
att arbetstidslagen och lokala
avtal följs. Det menar Stockholms
läkarförening, som i en motion
yrkade på att Läkarförbundet ska
arbeta för att arbetad tid redovisas
på ett lättfattligt, översiktligt och
transparent sätt.
Diskussionen vid utskottsbe-
handlingen på tisdagen vittnade
om liknande problem i andra delar
av landet, och en del i problematiken är att man som lokalförening
behöver vara med i diskussionerna
redan innan systemen köps in för
att kunna påverka. Anna RaskAndersen från Upplands allmänna läkarförening påpekade att
Arbetsmiljöverket i en föreskrift
framhållit att arbetsgivaren tydligt
och överskådligt ska redovisa
arbetstagarens jourtid, mertid och
övertid och att detta gällt sedan
1982. Förbundsstyrelsen delade
motionärernas åsikt och så även
fullmäktige, som biföll motionen.
»Jag läste faktiskt medicin
när jag var ung, så jag kunde
varit en av er. Men det var ingen kontinuitet i mina studier.«
Bengt Westerberg, moderator vid hearingen om bristande kontinuitet i vården.
ÄLDRE LÄKARES RÄTT ATT SLIPPA NATTJOUR VANN BIFALL
h Det rådde en stor enighet kring Stockholms läkarförenings motion om äldre läkares rätt att slippa jourarbete. Fullmäktiges beslut
innebär att Läkarförbundet ska verka för att läkare som fyllt 55 år
ska ha rätt att kunna avstå arbetsplatsbunden jour nattetid.
Förbundsstyrelsen skrev i sitt svar att man i de fyra senaste
avtalsrörelserna yrkat på just detta och att man i ett samsynsdokument mellan förbundet och Sveriges Kommuner och landsting
lyfter upp ämnet om arbetstidens förläggning utifrån arbetstagarens behov och önskemål. s
MER DIGITALT STÖD TILL DELFÖRENINGARNA
h Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd
till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling
för webbplatser och digitala tidningar, sedan fullmäktige beslutat
bifalla en motion från Sylf. Förbundsstyrelsen ska också göra en
översyn av hur webbplatserna kan göras mer tillgängliga för personer med nedsatt syn eller dyslexi samt för personer med annat
modersmål än svenska. s
»Det talas om regionbildning,
men att gifta ihop oss med
Västernorrland löser inga som
helst ekonomiska problem.
Vi behöver en fetare hemgift.«
Sara Sehlstedt, Jämtlands läns läkarförening, apropå de visioner
om jämlik vård över landet och läkarkontinuitet som togs upp
under den inledande hearingen.
Anna Sofia Dahl
1079
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER FULLMÄKTIGEMÖTE 2016
I KORTHET
BEHOVET AV REGIONALA OMBUDSMÄN SKA UTREDAS
h Nordvästra Götalands läkarförenings motion om att Läkarförbundet »åter utreder behovet av lokala/regionala ombudsmän«
bifölls. Behovet av anställda ombudsmän har ökat för att kompensera för att privatanställda förtroendevalda inte kan agera fackligt
på samma sätt som offentliganställda, enligt föreningen. s
»Många problem tycks bero
på att man använder paddan
till annat, som att surfa på
Aftonbladet eller liknande.«
Jens Ellingsen, mötesordförande, meddelar att man lyckats reda ut
orsaken till varför mötesteknologin krånglar.
MOTION OM TIDIGARE LÖNESTATISTIK BIFÖLLS
h Efter viss diskussion bifölls Skaraborgs läkarförenings yrkande
om att Läkarförbundet – förbundsstyrelsen och kansliet – »verkar
för att processen med partsgemensam lönestatistik undersöks
och att man anger som målsättning att statistik ska vara klar senast 10 mars året efter studerad period«. Avtalen löper generellt
ut per den 1 april. Om ny lön ska kunna betalas ut i april förutsätter
det revisionsförhandling senast den 4 april, enligt Skaraborgs
läkarförening. s
KRAFTTAG FÖR BÄTTRE IT-STÖD
h Läkarförbundet ska lägga kraft på att förbättraa ITIT
IT-stöden
för
läkare på sex punkter, sedan fullmäktige beslutat bifalla en motion
från Distriktsläkarföreningen och Sjukhusläkarna. Den utgår från
de sex frågor som Distriktsläkarföreningen kommit fram till skulle
spara mest tid om de blev lösta vad gäller bättree ITIT
IT-stöd
för läkare:
1) bättre stöd för läkemedel, 2) bättre remissystem, 3) effektivare
intygsprocess, 4) minskad dubbeldokumentation, 5) införande av
»single sign-on« (endast en inloggning) och 6) bättre tillgång till
undersökningar från annat håll. s
»Det här är alltså inte en
workshop i största allmänhet
för att komma fram till en
slagkraftig text.«
Fredrik Pellmé, ordförande i ett av de beredande utskotten, ingriper i diskussionen om hur att-satserna om placeringspolicy ska
formuleras så att de får ett bra medialt genomslag.
VÄGLEDNING KRING »MEDICINSKT ANSVARIG LÄKARE« TAS FRAM
h Fullmäktige beslutade i linje med ett förslag från Sveriges
läkarförbunds chefsförening att Läkarförbundet ska arbeta fram
ett policydokument som både förbund och yrkesföreningar kan ha
som stöd vid rådgivning då läkare är »medicinskt ansvariga« utan
att ha formellt chefsansvar. s
1080
Läkartidningen
#22–23 2016
Förslaget att ändra förbundets placeringspolicy var en av flera frågor där
yrkanden och överlägga under sittande möte.
Inga investeringar i företag
som sysslar med fossila
bränslen, alkohol eller tobak
Läkarförbundet följer sina brittiska
kolleger och kommer att arbeta för
att förbundets kapital inte placeras i
företag vars huvudinriktning är fossila
bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri.
Det är i stora drag innebörden av det beslut som blev resultatet av tre motioner
om förbundets placeringspolicy som lämnats in av Distriktsläkarföreningen och
Sjukhusläkarna.
Men vägen till beslutet var snårig, med
många omskrivningar och nya yrkanden.
In i det sista filades det på kommatecken och ordval för att motionärerna, andra
föreningar som kommit in med egna yrkanden i frågan samt förbundsstyrelsen
skulle kunna enas om ett förslag.
»Luddar vi till det blir
det mycket mindre starkt.«
Motionerna handlade om hur förbundet
ska placera sitt kapital. Andemeningen
var att inte stödja företag som sysslar med
fossila bränslen, tobak eller alkohol, eftersom dessa påverkar hälsan negativt.
Förbundsstyrelsen föreslog avslag på
alla tre motionerna med hänvisning till
att fullmäktige inte är rätt forum att besluta om placeringar. Dessutom var skrivningarna för specifika för att kunna godkännas, enligt förbundsstyrelsen.
Det fanns dock stort engagemang och en-
förbundsstyrelsen fick ta ställning till nya
ergi i denna fråga, vilket märktes både i
utskottsbehandlingen och senare i fullmäktige. Detta blev också en av de frågor
som debatterades livligast under fullmäktigemötet.
Vid utskottsbehandlingen öppnade
motionärerna, genom Nadja Schuten
Huitink, Distriktsläkarföreningen, för att
ändra skrivningen för att kunna få gehör
för frågan från förbundsstyrelsen. Det var
något som Lars Nevander, Sjukhusläkarna,
varnade för.
– Det här är symbolpolitik, och vi ska
inte skriva om och urvattna. Det här förslaget kommer dessutom att ge mycket
mer publicitet, sa han.
Även Nadja Schuten Huitink tog upp
hur viktigt ett kraftfullt ställningstagande från Läkarförbundet är för att nå ut.
– Luddar vi till det blir det mycket
mindre starkt, sa hon.
Men omskrivna blev att-satserna flera
gånger och resulterade i nya yrkanden,
som i sin tur arbetades om av motionärerna och förbundsstyrelsen både enskilt och
tillsammans för att få till en ordalydelse
så att de skulle kunna bifallas.
Thomas Lindén, förbundsstyrelsen, berätta-
de hur förbundet arbetar med placeringar
i dag. Förbundet har anlitat placeringsrådgivare som hjälper till att översätta
förbundets politiska mål till placeringar.
Man har inrättat ett placeringsråd och antagit en placeringspolicy som följer FN:s
tio principer om »global impact«, vilka rör
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö
och korruption. Placeringspolicyn inkluderar också ILO:s åtta kärnkonventioner
som bland annat rör förenings- och organisationsfrihet. Placeringar av uppenbart
oetisk karaktär ska inte heller förekomma.
– Det här är långt utöver den fråga som
vi diskuterar nu. En del av er här har säkert mobiler och datorer med fruktsymbol på – det företaget som producerar dem
räknas inte som en etiskt godtagbar placering eftersom det inte uppfyller kraven på
arbetarskydd i de länder där det verkar, sa
han bland annat.
Det slutliga yrkandet (se ruta) fick till
slut fullmäktiges bifall. s
FULLMÄKTIGE BESLUTADE FÖLJANDE:
b att fullmäktige rekommenderar FS (förbundsstyrelsen) att uppdatera instruktionen för investeringar och lyfta fram dels
att inte investera i företag huvudsakligen
verksamma inom utvinning, raffinering och
försäljning av fossila bränslen, dels att uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.
b att fullmäktige rekommenderar FS att
uppdatera instruktionerna för investeringar och lyfta fram att inte investera i
tobaksindustrin.
b att fullmäktige rekommenderar FS att
uppdatera instruktionen för investeringar
och lyfta fram att inte investera i alkoholindustrin.
1081
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER FULLMÄKTIGEMÖTE 2016
Utbildningsansvar måste
förtydligas i vårdvalet
Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det
svårare att hitta sidoutbildningar ska
Läkarförbundet verka för ett tydligare
utbildningsuppdrag inom privatiserad
vård.
I takt med att vårdvalet byggts ut har
ST-läkare i Stockholm fått allt svårare att
hitta sidoplaceringar. Enligt Yvonne Dellmark från Stockholms läkarförening, som
lagt motionen, är situationen på vissa håll
»en katastrof«.
– Vi har 37 allmänläkare som inte blir
klara enbart för att de saknar gynplacering.
På papperet ingår det i vårdgivarnas
uppdrag att ta ett utbildningsansvar. Problemet, menade Yvonne Dellmark, är att
det inte sägs något om omfattningen eller
på vilket sätt det ska ske. Kravet följs inte
heller upp, och den som inte lever upp till
det riskerar ingen sanktion.
Samtidigt känner sig många av utförarna
ekonomiskt pressade av låga ersättningsnivåer.
– När vi pratar med privata vårdgivare
är de intresserade av att delta, men det hakar upp sig på finansieringen.
Beslutet innebär att Läkarförbundet
ska verka för att huvudmännen, när de
utformar vårdval och upphandlar vård,
ska inkludera utbildning och forskning
Emma Spak (till vänster) från förbundsstyrelsen överlägger med Yvonne Dellmark, Stockholms
läkarförening, och Pär Höglund, Sveriges yngre läkares förening, för att hitta formuleringar kring
utbildningen i vårdvalet som alla kan ställa upp på.
i uppdraget, inklusive finansiering och
utvärdering för att säkerställa tillräcklig
omfattning och god kvalitet.
Beslutet togs efter ett omfattande arbete med att hitta formuleringar som såväl
motionärerna – Sveriges yngre läkares förening hade lagt ett tilläggsyrkande – som
förbundsstyrelsen (FS) kunde ställa upp
på. FS menade exempelvis att den initiala
formuleringen hade udden riktad mot ut-
förarna i för hög grad och inte tog hänsyn
till att förutsättningarna varierar mellan
landsdelar, specialiteter och vårdval.
Fullmäktige beslutade även att förbundet
som ett stöd för lokalföreningarnas arbete
med frågan ska ta fram en lättillgänglig
sammanfattning av regelverket kring utbildning.
Michael Lövtrup
Starka känslor kring hot och våld i arbetsmiljön
h En av de motioner som väckte
mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld
i arbetet.
Enligt en studie från Saco om
hot och våld, som förbundsstyrelsen hänvisade till i sitt yttrande, är läkare den tredje mest
utsatta akademikergruppen.
Läkarförbundet har arbetat med
frågan sedan 1990-talet, och den
regleras även i arbetsmiljölagen,
men den långa diskussionen vid
utskottsbehandlingen visade på
en enighet kring att mer måste
göras. Flera delegater vittnade
om en bredare problematik än
1082
Läkartidningen
#22–23 2016
enbart den fysiska säkerheten,
och även förbundsstyrelsen skriver i sitt yttrande att man inte vill
begränsa arbetet. Delegaterna i
utskottet och förbundsstyrelsen
enades därför med motionären,
Stockholms läkarförening, om att
ändra i motionens ursprungliga
att-satser för att täcka in säkerhet för alla typer av hot och våld.
Delar av motionen handlar om
att arbetsgivaren ska vara den
som gör en eventuell polisanmälan då någon utsatts för brott i
arbetet. Det utlöste en diskussion om att en polisanmälan kan
innebära att den hotade läkarens
identitet blir känd för den misstänkta gärningsmannen. Samtliga parter enades om en skrivning
där en polisanmälan ska göras av
arbetsgivaren i samråd med den
enskilda läkaren. Flera delegater
påpekade vikten av att en polisanmälan görs.
– Det är självklart att man
anmäler alla typer av hot och våld,
och grundprincipen ska vara att
en polisanmälan ska göras. Vi
har varit för släpphänta, framför
allt inom psykiatrin, sa Christina
Sjöberg från Göteborgs läkarförening.
Anna Sofia Dahl
LÄKARFÖRBUNDET SKA
b verka för att arbetsgivaren
förbättrar säkerheten avseende hot och våld
b tillhandahålla ett stöd för
hur man kan arbeta på lokal
nivå med säkerhet avseende
hot och våld
b verka för att arbetsgivaren
i samråd med den anställde
gör en polisanmälan om en
anställd blir utsatt för brott på
arbetet
b verka för att arbetsgivaren
erbjuder stöd och hjälp till
medarbetare där tillbud skett
(ej enbart de omedelbart
drabbade).
Rätten till övertidsersättning ska värnas
I KORTHET
Diskussionen om läkares
rätt till övertidsersättning
och att arbetsgivaren
avtalar bort den blev lång
och handlade till stor del om
formuleringar. Frågan om ekonomisk ersättning för övertid som avtalas
bort är av det återkommande slaget och fanns med även
under årets fullmäktigemöte.
Mellersta Skånes läkarförening, Nordvästra Skånes läkarförening och Östra Skånes
läkarförening yrkade i en gemensam motion på att förbundet bör arbeta för att läkare ska
ha rätt till ekonomisk övertidsersättning och att man ska
verka mot att arbetsgivaren
skriver bort denna rätt.
Förbundsstyrelsen framhöll att frågan är viktig och
att man kontinuerligt arbetat
med den under året, men påpekade också att den till stor
del ligger på lokal nivå.
Motionen väckte en lång
diskussion när den bereddes
i utskottet, och då fullmäktige skulle ta ställning i frågan
var det till ett flertal yrkanden.
Fullmäktige valde dock att
bifalla tre av motionens ursprungliga att-satser:
b att Sveriges läkarförbund
i sitt förbundsarbete verkar
för att fler läkare ska ha rätt
till ekonomisk ersättning för
övertid
b att Sveriges läkarförbund i
Erik Dahlman, ordförande för
Mellersta Skånes läkarförening,
var en av dem som argumenterade för motionen om ekonomisk
ersättning för övertidsarbete.
»Det här är faktiskt bondfångeri, och det är inte värdigt våra
arbetsgivare«, sa han.
sitt fackliga arbete verkar mot
att arbetsgivaren skriver bort
rätten till kompensation för
övertid enligt Allmänna bestämmelser i anställningsavtal för läkare
b att Sveriges läkarförbund
i sitt fackliga arbete verkar för
att läkare informeras om reglerna i kollektivavtalet och hur
man registrerar övertid när så
är fallet.
Dessutom biföll fullmäktige
en fjärde att-sats som motionären och förbundsstyrelsen
tillsammans formulerat: att
Sveriges läkarförbund verkar
för att grundinställningen ska
vara att läkare har rätt till ekonomisk ersättning för övertid
och att den enbart ska avtalas
bort om läkaren får skälig ersättning för detta.
Anna Sofia Dahl
»Jag får skam till sägandes
medge att det delvis beror på
oss själva, eftersom medlemsregistret inte fungerar.«
Sven Söderberg, förbundsstyrelsen, apropå motionen om att förbundet ska verka för att man anger som mål att lönestatistiken, som ofta
f sent för att hinnas med till löneförhandlingarna, ska vara
kommer
ommer för
klar senast 10 mars.
Sjukhusläkarnas Bengt von Zur-Mühlen, även tillfällig representant
för »Syrgasläkarföreningen«, gjorde ett inhopp på onsdagseftermiddagen för att få upp »oroväckande lågt partialtryck« hos alla i
fullmäktige.
Foto: Maj-Lis Koivisto
FÖR DYRT ATT UTVECKLA E-RECEPTSYSTEM
h Läkarförbundets fullmäktige avslog en motion om att förbundet
ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på
fritiden. Kostnaden för att utveckla ett sådant system är för hög,
tyckte förbundsstyrelsen, som i stället arbetar för att få stat och
landsting att ta över frågan. s
»Jag skulle först vilja tacka
alla mina danspartners i går
kväll …«
Marina Tuutma, förbundsstyrelsen, från talarstolen morgonen på
fullmäktigemötets andra dag.
FORSKARUTBILDNING SKA KUNNA BÖRJA TIDIGARE
h Fullmäktige beslutade att Läkarförbundet ska verka för att
formaliserade program som möjliggör påbörjande av forskarutbildning under grundutbildningen införs vid samtliga lärosäten.
Vid Uppsala universitet och Karolinska institutet finns sådana program, och Läkarförbundet Student, som lagt motionen, menade
att det skulle bidra till fler forskande läkare om fler läkarstudenter
skulle få denna möjlighet. s
STUDENTFÖRENINGENS NAMNBYTE NU FORMALISERAT
h Genom en stadgeändring som godkändes av fullmäktige har
Medicine studerandes förbund, MSF, nu formellt bytt namn till
Sveriges läkarförbund Student. Namnbytet ska ge en tydligare
koppling till Läkarförbundet och minska risken för förväxling med
andra organisationer. s
1083
Läkartidningen
Volym 113
NYHETER FULLMÄKTIGEMÖTE 2016
Nyttan med
Saco-medlemskap ska utredas
Förbundsstyrelsen fick av
Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets
medlemskap i Saco. Det finns ett missnöje med att
Saco har agerat självständigt
och utanför sitt mandat, förklarade Thomas Lindén, Sveriges läkarförbunds chefsförening, som lämnat in motionen
om att se över medlemskapet.
I motionen nämns okloka
politiska utspel av Saco-ledningen, obefintlig rapportering
och minskade realinkomster
för Läkarförbundets medlemmar som skäl för att tänka
över medlemskapet.
– Vi kanske inte är helt synkrona i vårt agerande. Vi föreslår inte att vi ska lämna Saco,
men det är dags att se över
medlemskapet och väga positivt mot negativt på ett strukturerat sätt och sedan komma
fram till om vi ska vara kvar
eller välja annan väg, sa han
i utskottet, där motionen behandlades.
»Det är dags att se
över medlemskapet
och väga positivt mot
negativt.«
Michael Breimer från Göteborgs läkarförening tog upp
frågan att det är Saco som har
förhandlingsrätt när det gäller de akademiskt anställda
läkarna och att detta behöver
finnas med i vågskålen.
Lars Nevander, Sjukhusläkarna, framhöll vid utskottsbehandlingen att vinsterna
med ett Saco-medlemskap är
större än förlusterna.
– Framför allt är de politiska vinsterna större, sa han.
Fullmäktige biföll alltså
motionen, och resultatet av
analysen ska presenteras på
fullmäktigemötet nästa år.
Maj-Lis Koivisto
1084
Läkartidningen
#22–23 2016
Avgående
gå
styrelsen
yr
blev tillträdande styrelse.
yr
Från vänster: Sofia Rydgren
ydgr Stale, Ove Andersson,
Sven Söderberg, Anders Dahlqvist, Thomas Lindén, Johan Styrud, Marina Tuutma, Jonas Ålebring,
Emma Spak, Elin Karlsson, Linus Perlerot (adjungerad, Läkarförbundet Student) Sarah Jevrém,
Foto: Maj-Lis Koivisto
Heidi Stensmyren, Karin Båtelson. Carl Johan Sundberg saknas på bilden.
Alla i styrelsen valdes om
Ordförande Heidi Stensmyren, andre
vice ordförande Ove Andersson och
övriga ledamöter i förbundsstyrelsen vars poster var uppe till val – alla
valdes om. Allt enligt valberedningens
förslag.
– Tack så mycket. Jag är ödmjuk och jätteglad att få förnyat förtroende. Vi har
lång agenda, men det här ska vi
Läs mer! en
greja, sa Heidi Stensmyren på onsFler texter om
dagseftermiddagen efter att hon
fullmäktige på
valts till ordförande för LäkarförLäkartidningen.se
bundet i ytterligare två år.
Andre vice ordförande Ove Andersson hade redan suttit i tre perioder, och
innan han valdes krävdes ett extra beslut
om valbarhet av fullmäktige. Ytterligare
fem ledamöter i förbundsstyrelsen valdes
om: Emma Spak, Sofia Rydgren Stale, Thomas Lindén, Marina Tuutma och Anders
Dahlqvist.
Det var ovanligt enhälliga val. Ingen
som avsagt sig omval, inga voteringar och
ingen som pläderade för några andra kandidater till styrelsen än de som valberedningen föreslagit. I förbundsstyrelsen sitter även Karin Båtelson, förste vice ordförande, och ledamöterna Sarah Jevrém, Elin
Karlsson, Johan Styrud, Carl Johan Sundberg, Sven Söderberg och Jonas Ålebring.
Elisabet Ohlin
TRESIBA® (insulin degludek)
– NYHET
LÄGRE PRIS
FRÅN OCH MED 1 MAJ 2016*
Tresiba® – ett basinsulin för personer
med typ 1- och typ 2-diabetes1
1. Sänkning av HbA1c.2,3
2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier
jämfört med glargin 100 E/ml.2,3
3. Injiceras en gång om dagen
– vid flexibel tidpunkt när det behövs.1
®
Referenser: 1. Tresiba SPC 07/2015 www.fass.se. 2. Rodbard, H.W., et
al., Diabet Med, 2013. 30(11): p. 1298-304. 3. Bode, B.W., et al., Diabet.Med.,
2013. 30(11): p. 1293-1297.
Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06.Injektionsvätska,
lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och
barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva
substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig
användning av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba® FlexTouch® 100E/ml 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba®
FlexTouch® 200E/ml 3x3 ml förfylld injektionspenna Tresiba® Penfill® 100E/
ml 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 07/2015. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till
för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com
SE/TB/0416/0156 04/2016
* AUP
DEBATT
!
!
Mer debatt
på nätet
h På Läkartidningen.se
hittar du fler intressanta debattartiklar och
replikskiften. Där hittar
du även instruktioner, tips
och råd för debatt. Med en
läsarkommentar kan du
direkt göra din röst hörd,
och författaren få svar på
sina åsikter. Välkommen
med ditt inlägg!
SLUTREPLIK ANGÅENDE
SKÖNHETSUTREDNINGEN
h Svensk förening för estetisk
plastikkirurgi och Svensk
plastikkirurgisk förening
föreslår i sin slutreplik angående förslagen i Skönhetsutredningen att estetiska
ingrepp regleras genom ett
tillägg till nuvarande hälsooch sjukvårdslagstiftning och
i patientskadelagen i stället
för att föra över helt nya
grupper till konsumentlagstiftningen.
Läkartidningen. 016;113:D4MH
FALL AV SVÅR FÖRGIFTNING
NÄR ALVEDON 665 MG
HAR ÖVERDOSERATS
Personer med hjärnskada
I dag bedöms personer med
kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt
till insatser enligt LSS. Vi
rekommenderar en översyn
av tillämpningen av lagstiftningen.
Intentionen med LSS (lagen
om stöd och service till vissa
funktionshindrade) [1, 2] är
att alla ska ha rätt att leva ett
fullvärdigt liv, även om man
har ett funktionshinder. Insatserna ska grundas på respekt
för den enskildes självbestämmande och integritet. Exempel på insatser är råd och stöd,
personlig assistans, ledsagare, kontaktperson och daglig
verksamhet.
Kommunerna har huvudansvar för assistansinsatser
upp till 20 timmar/vecka. Vid
behov av mer timmar träder
statens ansvar in och Försäkringskassan betalar ut assistansersättning, som numera regleras av bestämmelser
i Socialförsäkringsbalken.
På grund av tolkningssvå-
Läkartidningen
#22–23 2016
Marianne Lannsjö,
sekreterare, överläkare, Sandvikens sjukhus;
båda Svensk förening
för rehabiliteringsmedicin
Stig Nyman,
ordförande, HSO,
Handikappförbunden
righeter av §9 rörande personlig assistans gjorde lagstiftaren ett förtydligande [3] om att
enbart grundläggande behov
som personlig hygien, av- och
påklädning samt hjälp att äta
och kommunicera med andra
berättigar till assistans, vilket
har tolkats som att endast gälla fysiska funktionshinder och
omfattande behov.
