KF Kallelse 2016-06-20, 16 MB
1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-06-09 Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid 2016-06-20 kl. 18:00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Ärende Beteckning I anslutning till mötets inledning utdelas hedersgåvor till de som ej kunde delta vid ordinare utdelningstillfälle den 28 maj 2016 1. Allmänhetens fråga 2. Protokollsjustering 3. Sammanträdets laga tillkomst 4. Val av ledamot i kultur- och turismnämnden KS/2016:176 3 5. Entledigande av ledamot i bildningsnämnden KS/2016:249 4 6. Entledigande av ledamot i Katrineholm Vatten och Avfall AB KS/2016:249 5 7. Entledigande av ersättare i service- och tekniknämnden KS/2016:249 6 8. Borgensåtagande för Istallatörernas Utbildningscentrum (IUC) KS/2016:234 7 9. Årsredovisning 2015 för Sörmlands Kollektivmyndighet KS/2016:178 13 10. Årsredovisning 2015 för Regionförbundet Sörmland KS/2016:205 101 11. Årsredovisning 2015 för Samordningsförbundet RAR i Sörmland KS/2016:221 168 12. Svar på motion om avskaffande av delade turer KS/2015:286 199 13. Svar på motion om rätt till heltid KS/2015:123 205 14. Svar på motion om anpassade sammanträdesrum KS/2015:28 210 15. Svar på interpellation om revisionsrapporten Projek Logistikcentrum KS/2016:214 221 /EGET_FÖRVALTNING/ Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: 1 Org.nummer 212000-0340 2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-06-09 Ärende Beteckning 16. Svar på interpellation om storleken på förskoleavdelningarna KS/2016:213 226 17. Svar på interpellation om enklare vägar till vägbidragen KS/2016:215 230 18. Fråga om motorsponsring är fossilfritt KS/2016:243 232 19. Meddelande KS/2016:249 233 20. Tillkommande ärenden 234 Gunnar Westermark, sekreterare Torgerd Jansson, ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: 2 Org.nummer 212000-0340 3 3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning 2016-05-20 KS/2016:176 011 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Val av ledamot i kultur- och turismnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige väljer Anita Johansson (V) till ny ledamot i kultur- och turismnämnden från och med den 30 juni 2016 till och med den 31 december 2018. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet i Katrineholm har från och med den 30 juni 2016 en vakant plats i kultur- och turismnämnden och nominerar nu Anita Johansson (V). Beslutet skickas till: Johansson Kultur- och turismnämnden Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 3 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 4 4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning 2016-05-30 KS/2016:249 111 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Mottagare??? Entledigande av ledamot i bildningsnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige entledigar Per-Ola Fransson (SD) från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Per-Ola Fransson (SD) har inkommit med begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden. Ärendets handlingar Beslutet skickas till: Fransson Bildningsnämnden Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 4 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 5 5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning 2016-05-30 KS/2016:249 111 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Entledigande av ledamot i Katrineholm Vatten och Avfall AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige entledigar Per-Ola Fransson (SD) från uppdraget som ledamot i Katrineholm Vatten och Avfall AB. Sammanfattning av ärendet Per-Ola Fransson (SD) har inkommit med avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i Katrineholm Vatten och Avfall AB. Beslutet skickas till: Fransson Katrineholm vatten och Avfall AB Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 5 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 6 6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning 2016-06-01 KS/2016:249 111 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Entledigande av ersättare i service- och tekniknämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige entledigar Per-Ola Fransson (SD) från uppdraget som ersättare i service- och tekniknämnden. Sammanfattning av ärendet Per-Ola Fransson (SD) har inkommit med begäran att bli befriad från uppdraget som ersättare i service- och tekniknämnden. Beslutet skickas till: Fransson Service- och tekniknämnden Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 6 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 7 7 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (2) 2016-05-25 § 91 Borgensåtagande för Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) (KS/2016:234) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att ingå ett borgensåtagande gentemot Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) på 945 000 kronor. Borgensåtagandet sträcker sig från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2018. 2. Borgensavgift tas ut med 0,3 % av utstående borgenssumma och fakturerars i december varje år. Kommunstyrelsen uppdras att följa verksamheten vid IUC utifrån kommunens borgensåtagande. 3. Beslutet gäller under förutsättning att övriga stiftare för sin del ingår ett borgensåtagande. Jäv Inger Fredriksson (C), Lars Härnström (M) och Johan Söderberg (S) anmäler jäv. Sammanfattning av ärendet IUC har till Katrineholms kommun lämnat en begäran om sänkning borgen på grund av förbättrad ekonomi. Det tidigare borgensåtagande som kommunen hade var på 1 800 000 kronor. IUC ber nu respektive stiftare att sänka sitt borgensåtagande från 600 000 kronor till 315 000 kronor per styrelseplats. Då kommunen har tre styrelseplatser innebär detta ett borgensåtagande på (3 styrelseplaster x 315 000 kronor) på 945 000 kronor. Ett borgensåtagande står inte i strid med kommunallagen dock säger kommunens finanspolicy att borgen lämnas undantagsvis till annan än bolag i vilka kommunen innehar alla aktier eller stiftelser där kommunen utser fler än hälften av styrelseledamöterna. Katrineholms kommun har tre av sammanlagt sju styrelseplatser. Med hänvisning till de utbildningar som IUC bedriver, bedöms IUC vara av betydelse för Katrineholms kommun och borgen bör kunna ställas då detta bedöms vara ett motiverat undantagsfall enligt kommunens finanspolicy. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2016-05-24 Framställan om minskad borgen för IUC, 2016-05-23 _________________ 7 8 8 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 2016-05-25 Beslutet skickas till: Installatörernas Utbildningscentrum Akten 8 2 (2) 9 9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning 2016-05-24 KS/2016:234 049 Stab Ert datum Vår handläggare Per Johansson Er beteckning Kommunstyrelsen Borgensåtagande för Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige ingå ett borgensåtagande gentemot Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) på 945 000 kronor. Borgensåtagandet sträcker sig från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2018. Borgensavgift tas ut med 0,3 % av utstående borgenssumma och fakturerars i december varje år. Kommunstyrelsen uppdras att följa verksamheten vid IUC utifrån kommunens borgensåtagande. Beslutet gäller under förutsättning att övriga stiftare för sin del ingår ett borgensåtagande. Sammanfattning av ärendet IUC har till Katrineholms kommun lämnat en begäran om sänkning borgen på grund av förbättrad ekonomi. Det tidigare borgensåtagande som kommunen hade var på 1 800 000 kronor. IUC ber nu respektive stiftare att sänka sitt borgensåtagande från 600 000 kronor till 315 000 kronor per styrelseplats. Då kommunen har tre styrelseplatser innebär detta ett borgensåtagande på (3 styrelseplaster x 315 000 kronor) på 945 000 kronor. Ett borgensåtagande står inte i strid med kommunallagen dock säger kommunens finanspolicy att borgen lämnas undantagsvis till annan än bolag i vilka kommunen innehar alla aktier eller stiftelser där kommunen utser fler än hälften av styrelseledamöterna. Katrineholms kommun har tre av sammanlagt sju styrelseplatser. Med hänvisning till de utbildningar som IUC bedriver, bedöms IUC vara av betydelse för Katrineholms kommun och borgen bör kunna ställas då detta bedöm vara ett motiverat undantagsfall enligt kommunens finanspolicy. Ärendets handlingar Framställan om minskad borgen för IUC, 2016-05-23 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 9 E-post: [email protected] 10 10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning 2016-05-24 KS/2016:234 049 Stab Ärendebeskrivning IUC har inkommit med en begäran om borgensåtagande. Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2014 om att ingå borgensåtagande gentemot IUC på 1 800 000 kronor. Den nya begäran avser en sänkning av borgen med hänvisning till att IUC:s ekonomi är stabil. I sin framställan ber IUC att respektive stiftare sänker sitt borgensåtagande från 600 000 kronor per styrelseplats till 315 000 kronor. I den fördelning som presenteras av IUC, innebär det följande för Katrineholms kommun: 3 styrelseplatser x 315 000 kr = 945 000 kronor Detta ska jämföras med tidigare åtagande på 1 800 000 kronor (3 styrelseplatser x 600 000 kronor) Förvaltningens bedömning I tidigare behandlingar av borgensåtagande bedömde kommunledningsförvaltningen att borgensåtagandet inte stod i strid med kommunallagen. Denna bedömning kvarstår även i fråga om denna begäran. Kommunens finanspolicy säger att kommunal borgen lämnas endast undantagsvis till annan än till bolag i vilka kommunen äger samtliga aktier eller till stiftelse där kommunens utser fler än hälften av styrelseledamöterna. För IUC gäller att kommunen tre av sju styrelseplatser. Finanspolicyn anger också att det är kommunfullmäktige som fattar beslut om borgen. IUC bedöms ha betydelse för Katrineholms kommun med hänvisning till de utbildningar som bedrivs. Borgen bör kunna ställas då detta bedöms vara ett motiverat undantagsfall utifrån kommunens finanspolicy. Vid beslut om borgen bör verksamheten vid IUC och dess ekonomi följas upp av kommunen. Kommunen tar ut en borgensavgift på 0,3 % av utstående borgensbelopp årligen. Vidare bör ett beslut om kommunal borgen ha som villkor att stiftare/ huvudmän för sin del ingår borgensåtagande gentemot IUC. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Installatörernas Utbildningscentrum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 10 E-post: [email protected] 11 11 11 12 12 12 13 13 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) 2016-05-25 § 88 Årsredovisning 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (KS/2016:178) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda medlemmar samt lägger årsredovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har lämnat över sin årsredovisning för 2015 tillsammans med revisionsberättelser. Verksamheten under 2015 uppvisar ett litet överskott. Årsredovisningen innehåller, utöver verksamhetsinformation och förvaltningsberättelse, också förbundets ekonomiska status i form av resultat- och balansräkning. Revisorerna bedömer att förbundets årsredovisning ger en rättvisande och tillfredställande bild av verksamheten under 2015 och tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för förbundsdirektionen och dess enskilda medlemmar. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2016-04-27 Sammanträdesprotokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, 2016-03-16 Årsredovisning 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsberättelse för 2015 Granskning av årsbokslut 2015, EY Revisorernas bedömning av delårsrapport 2, 2015 Granskning av delårsrapport 2, 2015, EY _________________ Beslutet skickas till: Akten 13 14 14 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2016-04-27 KS/2016:178 Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ansvarsfrihet för direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda medlemmar samt lägga årsredovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har lämnat över sin årsredovisning för 2015 tillsammans med revisionsberättelser. Verksamheten under 2015 uppvisar ett litet överskott. Årsredovisningen innehåller, utöver verksamhetsinformation och förvaltningsberättelse, också förbundets ekonomiska status i form av resultat- och balansräkning. Revisorerna bedömer att förbundets årsredovisning ger en rättvisande och tillfredställande bild av verksamheten under 2015 och tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för förbundsdirektionen och dess enskilda medlemmar. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, 2016-03-16 Årsredovisning 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsberättelse för 2015 Granskning av årsbokslut 2015, EY Revisorernas bedömning av delårsrapport 2, 2015 Granskning av delårsrapport 2, 2015, EY Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har överlämnat sin årsredovisning för 2015 tillsammans med revisionsberättelse och granskningsrapport. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förbundets årsredovisning är ett omfattande och informativt dokument som innehåller verksamhetsredovisning, förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet redovisar för 2015 ett positivt resultat på tvåtusen kronor. Budgeterat resultat var ettusen kronor. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 14 E-post: [email protected] 15 15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning 2016-04-27 KS/2016:178 Revisorerna anser att förvaltningsberättelsen ger en god bild av väsentliga händelser under verksamhetsåret 2015. Vidare, bedömer revisorerna att beskrivning och analys av måluppfyllelse är tillfredställande. Förbundets årsredovisning ger i allt väsentligt en rättvisande bild av resultat och ställning per den 31 december 2015. Revisorerna pekar på att förbundet fortsätter arbetet med sin interna kontroll. Revisorerna tillstyrker att respektive kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för förbundets direktion och de enskilda ledamöterna. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har vid genomgång av årsredovisningen, revisionsberättelse och granskningsrapport inte funnit något att invända. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet direktionen och dess enskilda medlemmar. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Handläggare Beslutet skickas till: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 15 E-post: [email protected] 16 16 16 17 17 17 18 18 18 19 19 19 20 20 20 21 21 21 22 22 22 23 23 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2015 Årsredovisning 23 24 2 24 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 24 25 25 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet........................................................................................ 4 Vår förvaltningsberättelse..........................................................................................................5 Inledning................................................................................................................................................................ 6 Direktionens arbete under året........................................................................................................................... 8 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt.................................................................................................................. 10 Väsentliga händelser under året........................................................................................................................12 Verksamheten ur olika perspektiv.................................................................................................................... 14 Medborgarperspektiv..........................................................................................................................................15 Trafikförsörjningsperspektiv..............................................................................................................................17 Medarbetarperspektiv........................................................................................................................................ 26 Ekonomiskt perspektiv....................................................................................................................................... 28 Verksamhetens måluppfyllelse..........................................................................................................................31 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning................................................................................... 32 Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse........................................................... 34 Funktion Tillgänglighet..................................................................................................................................... 35 Funktion Attraktivitet......................................................................................................................................... 36 Funktion Miljö..................................................................................................................................................... 38 Funktion Effektivitet........................................................................................................................................... 39 Funktion Regional utveckling........................................................................................................................... 41 Årets arbete med intern kontroll...................................................................................................................... 43 Verksamhetens förväntade utveckling............................................................................................................ 44 Våra räkenskaper...................................................................................................................... 47 Finansiell redovisning........................................................................................................................................ 48 Driftredovisning.................................................................................................................................................48 Resultaträkning och Balansräkning................................................................................................................. 51 Kassaflödesanalys.............................................................................................................................................. 52 Noter.................................................................................................................................................................... 53 Redovisningsprinciper....................................................................................................................................... 57 Revisionsberättelse............................................................................................................................................ 58 25 26 26 MYNDIGHETENS ORDFÖRANDE HAR ORDET En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling fortsätta påverka så att renovering av och satsningar på infrastruktur som stödjer ett hållbart transportsystem för regionutveckling och ökad mobilitet blir av. Vi kommer även fortsatt följa tågtilldelningsfrågan och är nöjda när denna ger förutsättningar för stabil och robust tågtrafik över tid. Min utgångspunkt är att medborgarna på riktigt ska kunna uppleva att det i Sörmland finns ett bra trafiksystem med goda resmöjligheter. Ett hållbart trafiksystem som kompletterar andra trafikslag. Och att det är så oavsett anledningen till resan. Det ska gälla för den som pendlar storregionalt såsom till och från Södertälje eller Stockholm, för den som använder sin stads- eller lokaltrafik med buss för att ta sig till arbete eller studier, för färdtjänstresenären som ska uträtta ett ärende eller eleven som ska till skolan. Varmt tack! Avslutningsvis vill jag rikta mitt varmaste tack för det arbete som utförts och till alla våra medborgare som använder kollektivtrafiken. Det hände mycket 2015 Det var sista året för diesel i busstrafiken och från årsskiftet går alla gröna bussar i Sörmland på förnybara drivmedel. Resandet fortsatte att öka och det var första året vi passerade 10-miljonersstrecket för antal resor i busstrafiken. Det var också året som präglades av etablering av Servicecenter Sörmland, genom vars numer öppnade verksamhet vi nu får ytterligare möjlighet att öka samordningen av och kvaliteten i den samlade kollektivtrafiken. Fler förbättringar på ingång Under 2016 kommer nya tekniska system införas. Allt i syfte att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig och attraktiv. Vi kommer även successivt realisera tidigare viktiga beslut om satsningar på tågtrafiken genom tätare turer, en biljett för resan och nya tågfordon. Ett modernt trafiksystem Vi kommer fortsätta att ta till oss av omvärldens innovationer, till exempel inom områden som automatisering och energiförsörjning. Den fysiska infrastrukturen är en viktig förutsättning för att kunna bedriva pålitliga transporter. Här kommer vi 4 Monica Johansson Ordförande Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 26 27 27 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Här finns information om myndighetens organisation, om de viktigaste händelserna under 2015, om verksamheten under året ur olika perspektiv, om årets måluppfyllelse och om de framtida utmaningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 27 5 28 28 Inledning Välkommen 2016 – trafikinformationens år För Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är 2016 året då många av de beslut som fattats under tidigare år ska bli verklighet. I början på året invigdes Servicecenter Sörmland med uppdrag att ta emot bokningar samt planera och samordna resor. Med bemanning dygnet runt innebär också Servicecenter Sörmland en utökad kundservice och därmed förbättrad trafikoch störningsinformation för alla resenärer i länets kollektivtrafik. 2015 har till stora delar präglats av förberedelser för denna uppstart. Som följd av etableringen av Servicecenter Sörmland har myndigheten gått från 34 anställda den 1 januari 2015 till 60 anställda vid årets slut. Under året blev det även tydligt att organisationen inte längre var anpassad utifrån de utökade uppdrag som myndigheten fått sedan den bildades 2012. En ny organisatorisk form för myndigheten trädde därför i kraft den 1 september 2015, vilken syftade till att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medarbetare. Hej Sörmlandstrafiken – en del av Mälardalen 2015 var sista året då kollektivtrafiken i Sörmland gick under namnet Länstrafiken. I och med övergången till 2016 kommer varumärket Sörmlandstrafiken att användas med ny grafisk profil som följd. Namnet Sörmlandstrafiken ska göra det tydligt för länets invånare att det är just Sörmlandstrafiken som tillhandahåller all kollektivtrafik i länet. Den 18 december 2015 registrerades årets 10 miljonte påstigande i busstrafiken, en gräns som därmed passerades för första gången. Det är en symbolisk gräns som sätter fokus på att resandet med buss i Sörmland stadigt har ökat, och vilket satte extra fart under 2015. Till detta kommer drygt 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Resandeökningen är en effekt av tidigare satsningar på utökat utbud i flera delar av länet. Det är också en effekt av ett län som ökar sin befolkning i samtliga kommuner, såväl genom ökad inflyttning från våra grannlän som genom ökad inflyttning från utlandet. Summerat på Sörmlands omkring 283 000 invånare motsvarar detta nästan 50 påstigningar per person och år. Myndighetens verksamhet är således något som berör många sörmlänningar, direkt eller indirekt, bland annat som pendlare, skolelev, förälder, patient eller förare. 2015 var även året då förutsättningar skapades för övergång till en helt fossilfri busstrafik i Sörmland. Från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik på förnybara drivmedel med en energimix av el, biogas, RME och HVO. Den 13 december 2015 sattes två batteridrivna elbussar i trafik i Eskilstuna. En stor del av länets invånare arbetar utanför länet, i synnerhet pendlar många sörmlänningar till Stockholms län. Under året har flera stora steg tagits tillsammans med övriga län/regioner i Mälardalen för att underlätta det länsöverskridande resandet. Det nya regionaltågssystemet – Ny Trafik 2017 – har tagit ytterligare form där bland annat tilldelningsbeslut har fattats gällande inköp av tåg. Genom Mälardalsrådets process En Bättre Sits har även arbetet med en ny regional systemanalys, för hela Mälardalen, påbörjats. Under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län pågår också ett arbete för att regionens olika biljettsystem ska integreras och därmed möjliggöra resandet med en biljett i hela Mälardalen. 6 ”Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras” Under 2016 kommer även nya tekniska system för trafikinformation och försäljning att introduceras. I oktober 2015 påbörjades tillsammans med leverantör ett utvecklingsarbete av ett nytt molnbaserat tekniskt system, vilket möjliggör en utökad flexibilitet. Det tekniska systemet kommer, efter beslut av styrelsen i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), även att nyttjas av den regionala tågtrafiken. Under året har även arbetet med att ta fram förslag till nya principer för kommande Sörmlandstaxa fortsatt. I denna ingår nya förslag på affärsvillkor, zonstruktur, produktutbud och prissättning. Parallellt har myndigheten även tagit fram förslag till ny finansieringsmodell för produkten Skolkort. Överenskommelser angående Sörmlandstaxan respektive Skolkort undertecknades av myndighetens medlemmar den 19 november 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 28 29 29 Många utmaningar återstår Att fortsatt öka resandet och att erbjuda relevanta produkter i en föränderlig värld kommer vara en stor utmaning framåt. Mot den bakgrunden genomförde myndigheten, och som ett led i arbetet med kommande trafikförsörjningsprogram, en framåtblickande utredning om hur omvärldsfaktorer och teknisk utveckling kommer att påverka kollektivtrafiken i stort, och hur Sörmlands särskilda förutsättningar tas tillvara. Här speglas en bild av snabb teknisk utveckling i synnerhet avseende drivmedel med en förväntad fortsatt utfasning av fossila bränslen. Detta till förmån för eldrift där utvecklad batteriteknik i kombination med ökad effektivitet i utvinning av solenergi kan ge helt nya förutsättningar för hur våra fordon drivs. Utvecklingen av autonoma fordon är också relevant utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, och kan ge helt förändrade framtida förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik i exempelvis glest befolkade områden. På infrastruktursidan kretsar mycket kring Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping med nya resecentrum och uppehåll i både Vagnhärad och i Nyköping. Under 2015 har myndigheten tillsammans med MÄLAB och våra kollegor i Östergötland och Stockholm identifierat hur den framtida regionala tågtrafiken ska se ut när Ostlänken står klar i slutet av nästa decennium. Det står redan klart att det finns motsättningar mellan höghastighetstågens och den regionala tågtrafikens behov, om planerna på fortsatt utbyggnad av ett höghastighetsnät blir verklighet och utredning visar att kapacitet finns för den regionala tågtrafiken även vid ett scenario med så mycket som sex höghastighetståg per timme. Frågan kring framtida regionbildning har under perioden på nytt aktualiserats och ytterligare två av våra grannlän bildade vid ingången till 2015 regioner. Oaktat framtida administrativa gränser och organiseringsformer är det fortsatt viktigt att kollektivtrafiksystemen fortsätter planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del av en växande Stockholms- och Mälardalsregion. En nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige är därför fortsatt avgörande. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 29 7 30 30 Direktionens arbete under året Ordinarie sammanträden 2015-01-08 Fastställande av ordförande, vice ordförande, ledamöter, ersättare, revisorer samt arbetsformer i direktionen för 2015–2018. Fastställande om budget 2015 med flerårsplan 2016–17. Övriga beslut om: • fastställande av delegationsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet • reviderad attestordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet • fastställande av ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB • lokalisering av verksamhet Myndighetens direktion, som är vårt beslutande organ, har under 2015 sammanträtt vid sex tillfällen. I enlighet med fastställd sammanträdesplan har fem ordinarie sammanträden hållits. Utöver detta har direktionen sammanträtt vid ett extra tillfälle under året. Direktionen samlades även under våren vid ett strategiseminarium. Vid direktionens ordinarie sammanträden har regelmässigt informerats om frågor rörande pågående arbete, främst hos MÄLAB, kopplat till Ny Trafik 2017 samt i processen En bättre Sits. Även frågor kopplat till samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i Sörmland, har återkommande hanterats vid direktionens sammanträden. I denna del har direktionen informerats om beslut och uppföljning hörande till den förstärkta avtalsuppföljningen. En stående informationspunkt har även handlat om nuläge i upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland samt etableringen av Servicecenter Sörmland. Information om bland annat: • arbetet med Trafikförsörjningsprogram • upphandling av Betal- och realtidssystem samt övrig teknik 2015-02-19 Fastställande av årsredovisning 2014. Övriga beslut om: • samråd om verksamhetsplanering och budget 2016 (17–18) • nominering av styrelseledamöter, ordförande samt revisorer till Länstrafiken Sörmland AB • instruktion till ombudet vid årsstämma i Länstrafiken Sörmland AB • nominering av representant till Sörmlands Miljöoch Klimatråd • godkännande för MÄLAB att ingå hyresavtal med Eskilstuna kommun Information om bland annat: • pågående arbete med Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram • pågående arbete med Kommunöversyner i Sörmland 2.0 • pågående arbete Betal- och RealtidssystemsUpphandling i Sörmland (BRUS) • pågående arbete med profil, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning • pågående arbete med att säkra trafiken • busstrafik till och från asylboenden i Sörmland • pågående arbete med organisationsöversyn 8 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 30 31 31 2015-05-06 • • • • Fastställande av delårsrapport 1, 2015, samt trafikbokslut 2014 med årlig rapport. Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan 2017–18 avseende länsgemensam verksamhet och kostnader. Övriga beslut om: • • • • justerade principer för myndighetens verksamhet • inriktning för vision och mål för Sörmlands regionala Trafikförsörjningsprogram • varumärke • nominering av ledamöter till styrelsen för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) • utseende av stämmoombud inför extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB • instruktion till ombuden vid årsstämma i Mälardalstrafik AB (MÄLAB), årsstämma i AB Transitio respektive extra stämma i Samtrafiken i Sverige AB • nomineringar till Svensk Kollektivtrafiks styrelse • instruktion till ombudet vid årsstämma i Svensk Kollektivtrafik • inriktning för Mälardalstaxan inriktning för Sörmlandstaxan skolkortsmodell nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet trafikbeställningar och planeringsläge T16 kommunöversyner 2.0 pågående arbete med revidering av planeringsprocess- och beslutsordning arbete med ändringar och tillägg i förbundsordningen 2015-11-19 Beslut om Verksamhetsplan och budget 2016 med flerårsplan 2017–18 avseende trafikkostnader och biljettintäkter. Övriga beslut om: •prissättning • utträde i föreningen Svensk Kollektivtrafik Information om bland annat: • revisorernas granskning av årsredovisning 2014 • riksfärdtjänst och långa sjukresor • planeringsläget avseende Tågplan 2016 • pågående upphandling BRUS – Betalning och Realtids Upphandling i Sörmland • affärsregler, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning med fastställande av kommande principiella zonstruktur Information om bland annat: • revisionens utlåtande av Delårsrapport 2, 2015 • pågående arbete med införandet av varumärket Sörmlandstrafiken och ny hemsida • Betal- och Realtidssystem • slutrapport om Trafikanalys Ostlänken • nuläget i pågående upphandlingar vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet • Citybaneavtalet • slutrapport – projekt samordning allmän och särskild kollektivtrafik 2015-10-08 Fastställande av delårsrapport 2, 2015. Övriga beslut om: • arbetsmiljöpolicy för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet • Sörmlandstrafikens logotyp • instruktion till stämmoombudet vid årsstämma i Samtrafiken i Sverige AB • godkännande av ändring av bolagsdokument i AB Transitio • inriktning för årsmötesplan 2016 Extra sammanträde 2015-12-16 Mot bakgrund av att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ordinarie ledamot och tillika ordförande Åsa Kullgren den 19 november begärt uppsägelse från samtliga politiska uppdrag träffades direktionen vid ett extra tillfälle för att besluta om: • nominering av styrelseledamot tillika vice ordförande för Mälardalstrafik AB (MÄLAB) • nominering av styrelseledamot tillika ordförande för Länstrafiken Sörmland AB Information om bland annat: • Betal- och Realtidssystem • utredning Ostlänken • ägarråd den 3 september 2015 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 31 9 32 32 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har ett omfattande samarbete såväl internt med myndighetens medlemmar som med övriga regionala organ i Sörmland och i Mälardalen samt på nationell nivå. Våra relationer med trafikföretag och övriga leverantörer ska även de präglas av samverkan i syfte att skapa förutsättningar för en god leverans. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till chefsträffar under 2015 där myndigheten deltagit. RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Ny Trafik 2017 där myndigheten har deltagit i såväl politisk styrelse som tjänstemannaberedning. Prioriterade ordinarie forum som myndigheten deltog i eller sammankallade till 2015: Kollektivtrafikhandläggarnätverket Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för En bättre sits – En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare och i nära samverkan med Regionförbundet Sörmland. Myndighetens ledamöter och ersättare (per den 1 januari 2016) Landstinget Sörmland Ledamöter: Monica Johansson (S), tillika ordförande, Mattias Claesson (C), Carl Werner (MP), Magnus Leivik (M) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) Ersättare: Ann-Sofie Jacobsson (MP), Christer Kax Sundberg (FP), Jan Norberg (Våfp), Christina Södling (S) och Ulf Westerberg (M) Katrineholms kommun Ledamot: Göran Dahlström (S) Ersättare: Lars Härnström (M) Vingåkers kommun Ledamot: Anneli Bengtsson (S) Ersättare: Christer Nodemar (M) Trosa kommun Ledamot: Daniel Portnoff (M), tillika vice ordförande Ersättare: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Eskilstuna kommun Ledamot: Sarita Hotti (S) Ersättare: Ingrid Sermeno Escobar (MP) Nyköpings kommun Ledamot: Urban Granström (S) Ersättare: Anna af Sillén (M) Gnesta kommun Ledamot: Ann-Sofie Lifvenhage (M) Ersättare: Johan Rocklind (S) Oxelösunds kommun Ledamot: Catharina Fredriksson (S) Ersättare: Dag Bergentoft (M) Vid årsskiftet avgick Åsa Kullgren (S), Landstinget Sörmland, som ledamot tillika ordförande och ersattes av Monica Johansson (S). Tidigare under året avgick även Magnus Johansson (MP), Eskilstuna kommun, som ledamot och ersattes av Sarita Hotti (S). Detsamma gäller för Timo Granetin (M), Vingåkers kommun, som avgick som ersättare och ersattes av Christer Nodemar (M). Flens kommun Ledamot: Jan-Erik Larsson (S) Ersättare: Roger Tiefensee (C) Strängnäs kommun Ledamot: Jacob Högfeldt (M) Ersättare: Leif Lindström (S) 10 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 32 33 33 sammanträtt vid fyra tillfällen. Två ordinarie sammanträden har hållits den 19 februari samt den 19 november i enlighet med fastställd årsmötesplan. Utöver detta har styrelsen sammanträtt vid två extra tillfällen under året, den 6 maj samt den 16 december. Båda med anledning av behov av nomineringar. Styrelseledamöter i Länstrafiken Sörmland AB var under året Åsa Kullgren, tillika styrelsens ordförande, Daniel Portnoff och Sarita Hotti. Sörmlands andel i det gemensamt med Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland ägda bolaget MÄLAB uppgår till 13 procent. MÄLAB är i sin tur aktieinnehavare i TiM AB (Trafik i Mälardalen) till 50 procent där SJ AB innehar den andra hälften. Styrelsen för MÄLAB har med anledning av beslut kopplade till Ny Trafik 2017 även under detta år haft ett intensivt arbete. Sörmland har hittills ingen plats i vare sig styrelse eller ägarråd i AB Transitio, men kommer som följd av länets finansiella engagemang i tågfordon kommande år ges plats i ägarrådet utifrån nu rådande bolagsordning. Under året har myndigheten dock deltagit i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Samtrafiken i Sverige AB är ett tjänsteutvecklingsföretag, ägt gemensamt av 36 trafikföretag inklusive Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, som finns till för att göra kollektivt resande enklare samt mer tillgängligt och pålitligt. Detta sker främst genom att bolaget utvecklar tjänster för trafikföretag och resenärer samt förser branschen med kunskap och data om resandet i Sverige. Under året har det framtida uppdraget för Samtrafiken formulerats genom ny bolagsordning. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets tidigare anmälda utträde ur Svensk Kollektivtrafik effektuerades vid årsskiftet med innebörden att myndigheten per den 1 januari 2016 inte längre är medlem i Svensk Kollektivtrafik. Engagemang vid årsskiftet 2015/16 Medlemskap • SKL/Pacta Hel- och delägda bolag och intressebolag • Länstrafiken Sörmland AB 100 % • MÄLAB 13 % • AB Transitio 5 % • Samtrafiken Sverige AB (30 aktier) att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverket utgör numera den samlade tjänstemannaberedningen för frågor gällande såväl den allmänna som särskilda kollektivtrafiken. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Myndigheten har under året, och tillsammans med detta forum, berett frågor kopplade till arbetet med upphandling av serviceresor. Våra hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Under året har flera förändringar skett och/eller initierats kopplat till våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar. Styrelsen i Länstrafiken Sörmland AB har under 2015 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 33 11 34 34 Väsentliga händelser under året Januari April En organisationsöversyn inleds i syfte att utifrån det utökade uppdraget finna en organisatorisk form som både stödjer verksamheten som myndighetens medarbetare. Christer Eriksson, förare vid Taxi Nyköping–Oxelösund AB, blev Sörmlands första certifierade förare för serviceresor. Med anledning av ombyggnationen av Strängnäs Resecentrum får flertalet linjer i Strängnäs nya tidtabeller. Allvarlig olycka inträffar utanför Strängnäs då en buss kanar av vägen och välter. Fyra passagerare får uppsöka sjukhus med lindriga skador. SJ AB överklagar Förvaltningsrätten i Stockholms avgörande i mål om allmän trafikplikt innebärande att SJ AB:s överklagan av SLL:s beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik avslagits. Maj Ny vägledning för regionala trafikförsörjningsprogram från SKL redovisas. Juni AB Transitio meddelar tilldelningsbeslut för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning där schweiziska Stadler Rail AG tilldelades uppdraget att leverera 33 fordon av typen Dosto. Februari Överenskommelse tecknas om de två trafikavtalen för busstrafik företrädesvis i Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta, och som bland annat innebär att samtlig busstrafik i de två avtalen ska köras med förnybara drivmedel från den 1 januari 2016. Tilldelningsbeslut för Betal- och Realtidsupphandling i Sörmland meddelas. Mars Elbuss testas under två veckor i Eskilstuna som en del av ett forskningsprojekt. Juli Trosabussen övergår till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB. 12 12 Kommunalförbundet Kommunalförbundet Sörmlands Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Kollektivtrafikmyndighet/Sörmlandstrafiken Sörmlandstrafiken 34 35 35 November Upphandlingen av Serviceresor avbryts bland annat som följd av domar från Kammarätten i Jönköping. Augusti Efter att förvaltningsrätten avslagit inkomna överprövningar av tidigare fattat tilldelningsbeslut skrivs kontrakt med TriNorth Solutions AB och Ridango AS att leverera betal- och realtidssystem till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera betalsystem för regionens kommande tågsatsning. Myndighetens medlemmar tecknar överenskommelser om principer för ny Sörmlandstaxa och ny modell för skolkort. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandling om riksfärdtjänst och långa sjukresor. Trafikstart i nytt avtal för skolskjutstrafiken i Nyköping. Myndighetens ordförande Åsa Kullgren meddelar sin avgång och ny ordförande, Monica Johansson, väljs av Landstingsfullmäktige. September December Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet certifieras enligt ISO 9001. Den 2 december noteras den hittills högsta antalet påstigande under en dag, 47 800 påstigande, i Sörmlandstrafikens busstrafik. Innan året är slut har för första gången 10 miljoner påstigande registrerats i länet, varav 5 miljoner i Eskilstuna stadstrafik och 1 miljon i Nyköpings stadstrafik. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets nya organisation träder i kraft. MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. MÄLAB beslutar att, för regionens kommande tågsatsning, utnyttja option från Sörmlands tidigare upphandlade betal- och realtidssystem. Tågplan 2016 fastställs av Trafikverket. I samband med tidtabellskiftet den 13 december sätts två nya, helt batteridrivna, elbussar in i ordinarie trafik i Eskilstuna. Avtal tecknas för Persontransporter för grundskolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Gnesta kommun. Oktober Länets första busskörfält öppnas utefter Västergatan i Eskilstuna. Den 31 december sker den sista avgången med fossila bränslen i Sörmlandstrafikens busstrafik. Tilldelningsbeslut meddelas i upphandlingarna om skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun. Testversion av ny webb, sormlandstrafiken.se, lanseras och går i drift en bit in på nyåret. Avtal tecknas för Persontransporter för grundskolan, särskolan och kompletterande resurs allmän kollektivtrafik i Strängnäs kommun. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 35 13 36 36 VERKSAMHETEN UR OLIKA PERSPEKTIV I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fyra perspektiv: medborgararperspektivet om information, nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken, samordningen och avtalen under 2015, medarbetarperspektivet om vår personalsituation och kompetensförsörjning samt det ekonomiska perspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling. 14 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 36 37 37 Medborgarperspektiv Informations- och kommunikationsinsatser I maj 2015 fattades beslut att ett varumärkesutbyte skulle påbörjas och att begreppet Sörmlandstrafiken ska lanseras för resenärer och allmänhet. I oktober fastslogs logotypen, vilken är grunden för den visuella identiteten för Sörmlandstrafiken. Under hösten har ett arbete med att ta fram ett nytt grafiskt ramverk genomförts och en infasning av denna har påbörjas. Arbetet med att fasa ut Länstrafiken respektive fasa in Sörmlandstrafiken kommer under 2016 att fortsätta och intensifieras. positiva resandeutvecklingen i stora delar av länet, förarcertifieringar, beställda tåg för trafik i Sörmland och Mälardalen, att appen ersätter sms-biljetten och de nya elbussarna i Eskilstuna. Myndigheten har även uppmärksammats i såväl radio som tv om övergången till förnybara drivmedel. Förutom ovan nämnda aktiviteter har myndighetens etablering av Servicecenter Sörmland och övertagande av ansvar för delar av den särskilda kollektivtrafiken varit särskilt uppmärksammad i media under året, så även processen kring upphandling av serviceresor. Därtill har verksamheten synts i media gällande bland annat aktiviteter i trepartssamverkan i Eskilstuna som ”pimpade” busskurer och Bussens dag under mobilitetsveckan, den senare för flera orter i länet. Sörmlandstrafikens logotyp består av varumärkets orddel och en symbol. Orddelen har ett typsnitt som har god läsbarhet, vilket är ett krav då det i Sörmlandstrafikens målgrupp finns människor med lässvårigheter. Symbolen består av två pilar som visar på rörelse i olika riktningar. I området mellan pilarna finns en S-formad väg. Den gröna färgen står för miljö och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis förmedlar logotypen uppdraget och har utformats för att vara tillgängligt för verksamhetens alla målgrupper. Parallellt har under hösten även Sörmlandstrafikens webbplats byggts. Den nya webben är en service- och tjänstebaserad webbplats, där fokus är att möta resenärens och medborgarens behov av information. Webbplatsen är responsiv, det vill säga anpassad för att kunna användas på olika slags digitala enheter som läsplattor och mobiler. Den ger också de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna implementera det nya betal- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten 2016. Under året har ett tjugotal pressmeddelanden distribuerats. Dessa har bland annat handlat om den Kundtjänst Kunder och medborgare som kontaktar oss kan göra det bland annat via e-post, telefon eller genom att besöka Eskilstuna Station360. Under 2015 har kundtjänst registrerat ungefär 3 900 ärenden (2014 3 500 ärenden) och besvarat omkring 40 000 samtal. Ärendena rör bland annat önskemål och synpunkter om linjesträckningar, trafikplaneringsfrågor, reklamationer och synpunkter på trafikföretag. I samtalen hanterar kundtjänst vidare bland annat frågor gällande trafiken och bokning av anropstyrd trafik respektive kompletteringstrafik. Eskilstuna Station360 har under året haft i genomsnitt cirka 200 besökande per dag (samma som 2014). Station360 är ombud för SJ, SL, TiM och Tågkompaniet. Frågor från kund handlar framförallt om upplysning av tåg-och busstider samt försäljning av resor. Den 31 december 2015 stängdes försäljningsdisken vid Rademachergatan 16 vid Fristadstorget i Eskilstuna som en följd av att myndigheten valt att koncentrera försäljningen till Eskilstuna Station360 och till våra ombud. Under medborgararperspektivet finns information om myndighetens verksamhet närmast medborgarna; om informations- och kommunikationsinsatser, om kundtjänst samt om attityder och nöjdhet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 37 15 38 38 SERVICECENTER Allt fler resenärer efterfrågar information och tjänster digitalt. I och med införandet av det nya biljett- och realtidsinformationssystemet som lanseras hösten 2016 kommer myndigheten att ännu bättre kunna möta upp detta behov. Under året har arbetet fortlöpt gällande etableringen av Servicecenter Sörmland där samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken ska ske. Servicecenter kommer ansvara för bokning av färdtjänst och sjukresor samt trafikledning. I servicecenters uppdrag kvarstår även hanteringen av den allmänna kollektivtrafiken. Nya medarbetare har rekryterats och utbildningar har genomförts för att öppningen av det nya servicecentet ska kunna genomföras till den 1 februari 2016. I och med att ansvaret för regionala tågtrafiken i högre utsträckning kommer att tas över av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna är det också sannolikt att kundservice i större utsträckning även kommer att hantera frågor kopplade till tågtrafiken. MÄLAB utreder för närvarande hur trafikupplysning och kundtjänst för tågtrafiken ska hanteras. TRAFIKLEDNING na numera även bättre än rikets genomsnittssiffror (med knappt 51 000 intervjuer som bas). Allmänhetens nöjdhet, det vill säga nöjdheten av samtliga i undersökningen tillfrågade personer, ligger trots förbättringen fortsatt lågt i länet och under rikets genomsnitt. Myndigheten har som inriktning att minst uppnå samma värden som riket, något som uppfylls för variablerna kundnöjdheten och nöjdheten med senaste resan, dock ännu inte för variabeln allmänhetens nöjdhet. Andel nöjda i procent, jämförelse med riket Andel nöjda i procent KUNDSERVICE 100 % 82 % 81 % (+2 %) (–0 %) 80% 64 % 63 % (+4 %) (+1 %) 60% 52 % (+1 %) 43 % (+1 %) 40% Attityder och nöjdhet Av de 1 200 personer som är intervjuade i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december 2015 går det att utläsa att nöjdheten har förbättrats i alla tre grupper i Sörmland jämfört med 2014. Gällande Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten är värde- 16 Allt hänger ihop – från bokning till genomförd resa. Ett bra bemötande och goda relationer mellan alla parter, såväl internt inom Servicecenter som mellan Servicecenter och trafikföretagen, påverkar resenärens totala upplevelse och bilden av Sörmlandstrafiken. 20 % 0% Nöjdhet senaste resan Nöjdhet kund Nöjdhet allmänhet Jämförelse med 2014 års resultat inom parantes (avser förändring i procentenheter). Sörmland Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 38 Riket 39 39 Trafikförsörjningsperspektiv Under 2015 har bland annat följande aktiviter skett: Under trafikförsörjningsperspektivet finns information om trafiken och trafikstödjande funktioner och system; om nytt regionaltågssystem i Mälardalen – Ny Trafik 2017, om tåg- respektive busstrafiken och dess avtal, om samordning av den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, och om produkt- och intäktsutveckling. • Tilldelningsbeslut i upphandling av tågfordon – AB Transitio meddelade i juni att Stadler Rail AG får uppdraget att leverera 33 tågfordon av typen Dosto. Tilldelningsbeslutet är under överprövning. • MÄLAB och Eskilstuna kommun tecknar i augusti ett tjugofemårigt hyreskontrakt om hyra av tågdepån på Gredby bangård. • Förhandlingar har pågått gällande etablerande av övergångsavtal fram till dess att samtliga fordon är levererade. • Under året har förslag tagits fram för varumärke för tågtrafiken och Mälardalstaxan. • I december beslutade MÄLAB:s styrelse att avropa optionen i Sörmlands upphandling av nytt biljettsystem. Principer för Mälardalstaxa har hanterats. Länen har också, under ledning av Trafikförvaltningen i Stockholms län, samlats kring frågan om interoperabilitet i Mälardalen för att möjliggöra resor med ett resekort. Nytt regionaltågssystem i Mälardalen – Ny Trafik 2017 Under året har flera aktiviter genomförts i förberedelserna för Ny Trafik 2017 som bland annat innebär utökad regionaltågstrafik i Mälardalen i samband med det planerade öppnandet av Citybanan 2017. Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan, och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen förstärkt med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta en utökning av trafiken med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen vara samordnad med den länsvisa buss- och spårtrafiken. Ett nytt prissystem (Mälardalstaxa) ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i såväl regionala tågtrafiken som i den anslutande lokaltrafiken med t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Citybaneavtalet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, genom det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB, är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i ”Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m.” gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under 2013. Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna, och via myndigheten, för att fullgöra betalningsplanen. I januari 2015 utbetaldas 180 mnkr för 2015 års medfinansiering och vid denna årsredovisnings upprättande har den fjärde utbetalningen om 182 mnkr avseende 2016 års medfinansiering till Trafikverket genomförts. Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafikera flera av länets järnvägssträckor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 39 17 40 40 Trafiken och avtalen Tågtrafik För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB, som förvaltar avtalen med SJ på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt övriga delägare, har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: • Svealandsbanan Stockholm–Eskilstuna–Arboga (–Örebro) • Sörmlandspilen Stockholm–Katrineholm–Hallsberg • UVEN Sala–Eskilstuna–Norrköping–Linköping • Nyköpingsbanan Stockholm–Nyköping–Norrköping (–Linköping). MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro, denna trafik har kommit igång till tidtabellskiftet i december 2014. Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Stockholms läns landsting (SLL) och avser trafiken på Gnestapendeln Södertälje Centrum-Järna-Gnesta. Sörmlands kostnader för regionaltågen och Gnestapendeln uppgick under 2015, inklusive banavgifterna, till närmare 124 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 23,9 mnkr, Sörmlandspilen 50,1 mnkr, UVEN 13,7 mnkr, Nyköpingsbanan 23,7 mnkr samt den så kallade Gnestapendeln 12,4 mnkr. Avtalet för länskortsgiltighet på regionaltågen medförde ytterligare kostnader på 14,3 mnkr. Inför arbetet med tågplan 2016 saknades egentligen stora nyheter, men det blev ändå en del förändringar där bland annat SJ utvecklar sin snabbtågstrafik på linjen Stockholm-Oslo och godstågsoperatörerna utökar godstrafiken på dagtid. Planeringsprocessen för regionaltågstrafiken genom Sörmland präglades återigen av den stora trängseln utmed Västra stambanan som påverkar Sörmlandspilens, och i viss mån även Gnestapendelns, framkomlighet negativt. För att fortlöpande följa upp tidtabellsarbetet hade myndigheten, tillsammans med MÄLAB, ett antal möten med SJ, SLL och Trafikverket. I detalj har tågplaneprocessen handlat mycket om att skapa en attraktiv tidtabell med så få förbigångar som möjligt för regionaltågen utmed Västra stambanan (Sörmlandspilen). Utfallet visar dock att antalet förbigångar ökar något under 2016 vilket medför restidsförlängningar för resenärerna. För första gången utnyttjade myndigheten i årets tidtabellsprocess också möjligheten att lämna in en så kallad begäran om tvistlösning för Sörmlandspilens tåg 137, efter- 18 som vi inte var nöjda med Trafikverkets lösning att prioritera godståg före tåg 137 – med 45 minuters tidigareläggning av tåg 137 som följd. Tvisten har avgjorts till Sörmlandspilens nackdel vilket innebär att Sörmlandspilens systemtidtabell med entimmestrafik på eftermiddagarna rubbas. En annan negativ förändring är att uppehållet i Flemingsberg för Sörmlandspilens tåg 141, på eftermiddagen från Stockholm till Hallsberg, måste slopas för att över huvud taget få ett körbart tågläge fram till Hallsberg. En positiv nyhet för Sörmlandspilen är att tåg 139 (från Stockholm kl. 15.29, mot Hallsberg) kommer att köras även sommartid från och med 2016, detta efter upprepade önskemål från pendlare. Också en del turer på Gnestapendeln behövde tidsjusteras något, men de flesta turerna har fungerande anslutningar i Södertälje hamn till/från Stockholm. För våra övriga banor, det vill säga Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och UVEN, var tidtabellsarbetet betydligt enklare då regionaltågen på dessa banor inte behöver dela spårkapacitet med lika många tåg som på Västra stambanan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 40 41 41 Resandet med tågtrafik I tågtrafiken har antalet påstigande med SJ färdbevis från de sörmländska stationerna minskat marginellt, trots att utvecklingen var bra på tre av fyra linjer. Avstängningen av Årstabron i Stockholm under våren/ sommaren, med förlängda restider som följd, har sannolikt haft en dämpande effekt på resandeutvecklingen över lag eftersom Stockholm har stor betydelse som målpunkt för resorna från Sörmland. Förklaringen till den negativa resandeutvecklingen på Svealandsbanan från främst Strängnäs, men i viss mån även Eskilstuna, kan vara ett banarbete vid Strängnäs med tre veckovisa totalavstängningar under 2015 (att jämföra med två året innan). I Strängnäs pågår även omfattande arbeten vid resecentrum, och situationen där kan uppfattas som stökig. Utvecklingen från de övriga banorna och på Gnestapendeln var positiv. Utöver resandet med SJ och SL färdbevis genomförs också resor med länets egna skol- och pendlarprodukter: Under 2015 uppskattas antalet påstigande med myndighetens produkter till 355 000. Siffran baseras på en räkning under en vecka i oktober 2015 som sedan har räknats upp till ett årsvärde. Eftersom denna räkning inte genomförs årligen, och dessutom är baserad på en viss uppskattning, går det inte att jämföra antalet påstigande med länskortsprodukter med en motsvarande siffra för 2014. Resandet med regional- / lokaltåg från Sörmland 2015 Påstigande Påstigande i länet med SJ färdbevis för regionaltåg 2 094 686 Förändring (%) – 0,2 % därav Svealandsbanan från stationerna Eskilstuna, Strängnäs och Läggesta 877 495 – 3,6 % därav Sörmlandspilen från stationerna Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta 305 712 1,8 % därav Nyköpingsbanan från stationerna Nyköping och Vagnhärad 365 272 5,2 % därav UVEN från stationerna Katrineholm, Flen, Hälleforsnäs, Eskilstuna och Kvicksund 546 207 0,9 % Påstigande i länet med myndighetens periodkort (räknas inte årligen) 355 000 i.u. Påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel 287 500 Totalt påstigande regional-/lokaltåg i Sörmland 2 737 186 0,5 % i.u. Om man vidgar perspektivet och analyserar utvecklingen av antalet påstigande utmed hela linjesträckningen (det vill säga inte bara påstigandet i länet) kan konstateras att Svealandsbanan utvecklades positivt (+1,2 procent), delvis beroende på en tillfällig överflyttning av resandet från Mälarbanan under sommaren på grund av ett banarbete. Jämförbarheten på Svealandsbanan försvåras eftersom det under 2015 fanns fler genomgående tåg Stockholm-Örebro. Ökningstakten längs Sörmlandspilens hela sträckning ligger på 5,5 procent (fler resor framför allt inom Stockholms län), längs Nyköpingsbanan på 7,4 procent (dock bara delvis jämförbar med 2014 på grund av överflyttningseffekter från Ostpendeln Linköping-Gävle) och utmed UVEN på 0,1 procent (påverkats av avstängningar mellan Västerås och Sala). Sett till hela TiM-systemet, där även linjerna Uppsala-Stockholm, Gävle-Linköping och Hallsberg/Örebro-Västerås-Stockholm ingår, har resandet under 2015 i princip legat på samma nivå som året innan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 41 19 42 42 Busstrafik Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter medan de lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm (”Trosabussen”) har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom tjänstekoncessionsavtal. Ett avtal som per den 1 juli övergick till att bedrivas helt i kommersiell regi. Avtal i busstrafiken Avtalsområde Nyköping/Oxelösund/Trosa/ Gnesta – Nobina 2010–2019 (option utlöstes under 2015 för perioden 2016–2019) Avtalsområde Katrineholm/Flen/Vingåker – Nobina 2010–2019 (option utlöstes under 2015 för perioden 2016–2019) Avtalsområde Eskilstuna – Transdev 2012–2019 (2020) Avtalsområde Strängnäs – Bergkvarabuss 2012–2021 (option utlöstes i januari 2016 för perioden 2018–2021) Trosabussen – Åkerbergs Trafik 2010–2015 (trafiken bedrivs sedan den 1 juli i kommersiell regi) Resandet i busstrafiken Totalt registrerades drygt 10 245 000 påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under året – och därmed för första gången mer än 10 miljoner. Detta motsvarar en ökning på 5,1 procent jämfört med 2014. Sett på femårsperioden 2010-2015 har antalet påstigande ökat med närmare 11 procent samtidigt som en förskjutning mot stadstrafiken fortsätter. Mätt i absoluta tal har dock också resandet med landsbygdstrafiken ökat de senaste två åren, men i långsammare takt. Efter den stora trafikomläggningen inom landsbygdstrafiken vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och den positiva utvecklingen har accelererat under framför allt kvartal 3 och 4, 2015. Överlag har befolkningsutvecklingen (+ 1 procent i länet per 1 nov 2015 jämfört med 1 nov 2014) samt de ökade antal asylboenden i länet bidragit positivt till resandeutvecklingen, nu senast 2015. Resandet med buss 2015 Påstigande Landsbygd och stad 10 248 954 + 5,1 % därav allmänhet 6 378 638 + 4,9 % därav med periodkort 2 818 188 + 7,4 % År Förändring (%) Påstigande buss Förändring mot föregående år Andel påstigande i stadstrafiken Andel påstigande i landsbygdstrafiken 9 254 260 1,3 % 60 % 40 % 2011 9 310 590 0,6 % 60 % 40 % 2012 9 460 991 1,6 % 62 % 38 % 2013 9 586 197 1,3 % 63 % 37 % 2014 9 752 082 1,7 % 63 % 37 % 2015 10 248 954 5,1 % 64 % 36 % 2010 20 I de flesta områdena inom landsbygdstrafiken ligger antalet påstigande över fjolårets nivå, med undantag av kommunerna Trosa (minskning främst på linje 805 till/från Nyköping) och Vingåker (har haft en stark utveckling 2014). De områdena som ökar mest inom landsbygdstrafiken är Oxelösund, Flen samt Gnesta. Stadstrafiken har utvecklats mycket bra i Nyköping och i Eskilstuna vilket är en viktig förklaring för den kraftiga ökningen för länet som helhet. För dessa områden ser vi utfallet också som ett resultat av trafikomläggningen och utbudsförbättringar som genomfördes 2010 respektive 2011. I Nyköping drivs utvecklingen dessutom av fler resor med skolkort till följd av att kommunens högstadieskolor samlades till Tessinområdet augusti 2014. Resandet med stadstrafiken i Katrineholm har minskat något, bland annat genom en viss överflyttning till landsbygdstrafikens linje 780 (Katrineholm-Flen). Resandet i Strängnäs utvecklades svagt under andra halvåret, sannolikt till stor del på grund av omfattande avstängningar och arbeten vid resecentrum. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 42 43 43 Med tanke på att pendlarna utgör en viktig målgrupp är det positivt att resandet med periodkort har ökat inom samtliga områden i länet. En genomgång av länets stora linjer (med minst 30 000 påstigande per år) visar en positiv utveckling för de flesta av dessa linjer. De linjer som ökar mest är: Landsbygdstrafiken (buss) Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt 612 120 3,8% därav allmänhet 340 792 2,8% därav med periodkort 175 852 4,4% Flen, totalt därav allmänhet • Linje 841 (Strängnäs–Södertälje): + 42 procent (förbättrat utbud) • Linje 3 (Nyköpings stadstrafik): + 38 procent (förbättrat utbud, sammanslagning skolor) • Linje 589 (Flen/Sparreholm–Gnesta): + 21 procent (viss överflyttning från linje 489) därav med periodkort Gnesta, totalt därav allmänhet Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt 5 006 436 6,0% därav allmänhet 2 876 951 5,6% därav med periodkort 11,0% 83 264 15,3% 176 477 6,6% 13,5% 8 457 14,2% Katrineholm, totalt 431 591 3,3% därav allmänhet 268 915 3,8% därav med periodkort 125 748 4,1% 951 529 1,5% därav allmänhet 560 088 2,0% därav med periodkort 207 845 3,4% Oxelösund, totalt 230 080 14,2% därav allmänhet 179 282 16,6% Nyköping, totalt därav med periodkort 75 735 25,4% 544 936 2,3% därav allmänhet 331 675 4,3% därav med periodkort 135 377 5,4% 175 384 –1,2% 134 330 1,0% Strängnäs, totalt Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) Stadstrafiken (buss) 10,4% 111 706 därav med periodkort Av de större linjerna är det enbart linje 525 (Gnesta/ Björnlunda-Nyköping) som avviker genom en minskning med 6 procent där resandeminskningen främst skett inom Nyköpings kommun. Trosabussen (Trosa-Stockholm/Liljeholmen), som fram till den 1 juli 2015 bedrevs genom ett tjänstekoncessionsavtal med Åkerbergs Trafik AB, hade en stabil utveckling även under 2015 med drygt 100 000 resenärer. Antal resor med skolkort fortsatte att öka. Linjen är numera kommersiell och drivs utan avtal. 303 373 202 262 därav allmänhet därav med periodkort Vingåker, totalt 46 629 4,3% 190 847 –0,5% 116 756 –0,6% 57 918 2,1% 74 856 –0,3% 65 221 1,3% 1 524 959 7,7% Katrineholm, totalt 193 100 –2,7% därav allmänhet 146 466 0,0% 41 730 7,0% 1 049 714 9,8% 27 099 –1,4% därav allmänhet 824 313 5,1% Landsbygd, totalt 3 691 193 3,6% därav med periodkort 235 223 10,8% därav allmänhet 2 311 027 4,7% 308 511 –0,3% 943 924 6,3% 219 881 1,7% 1 604 913 4,1% 72 352 3,6% därav med periodkort Nyköping, totalt Strängnäs, totalt därav allmänhet därav med periodkort därav allmänhet därav med periodkort Utanför länet därav allmänhet därav med periodkort därav med periodkort resor med regionala linjer (totalt) Genom Servicecenter Sörmland ges fler verktyg för att åstadkomma ett integrerat och samordnat trafiksystem i länet. Detta genom möjligheten att nyttja befintliga resor eller fordon mer effektivt med en högre beläggningsgrad och mer samåkning mellan resenärsgrupper. Servicecenter är även medborgarens ingång för bokning och annan kundservice för den samlade kollektivtrafiken. Under 2015 har kommunöversyner genomförts där möjligheterna att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken har utretts. I dessa ges en översyn av resandet med landsbygdstrafiken, den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken och kompletteringstrafiken i syfte att finna framtida samordningsmöjligheter. Samordning av kollektivtrafik I enlighet med myndighetens utökade uppdrag och medlemmarnas ambition om att öka samordningen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken har 2015 präglats av förberedelser för att dels etablera Servicecenter Sörmland, dels säkerställa och handla upp därtill hörande trafik. För att driva samordningstjänster i egen regi har det under året även genomförts ett antal aktiviteter som bland annat upphandling av IT-stöd (planeringssystem), rekrytering och utbildning av medarbetare samt byte till mer ändamålsenliga lokaler. Servicecenter Sörmland invigdes den 18 januari 2016 och är i drift sedan den 1 februari samma år. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 43 21 44 44 Anropsstyrd allmän kollektivtrafik Den anropsstyrda trafiken som idag finns inom myndighetens uppdrag består av skärgårdstrafik i Nyköpings kommun, kompletteringstrafik och linjelagd trafik där resan måste bokas på förhand. Bokningarna som tidigare har gjorts via myndighetens kundtjänst kommer från februari 2016 ske via Servicecenter Sörmland, med undantag av skärgårdstrafiken som fortsatt beställs direkt hos skepparen. Produkt- och intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten uppgick till drygt 110 mnkr (+4,2 procent) och intäkter från skolkorten till 60 mnkr (skolkortsintäkterna i princip oförändrade jämfört med 2014). Störst betydelse för intäkterna från allmänheten har produkterna Pendlarkort, Kontantbiljetter, Rabattkort samt Stadskort. Dessa produkter tillsammans genererade 80 procent av intäkterna från allmänheten. Jämfört med 2014 så har intäkterna ökat för samtliga av de mest populära biljettyperna, förutom Rabattkorten. Fördelningen avseende intäkter per produkt motsvarar i stort fördelningen för resandet per produkt. Större avvikelser finns främst för Kontantbiljetter och Pendlarkort som tillsammans genererar 44 procent av intäkterna, men bara 33 procent av resandet. Det omvända förhållandet gäller Stadskorten som står för 16 procent av intäkterna men för 26 procent av resandet. Anropsstyrd särskild kollektivtrafik Landstinget Sörmland och åtta kommuner samordnar den särskilda kollektivtrafiken i länet genom en gemensam upphandling av trafikföretag för färdtjänst och sjukresor samt beställningscentral. Innevarande avtal förvaltades av tjänstemannaorganisationen Avtalsgruppen till den sista juni 2015 till vilken myndigheten sedan 2014 har haft ett uppdrag med förstärkt avtalsuppföljning. Den förstärkta avtalsuppföljningen har i samarbete med den ordinarie avtalsuppföljningen genomfört rutinmässiga kontroller och uppföljningar med månadsvisa rapporter. Från den 1 juli 2015 har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fått uppdraget att förvalta och följa upp dessa avtal. Strängnäs kommun har på egen hand upphandlat trafikföretag och beställningscentral. Under 2014 tecknade myndigheten överenskommelser med samtliga kommuner i länet och Landstinget Sörmland om att upphandla och samordna särskilda persontransporter samt successiv etablering av samordningstjänster i egen regi med driftstart 1 februari 2016. Upphandling av dessa serviceresor genomfördes med tilldelningsbeslut 24 oktober 2014. Upphandlingen överprövades och var föremål för rättsprocesser under en lång tid och i flera rättsinstanser. I dom från Kammarrätten i Jönköping av den 11 november 2015 förordnades att upphandlingen skulle göras om avseende stationeringsområdena Eskilstuna, Flen och Vingåker. Den 20 november 2015 fattade myndigheten, efter en samlad bedömning, beslut om att avbryta upphandlingen utifrån dels effekten av domslutet, dels det faktum att det förflutit så pass lång tid sedan förfrågningsunderlaget publicerades att det var nödvändigt med en anpassning av detsamma. Arbetet med att skapa ett nytt förfrågningsunderlag intensifierades efter beslutet om avbrytande och ny upphandling publicerades den 14 januari 2016. Det nya transportörsavtalet innefattar samtliga medlemmars uppdrag avseende färdtjänst, sjukresor samt vissa andra transporttjänster. I upphandlingen ingår även myndighetens allmänna anropsstyrda kollektivtrafik. Ny planerad trafikstart är den 1 januari 2017. Därtill har myndigheten, utöver den tidigare upphandlade skolskjutstrafiken i Nyköpings kommun, även handlat upp skolskjuts för kommunerna Gnesta och Strängnäs. Under året har också upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor genomförts. 22 100 % Övriga 12,4 milj kr Ungdomskort 5,6 milj kr 80% Pendlarkort 25,7 milj kr Sörmlandskort 3,5 milj kr 60% Stadskort 17,3 milj kr 40% Rabattkorten 22,5 milj kr 20 % Kontant 23,3 milj kr 0% Intäkter från allmänhetens resor per produkt 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 44 45 45 Resandeutveckling per produkt Skolkorten är den vanligaste produkten med närmare 3,9 miljoner resor i samtliga områden, motsvarande 38 % av alla resor. Efter några år med minskat elevunderlag har utvecklingen vänt under året och det har genomförts drygt 5 % fler resor med skolkort än 2014. Inom Nyköpings stadstrafik har resorna med skolkort ökat särskilt mycket, vilket beror på högstadiets samlokalisering hösten 2014. Som följd av denna är det nu fler elever som är berättigade till skolskjuts och får ett skolkort. Ungdomskorten, som tillhandahålls av vissa skolor istället för Skolkorten, har ökat med 4 %. I stadstrafiken Katrineholm minskar både ungdoms- och skolkorten, här skedde en viss överflyttning till landsbygdslinjer. Antalet resor med pendlarprodukterna, det vill säga Pendlar-, Stads- och Sörmlandskorten, ökade i såväl stadstrafik som landsbygdstrafik. De delvis omfattande trafikförändringarna som har genomförts i länet de senaste åren syftade huvudsakligen till att skapa en mer attraktiv trafik för arbetspendlare, och utvecklingen kan ses som ett resultat av just detta arbete. Antalet kontantresor har ökat med drygt 8 %. Antalet resor med mobilbiljetter, som ingår under kontant, har begränsad betydelse i länet och används främst inom stadstrafiken. När det gäller resandet med Rabattkorten så skedde det totalt sett en minskning under året. Rabattkort Senior utvecklades däremot positivt. Bland övriga produkter fortsätter Shoppingkorten att minska medan Sommarlovskorten ökade med över 30 %. Produkt/Typ av biljett (Urval) Antal påstigande buss med respektive typ av biljett Förändring jämfört med 2014 1 003 804 8,3 % 281 238 6,8 % Kontant därav skolungdom därav vuxen 608 053 9,3 % 1 222 581 –1,1 % 199 627 –3,6 % därav rabattkort vuxen 768 417 –2,8 % därav rabattkort senior 254 537 6,7 % 2 743 373 7,4 % Sörmlandskort 74 815 6,8 % Ungdomskort 547 181 3,9 % 3 870 316 5,3 % 786 882 3,1 % därav Sommarlovskort 160 837 31,1 % därav Reskort enkel 173 009 1,0 % därav Shoppingkort 43 463 –11,7 % Rabattkort (ungdom, vuxen, senior) därav rabattkort ungdom Pendlar-, Stadskort Skolkort inkl. elevkort Övriga Antal påstigande i busstrafiken efter produkt (typ av biljett) 2015, observera att vissa produkter på grund av låg användning ej redovisas. Landsbygd, regional Landsbygd, lokal Strängnäs stad Nyköping stad Andel resor i procent med myndighetens produkter efter område 2015. I diagrammet framgår att valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har ungdomskorten i stadstrafiken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att de så kallade elevkorten ges till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna och den lokala landsbygdstrafiken. Katrineholm stad Eskilstuna stad 0% 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 30% 25% 20% Kontant inkl. App/SMS Rabattkort (Ungdom, vuxen, senior) Pendlar- Stads-, Sörmlandskort Ungdomskort Skolkort inkl. elevkort Övrigt (Plus ett, Reskort enkel m.m.) 15% 10% 5% 0% –5% –10% –15% Stadstrafiken Nyköping Stadstrafiken Eskilstuna Stadstrafiken Katrineholm Stadstrafiken Strängnäs Landsbygd lokal Landsbygd regional Förändringen av andelen resor per produkt och område 2015 jämfört med 2014. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 45 23 46 46 Trafikstödjande funktioner och system Depåerna i Sörmland Under året har ordinarie plan för drift och underhåll på myndighetens, genom det helägda bolaget Länstrafiken Sörmland AB, sju depåer realiserats. Efter förra årets genomgång och besiktning av depåernas arbetsgropar i verkstadslokalerna har åtgärder genomförts i Strängnäs och Eskilstuna. På depån i Strängnäs har en större renovering av arbetsgropen genomförts. Depån har även utrustats med en elgrind för att förbättra skalskyddet. Vid Eskilstunadepån pågår fortsatt ett arbete tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Parallellt pågår också ett arbete för att säkra depåns kapacitet i takt med att trafiken utökas, bland annat har depån utrustats med ytterligare två ordinarie rampplatser. Under året har även infrastruktur för de två nya elbussarna installerats. Under hösten 2015 har fem depåer i Sörmland förberetts för att kunna köra fossilfritt bränsle från och med den 1 januari 2016. Det har bland annat inneburit att bränsletankarna i Trosa och Vingåker bytts ut och att depån i Nyköping har kompletterats med ytterligare en bränsletank. Under året har en fastighetsplan för de fastigheter vi är fastighetsägare till tagits fram. Planen omfattar samtliga sju depåer i Sörmland samt en rastlokal i Nyköping. Planen beskriver behov av åtgärder på tio års sikt och är ett stöd för kommande budget- och planeringsprocess. kravspecifikation och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av tjänsten ”IT-stöd för serviceresor” som publicerades den 3 mars. Tilldelningsbeslut meddelades den 26 maj 2015 och tilldelade avtalet till SnapCode AB med vilka avtal slöts den 8 juni 2015. Under sommaren har leverantören arbetat med anpassningar och utveckling av programvaran för att möta upphandlingens krav. Under hösten har programvaran införts och utbildning genomförts. Efter rekommendation i en förstudie som gjordes under januari om myndighetens IT-drift har ett migreringsprojekt tillsammans med Landstinget Sörmlands gemensamma IT-organisation, D-data, genomförts. Projektet har identifierat samtliga komponenter i myndighetens nuvarande lösning och paketerat tjänster och program. I december slutfördes migreringen och hårdvara byttes ut. Som en följd av detta har myndigheten utrustat konferensrum i Eskilstuna respektive Nyköping med teknik för möjliggörande av möten på distans. Detta ger förutsättningar för effektiva möten och minskade restider, samt därmed också minskad negativ miljöpåverkan. Telefonitjänster ligger tills vidare kvar hos Region Örebro Län. Bland övriga åtgärder kopplat till tekniska system kan nämnas planeringssystemet för den allmänna kollektivtrafiken, REBUS, där under året drift och databas har överförts till leverantören Forsler och Stierna Konsult AB. Under början av året upphandlandes även nya betalkortsterminaler och under våren fick alla terminler funktionen chip-and-go, vilket innebär att PIN-kod inte behöver knappas in vid köp upp till 200 kronor. När det gäller kommunikationsradiosystemet har arbetet med service- och underhållsåtgärder fortsatt och under året genomförts i Strängnäs och Katrineholm. De tekniska systemen Dagens biljettsystem för busstrafiken, som installerades under 2001/2002 håller nu på att bytas ut till ett modernt system, anpassat efter såväl dagens som framtidens krav. Projektet kallas ”BRUS” (Betaloch Realtidssystems Upphandling i Sörmland). Efter avslutad upphandlingsprocess med överprövning tecknades avtal med Ridango AS och TRiNorth Solutions AB i augusti 2015. Utifrån tidplanen ska såväl betalsystem som realtidsfunktioner vara i full drift under hösten 2016. BRUS innehåller även option för MÄLAB gällande biljettsystem för regionens kommande tågsatsning, något som MÄLAB i december 2015 beslutade att utlösa. Nuvarande realtidssystem (AVL2000) som levererades i mitten av 2000-talet och omfattar ca 45 bussar inom stadstrafiken i Eskilstuna kommer att avvecklas i och med att BRUS driftsätts i början av 2017. För att klara av de för myndigheten nya uppgifterna med serviceresor under 2016 har myndigheten valt att upphandla ett planeringssystem. Under början på året slutfördes arbetet med att skriva 24 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 46 47 47 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 47 25 48 48 Medarbetarperspektiv Under medarbetarperspektivet finns information om myndighetens nya organisation, kompetensförsörjning, om myndigheten som attraktiv arbetsgivare och personalredovisning. Inom Ledarskap och medledarskap fortsätter myndigheten erbjuda alla anställda att göra beteendeprofilanalys. Denna används som ett led för att lära känna varandra individuellt eller i grupp. Myndighetens chefer erbjuds ledarskapsutveckling utifrån behov, och ett mera formaliserat chefsutbildningsprogram är under framtagande. Inom ramen för medarbetarperspektivet har myndigheten ett beslutat kvalitetsmål, vilket årligen mäts genom det av SKL framtagna verktyget ”Hållbara medarbetarengagemanget” (HME). Ny organisation trädde i kraft 2015 inleddes med en genomgripande organisationsöversyn utifrån myndighetens utökade uppdrag att etablera och samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Myndighetens utgångspunkt i detta arbete var största möjliga medverkan från medarbetarna. Med en ny beslutad organisation från den 1 september 2015 skapades förutsättningar som stödjer både den nya samlade verksamheten och myndighetens medarbetare. Som följd av detta beslut genomfördes bland annat rekrytering inför etablering av Servicecenter Sörmland, där det stora flertalet medarbetare skulle vara på plats den 1 december för att, efter genomgånget utbildningsprogram, vara väl förberedda för driftstart den 1 februari 2016. Genom arbetet med organisationsöversynen har många små som stora frågor klarats ut. Myndigheten har även blivit än mera medveten om sin identitet och särprägel, men också vad som likställer denna med andra offentliga arbetsgivare. Mål 5 Delmål Kommentar 2017: HME 80 Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75. Vision Mätning Visionen är att ha ett HME på 100. Mäts via egna årliga medarbetarundersökningar. HME-verktyget är framtaget av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Personalredovisning Den sista december 2015 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 60 medarbetare, varav 11 som timanställda. Nyanställningar har skett enligt plan, och utifrån myndighetens utökade uppdrag. Av de 49 månadsanställda hade 95 procent heltid. Könsfördelningen uppgick till 63 procent kvinnor och 37 procent män, vilket är en något jämnare könsfördelning än 2014. Vad gäller sjukfrånvaron har den ökat marginellt 2015 i jämförelse med 2014. Det är fortfarande kvinnorna som står för den största delen av sjukfrånvaron, även om kvinnorna varit friskare 2015 än föregående år. Den högsta sjukfrånvaron återfinns hos de yngsta medarbetarna. Ingen långtidsfrånvaro < 59 dagar förekommer under 2015. Attraktiv arbetsgivare I myndighetens kvalitetsmål kan vi läsa att en kritisk framgångsfaktor för att nå verksamhetens mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med en lärande organisation som efterlever krav och ständigt förbättrar kvalitetsledningssystemet. Från ett medarbetarperspektiv innebär detta att myndighetens medarbetare ska trivas och må bra samt att det är lätt att rekrytera nya medarbetare. Detta ställer krav på ett hållbart, professionellt och lyhört HR-arbete. Myndigheten har under året tagit fram en långsiktig HR-plan för arbetet inom medarbetarperspektivet där de fyra processerna Kompetensförsörjning, Lönebildning, Hållbart arbetsliv samt Ledarskap och medledarskap har identifierats. Nedan följer exempel på aktiviteter som inom ramen för dessa processer har genomförts under 2015: Inom Kompetensförsörjning har ett introduktionsprogram tagits fram. Inom Lönebildning har en lönekartläggning och därtill hörande analys genomförts. Inom Hållbart arbetsliv har myndighetens arbetsmiljöpolicy beslutats, basutbildning i arbetsmiljö för chefer genomförts, intern delegationsordning inom personalområdet beslutats samt ett färdigt årsarbetstidsavtal tagits fram för beslut. För andra året i rad har vi också genomfört medarbetarundersökning. 26 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85. Sjukfrånvaro i procent utifrån total ordinarie arbetstid Helår 2015 Totalt för alla medarbetare 2,0 1,9 kvinnor 2,2 2,7 män 1,6 0,7 personer upp till 29 år 5,2 1,7 personer mellan 30-49 år 1,1 1,9 personer 50 år och äldre 2,4 1,3 0 0 > 60 dagar Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 48 Helår 2014 49 49 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 49 27 50 50 Ekonomiskt perspektiv Under det ekonomiska perspektivet finns information om myndighetens ekonomiska resultat, ekonomiska hushållning och samlad redovisning; om budgetföljsamhet, om balanskrav, om intäktsutveckling, om pensionskostnader, om soliditet och likviditet, om anläggningstillgångar och om finansiella mål. I årets utfall ingår utdelning på 1 897 tkr från myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till 35 963 tkr 2015, vilket kan jämföras med 31 063 tkr för samma period föregående år. De ökade kostnaderna jämfört med tidigare år består till stor del av högre underhållskostnader för biljettmaskiner. För de investeringar som utförts avseende tekniska system med stöd från medel ur Länsplanen ingår medfinansiering med 117 tkr under året. Årets trafikrelaterade kostnader är 1 627 tkr lägre än budgeterat, vilket främst beror på lägre försäljningskostnader jämfört med budget 2015. Årets resultat Årets resultat för myndigheten uppgick till 2 079 kr. Myndighetens medlemmar har betalat 472 936 tkr i medlemsbidrag under året vilket är 84 495 tkr lägre än budgeterat. Av de lägre medlemsavgifterna består 54 453 tkr av ej fakturerade trafikkostnader för den särskilda kollektivtrafiken som en effekt av den avbrutna upphandlingen av transportörsavtal för serviceresor. Myndigheten har total sett utfört sin verksamhet inom ramen för budget 2015. I budgetavstämningen nedan framgår utfall 2015 och jämfört med budget 2015. Budget Utfall Avvikelse % Landsbygdstrafik 305 966 299 806 –2,0 % Stadstrafik 163 699 158 187 –3,4 % Eskilstuna 114 753 111 768 –2,6 % Strängnäs 8 942 9 080 1,5 % Katrineholm 6 535 6 332 –3,1 % 33 469 31 008 –7,4 % Nyköping Utfall 2015 Avvikelse % Trafikrelaterade kostnader 37 591 35 963 –4 % 9 907 10 924 10 % Försäljningskostnader 8 807 7 236 –18 % Infrastrukturkostnader (depåer mm) –1 538 –1 841 20 % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 20 415 19 644 –4 % Den totala nettokostnaden för Eskilstuna Station360 uppgick till 1 039 tkr vilket är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Eskilstuna Station360 hanteras som en egen resultatenhet och finansieras av Eskilstuna kommun. Kostnaden för projektet etablering av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken uppgick till 2 965 tkr, vilket ligger inom lagda budgetramar. Trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken uppgick till 0 tkr 2015 vilket motsvarar en budgetavvikelse på 54 453 tkr. Trafikkostnaden för den särskilda kollektivtrafiken kommer få ett utfall först 2016 då myndigheten tar över beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken. Intäktsutveckling Biljettintäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av myndighetens medlemmar, dessa uppgick till 110 279 tkr. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeutvecklig som skett och intäktsutvecklingen ligger på en något högre nivå än budget vilket beror på ökat resande. Jämfört med 2014 är biljettintäkterna 4 procent högre 2015. Förvaltningskostnaderna och övriga trafikrelaterade kostnader såsom kostnader för tekniska system, försäljning och infrastruktur har varit lägre jämfört med budget. Förvaltningskostnaderna uppgick till 27 881 tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget motsvarande 5 794 tkr. Den positiva budgetavvikelsen kan främst förklaras av lägre personalkostnader och övriga kontorsrelaterade kostnader. 28 Budget Tekniska system Budgetföljsamhet Trafikkostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med 2 procent jämfört med 2014. Trafikkostnaderna 2015 upp gick till 579 103 tkr och har gynnats av en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Ökade kostnader i busstrafiken för förstärkningstrafik och extra beställningar som har tillkommit under året balanseras av den låga indexutveckligen. Trafikkostnaderna visar sammantaget en positiv budgetavvikelse på 15 247 tkr. Trafikkostnader, busstrafiken Trafikrelaterade kostnader Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 50 51 51 Pensionskostnader Myndighetens pensionskostnader uppgick till 1 162 tkr vilket kan jämföras med 851 tkr för samma period föregående år. Den största posten är den avgiftsbestämda ålderspensionen som årligen betalas ut för placering av den enskilde arbetstagaren. Myndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före 1998. Pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet KAP-KL/AKAP-KL redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en upplupen kostnad i balansräkningen. En bidragande orsak till resultatet 2015 är ersättning från trafikföretagen för brister i trafiken. Myndigheten budgeterar ej för viten från trafikföretagen även om ersättningen med stor sannolikhet betalas ut. Vitena 2015 uppgick till 3 571 tkr vilket kan jämföras med 6 581 tkr för föregående år. Intäkterna från skolkort uppgick till 60 080 tkr vilket är 292 tkr högre än budgeterat, och i princip oförändrat jämfört med 2014. Balanskrav Balanskravsutredningen visar att myndighetens balanskravsresultat för 2015 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Pensionskostnader, belopp i tkr Avsättningar till pensioner inkl. särskild löneskatt 2015 2014 378 249 8 3 Årets resultat enligt resultaträkning 2 tkr Finansiell kostnad Avgår realisationsvinster 0 tkr Avgiftsbestämd ålderspension 608 472 Balanskravsresultat 2 tkr Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 148 115 Övriga pensionskostnader 20 12 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 51 29 52 52 Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Myndigheten har en soliditet på 18 procent vilket kan jämföras med 11 procent föregående år. Likviditeten visar myndighetens kortsiktiga betalningsförmåga, det vill säga förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Vid periodens utgång hade myndigheten en likviditet på 95 procent, viket kan jämföras med 100 procent föregående år. Vingåker bytts ut och att Nyköpingsdepån kompletterades med ytterligare en bränsletank. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 100 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är 10 procent per sista december 2015, vilket kan jämföras med 11 procent föregående år. Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Årets avskrivningar uppgår till 294 tkr vilket kan jämföras med 944 tkr för samma period föregående år. Myndigheten har under räkenskapsåret investerat 7 842 tkr i tekniska system som kommer tas i bruk först under 2016. • Årets resultat ska vara positivt. • Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst 5 procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Borgensförbindelse Myndighetens åtagande avseende borgensförbindelse uppgår till 1 909 091 tkr per den sista december 2015. Myndigheten har i november 2015 ingått borgen såsom för egen skuld för AB Transitios låneförpliktelser till ett högsta belopp om 1 909 091 tkr jämte ränta, dröjsmålsränta och övriga kostnader. Risken för myndighetens borgensåtaganden ses som låg. • Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar) förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Årets resultat uppgick till 2 078 kronor. En viktig del i myndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet med budget i balans kommer fortsätta under kommande år för att fortsätta skapa en långsiktig stabilitet i ekonomin. Årets förvaltningskostnader står för 4 procent av myndighetens totala kostnader enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 17,2 procent av de totala intäkterna, vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med 2014. Totalt sett uppfyller myndigheten således tre av de tre finansiella mål som förbundsdirektionen fastställt i budget 2015 (16–17). Samlad redovisning I kommunkoncernen ingår myndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda myndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som myndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till –688 tkr. Det negativa resultatet är en effekt av utdelning från Länstrafiken Sörmland till myndigheten på 1 897 tkr. En utdelning från ett dotterföretag till myndigheten är en intern transaktion som inte skall påverka den samlade redovisningens resultat och därför har intäkten avseende dotterföretagets utdelning elimineras i den samlade redovisningen. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar motsvarande 4 330 tkr varav 336 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB:s fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande 8 411 tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Övriga investeringar består främst av investeringar i Länstrafiken Sörmland AB:s depåer. Under hösten förbereddes fem depåer för att kunna köra fossilfritt från och med den 1 januari 2016 vilket innebar att bränsletankarna i Trosa och 30 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 52 53 53 VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Under detta avsnitt finns information om, och redovisning av, bedöningen av verksamhetens måluppfyllelse. Verksamhetens ekonomiska hushållning bedöms utifrån en samlad värdering av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 53 31 54 54 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning bedömningen är flera, och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resande- och intäktsutveckling. Till detta hör även tidigare, och under året, fattade beslut avseende satsningar med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort samt nya tekniska system. Därtill hör även fattade beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser, vilket återspeglas i såväl trafikslagen tåg och buss som etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Myndigheten har i detta sammanhang även fortsatt arbetet med de kommunvisa översynerna. Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd, och våra designprinciper är ledstjärnor på vägen. Designprinciperna, som finns för att myndigheten ska fokusera på sitt uppdrag och uppnå medlemmarnas vision, har under året reviderats och kompletterats till Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna designkriterier. Designprincip Designkriterier Kunden i centrum Tydligt ägarskap för kunden genom hela ”Sörmlandsresan Fokus på medborgarnas behov Strategisk ledning av kollektivtrafiken Leder strategisk utveckling av kollektivtrafiken. Differentiera mellan och prioritera både strategi och drift. Ansvar för uppdraget Tydliga gränssnitt mot och ägarskap för samtliga intressenter Ändamålsenlig beredning Effektiv organisation Tydliga ansvarsområden. Beslutsfattande på lägsta effektiva nivå. ”Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning.” Ytterligare viktiga faktorer i den samlade bedömningen är det under året bedrivna arbetet avseende modernisering av tekniska system och digitala kanaler samt det förhållandet att det 2015 skapades förutsättningar för övergång till en helt fossilfri busstrafik i Sörmland, vilket innebär att från och med den 1 januari 2016 bedrivs all busstrafik i länet på förnybara drivmedel. Vad gäller trafiken kan även konstateras att såväl kundnöjdheten som allmänhetens nöjdhet ökade under 2015, och att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet och nöjdhet med senaste resan som överstiger rikets genomsnitt. Sjukfrånvaron ligger fortsatt, totalt sett, på en låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Därutöver är HME för myndigheten, trots de stora såväl verksamhetsmässiga som organisatoriska förändringarna, oförändrat 75. Resandet i tågtrafiken uppvisar ett positivt utfall på tre av fyra banor i Sörmland och resandet i busstrafiken uppvisar ett positivt utfall i de flesta områdena. Särskilt gynnsam har resandeutvecklingen varit i stadstrafikområdena i Eskilstuna och Nyköping samt i Oxelösund, Flen och Gnesta kommun. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkterna från allmän- Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet, vilka återfinns i myndighetens budget 2015 (16-17). Bedömning av respektive funktion samt därtill hörande nyckeltal beskrivs närmare i de härpå följande avsnitten. Den samlade bedömningen är att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den 32 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 54 55 55 Den samlade bedömningen av ekonomisk hushållning enligt ovan med ledning av måluppfyllelsen inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet åskådliggörs nedan visuellt i det så kallade ”Huset”. Detta återger trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål om en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling som, via de strategiska funktionsområdena, indikatorerna, de finansiella målen och kvalitetsmål om HME, sammantaget påverkar och är med och avgör måluppfyllelsen. heten uppgick under året till 110 mnkr vilket är drygt 4 procent högre än 2014 och är ca 2 mnkr bättre än budgeterat. Detta ska ses i sammanhanget att biljettpriserna har varit oförändrade under året. Även intäktsutvecklingen från skolkort har varit svagt positiv och är något bättre än budgeterat. Myndigheten uppfyller också samtliga finansiella mål som fastställdes i budget 2015 (16-17). Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn av ålder och slitage. Nytta för resenär/medborgare ”Hälften av arbetspendlingsresorna i de starka stråken ska ske med kollektivtrafik via tåg eller buss bortom 2020” ”Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling” Strategiska funktionsområden Attraktivitet Miljö Effektivitet • Differentiera trafikutbudet och prioritera resurser • Öka satsningen på förnybara bränslen • Öka beläggningsgraden ombord på fordonen • Stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering • Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande • Öka beläggningsgraden ombord på fordonen • Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik • Koncentrera marknadsabetet till att kommunicera faktorer som ökar resandet • Grunda taxesättning utifrån marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja • Tillhandahåll utbildning och information i miljöfrågor Regional utveckling • Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesreos • Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor • Underlätta etablering av trafik på rent kommersiell basis Nyckeltal • Nöjdhet allmänhet (jmf med riket) • Nöjdhet kund (jmf med riket) • Andel tillgänglighetsanpassade fordon • Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser • Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk • Andelen fordon som bedrivs med förnyelsebara bränslen • Kostnadstäckningsgrad per linje och/ eller stråk • Marknadsandel totalt • Energiförbrukning per resa • Kostnadstäckningsgrad totalt • Restidskvot i större pendlingsrelation • Fordonens utsläpp (emissioner) totalt • Intäktsutveckling • Antal påstigande (exkl skolkort) • Fordonens utsläpp per resa • Punktlighet Årets resultat mot budget Frisknärvaro (98,0%) • Nettokostnader per personkilometer • Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt • Arbetspendlingens utveckling • Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk • Resmöjligheter mellan kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Organisatoriska grundprinciper Lagar och förordningar Tillgänglighet • Samverka för att anpassa gångvägar och hållplatser Nyckeltal Finansiella mål Nyckeltal Medarbetarskap & Ledarskap Nöjd medarbetarindex (HME 75%) Värdegrund Medlemmarnas uppdrag Måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 55 33 56 56 Riskbedömning avseende verksamhetens framtida måluppfyllelse sätt och att avtal med externa parter inte tillämpas korrekt. Härtill hör även medarbetarerelaterade risker som till exempel beroende av nyckelpersoner eller kompetensbrister. IT-baserade risker; innebär bland annat risker för beroende av datoriserade system som kräver omfattande säkerhetssystem, risk för att obehöriga tränger in i känsliga system eller att de tekniska systemen inte håller tillräcklig prestanda eller driftsäkerhet. Beträffande konkreta verksamhetsrisker på en mer övergripande nivå respektive i myndighetens omdelbara närhet bedöms följande identifierade risker som centrala för verksamhetens framtida måluppfyllelse. Som konstaterats i föregående avsnitt bedöms myndighetens ekonomiska hushållning genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt medarbetarperspektivet och det ekonomiska perspektivet. En framåtblickande riskbedömning avseende framtida måluppfyllelse bör på en övergripande nivå identifiera och värdera de största riskerna som hotar verksamhetens framtida måluppfyllelse, och detta utifrån såväl de faktorer som finns i myndighetens omdelbara närhet som de faktorer som återfinns på en mer övergripande nivå. Vad inledningsvis gäller faktorer som återfinnas på en mer övergripande nivå ser myndigheten följande faktorer eller riskkategorier. Omvärldsrisker; innebär bland annat risker för att beslut fattade av regering, riksdag eller andra externa aktörer påverkar verksamhetens funktion. Även andra faktorer som befolkningsutveckling och arbetsmarknadsutveckling definieras som omvärldsrisker. Finansiella risker; utgörs av till exempel likviditetsrisker, kreditrisker, ränterisker med mera. Under denna faktor definieras även ett globalt eller nationellt ändrat konjunkturläge. Legala risker; innebär bland annat risker för ny lagstiftning, nya förordningar eller föreskrifter. Vad sedan gäller faktorer som återfinns i myndighetens omedelbara närhet ser myndigheten följande faktorer eller riskkategorier. Verksamhetsrisker; inkluderar exempelvis kvalitetsfrågor och kan definieras som risken att verksamheten inte uppnår fastställda verksamhetsmål, att verksamheten inte bedrivs på ett kostnadseffektivt 34 • Högre indexutveckling än beräknad vad gäller drivmedel till de fordon som används i framför allt den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken. Risken bedöms som medel. • Den fortsatta processen gällande Ny Trafik 2017, och då främst mot bakgrund av de rättsprocesser som pågår vad gäller dels fordonsanskaffning, dels beslut om trafikplikt. Risken bedöms som medel. • Det fortsatta arbetet med samordningen av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken, och detta mot bakgrund av dels etableringen av Servicecenter Sörmland, dels pågående upphandling av Serviceresor Sörmland 2017. Risken bedöms som medel. • Finansiell risk hörande till det borgensåtagande myndigheten ingått under året. Risken bedöms som låg. • Högre kommande investeringskostnader än beräknad vad gäller exempelvis fastigheter och depåer. Risken bedöms som medel. • Driftsäkerheten hörande till myndighetens nya, eller under 2016 kommande, tekniska system. Risken bedöms som medel. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 56 57 57 Funktion Tillgänglighet • Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. Under året har bland annat svar lämnats på översiktsplaner för Trosa och Katrineholms kommuner (landsbygd). I Eskilstuna kommun har, som ett resultat av kommunens och myndighetens gemensamma arbete, busskörfält invigts för ökat framkomlighet. Funktionsmål för tillgänglighet: Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande – i första hand mellan bostad, arbete och utbildning – samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall förbättrad situation. Mål kopplade till tillgänglighet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. För indikatorn nöjdhet kund respektive allmänhet bedöms måluppfyllelse ha nåtts när resultatet ligger i linje med, eller högre än, nöjdheten nationellt sett. För indikatorn nöjdhet kund har nöjdheten i Sörmland ökat från 60 procent 2014 till 64 procent 2015, vilket innebär att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet som överstiger rikets genomsnitt. Vad gäller indikatorn nöjdhet allmänhet har nöjdheten förvisso ökat från 42 procent 2014 till 43 procent 2015, vilket dock fortsatt är lågt jämfört med rikets genomsnitt. Det kan i detta sammanhang även noteras att nöjdheten med senaste resan ökat från 80 procent till 82 procent, och att även resenärernas nöjdhet numera överstiger rikets genomsnitt. Under året har det vidare säkerställts att automatiska hållplatsutrop kan införas till hösten 2016, och vilket är den pusselbit som saknas för att nå 100 procent tillgängliga fordon. Adderas därtill de beslut som fattats gällande överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken kan myndighetens samlade bedömning av god ekonomisk hushållning avseende funktionsområde tillgänglighet sammanfattas som god måluppfyllelse. • Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Under året har upphandling och sedermera utveckling och implementering skett av system för planering och bokning av särskild kollektivtrafik. Systemet är kravställt för att kunna hantera samordnade trafiklösningar. Myndigheten har från augusti 2015 trafikavtal för särskilda skolskjutsar i Nyköpings kommun och från höstterminen 2016 även trafikavtal för Gnesta och Strängnäs kommuner. Dessa avtal möjliggör en samordning av tjänster och merutnyttjande av resurser även i den allmänna kollektivtrafiken. Myndigheten har även fortsatt arbetet med de kommunvisa översynerna med syfte att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken. • Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta. I och med införande av nya tekniska system från hösten 2016 kommer samtliga bussar kunna utrustas med ut- och invändiga automatiska hållplatsutrop. Under året har även ny webbplats byggts där fokus är att möta resenärens och medborgarens behov. Uppföljning av Funktion Tillgänglighet • Nöjdhet allmänhet och kund Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 64 % (60 % 2014), motsvarande för riket är 63 %. Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 43 % (42 % 2014), motsvarande för riket är 52 %. Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 82 % (80 % 2014), motsvarande för riket är 81 %. Så här har myndigheten arbetat under 2015: • Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten deltar i arbetet kring till exempel vilka hållplatser och gångvägar som bör prioriteras för varje år inom ramen för Länsplanen. Under 2015 har bland annat hållplatser centralt i Ärla, Hällberga, Sköldinge (Åsa Folkhögskola), Nyköping och Västerljung prioriterats. Trafikverket har byggt ny central hållplats i Härad, påbörjat ny hållplats i Vrena samt kommer att bygga nya hållplatser i Stigtomta under 2016. Myndigheten deltar aktivt i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs respektive i Nyköping. I samverkan med Regionförbundet Sörmland har projekt kring Attraktiva Bytespunkter påbörjats. I projektet inventeras samtliga större bytespunkter och kartläggs och bedöms utifrån tillgänglighet. • Andel tillgänglighetsanpassade fordon – Andel bussar med låggolv = 89 % (214 av 240) – Andel bussar med ramp/lift = 100 % (240 av 240) – Andel bussar med audiovisuellt utrop = 15 % (35 av 240) • Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser utökas successivt, i synnerhet inom länets tätorter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 57 35 58 58 Funktion Attraktivitet Funktionsmål för attraktivitet: Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Resandet har under året ökat med fem procent jämfört med 2014. Med detta följer en positiv intäktsutveckling som överstiger budget. Vad gäller nöjdheten kan konsteras att såväl kundnöjdheten som allmänhetens nöjdhet ökade under 2015, och att Sörmland för första gången har en kundnöjdhet och nöjdhet med senaste resan som överstiger rikets genomsnitt. Under året har arbete med ny hemsida inletts vilket i kombination med nytt betalsystem kommer stärka försäljningskanaler och förenkla för kunder och medborgare. Ett profilarbete, som harmoniserar med regionens satsning på tågtrafik, har inletts under perioden. Det fortsatt ökande resandet, arbete med att modernisera våra tekniska system och digitala kanaler tillsammans med insatser kopplat till Ny Trafik 2017 innebär att den samlade bedömningen är positiv vad gäller måluppfyllelse. Så här har myndigheten arbetat under 2015: • Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I december 2014 förtätades trafikutbudet med buss i det starka stråket Strängnäs-Södertälje respektive trafikutbudet med tåg i relationen Eskilstuna - Örebro. Resandet på sträckan Strängnäs-Södertälje ökade med ca 42 procent jämfört med 2014. Under 2015 har i övrigt mycket av fokus varit på att förbereda för Ny Trafik 2017 som får till följd att trafikutbudet utökas i många av våra starka pendlingsstråk. Uppföljning av Funktion Attraktivitet • Nöjdhet allmänhet och kund Se avsnitt under Funktion Tillgänglighet • Antal påstigande (exklusive skolkort) Under 2015 har knappt 6,4 miljoner resor med buss, exklusive skolkort, registrerats vilket är en ökning med 4,9 procent jämfört med 2014. Trosabussens resande var enligt uppgift från Åkerbergs Trafik AB i stort oförändrat jämfört med 2014. • Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under året har myndighetens kommunikationsavdelning förstärkts och omorganiserats, och inkluderar numera även försäljning. Detta skapar bättre förutsättningar för ett bättre och mer koncentrerat kommunikationsarbete vilket bland annat mynnat ut i ökad fokusering på trafikinformation. Under året har en ny webbplats utvecklats som en av flera plattformar för det fortsatta arbetet med att vidareutveckla digitala kanaler och gränssnitt mot medborgare och kunder. • Restidskvot i större pendlingsrelationer Restidskvoten för viktiga pendlingsrelationer skiljer sig mellan olika relationer. Generellt sett är förbindelserna med tåg konkurrenskraftiga medan de högsta restidskvoterna, det vill säga de med ett värde långt över 1, oftast är resor mellan orter längs motorvägar, exempelvis Nyköping-Oxelösund, eller mellan orter där det krävs ett byte, exempelvis resor till Södertälje centrum via Södertälje Syd. Jämfört med tidigare år har restiderna mellan Trosa/Vagnhärad och Södertälje C kortats ner något genom ökat inslag av direktgående bussar, trots detta ligger restidskvoten fortfarande klart över 1. Restidskvoter per relation finns, tillsammans med utbud och antal pendlare, redovisade i diagramform i avsnitt Funktion Regional utveckling. • Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Myndigheten har under året deltagit i arbetet med att ta fram nationella modellavtal. 36 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 58 59 59 • Punktlighet För busstrafiken kan punktligheten mätas först när det nya tekniska systemet införs. För tågtrafiken redovisas punktligheten månatligen (mäts i försening >5 minuter). SJ:s mål för punktligheten i TiM-trafiken är 92 procent. Under 2015 uppnåddes målen bara några enstaka månader. För banorna som berör Sörmland låg andelen punktliga regionaltåg i regel på mellan 88 och 92 procent. April månad utmärkte sig genom markant lägre punktlighet med upprepade infrastrukturproblem söder om Stockholm C som bakomliggande orsak. Renovering av Årstabron påverkade punktligheten negativt under framför allt april och maj. En genomgång av förseningsorsakerna visar också att ”Obehöriga på spår” ligger bakom många förseningar. För att minska ”spårspring” och personpåkörningar har Trafikverket under året börjat bygga stängsel utmed särskilt utsatta sträckor. Gällande regulariteten, det vill säga andel tågfärder som utfört samtliga planerade uppehåll längs sträckan, utmärker sig UVEN-systemet med enbart 86 procent under månaderna oktober och november. Det innebär att ett större antal turer delvis var inställda (vissa delsträckor). Urspårningen av ett tåg på Dalabanan i Sala i slutet av oktober och hastighetsnedsättningen vid Ransta i Västmanland har bidragit till problemen med regularitet och punktlighet för UVEN under hösten. Även för Nyköpingsbanan registrerades ett lågt värde (89 procent) för regulariteten i december vilket främst beror på en längre totalavstängning till följ av en storm. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Enligt Svensk Kollektivtrafiks nationella mätning är marknadsandelen för Sörmland 11 procent jämfört med 13 procent 2014. Undersökningen bygger dock på begränsat underlag och det är inte sannolikt att marknadsandelen under ett år, särskilt då resandet ökat, har minskat med två procentenheter. Intervallet ligger sannolikt fortsatt någonstans mellan 10–15 procent medan de i starkare stråk med högre trafikutbud ligger på i snitt 20–25 procent. De relationer som har absolut högst marknadsandel trafikeras med tåg, såsom Katrineholm– Södertälje/Stockholm och Eskilstuna–Stockholm. Lägst marknadsandel har ett antal relationer utan direkt tågförbindelse och hög restidskvot, exempelvis Nyköping–Oxelösund, Nyköping–Katrineholm samt Mariefred/ Åkers Styckebruk–Södertälje. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 59 37 60 60 Funktion Miljö Uppföljning av målet miljö 1 Funktionsmål för miljö: Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Miljö, är precis som funktionsområde tillgänglighet, långsiktig i sin karaktär. I enlighet med den under året tecknade överenskommelse om att helt övergå till förnybara drivmedel från januari 2016 har såväl fordon som bussdepåer anpassats. Från årsskiftet är därmed samtlig upphandlad busstrafik i länet fossilfri. De företagna aktiviteterna gör att den samlade bedömningen för denna period bedöms positiv avseende måluppfyllelse. • Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Av 243 bussar har 110 (112 med elbussar inräknade) bussar körts på förnybara bränslen. 51 bussar går på fordonsgas. 59 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle. 2 bussar med eldrift (från 13 december). Övriga bussar i länet körs fram till den 31 december 2015 på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. • Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Kväveoxid (NOx) 47 ton och 4,59 gram/resa (50 ton och 4,91 gram/resa 2014) Så här har vi arbetat under 2015: • Öka satsningen på förnybara drivmedel Alla bussar som tillhör Transdev och Bergkvaras avtal i Eskilstuna och Strängnäs körs på förnybara bränslen. Enligt tecknad överenskommelse med Nobina kommer även samtlig trafik i avtalsområdena Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta och Katrineholm/Flen/Vingåker bedrivas med förnybart bränsle från 1 januari 2016. Detta innebär att samtlig busstrafik från 2016 är fossilfri. Sedan den 13 december finns också två elbussar i ordinarie linjetrafik inom Eskilstuna stadstrafik. Partiklar (P) 0,35 ton och 0,03 gram/resa (0,38 ton och 0,04 gram/resa 2014) Kolväten (HC) 3,0 ton och 0,30 gram/resa (3,3 ton och 0,32 gram/resa 2014) Utsläppen per kilomenter fortsätter att minska, främst beroende på sänkt bränsleförbrukning som ett led i våra trafikföretags arbete med att minska densamma. 