Lagändringen får inte tolkas
så att någon grupp som omfattas av LSS lämnas utanför
möjligheten att få assistans.
Definitionen av grundläggande behov utvidgades därför
till att även omfatta »annan
hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade« [3]. Trots detta
har tillämpningen blivit att
det är fysiska funktionshinder
(rörelsehinder och afasi) som
räknas som skäl. Kognitiva
hinder som svårigheter att
veta när man ska göra något,
hur man ska göra det samt att
kunna ta initiativ och genomföra något bedöms inte som
grund för assistans.
En hjärnskada kan innebära bestående rörelsehinder.
»Kognitiv funktionsnedsättning bör
respekteras och
bedömas på samma
sätt som en förlamning ...«
Arbetsför men inte försäkringsbar
h Vad fint, tänkte jag. Vad fint
att jag genom Läkarförbundet
kan teckna en sjukförsäkring
h Giftinformationscentralen
i Folksam. Fint att inte behöva
har noterat en påtaglig ökning
tappa så mycket av lönen om
av antalet förgiftningar där
jag tvingas bli långtidssjukdepåberedningen Alvedon
skriven. Att få lite extra utöver
665 mg – en paracetamolsjukpenningen när det där
produkt med modifierad
diskbråcket eller bröstcancern
frisättning – överdoserats.
kommer.
Försäljningsstatistik visar att
Som ny medlem fick man
denna depåberedning tar
till och med denna försäken allt större markring gratis i tre månader
nadsandel, skriver
utan hälsodeklaration.
Mark Personne
Läs
mer!
Jag är inte ny medpå GiftinformaFler inlägg finns
lem. Det behövdes en
tionscentralen.
att läsa på
hälsodeklaration. Jag
Nya detaljerade
Läkartidningen.se
fyllde i efter bästa förbehandlingsrekommåga och ansökte. Jag
mendationer finns
fick avslag. Jag försökte
att tillgå i Giftinformaen gång till ett år senare, när
tionscentralens databas www.giftinfo.se.
jag samlat lite kraft inför anLäkartidningen. 2016;113:D4LE
sökan. Samma avslag. Moti1086
Karin Rudling,
ordförande, överläkare,
Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
b [email protected]
Teresa Algård, ST-läkare
i allmänmedicin, Uppsala
b [email protected]
vet för att inte låta mig teckna
sjukförsäkring var enkelt formulerat: »... eftersom du har
behandling med Citalopram«.
En klump i magen skapades av
den meningen. Sedan ilska.
Ilska över att denna enkla
tablettbehandling som håller
mig frisk och arbetsför plötsligt ses som ett hinder. Ilska
över att mina patienter som
står på SSRI-medicinering
riskerar att råka ut för samma
obehagliga bedömning från
sina försäkringsbolag.
Gäller denna regel alla indikationer för medicinen? Ska
den som har citalopram mot
PMS eller IBS inte heller få
teckna sjukförsäkring?
Ska de psykiatriska diagnoser vi sätter på våra patienter ha efterverkningar i deras
privatekonomi i decennier
efteråt?
Ett rimligt svar på min ansökan
hade i mina försäkringsmässiga lekmannaögon varit »vi
beviljar försäkring med höjd
avgift« eller »vi beviljar med
undantag för sjukskrivning
under diagnoskoder F00–F99«.
Jag har inte haft en enda
dags sjukfrånvaro för min
depression.
ression. Citalopram fungerar för mig. Precis som det
fungerar för många andra.
Tydligen fungerar det inte för
Folksam.s
Redaktör: Ewa Knutsson 08-790 34 83
[email protected]
Foto: Fotolia/IBL
missgynnas vid tillämpning av LSS
»Kalle« klarar inte vardagen
gen själv
efter en motorcykelolycka. Ändå
får han ingen assistans.
Många gånger fungerar dock
motoriken bra men den kognitiva förmågan är nedsatt.
Minnessvårigheter, bristande
insikt och konsekvenstänkande samt bristande planeringsoch initiativförmåga gör att
man inte kan sköta måltider,
kontakt med andra, personlig
hygien, ekonomi och kontakter med myndigheter.
Den snäva tillämpningen
av tidsåtgång ställer också till
problem. Kommunerna räknar
minuter och sekunder för den
behövande och lägger ihop
till timmar. Att schemalägga timmarna är svårt, vilket
ger konsekvenser för såväl
den behövande, personalen
som arbetsmiljön. Bedömningen av behov av hjälp med
kommunikation har också
fått en snävare tillämpning
och en person med uttalad
talstörning kan ha svårt att få
hjälp.
Ett exempel: »Kalle« fick en
hjärnskada i en motorcykelolycka när han var 28 år. Vid
utredning på rehabiliteringsklinik efter 8 månader bedömdes han tillhöra personkrets 2
enligt LSS (se ruta). Han klarar
inte eget boende utan hjälp.
Han kan föra en sked till munnen men kommer inte ihåg
att äta. Hans otydliga tal gör
att bara de som känner honom
väl förstår vad han vill säga.
På grund av minnessvårigheter tappar han ofta tråden
i tal och handling. Han kan
gå men inte röra sig utomhus själv då han varken hittar
dit han ska eller hem igen.
Hygienen glömmer han ofta
och kommer inte ihåg att byta
kläder. Det tar lång tid att lära
sig känna igen nya ansikten.
Hemtjänst som täcks av 20 olika personer skapar otrygghet
och oro. Trots detta får Kalle
ingen assistans. Han bedöms
inte att ha något fysiskt funktionshinder.
Kognitiv funktionsnedsättning bör respekteras och bedömas på samma sätt som en
förlamning, då den många
ånger har större inverkan på
liv, vardag och delaktighet.
I dag diskrimineras dessa personer.
Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen så att personer
med kognitiv funktionsnedsättning får möjlighet till ett
liv med delaktighet och kvalitet enligt lagstiftningens ursprungliga intentioner.s
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: inga uppgivna.
Läs mer! En fullständig referenslista
finns på Läkartidningen.se
LSS OCH RÄTTEN TILL FULLVÄRDIGT LIV
b LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder hjälp i det dagliga livet och möjlighet
att påverka det stöd och den service de får.
b I LSS beskrivs tre personkretsar: 1) Personer med autism, utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd, 2) personer med
betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter
hjärnskada i vuxen ålder och 3) personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som ej beror på
normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen.
Illustration: Colourbox
APROPÅ!
Bygga bort själva verksamheten
h Jag var ute och gick med
barnbarnet, 4 år. Vi passerade ett hus där man höll på att
bygga om. Då kom kommentaren: »Varför håller dom på och
bygger och bygger och bygger
hela tiden?«
Ja, vad svarar man på det? Jag
har själv haft samma funderingar.
I Göteborgs-Posten har man
kunnat läsa att Västra Götalandsregionen ska bygga ett
nytt kontorshus centralt i Göteborg, kostnad 900 miljoner.
Sahlgrenska ska byggas ut
för miljardbelopp, och enligt
Borås Tidning ska Borås lasarett/SÄS få en ny psykiatriklinik för 700 miljoner. Nya
Karolinska i Stockholm inte
Ingmar Fagerlund, specialist
i allmänmedicin och företagshälsovård, Skene
b [email protected]
Debattören ser en obalans mellan byggande och andra satsningar.
att förglömma. Så kan man
fortsätta. Jag har givetvis inget emot
nya hus och fina lokaler, så
vad är problemet?
Gamla argument har jag
hört flera gånger. Det gäller att hålla det offentliga
byggandet i gång, och det är
ändå olika pengapåsar. Men
i min tankevärld uppstår en
störning, när jag noterar alla
besparingar som görs i själva
verksamheten.
Var på ett möte då jag var
företagsläkare. Med var också
en ekonom som menade att
den största kostnaden i vården är personalen. Jag svarade
att personalen är den största
tillgången och fick en blick
av ekonomen, men personalchefen höll med mig.
När man så läser om anställda som gråter i kafferummet, distriktsläkare som inte
orkar, psykiatrer och psykologer som inte finns, 90-åringar
som skickas hem mitt i natten
och ambulanser som dröjer, då
funderar jag.
Varför ska Sverige ha lägst
antal sängplatser i västvärlden? Varför räknas en sköterska som har jobbat i två år
som »gammal« på kliniken?
Varför slutar folk eller sjukskriver sig? Ska man vänta tio
timmar på akuten? Ja, listan
kan fortsätta.
Det kanske inte hjälper att job-
ba smartare. För mig verkar
det vara en obalans mellan allt
byggande och satsningar på
själva verksamheten. Någon
måste ju ändå bota, lindra eller trösta.s
1087
Läkartidningen
Volym 113
Foton: Colourbox
DEBATT
Det medicintekniska regelverket tar höjd för att produkterna är olika, skriver debattörerna.
Snabbare införande av medicinsk teknik
Hälso- och sjukvården
behöver snabbare kunna
introducera innovativa
behandlingsmetoder och
ny medicinsk teknik.
Vi vill ge vården bra
beslutsunderlag.
Sverige och stora delar av
världen står inför stora utmaningar med en åldrande
befolkning och många som
lever längre med kroniska
sjukdomar. Kostnaderna för
vården kan dock inte fortsätta
att öka.
Medicinteknik kan möjliggöra att vård och behandling i större utsträckning kan
flyttas ut från sjukhusen till
patienternas hem och underlätta människors vardag, öka
livskvaliteten och bidra till
att man kan arbeta längre.
Vårdpersonal kan få bättre
beslutsstöd för snabbare diagnostisering och behandlingsinriktning.
Medicintekniska produkter
kan på många sätt bidra till
vårdens utveckling. Samtidigt behöver vårdens beslutsfattare relevanta underlag för
att känna sig trygga med att
de produkter som köps in och
de behandlingsmetoder som
används är säkra, att de bidrar
till bästa hälsa för patienter
och att vården är så resurseffektiv som möjligt. Ökade
krav ställs på att så kallade
HTA-utvärderingar (health
technology assessment) ska
genomföras, det vill säga en
sammanställning av vetenskapligt underlag (med etisk
och hälsoekonomisk analys)
för att lättare kunna fatta
evidensbaserade beslut.
1088
Läkartidningen
#22–23 2016
Det hävdas ibland att vi har
ett svagt regelverk som behöver förändras och att de kliniska studierna inte är tillräckligt bra. Vi ser i stället att kunskapen om de medicintekniska regelverken, och processen
som föregår att en ny produkt
införs i vården, behöver stärkas. För alla medicintekniska
produkter görs en klinisk utvärdering, och generellt krävs
kliniska data som visar på hur
effektiva och säkra de är (se
faktaruta).
Det medicintekniska regelverket tar höjd för att produkterna är olika – allt från sårförband, kanyler, sängar, EKG,
operationsrobotar och hjärtklaffar till mjukvara. Men vi
behöver också förstå hur processen kring kliniska studier
kan utvecklas. I regelverket
anpassas kraven på den kliniska utvärderingen efter riskklasser, och det är tänkbart
att HTA-processen behöver
anpassas på motsvarande sätt.
Det kan till exempel ibland
vara svårt att blinda kliniska studier av medicinteknik.
Produktutvecklingen är snabb,
samtidigt som det är angeläget med långtidsdata för att
kunna mäta relevanta effekter
och bedöma nyttan. Utfallet
kan även vara beroende av
operatörernas handhavande
samt av sammanhanget och
miljön.
I dag saknas likartad klinisk evidens för alla medicintekniska
produkter. Studierna är inte
alltid genomförda med samma
metod, på samma population
eller ens med samma utfallsmått, och kan därför inte jämföras. Här behövs inte ett strik
Helena Dzojic,
enhetschef medicinteknik, Läkemedelsverket
Anna Lefevre
Skjöldebrand, vd,
Swedish Medtech
Sofia Tranæus,
professor, avdelningschef SBU
tare regelverk, utan snarare en
överenskommelse om gemensamma mätetal och jämförbara utvärderingsmetoder.
Vi behöver utveckla samarbetet kring HTA för att identifiera vilka krav som kan ställas, samt tydliggöra och kommunicera kraven till dem som
genomför kliniska studier.
För ett snabbt och säkert infö-
rande av innovativa behandlingsmetoder måste kunskapen om regelverket runt medicinteknik och HTA öka. Här
behöver vi samverka för att
skapa bästa möjliga förutsättningar för en hållbar vård och
omsorg.
Branschorganisationen
Swedish Medtech har tillsammans med bland annat Statens beredning för medicinsk
och social utvärdering (SBU),
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Sveriges Kommuner och landsting
(SKL) och Läkemedelsverket
startat ett projekt som syftar
till att öka kunskapen om HTA
hos företag, hälso- och sjukvården och omsorgen.
Vi vill ge vården bättre beslutsunderlag utan att hindra
eller fördröja innovationer
MEDICINTEKNISKT
REGELVERK I EU
b Tillverkaren ansvarar för att
en produkt uppfyller regelverkets krav och därmed för
CE-märkning. Myndigheterna
har tillsynsansvar.
Medicintekniska produkter
ska genomgå en klinisk
utvärdering som grundas på
en kritisk granskning av relevant vetenskaplig litteratur,
tidigare kliniska studier, en
kombination av båda eller en
ny klinisk studie, alternativt
kunna jämställas med en eller
flera produkter på marknaden.
Om en klinisk studie behöver
utföras ska den ske enligt en
vetenskaplig och tidsenlig
plan som kan bekräfta eller
vederlägga tillverkarens
uppgifter.
Tillverkaren ska dokumentera
den kliniska utvärderingen
och får själv CE-märka lågriskprodukter.
För högriskprodukter krävs
att ett »anmält organ«
(ackrediterat företag) med
kompetens att bedöma
medicintekniska produkter
konstaterat att regelverkets
krav uppfylls.
De anmälda organen inspekteras av en myndighet i
respektive EU-land.
Läs mer: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/
Medicinteknik/Introduktion-till-regelverket/
som kan komma vård och patienter till del och bidra till
jämlik vård i hela landet.
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: inga uppgivna.
Mycket att vinna
på multidisciplinär
handläggning
Multidisciplinärt arbete
är en förutsättning för att nå
bästa behandlingsresultat
vid flera komplicerade sjukdomstillstånd.
Börje Åkerlund, överläkare
Vid Nya Karolinska Solna och
Huddinge pågår ett arbete att
identifiera diagnosgrupper
där man kan organisera
en högspecialiserad multidisciplinär handläggning.
Vid Karolinska Huddinge
har det multidisciplinära arbetet under 20 års tid utvecklats kring två patientgrupper.
Vi ser stora möjligheter och
vissa svårigheter inför Nya
Karolinskas satsning.
I mitten av 1990-talet inleddes ett samarbete mellan
flera kliniker vid Huddinge
universitetssjukhus kring
ortopediska infektioner utifrån ett behov av att kunna
hantera patientens problem
optimalt.
Staffan Enoksson, överläkare,
kärlkirurgen
Harald Brismar, överläkare,
ortopedkliniken
Kurt Gerok-Andersson, överläkare, endokrinologen; alla Karolinska universitetssjukhuset
Vi ser stora möjligheter och vissa svårigheter inför Nya Karolinskas
satsning, skriver läkare vid flera olika kliniker på sjukhuset.
vi åstadkommit stora besparingar ur ett hälsoekonomiskt
perspektiv [2]. En viss sårbarhet uppstår om någon av de
fyra huvudaktörerna endokrin, infektion, ortopedi och
kärlkirurgi inte kan uppfylla
sina åtaganden, vilket visar på
nödvändigheten av att ha en
stabil organisation samt klara
ekonomiska ramar. Ett annat framgångsrikt pro-
jekt gäller protesinfektioner,
som ofta är en vårdrelaterad
arbetet med fotkomplikatiokomplikation. I detta arbete
ner hos patienter med diabeingår ortopeder med ortopedinfektionskompetens,
tes mellitus [1] blev grunden.
infektionsspecialister med
Arbetet krävde sex aktörer
– diabetolog,
log, infektionsspeciortopedinfektionsorientering
alist, kärl- och ortopedkirurg
samt radiologer och mikrobiologer. Handläggningen av
med fotkompetens, fotteraimplantatrelaterade skelettpeut och skoingenjör. Att alla
samtidigt ser och bedömer
infektioner innebär ofta
patienten i såväl öppen som
förlängd vårdtid, upprepade
operationer, lång tids antisluten vård innebär klara
biotikabehandling och en
synergieäekter. Kunnande
från en disciplin har överstrikt uppföljning i öppenförts till andra teamvård. Samarbetet har inneburit att protesbyte till
medlemmar, vilket
stor del kunstärkt samarbeTyck till! mycket
tet och gjort det
nat undvikas. En ökad
Du kan kommentera
mindre sårbart.
andel protesinfektiodebattinläggen på
ner har läkt ut och
Redan efter
Läkartidningen.se
endast i undantagsfall
några år kunde vi visa positiva
har protesen behövt
eäekter. Utöver paavlägsnas för att läkning
ska ske.
tientnyttan innebär den
Vägen till framgång var
60-70-procentiga minskning
av proximala amputationer
snabba och korrekta ortopedEn vidareutvecklad modell för
Illustration: White Tengbom Team
Marcus Ahl, specialistläkare;
båda infektionskliniken
kirurgiska åtgärder i kombination med en optimal
antibiotikabehandling i sluten vård och en strikt multidisciplinär uppföljning i öppen vård.
»... en allokerad budget till prioriterade
områden underlättar
uppbyggnaden av en
fungerande organisation, men det måste
få ta tid.«
Hösten 2014 centrerades vården till en nyöppnad
ortopedinfektionsavdelning,
Ort I52. Kortare beslutsvägar och eäektivare operativa åtgärder resulterade i en
mycket hög patientnöjdhet,
men redan efter sex månader
stängdes avdelningen av ekonomiska skäl och en planerad
utvärdering kunde därmed
inte genomföras [3].
Ortopedinfektionsavdelningen var rätt tänkt, även om de
ekonomiska förutsättningarna
inte tillät denna optimala or-
ganisering. Förutom uppenbara fördelar för patienten
finns även här samhällsekonomiska vinster. Internationella uppskattningar visar på
en kostnad på 50 000–96 000
dollar för en protesinfektion
där protesbyte måste ske för
att läka infektionen [4-5].
Vi är väl medvetna om de
utmaningar Nya Karolinska
ställs inför då fler diagnosgrupper ska omhändertas
multidisciplinärt. Vår uppfattning är dock att en allokerad
budget till prioriterade områden underlättar uppbyggnaden av en fungerande organisation, men det måste få ta tid.
När arbetet kring patienten
styrs av organiserat samarbete
och inte av ett snävt klinikperspektiv blir vinsterna för
patienter och samhälle uppenbara. En förutsättning är dock
kontinuitet i verksamheten
och tillgång till specialister
inom varje område i teamet. En multidisciplinär handläggning kan på bästa sätt tillbehov
varata
ta såväl patientens
så
som samhällsekonomiska intressen. I detta kan Nya Karolinska vara en föregångare.s
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: inga uppgivna.
Läs mer! En fullständig referenslista
finns på Läkartidningen.se
1089
Läkartidningen
Volym 113
STILLA DIN ORO INFÖR SOMMAREN,
ANMÄL DIG REDAN NU TILL FSL!
VÄ L K O M M E N T I L L M A L M Ö A R E N A
7 - 9 SEPTEMBER 2016
#FRAMTIDENSLAKARE
W W W. F R A M T I D E N S L A K A R E . S E
KRÖNIKA
»Finns det ingenting
som du kan ge oss som gör
att vi bara kan somna in
tillsammans?«
JAG HAR JOBBAT EN MÅNAD som underläkare på en vård-
central, mitt första jobb efter examen, och jag har en
helt vanlig måndag framför mig. En hudförändring
och en snarkning. En buksmärta och en migrän. Och
så en »knöl i bröstet«. På en 90-årig dam. Vi kan kalla
henne Siri.
Jag pratar med en kollega redan innan jag ska
träffa henne. Ska hon verkligen utredas? Jag vill inte
dra igång en utredning som slutar i en aggressiv och
kanske dödlig behandling.
Jag hade inte behövt oroa mig. Siri har redan tänkt
ut vad hon vill göra, och hon är orolig så att det räcker för oss båda. »Jag vill inte tappa håret och bli
illamående«, säger hon bestämt och drar den blå
koftan hårdare om sig. »Jag ska väl dö snart ändå.
Jag vill bara veta vad det är.«
JAG PALPERAR, OCH mitt hjärta sjunker. Den är stor som
en valnöt och nästan lika hård. Skarpa kanter, nästan
lite vassa.
Jag gör det jag ska. Siri får en tid till mammografin om två dagar. Vi pratar och jag försöker trösta
henne när hon gråter. Jag försöker få henne att se
ett hopp ändå. Just nu hopp om att det kanske ändå
inte är cancer; senare hopp om att inte bli sjuk av
den.
Hon berättar om hur hennes liv ser ut. Hennes
man är 95 och skröpligare än vad hon är. De vaknar,
äter, sover, äter, fikar, äter, tv, sover. De kan inte gå ut.
De får mat en gång i veckan av hemtjänsten. De har
knappt energi att göra det mest basala i hemmet.
Närmaste anhörig bor långt
bort och har fullt upp med sitt
eget liv. »Har du någon som
kan följa med dig till mammografin och kirurgmottagningen?« Nej. Ingen.
»Jag målade min sista tavla i
februari«, säger Siri med tårar
i ögonen. »Nu orkar jag inte
måla längre. Min man, han
vill dö. Det har han velat länge.
Men han vill inte lämna mig
ensam. Och jag, jag vill leva, men inte om jag ska ha
ont och dö ovärdigt.« Hon tittar mig direkt i ögonen,
hon darrar till, och sen bara kommer det. »Finns det
ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan
få somna in tillsammans … och inte vakna? Jag läste om det i en tidning, hur läkare gör när de inte vill
leva längre … Vi vill bara dö, tillsammans, utan att ha
ont. Kan du inte göra något?«
Jag vet inte vad jag ska säga.
»Det är tyvärr inte lagligt«, säger jag i desperation.
»Åh, det är inget problem, jag skulle inte berätta för
någon annan än min dotter«, säger hon och lyser upp.
»Finns det något du kan ge oss?«
HENNES ÖGON ÄR BLANKA och blicken borrar sig rakt in
i mig. Hon väntar på mitt svar. Jag känner hur tystnaden växer mellan oss. Jag kan inte köpa mig mer tid.
Hinner inte gå och fråga en kollega. Ingen av mina
normala strategier för att hantera svåra frågor fungerar just nu. Hon väntar på mitt svar.
Hon sitter framför mig och vill ha min hjälp att dö.
Det värsta är att jag förstår henne. Och nu sitter Siri
framför mig och väntar på mitt svar.
Till slut upprepar jag det jag sa förut. »Det är inte
lagligt. Jag är ledsen. «
Vi pratar lite mer. Jag lyssnar. Jag bekräftar. Jag
normaliserar. Jag tröstar. Hon går därifrån, och säger i
dörren: »Nu känns det lite bättre.«
Det känns inte bättre för mig. Hennes fråga förföljer mig. Jag pratar om det med kolleger och vänner. Jag vaknar på natten och tänker på det. Framåt småtimmarna skriver jag
den här texten. Jag är inte
färdig med vårt möte.
En kollega säger: »Hon behövde bara bli tröstad, och
veta att det inte går.«
En kollega säger: »Vi jobbar
med livet. Inte döden.«
Jag undrar om de har rätt.
Olivia Marsh Landen,
underläkare, Jönköping
1091
Läkartidningen
Volym 113
XXX
arrangerar
Läkartidningens
symposier 2016
Under 2016 planerar Läkartidningen följande symposier
och seminarier:
b Barns fetma
Stockholm 8 juni
b Almedalen
Visby 4–7 juli
b Ögon
Stockholm 21 september
b Diabetes i primärvården
Stockholm 28 september
b Psykiatri i primärvården
Stockholm 18 oktober
b Osteoporos
Stockholm 9 november
b Endometrios
Stockholm 15 november
b Palliativ medicin
Stockholm 23 november
b Personlighetssyndrom
Stockholm 7 december
Välkommen!
Preliminära datum. Uppdaterad information kommer
i tidningen och på Läkartidningen.se/event
KLINIK
&VETENSKAP
3 frågor till
Bo Jacobsson,
professor och överläkare vid kvinnokliniken, Sahlgrenska
universitetssjukhuset i
Göteborg, som tillsammans med kollegor beskriver det nya, icke-invasiva
fosterdiagnostiska testet NIPT som
ett genombrott. Genom att analysera
foster-DNA i den gravida kvinnans
blod kan man med stor träffsäkerhet
upptäcka kromosomavvikelser.
Varför beskriver ni NIPT som
ett genombrott?
NIPT är ett test med hög känslighet
och ett högt positivt prediktivt värde
för trisomier, och det minskar därigenom antalet kvinnor som behöver
genomgå invasiv provtagning. Metoden är framför allt kvalitativt ny, och
det innebär också att man i framtiden
troligen kommer att kunna undersöka
även andra allvarliga genetiska tillstånd samt även i framtiden använda
testet diagnostiskt för vissa tillstånd.
Vilka invändningar finns mot
metoden?
Testet är så enkelt att utföra att det
kan uppfattas som rutinmässigt. Det
kan medföra att människor accepterar fosterdiagnostik mer lättvindigt
och utan ordentlig reflektion. NIPT
ska erbjudas först efter tydlig och
saklig information.
En annan invändning är att man kan
uppfatta testet som diagnostiskt, vilket
är en missuppfattning. Ett positivt
NIPT måste alltid följas av ett diagnostiskt invasivt test, eftersom det
förekommer falskt positiva resultat.
NIPT skulle också kunna användas
för att undersöka egenskaper som
inte är medicinskt relevanta, t ex
fostrets kön.
Hur ser den optimala fosterdiagnostiken ut i Sverige om 10 år?
Fosterdiagnostik är ett brett begrepp,
och i dag tolkas och används det
väldigt olika över landet. Ett generellt mer likartat erbjudande till alla
gravida kvinnor i landet vore eftersträvansvärt.
På så sätt, och med god information, skulle gravida kvinnor utifrån sin efterfrågan och behov
få förutsättningar att göra ett
informerat val avseende tidigt
ultraljud, NIPT och ultraljud
under andra och tredje trimestern. s
1098
I detta nummer bland
annat om hur frekvensen
vårdrelaterade infektioner
kunde minskas.
NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken
1094
Hjärtinfarkt utan
kranskärlsförträngningar är
vanligt
1096
Nya rön
1102
Långsiktigt arbete
sänkte frekvensen
vårdrelaterade
infektioner
Vägen till läkarjobb
i Sverige …
… HAR VARIT LÅNG för läkare som är utbildade utanför EU. Re-
geringen och Socialstyrelsen har nu bestämt sig för en helt
ny modell för prövning av läkare med examen utanför EU,
och nu på legitimations- i stället för examensnivå. Grunden
blir ett nytt kunskapsprov, som Umeå universitet kommer
att ansvara för, kompletterat med 6 månaders praktik.
Hur provet ska utformas redogjorde man för på ett möte på
Läkaresällskapet den 26 april (tillgängligt på Läkaresällskapets webb-TV).
Provet är ambitiöst upplagt och ska testa både prekliniska
och kliniska teoretiska kunskaper samt praktiska färdigheter
i ett omfattande så kallat OSCE-prov med 14 korta och 4 längre stationer. Det ska ges 4 gånger om året.
NÅGOT FÖRVÅNANDE är att man när det gäller
»Grunden blir ett
nytt kunskapsprov
… kompletterat
med 6 månaders
praktik.«
den teoretiska delen inte använder sig av
det prov som redan finns för att testa kunskaper på legitimationsnivå, nämligen
AT-provet som ges 4 gånger om året. Detta
skulle ha två stora fördelar: för det första
att alla läkare som ska få svensk legitimation genomgår samma teoretiska prov, för det andra att ekonomiska resurser skulle användas bättre genom att 4 i stället
för 8 examinationer per år konstrueras och genomförs.
SOM NYLIGEN REFERERATS i Läkartidningen är andelen under-
kända vid AT-provet tyvärr hög bland dem med utbildning utanför EU. För de allra flesta av dem som ska göra
det nya kunskapsprovet kommer förberedelser i form av
inläsning och kontakt med praktisk svensk sjukvård att
behövas.
Jan Östergren, medicinsk huvudredaktör
b [email protected]
1093
Läkartidningen
Volym 113
KOMMENTAREN
Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är vanligt
VIKTIGT IDENTIFIERA DIFFERENTIALDIAGNOSER OCH
MEKANISMER – BEHANDLINGEN ÄR HELT BEROENDE PÅ ORSAK
kranskärlsdissektion, spontan
Hjärtinfarkt utan kranskärlsförPer
Tornvall,
trängningar (myocardial infarctromboembolism, spasm och
professor,
kokain)
tion with non-obstructive coroöverläkab hjärtrelaterade
(utanför
nary arteries; MINOCA) är vankranskärlen) (t ex myokardit,
ligt. 6–8 procent av alla patienter re, institutionen för
som uppfyller de diagnostiska klinisk forskning och
kardiomyopati som takotsuboutbildning, Södersjukkardiomyopati, trauma, kraftig
kriterierna för hjärtinfarkt har huset, Karolinska
ansträngning och takykardi)
inga signifikanta förträngning- institutet; hjärtklinib icke-hjärtrelaterade
(t ex
ar i kranskärlen (diameterste- ken, Södersjukhuset,
nos <50 procent), vilket innebär Stockholm
lungemboli, stroke och sepsis
samt lung- och njursjukdom).
att de inte har en uppenbar för- b [email protected]
klaring till sitt insjuknande [1,
2].
Nitroglycerin intrakoronart
Nyligen har ett förstadium till riktlin- Utredningen börjar i och med att man
jer (position paper) publicerats i Euro- i samband med kranskärlsröntgen inte
pean Heart Journal, där man analogt till kan påvisa några signifikanta kranskärlshjärtsvikt beskriver hjärtinfarkt utan förträngningar. Det är i detta sammankranskärlsförträngningar som en arbets- hang viktigt att ge intrakoronart nitrodiagnos [3].
glycerin för att få kranskärlen att vidga
Enligt en metaanalys publicerad 2015 sig maximalt så att man inte missar fördrabbar hjärtinfarkt utan kranskärlsför- trängningar.
trängningar medelålders (medel 55 år)
Om man hittar gränssignifikanta förkvinnor (40 procent) och män (60 procent). trängningar, bör man gå vidare med tryckTillståndet skiljer sig därmed från hjärt- mätning för att utesluta signifikanta steinfarkt beroende på kranskärlsförträng- noser. Om det finns icke-signifikanta förningar, som i högre grad drabbar äldre trängningar där man på utseendet inte
män. Riskfaktorerna påminner dock om kan utesluta plackruptur, bör man gå vikranskärlssjukdom bortsett från avsak- dare med intravaskulärt ultraljud eller liknad av hyperlipidemi [1].
nande undersökning för att se om plackruptur är orsaken.
Om man inte hittar orsaken i kranskärVarierande orsaker
Orsakerna är varierande men kan i stort len, bör man gå vidare med en vänsterkammarinjektion eller ultraljud av hjärtat
delas in i [3]
för att undersöka om stressorsakad takob kranskärlsrelaterade (t ex plackruptur,
plackruptur
tsubo-kardiomyopati föreligger.
Om man inte hittar någon orsak till tillståndet vid kranskärlsröntgen eller vänsHUVUDBUDSKAP
terkammarundersökning, bör man med
blodprov (D-dimer) och eventuell DT-unb Prevalensen av hjärtinfarkt utan
dersökning utesluta lungemboli, som är en
kranskärlsförträngningar är 6–8 procent
av alla hjärtinfarkter.
ovanlig men behandlingskrävande orsak.
b Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är en arbetsdiagnos analogt till
hjärtsvikt.
b Förutom kranskärlsröntgen är magnetkameraundersökning av hjärtat den
viktigaste undersökningen.
b Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora
kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati.
1094
Läkartidningen
#22–23 2016
Undersökning med magnetkamera viktigast
Ofta hittar man inte orsaken vid kranskärlsröntgen eller vänsterkammarundersökning. Då rekommenderas magnetkameraundersökning av hjärtat, framför allt
för att utesluta myokardit. Även patienter
med takotsubo-kardiomyopati bör undersökas med magnetkamera, eftersom de
kan ha tecken till såväl myokardit som
hjärtinfarkt.
Övriga viktiga men ovanliga orsaker
man bör ha i åtanke är sekundär (typ 2)
hjärtinfarkt, t ex till förmaksflimmer [3].
Magnetkamera är förutom kranskärlsröntgen den viktigaste undersökningen,
eftersom den ofta ger diagnos. En nyligen
publicerad metaanalys av resultaten av
magnetkameraundersökning vid hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar visade att 20 procent av patienterna hade
hjärtinfarkt och 33 procent hade myokardit [4].
Orsaken styr behandlingen
Behandlingen är helt beroende på orsak.
Vid fynd av plackruptur i kranskärlen
och/eller hjärtinfarkt enligt magnetkamera bör patienterna behandlas som vid
hjärtinfarkt beroende på kranskärlsför-
»Magnetkamera är förutom
kranskärlsröntgen den viktigaste undersökningen, eftersom den ofta ger diagnos.«
trängningar. Vid misstanke om spasm i
kranskärlen vid t ex angina efter insjuknandet kan det vara värt att pröva kalciumblockerare. Myokardit bör behandlas
symtomatiskt med upprepade kontroller
av vänsterkammarfunktionen.
Hur man ska behandla stressorsakad takotsubo-kardiomyopati är i dag oklart, eftersom det råder total brist på randomiserade studier.
Läkemedel som kan övervägas är framför allt betablockerare och ACE-hämmare
samt ASA [3].
Förhållandevis god prognos
Prognosen är förhållandevis god med en
1-årsmortalitet på 3,5 procent jämfört med
6,7 procent vid hjärtinfarkt beroende på
Foto: Cherezov Kirill/Colourbox
Plackruptur, takotsubo-kardiomyopati, trauma
och lungemboli är några exempel på orsaker
till hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar.
För att kunna behandla rätt måste man hitta
orsaken.
kranskärlsförträngningar [1]. Risken för
återfall är däremot okänd.
Patienter med stressorsakad takotsubokardiomyopati utgör en stor del av gruppen patienter med hjärtinfarkt utan
kranskärlsförträngningar, upp till 50 procent misstänkta fall i en studie [2]. Prognosen vid takotsubo är likvärdig den vid
hjärtinfarkt beroende på kranskärlsförträngningar [5]. Risken för återfall i takotsubo är 1–2 procent per år [6]. s
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga
uppgivna
Citera som: Läkartidningen. 2016;113:D33T
Läs mer!
Fullständig referenslista på
Läkartidningen.se
Läkartidningens
kunskapsböcker
NY BOK! FÖRMAKSFLIMMER Cirka 40 procent av
patienterna med förmaksflimmer saknar adekvat
behandling. Ett allt större intresse bland kliniker
och forskare har gjort att forskning och behandling
utvecklas allt snabbare.
NY BOK! DIABETES TYP 2 Allt fler människor i
Sverige har typ 2-diabetes, vilket främst beror på
minskad mortalitet hos personer med sjukdomen.
Den här boken syftar till att ge en samlad bild av den
senaste utvecklingen inom såväl diagnostik som
behandling.
KOL – EN DOLD FOLKSJUKDOM Intresset för
KOL har ökat på senare år. De flesta patienter
diagnostiseras och behandlas i primärvården,
men KOL är fortfarande en underdiagnostiserad
sjukdom.
VERKTYG FÖR KLINISK FORSKNING Målet med
den här boken är att inspirera till att forska och att
ge tips om allt från studieupplägg till att söka anslag,
göra analyser och skriva vetenskapliga artiklar.
ÅNGESTSJUKDOMAR Cirka var fjärde person
drabbas av ångestsyndrom under sin livstid.
Medianåldern för insjuknande är 11 år. Ofta är
tillstånden kroniska. Läkartidningens bok om
ångestsjukdomar har relevans för hela läkarkåren.
YRSEL Yrsel är en felsignal som talar om att
informationen från sinnessystemen inte stämmer
överens. Den här boken fokuserar på de vanligaste
yrselsjukdomarna och ger handfasta råd om
handläggning.
REFERENSER
1. Pasupathy S, Air T, Dreyer RP, et al. Systematic review
of patients presenting with suspected myocardial
infarction and nonobstructive coronary arteries.
Circulation. 2015;131(10):861-70.
2. Daniel M, Ekenbäck C,
C,Agewall S, et al. Risk factors
and markers for acute myocardial infarction with
angiographically normal coronary arteries. Am J
Cardiol. 2015;116(6):838-44.
3. Agewall S, Beltrame JF, Reynolds HR, et al; WG on
Cardiovascular Pharmacotherapy. ESC working
group position paper on myocardial infarction with
non-obstructive coronary arteries. Eur Heart J. Epub
28 apr 2016.
4. Tornvall
ornvall P, Gerbaud E, Behaghel A, et al. Myocarditis
orn
or »true« infarction by cardiac magnetic resonance
in patients with a clinical diagnosis of myocardial
infarction without obstructive coronary disease: a
meta-analysis of individual patient data. Atherosclerosis. 2015;241(1):87-91.
5. Tornvall
ornvall P, Collste O, Ehrenborg E, et al. A caseorn
control
trol study of risk markers and mortality in
Takotsubo stress cardiomyopathy. J Am Coll Cardiol.
2016;67(16):1931-6.
Köp och beställ på
Läkartidningen.se
Förlag AB
1095
Läkartidningen
Volym 113
NYA RÖN
Egenreferat. Innebandy är en vanlig
orsak till idrottsrelaterade ögonskador, enligt flera tidigare studier.
Särskilda ögonskydd finns tillgängliga, men deras skyddande effekt
vid spel har varit okänd. I en nyligen
publicerad artikel undersökte vi
incidensen av ögonskador vid innebandy relaterad till användningen
av skyddsglas. Genom retrospektiva
studier av journaler identifierades
296 idrottsrelaterade ögonskador i
Region Jönköpings län 2008–2011.
Utifrån skadetypen graderades
konsekvenserna i låg, måttlig eller
hög risk för framtida problem. Alla
patienter med innebandyrelaterade
skador (167) tillsändes en enkät
med frågor om skadesituation och
skyddsglasanvändning (svarsfrekvens 59 procent)
Innebandy orsakade mer ögonskador än övriga sporter tillsammans
(56 procent). Sett till det stora antalet utövare var den totala risken ändå
låg, uppskattningsvis en ögonskada
per 1 000 spelår. De flesta skador
uppstod utanför föreningsverksamhet (56 procent) och i skolan (25 procent). Spel i Innebandyförbundets
regi stod endast för en mindre del (15
procent). Bestående synnedsättning
var mycket ovanlig (0,5 procent).
Måttlig eller hög risk för framtida
problem sågs dock hos nästan tre
fjärdedelar av de drabbade (72
procent). Därutöver uppgav mer än
en femtedel bestående subjektiva
problem 2–7 år efter skadan. Endast
en (1) av de 98 respondenterna
hade använt skyddsglas
vid skadetillfället.
Skyddsglas
verkar alltså
minimera
risken för
ögonskador.
Även om risken
Bild: Miceking/Fotolia/IBL
för ögonskador
relativt sett är liten,
anser vi att resultatet talar för en
rekommendation om skyddsglas vid
innebandyspel.
Tomas Bro,
ST
ST-läkare,
doktorand, ögonmottagningen,
STHöglandssjukhuset Eksjö
Bro T, Ghosh F. Scand J Med Sci Sports. Epub 11 feb
2016. doi: 10.1111/sms.12653
1096
Läkartidningen
#22–23 2016
Bild: Sebastian Kaulitzki/Fotolia/IBL
Ögonskador
från innebandy –
skyddsglasögon
minimerar risken
Första steg mot skräddarsydd
behandling vid giftstruma
Egenreferat. Tyreostatika som Thacapzol
(tiamazol) och Tiotil (propyltiouracil) är
viktiga för behandling av hypertyreos,
men ca 0,5 procent av patienterna drabbas av agranulocytos med sänkt immunförsvar som biverkan. I den första europeiska genetiska studien av tyreostatikainducerad agranulocytos jämfördes genetiska varianter över hela arvsmassan mellan
39 patienter med agranulocytos och 5 170
kontrollpersoner från Sverige, Spanien,
Frankrike och Tyskland.
Statistiskt signifikant association med
agranulocytos sågs inom den del av arvsmassan som kodar för HLA-typer, och
den starkaste associationen var med
HLA-B*27:05 (oddskvot [OR] 7,30; 95 procents konfidensintervall [95KI] 3,81–13,96;
P = 1,91 × 10-9). Eftersom hypertyreos i sig
också är associerad med vissa HLA-typer behövde vi utesluta att associationen
berodde på grundsjukdomen. Vi jämförde därför patienter med agranulocytos
även med en mindre grupp kontrollpersoner som tidigare behandlats för hypertyreos. Det ledde till att oddskvoten
för HLA-B*27:05 mer än dubblerades (OR
16,91; 95KI 3,44–83,17; P = 5,04 × 10-⁴), vilket
tyder på att sambandet mellan agranulocytos och HLA-B*27:05 hos européer är
sant. Tidigare studier i kinesisk och japansk befolkning har visat att tyreostatikainducerad agranulocytos är associerad
med HLA-B*38:02 och HLA-DRB1*08:03,
men dessa HLA-typer är sällsynta i europeisk befolkning och sågs därför inte i vår
studie. En liknande skillnad har tidigare
rapporterats för HLA-B*15:02,
B*15:02, som ökar
risken för svåra hudreaktioner av karbamazepin men nästan enbart förekommer
hos personer med östasiatiskt ursprung.
Med hjälp av tre genetiska varianter i
HLA-området utvecklades en prediktionsmodell för risk för tyreostatikainducerad
agranulocytos hos européer. Enligt modellen kommer en av tre som bär på dessa
varianter att insjukna i agranulocytos vid
behandling med tyreostatika (OR 753; 95KI
105–6 812). Med genetisk screening av
v 238
patienter med hypertyreos skulle ett fall
av agranulocytos kunna undvikas. För att
sätta denna siffra i perspektiv så behöver 407 patienter med kinesiskt ursprung
screenas för HLA-B*15:02 för att undvika en svår hudreaktion av karbamazepin.
Screening av
v HLA-B*15:02 inför behandling med karbamazepin är redan etablerad
i Sverige då det i bland annat Fass rekommenderas för patienter med hankinesiskt
eller thailändskt ursprung.
Mia Wadelius,
överläkare, lektor
Pär Hallberg,
överläkare, docent; båda institutionen för medicinska vetenskaper, klinisk farmakologi, Uppsala universitet; klinisk kemi och farmakologi, Akademiska
sjukhuset, Uppsala
Hallberg P, Eriksson N, Ibañez L, Bondon-Guitton E, Kreutz R,
Carvajal A, Lucena M, Sancho Ponce E, Sainz Gill M, Douros A,
Lapeyre-Mestre M, Montastruc JL, Ruiz-Nuñes J, Stephens CM,
Martin J, Axelsson T, Yue QY, Magnusson PK, Wadelius M; on
behalf of EuDAC. Lancet Diabetes Endocrinol. Epub 3 maj 2016.
doi: 10.1016/S2213-8587(16)00113-3
Viktigt att känna till resistensläget vid
behandling av urinvägsinfektion hos barn
av de vanligaste bakteriella infektionerna hos små barn. En viktig riskfaktor för
UVI är vesikoureteral reflux (VUR). Förutom akuta symtom med framför allt hög
feber finns risk för att febril UVI leder till
permanent njurskada. För att ställa diagnosen UVI krävs urinprov med växt av
bakterier i signifikant mängd. Behandling
med antibiotikum startas ofta innan svar
på odling och resistensbestämning finns.
I en ny avhandling om UVI hos barn
studerades bland annat betydelsen av låga
bakterietal vid symtomatisk infektion,
risken för utveckling av njurskada över
tid samt resistensutvecklingen hos E coli
mot perorala antibiotika.
Resistensutvecklingen hos E coli analyserades i en retrospektiv studie av barn
under 2 års ålder med symtomgivande
UVI, diagnostiserade 1994–2003. Under perioden ökade bakteriernas resistens mot
trimetoprim från 5 till 17 procent. Ökande
resistens sågs vid 9 månaders ålder. Det
kan delvis förklaras med ökande frekvens
av luftvägsinfektioner vid denna ålder,
vilket generellt medför högre konsumtion
av antibiotika. För nitrofurantoin och cefadroxil sågs låg bakteriell resistens; dock
utfördes studien innan ESBL-bildande
bakterier ännu etablerats i Sverige.
Urinvägsinfektion med bakterietal
Foto: Arve Bettum/Colourbox
Avhandling. Urinvägsinfektion (UVI) är en
Symtomgivande UVI med bakterietal under
100 000/ml bör behandlas med samma
respekt som vid högre bakterietal, enligt en ny
avhandling om UVI hos barn.
under 100 000/ml sågs hos 19 procent av
barnen. Dessa hade likartad förekomst av
njurskada och VUR som barn med högre
bakterietal.
Av barn med konstaterad njurskada som
följts upp under längre tid förblev njurskadan oförändrad i majoriteten av fallen;
hos en femtedel förbättrades njurskadan
medan den hos en femtedel försämrades.
Barn med uttalad initial skada, VUR och
återkommande UVI hade större risk för
försämring.
Några av slutsatserna i avhandlingen
är att andelen E coli med resistens mot
trimetoprim är så hög att preparatet inte
bör ses som förstahandsval för barn med
UVI. Barn över 9 månaders ålder verkar
dessutom särskilt benägna att plocka upp
resistenta stammar. Behandling bör initieras med kännedom om det aktuella resistensläget. Med ökande andel ESBL-bildande bakterier finns därtill risk att resistens mot cefalosporinpreparat utvecklas
på liknande sätt.
Vidare bör symtomgivande UVI med
bakterietal under 100 000/ml behandlas med samma respekt som vid högre
bakterietal. Detta motsäger vissa internationella riktlinjer där högre gränser
för bakteriuri rekommenderas. Hos barn
med njurskada bör uppföljningsscheman
individualiseras då risken för progress är
avhängig riskfaktorer.
Svante Swerkersson,
med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicin,
Skaraborgs sjukhus, Skövde; Drottning Silvias barn
och ungdomssjukhus, Göteborg
Swerkersson S. Urinary tract infection in small children:
aspects of bacteriology, vesicoureteral reflux and renal damage.
Göteborg: Sahlgrenska akademin; 2016.
Tilltagande depression kopplades till ökad demensrisk
h Att det finns en koppling
mellan demens och depression
är välkänt. Depression kan vara
ett av de första symtomen på
en demenssjukdom, men i de
studier som gjorts inom området har depressiva symtom
oftast bara undersökts vid ett
enskilt tillfälle. För att kasta
ytterligare ljus över sambandet har en grupp forskare följt
ett stort antal individer under
lång tid.
Studien inkluderar 3 325 individer med de-
pression som inte var drabbade av demens
vid studiens början. Samtliga var, då studien påbörjades, över 55 år. De har därefter
följts under i genomsnitt ett drygt decennium med löpande underökningar avseende depressiva symtom. Därefter har de
följts under ytterligare
ett decennium för att se
vilka som drabbades av
demens. Utifrån depressionsförloppet under det
dryga decenniet har individerna delats in i fem
grupper, däribland individer som hade svåra depressiva besvär i början
som sedan klingade av,
individer vilkas symtom successivt förvärrades och individer vilkas
Bild: Colourbox
symtom var svåra respektive lindriga under hela decenniet.
434 av de 3 325 individerna utvecklade de-
mens; en majoritet av dessa (348 av 434)
drabbades av alzheimer. Som utgångspunkt har man valt individer med lindriga
depressiva symtom under hela uppföljningen. Bland dessa drabbades 10 procent
senare av demens. Övriga grupper var jämförbara avseende hur stor andel som fick
demens, med ett undantag: de individer
som hade successivt ökande depressionssymtom i takt med att åren gick. Bland
dessa drabbades 22 procent av demens. En
depression som tilltar över tid innebär således ökad risk för demens. En möjlig tolkning av detta är att tilltagande depression
– men inte stabila eller vikande depressiva
besvär – skulle kunna
vara ett tidigt tecken på
en demenssjukdom.
Anders Hansen,
specialistläkare, psykiatri,
Stockholm
Läs mer!
En längre version
av referatet finns på
Läkartidningen.se
Mirza SS, et al. Lancet Psychiatry.
Epub 29 apr 2016. doi: 10.1016/S22150366(16)00097-3.
1097
Läkartidningen
Volym 113
ÖVERSIKT
NIPT är ett genombrott
i fosterdiagnostiken
TRÄFFSÄKER METOD GER FÄRRE INVASIVA PROVTAGNINGAR
– MEN GAMLA ETISKA FRÅGOR BLIR ÅTER AKTUELLA
Bo Jacobsson,
professor, överläkare, avdelningen för
obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska
akademin; kvinnokliniken, Sahlgrenska
universitetssjukhuset,
Göteborg
b bo.jacobsson@obgyn.
gu.se
Christian Munte,
professor, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori; båda Göteborgs
universitet
Sissel Saltvedt, med
dr, överläkare, kvinnokliniken, Karolinska
universitetssjukhuset,
Stockholm
Ylva Carlsson, med
dr, specialistläkare,
kvinnokliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Peter Lindgren, med
dr, överläkare, kvinnokliniken
Erik Iwarsson,
docent, överläkare,
klinisk genetik; båda
Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Fosterdiagnostik med ultraljud började användas i Sveri-
ge på 1970-talet. Fostervattenprov kom ungefär samtidigt och moderkaksprov på 1980-talet. Under det
första årtiondet på 2000-talet började kombinationen
av ultraljudsmätning av fostrets nackuppklarning
och biokemiskt test (KUB; kombinerat ultraljud och
biokemiskt test) i graviditetsvecka 11–14 att erbjudas
gravida kvinnor. KUB är en metod för sannolikhetsvärdering av kromosomavvikelse hos foster, där man
för säker diagnos måste utföra något av de invasiva
testen. Genom ett urvalstest som KUB minskar antalet kvinnor som behöver genomgå invasiv provtagning.