1 Samtliga miljövärden har hämtats från fordonsdatabasen Frida i januari månad 2016 • Öka beläggningsgrad ombord på fordonen Genom myndighetens omorganisation görs bland annat en satsning på kommunikation, vilket förväntas få effekter på resandet och därmed öka beläggningsgraden på fordonen. I samråd med Nobina om kommande utbyten av bussar har även diskussion om möjlighet att ersätta bussar i dagens storlek mot mindre bussar förts. Liknande diskussioner kommer att föras med övriga trafikföretag. Detta förutsätter dock att det finns lågt belagda turer under dimensionerande tid som kan trafikeras med mindre fordon. Dessa fordon kan sedan användas på lågt belagda turer under hela trafikdygnet såväl vardag som helg med en högre beläggningsgrad som följd. Baskrav gram per kWh Resultat gram per kWh Resultat gram per km 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2,0 2,3 1,9 1,9 3,3 2,8 2,6 60 50 47 Partiklar 0,02 0,02 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,43 0,38 0,35 Kolväten - 0,11 0,11 0,11 0,20 0,18 0,17 3,62 3,33 3,03 Koldioxid - - - - 693 629 666 12 605 11 447 12 020 Kväveoxid Beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks bas-krav för buss respektive år. Källa: miljödatabasen ”Frida, januari 2016”. 38 Resultat utsläpp i ton Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 60 61 61 Bränsle Total energianvändning, mWh Energianvändning, kWh/km Genomsnittlig drivmedelsförbrukning, liter per mil Procentandel fordonskilometer med förnyelsebart bränsle 2013 2014 2015 Totalt 71 954 69 732 66 790 Diesel/RME 50 333 50 125 48 609 Fordonsgas 21 621 19 607 18 181 Totalt 4,3 3,8 3,7 Totalt 4,1 4,0 3,8 Diesel/RME 3,4 3,4 3,4 Fordonsgas 7,3 6,5 5,8 Totalt 33,9 43,3 45,1 Biodiesel (RME) 17,2 26,4 27,9 Fordonsgas 16,6 16,9 17,2 Energiförbrukning per resa Energiförbrukningen 2015 för den uppskattade ge¬nomsnittsresan är 0,007 kWh (–5 procent jämfört med 2014). Funktion Effektivitet Funktionsmål för effektivitet: Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. Under perioden har arbete, i enlighet med tidigare beslut, fortsatt för samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser. Detta i såväl trafiksystemen som genom etableringen av Servicecenter Sörmland och därtill hörande tjänster som bokning, kundtjänst, trafikledning och avtalsuppföljning. Periodens utfall av ökade intäkter, trots oförändrade biljettpriser, samt att beslut tagits att efter Trosabussens avtalsperiod låta trafiken bedrivas på kommersiell basis, kan särskilt nämnas vid den samlad bedömning av funktionsområde effektivitet. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen avseende funktionsområde effektivitet sammanfattas som positiv. • Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard. Myndigheten deltar i Svensk Kollektivtrafiks avtalsgrupp i uppdraget att ta fram standardiserade krav för kommande trafikupphandlingar. De nya tekniska system som införs från 2016 bygger på standardkomponenter och öppna gränssnitt. Så här har myndigheten arbetat under 2015: • Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/ eller stråk Med kostnadstäckningsgraden avses den andel av trafikkostnaderna som täcks av biljettintäkter. Totalt uppgår täckningsgraden för 2015, inklusive skolkortintäkter, till 37 procent vilket är marginellt högre än 2014. Det är runt 15 av de totalt närmare 140 linjerna som når en täckningsgrad på cirka 50 procent eller mer. Av de regionala linjerna är det linjerna 715 Nyköping-Oxelösund, 780 Katrineholm-Flen, 820 Eskilstuna–Strängnäs samt 730 Katrineholm-Vingåker som har högst täckningsgrad (mellan 50 och 60 procent). Högst kostnadstäckningsgrad per område ger stadstrafiken i Eskilstuna samt den regionala landsbygdstrafiken. Uppföljning av funktion effektivitet •Intäktsutveckling Biljettintäkterna från allmänheten, det vill säga skolelever exkluderade, uppgick till drygt 110 mnkr vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Intäkter från skolkorten uppgick till närmare 59 mnkr (skolkortsintäkterna i princip oförändrade jämfört med 2014). • Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se avsnitt under Funktion Miljö. • Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under året har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är fortsatt oförändrade gentemot 2013 års nivå. I samband med beslut om upphandling av nya tekniska system har myndighetens direktion fastställt inriktning och principer för ny taxa att börja gälla från införandet av nytt betalsystem. Detta ska skapa ett mer lättförståeligt prissystem med konkurrenskraftig prissättning. Även pris- och produktsortiment för den regionala tågtrafiken utreds för närvarande av MÄLAB. • Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Från sommaren har Trosabussen övergått till att trafikeras på kommersiell basis av Åkerbergs Trafik AB. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 61 39 62 62 28 % Landsbygdslinjer, regionala 38 % 14 % Landsbygdslinjer, lokala 38 % Katrineholm stadstrafik 28 % Nyköping stadstrafik 32 % 28 % Strängnäs stadstrafik 31 % Eskilstuna stadstrafik 46 % 0% 20 % 40 % 60 % Kostnadstäckningsgraden 2015 ligger i samtliga områden under 50 procent, även om man lägger till intäkterna från skolkorten. Täckningsgrad exkl. skolkort 100 % Täckningsgrad inkl. skolkort • Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Inga anmälningar (eller avanmälningar) inkom till myndigheten under 2015. Trosabussen mellan Trosa/Vagnhärad och Stockholm körs sedan sommaren 2015 helt på kommersiella villkor. Därutöver bedriver SJ AB viss kommersiell regional tågtrafik och Swebus viss kommersiell busstrafik med uppehåll i länet. • Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick för 2015 till 2,00 kr (3,85 kr exklusive skolkort). Jämfört med året innan är det en minskning med 7 öre (minskning med 13 öre om man bortser från skolkorten). Den positiva utvecklingen beror på ökat resande. Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 km. 40 80 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 62 63 63 Funktion Regional utveckling • Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten deltar i processen En Bättre Sits i arbetet med att utveckla ny gemensam systemanalys. Under 2015 har myndigheten deltagit i projektgrupper kopplat till MÄLAB:s arbete med ny regionaltågstrafik, Ny Trafik 2017, tillsammans med övriga län. Myndigheten har också utifrån arbetet med upphandling av nya tekniska system arbetat för möjligheten att skapa interoperabilitet mellan Sörmlands och Stockholms biljettsystem. Funktionsmål för regional utveckling: Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Sörmland som län är starkt knutet till angränsande län i Östra Mellansverige, i synnerhet Stockholms län med mer än 50 procent av den dagliga pendlingen över länsgräns. För Sörmlands regionala utveckling är den samlade bedömningen för perioden positiv i och med de avgörande beslut som tagits kopplat till Trafikplan 2017. Något som förväntas ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen. Uppföljning av målet regional utveckling • Arbetspendlingens utveckling Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bland annat av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. I nästan samtliga kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2014 (statistik för 2015 erhålls först 2017) vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. De senaste åren tycks dock denna utveckling har bromsats upp. Bidragande orsaker kan vara kvalitetsproblemen i tågtrafiken men eventuellt även att tillgången till lediga bostäder för utflyttare från Stockholm inte är lika stor som tidigare. Så här har myndigheten arbetat under 2015: • Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och i Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Under året har ett projekt bedrivits tillsammans med Regionförbundet med avsikt att identifiera och på sikt utveckla våra större bytespunkter. Kommun Andelen inpendlare av dagbefolkningen 2 2014 2006 Andelen utpendlare av nattbefolkningen 3 2014 2006 Eskilstuna 15 % 14 % 17 % 15 % Flen 26 % 24 % 35 % 33 % Gnesta 26 % 25 % 56 % 55 % Katrineholm 23 % 21 % 24 % 23 % Nyköping 21 % 19 % 25 % 24 % Oxelösund 43 % 37 % 40 % 34 % Strängnäs 21 % 19 % 44 % 42 % Trosa 29 % 27 % 52 % 51 % Vingåker 29 % 25 % 44 % 39 % Länet totalt (pendlare över kommun- och länsgräns) 21 % 19 % 29 % 27 % 9% 8% 18 % 17 % Enbart pendlare över länsgräns 2 Definition dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet) 3 Definition nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 63 41 64 64 Strängnäs–Läggesta-Södertälje C (linje 841) trots något förbättrat utbud under 2015, färre än 10 dubbelturer. Det finns dock ytterligare förbindelser mellan orterna med tåg, men det kräver ett byte i Södertälje Syd. Rent generellt kan sägas att pendlingen till Södertälje C sticker ut negativt genom lågt utbud och/eller restidskvot, trots den omfattande pendlingen dit. Genom trafikförändringar i december 2014 har en del ”bubblor” flyttats åt rätt håll, det gäller främst genom ökat turutbud på linje 841 Strängnäs-Läggesta-Södertälje C samt kortare restid (fler direktbussar) på linje 802 Trosa–Vagnhärad–Södertälje C. • Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Utbud och restid är viktiga faktorer för beskrivningen av trafikens attraktivitet. Hög turtäthet och korta restider öppnar för daglig pendling, därmed ökar antalet arbetsplatser som kan nås från respektive ort. Men också för tillgången till högre utbildning spelar bra buss- och tågtrafik en viktig roll. Diagrammet visar att turutbudet på de allra flesta förbindelserna uppgår till minst 10 dubbelturer, vilket anses vara en undre gräns för att möjliggöra arbetspendling. Av de i diagrammet redovisade större stråken har enbart relationen i Nyköping-Oxelösund p.g.a stakt avvikande värden utanför diagrammet: 1900 pendlare, restidskvot 2,5 samt 55 dubbelturer Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12. > motsvarar 1 000 pendlare 30 > motsvarar 100 pendlare Vagnhärad–Södertälje C 25 Trosa-Södertälje C Flen–Katrineholm Utbud i antal dubbelturer Gnesta–Södertälje C Strängnäs–Stockholm C 20 Kholm– Eskilstuna–Strängnäs Norrköping Eskilstuna–Sthlm Eskilstuna-Nyköping Eskilstuna–Västerås Läggesta– Sthlm Nyköping-Katrineholm Trosa-Stockholm Nyköping–Flen 15 EtunaKungsör Vagnhärad– Sthlm Gnesta–Nyköping E-tuna–Flen EskilstunaSödertälje C Nyköping-Trosa/Vagnh. Nyköping–Norrkp. Nyköping-Södertälje C Nyköping–Sthlm 10 Katrineholm-Södertälje C Vingåker-Kholm Gnesta-Sthlm Katrineholm-Stockholm C Läggesta-Södertälje C Strängnäs-Södertälje C 5 0 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 restidskvot Diagrammet visar antalet dubbelturer (=turer per vardag och riktning) och restidskvoten (=restid kollektivtrafik delad genom restid bil) mellan för arbetspendlingen viktiga tätorter. Generellt kan sägas att relationer som i diagrammet ligger långt ner (=relativt få turer) och till höger (=dålig restidskvot) bör prioriteras i myndighetens arbete med att skapa en mer attraktiv trafik, det gäller framför allt dem med större bubblor (=stor arbetspendling). En fingervisning av den totala attraktiviteten ges av bubblornas färgsättning. Anm. Finns flera färdsätt har det i redovisningen av restidskvot och utbud endast tagits hänsyn till det snabbaste färdsättet (anses vara förstahandsvalet). Exempel: Utöver 10,5 dubbelturer med tåg mellan Vingåker och Katrineholm 42 (som redovisas ovan) körs många dubbelturer med buss som dock ej redovisas på grund av relativt lång restid. För relationen Trosa– Stockholm C anses Trosabussen (med byte i Liljeholmen) vara förstahandsvalet, från Vagnhärad till Stockholm däremot tåget. Notera också kommentaren i diagrammet om att relationen Nyköping–Oxelösund inte kan redovisas där på grund av att värdena för restidskvoten (2,5) och turutbudet (55) sticker ut alldeles för mycket. Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12, uppgifter om restid och utbud för 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 64 1,8 65 65 Årets arbete med intern kontroll system vilket sammantaget syftar till att säkerställa och CERTIFIKAT öka verksamhetens kundoch intressentnytta. I enlighet med myndighets rutin för intern kontroll har interna revisioner skett under november och december 2015. I samband med detta arbete har de interna revisorerna, utifrån upprättad revisionsplan, kontrollerat att myndighetens ledningssystem överensstämmer med dels såväl kraven i ISO 9001 och dels de krav organisationen har fastställt. Myndigheten har efter de slutförda interna revisionerna även genomfört ledningens genomgång. Myndighetens arbete med intern kontroll under året har sammantaget utvisat att verksamhetens arbete med styrdokument, processer och rutiner samt säkerställande av att dessa efterlevs har gått framåt. Myndigheten behöver dock fortsatt arbeta med detta samt därtill säkra organisationens kännedom om desamma. Årets arbete med intern kontroll har utgått från den beslutade internkontrollplanen, vilken syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Genom en god intern kontroll skapas förtroende för verksamheten. Intern kontroll påverkar alla delar av organisationen, och är inte begränsad till uppföljning av ekonomi, utan ingår som en del av myndighetens system för styrning och ledning. I enlighet med myndighets internkontrollplan samt rutin för intern kontroll har interna revisioner skett såväl under våren som under hösten 2015, den 10 mars respektive den 12 och den 17 november. I samband med dessa revisioner har de interna revisorerna kontrollerat de i internkontrollplan beslutade granskningsområdena samt därtill upprättat handlingsplaner. Därutöver har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under året även fullföljt processen gällande certifiering i enlighet med ISO 9001, vilket har resulterat i att myndigheten certifierades den 23 september. Som en följd av detta styrs, stödjs och uppföljs myndighetens verksamhet utifrån ett sammanhållet lednings- Härmed intygas att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Nyköping, Eskilstuna har ett ledningssystem som uppfyller kraven enligt ISO 9001:2008 avseende Upphandling, samordning och försäljning av, samt kundservice och kommunikation om, kollektivtrafik i Sörmlands län. Certifikatet är giltigt förutsatt att Qvalify AB:s certifieringsbestämmelser följs. Jönköping 2015-09-23 Carina Björsell På uppdrag av Qvalify AB Cert no. 2113 Giltigt t o m 2018-09-15 www.qvalify.se Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 65 43 66 66 Verksamhetens förväntade utveckling Som en metod för att uppnå samhällsnyttomål om ökad sysselsättning och ökad utbildningsnivå kommer verksamheten att efterfrågas i än ökad omfattning. Tillsammans med regionbildning och regionförstoring kommer kollektivtrafikens gränser att bli än färre. I den tidiga förväntade utvecklingen, redan under 2016, kommer myndigheten sannolikt få en ny förbundsordning omfattande ett ökat kompetensområde. Genom det nya, och i Sörmland successivt utvecklade, regionala organisatoriska upplägget där myndigheten har fått ansvar även för vissa uppgifter för den särskilda kollektivtrafiken, och den följande, för det utökade uppdraget, anpassade interna organisationen, gör att vi nu har fler verktyg för att fortsätta utveckla samordning av kollektivtrafiksystemet för resande i, samt till och från, Sörmland. De kommande åren kommer ytterligare successiv förflyttning att ske, från nyttan av det samlade trafiksystemet till nyttan för medborgarna, där resmöjligheter för medborgarna är det centrala i myndighetens uppdrag och erbjudande. Utöver de av medlemmarna redan givna utökade uppdragen kan volymen förändras genom att fler medlemmar ansluter sina skolskjutsupphandlingar och riksfärdtjänstuppdrag till myndigheten. Det nya samlade Servicecenter som, för såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken, hanterar bokningar av och samordnar resor samt tillhandahåller annan kundservice kommer vid tillfälle i närtid utökas med verkställighet av tidigare beslutat uppdrag från Strängnäs kommun. Verksamheten i Servicecenter är helt ny och varefter erfarenheter dras kommer såväl kvalitetsmålen för verksamheten som utveckling av verksamheten att ske. En sannolik inriktning är att regler och taxor, med full hänsyn till respektive fullmäktigeförsamlings suveränitet i frågorna, anpassas till regionala övergripande mål om tillgänglig, attraktiv och effektiv kollektivtrafik inom den särskilda kollektivtrafiken men även mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Det nya samlade Servicecenter har även trafikledningen för den särskilda kollektivtrafiken inom myndighetens uppdrag. I detta ingår såväl den direkta kontakten med varje förare som dirigering av trafiken. Genom att Servicecenter via telefon har dygnetrunt-öppet har även tillgängligheten till kundservice för den allmänna kollektivtrafiken nyligen utökats. Den förväntade utvecklingen här är att nöjdheten med den allmänna kollektivtrafiken ökar genom att vi genom Servicecenter har fler möjligheter att intervenera vid störningar i trafiken. De nya tekniska systemen som driftsätts från den 1 oktober 2016 tillsammans med förändring i innevarande affärsvillkor, zonstruktur, produktsortiment 44 och prissättning (Sörmlandstaxa) samt skolkortsmodell leder även dessa ambitionsmässigt till ökad nöjdhet med kollektivtrafiken. En ny skolkortsmodell har i avsikt att fortsätta hålla trafiksystemet samordnat och effektivt samt öka tilltron till modellen och köpa skolkort och på så sätt använda trafiken. Att vi går från dagens cirka 250 zoner för prissättning till ett zonsystem med åtta zoner förenklar på så sätt att det blir lättare att förstå hur man kan, och får, resa. Den förmodade prissänkningen på länskortet sker även den i syfte att få fler att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Förändringarna innebär även risker. De tydligaste är följsamhet till de kalkylerade ekonomiska konsekvenserna (påverkan på budget) och medborgarnas mottagande av förändringarna. De nya tekniska systemen innebär även realtidsinformation för all busstrafik i länet med tillhörande kundgränssnitt vilket i sig möter det område där nöjdheten nu ligger som lägst, information vid oplanerade och planerade störningar. Även tillgängligheten till busstrafiken ökar genom implementeringen. Vad gäller kundgränssnitten så pågår satsningar och generell modernisering av våra digitala kanaler. Först ut var en ny hemsida, som lanserades i början på 2016 och kommer att utvecklas utifrån förändrade förutsättningar och behov. När de nya tekniska systemen implementeras, Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 66 67 67 • Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). kommer sidan att bli rejält mycket mer levande med trafikinformation i realtid och e-handel. Arbetet med revidering av myndighetens regionala trafikförsörjningsprogram som har påbörjats planeras slutföras under tidiga 2017. I detta ska de första konturerna för myndighetens verksamhet kring 2030 skönjas. I anslutning till revideringen tas även nya och/eller uppdaterade mål för myndighetens verksamhet fram med stark koppling till de nationella transportpolitiska målen och den genom Sörmlandsstrategin antagna visionen och de regionala målen. I detta är även det genom processen En Bättre Sits formulerade Inriktning för storregional trafik 2030 en viktig utgångspunkt. I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är, utöver ovan, genom utredning vissa andra slutsatser sedan tidigare dragna och med utgångspunkt ur nedan rekommendationer kommer fortsatt utredning och analys företas som grund för fortsatta beslut och finnas som utgångspunkt i det kommande trafikförsörjningsprogrammet. Sörmland har identifierats att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem. Genom utredning har myndigheten rekommenderats att: • Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. • Utreda möjligheterna för och i mindre skala testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, till exempel hyrcyklar, hyrbilar, hållplatsfria minibussar med mera, kan integreras och erbjudas helt eller delvis avgiftsfritt. • Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Under 2017, i och med att Citybanan invigs, börjar det nya regionaltågssystemet att ta form med tillhörande nya affärsvillkor, zonstruktur, produktsortiment och prissättning (Mälardalstaxa) vilka planeras Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 67 45 68 68 blir aktuell där Sörmland ingår, är följden för myndiglanseras under hösten 2017. Nya tågfordon planeras heten att den inkorporeras i den nya regionala eller att successivt införas från 2018 och med dessa följer storregionala organisationen. Internt i länet behöutökad tågtrafik på våra banor med fler avgångar ver myndigheten tillsammans med övriga regionala och kortare restider. I skrivande stund arbetas med aktörer fortsätta hålla och utveckla ett samordnat övergångsavtal för tågtrafiken att gälla från det att och samverkande arbetssätt som överbryggar den nuvarande TiM-avtal löper ut i december 2016. innevarande regionala uppdelningen. Sörmland har en stor roll i MÄLABs arbete genom en Sverigeförhandlingens uppdrag att förhandla om utlöst option i upphandlingen av ovan nämna teken ny generation järnväg och annan infrastruktur niska system, här för den storregionala tågtrafiken. för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett Det kan även vara så att Sörmland genom Servicehållbart resande intensifierades i början av 2016. I center tillhandahåller kundservice för resenärer i den denna ingår bland annat byggande av nya stambanor storregionala tågtrafiken. Såväl Sörmlandstaxan som från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Mälardalstaxan är föremål för formella beslut under Malmö och den sedan tidigare beslutade infrastruk2016 och är beslutad först när likalydande beslut har tursatsningen Ostlänken ingår som en del i det evenfattats såväl i direktionen för Sörmlands Kollektivtratuella höghastighetssystemet. Sverigeförhandlingen fikmyndighet som i de tio fullmäktigeförsamlingarna har genom bud inlett förhandlingar bland annat kring i Sörmland. För Mälardalstaxans legalitet ska även stationslägen Vagnhärad, Nyköping och Skavsta. samtliga Sörmlands grannlän fatta beslut i sina resOstlänken kommer ha hög påverkan på Sörmlands pektive landstings- eller regionfullmäktige. framtida tillväxt i en allt mer växande geografi och Från 2019 och framåt kommer flera av våra stora de snabba regionaltågen som kommer att trafikera trafikavtal i busstrafiken att löpa ut och kravspecifikabanan till och från Stockholm ger förutsättningar för tionerna i nya avtal är avgörande för medborgarnas ökad tillväxt bland annat genom arbetsmarknadsinställning till kollektivtrafiken. I dessa är förnybara utvidgning. Ostlänken är en kapacitetsförstärkning bränslen fortsatt ett givet krav och även kravställning för hela järnvägssystemet och kommer fungera som ger en hög och jämn kvalitet i bemötande och avlastande för övriga banor. övriga tjänster. I arbetet I ett perspektiv bortom 2035 kommer även innevarande ”Den interna organisationen på kommer behov av ökad kagränssnitt mellan mynmyndigheten kommer under 2016 pacitetet från dighet och trafikföretag inrikta sig på konsolidering av såväl Järna och in mot Stockholm att lyftas, värderas och uppdraget som organisationen i sig.” att behöva mötas. eventuellt anpassas till nya Den interna organisatiobehov och i riktning för nen på myndigheten kommer under 2016 inrikta sig ökad måluppfyllelse. Så även avtalens längd kopplat på konsolidering av såväl uppdraget som organitill möjligheten att under avtalsperioden utifrån nya sationen i sig. Den nya organisationen som trädde och ännu inte identifierade behov göra förändringar. i kraft under hösten 2015 kommer under närmasÄven de kortare avtalen för Serviceresor kommer att te året förfinas i syfte att effektivt leverera enligt ånyo behöva kravställas i spannet 2020-2022, och uppdrag och med medarbetare som mår bra och här bör övervägande göras om på vilka sätt vi framökänner meningsfullhet. Myndigheten har ett långver skapar konkurrenskraft, stabilitet och inflytande i siktigt strategiskt uppdrag att skapa förutsättningar och över trafiken. Ett sätt kan vara att ha rådighet när för och utveckla kollektivtrafiken samtidigt som vi det gäller specialfordon och möjligen införskaffa en har en omfattande minutoperativ driftverksamhet. viss andel av dessa. Båda siktena är lika viktiga och behöver fungera som Frågan kring framtida regionbildning är i skrivande kommunicerande kärl utan att ha direkt inverkan på stund synnerligen högaktuell. Två av våra grannlän varandra. bildade också vid ingången till 2015 regioner inom Myndigheten har under året nästan fördubblat ramen för befintliga länsgränser. Oaktat av framtisin medarbetarstyrka. Under kommande år kommer da administrativa gränser och organiseringsformer denna tillväxt att stanna av. Introduktionen av och är det för Sörmland viktigt att fortsätta utgå från omsorgen om såväl nya som tidigare anställda medden administrativa indelningens allt mer minskade arbetare behöver prioriteras för att myndigheten ska betydelse för medborgarnas vardag och rörlighet. En klara en god kompetensförsörjning och hålla kvar vid nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansin höga frisknärvaro och i övrigt uppnå de målsättsverige är för Sörmland avgörande för vår utveckling ningar för medarbetarperspektivet som fastställts. och kommer behöva förstärkas ytterligare framgent. Sammantaget är myndighetens förväntade utTrafiksystemet och möjligheterna att resa måste fortveckling att verksamheten även fortsatt uppnår god sätta planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del måluppfyllelse. av en växande Stockholms- Mälardalsregion. För det fall Sörmland bildar region, eller att en ny storregion 46 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 68 69 69 VÅRA RÄKENSKAPER Här finns information om myndighetens resultaträkning, balansräkning, redovisning av drift, kassaflöden med mera. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 69 47 70 70 Finansiell redovisning Driftredovisning Intäkter (tkr) Budget 2015 Utfall 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse utfall – budget % Intäkter från medborgarna 109 037 114 157 112 582 4,7 % 108 730 110 279 110 767 1,4 % Biljettintäkter landsbygd 59 950 61 003 61 129 1,8 % Biljettintäkter stadstrafik 48 780 49 276 49 638 1,0 % 307 3 878 1 815 1 162,3 % 307 307 305 0,0 % 3 571 1 510 556 578 528 792 555 362 –5,0 % 497 038 468 712 497 038 –5,7 % 59 540 60 080 58 324 0,9% 665 615 642 949 667 944 –3,4 % Varav Biljettintäkter Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort Summa intäkter Tabellen fortsätter på nästa sida 48 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 70 71 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 71 Budget 2015 Utfall 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse utfall – budget % 33 675 27 881 33 424 –17,2 % 18 563 16 060 18 077 –13,5 % 5 156 5 552 7 630 7,7 % 951 943 934 –0,8 % Varav Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier 42 56 15 31,7 % Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 2 087 2 006 2 038 –3,9 % Övrigt kontorsrelaterat 6 876 3 264 4 730 –52,5 % 37 591 35 963 35 599 –4,3 % 9 907 10 924 8 773 10,3 % Trafikrelaterade kostnader Varav Tekniska system 8 807 7 236 8 565 –17,8 % Infrastrukturkostnader (depåer mm) Försäljningskostnader –1 538 – 1 841 –1 500 19,7 % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 20 415 19 644 19 761 –3,8 % 594 349 579 103 588 150 –2,6 % Landsbygd buss 305 966 298 610 302 600 –2,4 % Stadstrafik 163 699 158 187 160 436 –3,4 % 123 177 120 851 123 694 –1,9 % 1 507 1 453 1 420 –3,6 % 665 615 642 947 657 173 –3,4 % 0 2 10 770 Trafikkostnader Varav Tåg Anropsstyrd trafik Summa kostnader Årets resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 71 49 72 Särskild kollektivtrafik belopp i tkr 72 Budget 2015 Utfall 2015 Prognos 2 2015 Avvikelse utfall – budget % 2 126 2 106 2 080 –0,9 % Tekniska system 619 859 838 38,7 % Försäljningskostnader 255 0 55 – 100,0 % Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken Förvaltningskostnader Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader Serviceresor 48 300 0 0 –100,0% 6 153 0 0 – 100,0% Årets resultat – 57 452 – 2 965 – 2 973 Eskilstuna Station360 belopp i tkr Budget 2015 Utfall 2015 Prognos 2 2015 Skolskjuts Nyköping Intäkter 1 795 1 761 1 744 –1,9 % Förvaltningskostnader 2 303 2 458 2 384 –83,5 % 269 197 209 –26,5 % –46,1% Tekniska system Försäljningskostnader Årets resultat 50 Avvikelse utfall – budget % 269 145 197 – 1 046 – 1 039 – 1 046 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 72 73 73 Resultaträkning och Balansräkning Belopp i tkr Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Budget Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2014 2015 RESULTATRÄKNING (tkr) Verksamhetens intäkter 1 194 204 191 800 194 251 191 810 184 071 Verksamhetens kostnader 2 –668 282 –640 798 –663 086 –636 10 – 746 781 Avskrivningar 5 –294 –944 –4 330 –4 805 -310 –474 372 –449 942 – 473 165 – 449 103 –563 019 472 936 450 246 472 936 450 246 557 431 1 900 456 –1 104 719 –463 –759 –457 –780 –5 2 2 –688 467 1 Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag 3 Övriga bidrag Finansiella intäkter 4 875 5, 6 Finansiella kostnader Årets resultat BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella 4 8 273 712 39 289 31 055 Finansiella 5 40 150 40 150 1 200 1 202 48 423 40 862 40 489 32 257 74 693 170 410 74 587 170 343 S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar 7 Kassa/bank 8 89 684 148 689 278 794 155 763 S:a omsättningstillgångar 164 377 319 099 353 380 326 106 S:A TILLGÅNGAR 212 800 359 961 393 870 358 362 39 051 39 049 38 660 38 888 2 2 -688 467 39 051 39 049 38 660 38 888 785 399 785 399 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner 9 Skulder Kortfristiga skulder 172 964 320 513 354 425 319 075 S:a kortfristiga skulder 172 964 320 513 354 425 319 075 S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 212 800 359 961 393 870 358 362 10 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 11 Inga Inga Inga Inga 1 909 091 Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 73 51 74 74 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2015 2014 Samlad Redovisning 2015 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster 2 2 – 688 804 Avskrivningar 294 944 4 330 4 469 Avsättning 386 253 386 253 Vinst försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -10 683 1 199 4 029 5 515 99 594 –108 993 103 859 –113 838 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning(–)minskning(+) kundfordringar Ökning(–)minskning(+) fordringar –3 877 13 822 176 084 –59 577 –143 137 56 914 –141 330 131 676 Ökning(+)minskning(–) övriga kortfristiga skulder –4 412 90 161 –7 049 90 572 Kassaflöde från den löpande verksamheten -51 149 53 103 135 593 54 348 Ökning(+)minskning(–) leverantörsskulder Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar – 60 – 7 856 – 6 929 –246 –12 563 –60 15 2 15 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 10 –7 856 – 291 – 12 562 – 6 964 – 59 005 52 812 123 031 47 384 148 689 95 877 155 763 108 379 89 684 148 689 278 794 155 763 Finansieringsverksamheten Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 52 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 74 75 75 Noter Noter, belopp i tkr Not 1 Not 2 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning 2015 2014 2015 2014 194 204 191 800 194 251 191 810 Biljettintäkter 110 279 105 851 110 279 105 851 Skolkortsintäkter 60 080 60 372 60 080 60 372 Övrigt 23 846 25 577 23 892 25 587 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 668 282 640 798 663 086 636 108 Trafikkostnader 579 103 565 3s08 579 103 565 308 89 179 75 490 83 983 70 800 13 989 11 782 13 989 11 782 5 506 4 297 5 506 4 297 Medlemsbidrag 472 936 450 246 472 936 450 246 Landstinget Sörmland 231 420 214 043 231 420 214 043 94 697 88 146 94 697 88 146 9 826 11 958 9 826 11 958 Övriga kostnader varav löner och ersättningar sociala avgifter Not 3 Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun 12 994 12 416 12 994 12 416 Katrineholms kommun 20 163 22 764 20 163 22 764 Nyköpings kommun 52 704 51 357 52 704 51 357 2 752 2 918 2 752 2 918 Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Not 4 30 407 28 658 30 407 28 658 Trosa kommun 9 123 9 536 9 123 9 536 Vingåkers kommun 8 849 8 449 8 849 8 449 432 712 39 289 31 056 36 077 36 077 36 077 36 077 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffninsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning –43 –43 36 034 36 077 36 034 36 077 –36 034 –35 983 –36 034 –35 983 –94 –370 –94 –370 Redovisat värde vid årets slut 94 94 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 75 53 76 76 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning 2015 2014 2015 2014 977 977 1 792 1 912 977 977 1 792 1 792 –977 –944 – 1 792 –1 717 –33 –396 –76 –411 Bilar och andra transportmedel Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp medel varav årets avskrivning –120 Redovisat värde vid årets slut 33 76 Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 1 446 1 446 1 446 1 446 Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annans fastighet 1 446 1 446 1 446 1 446 –1 446 –1 446 –1 446 –1 446 varav årets avskrivning –25 –25 Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 942 697 31 993 30 169 1 246 4 493 1 824 943 942 36 486 31 993 Ack avskrivningar övr mask o inventarier –511 –357 –26 038 –23 324 varav årets avskrivning –154 –153 –2 715 –2 833 432 586 10 448 8 669 Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slut Pågående arbeten Ingående värde Redovisat värde vid årets slut 7 842 8 057 Fastigheter i Länstrafiken Ingående anskaffningsvärde Ack avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut 54 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 76 8 411 8 411 –1 346 –1 009 -336 -336 7 065 7 402 77 77 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2015 2014 Samlad Redovisning 2015 2014 57 319 57 319 57 319 57 319 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark –53 236 – 52 796 varav årets avskrivning –440 –515 Redovisat värde vid årets slut 4 083 4 523 13 153 13 153 Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut 13 153 13 153 –8 255 –8 182 –73 –69 4 898 4 971 25 090 19 955 Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 5 135 Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning Not 5 25 090 25 090 –20 351 –19 768 varav årets avskrivning –583 –155 Redovisat värde vid årets slut 4 738 5 322 Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100 % 39 000 39 000 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 77 55 78 78 Noter, belopp i tkr Not 6 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Andelar i intresseföretag Transitio AB Samlad Redovisning 2015 2014 2015 2014 Antal Kvotvärde belopp i kr Bokfört värde Bokfört värde Bokfört värde Bokfört värde 10 000 100 1 000 1 000 1 000 1 000 90 90 90 90 50 50 60 60 Mälardalstrafik AB Länstrafiken i Mälardalen AB Samtrafiken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Förening 18 5 000 500 100 30 2 000 1 1 500 60 60 2 Summa 1 150 1 150 1 200 1 202 Länstrafiken Sörmland AB har under räkenskapsåret 2015 sålt sitt innehav i Bussgods Ekonomisk Förening. Not 7 Omsättningstillgångar 74 693 170 410 74 587 170 343 Kundfordringar 52 123 151 718 52 136 151 718 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 207 12 665 13 421 15 519 8 362 6 028 9 030 3 106 Övriga kortfristiga fordringa Not 8 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har 25 000 tkr i kredit. Not 9 Avsättningar Ingående avsättning 399 146 399 146 Nyintjänad pension 303 200 303 200 8 3 8 3 Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 10 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Not 11 75 50 75 50 785 399 785 399 172 964 320 513 354 425 319 075 56 098 199 235 238 657 200 515 116 866 121 278 115 768 118 561 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelse AB Transitio 56 1 909 091 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 78 1 909 091 79 79 Redovisningsprinciper Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: • • • • Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisningen. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. Maskiner och inventarier 10–12 % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2–4 % Markanläggningar 3,5–5 % Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före 1998. Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar i den sammanställda redovisningen och målsättningen är att kunna tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med 2015. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 79 57 80 80 Revisionsberättelse Revisorerna i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Till: Fullmäktige hos respektive medlem: Eskilstuna kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Flens kommun Katrineholms kommun Oxelösunds kommun Trosa kommun Landstinget Sörmland. Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (org. nr 222000-2931). Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamheten, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. 58 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 80 81 81 Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt, i allt väsentligt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionens ledamöter samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade revisionsskrivelser och rapporter. Nyköping den 21 mars 2016 Gustaf Wachtmeister Marita Bengtsson Leif Jilsmo Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna: De sakkunnigas rapporter (nr 1-3) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet/ Sörmlandstrafiken 81 59 82 82 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 82 83 83 83 84 84 84 85 85 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2015 85 86 86 Innehåll 1. Inledning ........................................................................................................................3 2. Förbundets resultat- och balansräkning .....................................................................4 2.1. Resultaträkning samt prognos ..................................................................................4 2.2. Balansräkningen.......................................................................................................4 3. Bolagets resultat- och balansräkning ..........................................................................5 3.1. Resultaträkning ........................................................................................................5 3.2. Balansräkningen.......................................................................................................6 4. Sammanställd redovisning ...........................................................................................7 5. Kommentarer till årsredovisningen .............................................................................7 5.1. Förbundets årsredovisning .......................................................................................7 6. Bokslutsprocess 2015...................................................................................................8 7. Sammanfattande slutsatser av årets revision .............................................................8 86 2 87 87 1. Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sörmlands läns kollektivtrafikmyndighet har vi granskat årsbokslutet samt årsredovisningarna för förbundet och för dess helägda dotterbolag, Länstrafiken Sörmland AB, med avseende på verksamhetsåret 2015. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen, kommunala redovisningslagen samt god revisionssed i Sverige. Vad gäller bolaget har granskningen utförts med utgångspunkt från aktiebolagslagen samt årsredovisningslagen. Syftet med denna rapport är främst att ge förbundets förtroendevalda revisorer information om årsbokslutet 2015, samt att redovisa de väsentligaste noteringarna som framkommit vid granskningen av bokslutet och årsredovisningen. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. Granskningen har omfattat följande områden: Årsredovisning: ü ü ü ü Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter/Tilläggsupplysningar Allmänna granskningsåtgärder: ü Verifikationsgranskning ü Kontroll av inbetalning av skatter och avgifter ü Genomgång av beslut i protokoll 87 3 88 88 2. Förbundets resultat- och balansräkning Vi har granskat årsredovisningen per 31 december 2015 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen. 2.1. Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 december 2015 ett positivt resultat om 2 tkr (2 tkr). Budgeten för helår uppgår till 1 tkr. Eventuella överskott återbetalas till medlemmarna och justeras i samband med respektive årsbokslut. Medlemsbidragen uppgår till 473 mkr i jämförelse med föregående år om 450 mkr, vilket hänför sig till en växande verksamhet. Budgeten för 2015 uppgick till 557 mkr. Förklaringen till den kraftiga avvikelsen är avbruten upphandling av transportörsavtal för serviceresor, vilket även medfört lägre trafikkostnader. Verksamhetsintäkterna uppgår till 194 mkr i jämförelse med 192 mkr föregående år, och budgeterades till 184 mkr. Avvikelsen mot budget hänför sig till viten som det ej budgeteras för samt ökade biljettintäkter på grund av ökat resande. Verksamhetsintäkterna uppvisar en marginell ökning jämfört med föregående år där biljettintäkterna i likhet med föregående år ökar. Verksamhetens kostnader uppgår till 668 mkr i jämförelse med 641 mkr föregående år, vilket framför allt är hänförligt till en utökad och växande verksamhet, med främst utökat antal anställda och utökade trafiktjänster. De finansiella intäkterna uppgår till 1 900 tkr i jämförelse med 456 tkr föregående år, vilket är hänförligt till att i år har en utdelning från dotterbolaget (Länstrafiken) erhållits. Föregående år ingick en ränteintäkt från bolaget om 459 tkr som var bokförd som fordran och intäkt gentemot bolaget. Denna var dock ej verifierbar och fordran har korrigerats i årets bokslut mot finansiella kostnader. De finansiella kostnaderna uppgår till 463 tkr där 459 tkr avser en korrigering av fordran från föregående år, se stycket ovan. Vår bedömning är att det redovisade resultatet ger en rättvisande bild, i allt väsentligt, av myndighetens verksamhet med avseende på perioden 1 januari till och med den 31 december 2015. 2.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under året har förbundet investerat i ett nytt biljettsystem BRUS uppgående till 7 842 tkr. Då projektet fortfarande är pågående per balansdagen kommer avskrivningar först att påbörjas efter att projektet är slutfört. Gällande övriga materiella anläggningstillgångar så har det bokförda värdet minskat vilket beror på räkenskapsenliga avskrivningar. Det noteras att förbundet inte har uppdelat materiella anläggningstillgångar i komponenter fullt ut. Förbundet bör dock ta kravet om komponentredovisning i beaktande vid framtida investeringar, om så skulle bli nödvändigt. 88 4 89 89 Finansiella anläggningstillgångar Ingen förändring jämfört med föregående år. Posten avser andelar i Länstrafiken Sörmland AB, AB Transitio, Mälardalstrafik AB samt Samtrafiken i Sverige AB. Nedskrivningsbehov bedöms inte föreligga. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 95 717 tkr jämfört med föregående år. Minskningen förklaras huvudsakligen av att fordran på Landstinget i år har betalts i december jämfört med föregående år då den låg kvar över balansdagen och betalades först i januari. Posten avser medfinansiering av Citybanan. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 89 684 tkr (148 689 tkr) i bokslutet, vilket innebär en minskning med 59 005 tkr jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av att leverantörsskulderna har minskat med 143 137 tkr och kundfordringarna har minskat med 99 607 tkr. Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och uppgår till 785 tkr i jämförelse med 399 tkr förgående år, vilket förklaras av ett ökat åtagande då antalet anställda ökat. Det totala åtagandet har verifierats mot externa underlag. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med föregående år, 172 964 tkr i jämförelse med 320 513 tkr. Förändringen hänför sig främst till minskade leverantörsskulder med 143 137 tkr, vilket i sin tur hänför sig till ovan nämnda medfinansiering av Citybanan. Vi har utfört avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits. 3. Bolagets resultat- och balansräkning 3.1. Resultaträkning Bolagets intäkter avseende hyror är i nivå med föregående år. Övriga intäkter har minskat med 114 tkr jämfört med föregående år, posten avser ytterligare fakturering för el, städ och reparationsarbeten. Övriga externa kostnader uppgår till 2 684 tkr och har minskat med 657 tkr i jämförelse med föregående år. Posten avser främst tomträttsavgäld samt reparationer och underhåll av både inventarier och fastigheter. 89 5 90 90 Avskrivningarna uppgår till 3 699 tkr, vilket är en ökning med ca 175 tkr i jämförelse med föregående år. Bolaget har i flera fastigheter investerat i ny-/omkonstruktioner rörande tankningsanläggningar inför övergång till fossila bränslen i depåerna, samt även en större ombyggnation avseende ventilation- och värmesystem i bussdepån Flen. Ränteintäkterna och räntekostnaderna är i nivå med föregående år. 3.2. Balansräkningen Fastigheternas bokförda restvärden har minskat i takt med avskrivningar enligt plan. Inga ytterligare aktiveringar har gjort under verksamhetsåret. Posten maskiner och inventarier har ökat på grund av nyanskaffningar, bland annat rörande nytt ventilation-/värmesystem till bussdepån i Flen samt om-/tillbyggnad av tankningsanläggningar hos flera depåer vilken är en anpassning för övergången till bruk av fossila bränslen (som nämnts tidigare). Avskrivningar har gjorts enligt plan. Fler inventarier har anskaffats under året än de som blivit helt avskrivna, vilket gör att årets avskrivningar är något högre i jämförelse med föregående år. Aktier och andelar i intresseföretag har minskat till följd av en avyttring av en medlemsinsats i Bussgods ek förening. Transaktionen har avstämts mot överlåtelseavtal. Kundfordringarna har minskat med 1 878 tkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på att föregående år fanns en stor koncernintern fordran bokförd per bokslutsdagen som avsåg vidarefakturering av el, städ och reparationer. Vidarefakturering av detta har skett löpande i under år 2015. Fordringar hos koncernföretag har minskat med 180 717 tkr i jämförelse med föregående vilket beror på en reglering i slutet av året. Fordran avsåg medfinansiering av Citybanan enligt avtal. Posten per bokslutsdagen avser en koncernintern fordran avseende inlåningsränta. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i nivå med föregående år, avser tomträttsavgälder kvartal 1 år 2016. Bankmedel uppgår till ca 189 109 tkr vilket är en ökning med 182 036 tkr jämfört med föregående år. Detta bedöms vara rimligt med tanke på regleringen/inbetalningen av den koncerninterna fordran, se ovan. Leverantörsskulderna uppgår i årsbokslutet till 183 377 tkr, är i nivå med föregående år. Avser främst medfinansieringen från Trafikverket till Citybanan vilken har utbetalats per januari 2016. Övriga skulder avser momsskuld föregående år vilket är en fordran i år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har ökat med 300 tkr i jämförelse med föregående år. Beloppet avser en reservering avseende åtgärder/konvertering på de fem bussdepåerna i Sörmland, Flen, Katrineholm, Vingåker, Trosa samt Nyköping inför övergången till fossilt bränsle (RME) enligt avtal. 90 6 91 91 Vår granskning har omfattat avstämningar mellan huvudboken och verifierande underlag. Stickprovsvis granskning av väsentliga förändringar och poster har utförts mot underlag. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har noterats. 4. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning (Koncernredovisning) Årsredovisningens finansiella avsnitt omfattar en sammanställd redovisning som omfattar förbundet och bolaget. I förvaltningsberättelsen presenteras en övergripande analys av koncernens utfall för perioden. Vi har granskat den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga felaktigheter. Vår övergripande bedömning Efter vår granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning är det vår bedömning att förbundets och bolagets resultat och ställning ger en rättvisande bild av verksamheten per den 31 december 2015. 5. Kommentarer till årsredovisningen 5.1. Förbundets årsredovisning Vi har granskat förbundets årsredovisning för verksamhetsåret 2015. I granskningen har vi beaktat att god redovisningssed för kommuner/kommunalförbund i allt väsentligt har efterföljts av förbundet. Årsredovisningens förvaltningsberättelse inleds med ett beskrivande avsnitt om väsentliga händelser under året, samt att verksamheten beskrivs ur medborgarperspektiv, trafikförsörjningsperspektiv, medarbetarperspektiv samt ekonomiskt perspektiv. Därefter presenteras måluppfyllelsen för verksamheten. God ekonomisk hushållning kommenteras särskilt. Vår bedömning att redogörelserna är utformade i enlighet med gällande lagstiftning. Förbundets arbete med intern kontroll beskriv i ett separat avsnitt, vilket är positivt, av vilket det framgår att förbundet under året har fått sitt ledningssystem certifierat av extern part, vilket är positivt. Fortfarande finns det dock områden där den interna kontrollen behöver utvecklas ytterligare. Detta ligger i linje med revisionens bedömning från årets granskningar. Förbundets framtida och förväntade utveckling presenteras och kommenteras i förvaltningsberättelsens avslutande avsnitt. I årsredovisningens avslutande avsnitt presenteras den finansiella redovisningen, med resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser, sammanställd redovisning samt tilläggsupplysningar. Det lagstadgade balanskravet klaras av förbundet. Bedömning: Förvaltningsberättelsen bedöms ge en god bild av väsentliga händelser under verksamhetsåret 2015. Beskrivning och analys av måluppfyllelse bedömer vi vara tillfredsställande och ger en tillfredsställande och översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Inga väsentliga brister har identifierats. 91 7 92 92 6. Bokslutsprocess 2015 Vår bedömning är att förbundets bokslutsdokumentation håller en tillräcklig kvalité samt överlämnats i tid till revisionen. 7. Sammanfattande slutsatser av årets revision Vår bedömning är att förbundets årsredovisning, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild av resultat och ställning per den 31 december 2015 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet samt att årsredovisningen i Länstrafiken Sörmland AB är rättvisade. Dock är det revisionens uppfattning att det är av väsentlighet att förbundets arbete med att utveckla och förstärka intern kontroll fortsätter att prioriteras under det kommande verksamhetsåret. Detta då omfattningen på verksamheten förväntas fortsätta att öka. Stockholm den 21 mars 2016 Johan Perols Certifierad kommunal revisor Tomas Mathiesen Auktoriserad revisor 92 Johanna Eklöf Auktoriserad revisor 8 93 93 93 94 94 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 94 95 95 Innehåll 1. Sammanfattning ........................................................................................................... 2 2. Inledning ....................................................................................................................... 3 3. Förbundets resultat och balansräkning...................................................................... 3 3.1. Resultaträkning samt prognos ................................................................................. 3 3.2. Balansräkningen ..................................................................................................... 4 4. Kommentarer till förvaltningsberättelsen ................................................................... 5 95 1 96 96 1. Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet delårsrapport per 31 augusti 2015. De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av förbundets resultat och ställning per 31 augusti 2015. Den sammanställda redovisningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti 2015, för förbundet och dess dotterbolag. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås år 2015, men att ytterligare verksamhetsrelaterade åtgärder är nödvändiga, bland annat med avseende på nöjdheten hos resenärerna. Det lagstadgade balanskravet prognostiseras att uppnås. I delårsrapporten ges en översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Vi anser att beskrivningen av måluppfyllelse är tillfredsställande. Förbundet bör inför upprättandet av framtida finansiella rapporter överväga att fördjupa beskrivningen av de risker som kan påverka måluppfyllelsen. Detta då förbundet är inne i en expansiv verksamhetsfas, med flera väsentliga projekt som pågår. 96 2 97 97 2. Inledning Revisorerna ska enligt kommunallagen granska en delårsrapport och lämna en bedömning över denna till fullmäktige. Fullmäktige ska behandla revisorernas bedömning i samband med behandlingen av delårsrapporten. När det gäller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är det fullmäktige i respektive medlemskommun som har att behandla revisorernas uttalande. Förbundets förtroendevalda revisorer har uppdragit till EY att genomföra en översiktlig granskning av förbundets delårsrapport per 2015-08-31 som underlag för den bedömning som revisorerna ska göra. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Granskningen är således begränsad i jämförelse med en granskning av ett årsbokslut. 3. Förbundets resultat och balansräkning Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 31 augusti 2015 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års delårsrapport och årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen. 3.1. Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 augusti 2015 ett positivt resultat om 23 mkr (9,8 mkr). Resultatet utgör en förbättring jämfört med samma period föregående år med 13,2 mkr. Medlemsbidragen är högre i jämförelse med motsvarande period föregående år, vilket förklaras av en utökad verksamhet. Eventuellt överskott justeras i samband med årsbokslut genom återbetalning till medlemskommunerna. Biljettintäkterna både avseende landsbygd och statstrafik ökar i takt med ökat resande, vilket även medfört ökade trafikkostnader. Ur ett analysperspektiv bör det noteras att biljettpriserna är oförändrade jämfört med föregående år. Personalkostnaderna ökar något i takt med ökat antal medarbetare och utökad verksamhet. Konsultkostnaderna ökar, vilket är hänförligt till bl.a. upphandlingsstöd och en framtidsutredning. Utdelning har erhållits från Länstrafiken om 1,9 mkr. Förändringen på finansnettot hänför sig till föregående års redovisade förlust vid avyttring av aktierna i ”Smart pak”. Vidare har det i år gjorts en justering avseende ränta gentemot Länstrafiken AB. Posten justerades i bolaget redan i föregående års bokslut. Prognosen för helår uppgår till 10,8 mkr, vilket överstiger budget med motsvarande belopp. De främsta orsakerna till avvikelsen är ökade biljettintäkter relaterat till ett ökat resande samt lägre kostnader för främst trafikkostnader vilket hänför sig till ett lågt index. Efter vår översiktliga granskning är vår bedömning att delårsrapporten ger en rättvisande bild av myndighetens resultat för perioden 1 januari till och med den 31 augusti 2015. Inga väsentliga felaktigheter har noterats. 97 3 98 98 3.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har endast mindre investeringar genomförts, vilka avser maskiner och inventarier. Det bokförda värdet har minskat genom räkenskapsenliga avskrivningar enligt plan. Vi har kontrollerat att redovisningen enligt huvudboken överensstämmer med myndighetens anläggningsregister samt övergripande kontrollberäknat redovisade avskrivningar. Ytterligare granskningsinsatser av förbundets materiella anläggningstillgångar kommer att genomföras i samband med granskningen av årsbokslutet. Finansiella anläggningstillgångar Under perioden är de finansiella anläggningstillgångarna oförändrade. Posten avser i huvudsak aktier i Länstrafiken. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 146 mkr sedan årsbokslutet 2014, och uppgår i delårsbokslutet till 24 mkr. I årsbokslutet 2014 redovisades fordringar vilka var hänförliga till medfinansiering av Citybanan och till viss del även medlemsavgifter fakturerade i december 2014 (ca 10 mkr). Dessa postern har regelrats under delårsperioden 2015 varför posten minskat betydligt. Vår granskning har omfattat översiktlig genomgång av verifierande underlag och beräkningar. Inga väsentliga fel har identifierats. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 120 mkr i delårsbokslutet, vilket är en minskning med 28,6 mkr jämfört med årsbokslutet. Minskningen förklaras främst av inbetalning för medfinansiering av Citybanan under 2015. Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och är oförändrade jämfört med årsbokslutet 2014. Förbundets pensionsåtaganden kommer att granskas ytterligare i samband med årsbokslutet, då avstämning mot KPA´s beräkningsunderlag sker. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med årsbokslutet 2014. Förändringen förklaras bland annat av lägre semesterlöneskulder och leverantörsskulder. I reskontran vid årsbokslut 2014 inkluderades medfinansieringen av Citybanan om 180 mkr, vilka har reglerats. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits i samband med vår översiktliga granskning i delårsbokslutet. Sammanställd redovisning (Samlad redovisning) I delårsrapportens finansiella avsnitt finns en sammanställd redovisning som omfattar förbundet samt det helägda dotterbolaget Länstrafiken Sörmland AB. I förvaltningsberättelsen presenteras även en övergripande analys av koncernens utfall för perioden och prognos för 2015. Vi har övergripande tagit del av den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga differenser. 98 4 99 99 Vår övergripande bedömning Efter vår översiktliga granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning, är det vår bedömning att förbundets resultat och ställning ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av verksamheten per den 31 augusti 2015. 4. Kommentarer till förvaltningsberättelsen Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds, på samma sätt som föregående år, med en analys och redogörelse för väsentliga händelser under perioden och det arbete som genomförts inom direktionen samt av förbundsledningen. Redogörelse och verksamhetsanalys är uppdelad i perspektiven medarbetare, medborgare och trafikförsörjning. Vidare beskrivs arbetet med trafikstödjande funktioner och tekniska system. Vår bedömning är att analysen överskådlig och intresseväckande. I det efterföljande avsnittet beskrivs och analyseras aktuell måluppfyllelse. De mål som gäller för verksamheten är uppdelade i följande områden (funktioner): Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling För varje delmål presenteras ett bedömt utfall. I efterföljande avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen vilken omfattar, ekonomiskt utfall, analys och prognos samt utvärdering av finansiella mål. En analys av en prognostiserad balanskravsutredning finns presenterad. Avsnittet avslutas med en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning. Förbundets bedömning är att god ekonomisk hushållning kommer att uppnås under 2015, men att det finns områden där ett fortsatt arbete är nödvändigt, bland annat gäller det nöjdheten hos resenärerna. Ett avsnitt beskriver arbetet med ”intern kontroll” och en avstämning av förbundets interna kontrollplan. Delårsrapportens förvaltningsberättelse avslutas med en beskrivning och analys av den förväntade utvecklingen för verksamheten. 99 5 100 100 Vår bedömning av förvaltningsberättelsen I delårsrapporten ges en översiktlig och intresseväckande redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. I delårsrapporten presenteras utfall och bedömd prognos vad gäller förbundets måluppfyllnad. Per delåret bedöms måluppfyllelsen vara relativ god, men behov finns för ytterligare insatser bland annat när det gäller mål rörande nöjdhet hos allmänhet samt i viss utstreckning målet om tillgänglighet. Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen innehåller de områden som är relevanta i en delårsrapport. Strukturen bedöms vara tydlig överlag med beskrivningar av det arbete som bedrivs inom förbundet. Förbundet har även kompletterat delårsrapporten med ett särskilt avsnitt beskriva arbetet med intern kontroll. Då förbundet är inne i en expansiv fas, med betydande projekt, både vad gäller organisationen, investeringar och upphandlingar bör det övervägs att komplettera framtida finansiella rapporter med en övergripande riskanalys. En fördjupad analys av förbundets måluppfyllelse kommer att genomföras av revisionen i samband med granskningen av årsbokslut 2015. Stockholm den 17 oktober 2015 Johan Perols Certifierad kommunal revisor Tomas Mathiesen Auktoriserad revisor 100 Johanna Eklöf Auktoriserad revisor 6 101 101 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) 2016-05-25 § 89 Årsredovisning 2015 för Regionförbundet Sörmland (KS/2016:205) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar Regionförbundet Sörmlands regionstyrelse ansvarsfrihet för 2015 och lägger årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I enlighet med förbundsordningens bestämmelser, har Regionsförbundet Sörmland överlämnat sin årsredovisning med revisionsberättelse till medlemskommunerna. Respektive kommunfullmäktige ska ta ställning i fråga om ansvarsfrihet för förbundets styrelse. Regionförbundet Sörmland uppvisar ett negativt resultat på (-) 5 227 000 kronor som dock ligger inom ramen för målet om god ekonomisk hushållning. Av revisionsberättelsen framkommer att revisorerna bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för Regionförbundet Sörmlands styrelse avseende räkenskapsåret 2015. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2016-05-09 Skrivelse om begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen, Regionförbundet Sörmland, 2016-05-02 Sammanträdesprotokoll, Regionförbundet Sörmland, § 13, 2016-04-08 Årsredovisning 2015, Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för år 2015, inkl. revisionsbiträdets rapport _________________ Beslutet skickas till: Akten 101 102 102 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2016-05-09 KS/2016:205 - 041 Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 för Regionförbundet Sörmland Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bevilja Regionförbundet Sörmlands regionstyrelse ansvarsfrihet för 2015 och i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I enlighet med förbundsordningens bestämmelser, har Regionsförbundet Sörmland överlämnat sin årsredovisning med revisionsberättelse till medlemskommunerna. Respektive kommunfullmäktige ska ta ställning i fråga om ansvarsfrihet för förbundets styrelse. Regionförbundet Sörmland uppvisar ett negativt resultat på (-) 5 227 000 kronor som dock ligger inom ramen för målet om god ekonomisk hushållning. Av revisionsberättelsen framkommer att revisorerna bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för Regionförbundet Sörmlands styrelse avseende räkenskapsåret 2015. Ärendets handlingar Skrivelse om begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen, Regionförbundet Sörmland, 2016-05-02 Sammanträdesprotokoll, Regionförbundet Sörmland, § 13, 2016-04-08 Årsredovisning 2015, Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för år 2015, inkl. revisionsbiträdets rapport Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2015 tillsammans med revisionsberättelse till medlemmarna med begäran om ansvarsfrihet för regionsstyrelsen. Enligt förbundsordningen, ska medlemskommunernas fullmäktige ta ställning i frågan om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förvaltningens bedömning Regionförbundet Sörmland uppvisar ett negativt resultat för 2015 på (-) 5 227 000 kronor. Dock ligger resultatet inom ramen för målet om god ekonomisk hushållning, enligt revisorerna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 102 E-post: [email protected] 103 103 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning 2016-05-09 KS/2016:205 - 041 Revisorerna bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för verksamhetens utfall, dess finansiering och ekonomiska ställning. Årsredovisningen uppfyller i allt väsentligt kraven på rättvisande räkenskaper och överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisorerna bedömer att i anspråktagna medel ligger inom ramen för målet om god ekonomisk hushållning och att finansiellt mål uppfyllts. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för regionsstyrelsens ledamöter avseende räkenskapsåret samt till styrker att årsredovisningen godkänns. Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något att invända mot Regionförbundet Sörmlands årsredovisning och instämmer i revisorernas tillstyrkande om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Regionförbundet Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 103 E-post: [email protected] 104 104 104 105 105 105 106 106 Datum Dnr 2016-03-04 16-022 Årsredovisning 2015 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: [email protected] Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545 106 Sida 1(56) 107 107 INLEDNING ................................................................................................... 4 REGIONFÖRBUNDETS ÄNDAMÅL ENLIGT FÖRBUNDSORDNINGEN .... 5 FÖRBUNDETS UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM SAMVERKANSORGAN5 REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE ...................................................... 6 HUVUDVERKSAMHET ................................................................................. 7 Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. ................................................... 7 Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. ............. 7 Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete ......................... 9 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. ............................................................................................................................. 11 Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden................................................................... 12 Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem ........................................................................... 12 Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland ............................................................. 18 Mål 3: Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv ................................................................. 19 Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap .......................................................................... 19 Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus............................. 22 Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer ............................................................... 29 Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö ........................................................... 29 Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna ................. 31 Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlands-strategin 2020 ....................... 33 Politisk styrning .................................................................................................................................. 38 Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet .................................................................... 39 REGIONFÖRBUNDETS RESULTAT OCH FINANSIELLA MÅL ................ 40 Budgetavstämning ............................................................................................................................. 42 Huvudverksamhetens ekonomi.......................................................................................................... 43 Ekonomisk sammanställning för huvudverksamheten ..................................................................... 44 Kommentar till utfall ........................................................................................................................ 44 Sidoverksamhetens ekonomi .............................................................................................................. 46 Politiska styrningens ekonomi ........................................................................................................... 46 107 Sid 2(56) 108 108 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning .................................................................... 47 Personal ............................................................................................................................................ 47 Statlig ersättning för personal .......................................................................................................... 47 Pensionsskuld ................................................................................................................................... 47 Övriga kostnader .............................................................................................................................. 48 Allmänna redovisningsprinciper ....................................................................................................... 48 Årsredovisningen ............................................................................................................................. 48 Värderingsprinciper ......................................................................................................................... 48 Avskrivningar .................................................................................................................................. 48 Finansiella anläggningstillgångar ..................................................................................................... 49 Löner ................................................................................................................................................ 49 Pensionsförpliktelser ........................................................................................................................ 49 Ansvarsförbindelser ......................................................................................................................... 49 Bidrag............................................................................................................................................... 49 Resultaträkning ................................................................................................................................... 50 Balansräkning ..................................................................................................................................... 51 Kassaflödesanalys ............................................................................................................................... 52 Noter .................................................................................................................................................... 53 108 Sid 3(56) 109 109 Inledning Den nya regionstyrelsen fastställde vid sitt första möte i januari den verksamhetsplan för 2015 som den föregående styrelsen förberett. Fokus i verksamhetsplanen har legat på kompetensförsörjningen, lärandet och skolavhoppen. Andra prioriterade områden har varit samhällsplaneringen i stort och särskilt infrastrukturplaneringen. På näringslivsområdet har förverkligandet av den innovationsstrategi som antogs 2014 påbörjats med ett projekt kallat ”Smart specialisering”. Syftet är att analysera det sörmländska näringslivets styrkor och arbeta fram insatser för att stärka dessa ytterligare. Under sommaren fattade regeringen beslut om att tillsätta en utredning om den regionala indelningen med målet att väsentligt minska antalet län och landsting. Denna utredning är av mycket stort intresse för regionförbundet och förbundets medlemmar. Storregionens möjligheter och utmaningar var också temat för årets ledningskonferens som under hösten ägde rum i Västra Götalandsregionen. Under hösten inbjöds också länet till att utse tre politiska representanter som ska följa den tillsatta utredningskommitténs arbete. För att driva regionförbundets prioriterade frågor har tre politiska beredningar tillsatts. En för kompetensförsörjningen, en för infrastrukturplaneringen samt en beredning för jämlik hälsa som är en viktig faktor för att skapa ett attraktivt och växande län. Under året har arbetet med EU:s strukturfonder tagit fart. Det regionala partnerskapet för Östra Mellansverige ska under de kommande sex åren prioritera över en miljard kronor till olika projekt. Regionförbundet har byggt en stödfunktion som ska stimulera och underlätta för kommunerna, landstinget och andra intressenter att ta del av dessa EU-medel. Under våren antog regionstyrelsen en bredbandsstrategi som syftar till att öka tillgången till robust bredband i hela länet och vi kommer att få stöd från regeringen för att kunna ta på oss en samordnande roll. Under året gjordes en särskild satsning tillsammans med Mälardalens högskola för att ta hand om den nyckelkompetens som under året friställts vid nedläggningen av Ericssons fabrik i Katrineholm. Den arbetsmodell som används där kommer att kunna användas på andra ställen i länet för att stödja företag som har förutsättningar att växa. Regionförbundet lämnade under våren en ingående rapport över läget och utvecklingen i Sörmland till regeringen. Syftet med rapporten var dels att visa på vilka insatser som gjorts med de extra pengar som tilldelades länet 2013 och 2104, dels visa på att Sörmland även fortsättningsvis har stora utmaningar. 2015 har regionförbundets verksamhet fått anpassas till en mer normal omsättning. Denna omställning fann regionstyrelsen omöjlig att genomföra på ett år och därför beslöt styrelsen att underbalansera budgeten för 2015 med sex miljoner kronor. 109 Sid 4(56) 110 110 Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 110 Sid 5(56) 111 111 Redovisning av måluppfyllelse Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Förbundet verkställer målen och strategierna i Sörmlandsstrategin genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins mål har i verksamhetsplanen för 2015 olika projekt och aktiviteter angivits, som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. För dessa projekt och aktiviteter angavs mål som ska uppnås under året. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Den långsiktiga utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilket ger en bild över hur regionförbundets verksamhet bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin 2020. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projektoch aktivitetsnivå och redovisas i årsredovisningen. Sörmlandsstrategin 2020 Mål och strategier Regionförbundets Projekt Aktiviteter Projektmål 2015 Aktivitetsmål 2015 111 Sid 6(56) 112 112 Huvudverksamhet Mål 1: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. Projekt Regional kompetensplattform Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektet ska verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Fortsatt kartläggning av kompetensbehov och fördjupade studier inom utbildning och arbetsmarknad ingår. I övrigt återfinns här finansiering av de aktiviteter som återfinns i kompetensberedningens handlingsplan. Aktiviteterna omfattar samtliga tre strategier. Aktiviteter genomfördes enligt plan, däribland 13 av 17 insatser som ingår i kompetensberedningens handlingsplan. Som exempel på aktiviteter kan nämnas en forskningsbaserad utbildning för länets skolchefer i samarbete med Mälardalens högskola samt konferensen ”Kompetensforum” som i år fokuserade på yrkesutbildningar och Ostlänken. Där presenterades en ny analys om sannolikheten att svensk arbetskraft kommer att ta del av Ostlänkenbygget. Konferensen lockade 130 deltagare från privat och offentlig sektor. Utöver externa arrangemang och studier utgörs kompetensplattformens arbete av relationsskapande och kontakter med regionförbundets medlemmar. 1 150 000 kronor 759 900 kronor 2015-12-31 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut 112 Sid 7(56) 113 113 Projekt Politisk kompetensberedning Projektmål Utgöra styrgrupp för implementering av insatser i handlingsplanen. De insatser som finns i handlingsplanen återfinns under regional kompetensplattform eller som egna poster. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Beredningen har fått nya ledamöter och sammanträtt vid åtta tillfällen under året. Däribland genomfördes en studieresa till Tyskland för att undersöka lärlingssystemet. Uppföljning och uppstart av den tidigare beredningens handlingsplan har varit huvudfokus. Till resultaten hör uppstarten av projekt #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett samarbete mellan de fem länen i Östra Mellansverige. 100 000 kronor 78 400 kronor 2015-12-31 Projekt Ostlänken Kompetens Projektmål Att i samarbete med Region Östergötland och Östsvenska handelskammaren kartlägga, synliggöra och kommunicera kompetensbehoven som följer av bygget av Ostlänken och främja samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare utifrån detta. Uppföljning av mål Tillsammans med Region Östergötland och Östsvenska handelskammaren har en rapport tagits fram för att synliggöra det kompetensbehov som följer av Ostlänken exklusive arbetet med själva järnvägen. Rapporten har dessutom kompletterats med en analys över hur stor andel av arbetskraften som kommer att sysselsätta inhemsk respektive utländsk arbetskraft. Dessutom har ett initiativ tagits för att påbörja en generell arbetsmarknadsprognos inom Östra Mellansverige. Denna rapport beräknas vara klar våren 2016. 300 000 kronor 82 700 kronor 2015-12-31 Budget Utfall Projektslut 113 Sid 8(56) 114 114 Projekt Satsning på Mälardalens högskola Projektmål Fortsatt stöd till högskolan för att säkerställa akademiskt stöd inom framförallt områdena kompetens och innovation. Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Samarbetet är utformat i en överenskommelse. Årets överenskommelse har riktat in sig på två områden; kompetensförsörjning och höjd utbildningsnivå samt hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv. Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) har också tagit fram ett forskningsbaserat utvecklingsprogram, ”Mälarakademin”, för länets förvaltningschefer inom utbildningsområdet. 800 000 kronor 800 000 kronor 2015-12-31 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projekt YH-Mälardalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Tillsammans med Västmanland ska vi fortsätta att driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Målet är att få fler YH-utbildningar i regionen. Uppföljning av mål Uppdraget inom YH-Mälardalen har fortsatt som ett samarbete mellan Västmanland och Sörmland. Arbetet har inriktats på att kvalitetssäkra de moment som krävs för att ansökningar ska beviljas i länet men även opinionsarbete har bedrivits för ökad tilldelning av yrkeshögskoleutbildningar. Arbetet har inriktats på processtöd, nätverksträffar och lobbyarbete. YHM har också utvecklat en webbplattform och informationsmaterial för lansering av uppdragsutbildningar. 600 000 kronor 600 000 kronor 2015-12-31 Budget Utfall Projektslut 114 Sid 9(56) 115 115 Projekt Arbetsmarknadskunskap i skolan Fortsatt finansiering av det pågående projektet ”Arbetsmarknadskunskap i skolan”. Budget Utfall Projektslut Projektet har hållit hög genomförandetakt och träffat ett stort antal elever i Sörmland, på såväl grundskolenivå som gymnasienivå. Den externa finansieringen har uteblivit och regionförbundet har därför fått gå in och täcka upp för de uppkomna merkostnaderna. Regionförbundets finansiering av projektet upphör efter 2015. 1 600 000 kronor 1 737 900 kronor 2015-12-31 Projekt Attraktiva arbetsgivare Projektmål Med delfinansiering från Tillväxtverket genomförs ett tvåårigt utvecklingsprojekt tillsammans med samtliga medlemmar som syftar till att öka attraktiviteten till yrkena inom vård- och omsorgssektorn. En inventering av vad som görs i andra delar av landet har påbörjats för att hitta goda exempel som kan vägleda och inspirera. Kommunerna och landstinget ska genom projektet öka kunskapen om hur man rekryterar och behåller personal. Projektet leds av en externt rekryterad projektledare. Uppföljning av mål Projektet fortlöper enligt plan. De fyra delprojekten träffas regelbundet. Samtliga har identifierat och gjort avgränsningar för sina respektive utvecklingsområden. Nu pågår arbete med att ta fram strategier/handlingsplaner för dessa utvecklingsområden, i enlighet med projektets målbeskrivning. 550 000 kronor (intäkter 550 000 kr, kostnader 1,1 miljon kr) 506 700 kronor 2016-10-31 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut 115 Sid 10(56) 116 116 Projekt ESF-liknande projekt Projektmål I avvaktan på att finansieringen från EU:s socialfond blir klar, starta upp insatser inom området. Den förstudie som regionförbundet genomfört under 2014 visade ett stort behov av ESF-liknande projekt och flera aktörer var villiga att starta gemensamma aktiviteter under 2015. Uppföljning av mål Fem initiativ har beviljats finansiering. Två av dem handlar om nyanlända. Det ena är projektet ”Stärkt kvalitet i mottagandet av nyanlända elever i Sörmland” och det andra handlade om att underlätta nyanländas företagande. Ett initiativ har handlat om att bistå ESFprojekt med de jämställdhetsperspektiv som krävs för godkännande av ESF-rådet. De två sista har handlat om mobilisering och framskrivning av projekt inför ESF-rådets utlysningar. 2 000 000 kronor 1 086 900 kronor 2015-12-31 Budget Utfall Projektslut Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekt Nyanländas lärande Projektmål Vi ska genomföra kunskapshöjande insatser om nyanländas lärande i samarbete med länsstyrelsen och Mälardalens högskola. Uppföljning av mål Under våren har ett arbete med ungas förutsättningar för lärande genomförts i samverkan mellan länsstyrelse, regionförbundet och Mälardalens Högskola. Någon finansiering har inte krävts från regionförbundet. 100 000 kronor (intäkter 50 000 kr, kostnader 150 000 kr) 0 kronor 2015-12-31 Budget Utfall Projektslut 116 Sid 11(56) 117 117 Mål 2: Sörmland har starka samband med omvärlden Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Projekt Utvecklingsprocesser Projektmål Regionförbundet bedriver, deltar och stödjer olika utvecklingsprocesser inom transport- och infrastrukturområdet genom att vara drivande och genomföra strategier samt aktivt arbeta med infrastrukturplanering. Målet med att stödja och vara verksam i dessa organisationer och processer är att bevaka Sörmlands och medlemmarnas intressen nationellt, regionalt och lokalt. Förbundet är delägare i Nyköping Östgötalänken AB, deltar i det storregionala arbetet ”En bättre sits” och ”Räta linjen” samt är delägare i Biogas Öst. Inom ”En bättre sits” har ett arbete med att kartlägga tillväxtförutsättningarna i storregionen inför en ny regional systemanalys 2016 pågått. Inom Stockholm-ÖMSsamarbetet har Sörmland under 2015 deltagit i Stockholms aktualitetsprövning av RUFS (regional utvecklingsplan för Stockholm). Diskussioner har också förts om hur de olika länen kan synkronisera sina arbeten med de regionala utvecklingsplanerna de kommande åren och vilka möjligheter som finns för att arbeta för gemensamma storregionala mål inom olika områden. Förbundet deltar aktivt i bolaget Nyköping-Östgötalänkens löpande arbete för att påskynda faktisk byggstart av Ostlänken enligt beslutad järnvägsplan. 730 000 kronor 524 600 kronor 2015-12-31 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut 117 Sid 12(56) 118 118 Aktivitet Genomförande av länsplanen för regional transportinfrastruktur Aktivitetsmål Målet är att genomföra och följa upp den regionala planen i samverkan med Trafikverket, kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen och landstinget samt ta fram underlag för regionförbundets årliga budgetbeslut för den regionala planen. Uppföljning av mål Budget Utfall Länsplanen håller på att genomföras enligt den årliga processmodellen. Kommunernas reviderade treårsplaner har kommit till regionförbundet. Den politiska beredningsgruppen har åter startats upp under försommaren. Objektet Dunker – Björndammen har inte kunnat genomföras på grund av hänsyn till miljön. En bredare analys av riksväg 55, sträckan Flen – Uppsala, har initierats för att utifrån ett helhetsperspektiv prioritera olika åtgärder. Arbetet planeras att genomföras under 2016. 