Nyligen har en ny typ av icke-invasivt test börjat erbjudas på vissa mottagningar i Sverige, NIPT (non-invasive prenatal testing). Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med
mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser (Figur 1). Även denna metod kräver ett bekräftande invasivt test, men dessa test blir betydligt färre
än efter KUB [1].
Kliniska studier pågår där man utnyttjar NIPT-tekniken även för att detektera mutationer när den ena
eller båda blivande föräldrarna är bärare av anlag för
en monogen sjukdom.
ligen kommit rapporter om att den reella risken är så
låg som 0,1–0,5 procent [1, 6].
Mot bakgrund av ett statistiskt samband mellan ålder och risk för kromosomavvikelse hos foster erbjöds
länge svenska gravida kvinnor från 35 års ålder invasiv fosterdiagnostisk provtagning. Om man väljer att
fokusera på den vanligaste kromosomavvikelsen av
klinisk betydelse, trisomi 21, kan man med den strategin identifiera ca 30 procent av alla fall, förutsatt att
alla gravida i den aktuella åldersgruppen väljer att genomgå fostervattenprov [7]. Med stigande andel gravida kvinnor över 35 år ökar andelen som erbjuds invasivt prov. På 1990- och början av 2000-talen gjordes
10ö000–15ö000 moderkaks- och fostervattenprov i Sverige per år. Det innebär att man kan ha orsakat mellan
10 och 75 iatrogena missfall per år.
KUB-testet infördes i syfte att bättre än med moderns ålder som riskmarkör upptäcka gravida kvinnor
med hög sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. KUB-testet ökade möjligheten att detektera
foster med trisomi 21 till ca 90 procent samtidigt som
färre kvinnor behövde genomgå invasiv provtagning
(5 procent) (Tabell 1). Antalet invasiva ingrepp i Sverige minskade också, och i dag görs ca 5ö000 invasiva
provtagningar i Sverige per år.
Färre invasiva fosterdiagnostiska provtagningar
Första kommersiella NIPT-testen lanserades 2011
En kromosomavvikelse identifieras hos ca 1 av 160 levande födda barn [2, 3]. Majoriteten av alla kromosomavvikelser är sök aneuploidier [4], vilket innebär att
barnet har felaktigt antal kromosomer. De vanligaste
aneuploidierna är trisomi 21, trisomi 18 och trisomi 13
samt könskromosomavvikelser. De utgör tillsammans
ca 80 procent av alla kromosomavvikelser [4]. Trisomi 21 förekommer hos ca 1 av 200 foster i graviditetsvecka 15 [5].
För att säkert diagnostisera kromosomavvikelse
under graviditet krävs invasiv fosterdiagnostisk provtagning i form av antingen moderkaksprov eller fostervattenprov. Båda är förenade med en missfallsrisk
som brukar anges till 0,5–1,0 procent. Det har dock ny-
»Nyligen har en ny typ av icke-invasivt test börjat
erbjudas på vissa mottagningar i Sverige, NIPT …«
1098
Läkartidningen
#22–23 2016
Den senaste utvecklingen är att man nu kan erbjuda
ett blodprov på mamman, NIPT, där man analyserar
HUVUDBUDSKAP
b Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.
b NIPT är ett genombrott. Den övergripande bilden av
det fosterdiagnostiska området är dock komplicerad,
och flera kunskapsområden utvecklas parallellt.
b En viktig del i ett fosterdiagnostiskt erbjudande är att
det bygger på frivillighet och att kvinnan kan göra ett
informerat val.
b Kliniskt användande av NIPT måste kvalitetssäkras i ett
fostermedicinskt register som omfattar prov från både
offentlig och privat verksamhet.
b Åldersgränser ska inte tillämpas vid erbjudande om
fosterdiagnostik.
TABELL 1. Beroende på fosterdiagnostisk metod
varierar sensitivitet och andel kvinnor som behöver
genomgå diagnostiskt invasivt test (moderkaksprov
eller fostervattenprov).
b Kvinnans ålder ≥35 år
30
8–22
b KUB (nackuppklarning
och biokemi)
90
5
b NIPTT (cellfritt ffetalt DNA)
>99
0,1
cellfritt DNA i plasma. En mindre del av det cellfria
DNA:t kommer från fostret och kan användas för att
detektera kromosomavvikelser. Möjligheten att identifiera fostrets DNA i mammans blod upptäcktes redan på 1990-talet och har använts i mer än ett decennium för att identifiera fostrets blodgrupp (Rhesusfaktor D).
År 2007 publicerades det första metodarbetet där
man med NIPT med stor säkerhet kunde identifiera
aneuploidier (Figur 2) [8, 9]. De första kommersiella
testen lanserades på den amerikanska och kinesiska
marknaden hösten 2011. Sedan dess har åtminstone
fyra stora aktörer lanserat likartade test [10].
NIPT kan utföras från graviditetsvecka 9, vilket
är tidigare än KUB [11]. Sensitivitet för trisomi 21 är
drygt 99 procent, och andelen falskt positiva test är
långt mindre (<0,1 procent) än vid KUB (5 procent)
och jämfört med att använda åldersgränsen 35 år som
indikation för invasivt test (8–22 procent) (Tabell 1) [1,
7, 12].
De första studierna av NIPT:s förmåga gjordes i populationer av gravida med hög sannolikhet för kromosomavvikelser hos fostret, och dessa studier visade mycket lovande resultat [13]. Under det senaste året
har det tillkommit två stora studier i oselekterade populationer som visar liknande resultat [14, 15]. Det är
viktigt att poängtera att ju ovanligare det man letar
efter är, desto större är risken att ett positivt testresultat inte stämmer (lägre positivt prediktivt värde
[PPV]).
I en av de publicerade studierna där man har jämfört KUB med NIPT redovisas 15 083 gravida kvinnor
(10 procent av dem kom från Sverige) med en genomsnittlig sannolikhet för kromosomavvikelse. Andelen
positiva KUB-resultat var 5,4 procent, för NIPT 0,06
procent. PPV för KUB var 3 procent, för NIPT 81 procent (Figur 3) [14]. PPV måste vara betydligt högre än
så för att man ska kunna utesluta invasiv provtagning
för att verifiera resultatet. Andelen kvinnor som behöver genomgå invasiv fosterdiagnostik kommer alltså
att minska med NIPT på grund av lägre andel falskt
positiva test än med KUB.
Det är viktigt att användandet av NIPT följs upp
och kvalitetssäkras. Den fostermedicinska delen i det
nyligen etablerade Graviditetsregistret skulle kunna utvecklas för att även täcka NIPT-provtagning. En
aspekt som behöver utforskas mer avseende NIPT är
Illustration: Jan Funke
Positiva test
(där invasivt test
behöver göras),
procent
Figur 1. Celler från både kvinnan och fostret sönderfaller via apoptos och tas upp i
den gravida kvinnans plasma. Där återfinns huvudsakligen cellfritt DNA från kvinnans egna celler, men det finns också mindre mängder cellfritt DNA från fostret. Det
är huvudsakligen cellsönderfallet i placenta som är ursprung till den fetala delen av
cellfritt DNA i kvinnans plasma [24].
Illustration: Jan Funke
Sensitivitet
trisomi 21,
procent
hur många kvinnor som av olika anledningar inte får
svar (1–5 procent i olika studier) [1, 14, 15].
NIPT bör kombineras med ultraljud
NIPT är ett genombrott inom fosterdiagnostiken. Det
är högst troligt att NIPT kommer att bli ett mycket
efterfrågat test. Den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är dock komplicerad, och
flera kunskapsområden utvecklas parallellt. KUB har
visat sig kunna signalera ökad sannolikhet även för
andra kromosomavvikelser än aneuploidier [16, 17].
För att undersöka övriga aneuploidier, större deletioner och duplikationer måste man dock göra fullstän-
Figur 2. De flesta
NIPT-test använder
i dag den teknik
som beskrivs här.
DNA-fragmenten
från den gravida
kvinnans plasma sekvenseras
och matchas till
motsvarande referenssekvenser på
olika kromosomer.
Därefter jämförs den
relativa förekomsten
av DNA-fragment
mellan de olika
kromosomerna [1].
Modifierad efter: Hui
L, 2016 [25].
1099
Läkartidningen
Volym 113
Illustration: Jan Funke
ÖVERSIKT
Figur 3. Illustration
av de begrepp som
definierar ett sannolikhetstest. Inför ett
fostermedicinskt test
frågar den gravida
kvinnan hur bra
metoden detekterar
t ex trisomi 21 hos
fostret. Läkaren eller
barnmorskan svarar
ofta med att ange
sensitiviteten: ca
90 procent för KUB
och >99 procent för
NIPT [1].
Om testet är positivt
blir kvinnans
nästa fråga vad det
innebär. Genom det
positiva prediktiva
värdet får kvinnan en
uppfattning om hur
sannolikt det är att
testresultatet överensstämmer med
verkligheten. Det
positiva prediktiva
värdet i en population med genomsnittlig sannolikhet
för trisomi 21 är för
KUB 3,4 procent och
för NIPT 81 procent
[12].
Positivt KUB- eller
NIPT-test måste således alltid följas av
ett invasivt test för att
säkert diagnostisera
kromosomavvikelse.
dig karyotypering eller s k array, vilket inte är rutin i
Sverige i dag [16, 17].
NIPT bör kombineras med ultraljudsundersökning
för att säkerställa att viabel graviditet föreligger. Frågan blir då om man fortsatt ska erbjuda gravida kvinnor i Sverige två ultraljudsundersökningar under graviditeten: dels ett tidigt för att datera graviditeten,
bestämma korionicitet vid flerbörd och detektera påtagliga missbildningar, dels ett senare för att kunna
undersöka fostret och enskilda organ mer detaljerat.
NIPT väcker etiska frågor
NIPT väcker etiska frågor, och nyligen publicerade
tidskriften Bioethics ett specialnummer på temat
[18]. Även Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har
just kommit med en rapport som betonar de etiska
ställningstaganden som användande av NIPT genererar [19]. De europeiska och amerikanska medicinska
sällskapen för klinisk genetik har också publicerat ett
gemensamt uttalande, där man betonar myndigheters ansvar att ta en aktiv roll i att fosterdiagnostiska metoder baseras på grundläggande etiska principer [20].
Fosterdiagnostik har alltid omgivits av många etiska frågeställningar, men NIPT aktualiserar särskilt
vissa aspekter, och möjligheten att minska antalet
missfall är en positiv sådan [21].
Ett blodprov är samtidigt så enkelt jämfört med
KUB och invasivt prov att det kan uppfattas som bagatellartat för den enskilda patienten. Detta ökar risken
att människor accepterar fosterdiagnostik mer lättvindigt och utan ordentlig reflektion [21]. Den risken
finns redan i relation till KUB, och NIPT understryker
»Andelen kvinnor som behöver genomgå invasiv fosterdiagnostik kommer alltså att minska med NIPT på grund
av lägre andel falskt positiva test än med KUB.«
1100
Läkartidningen
#22–23 2016
än mer behovet av bättre organiserade erbjudanden
med tydlig och saklig information.
Redan i dag går det att med NIPT undersöka vissa
mikrodeletioner och duplikationer; systematiska utvärderingar saknas dock, och i avvaktan på sådana
bör dessa möjligheter inte utnyttjas. På sikt kommer
dessa möjligheter att öka genom att bl a enskilda mutationer kan detekteras. I framtiden kan därför själva
mängden information som hanteras inom fosterdiagnostiken ge svåra gränsdragningsproblem. Det blir
därmed ännu svårare än i dag att i förväg ge och ta
emot information om tänkbara fynd och deras konsekvenser [21].
Ska bygga på frivillighet och informerat val
En viktig del i ett fosterdiagnostiskt erbjudande är att
det bygger på frivillighet och att individen får den information som hon efterfrågar för att kunna göra ett
informerat val. Det ska finnas tid avsatt för att diskutera både före provtagningen och när svaret föreligger.
När det gäller NIPT behövs särskild kompetens för
att kunna hantera de specifika frågorna. Det vanligaste misstaget som rapporteras runt om i världen är att
både vårdgivare och gravida kvinnor uppfattar NIPT
som ett diagnostiskt test. Som poängterats ovan måste ett positivt NIPT-svar alltid följas av invasiv provtagning för att verifiera diagnosen [14].
Starka ekonomiska intressen
Det finns professionella och ekonomiska intressen inbyggda i organisationen runt KUB, men det finns till
synes mångfalt starkare ekonomiska intressen bakom NIPT. I USA och i en del andra länder bedriver företagen marknadsföring direkt till gravida kvinnor
[22]. Via internet är denna tillgänglig även för svenska
kvinnor, och det har visat sig möjligt att skicka NIPTprov över hela världen.
De flesta NIPT-företag använder ett och samma företags analysteknologi. Detta analysföretag köpte nyligen upp ett av de största amerikanska NIPT-företagen, vilket troligen kommer att påverka marknaden.
Prissättning och produktdesign sker samtidigt på en
global marknad med begränsade möjligheter att ta
hänsyn till lokala förhållanden. Priset för NIPT har
inte sjunkit så snabbt som många först trodde och är i
dag mellan 5 500 och 10 000 kronor.
Som nämnts ovan är det viktigt att kliniskt användande av NIPT kvalitetssäkras och att ett fosterdiagnostiskt register omfattar prov från både offentlig
och privat verksamhet.
Flera viktiga rapporter om fosterdiagnostik i Sverige
Under 2015 har det kommit flera viktiga rapporter om
fosterdiagnostik i Sverige. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort en litteraturgenomgång för en Alertrapport. Slutsatsen är att det
finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att NIPT
ger ett korrekt besked om huruvida fostret har trisomi 21 eller 18 hos kvinnor med förhöjd sannolikhet för
detta. När det gäller gravida kvinnor i allmänhet (normalpopulation) finns motsvarande vetenskapligt stöd
för upptäckt av trisomi 21 [1].
Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG)
har nyligen publicerat ett riktlinjearbete avseende fosterdiagnostik [23]. Utöver rådande vetenskaplig evidens
har man tagit hänsyn till värderingarna hos kvinnor
och hälsoprofession, ekonomin och balansen mellan
önskade och oönskade effekter. NIPT är för närvarande för dyrt för att kunna erbjudas i större omfattning.
Baserat på SBU-rapportens hälsoekonomiska beräkningar [1] anser SFOG att det är mest kostnadseffektivt
»Däremot kommer NIPT att kunna användas för att
minska antalet invasiva test efter KUB.«
att använda NIPT efter KUB, dvs att kvinnor som enligt KUB bedöms ha ökad sannolikhet att bära på foster med trisomi erbjuds antingen invasiv provtagning
(om sannolikheten är >1/50) eller NIPT (om sannolikheten är 1/51–1/1 000). Detta skulle medföra hög sensitivitet med lågt antal invasiva provtagningar. Med en
ansats att hitta även andra svåra kromosomavvikelser
än aneuploidier kan kvinnor med högst sannolikhet
(>1/50) erbjudas invasiv provtagning med karyotypering eller array.
SFOG påpekar även att NIPT inte ersätter ultraljud i
tidig graviditet.
Både SFOG och Smer uttalar sig också specifikt om
att man inte ska tillämpa åldersgränser vid erbjudande om fosterdiagnostik [19, 23].
tydligt lägre andel kvinnor behöver genomgå ett efterföljande invasivt diagnostiskt prov. Det är dock
fortfarande för dyrt för att i större omfattning kunna
användas som första linjens test. Däremot kommer
NIPT att kunna användas för att minska antalet invasiva test efter KUB.
Sannolikt kommer det att innebära att man på sikt
behöver en centralisering av invasiva fostermedicinska provtagningar i regionerna. I dag ser det fostermedicinska erbjudandet mycket olika ut i landet;
allt ifrån att alla gravida erbjuds KUB till att KUB
inte erbjuds alls.
En viktig etisk princip när det gäller vård i allmänhet och fosterdiagnostik i synnerhet är att vården
bygger på ett fritt och välinformerat val. Detta gäller
i allra högsta grad NIPT. Organisationen för det informerade valet ser mycket olika ut i landet. Ska de stora
skillnaderna vad gäller erbjudande och organisation
av fosterdiagnostik kvarstå? s
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Citera som: Läkartidningen. 2016;113:DXMP
Läs mer!
Fullständig referenslista på
Läkartidningen.se
Stora skillnader i landet
NIPT är ett bättre test än KUB för att identifiera kvinnor med hög sannolikhet att bära på foster med trisomi. NIPT har högre sensitivitet för trisomier, och be-
REFERENSER
1. Analys av foster-DNA i
kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik
(NIPT) för trisomi 13,
18 och 21. Stockholm:
Statens beredning för
medicinsk och social
utvärdering; 2015. SBU
Alert-rapport 2015-03.
2. Jacobs PA, Browne C,
Gregson N, et al. Estimates of the frequency
of chromosome abnormalities detectable in
unselected newborns
using moderate levels of
banding. J Med Genet.
1992;29:103-8.
3. Snijders RJ, Sundberg
K, Holzgreve W, et al.
Maternal age- and
gestation-specific risk
for trisomy 21. Ultrasound Obstet Gynecol.
1999;13:167-70.
4. W
Wellesley D, Dolk H,
Boyd PA, et al. Rare chromosome abnormalities,
prevalence and prenatal
diagnosis rates from
population-based congenital anomaly registers
in Europe. Eur J Hum
Genet. 2012;20:521-6.
5. Hook EB, Cross PK,
Jackson L, et al.
Maternal age-specific
rates of 47,+21 and other
cytogenetic abnormalities diagnosed in
the first trimester of
pregnancy in chorionic
villus biopsy specimens:
comparison with rates
expected from observations at amniocentesis. Am J Hum Genet.
1988;42:797-807.
6. Akolekar R, Beta J,
Picciarelli G, et al.
Procedure-related risk
of miscarriage following
amniocentesis and chorionic villus sampling:
a systematic review and
meta-analysis. Ultrasound Obstet Gynecol.
2015;45:16-26.
7. Nicolaides KH.
Screening for fetal
aneuploidies at 11 to 13
weeks. Prenat Diagn.
2011;31:7-15.
9. Lo YM, Tsui NB, Chiu
RW, et al. Plasma placental RNA allelic ratio
permits noninvasive
prenatal chromosomal
aneuploidy detection.
Nat Med. 2007;13:218-23.
11. Pergament E, Cuckle
H, Zimmermann B, et
al. Single-nucleotide
polymorphism-based
noninvasive prenatal
screening in a highrisk and low-risk
cohort. Obstet Gynecol.
2014;124:210-8.
12. Fosterskador och
kromosomavvikelser
2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015. Artikelnr
2015-3-3.
13. Gil MM, Quezada
MS, Revello R, et al.
Analysis of cell-free
DNA in maternal blood
in screening for fetal
aneuploidies: updated
meta-analysis. Ultra-
sound Obstet Gynecol.
2015;45:249-66.
14. Norton ME, Jacobsson
B, Swamy GK, et al. Cellfree DNA analysis for
noninvasive examination of trisomy. N Engl J
Med. 2015;372:1589-97.
15. Zhang H, Gao Y, Jiang
F, et al. Non-invasive
prenatal testing for
trisomies 21, 18 and 13:
clinical experience from
146,958 pregnancies.
Ultrasound Obstet
Gynecol. 2015;45:530-8.
16. Norton ME, JelliffePawlowski LL, Currier
RJ. Chromosome
abnormalities detected
by current prenatal screening and noninvasive
prenatal testing. Obstet
Gynecol. 2014;124:979-86.
17. Petersen OB, Vogel
I, Ekelund C, et al.
Potential diagnostic consequences of
applying non-invasive
prenatal testing: population-based study from
a country with existing
first-trimester screening. Ultrasound Obstet
Gynecol. 2014;43:265-71.
18. de Jong A, de Wert GM.
Prenatal screening: an
ethical agenda for the
near future. Bioethics.
2015;29:46-55.
19. Analys av foster-DNA
i kvinnans blod: Icke
invasiv fosterdiagnostik
(NIPT) för trisomi 13, 18
och 21 – etiska aspekter.
Stockholm: Statens
medicinsk-etiska råd;
2015. Smer-rapport
2015:1.
20. Dondorp W,
W de Wert
G, Bombard Y, et al.
Non-invasive prenatal
testing for aneuploidy
and beyond: challenges of responsible
innovation in prenatal
screening. Eur J Hum
Genet. 2015;23:1438-50.
21. Munthe C. A new ethical
landscape of prenatal
testing: individualizing choice to serve
autonomy and promote
public health: a radical
proposal. Bioethics.
2015;29:36-45.
23. Svensk förening för obstetrik och gynekologi
(SFOG). Förslag till SFOG
riktlinjer för fosterdiagnostik med NIPT, non
invasive prenatal test.
https://www.sfog.se/
media/255926/riktlinjer_nipt___version_prel_
sfog_2_juli.pdf
1101
Läkartidningen
Volym 113
VÅRDUTVECKLING
Långsiktigt arbete
sänkte frekvensen
vårdrelaterade
infektioner
STÄNDIG FÖRBÄTTRING OCH DELAKTIG
PERSONAL VIKTIG DEL AV FRAMGÅNGEN
Vårdrelaterad infektion är ett avsevärt problem inom
slutenvård, med en beräknad incidens av cirka 10 procent. Särskilt stort är problemet inom intensivvård,
där ofta en incidens på mer än det dubbla har rapporterats [1]. Mycket kan göras för att minska vårdskador,
men många rapporter rör satsningar där kortsiktigt
goda resultat uppnåtts. De nationella kvalitetsregistren skulle långt oftare kunna användas för att nå och
behålla långsiktigt goda resultat. Flera goda exempel
har under senare år presenterats, men i dagsläget är
det få verksamheter som utnyttjar kvalitetsregister
för att nå långsiktigt bättre vårdresultat [2].
I det nationella kvalitetsregistret för intensivvård,
Svenska intensivvårdsregistret (SIR), har fokus genom åren varit stort på att registrera vårdrelaterade
infektioner, detta för att uppmuntra medlemsavdelningarna till ett strukturerat kvalitetsarbete med användande av egna data. Ventilatorassocierad pneumoni och CVK-relaterad infektion är båda vårdrelaterade
infektioner som registreras i registret.
Det finns mycket att vinna på att minska incidensen av infektionsrelaterade vårdskador. Kostnaden
för en ventilatorassocierad pneumoni är beräknad
till 250 000 kronor [3] och för en CVK-relaterad infektion till motsvarande 29 000 amerikanska dollar [4].
Än viktigare är att dessa infektioner ger upphov till
ökad morbiditet, mortalitet, förlängd vårdtid och stort
mänskligt lidande för våra patienter [1, 5-7].
METOD
Intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, har en hög andel svårt sjuka patienter, mätt enligt SAPS3 (Simplified acute physiology score), och som redovisas i Svenska intensivvårdsregistret 2008–2014. Detta kan bero på sjukdomsgraden hos patienterna generellt, men också
på den relativt höga andel immunsupprimerade patienter som vårdas här, då sjukhuset är ett transplantationscentrum för både stamcells- och organtransplantation.
Avdelningen har sedan 2000 haft en särskild infek1102
Läkartidningen
#22–23 2016
Christina AgvaldÖhman, med dr, överläkare, institutionen
för klinisk vetenskap,
intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska institutet, Solna,
Huddinge
b christina.agvald-ohman@
karolinska.se
Elin Erlandsson,
specialistsjuksköterska intensivvård,
Emanuel Sjöström,
specialistsjuksköterska intensivvård;
samtliga AnOpIVA-kliniken, Karolinska
universitetssjukhuset,
Huddinge
tionsgrupp som jobbat aktivt med att förebygga vårdrelaterad infektion. Gruppen har bestått av två sjuksköterskor och en läkare, samt i perioder också en undersköterska. Som övergripande metod har regelbundet återkommande »hygienhappenings« med olika
fokus varit en del av arbetet. En viktig del har också
varit redovisning av avdelningens data i Svenska intensivvårdsregistret till hela personalgruppen på såväl särskilda infektionsmöten som på arbetsplatsträffar.
Användning av kvalitetsregistret
Genom att regelbundet följa sina resultat i Svenska intensivvårdsregistret har avdelningen kunnat arbeta
strukturerat med att hålla frekvenserna av ventilatorassocierad pneumoni och CVK-relaterad infektion så
låga som möjligt. Det är ett långsiktigt arbete som har
pågått sedan 2000. Möjligheten att sedan 2008 bättre
kunna beskriva infektionerna i ventilatorassocierad
pneumoni per 10 000 ventilatortimmar, och sedan
2009 CVK-relaterad infektion per 1 000 kateterdygn,
har ökat kvaliteten på indata till registret och utdata
från registret och gett avdelningen ett mer tillförlitligt instrument att arbeta med. Definitioner för ventilatorassocierad pneumoni och CVK-relaterad infektion har reviderats 2008 respektive 2009 i Svenska intensivvårdsregistret. Vi redovisar därför här endast
resultat från 2008 respektive 2009 och framåt.
Infektionsregistrering sedan 2002
Infektionsregistrering är en hörnsten i det förebyggande arbetet, då en aktiv screening är en förutsättning för att inte underdiagnostisera ventilatorassocierad pneumoni och CVK-relaterad infektion. Alla
vårdtillfällen där patienter skrivs ut från avdelningen screenas av en sjuksköterska med ansvar för infektionsregistrering. Patienterna screenas för ventilatorassocierad pneumoni, CVK-relaterad infektion och
vårdrelaterad sepsis. Röntgenundersökningar, provsvar avseende leukocyter och CRP, mikrobiologiska
odlingssvar, journalanteckningar samt kliniska parametrar för samtliga patienter som varit inneliggande över 48 timmar gås igenom. De patienter som har
en vårdtid på över 7 dagar screenas konsekutivt varje
vecka enligt ovan.
Eventuell diagnos av ventilatorassocierad pneumo-
HUVUDBUDSKAP
b Genom att arbeta långsiktigt och återföra resultat
till hela personalgruppen, och med ständigt fokus på
förbättring, har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, kunnat sänka
frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni
och CVK-relaterad infektion, och dessutom behålla en
relativt låg nivå.
b Modellen har genom alla år varit att uppmuntra personalen att med utgångspunkt från egen erfarenhet och
yrkesstolthet komma med egna förbättringsförslag.
b Data från Svenska intensivvårdsregistret har använts
för att följa utvecklingen.
FAKTA 1. Kriterier för ventilatorassocierad pneumoni. Definitioner enligt
Svenska intensivvårdsregistrets riktlinjer.
VERIFIERAD VENTILATORASSOCIERAD PNEUMONI, KOD SK-021
Definition – samtliga kriterier (1–3) ska vara uppfyllda.
1. Har behandlats med invasiv ventilation ≥48 timmar (sammanhängande tid,
uppmätt på egna IVA-enheten)
och
2. Utvecklar därefter ett nytt eller progredierande lunginfiltrat (lungröntgen eller
datortomografi)
i kombination med:
3. Positiv mikrobiologisk diagnostik
a. Skyddad borste med växt ≥103 CFU/mla
och/eller
b. Bronkoalveolärt lavage med växt ≥104 CFU/ml
och/eller
odling av trakealsekret med växt ≥106 CFU/ml
c. Kvantitativ
K
(koagulasnegativa stafylokocker, enterokocker och Candida exkluderas)
I svenska laboratoriesvar motsvarar detta ≥106 CFU/ml. Skillnaden beror på att man internationellt rapporterar den observerade bakteriekoncentrationen medan svenska laboratorier
rapporterar den beräknade koncentrationen i det ursprungliga provmaterialet. Laboratorierna i Sverige svarar inte ut »signifikant växt« om koncentrationen är ≤106 CFU/ml. Ett arbete
pågår för att anpassa svensk standard till den internationella; om växt av ≥103 CFU/ml rapporteras som signifikant växt ska det alltså uppfattas som att patienten uppfyller punkt 3a.
a
MISSTÄNKT VENTILATORASSOCIERAD PNEUMONI, KOD SK-022
Definition – samtliga kriterier (1–3) ska vara uppfyllda.
1. Har behandlats med invasiv ventilation ≥48 timmar (sammanhängande tid,
uppmätt på egna IVA-enheten)
och
2. Utvecklar därefter ett nytt eller progredierande lunginfiltrat (lungröntgen eller
datortomografi)
i kombination med:
3. Kliniska tecken på ventilatorassocierad pneumoni i form av
a. CRP ≥100 mg/l
och
b. kroppstemperatur ≥38,5 °C
(undantag kan göras för kriterium b om behandlingen omfattar åtgärder för att
undvika temperaturstegring)
Misstänkt ventilatorassocierad pneumoni registreras inte om patienten uppfyller
kriterierna för verifierad ventilatorassocierad pneumoni.
ni och/eller CVK-relaterad infektion sätts i enlighet
med Svenska intensivvårdsregistrets diagnoskriterier i samråd med ansvarig läkare (Fakta 1 och 2).
Förebyggande åtgärder
Genom åren har olika arbetssätt använts: »Ventilatorassocierad pneumoni-åtgärdspaket«, checklista för
CVK-inläggning, punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner samt följsamhet till åtgärdspaketet
»Infektioner vid centrala venösa infarter – åtgärder
för att förebygga«, utgivet av Sveriges Kommuner och
landsting, har alla varit en del av det förebyggande arbetet under längre eller kortare perioder genom åren.
Vidare har följsamhet till basala hygienrutiner regelbundet mätts, och personalen har regelmässigt erhållit återkoppling på resultatet.
En sjuksköterska från sjukhusets avdelning för
vårdhygien har flertalet gånger medverkat på avdelningens »hygienhappenings«, bland annat genom att
lära ut hur handdesinfektion görs korrekt. Regelbundna punktprevalensmätningar vad gäller andra förebyggande åtgärder har också genomförts under åren.
FAKTA 2. CVK-relaterad infektion. Definition och
avgränsning enligt Svenska intensivvårdsregistrets riktlinjer.
Med CVK-relaterad infektion avses:
1. Alternativ 1: Positiv odling av blod från perifer ven
samtidigt som samma bakterie isolerats från kateterspetsen
eller
2. Alternativ 2: Samma bakterier hittas i blododlingar
som tagits samtidigt från perifer ven och central venkateter och där tid till växt för kateterblod är minst 120 min
kortare än tid till växt för blod från perifer ven
Kommentar: Med dessa definitioner, som ej omfattar
»klinisk misstanke på CVK-relaterad infektion«, stärks
objektiviteten i diagnostiken och jämförelser mellan olika intensivvårdsenheter underlättas, liksom retrospektiv
granskning vid internrevision av data. Det finns inga
hållpunkter för att vi skulle få en ökad specificitet med
detta tillägg i definitionen. Liksom vid annan mikrobiologisk diagnostik förekommer falskt positiva och falskt negativa resultat vid diagnostik av CVK-relaterad infektion.
Kliniska beslut om behandling och avlägsnande av en
misstänkt infekterad CVK måste därför grundas på en
bedömning av sannolikheten för infektion där odlingsresultat vägs samman med andra parametrar.
Avgränsning. Definitionen berör endast CVK-relaterad
blodburen infektion och tar ej upp definitioner för lokal
CVK-infektion.
»Som övergripande metod har regelbundet återkommande ’hygienhappenings’ med olika fokus varit en del av
arbetet.«
Specifika åtgärder för ventilatorassocierad pneumoni
I slutet av 2009 påbörjade avdelningens infektionsgrupp arbetet med ett nytt åtgärdspaket för ventilatorassocierad pneumoni. Anledningen var att avdelningens frekvens av ventilatorassocierad pneumoni
per 10 000 ventilatortimmar stigit ett par år i rad enligt redovisningen i Svenska intensivvårdsregistret.
En noggrann kartläggning av befintliga rutiner och
följsamheten till dessa gjordes. Samtidigt genomförde gruppen en förnyad litteratursökning av vetenskaplig evidens för förebyggande åtgärder gällande
ventilatorassocierad pneumoni. Slutsatsen blev att
avdelningens rutiner delvis borde revideras.
Evidens pekade bland annat på att regelbunden
munvård tre till sex gånger per dygn med bakteriedödande munsköljningsvätska kan minska frekvensen
av ventilatorassocierad pneumoni [8, 9]. Avdelningens
dåvarande munvårdsrutin innefattade tandborstning
två gånger per dygn. En ny åtgärd blev att införa en
rutin med munvård sex gånger per dygn med hjälp
av ett nytt munvårdskit. Det färdiga munvårdskitet
var betydligt dyrare än det material som behövdes för
1103
Läkartidningen
Volym 113
VÅRDUTVECKLING
munvård enligt den gamla rutinen, men enkelheten
och möjligheten att lyckas införa en ny rutin bedömdes som väsentligt större med detta. Kalkylen visade
dessutom att hela mellanskillnaden för det dyrare alternativet skulle sparas in om avdelningen lyckades
minska sin frekvens av ventilatorassocierad pneumoni med ett fall per år. För att underlätta munvården ändrades tubtejpningsrutinen så att tejpen inte
behöver lossas varje gång munvård ska utföras. Med
den nya rutinen kan munvård utföras av en person
i stället för av två, som den tidigare rutinen krävde.
Efter tre månader fick omvårdnadspersonalen fylla i
en enkät om hur de upplevde den nya munvårdsrutinen och munvårdskitets användarvänlighet. I det stora hela upplevdes rutinen som enkel och munvårdskiten lätthanterliga. Regelbunden munvård sex gånger per dygn har nu blivit en naturlig del i patientom
omvårdnaden.
Som en del i åtgärdspaketet infördes subglottisaspiration ur endotrakealtubens sidokanal varannan timme [10-12]. Då även detta var en ny rutin skapades en
påminnelse i avdelningens kliniska informationssystem så att en påminnelse visas i datorn vid patientens säng när åtgärden ska utföras. En promemoria
med riktlinjer för ventilatorassocierad pneumoni
skrevs, baserad på evidens om de faktorer och förebyggande åtgärder som kan påverka patientens risk
att drabbas av en ventilatorassocierad pneumoni. Arbetet sammanfattas i Tabell 1.
När åtgärdspaketet infördes anordnades två studiedagar med inriktning på förebyggande av vårdrelaterad infektion i syfte att nå så många i personalgruppen som möjligt. Sedan januari 2015 hålls även en halv
dags undervisning inom förebyggandet av vårdrelaterad infektion för all nyanställd personal på avdelningen.
Specifika åtgärder för CVK-relaterad infektion
Under 2012 infördes en checklista för inläggning av
central venkateter. Checklistan ger alla i vårdteamet
en möjlighet att påverka att inläggningen av central
venkateter sker korrekt. Checklistan finns lättillgäng-
FIGUR 1. Agens för ventilatorassocierad pneumoni
Antal
5
Enterobacteriacae
4
Stenotrophomonas
maltophilia
Pseudomonas
aeruginosa
Klebsiella pneumoniae
3
2
Escherichia coli
1
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
h Diagrammet visar de fem vanligaste agensen för ventilatorassocierad pneumoni på intensivvårdsavdelningen, Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge 2009–2014. På y-axeln visas antal
infektioner orsakade av respektive bakterie/bakteriegrupp.
1104
Läkartidningen
#22–23 2016
TABELL 1. Sammanfattning av arbetet med åtgärder/faktorer som påverkar
risk för ventilatorassocierad pneumoni.
Nya rutiner
Åtgärd
Subglottisaspiration varannan timme
Extra utbildningsinsats, påminnelse i journal
Regelbunden munvård var 4:e timme
Extra utbildningsinsats, färdigt munvårdskit, enkät
för uppföljning
Befintliga rutiner som behövde uppdateras
Basala hygienrutiner
Regelbundna punktprevalensmätningar
Höjd huvudända
Regelbundna punktprevalensmätningar
Kufftryck
Regelbundna punktprevalensmätningar
Sedering och rutiner för urträning från
respirator
Samarbete med sederings- och respirationsansvarig grupp
Korrekt rensugning av luftvägar
Utbildningsinsats med workshoppar och nya pm
Korrekt hantering av respiratorslangar
Utbildningsinsats på workshoppar
Fungerande befintliga rutiner
Byte av respiratorslangar
Information om hur och varför åtgärden påverkar
ventilatorassocierad pneumoni
Ulkusprofylax
Information om hur och varför åtgärden påverkar
ventilatorassocierad pneumoni
Ventrikelsond/storlek och enteral nutrition
Information om hur och varför åtgärden påverkar
ventilatorassocierad pneumoni
Noninvasiv ventilation
Information om hur och varför åtgärden påverkar
ventilatorassocierad pneumoni
Reintubation
Information om hur och varför åtgärden påverkar
ventilatorassocierad pneumoni
Samtliga åtgärder
Studiedag för samtlig personal samt pm om ventilatorassocierad pneumoni
lig och är nu en naturlig rutin. Återkoppling till personal och läkare om följsamhet till användning av
checklistan ges regelbundet.
Den senaste åtgärden för att förebygga CVK-relaterad infektion är införandet av »Scrub the hub«. Det
innebär på vår avdelning att man i handhavandet av
centrala infarter före användning tvättar injektionsporten/provtagningsporten med klorhexidinsprit i 15
sekunder för att sedan låta den lufttorka i 30 sekunder [13-15]. För att göra implementeringen lite roligare,
och därmed öka följsamheten till denna tidskrävande
rutin, gjordes en film om »Scrub the hub« vilken lades
ut på YouTube [16]. Filmen visades på en »hygienhappening«, länkades i veckobrev och information gavs
via mejl.
RESULTAT
De agens som framför allt vid ventilatorassocierad
pneumoni finns hos avdelningens patienter skiljer sig en del från vad man hittar i litteraturen om
ventilatorassocierad pneumoni i skandinaviskt material [3, 17]. Likaså är förekomsten av mer virulenta
och resistenta bakterier hög. Dessutom har majoriteten av patienterna fått fler än två olika sorters antibiotika redan före ankomst till avdelningen, vilket visades i en kolonisationsstudie från avdelningen på 41
konsekutiva patienter publicerad 2003 som en del av
ett avhandlingsprojekt [11]. Sedan dess har drygt tio
FIGUR 2. Antal ventilatorassocierade pneumonier
FIGUR 3. Antal CVK-relaterade infektioner
Antal
6
Antal
5
5
4
4
4,35
3
3
2
2
2,20
1,95
1
1
0
3,99
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0
År
h Antal ventilatorassocierade pneumonier (verifierade och
misstänkta) per 10 000 ventilatortimmar (över 48 timmar) 1 jan
2008 till och med 31 dec 2014 vid intensivvårdsavdelningen,
Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. år gått, och våra iakttagelser är att generellt har antibiotikatrycket från framför allt bredspektrumantibiotika ökat väsentligt. Det är numera snarare regel än
undantag att patienterna har minst ett bredspektrumantibiotikum och ett antimykotikum någon gång
före, under och/eller efter sin IVA-vistelse. Vi kan också notera att majoriteten av de ventilatorassocierade
pneumonier som diagnostiseras är så kallade sena
ventilatorassocierade pneumonier, vilket innebär
att pneumonin diagnostiseras mer än 5, alternativt 7
dygn efter intubation. Agens vid denna typ av ventilatorassocierad pneumoni stämmer med internationell
erfarenhet (Figur 1).
Från 2008 fram till och med 2010 steg frekvensen av
ventilatorassocierad pneumoni, från att efter denna
period sjunka och därefter ligga kvar på relativt låga
nivåer (Figur 2). Under tidsperioden 2009 till och med
2011 steg frekvensen av CVK-relaterad infektion, från
att efter denna period sjunka och ligga kvar på låga nivåer (Figur 3). Detta i sin tur har medfört besparingar
på cirka 2,5–3,0 miljoner kronor till följd av minskad
frekvens ventilatorassocierad pneumoni och samma
summa till följd av minskad frekvens CVK-relaterad
infektion när de sämsta åren jämförs med de bästa.
DISKUSSION
0,82
0,27
Genom att arbeta långsiktigt och återföra resultat till
hela personalgruppen, och med ständigt fokus på förbättring, har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, kunnat sänka
frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni
och CVK-relaterad infektion och dessutom behålla en
relativt låg nivå.
En bärande grundidé sedan år 2000 har varit att
uppmuntra personalen att, med utgångspunkt från
egen erfarenhet och yrkesstolthet, komma med egna
förbättringsförslag. Vår erfarenhet är att detta ger
bättre resultat än uppifrån kommande pekpinnar.
»Det ska vara lätt att göra rätt« är en grundsyn vi använt under alla år, vilket inneburit att konkreta förbättringsförslag för att underlätta följsamhet till rutiner har uppmuntrats och beaktats i en ständig dialog
med de anställda. Detta har varit möjligt trots en förhållandevis stor personalomsättning under dessa år,
2009
2010
2011
2012
2013
2014
År
h Antal CVK-relaterade infektioner per 1 000 kateterdygn
1 jan 2009 till och med 31 dec 2014 på intensivvårdsavdelningen,
Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
och en många gånger ansträngd bemanning.
Våra resultat är inte heltäckande, eftersom det kan
vara skillnad på att diagnostisera en infektion kliniskt och att registrera densamma i Svenska intensivvårdsregistret. Vid registrering följs givna riktlinjer vilket innebär att infektioner som inte faller inom
dessa ramar inte registreras. Vidare kan enligt registrets riktlinjer endast en ventilatorassocierad pneumoni respektive CVK-relaterad infektion registreras
per vårdtillfälle, vilket medför att patienter med lång
vårdtid som ådrar sig upprepade infektionskomplikationer, underskattas i redovisningen från Svenska intensivvårdsregistret. Avdelningen har genom åren regelmässigt haft två till tre patienter per år med lång
»En bärande grundidé sedan år 2000 har varit att
uppmuntra personalen att, med utgångspunkt från
egen erfarenhet och yrkesstolthet, komma med egna
förbättringsförslag.«
vårdtid som har haft upp till tre ventilatorassocierade
pneumonier under vårdtiden. När det gäller CVK-relaterad infektion har vi dock inte någon gång haft flera
infektioner hos en och samma patient under samma
vårdtid. Vi har dock valt att redovisa data såsom de redovisas från Svenska intensivvårdsregistret, då vi bedömer att detta ger bättre förutsättningar för jämförelser över tid, och även jämförelser med andra intensivvårdsavdelningar.
Sammanfattningsvis visar dessa resultat på vikten av ett långsiktigt arbete snarare än ett kortlivat
projektarbete för att på allvar förebygga vårdrelaterade infektioner och minska frekvensen av vårdskador.
Det krävs ett omfattande lokalt engagemang att arbeta med dessa frågor, men när det finns är det värdefullt att använda kvalitetsregisterdata från Svenska
intensivvårdsregistret och regelbundet återföra dessa
till de anställda. Svenska intensivvårdsregistret blir
1105
Läkartidningen
Volym 113
VÅRDUTVECKLING
då ett av flera effektiva verktyg för att nå långsiktigt
goda resultat. Detta i sin tur minskar patientens lidande, sänker mortalitet till följd av vårdrelaterad infektion och sparar pengar. s
REFERENSER
1. Vincent JL, Rello J,
Marshall J, et al; EPIC
II Group of Investigators. International
study of the prevalence
and outcomes of
infection in intensive
care units. JAMA.
2009;302(21):2323-9.
2. Registrera flera
eller analysera mera?
Delutvärdering av satsningen på nationella
kvalitetsregister. Stockholm: Myndigheten
för vårdanalys; 2014.
Rapport 2014:9.
3. Hyllienmark P.
P Hospital-acquired pneumonia in intensive care
patients [avhandling].
Stockholm: Karolinska
institutet; 2013.
4. Marschall J, Mermel
LA, Classen D, et al.
Strategies to prevent
central line-associated
bloodstream infections
in acute care hospitals. Infect Control
Hosp Epidemiol.
2008;29(Suppl 1):S22-30.
5. Pronovost P, Needham
D, Berenholtz S, et al.
An intervention to decrease catheter-related
bloodstream infections
in the ICU. N Engl J
Med. 2006;355:2725-32.
6. Nair GB, Niederman
MS. Ventilator-associated pneumonia:
present understanding
and ongoing debates.
Intensive Care Med.
2015;41(1):34-48.
b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Christina Agvald-Öhman är ordförande i Svenska intensivvårdsregistret (SIR).
Läs mer!
Citera som: Läkartidningen. 2016;113:DYIF
Fullständig referenslista och engelsk
sammanfattning på
Läkartidningen.se
7. Turnidge JD,
Kotsanas D,
Munckhof W, et al.
Staphylococcus aureus
bacteremia: a major
cause of mortality in
Australia and New
Zealand. Med J Aust.
2009;191(7):368-73.
8. Chan Y, Ruest A,
Meade MO, et al. Oral
decontamination for
prevention of pneumonia in mechanically
ventilated adults:
systematic review and
meta-analysis. BMJ.
2007;334:889.
9. Hutchins K, Karras
G, Erwin J, et al.
Ventilator-associated
pneumonia and oral
care: a successful
quality improvement project.
Am J Infect Control.
2009;37(7):590-7.
10. Muscedere J, Rewa O,
McKechnie K, et al.
Subglottic secretion
drainage for the
prevention of ventilator-associated pneumonia: a systematic
review and meta-analysis. Crit Care Med.
2011;39(8):1985-91.
11. Agvald-Öhman C.
Colonization, infection
and dissemination
in intensive care
patients [avhandling].
Stockholm: Karolinska
institutet; 2007.
12. Dezfulian C, Shojania
K, Collard HR, et al.
Subglottic secretion
drainage for preventing ventilator-associated pneumonia: a
meta-analysis. Am J
Med. 2005;118(1):11-8.
13. Kime T, Mohsini K,
Nwankwo MU, et al.
Central line »attention« is their best prevention. Adv Neonatal
Care. 2011;11(4):242-8.
14. Lockman JL, Heitmiller ES, Ascenzi JA,
et al. Scrub the hub!
Catheter needleless
port decontamination. Anesthesiology.
2011;114(4):958.
15. Simmons S, Bryson
C, Porter S. »Scrub
the hub«: cleaning
duration and reduction
in bacterial load on
central venous cathe-
ters. Crit Care Nurs Q.
2011;34(1):31-5.
16. Karolinska universitetssjukhuset. Scrub
the hub Sweden
[instruktionsfilm].
https://www.youtube.
com/watch?v=mVngMPGoVE8
P
17. Ylipalisaari P,
Ala-Kokko TI, Laurila
J, et al. Epidemiology
of intensive care unit
(ICU)-acquired infections in a 14-month
prospective cohort
study in a single mixed
Scandinavian university hospital ICU. Acta
Anaesthesiol Scand.
2006;50(10):1192-7.
Skriv under Nya rön!
Har du blivit publicerad? Har du doktorerat?
Skriv ett kort referat under Nya rön i Läkartidningen.
Kontakta [email protected]
Resultaten kan vara av intresse för fler!
1106
Läkartidningen
#22–23 2016
Arrangörer
e
r
a
k
ä
l
r
ö
f
r
a
l
l
ä
v
k
r
ä
i
r
Kar
2016
Läkartidningen och Läkarförbundet
fortsätter den uppskattade satsningen
på karriärevenemangen under 2016.
25 feb
Karriärkväll Karlstad
19 mars
Karriärmässa Stockholm
14 april
Karriärkväll Skellefteå
6 okt
Karriärkväll Kalmar
10 nov
Karriärkväll Malmö
24 nov
Karriärkväll Göteborg
Program och information kommer löpande att
uppdateras på www.slf.se/Karriar-och-utbildning
Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet.
arforbund
lak
e
t
e
.s
Bli me
d
du ock lem
så!
8 av 1
e
är red 0 läkare
an me
d.
arforbundet
.s
lak
Tips inför ditt viktiga lönesamtal
Att vara väl förberedd vid ditt lönesamtal är viktigt för din löneutveckling.
Samtalet hålls som en del av din arbetsgivares årliga löneöversyn. Här får du tips
på hur du kan förbereda dig.
☐☐☐
För dig som är tillsvidareanställd i landsting eller kommun ska löneöversynen
enligt det centrala kollektivavtalet gälla
från den 1 april. I lokalt avtal mellan
läkarföreningen och arbetsgivaren kan
dock parterna komma överens om annan
tidpunkt för löneöversyn.
Vad är löneöversyn?
Löneöversynen i landsting och kommun
påbörjas ofta med att arbetsgivaren och
läkarföreningen har en överläggning
om de ekonomiska förutsättningarna,
hur lönebild och lönestruktur ser ut,
om behov finns av speciella satsningar
med mera.
Vid överläggningen tas beslut om hur
löneöversynen ska genomföras. Vanligen
genomförs löneöversynen genom att
läkarföreningen förhandlar med arbetsgivaren för läkarnas räkning. Även om
löneöversynen genomförs som en förhandling mellan arbetsgivaren och läkarföreningen, ska du ha ett lönesamtal med
din chef. I lönesamtalet utvärderar du och
din chef din arbetsinsats under året som
1108
Läkartidningen
#22–23 2016
gått och stämmer av den mot uppsatta
mål. Lönesamtalen bildar sedan en viktig
grund för parternas förhandlingar.
Ett annat alternativ än förhandling
mellan arbetsgivaren och läkarföreningen
är att lön sätts direkt i ett samtal mellan
dig och din chef. Då har du ett så kallat
lönesättande samtall med din chef där din
lön bestäms. För dig som är anställd inom
privat sektor genomförs löneöversynen
oftast genom ett sådant lönesättande
samtal.
Ständigt pågående process
Lön och löneutveckling är en ständigt
pågående process under ditt yrkesliv.
Att göra det bästa av ditt lönesamtal
ger dig en möjlighet att påverka din
Lönesamtalet ska
handla om din lön och
vara kopplat till de mål,
krav, förväntningar och
resultat som finns.
löneutveckling. Det är till exempel viktigt
att du får reda på vilka styrkor din chef
anser att du har samt om det finns områden där du kan förbättra dig ytterligare
för att hamna i en bättre sits nästa år.
Förbered dig
Förbered dig noga och i god tid inför
lönesamtalet. Samtalet ska handla om
din lön och vara kopplat till de mål, krav,
förväntningar och resultat som finns.
Du bör kunna utgå från att din chef har
en god uppfattning om din utveckling,
men tyvärr fungerar detta inte alltid på stora
enheter. Var därför beredd att själv beskriva
de krav som arbetet ställer, dina insatser,
vilka förändringar som skett under året
och vilka förändringar du ser framöver.
Det handlar en del om att identifiera om
din chef och du har en samsyn om dina
prestationer och styrkor och om din chef
anser att det finns några förbättringsområden som du kan arbeta vidare med.
Du bör också fundera över vad som är
rimligt att uppnå i ditt samtal vad gäller
lön, villkor och kompetensutveckling. ☐
Sverigerond i Stockholm
Ny lönestatistik att ha koll på
LÖNESTATISTIK är ett viktigt hjälpmedel
när du ska förhandla din lön eller söka
nytt arbete. Nu kan du som är medlem
hitta 2015 års partsgemensamma lönestatistik från landstingskommunal sektor
på Läkarförbundets hemsida.
Lönestatistiken ger en bra indikation
om lönenivån. Men om du vill ha lönerådgivning eller lokal information om
löneläge och utfall i lönerevision ska
du kontakta din lokalförening eller
Läkarförbundets medlemsrådgivning.
Löneutveckling 2014 –2015
Här finns kortfattad löneutveckling
2014–2015 och medellön per befattning på landstingskommunal sektor.
Den kollektiva löneutvecklingen för läkarkåren mellan 2014–2015 uppgick till
1,4 procent för samtliga (1,6 procent för
kvinnor och 1,3 procent för män).
Löneutvecklingen för identiska individer på samma befattning uppgick till
3,3 procent för samtliga (3,3 procent för
kvinnor och 3,2 procent för män).
Medellön
Vid jämförelse mellan läkare i olika karriärsteg, har lönerna utvecklats enligt nedan.
Manliga läkare tjänar fortfarande mer
än kvinnliga läkare inom i stort sett samtliga befattningar och alla åldersgrupper.
LÖN I NOVEMBER
Överläkare
Distriktsläkare
ST-läkare
2015
2014
72 184
74 099
44 468
70 212
71 765
42 885
Lönestatistik på hemsidan
På Läkarförbundets hemsida kan du som
är medlem själv söka i statistiken med
hjälp av verktyget Saco Lönesök. Här kan
du göra urval efter till exempel befattning,
ålder, legitimationsår, specialitet eller
arbetsgivare. Resultatet kan du ta ut i
form av tabeller eller diagram.
För att du ska få en god överblick över
hur lönerna varierar i den grupp du vill
jämföra dig med visar Saco Lönesök inte
bara den genomsnittliga lönen utan anger
flera olika mått över spridningen.
Om du önskar kan du även lägga in
din egen lön som en linje i diagrammen
och enkelt göra en jämförelse.
Lönesök finns också lättillgänglig i en
mobilversion.
Kort om lön. På www.lakarforbundet.se/lon
finns Saco Lönesök och sammanställningar
med lönestatistik även för dig som arbetar
inom statlig och privat sektor.
Statistiken i Saco Lönesök är ett hjälpmedel. Du kan prova dig fram och göra egna
urval. Tänk på att flera olika urval kan vara
intressanta för dig, inte bara ett enda.
Kontakta din lokalförening eller medlemsrådgivningen för lönerådgivning, särskilt om
du är anställd vid statlig myndighet, inom
privat sektor, eller arbetar som företagseller skolläkare eftersom din lönestatistik
inte finns i Saco Lönesök.
Läkarförbundets Sverigerond träffade i
maj politiker i Stockholms läns landsting
för att diskutera primärvården i länet.
På mötet presenterades resultatet av
den undersökning bland Stockholms
primärvårdsläkare som är en del
av Läkarförbundets stora enkät till
primärvårdsläkare i hela Sverige.
I Stockholm har obalansen mellan
primärvårdens resurser och uppdrag
ökat mest i landet. Kombinationen av
minskade resurser och ökade produktionskrav har resulterat i en stor uppgivenhet bland många läkare. Tre av fyra
läkare i Stockholmslandstinget anser att
ersättningarna inte ger förutsättningar
att erbjuda befolkningen en fungerande
primärvård. Samtidigt har Stockholm
i förhållande till övriga landet en god
läkartäthet, vilket gör det möjligt att
genomföra en strukturförändring av
hälso- och sjukvården som ligger i
linje med förslagen från den statliga
effektiviseringsutredningen.
Examenstider
= presenttider
Examenstider närmar
sig, så och för våra
blivande läkare. Varför
inte gratulera med ett
symboliskt smycke i
äkta silver eller stiliga
manschettknappar
från Läkarförbundet?
Du beställer dem enkelt via webbshoppen:
➳ www.lakarforbundet.se/
medlemsbutik
Medlemsinformation från
www.lakarforbundet.se/lokalforeningar
[email protected]
08-790 35 10
1109
Läkartidningen
Volym 113
SVERIGES LEDANDE ANNONSFORUM FÖR LEDIGA LÄKARTJÄNSTER
Läkartidningen och Läkarkarriär.se är Sveriges ledande forum för lediga läkartjänster, stipendier och kurser. Här hittar du merparten av de lediga läkarjobben i Sverige, sökbara på specialitet och geografisk placering. Listan följer Socialstyrelsens förteckning över medicinska specialiteter. Om inte specialiteten
framgår i annonsen, läggs tjänsten under Övriga läkartjänster/Övriga tjänster.
På www.lakartidningen.se finns all information om bokning av platsannonser. Annonser skickas till [email protected].
För mer information ring 08-790 35 60.
Annons i nr
Företagsläkare, HeLahälsan Dalarna, Hedemora
Företagsläkare, SCA Hälsan, Sundsvall
Företagsläkare/Allmänspecialist Globenhälsan, Stockholm
Ansökningstiden utgår
AKUTSJUKVÅRD
Spec-läkare, Akutmottagningen, Södersjukhuset, Stockholm
Spec-läkare/ST-läkare Södra Älvsborgs Sjukhus, medicinkliniken, Borås
23/6
1/6
ALLERGISJUKDOMAR
Spec-läkare, Solna SpecialistCenter, Stockholm
ALLMÄNMEDICIN
Distriktsläkare/spec-läkare Vårdcentralen Skäggetorp, Linköping
Familjeläkare till Hälsocentralen, Husum-Trehörningsjö
Fastlegehjemmel Senjalegen, avd. Finnsnes, Lenvik kommune, Norge
Privatläkarvikariat 50%, Lugnets Fysiocenter, Falun
Resursläkare på vårdcentral
Specialist i allmänmedicin Capio Citykliniken Limhamn, Malmö
Spec-läkare i allmänmedicin, rehabmedicin eller psykiatri, PBM, Stockholm
Spec-läkare Närhälsan, Björkekärr vårdcentral, Göteborg
Spec-läkare Vallentuna Husläkargrupp, Vallentuna
Spec-läkare, Praktikertjänst N.Ä.R.A, Rudans Vårdcentral, Stockholm
Spec-läkare, Vårdcentralen Fågelbacken, Skånes universitetssjukvård,
d, Malmö
Spec-läkare, Vårdcentralen Ramlösa, Helsingborg
Spec-läkare, Åsö Vårdcentral, Stockholm
ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRD
Overlege, avd for akuttmedisin, Finnmarkssykehuset, Hammerfest, Norge
Spec-läkare, Försvarsmakten, Mali
BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN
Overlege, Medisinsk Genetisk Avdeling, Universitetssykehuset Nord-Norge,
20
19/6
19/6
12/6
22/7
2/6
20/6
1/6
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
Överläkare/Spec-läkare till Habiliteringen, Örnsköldsvik
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI
Spec-läkare inriktning på könsdysfori, VGR, Lundströmsmottagn, Alingsås
Verksamhetschef, BUP, SLSO, Stockholm
Överläkare Region Skåne, Skånevård Sund, Lund
Överläkare, Region Skåne
ENDOKRINOLOGI OCH DIABETOLOGI
Spec-/Överläkare Endokrinmedicinska klin Universitetssjukhuset, Linköping
ETABLERINGAR OCH ÖVERLÅTELSER
Erstättningsetablering enligt LoL, ÖNH
Ersättningsetablering Intern- & Allmänmedicin, Småland
Ersättningsetablering Lidingö Ortopedmedicinska Team, Stockholm
Gynekologisk mottagning till salu, Karolinakliniken, Linköping
Kollega m eget vårdval, vårdavtal eller etablering, Läkargrp Victoira, Sthlm
ÖNH-mottagning säljes, Höllviken söder om Malmö
Överlåtelse, kataraktkirurg/ögonläkare, praktik i Hudiksvall
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Previa söker Företagsläkare, Helsingborg
1110
Läkartidningen
#22–23 2016
20
20
22-23
20
21
20
22-23
20
20
20
21
20
22-23
20
20
22-23
22-23
20
20
6/6
8/6
8/6
15/6
18/7
14/9
20
21
20
20
20
20
20
22-23
20
20
21
21
20
15/6
GERIATRIK
Spec-läkare Reg Skåne, Specialistminnesmottagning, Hälsostaden,
den, Ängelholm
Spec-läkare, Region Gävleborg, Gävle
5/6
Överläk/Spec-läkare Reg Skåne, Minnesmottagning, Skånevård Kryh, Ystad
HUD- OCH KÖNSSJUKDOMAR
Spec-läkare, Solna SpecialistCenter, Stockholm
Överläkare/Bitr. Överläkare, Hudklin. Karolinska Universitetssjh, Stockholm
21/6
HÖRSEL- OCH BALANSRUBBNING
Audiolog/överläkare med hörselinriktning, Hörselvården/ÖNH, Sundsvall
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Spec-läkare infektionsmedicin Capio S:t Göran, Stockholm
Spec-läkare-/överläkare, Skaraborgs Sjukhus
INTERNMEDICIN
Spec-läkare, Akutmottagningen, Södersjukhuset, Stockholm
Spec-läk/överläkare (2 st) i neurologi/internmedicin, Landst Västernorrland
Spec-läkare/Överläkare, Njurmedicin, Medicinkliniken, Växjö
Överläkare/Spec-läkare, Sjukhuset i Torsby
KIRURGI
Spec-läkare, Försvarsmakten, Mali
Överläkare/Spec-läkare Akutsektionen, Kirurgklin. S:t Görans Sjukhus, Sthlm
20
22-23
1/6
2/6
20
20
23/6
20
22-23
20
20
5/6
20
21
20
1/6
KLINISK MIKROBIOLOGI
ST-eller specialistläkare, Centralsjukhuset, Karlstad
KLINISK PATOLOGI- CYTOLOGI
Spec-läkare/Överläkare, Söcersjukhuset, Stockholm
20
21
20
20
KLINISK FYSIOLOGI
Sektionschef Klinisk fysiologi och nuklearmed. Danderyds Sjukhus, Stockholm
Sektionschef,
ckholm
KLINISK GENETIK
Overlege, Medisinsk Genetisk Avd, Universitetssykehuset Nord-Norge, Norge
Spec-läkare till Klinisk Genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala
21
21
20
20
20
20
12/6
22-23
KURSER / SYMPOSIER / SEMINARIER
International Symposium on Breast Cancer Diagnostic Imaging, Philips, Sthlm 21/9
Magisterutbildning i demensvård för läkare, Karolinska Institutet
Ny utbildning psykoanalytiker, Sv psykoanalytiska föreningen, Stockholm
31/8
21
21
21
LUNGSJUKDOMAR
Spec-läkare Capio S:t Görans Sjh (internmedicinska sektionen), Stockholm
20
NEONATOLOGI
Sex läkartjänster inom neonatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
10/6
20
SVERIGES LEDANDE ANNONSFORUM FÖR LEDIGA LÄKARTJÄNSTER
NEUROLOGI
Spec-läkare, Solna SpecialistCenter, Stockholm
Spec-läkare/överläkare i neurologi/internmedicin, Landst Västernorrland
Univ lektor (förenad anst spec-läk i neurologi) Med fakultet, Umeå universitet
20
22-23
20
NUKLEÄRMEDICIN
Sektionschef klinisk fysiologi och Nuklearmed. Danderyds Sjukhus, Stockholm
Sektionschef,
ckholm
OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI
MVC-läkare, Mama Mia City, Stockholm
Områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Spec-läkare, Capio Läkargruppen, Örebro
Spec-läkare, Kvinnokliniken, Carlanderska Sjukhuset, Göteborg
ONKOLOGI
Onkolog med inriktning på colorektalkirurgi Capio S:t Göran, Stockholm
Regional Spec-/Överläk (2 st), V Götaland –Göteborg/ Uddevalla/ Skövde
Studierektor - Spec-läkare/Överläkare, Sahlgrenska Univ sjh, Göteborg
OR
ORTOPEDI
Spec-läkare, Försvarsmakten, Mali
Överläkare/spec-läkare, Fröunda Specialistsjukhus, Göteborg
20
7
7/6
29/5
7
7/6
8/6
1/6
PALLIATIV MEDICIN
Spec-läkare Region Skåne, Palliativ vård & ASIH, Skånevård Kryh, Kristianstadd
PSYKIATRI
Spec-/överläkare Psykiatriska kliniken , Norrköping
ST-studierektor inom psykiatrin, Östergötland
2 st Psykiater/Överläkare till psykiatriska klinik i Førde., Norge
Läkarchef/Överläkare, Vuxenpsykiatriska Heldygnsvården, Varberg
Spec-läkare i allmänmedicin, rehabmedicin eller psykiatri, PBM, Stockholm
Spec-läkare i psykiatri, Capio Psykiatri, Norrköping
Spec-läkare, Unga vuxna- och könsidentitetsmottagn, Umeå
Överläk (två), Utrednignsenh & ADHD/Autismprogr, SLL, Psykiatri Sydväst,
Stockholm
Överläkare Affektiv mottagning Rosenlund, Psykiatri Södra , Stockholm
Överläk, Psykiatri Södra Sthlm, Neuropsyk mottagn , Hagsätra, Stockholm
Överläkare, Unga vuxnaenheten, Psykiatricentrum, Södertälje
REUMATOLOGI
Spec-läkare inom reumatologi, Uppsala
Spec-läkare Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
RÄTTSPSYKIATRI
Psykiatriker Rättpsykiatriska regionklin. Region Kronoberg, Växjö
20
20
21
20
20
20
1/8
14/8
19/6
3/6
12/6
RADIOLOGI
Läkare (Spec/Böl/Öl), Röntgen, Trauma, ÖNH, MSK, Karollinska., Solna
19/6
Spec-läkare Reg Skåne, Barn- & skelettradiologi, Skånes univ sjv,, Lund/Malmö
Överläk/Studierektor för ST-läkare, Reg Skåne, VO Diagnostik, Skånevård Kryh,
yh,
Kristianstad, Hässleholm, Ystad
REHABILITERINGSMEDICIN
Overelge, Smertepoliklin. Seksjon Muskel- og skjelettsmerte,
Sykehuset Innlandet HF, Norge
Overlege, Seksjon Hjerneskade, Sykehuset Innlandet HF, Norge
Spec-läkare i allmänmedicin, rehabmedicin eller psykiatri, PBM, Stockholm
22-23
21
21
22-23
14/6
14/6
7
7/6
1/6
22-23
22-23
20
20
20
22-23
22-23
20
22-23
20
20
20
20
21
20
20
20
20
20
22-23
SKOLHÄLSOVÅRD
Skolläkare till Elevhälsan, Östersunds Kommun, Östersund
6/6
20
12/9
13/6
15/6
1/9
16/8
22-23
20
22-23
21
22-23
ST-TJÄNSTER
ST-eller specialistläkare, klinisk mikrobiologi, Centralsjukhuset, Karlstad
ST-läkare (4 st), geriatrik, neurologi och rehab. Landstinget Västernorrland
ST-läkare Allmänmedicin Vårdcentralen, Malmköping
ST-läkare rehabmedicin, landst Kalmar/RegÖstergötland, Västervik/Linköping
öping
ST-läkare inom ögonsjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala
ST-läkare barnneurologi till Habiliteringen, Sollefteå, Sundsvall & Örnsköldsvik
vik
ST-läkare internmedicin el geriatrik. Medicinklin. Kullbergska sjh, Katrineholm
trineholm
ST-läkare Södra Älvsborgs Sjukhus, Reumatologi, Borås
ST-läkare Ögonkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro
ST-läkare, Akutmottagningen, Södersjukhuset, Stockholm
ST-läkare, Lung-/Allergikliniken, Karolinska, Stockholm
ST-läkare, Praktikertjänst N.Ä.R.A, Rudans Vårdcentral, Stockholm
1/6
12/6
23/6
3/6
1/6
20
22-23
20
21
20
20
21
20
21
20
20
20
VÅRDHYGIEN
Läkare, Smittskydd & vårdhygien, Centrum Hälso- & Vårdutveckling
15/6
22-23
1/6
21
20
STIPENDIER / ANSLAG / BIDRAG
Anslag geriatrisk forskning, Gun & Bertil Stohnes stifelse
Fam Olinder-Nielsens Fond, infektionsmedicinsk forskning
Forskningsanslag för medicinsk forskning, Aroseniusfonden
Forskningsanslag, Svensk Lungmedicinsk Förening
Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne
ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR
Spec-läkare, Capio Läkargruppen, Örebro
Överläkare/spec-läkare Frölunda Specialistsjukhus, Göteborg
ÖVRIGA LÄKARTJÄNSTER
Chefläk, KvalitetsK
& patientsäkerhetsavd. Landst Västernorrland, Sundsvall
Chefläk, Staben Kvalitet & Patientsäkerhet, Karolinska, Stockholm
Kollega m eget vårdval, vårdavtal el etablering till Läkargrp Victoria, Sthlm
Leg läkare med möjlighet till ST, Åsö Vårdcentral, Stockholm
Läkare med intresse för preventiv medicin på deltid, Vegatus, Stockholm
Läkare, Skandinavisk Hälsovård AB, Sverige
Läkare, Smittskydd & vårdhygien, Centrum Hälso- & Vårdutveckling
Medicinska rådgivare, LÖF (Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag)
Spec-läkare Diagnoscentrum, landstinget Sörmland
Spec-läkare Habilitering & Hälsa, VGR, Göteborg
ST-chef/ST-studierektor, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm
Stipendiatstilling, Seksjon hudsykdommer og Avd patologi, OUS/UiO, Oslo
Överläkare (med vetenskaplig kompetens) HTA, SLL, Stockholm
Överläkare (två) Rekryteringsmyndigheten, Göteborg
ÖVRIGA TJÄNSTER
Enhetschef, Region Skåne, VO An/Op/IVA, Skånevård Kryh, Kristianstad
Leg.. psykolog Hörselvården, Sundsvall
Rektor, Karolinska Institutet, Stockholm
Verksamhetschef Aleris, Elisabethsjukhuset, Uppsala
Verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Kalmar
Verksamhetschef
V
SLSO, Jordbro vårdcentral, Stockholm
Verksamhetschef, Barn- & ungdomskliniken, Västerviks sjukhus, Västervik
Verksamhetschef, BUP, SLSO, Stockholm
Verksamhetschef,
Medicinkliniken, länssjukhuset Ryhov, Jönköping
V
Verksamhetschef, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm
Verksamhetschef, VO Barnmedicin, Skånes universitetssjv, Lund/Malmö
15/6
15/6
4/7
5/6
9/6
15/8
8/6
21
22-23
20
20
20
21
22-23
20
21
22-23
22-23
20
20
21
20
20
22-23
20
21
20
20
21
22-23
22-23
22-23
1111
Läkartidningen
Volym 113
Landstinget Västernorrland söker
2 specialistläkare/
överläkare
i neurologi/internmedicin
och
4 ST-läkare
till Länsverksamhet
geriatrik, neurologi och rehabilitering
Läs mer och ansök på
www.lvn.se/jobb
ST-studierektor inom psykiatri
I Östergötland
Detta är en tjänst för dig som vill vara med och göra
skillnad inom psykiatrin - för livet framåt. Du får själv välja
vid vilken av länets psykiatriska kliniker du vill ha din
anställning, där också den kliniska tjänstgöringen skall
utföras.
Välkommen med din ansökan senast den 14 augusti 2016.
Läs mer på www.regionostergotland.se/jobb
www.lvn.se
Södersjukhuset söker
Vill du jobba på Sveriges mest spännande
och innovativa akutmottagning?
Vi tar stora steg mot en akutmottagning där blivande och färdiga akutläkarspecialister leder och organiserar
verksamheten. Vi har nu etablerat vår framgångsrika teamarbetsmodell för alla läkare och omvårdnadspersonal
dygnet runt 365 dagar om året!
Stor vikt ligger på handledning, utbildning och forskning för alla yrkesgrupper.
Vi söker nu tillsammans med verksamhetsområde Internmedicin flera:
• Specialister i akutsjukvård (basspecialitet internmedicin eller akutsjukvård)
• Specialister i internmedicin med stort intresse för akutsjukvård och arbete på akuten.
(Tjänsterna kan delas upp mellan arbete på akuten och inom
verksamhetsområde internmedicin. Tjänstgöringsfördelning mellan
klinikerna kan individuellt diskuteras och anpassas. Möjlighet till
tilläggs-ST-utbildning till akutläkare finns och välkomnas.)
• St-läkare i akutsjukvård
1112
Läkartidningen
#22–23 2016
Läs mer och ansök på sodersjukhuset.se/jobb
MVC-läkare 50-75%
Till Mama Mia City på Karlavägen söker vi en driven,
självgående, flexibel och ansvarstagande läkare med
erfarenhet inom mödravård, förlossning, gyn/obstetrik.
Mama Mia City erbjuder mödravård, barnhälsovård,
gynekologi, ultraljud, preventivmedelsrådgivning, cellprovtagning, barnläkare och husläkarmottagning.
Mama Mia har avtal med Stockholms Läns Landsting.
Välkommen att kontakta
Kamilla Hagel
HR och Administrativt ansvarig
E-mail: [email protected]
Tel: 08-506 490 52
Skicka ansökan till [email protected]
RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN
I REGION KRONOBERG SÖKER
PSYKIATRIKER
VILL DU HA ETT SPÄNNANDE ARBETE, MED STORT FOKUS
PÅ UTVECKLING OCH FORSKNING?
På Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö arbetar vi främst med patienter som
överlämnats till rättspsykiatrisk vård av en domstol.
Hos oss finns stora möjligheter att få egen forskningstid i tjänsten och vi har en
väl utvecklad FoU-verksamhet.
Vi är öppna för individuella lösningar när det gäller till exempel dina arbetstider
och tjänstgöringsgrad.
Vår klinik är i en mycket spännande utvecklingsfas, där du kan bli en viktig länk!
Läs mer på www.regionkronoberg.se, Jobb och utbildning, eller kontakta
verksamhetschef Tina Fogelklou, tel 0470-58 63 44.
VÄLKOMMEN TILL OSS!
regionkronoberg.se
1113
Läkartidningen
Volym 113

 
VÅRA SOLDATER BEHÖVER BL.A.
 ANESTESIOLOGER!

Du får kvalificerade utbildningar och stark personlig utveckling
samtidigt som du verkligen bidrar till en viktig FN-insats.
Intressant? Maila [email protected], ring 072-181 15 28
eller sök på http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/lediga-tjanster/
Varmt välkommen att höra av dig!
Extraordinär hög inkomst som resursläkare på vårdcentral!
Trovärdighet och marknadens bästa villkor är några av ledorden i vår vardag.
Och en sak vet vi, du kommer till en plats där din roll och din medverkan gör stor skillnad för människor – och för dig själv. Välkommen!
Varför Transmedica:
- Hög lön/arvode, snabb löneutbetalning och bonusprogram
- Vi ordnar och bekostar boendet och tar hand om det praktiska
- Vikariat i hela Sverige, både långa och korta, attraktiva alternativ i Norge
- Välj mellan olika anställningsformer
För mer information kontakta:
Cecilia Rosenquist, tel. 0761 642 418 / [email protected] eller Bibbi Salling, tel. 0760 313 2111 / [email protected]
www.transmedica.se
Patienten först – tillsammans skapar vi den bästa vården
SPECIALISTLÄKARE/
ÖVERLÄKARE
till Klinisk patologi/cytologi
vid Södersjukhuset
För närmare information kontakta:
Områdeschef Peter Zickert: tel: 070-450 76 15
Ref-nr: K-16-51615
Välkommen med din ansökan senast 2016-06-12
Specialistläkare/överläkare
Psykiatriska kliniken i Norrköping
Kliniken är bra bemannad med en internationell
specialistläkargrupp och ett stort antal ST- och AT-läkare. För dig
som är intresserad av AT-läkaransvar och/eller att utbilda yngre
läkare har stora möjligheter till detta.
Välkommen med din ansökan senast den 1 augusti 2016.
Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb
1114
Läkartidningen
#22–23 2016
Läs mer på www.regionostergotland.se/jobb
Patienten först – tillsammans skapar vi den bästa vården
www.slso.sll.se
ÖVERLÄKARE/
BITRÄDANDE ÖVERLÄKARE
Överläkare
till Hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset
till Affektiv mottagning Rosenlund
Den venereologiska sjukvården sker inom SESAM, SESAM City
och ungdomsmottagningar.
Psykiatri Södra Stockholm har ca 670 anställda och är en av del
av Stockholms läns sjukvårdsområde. Från och med mars 2016
har Psykiatri Södra Stockholm omorganiserat hela sin verksamhet. Detta innebär bland annat inrättande av diagnosbaserade
och subspecialiserade specialistmottagningar liksom indelning
av heldygnsvården i allmänpsykiatrisk vård och psykosvård.
Arbetsuppgifterna innebär att du är medicinskt ansvarig för
hudklinikens slutenvård med huvudsaklig tjänstgöring på klinikens
vårdavdelning. I tjänsten ingår undervisning och handledning av
läkarstudenter och ST-läkare liksom viss jourtjänstgöring.
Affektiv mottagning Rosenlund är belägen i vackra lokaler i
k
khjärtat av Södermalm. Vi är en specialistmottagning för affektiva sjukdomar (ICD-10 F30-F39), dvs. depression & bipolär
sjukdom.
Hudkliniken bedriver högspecialiserad dermatologisk sjukvård
inom slutenvård, dagvård samt inom en stor öppenvårdsenhet i
Solna och en mindre i Huddinge.
För närmare information kontakta:
Läkarchef: Maria Sund Böhme, tel: 072-599 12 80
Ref-nr: K-16-61815
Välkommen med din ansökan senast 2016-06-21
Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb
Arbetsklimatet präglas av patientens fokus, bred kompetens,
teamsamarbete, stor trivsel på arbetsplatsen och ett aktivt
utvecklingsarbete med vårdprocesskartan.
Vårt mål är att erbjuda högkvalificerade behandlingar till våra
patienter och samtidigt skapa en trivsam och inspirerande
arbetsmiljö för våra medarbetare. Kollegialitet, erfarenhetsutbyte, öppet klimat, kompetensutveckling och en ständig uppdatering från den psykiatriska forskningen är viktiga faktorer
för våra specialistläkare och dessa arbetar vi aktivt med.
Arbetsuppgifterna är psykiatrisk bedömning, diagnostik,
behandling och utvecklingsarbete. Vidare ingår handledning
av underläkare i arbetsuppgifterna.
Du ska vara legitimerad läkare med specialistkompetens inom
psykiatri. Erfarenhet av allmänpsykiatrisk öppenvård är meriterande. God samarbetsförmåga, ett gott kliniskt omdöme och
personlig lämplighet beaktas särskilt.
REGION SKÅNE SÖKER
VERKSAMHETSCHEF
VO Barnmedicin
Skånes universitetssjukvård
Lund och Malmö
SPECIALISTLÄKARE
Vi undanber oss all kontakt med annonsförsäljare samt försäljare av andra bemannings- och rekryteringstjänster.
Information lämnas av:
Medicinskt ledningsansvarig överläkare Alexandra Sass,
tel 08-123 416 59 eller enhetschef Zara Aram tfn 08-123 416 52.
Facklig företrädare:
Läkarföreningen SLSO Anna Liljeroth tel. 070-319 38 91.
Välkommen med din ansökan via www.jobb.sll.se/slso
senast den 19 juni 2016.
Allmänmedicin
Vårdcentral Fågelbacken
Skånes universitetssjukvård
Malmö
Alla jobb hittar du på Skane.se/jobb
Låt flickor växa upp hela.
Säg nej till könsstympning.
Gör skillnad. Varje dag.
barnfonden.se/flickor
Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i hela
Skåne. Vårt högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i
Skåne. För att lyckas i rollen tror vi att du är en god ambassadör för våra värderingar;
välkomnande, drivande, omtanke och respekt.
1115
Läkartidningen
Volym 113
Vallentuna Husläkargrupp söker
Kvinnokliniken
Specialist i allmänmedicin
vid Carlanderska
Vallentuna Husläkargrupp är en väletablerad och
trivsam husläkarmottagning som har funnits i Vallentuna sedan 1994. Vi erbjuder dig en utvecklande och
välbemannad arbetsplats med trevliga kollegor och
god sammanhållning.
För mer information och ansökan senast 22 juli:
[email protected]
Specialist i gynekologi och obstetrik
Kvinnokliniken vid Carlanderska Sjukhuset
i Göteborg söker ytterligare en kollega.
Vallentuna Husläkargrupp
Vi bedriver gynekologisk öppenvårdsverksamhet
samt MVC. Vi arbetar med både privatpatienter och
med vårdavtalspatienter.
Nu söker vi dig som är specialist i gynekologi och
obstetrik.
S:t Eriks Ögonsjukhus söker
Välkommen med din ansökan till:
[email protected]
Tel. 031 - 81 80 79
Kvinnokliniken
Carlanderska
405 45 GÖTEBORG
ST-chef/
ST-studierektor
[email protected]
www.gyncarlanderska.se
Välkommen med din ansökan senast 2016-06-12.
Läs mer om tjänsten och ansök på www.jobb.sll.se
Se även vår webbplats www.sankterik.se
Finnmarkssykehuset har sykehus i Kirkenes og Hammerfest,
og behandling innen psykisk helsevern og rus, inkludert
samisk nasjonalt kompetansesenter. Vi søker de tøffe og
fleksible fagfolkene. Du vil jobbe på en liten avdeling, som
betyr at du får mer ansvar og mer varierte arbeidsoppgaver.
Her betyr du mer!
Hammerfest
Overlege
Specialistläkare, Unga vuxnaoch könsidentitetsmottagning.
- Avdeling for akuttmedisin
Ved Avdeling for akuttmedisin er det ledig en 100% ffast stilling
som overlege i Anestesiologi.
Kontaktpersoner: Anders Elvin, avdelingsoverlege,
tlf. 0046-705 42 28 30/468 03 265 eller Ingeborg Eliassen,
avdelingsleder, tlf. 970 95 695
Fullstendig utlysningstekst finnes på foretakets hjemmeside
www.finnmarkssykehuset.no
Attester og vitnemål legges ved søknaden. Originalpapirer etterspørres
ett
ved
innkalling til intervju.
Finnmarkssykehuset ønsker ikke kontakt med selgere.
1116
Läkartidningen
#22–23 2016
frantz.no
Søknadsfrist: 20.06.2016
Psykiatriska kliniken i Umeå söker en specialistläkare
till ett öppenvårdsteam för unga vuxna patienter
mellan 18-25 år med behov av specialpsykiatrisk vård.
I uppdraget ingår även tjänstgöring som
specialistläkare vid klinikens könsidentitetsmottagning
med regionansvar.
Möt vår värld på www.vll.se
STIFTELSEN KONSUL THURE CARLSSONS MINNE
Stiftelsen Konsul Thure Carlssons Minne ledigförklarar härmed årets
anslag om totalt 1 200 000 kr inom områdena;
1) Studier av neuroinflammation vid degenerativ näthinnesjukdom.
2) Ny diagnostik vid behandling av främst ärftliga sjukdomar i och
omkring gula fläcken i ögats näthinna.
Ansökan i 6 ex insändes till: Professor Bengt Rippe, Avdelningen för
Njurmedicin, Skånes Universitetssjukhus, SUS i Lund, 221 85 Lund
(e-mail: [email protected]).
Adressaten tillhanda senast den 16 augusti 2016.
Ansökningshandlingar (1 original, 5 kopior) skall innehålla sökandens merit- och tjänsteförteckning, forskningsprogram, specificerat
kostnadsförslag samt uppgift om när projektet beräknas vara avslutat.
Uppgift skall även finnas om institution/klinik på vilken forskningen
kommer att bedrivas samt godkännande från institutions-/klinikchef.
Uppgifter bör också finnas om anslag sökts/beviljats från annat håll.
Distriktsläkare/specialistläkare
Vårdcentralen Skäggetorp i Linköping
Vill du vara en del av en kreativ miljö och har ett intresse för
mångfald? Då är detta tjänsten för dig!
Välkommen med din ansökan senast den 19 juni 2016.
Läs mer på www.regionostergotland.se/jobb
Verksamhetschef
Medicinkliniken, länssjukhuset Ryhov i Jönköping
Patienten först – tillsammans skapar vi den bästa vården
Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Vill du leda och utveckla verksamheten på en medicinklinik
med höga ambitioner att skapa vård av högsta kvalitet vid
varje patientmöte?
CHEFLÄKARE
Verksamhetsområde Medicinsk vård inom Region Jönköpings
län söker en engagerad och utvecklingsinriktad verksamhetschef till medicinkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Vi erbjuder arbete på ett av Sveriges bästa sjukhus. Kliniken
har i hög grad bidragit till att sjukhuset har fått utmärkelsen
Sveriges bästa mellanstora sjukhus fyra år i rad.
Staben Kvalitet och Patientsäkerhet (KP) har ett sjukhusövergripande tillsynsansvar för att vården vid Karolinska är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv
och jämlik.
Medicinkliniken är sjukhusets största somatiska klinik med sju
medicinska sektioner, drygt 300 anställda och 600 miljoner
kronor i budget. Kliniken har en bred verksamhet och inom
alla sektioner sker en utveckling för patienternas bästa.
Vi söker dig som är läkare eller har annan lämplig
högskoleutbildning. Verksamhetschefen ingår i
ledningsgruppen för verksamhetsområde Medicinsk vård.
till Karolinska Universitetssjukhuset
Vi söker nu en Chefläkare till Karolinska Universitetssjukhuset.
Tjänsten är organisatoriskt placerad inom KP.
Information om tjänsterna lämnas av:
Chefläkare / Stabschef Nina Nelson Follin
Tel 072-582 33 14
Ref-nr: K-16-32044
Välkommen med din ansökan senast 2016-06-15
lak
Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb
bundet.se
for
ar
När tänkte du på dig själv senast?
edlem
Bli m kså!
c
du o
are
lak
k
10 lä ed.
8 av
dan m
är re
– Vi tänker på dig under hela din karriär
LŠs mer om alla fšrdelar du har som medlem pŒ lakarforbundet.se/blimedlem
1117
Läkartidningen
Volym 113
bundet.se
for
ar
Gun och Bertil Stohnes stiftelse
Vi behöver förstärkning med en
FÖRETAGSLÄKARE/ALLMÄNSPECIALIST
Globenhälsan är en privatägd företagshälsovård som startade för
35 år sedan. Vi finns i Globen City och i Haninge.
Vi arbetar med en väl avvägd blandning av modern företagshälsovård
och sjukvård, som våra kunder uppskattar högt.
Kontakta någon av oss;
Företagsläkare Bo Renström, [email protected]
VD Susanne Nordqvist, [email protected],
tfn 070-716 33 58.
Berätta om dig själv och varför du tror att detta är rätt jobb för dig.
Gun och Bertil Stohnes stiftelse grundades av familjen Stohne 1972.
Genom donationer och testamenten överförde Gun och Bertil Stohne
till stiftelsen en stor del av sin förmögenhet.
Stiftelsens ändamål är att med hjälp av avkastningen på dess kapital
främja vetenskaplig forskning. Donators önskan var att mottagare
skulle vara personer och institutioner inom området geriatrik och
åldersforskning.
Forskningsanslag. Stiftelsen främjar i första hand geriatrisk forskning av klinisk betydelse och beviljar endast undantagsvis anslag
över SEK 100.000 för enskilt projekt. Medel för enbart kongress- och
studieresor eller till egen lön beviljas inte. Dock kan medel sökas för
t ex doktorand för enstaka månaders forskningsarbete.
Gun och Bertil Stohnes forskningsstipendium. Stipendiet delas ut
årligen och har främst som ändamål att stödja en person under forskarutbildning under 1 år. Stipendiet delas ut vid årsmötet för svensk
Geriatrisk Förening.
Ansökningar mottages under tiden;
22 augusti till 12 september 2016 till [email protected].
CAPIO PSYKIATRI ÖSTERGÖTLAND SÖKER
SPECIALISTLÄKARE I PSYKIATRI
En av våra specialistläkartjänster blir ledig till hösten
och vi söker därför en specialist i psykiatri till
vår öppenvårdsmottagning i Norrköping.
För mer information
http://patient.capio.se/psykiatri/
ostergotland/linkoping-norrkoping/
Välkom
m
med dinen
ansökan
!
Information om stiftelsen, ytterligare om ansökningsförfarandet samt
vad ansökningarna för forskningsanslag resp forskningsstipendium
skall innehålla finns på stiftelsens hemsida http://web.comhem.se/
stohnes-stiftelse/.
Beslut om tilldelade medel fattas under oktober månad.
Vi är Västra Götalandsregionen
Just nu söker vi:
Specialistläkare
Habilitering & Hälsa
Habiliteringen Göteborg
Ref.nr: 2016/3059
Sista ansökningsdag:
2016-07-04
S:t Eriks Ögonsjukhus söker
Verksamhetschef
Mer information och fler jobb hittar du på:
www.vgregion.se/jobb
Är du en erfaren ledare inom hälso- och sjukvården
och vill vara med och utveckla S:t Eriks Ögonsjukhus?
Nu söker vi en verksamhetschef till en av våra kliniker.
Läs mer på www.sankterik.se.
Stöd vårt
rovdjursarbete!
Bli medlem eller skänk en gåva!
www.naturskyddsforeningen.se
Telefon: 08-702 65 00
1118
Läkartidningen
#22–23 2016
Dags att söka
Aroseniusfondens
forskningsanslag 2016
Etableringar och överlåtelser
Ersättningsetablering enligt LoL inom ÖNH
Fonden utlyser härmed ett stipendium på 250 000 kr till stöd för
medicinsk forskning rörande hemofili, von Willebrands sjukdom,
andra blödningsrubbningar och genterapi.
Samverkansavtal tecknas med Region Skåne efter upphandling på
TendSign. Underlag och annons finns på opic.com.
Forskare eller forskningsgrupp kan ansöka. Anslaget kan användas till driftskostnader eller lön. Prioritet ges till forskning av hög
kvalitet.
Info: Bengt Liljegren – [email protected], tfn 040-156359
Ansökningshandlingar rekvireras från Förbundet Blödarsjuka i
Sverige ([email protected]) eller via Aroseniusfondens hemsida,
www.aroseniusfonden.se. Beviljat forskningsanslag ska återrapporteras till Förbundet Blödarsjuka i Sverige senast 12 månader efter
det att anslag meddelats.
Skicka ansökan till [email protected] senast 15 juni 2016.
Vid frågor ring: 08-546 40 510
Sista anbudsdag 2016-06-15
Ersättningsetablering
ortopedi – ortopedisk medicin
Lidingö Ortopedmedicinska Team, Lejonstigen 2, 118 32 Lidingö.
Annons: www.opic.com/upphandlingar
Info: Ann-Sofie Fredrikson, 0709 22 37 88 / [email protected]
Aroseniusfonden stödjer medicinsk forskning och omvårdnadsforskning rörande hemofili, von Willebrands sjukdom, andra
blödningsrubbningar och genterapi. Fonden har fått sitt namn
efter konstnären Ivar Arosenius som själv var blödarsjuk. I fondens
styrelse ingår representanter för hemofilivården, genforskningen
och Förbundet Blödarsjuka i Sverige.
Sista ansökningsdag: 2016-07-18
Kataraktkirurg/ögonläkare
ga
För övertagande
av, eller anställning vid, väletablerad och modernt
utrustad praktik i Hudiksvall.
Landstingsavtal för kataraktkirurgi och mottagning.
Intresserad/nyfiken? maila [email protected]
Mera info – www.ogoncentrum.se
ÖNH-mottagning till försäljning
Läkare,
Smittskydd och vårdhygien
Öron-näsa-halsmottagningen i Höllviken söder om Malmö
har ett samverkansavtal (LOL) som är uppsagt till 31 dec 2016
av HSN i Region Skåne. Det är den enda ÖNH-specialistmottagningen i Vellinge kommun. Den har funnits sedan 1994.
Centrum för Hälso- och Vårdutveckling
Efterfrågan på ÖNH-specialistvård är stor, varför den kollega som
kan förvärva en etableringsrätt eller annan finansieringsform har
mycket god möjlighet att snabbt vara igång med sin verksamhet.
Välkommen med din ansökan senast den 15 juni 2016.
Läs mer på www.regionostergotland.se/jobb
Detaljerad information; via hemsidan www.nashalsan.se
eller på telefon 070 8943268, doc Åke Reimer
1119
Läkartidningen
Volym 113
Beställ Läkartidningens
kunskapsböcker
FÖRMAKSFLIMMER Cirka 40 procent av patienterna
med förmaksflimmer saknar adekvat behandling. Ett
allt större intresse bland kliniker och forskare har
gjort att forskning och behandling utvecklas allt
snabbare.
DIABETES TYP 2 Allt fler människor i Sverige har typ
2-diabetes, vilket främst beror på minskad mortalitet
hos personer med sjukdomen. Den här boken syftar
till att ge en samlad bild av den senaste utvecklingen
inom såväl diagnostik som behandling.
KOL – EN DOLD FOLKSJUKDOM Intresset för KOL har
ökat på senare år. De flesta patienter diagnostiseras
och behandlas i primärvården, men KOL är fortfarande
en underdiagnostiserad sjukdom.
VERKTYG FÖR KLINISK FORSKNING Målet med den
här boken är att inspirera till att forska och att ge tips
om allt från studieupplägg till att söka anslag, göra
analyser och skriva vetenskapliga artiklar.
ÅNGESTSJUKDOMAR Cirka var fjärde person drabbas
av ångestsyndrom under sin livstid. Medianåldern
för insjuknande är 11 år. Ofta är tillstånden kroniska.
Läkartidningens bok om ångestsjukdomar har relevans
för hela läkarkåren.
YRSEL Yrsel är en felsignal som talar om att
informationen från sinnessystemen inte stämmer
överens. Den här boken fokuserar på de vanligaste
yrselsjukdomarna och ger handfasta råd om
handläggning.
Förlag AB
Klipp ut och posta!
JA TACK, JAG VILL GÄRNA BESTÄLLA LÄKARTIDNINGENS
MEDICINSKA KUNSKAPSBÖCKER.
ANTAL
FÖRMAKSFLIMMER
DIABETES TYP 2
VERKTYG FÖR KLINISK FORSKNING
KOL – EN DOLD FOLKSJUKDOM
ÅNGESTSJUKDOMAR
YRSEL
Läkartidningen
SVERIGE
220 kr
195 kr
230 kr
230 kr
230 kr
245 kr
Namn
Fakturaadress
Postadress
Leveransadress
E-mailadress
Priserna är inkl moms, frakt tillkommer. Det går också bra att beställa på Läkartidningen.se
Vid beställning över 50 ex, mejla din order till [email protected]
PORTO
BETALT
PORTPAYÉ
LÄKARTIDNINGEN
SVARSPOST
110 555 202
110 26 STOCKHOLM
KULTUR
Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80
[email protected]
Plötsligt
sligt ligg
ligger den baraa där på trädgårdsgången.
trädgårdsgång
Den
är inte speciellt stor, kanske en halvmeter lång. Å andra
sidan är den gråvit i färgen och har ett svart sicksack-band
på ryggen. En huggorm.
Sommaren är här
– men också huggormen
F
ärgen är viktig: unga huggormar
och honor har ett mörkbrunt sicksack-band och en brunröd grundfärg. Sådana ormar, ungar och honor, kallas äspingar och anses ofta
vara giftigare, vilket inte är sant.
Färgen är brunröd tills ormen är
könsmogen, något som för hanarnas del inträffar när de är tre år och för honornas när de är fyra år. Hanarnas rödbruna partier ljusnar då och blir vita eller grå,
sicksack-bandet blir svart. Någon sällsynt
gång kan grundfärgen bli blå. Honorna behåller mycket av sin grundfärg och kan ha
kvar sin rödbruna färgton men den kan
också ändras till brunt eller till och med
gult. Det finns även rent svarta huggormar
och även, i mycket sällsynta fall, vita på
grund av albinism.
Ormen framför mig på trädgårdsgången är således en hane som bör vara cirka
tre år eller äldre. Och storleken? Hanarna
blir i medeltal 60 cm och honorna 65 cm,
men den största huggorm som man funnit
i Sverige var hela 90 cm.
Vi har i Sverige tre olika slags ormar:
huggormen, som är den enda giftormen,
samt snok och hasselsnok. Snoken har oftast två gula, vita eller brandgula fläckar i nacken. Grundfärgen är svart, grå eller
brun. Svarta snokar utan nackfläckar förekommer speciellt på Gotland. Dessa kan
vara svårare att skilja från svarta huggormar. Snoken är oftast större än huggormen
och kan bli upp till 1,30 meter. Den trivs bäst
nära vatten där den fångar grodor och fisk.
Hasselsnoken är vår mest sällsynta orm.
Den kan vara svår att skilja från huggormen, men har liksom snoken rund pupill,
till skillnad från huggormen vars pupill är
spaltformad. I övrigt är hasselsnoken beige
eller grå i färgen. Den är mindre än snoken
och blir 80–85 cm lång. Denna art förekommer ofta i torra, solbelysta biotoper där
den jagar ödlor och andra ormar men ock-
så sorkar och möss. Den »orm« som man
oftast ser i markerna är kopparormen, som
är en ödla fast utan ben. Den är helt ofarlig.
Våra tre ormarter har olika rörelsemönster. Snoken är slank och rör sig mycket
snabbt vilket gör att den ofta flyr när man
träffar på den. Finns det vatten i närheten
kastar den sig gärna i och simmar sin väg
eller dyker. Huggormen är en bred och satt
orm som inte är särskilt snabb. Blir den
upptäckt så ligger den som regel still, och
om man då stör den till exempel genom att
peta på den med en pinne så kan den rulla
ihop sig och är då beredd att hugga. Hasselsnoken är en mycket muskulös orm men
trots det så har den mer huggormens än
snokens strategi. Den kan till och med spela
död. Hasselsnoken kan ibland klättra i träd.
Nyfiken på trädgårdsgången – kanske också
på hugget?
Foto: Dan-Axel Hallbäck
KÄNN IGEN SYMTOMEN EFTER ORMBETT:
LOKALA SYMTOM: Centrala bettmärken,
smärta, svullnad (ofta kraftig), blåsbildning,
lymfangit/lymfadenit.
SYSTEMISKA SYMTOM: Cirkulationssvikt ev
med tecken på chock, bronkospasm, gastrointestinala symtom (buksmärtor, illamående,
kräkningar och diarré), feber, urtikaria,
exantem, CNS-symtom, njurpåverkan.
LABORATORIEFYND: Tecken på hemolys, initi-
al leukocytos (vilket är ett dåligt prognostiskt
tecken), koagulopatier (inkl DIC) m m.
H
uggormar, liksom alla ormar, är
växelvarma, det vill säga de har
samma temperatur som omgivningen. När det är lite småkallt ute tycker de om att ligga
på varma ställen som solbelysta
klippor eller stigar, det vill säga
ställen där vi människor också
tycker om att gå. Mötet kan i sådana fall bli
både abrupt och obehagligt. Men om man
tar det lugnt och tar något steg tillbaka så
brukar inget farligt inträffa. Ormen blir
troligen mer rädd än människan, och den
brukar rulla ihop sig med främre delen av
kroppen som en stålfjäder beredd att hugga. Om den hugger når den bara max 25 cm.
Den spelande, kluvna tungan är inte till
för att imponera eller för att skrämmas.
Framtill inne i munhålan finns två gropar, det så kallade Jacobsonska organet. I
dessa gropar finns mycket känsliga luktoch smakceller. Ormen söker således av
sin omgivning med tungan och smakar
sedan av den för att få information om någon fara hotar. När det har gått ett tag brukar ormen slappna av och ringlar därefter
1121
Läkartidningen
Volym 113
KULTUR
»Om man tar det lugn och tar något steg tillbaka
så brukar inget farligt inträffa.«
försiktigt iväg. Det Jacobsonska organet är
inte ormens enda sinnesorgan. Hörseln är
mycket dålig men i stället är vibrationssinnet utvecklat och ormen känner därför som regel om till exempel en människa
närmar sig långt innan människan får syn
på ormen.
Huggormen har som sagt en spaltformad pupill, vilket som regel brukar indikera att djuret är aktivt på natten. Detta
är inte riktigt sant vad beträffar huggormen. I Sverige jagar den dagtid under vår
och höst men i gryning eller i skymningen under sommaren. Huggormen är alltså ett rovdjur men födan består enbart av
levande byten. De vuxna äter framför allt
sorkar och möss, men ibland kan de ta någon ödla och till och med någon fågelunge.
Yngre ormar tar mindre byten framför allt
mus och sorkungar men även en del insekter. Huggormen gör således en hel del nytta
genom att reducera mus-, sork- och råttbestånden.
H
uggormen har två stora gifttänder (cirka 4 mm långa) i främre delen av överkäken. Dessa
innehåller en giftkanal som är
förbunden med en giftkörtel/
giftblåsa strax bakom ormens
öga. När ormen inte jagar är tänderna fällda bakåt och skyddas
av särskilda fickor i gommen. Under jakt ligger ormen antingen och väntar på sitt byte
eller följer luktspår i till exempel sorkgångarna. När avståndet till bytet är tillräckligt
kort hugger ormen blixtsnabbt tänderna i
sorken varvid giftet sprutas in i djuret. En
huggorm anfaller aldrig en människa om
den inte känner sig hotad. Om man har otur
och av en slump råkar trampa på en orm eller kommer åt en orm när man plockar bär
och blir biten så märker man detta genom
att det som regel gör ont. Man kan också se
två små insticksställen med 6–9 mm avstånd där ormen bitit. Vad som sedan sker
är att området kring bettet svullnar upp.
Det gift som huggormen sprutar in har
en komplex sammansättning och består
av flera olika ämnen. Enligt Giftinformationscentralen rör det sig framför allt om
en blandning av enzymer (till exempel
proteaser, peptidhydrolaser, hyaluronidas,
fosfolipider, fosfodiesteraser samt L-aminosyraoxidas), polypeptider, aminosyror,
kolhydrater och metallproteiner. Studier
av giftets sammansättning baseras mesta-
1122
Läkartidningen
#22-23 2016
dels på undersökningar av närbesläktade
arter, främst Vipera ammodytes och Vipera aspis, men det finns även laboratorieundersökningar gjorda på huggormsgift
berus), och dessa har påvisat pro
(V
(Vipera
proteolytiska, fibrinolytiska, antikoagulerande samt myotoxiska ämnen samt fosfolipas A2. Den kanske viktigaste giftverkan är
den hemolytiska effekten. De inflammatoriska ämnena syftar till att få vävnaden att
svullna så att giftet ska sprida sig snabbt.
Som kuriosa kan nämnas att Abraham
Bäck, den svenske 1700-talsläkaren, och
hans samtida fransmannen Bernard de Jussieu samt några medicine studerande, gjorde försök med ormar. De kunde efter diverse
anatomiska undersökningar och fysiologiska experiment konstatera att snok och kopparödla var ogiftiga. När det gäller huggorm
visade sig att den högg och dödade en råtta.
Man lät sedan huggormar bita hundar. Om
hunden behandlades med »stinksprit« blev
den sjuk men dog inte. Om hunden inte behandlades dog den av huggormsbettet. En
av de hundar som dog obducerades, varvid man fann att nosen var svart som vid
kallbrand och blodet hade stelnat i kärlen i
bukhålan. Bäck konkluderar: »Vi kommo på
den tanken at giftet tjocknar blodet, och til
at resolvera det åter, är stinkspriten god, såsom det bästa lösande medel.«
Majoriteten av jordens ormar är inte giftiga. Trots det dör många människor i världen av ormbet; exakt hur många är mycket
svårt att beräkna eftersom de flesta dödsfall inträffar i utvecklingsländerna och aldrig anmäls eller behandlas av sjukvården.
På en webbplats på nätet uppges att 5,5
miljoner människor blir ormbitna varje år
och att mellan 20 000 och 125 000 personer dör av ormbett. De som överlever ormbetten tvingas ofta till amputation av olika kroppsdelar. Antalet amputationer på
grund av ormbett har uppskattats till 400
000 per år.
F
lest människor blir ormbitna i Indien där man beräknar att 15 000–
20 000 dör årligen. Orsaken till detta är att de många små byarna ofta
har avskrädeshögar i utkanten av
byn. Hit samlas råttor och möss
med mera, och här jagar ormarna i skymningen. När kvinnor och
andra kommer för att kasta skräp trampar de ofta på ormen. De ormar som dödar
flest människor är Russells huggorm van-
Huggormen jagar mest sork och möss, och hugger
lig krait (en giftsnok). Andra indiska ormar
med särskilt många människoliv på sitt
samvete är sandrasselhuggorm och indisk
kungskobra.
I Europa dör enbart 2–3 personer per år
till följd av ormbett, men då ofta av bett
från giftigare ormar än vår huggorm. Det
senaste dödsfallet i Sverige inträffade år
2000. Det anses att en bidragande orsak
till den låga dödssiffran är att man i vårt
land byggt ut logistiken så att man överallt
i Sverige kan få fram huggormsserum på
mindre än tre timmar.
Huggormsbett är dock inte ofarliga,
och varje år hamnar cirka 200 människor
på sjukhus på grund av ormbett. Symtomen kan dock variera avsevärt beroende
på patientens storlek (barn är känsligare
än vuxna), kondition, hur mycket gift som
sprutats in och var bettet har tagit. De flesta bett ger måttliga symtom.
Dan-Axel Hallbäck,
docent, f d överläkare, medicinkliniken,
Karlskoga lasarett
Slutord från en allmänläkare
E
fter 45 år som praktiskt arbetande allmänläkare slutar jag min
tjänst i juli 2016. Under mina år
i yrket har jag verkat lokalt för
att humanisera den naturvetenskapliga medicinen. Innan jag
lämnar min vårdcentral vill jag
kort summera mina erfarenheter i en avslutande reflexion.
Allmänläkare möter patienten först
i den medicinska vårdkedjan. En kedjas pålitlighet avgörs av länkarnas styrka. Hur väl förankrad är den första länken i den verklighet där patienter möter
läkare? Allmänmedicinens roll i vårdkedjan diskuteras både internt och allmänt. Dess kvalitet och effektivitet kan
utvecklas. Vet allmänläkares talesmän
att vår medicinska teori bara omfattar
faktadelen? Hur möter vi patienter med
lande efter orsaksförklaringar via blodprov, röntgenundersökningar, ultraljud,
remisser, »expertutlåtanden«, sluten
vård, sjukskrivningar m m. Missförstånd
kan skapa läkemedelsbiverkningar, beroende, ökad arbetsbelastning för andra
specialister, långa väntetider, kostsam
vård i väntan på »rätt« diagnos, missnöje
och kroniska sjukdomstillstånd. Också
läkare mår dåligt av hjälplöshet. Vår arbetstrivsel sjunker.
Sedan århundraden domineras vårt
förnuft av teknik och matematik. Tron
på Gud har blivit tro på Vetenskap. Den är
ytterligt värdefull då den tillämpas i den
sfär av vår livsvärld som kan hanteras och
beräknas tekniskt och numerärt. När patienters ohälsa är av mänskligt existentiellt slag måste vi läkare kunna tillämpa
ett nytt och hittills outnyttjat språk.
»Läkare behöver humanistisk kunskap för att
kunna se när en människans nedsatta känsla av
mening tar sig uttryck i ohälsa.«
blixtsnabbt när avståndet till bytet är tillräckligt kort.
Foto: Dan-Axel Hallbäck
CHECKLISTA FÖR BEHANDLING AV BETT:
b Man bör undvika incision, kyla, avsnörning
och liknande. Låt bettet vara!
b Vila, lugn och ro. Immobilisering, helst i
högläge.
b Sätt iv-nål. Ta Hb, EVF, LPK, trombocyter
och urinsticka på alla patienter med misstänkt huggormsbett. Vid behov dropp, t ex.
Ringer-acetat.
b Ge tetanusprofylax.
b Vid chock eller anafylaktisk reaktion ge
adrenalin, kortison och ev Tavegyl
b Lägg in alla barn samt allmänpåverkade
patienter på sjukhus i minst ett dygn. Opåverkade patienter ska om möjligt observeras i
6–8 timmar.
b Heparin och serum kan bli aktuella vid svåra reaktioner. Äldre serum (från häst) kunde
ge överkänslighetsreaktioner, men med
modernare serum är denna risk betydligt
mindre.
b Glöm inte att ringa Giftinformationscentralen, telefon 112.
symtom som är svåra att benämna, de
som vi ofta inte begriper och ger kryptiska namn för att rädda ansiktet?
Fasta tjänster på vårdcentraler är inte
längre attraktiva. Allmänläkare möter
ogärna patienter med symtom som inte
motsvarar tecknen på vår biomedicinskt
utformade kunskapskarta. Många ST-läkare hoppar av sin utbildning, säger upp
sina tjänster. Utbildade allmänläkare
väljer att arbeta som hyrläkare eller byter specialitet.
Som praktiker, handledare och forskare har jag under 45 år lärt mig att allmänläkare behöver två »språk«. Vi kan
tala »biomedicinska«. Patienter kan både
ha ont i kroppen och »ont i livet«. Hur vet
och handlar vi när kroppssymtom kan
dölja existentiella svårigheter?
Läkare behöver humanistisk kunskap
för att kunna se när en människans nedsatta känsla av mening tar sig uttryck i
ohälsa. Dessa patienter har ingen hjälp
av biomedicinskt utformade diagnoser,
MOS (medicinskt oförklarade symtom),
IBS, FM, ADHD med mera.
För att effektivisera vården behöver
allmänläkare begreppsverktyg som gör
att också patienters outtalade ärenden
kan förstås. Då kan de slippa läkares fam-
V
i vuxna vet hur svårt det
är att lära sig ett nytt språk
lika perfekt som det vi erövrar som barn. Att tala är
en vana. En förkroppsligad
vana sitter fast. Allmänläkare bör därför tidigt under sin
utbildning ges möjlighet att
tala om mer än fakta. Vi behöver teoretiska begrepp för att i praktiken kunna
både vara och göra, se person och kropp,
upplevelser och symtom, avsikt och orsak, mening och fakta, kunna förstå och
förklara, lyssna och råda, förlösa och behandla. Nu kan vi enbart handla väl, vägledda av innebörder i den senare delen
av exemplifierade begreppspar.
Det går att åstadkomma förändring i
vår internationellt omfattande, naturalistiskt utformade föreställning om innehållet i vår biomedicinskt danade subkultur. Vi kan lita till filosofers existentialistiskt, fenomenologiskt och hermeneutiskt föreslagna människosyn. Den
är ett användbart komplement till den
materiella synen på människan uppfattad som ett kontrollerbart organsystem.
Olle Hellström,
snart pensionerad allmänläkare
b [email protected]
Läkartidningen och ekgtolkning.se
har ett utbildningssamarbete.
Syftet är att stärka kompetensen för läkare i EKG-tolkning.
Nu kan du träna EKG-tolkning under flexibla förhållanden.
Den webbaserade utbildningen innehåller autentiska patientfall, självstudie frågor och förklarande texter med länkade artiklar.
Vid beställning ingår boken EKG-tolkning – en klinisk guide.
En bok som du alltid kan ha med dig.
Utbildningen är godkänd av LIPUS.
ST-läkare med godkänd kursexaminationen får intyg då ekgtolkning.se
täcker delar av vissa mål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST.
Läs mer på ekgtolkning.se.
Är du AT-, ST-, specialistläkare eller läkarstudent?
Beställ din webbaserade utbildning nu på ekgtolkning.se
Ett samarbete mellan
MÄNNISKOR & MÖTEN
Landstinget vägrade bekosta
färdigcentrifugerade urinprov
väntade. Dessutom, skrev jag
i brevet, kunde de då komma in till mig och lämna ett
färdigcentrifugerat urinprov!
Distriktsöverläkaren, som
kände mig, skrev »Tillstyrkes«
på mitt brev och skickade det
uppåt i landstingshierarkin.
Och där tog man mitt brev på
allvar – detta är sant – men
frågade sig också det som man
alltid frågar sig först i landstinget: »Vad kostar det?« Och:
»Om vi ger doktor Fuchs en
karusell, måste vi då också ge
alla andra distriktsläkare en
likadan karusell?«
Sedan dess har jag aldrig vågat fråga landstinget någonting.
Rickard Fuchs, läkaren – och
Rickard Fuchs, författaren.
I vilken roll har du trivts bäst
genom åren?
– I båda rollerna, och bäst
när jag gjorde båda sakerna
samtidigt. Två intressanta och
olika världar. Som författare
har jag, förutom böckerna, arbetat en del med artister och
skådespelare, två yrkesgrupper som skiljer sig lite från läkare. (Ungefär som skillnaden
mellan äpplen och cyklar.)
Så småningom blev det författeri på heltid?
– Ja. När man arbetar som
författare bestämmer man
mer över sin tid än när man
arbetar som läkare – en stor
fördel. Som läkare kan man
inte skylla på bristande
inspiration eller på att det är
vackert väder ute, och sedan
lämna mottagningen när
halva arbetsdagen gått.
Foto: Mikael Fuchs
Trodde du att du skulle bli en
bestsellerförfattare när du
började som läkare?
Varför ville du bli läkare?
– Undrar jag också ibland.
Delvis var jag väl lite hjärntvättad av mina föräldrar som
tyckte att jag skulle bli läkare,
men jag tror också att jag inte
hade något annat yrkesalternativ som framstod som mer
intressant eller roligt.
Vilka patienter träffar du i dag?
– Inga. Enstaka vänner och
bekanta, som inte förstår
bättre, rådfrågar mig ibland i
medicinska frågor.
Vilken är din dråpligaste
upplevelse under din karriär
i sjukvården?
– Det finns en otrolig men
sann berättelse. Jag satt en
gång för länge sedan som
distriktsläkare på en liten
enläkarstation i Stockholm.
I distriktet fanns det många
små tanter som hade urinvägsinfektion. De kom till
mottagningen, fick sitta
Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans »Visst är Ni sjuk!«, tillsammans med den nya boken
»Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«.
i väntrummet, sedan lämna ett urinprov och därefter
återvända till väntrummet.
Efter att ha snurrat urinprovet
i en liten centrifug, tittade jag
på provet i mikroskop – ja, så
länge sedan var det. I mikroskopet kunde jag se pigga och
glada bakterier som tumlade
runt. Patienten fick ett recept
på sulfa och gick hem nöjd
och glad.
En dag fick jag en ledig
stund och skrev ett brev till
distriktsöverläkaren. Jag
frågade i brevet om landstinget skulle kunna sätta in en
liten karusell i mitt väntrum.
Tanken var att det kunde vara
trevligt för de små tanterna att åka karusell medan de
RICKARD FUCHS
YRKE: Läkare, författare, skämttecknare.
ÅLDER: 70 år.
FAMILJ: Fru, två vuxna barn
och tre barnbarn.
BOR: Stockholm.
AKTUELL: Lagom till 40-års-
jubileet av förstautgåvan
återpubliceras hans bok »Visst
är Ni sjuk!«, som har sålt i mer
än 200 000 exemplar genom
åren.
– Nej. Jag har aldrig haft någon längtan efter att bli författare. Vad jag hade, när jag var
relativt nyfärdig läkare, var
tankar på att försöka bli serietecknare. Jag höll på lite att arbeta med det, när jag fick idén
till min första bok »Visst är Ni
sjuk!«. Den gick fort att skriva,
och jag tyckte det var roligt att
skriva den. Fyra förlag tackade nej. En av de fyra förläggare som refuserat boken kom
fram till mig på en fest ett par
år senare och sa: »Jag beklagar
att vi inte har någon humor.«
Det femte förlaget, som tack
och lov leddes av en erkänd
galning, sa ja. Men inte ens
han trodde att det skulle gå så
bra som det gjorde. Men om
jag hade fått välja mellan att
lyckas som författare eller som
serietecknare, så hade jag nog
valt serietecknare.
Vilket är ditt viktigaste projekt
just nu?
– Jag håller på med två pjäser nu, men jag skulle inte
kalla dem för viktiga projekt.
Gabor Hont
1125
Läkartidningen
Volym 113
MÄNNISKOR & MÖTEN
NYTT OM NAMN
Christopher Gillberg har fått ett
nytt pris för sin autismforskning.
Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80
[email protected]
nor tilldelas »… något originalarbete inom vetenskapens,
litteraturens eller konstens
område, som under nästföregående år blivit utgivet i tryck,
eller för någon under samma tid
gjord upptäckt av praktiskt värde
för mänskligheten.«
Nils Uddenbergs prisade bok
behandlar i populärvetenskaplig
ton medicinens utveckling fram
till 1950.
STOCKHOLMS SJUKHEM
FÅR NY CHEFLÄKARE
PRESTIGEFULLT PRIS FÖR
FORSKNING KRING AUTISM
Christopher Gillberg, professor
i barn- och ungdomspsykiatri vid
Göteborgs universitet samt vid
Institute of Child Health i London
och vid universitetet i Glasgow,
har fått forskarpriset INSAR
Lifetime Achievement Award vid
International Meeting for Autism
Research (IMFAR). Mötet ägde
rum i Baltimore, Maryland, USA,
den 12 maj.
Christopher Gillberg fick
utmärkelsen därför att han,
enligt motiveringen, har bidragit till autismforskningen på ett
enastående sätt och för att hans
insatser har haft stort inflytande
på området över lång tid. INSAR
(International Society for Autism
Research), som utser pristagaren,
är en vetenskaplig och professionell sammanslutning vars mål är
att öka kunskapen om autism.
Karin Rudling,
överläkare och
specialist i rehabiliteringsmedicin, blir ny verksamhetschef för
Rehabcentrum
Karin Rudling
på Stockholms
sjukhem. Hon
har tidigare bland annat varit
verksamhetschef för neurologi, rehabiliteringsmedicin och
stroke vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala.
Karin Rudling börjar sitt nya
jobb den 8 augusti och kommer
även att ha uppdragett som chefchef
läkare för Stockholms sjukhem.
NYA DOCENTER
Anna Maria Drake har anställts
som docent i fysioterapi vid Lunds
universitet, enligt beslut den 11 maj.
AVLIDNA
Östen Hillered, Uppsala, 90 år,
död 13 januari
Kathleen Devery-Uusijärvi,
Stockholm, 65 år, död 6 februari
Lilian Bergstrand, Danderyd,
88 år, död 8 april
Erland Hedelin, Göteborg, 80 år,
död 12 april
Rolf Strömfors, Glanshammar,
70 år, död 26 april
Anders Lampinen, Halmstad,
49 år, död 1 maj
Lars-Göran Lööf, Göteborg, 74 år,
död 4 maj
KALENDARIUM
NILS UDDENBERG FÅR PRIS FÖR
SIN MEDICINHISTORIA
Professorn
och författaren
Nils Uddenberg får Kungl
V
VetenskapsVetenskaps
akademiens
Letterstedtska
författarpris för Nils
sin hyllade me- Uddenberg
dicinhistoriska
bok i två band, »Lidande och läkedom« I och II (Fri Tanke; 2015).
Det årliga priset på 30 000 kro-
tal director) på Sheikh Khalifa
General Hospital i Ajman i Förenade Arabemiraten. Barbro Fridén,
sjukhusdirektör på Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg,
slutar efter sommaren för att som
vd bygga upp en offentlig sjukhusgrupp med svensk kompetens,
ledarskap och sjukvård i Förenade
Arabemiraten.
Barbro Fridén och Thomas
Wallén tar uppdrag utomlands.
EMIRATEN NÄSTA
FÖR SJUKHUSCHEFER
Två svenska sjukhuschefer lämnar
sina jobb för nya uppdrag i Förenade arabemiraten.
Thomas Wallén, sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus,
lämnar sitt jobb i augusti för att
börja som sjukhusdirektör (hospi-
telefon 042-406 25 77, e-post:
[email protected]
En preliminär anmälan önskas
senast den 23 juni och slutgiltig
anmälan senast den 15 augusti.
European Association for
Psychosomatic Medicine
(EAPM) bjuder in till den internationella konferensen »EAPM 2016:
Transforming health through
evidence and empathy«.
Datum: 16–18 juni. Plats: Kulturens hus i centrala Luleå.
Konferensen samlar forskare och
kliniker som arbetar vid gränsytan
mellan den fysiska och psykiska
hälsan. Evenemanget har ett brett
utbud, både kliniskt och forskningsinriktat, med ett starkt fokus
på praktiska färdigheter. Bland
representerade institutioner
finns bland annat King’s College i
London, universiteten i Oxford och
Toronto och Mayo-kliniken i USA.
EAPM 2016 erbjuder 40 expertsymposier, inklusive Masterclass,
sex kliniska och fyra forskarinriktade med internationellt
framstående experter. Det blir tio
större föreläsningar och omkring
40 parallella sessioner.
Samordnare för EAPM 2016 är
Ursula Werneke, överläkare och
docent i psykiatri. Konferensen
är LIPUS-certifierad för psykiatri,
allmänmedicin, internmedicin och
geriatrik. Deltagaravgift från 4 250
till 5 500 kronor.
b http://eapm2016.com
Frivillig specialistexamination
IHE Forum 2016: «Disruptiva
i ämnet ögonsjukdomar äger
innovationer – Banbrytande
rum i Lund den 7 och 8
förändringar för vården
november.
i vardagen«
Examinationen
Plats: Grand Hotel,
består av en skrivning
Ett fullständigt
Lund. Datum: 8–9
den 7 november samt
kalendarium finns på
september. Arrangör:
en muntlig examinaLäkartidningen.se
Institutet för hälsotion den 8 november.
och sjukvårdsekonomi
Deltagare i examina(IHE).
tionen bör vara färdiga
För program och mer inforspecialister eller i slutet av sin
mation, se webbplatsen (www.ihe.
specialistutbildning. För närmare
se) eller kontakta Katarina Gralén,
information och anmälan kontakta
[email protected], eller HanKristina Tornqvist, ögonkliniken,
Skånes universitetssjukhus, Lund,
na Norrlid, [email protected]
Läs mer!
Adress: Box 5603, 114 86 Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: 08-790 33 00
Webb: Läkartidningen.se E-post: [email protected]
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Gunnarsson
Medicinsk huvudredaktör:
Jan Östergren
Redaktionschef och stf ansvarig
utgivare: Karin Bergqvist
Medicinska andreredaktörer:
Anne Brynolf, Michael Wilczek
1126
Läkartidningen
#22–23 2016
Nyhetschef: Elisabet Ohlin
Marknads- och annonsdirektör:
Ulf Jansson
Medicinska redaktörer: Anne
Brynolf, Margaretha BågedahlStrindlund, Ylva Böttiger, Pelle
Gustafson, Stefan Johansson,
Lena Marions, Carl Johan
Sundberg, Carl Johan Östgren
Sekretariat: Inga-Maj Lagerholm
Administration/ekonomi: Yvonne
Bäärnhielm
IT: Mats Kardell
Grafik: Typoform (om inget annat
anges)
Korrektur: Lennart Werner
Redaktion: Anna Sofia Dahl (vik),
Sara Holfve, Gabor Hont, Ewa
Knutsson, Maj-Lis Koivisto (vik)
Felicia Lindberg (tjl), Michael
Lövtrup, Marie Ström (tjl),
Madeleine Ramberg Sundström,
Birgit Wilhelmson
Marknads- och annonsavdelning:
Hélène Engström, Håkan Holmén,
Eva Larsson, Göran Sterner
b [email protected]
Prenumerationer: Hélène
Engström 08-790 33 41
b [email protected]
Läkartidningen Förlag AB
Hans Dahlgren (vd)
TS-kontrollerad upplaga:
42 600 ex
ISSN: 0023-7205 (pappersutgåva)
1652-7518 (webbupplaga)
Tryckeri: V-TAB
Inbjudan till fortbildningsdag
Diabetes
i primärvården
Svenska Läkaresällskapet, Stora salen, Stockholm, den 28 september, 2016
I takt med att fler behandlingsalternativ för behandling av typ 2-diabetes blir tillgängliga ökar
svårigheten att orientera sig bland de olika valmöjligheterna.
Hur ska man kliniskt använda äldre och nyare preparat för reglering av blodsocker i ljuset av
nya forskningsresultat? Vad gäller angående lipider och blodtryck för att förebygga aterosklerotisk sjukdom? Vi reder ut begreppen!
Preliminärt program den 28 september, 2016
12:00–13:00 Registrering och lunch
13:00–13:05 Inledning Prof. Carl Johan Östgren, Linköpings universitet
13:05–13:30 Prevention Med dr Margareta Hellgren, Hentårps vårdcentral
13:30–13:55
Diagnostik Med dr Viveka Gyberg, Karolinska institutet
13:55–14:20
Målvärden Prof. Mikael Rydén, Karolinska institutet
14:20–14:50
Kaffe
14:50–15:25
Perorala diabetesläkemedel samt GLP-1 Med dr Magnus Löndahl, Lunds universitet
15:25–15:50
Insulinbehandling i primärvården Prof. Björn Eliasson, Göteborgs universitet
15:50–16:10
Bensträckare
16:10–16:35
Mål och behandling av blodtryck och lipider Prof. Mikael Dellborg, Göteborgs
universitet
16:35–16:50
Sammanfattning
Moderator
Professor Carl Johan Östgren
Programansvarig
Professor Carl Johan Östgren
Pris
1 895 kr + moms. Lunch och kaffe är inkluderat.
Medlemmar i Sveriges läkarförbund erhåller 300 kr rabatt. Pensionär och medlem i Sveriges läkarförbund erhåller 50%
rabatt. Pensionär och medlem i Sveriges äldre läkare (SÄL) betalar 300 kr + moms. Studenter betalar 500 kr + moms. Anmälan är bindande men kan överlåtas till en kollega. Kontakta [email protected] för mer information.
Anmälan och program: lakartidningen.se/events
Utställare:
POSTTIDNING B-Economic
Returadress: LƒKARTIDNINGEN
S-114 86 STOCKHOLM