50 000 kronor 17 500 kronor Aktivitet Genomförande av regional cykelstrategi för Sörmland Aktivitetsmål Målet är att aktivt arbeta med processer och projekt i genomförandet kopplat till strategiområdena i cykelstrategin. Under 2015 har arbetet fokus på åtgärdsvalsstudier, fysisk planering, cykelmätningar och utveckling av Näckrosleden. Uppföljning av mål Utifrån målet om ”ökad cykling för folkhälsa och miljö” i cykelstrategin har två cykelevenemang genomförts under året. Det ena i Eskilstuna och det andra i Nyköping. Regionala cykelstråk har finansiering i länsplanen och har drivits vidare med åtgärdsvalsstudier i enlighet med infrastukturplaneringen. Under året har arbetet med turismcykling och utveckling av Näckrosleden fortskridit. Ett arbete fortgår för en modernisering av leden. Arbetet sker i nära samarbete med kommunerna. Bland annat har underlag för en skyltplan samt drift- och underhåll tagits fram. 300 000 kronor 209 800 kronor Budget Utfall 118 Sid 13(56) 119 119 Aktivitet Attraktiva bytespunkter Aktivitetsmål Målet är att utifrån en nulägesinventering förstå dagens standard, hur byten mellan olika transportslag fungerar på bytespunkter i länet idag samt framtida investeringsbehov. Projektet skapar underlag för regionala kvalitetsmål och hur vi kan utveckla attraktiviteten hos befintliga bytespunkter. Projektet skapar förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande och utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektet startades i augusti och har bedrivits enligt projektplan. En större inventering och kartläggning av länets bytespunkter för kollektivtrafiken har genomförts under hösten 2015. Projektet fortsätter 2016. 300 000 kronor 180 200 kronor Aktivitet Biogasutveckling Aktivitetsmål Målet är att i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten, Biogas Öst och en busstillverkare genomföra ett försök med biogasbussar i landsortstrafik samt inventera befintlig och potentiell tillgång och efterfrågan på biogas i länet. Uppföljning av mål Regionförbundet har tillsammans med länsstyrelsen gjort en potentialstudie över tillgången på råvara för framställning av biogas. Tillsammans med Biogas Öst ansöktes om medel för att bygga två nya anläggningar för framställning av biogas i Sörmland. I november 2015 biföll Naturvårdsverket ansökan med totalt 72 miljoner kronor. Möten med busstillverkare har resulterat i en möjlighet att gratis kunna testa en buss med ny biogasteknik i regiontrafik. 300 000 kronor 370 600 kronor Budget Utfall 119 Sid 14(56) 120 120 Projekt Utredningar och övrig verksamhet Projektmål Målet är att stödja aktuella infrastruktur- och transportfrågor i länet genom att delta i aktiviteter och ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka noder i transportsystemet samt regionala och storregionala samband. Här ingår omvärldsbevakning samt att kommunicera resultat och utredningar. Som ett stöd till det långsiktiga arbetet med utvecklingen av Skavsta, Ostlänken och kringliggande stadskärnor togs en första rapport fram ”Stockholm Skavsta Airport – tillgänglighet som motor för flygplatsutveckling och tillväxt”. Rapporten var både en omvärldsanalys, benchmarking, regionalekonomisk analys och förslag på fastighetsutvecklingsstrategi. Underlaget stödjer både regional och lokal planering. 100 000 kronor 263 900 kronor 2015-12-31 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut 120 Sid 15(56) 121 121 Aktivitet Aktivitetsmål Stockholm Skavsta Airport – utveckling av en ny internationell nod i transportsystemet För att möta framtidens möjligheter och utmaningar behövs stora investeringar i och kring Skavsta för en ökad konkurrenskraft och större nytta för hela storregionen. Flygplatsens utvecklingsmöjligheter och betydelse stärks genom Ostlänken, vilket innebär bland annat en ny station på flygplatsen. Ett projekt-och processarbete påbörjas tillsammans med intressenter för utvecklingen av flygplatsen och dess närområde med siktet inställt på 2025-2027, då Ostlänken beräknas vara färdigbyggd. 2015 fokuseras arbetet på infrastrukturplanering och planeringsunderlag. Regionförbundet deltar och är processtöd. Skavsta ligger på det utpekade Transeuropeiska nätverket för transporter, TEN-T, ett EU-initiativ för att stärka och länka samman transportsystemet i EU. Utpekandet möjliggör för Skavsta att söka EUfinansiering för investeringar. Regionförbundet bistår med stöd i processen för EU-finansiering och ansökningar. Inför ansökningsförfarandet gjordes en utredning om Skavstas betydelse för utvecklingen av närområdet. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektet ”Skavsta Access 2.0” skapades tillsammans med regionförbundet i början på året. Regionförbundet stödde ansökningsprocessen för att ansöka om EU-bidrag från CEF-fonderna. Ansökan lämnades in i januari. Ansökan avslogs av EU i juni. En ny utlysning från EU och goda utvärderingsresultat av projektet gjorde att det beslutades att revidera ansökan och ansöka på nytt 2016, dock utan finansiering från regionförbundet. Regionförbundet började fördjupa samverkan med Skavsta och Nyköpings kommun under året och fortsatte stödja projektplaneringen för den reviderade ansökan. En avsiktsförklaring har tagits fram som reglerar samverkan. 200 000 kronor 561 100 kronor 121 Sid 16(56) 122 122 Aktivitet Aktivitetsmål Ostlänken: utredningar och effekter på lokal och regional utveckling Målet är att arbeta löpande med utredningar som visar Ostlänkens effekter på sysselsättning, befolkning och tillväxt. En utredning om Ostlänkens effekter på bostadsmarknaden planeras 2015. Budget Utfall Under våren har mycket fokus och förberedelsearbete lagts på Ostlänken mot bakgrund av att staten i form av Sverigeförhandlingen efterlyser medfinansiering i form av bostadsbyggande med mera i både direkt och indirekt berörda orter, bland annat i Sörmland. Som underlag har modelleringar som beställts från Jönköpings högskola använts. Arbetet med tolkningen av resultaten bedrivs genom Ostlänkenbolaget och därefter inom respektive län. En studie över påverkan på mindre orter i Ostlänkens närområde har genomförts tillsammans med Nyköpings, Trosas och Oxelösunds kommuner. Arbetet kommer att fortsätta bland annat genom förberedelser för en finansieringsförhandling. 250 000 kronor 34 200 kronor Aktivitet Ostlänken: fysisk planering, deltagande och processtöd Aktivitetsmål Arbetet med Ostlänken innebär att löpande bevaka, påverka och stödja planeringen av projektet på lokal och regional nivå. Planeringen stöds genom att delta i och bevaka detaljplaner, vägplaner, resecentrumfrågorna samt att medfinansiera idéstudier. Uppföljning av mål Budget Utfall Regionförbundet har haft löpande kontakt med berörda kommuner gällande Ostlänken och Sverigeförhandlingen. 250 000 kronor 100 kronor Uppföljning av mål 122 Sid 17(56) 123 123 Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Aktivitet Bredband/e-förvaltning Aktivitetsmål Aktiviteten har två huvudmål, dels stimulera utbyggnaden av den digitala tillgängligheten i form av både fast och mobilt nät, dels initiera insatser för utveckling av e-förvaltning i kommunrena och landstinget. När det gäller utbyggnaden av bredband på landsbygden sker det främst genom ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Samordning av kommunernas arbete med bredbandsstrategier kommer att ske genom regionförbundet. Förbundet kommer även att fungera som regionalt kontaktorgan för SKL:s digitaliseringsinitiativ. Uppföljning av mål En regional bredbandsstrategi är framtagen och antagen av regionstyrelsen. Åtta av nio Sörmlandskommuner har antagit strategin. Under budgetåret har implementering och genomförande av strategin påbörjats. Kontinuerlig dialog förs med länsstyrelsen, kommunerna och byalagen samtidigt som en dialog med operatörer och nätägare inletts. En process för att samordna kommunernas digitaliseringsarbete har påbörjats. Under året har regionförbundet fått erbjudande om och accepterat att inrätta en regional bredbandskoordinator. Samtidigt har regionförbundet och länsstyrelsen samverkat kring vissa insatser kring bredband och digitalisering. 730 000 kronor -56 800 kronor (intäkterna överstiger kostnaderna) Budget Utfall 123 Sid 18(56) 124 124 Mål 3: Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Aktivitet Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Aktivitetsmål Målet är att träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat genom insatser för internationalisering i sörmländska företag samt följa upp genomförda insatser. Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin 2020. Följande insatser ska genomföras: Fortsatt internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland, administrativt bidra till förverkligandet av ett partnerskap för hanteringen av Tillväxtverkets olika checkar för företagsstöd samt genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskola och företag. Budget Utfall Avstämning har skett med handelskammaren skriftligt och muntligt. Såväl skriftlig rapportering som möten för avstämning har genomförts kvartalsvis. Verksamheten har bestått av flera delar. Seminarier för företagen för export till olika länder har varit effektiva och uppskattat bland företagen. Ett stort arbete har gällt att samla företag kring det kommande bygget av Ostlänken. 750 000 kronor 705 000 kronor Aktivitet Samarbete med Nyföretagarcentrum Aktivitetsmål Samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Uppföljning av mål Budget Utfall Nyföretagarcentrum driver sin verksamhet till stöd för nya och blivande företagare. Uppföljning har skett genom avstämningar under året. 50 000 kronor 46 200 kronor Uppföljning av mål 124 Sid 19(56) 125 125 Aktivitet Ung företagsamhet (UF) Aktivitetsmål Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UFföretagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Uppföljning av Uppföljning har skett genom avstämningar. Ung Företagsamhet har som tidigare drivit en verksamhet för att öka intresset och mål kunskapen om företagande och entreprenörskap bland ungdomar. Verksamheten har drivits på 17 av 20 möjliga gymnasieskolor i länet. 729 ungdomar har drivit ett uf-företag, vilket är 100 fler än dess för innan. 275 000 kronor Budget 285 000 kronor Utfall Aktivitet Almi IFS Aktivitetsmål Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med utländsk bakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin samt för jämställdhet och kulturell integration. Uppföljning av mål Budget Utfall Inom IFS verksamhet finns tre rådgivare. En pool av timanställda rådgivare har börjat byggas upp. Med den ska det att gå att få rådgivning på fler språk. Under året har ca 150 nya företag startats och runt 550 rådgivningar genomförts. Flest rådgivningar har getts till personer i Eskilstuna. 900 000 kronor 900 000 kronor 125 Sid 20(56) 126 126 Aktivitet Sörmlands tillverkningsindustri Aktivitetsmål I samband med nedläggningen av Ericssons verksamhet i Katrineholm beslutade kommunen och ett antal regionala aktörer att genomföra utvecklingsaktiviteter i Katrineholm. Regionförbundet ska vara med och utveckla ett industriellt utvecklingscentrum i Katrineholm. Avsikten är att erbjuda personer vid Ericsson i Katrineholm, med relevant utbildning och kompetens, att i samverkan med ALMI, MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) och Mälardalens Högskola bygga en utvecklingsresurs inom områdena produktionsteknik, tillverkning och logistik. Målet är att få tillgång till en väl utvecklad industrikompetens i Katrineholm som dels kan samarbeta med relevanta akademier i olika FoU-projekt, dels hjälpa befintliga företag i regionen att utvecklas och expandera. Uppföljning av mål Budget Utfall Regionförbundet har varit med i diskussionerna om hur samverkan ska formas samt deltagit i diskussioner om samverkan mellan lokala utvecklingsaktörer och Almi, om insatser för att intressera företagare och uppsagda att hitta generationslösningar. Ett flertal företag i Katrineholm har genomgått utvecklingsinsatser i samverkan med MITC. Projektet fanns inte med i budgeten, men regionstyrelsen har beslutat att avsätta totalt 650 000 kronor. 601 000 kronor 126 Sid 21(56) 127 127 Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Projekt Projektmål Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektet har pågått i tio år som en del i Vinnovas Vinnväx-program. Projektets områden är fält-, industri- och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av Robotdalen har under tio år sedan starten kommersialiserat 35 nya produkter och hjälpt 28 företag ut på marknaden. Under 2014-2015 har mål de byggt upp ett Robot Application Center i Eskilstuna och genomfört en förstudie för implementering av ny välfärdsteknologi inom vården. Ett projekt för införande av den nya teknologin har planerats och påbörjas under 2016, liksom utarbetandet av en process för att genomföra automationsförstudier hos tillverkande företag lokalt, regionalt och på nationell nivå. 1 500 000 kronor Budget 1 500 000 kronor Utfall 2016-12-31 Projektslut 127 Sid 22(56) 128 128 Projekt Projektmål Mälardalen Industrial Technology Center (MITC, externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans. Uppföljning av MITC utgör en plattform för samverkan kring industriell teknik mellan akademi, näringsliv och samhälle inom områdena produktion, mål produktutveckling, energieffektivisering och innovation. I verksamheten ingår bl a seminarier, konkreta utvecklings- och forskningsprojekt samt förmedling av studentarbeten till näringslivet. Under 2015 har verksamheten spridits till nya delar av länet, då man genomfört behovsanalyser och påbörjat ett utvecklingsarbete för kompetenshöjning på ett antal företag i Katrineholm, Vingåker och Flen. Inom ramen för Produktionslyftet arbetar man med kvalitetshöjning via ”lean-konceptet” hos små- och medelstora företag i regionen. 500 000 kronor Budget 500 000 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut Projekt Projektmål Teknikcollage, sydöstra Sörmland (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Målet är att följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens. Uppföljning av Arbetsgivarna har varit engagerade i att genomföra aktiviteter för att unga ska bli intresserade av efterfrågade yrken, bland annat via mål sommarkollo. 100 000 kronor Budget 100 000 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut 128 Sid 23(56) 129 129 Projekt Genomförande av Sörmlands innovationsstrategi Projektmål Till den framtagna innovationsstrategin ska utarbetas ett handlingsprogram med arbetsgrupper och aktiviteter för olika insatsområden. Målet är att bygga ett väl fungerande innovationsstödsystem som uppmuntrar människor och företag att tänka i nya banor och utveckla mer innovativa arbetssätt, som leder till nya produkter och tjänster och bidrar till att lösa angelägna samhällsutmaningar. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Verksamheten vid länets fyra innovationsnoder ska utvecklas och samverka aktivt med varandra, andra stödaktörer och med närliggande innovativa och akademiska miljöer. Särskilt fokus ska vara på innovationsutveckling i befintliga företag och inom den offentliga sektorn. Eftersom innovation är en viktig del i EU:s regionala fonder kommer samverkan också att ske med de övriga innovativa miljöerna i Östra Mellansverige. Hos länets fyra innovationsnoder, som finns i Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm, pågår ett förändringsarbete. Nodernas verksamhet, som tidigare främst riktats till enskilda idébärare, erbjuder nu inspiration och stöd för innovation i befintliga företag och i offentlig verksamhet. Inom det ettåriga projektet ”Projektet Innovation för tillväxt”, med medel från Tillväxtverket, påbörjades arbetet med att ta fram en handlingsplan till Sörmlands innovationsstrategi. Handlingsplanen kommer att integreras i länets strategi för smart specialisering. Arbetet med denna påbörjades 2015 och fortätter 2016. Utifrån en analys av länets näringsliv identifieras strategiska styrkeområden värda att proiritera och satsa på inför framtiden. Ett rådgivande regionalt innovationsråd har bildats, med deltagare från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet. Inom ramen för Munktell Science Parks regionala uppdrag för Regionförbundet Sörmland anordnades två mötesplatser för innovationssystemets aktörer. MSP ansvarade också för koordinationen av en ny sörmländsk regionalsida på verksamt.se. Där visas samlad information om stöd och tjänster som aktörerna inom det offentliga innovations- och företagsstödsystemet erbjuder näringslivet. 3 600 000 kronor (intäkter 500 000 kr, kostnader 4 100 000 kr) 4 327 500 kronor 2015-12-31 129 Sid 24(56) 130 130 Projekt Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden är ett komplement till traditionell bankfinansiering. Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. Uppföljning av Affärsnätverket består av 24 kontrakterade ”Sörmlandsänglar” och 12 andra affärsänglar. Fonden har fått fart och under 2015 hölls fyra mål ”Sörmlandsnästen” och fonden har under året investerat i sex företag. 250 000 kronor Budget 200 000 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Projekt Handlingsprogram för näringslivsutveckling Projektmål Vi ska utifrån handlingsprogrammets mål genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer. Uppföljning av Fokus under det gångna året har legat på att samordna de kommunala näringslivsverksamheterna, främst dess chefer. Det har handlat om att mål hitta gemensamma mål, möjligheter, behov och problemställningar. Gruppen näringslivschefer har formaliserats och strukturerats. Ett resultat av tidigare års arbete inom byggsektorn är att ett projekt har skapats inom miljöområdet. Inom kompetensområdet har kontakter knutits mellan sakkunniga. 100 000 kronor Budget 164 600 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut 130 Sid 25(56) 131 131 Projekt Det regionala turismutvecklingsuppdraget Projektmål Följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt avtal. I uppdraget ingår fortsatt arbete med destinationsutvecklingsarbetet. Uppföljning av Utföraren uppfyller målen i avtalet. Resultatet får anses som mycket bra. Avstämningar sker med täta mellanrum. Den största delen av mål uppdraget handlar om att fortsätta arbetet med destinationsutveckling för en utvecklad export. Arbetet med Sörmlands marknads- och försäljningskanal www.visitsormland.com fortsätter. Detta ansluter direkt till destinationsutvecklingsarbetet. 4 000 000 kronor Budget 3 978 700 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut Projekt Destinationsutveckling östra Mellansverige Projektmål Att förarbeta ett flerlänssamarbete (nya EU-fondsperioden) för destinationsutveckling inom det geografiska området Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Örebro län och Östergötland, inför nästkommande år. Att under Almedalsveckan presentera och synliggöra Sörmland utifrån det genomförda och pågående destinationsutvecklingsarbetet med slottstema. Uppföljning av mål Samtal med övriga län sker regelbundet av utföraren samt regionförbundet. Resultatet av detta kommer under första delen av 2016. Det handlar om ett kommande flerlänsprojekt med fokus på destinationsutveckling, troligen med ansökan om medel från EU:s regionala utvecklingsfond. Förarbetet inför Almedalen har pågått under året. 950 000 kronor 875 000 kronor 2015-12-31 Budget Utfall Projektslut 131 Sid 26(56) 132 132 Projekt Projektmål Miljödrivna marknader (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Fortsatt samverkan kring plattformen för forskning på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små samt medelstora företag och offentliga aktörer. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Ingen verksamhet skedde under året inom detta område. Projekt Almi Invest (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Medfinansiering av en ny gemensam investeringsfond i Östra Mellansverige. Fonden riktar sig till företag med tillväxtplaner som är villiga att släppa in främmande kapital och externt ägande i verksamheten. Fonden är tänkt att medfinansieras av EU:s regionalfond. Projektmål Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut 500 000 kronor 0 kronor 2016-12-31 En ansökan till EU:s regionalfond beviljades under sommaren och Almi Invest fond nr 2 har startat. Revolverade (återinvesterade) pengar från fond 1 kunde nyttjas som medfinansiering. I projektbeskrivningen är ett mer lokalt engagemang tydligt. 950 000 kronor 950 000 kronor 2019 132 Sid 27(56) 133 133 Aktivitet Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Aktivitetsmål Följa upp genomförandet av den politiskt beslutade ägaranvisningen. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering med utlåning till små och medelstora företag. Här ingår också tillväxtrådgivning och samverkan kring detta i Östra Mellansverige. Budget Utfall I basuppdraget i de gemensamma ägardirektiven mellan staten och regionen ingår för första gången på länge tillväxtrådgivning. Almi har med denna finansiering gått samman med övriga Almiföretag i Östra Mellansverige i en satsning på rådgivning till små och medelstora företag och sökt samt beviljats pengar från EU:s regionalfond. Almis övriga verksamhet består av olika typer av finansiering till små och medelstora företag. 5 800 000 kronor 5 744 700 kronor Aktivitet Koldioxidsnål ekonomi Aktivitetsmål Uppföljning av mål Medfinansiering av initiativ inom området koldioxidsnål ekonomi. Regionförbundet är sedan tidigare med i två projekt med medfinansiering från EU:s regionalfond. Projekten har handlat om energieffektivisering i företag och energispill och drivits gemensamt i Östra Mellansverige. Ytterligare förstudier har kommit igång kring exempelvis kompetenscentrum, infrastruktur för laddstolpar och effektivisering för spillvärme. Projektet fanns inte med i budgeten för i år, men regionstyrelsen beslutade att avsätta 150 000 kronor för år 2015. 109 400 kronor Uppföljning av mål Budget Utfall 133 Sid 28(56) 134 134 Mål 4: Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Projekt Strategi för regional samhällsplanering Projektmål Målet är att, med utgångspunkt i Sörmlandsstrategin 2020, konkretisera angivna strategier och koppla länets utvecklingsinsatser tydligare till samhällsplaneringen i form av bebyggelsestruktur, infrastruktur och grönstruktur. Detta ska ske genom en utvecklad inom- och mellanregional samverkan och dialog. Arbetet kommer i hög grad att bygga på en fortsatt utveckling av det gemensamma analysarbetet i länet och i regionen. Uppföljning av Under våren påbörjades arbetet med ett lärprojekt om regional fysisk planering. Lärprojektet är en start på regionförbundets arbete med mål regional fysisk planering och ska svara på frågor kring vad regional fysisk planering är, vilka samband och strukturer som är regionala och på vilka sätt det kan beskrivas och visualiseras. Denna kunskapsinhämtning bygger på två lärpass och ett seminarium. Lärpassen genomföredes under senhösten 2015 och det avslutande seminariet sker under 2016. Budget Utfall Projektslut Det etablerade planeringsnätverket har under året breddats för att innehålla frågor både rörande infrastruktur och fysisk planering. 300 000 kronor (intäkter 170 000 kr, kostnader 470 000 kr) 252 700 kronor 2016-12-31 134 Sid 29(56) 135 135 Aktivitet Storregionalt planeringssamarbete Aktivitetsmål Regionförbundets deltagande innebär att aktivt medverka i den storregionala samverkansgruppen (ÖMS) för Östra Mellansverige. Målet är att verka för fortsatt storregional analyssamverkan och att Sörmland är med och tar fram planeringsunderlag och ska aktivt bevaka och delta i Stockholms arbete med RUFS. Uppföljning av Regionförbundet har aktivt deltagit i den storregionala samverkansgruppen för Östra Mellansverige. Gruppen har under året mål tagit fram ett inriktnings-PM för det fortsatta samverkansarbetet med att upprätta ett så kallat ÖMS-dokument i samband med Stockholms läns landstings framtagande av en ny RUFS. Ambitionen är att skapa samsyn och möjliggöra en gemensam planeringsprocess där samma utgångspunkter för planeringen gäller för de samverkande länen. ÖMSdokumentet går ut på samrådsremiss samtidigt som en ny RUFS i mars 2016. 100 000 kronor Budget 110 000 kronor Utfall Projekt Utveckling av landsbygdens näringar, inklusive ”Stolt mat” Projektmål Målet är att tillsammans med länsstyrelsen koordinera arbetet med EU:s landsbygdsprogram och strukturfonder samt regionförbundets insatser så att effektiva insatser för att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden kan komma till stånd. Särskilt fokus ska riktas på maten som en växande näringsgren. Uppföljning av Samarbetet med länsstyrelsen har fungerat bra med flera gemensamma aktiviteter och löpande samtal. Ett exempel är arbetet kring mål landsbygdsfonden. Projektet Stolt mat gav ett bra resultat och har dessutom lett till att ett ESF-projekt beviljats, där länsstyrelsen är projektägare. Skillnaden mellan budget och utfall förklaras med en lägre aktivitet från länsstyrelsens sida än vad som förutsågs. 500 000 kronor Budget 387 800 kronor Utfall 2015-12-31 Projektslut 135 Sid 30(56) 136 136 Projekt Vision Sörmland nära Stockholm Projektmål Målet är att lyfta fram det utmärkta läge Sörmland har mitt i Sveriges främsta tillväxtregion med Stockholm som motor. Visionen ska visa fördelar och styrkor som Sörmland kan bidra med för att öka attraktionskraften i hela regionen. Projektets målgrupp är alla intressenter i regionen som kan dra nytta av en fortsatt regionförstoring. Under perioden oktober till december 2015 har projektets arbetsgrupp träffats två gånger och utarbetat en vision. Parallellt har ett 20-tal intervjuer gjorts med personer i Stockholmsregion som har inflytande på hela regionens utveckling när det gäller näringslivet, akademin och offentliga organ. Visionen har sedan presenterats för regionstyrelsen i januari och vid ett seminarium för intressenter i början av februari 2016. Inget belopp fanns budgeterat för 2015. Avsikten är att länsstyrelsen och regionförbundet gemensamt ska finansiera projektet. 319 600 kronor 2016-02-29 Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Strategi: Vi skapar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Projekt Politisk beredning för jämlik hälsa Projektmål Målet med beredningen är att öka kunskapen om hälsosituationen i Sörmland och driva på frågan om en minskning av gapet i fråga om hälsa. Uppföljning av mål Beredningen för jämlik hälsa har under året haft fyra möten. Bland annat har kunskapsinhämtning skett gällande hälsoläget och vilka utmaningar som är kopplade till det i Sörmland. Medlemmar i beredningen har även deltagit i konferenserna ”Utbildningsnivå och hälsa –hur hänger de ihop” på Folkhälsomyndigheten och Nordisk konferens i Köpenhamn, ”Social ulighed i sundhed i Norden - fra viden til handling”. Beredningen har tagit beslut om att delta i ett ömsesidigt utbyte och lärande mellan politik och praktik i ett Socialfonsprojektet i länet som handlar om att bygga en hälsoskolemodell. I september anordnades Framtidsdagen med fokus på sociala investeringar. Beredningen stod tillsammans med landstinget som värdar för denna dag. 100 000 kronor 34 900 kronor 2016-12-31 Budget Utfall Projektslut 136 Sid 31(56) 137 137 Projekt Plan för jämställd regional utveckling Projektmål Målet är att utarbeta en ny plan för arbetet med jämställdhetsintegrering inom det regionala utvecklingsarbetet. Uppföljning av Regionförbundet har via projektet Främja kvinnors företagande fått en jämställdhetsanalys av Sörmlandsstrategin som underlag för fortsatt mål arbete samt varit med och tagit fram kunskapsunderlaget ”På tal om kvinnor och män” tillsammans med länsstyrelsen. 50 000 kronor Budget 75 000 kronor Utfall 2015-07-01 Projektslut Aktivitet Integration och mångfald Aktivitetsmål I regionförbundets villkorsbrev från regeringen står att en beskrivning av hur regionen ska arbeta med integration och mångfald ur ett tillväxtperspektiv ska göras. En rapport till regeringen har lämnats där vi beskriver på vilket sätt integration är en potential för tillväxt i Sörmland samt hur vi kan stötta medlemmarna i deras uppdrag, kopplat till integration för tillväxt, framförallt genom analyser och projektstöd. Uppföljning av mål Budget Utfall Vidare beskrivs hur vi kan systematiskt kartlägga och analysera hinder i samarbete med andra aktörer samt lyfta och driva frågan ur ett Sörmlandsperspektiv hos nationella myndigheter. 0 kronor 0 kronor 137 Sid 32(56) 138 138 Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020 Projekt Tematisk utvärdering Projektmål I uppdraget att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk utvärdering av insatser som gjorts över tid inom något av strategins målområden. 2015 är målet att studera dels planeringsmetoderna, dels förankrings- och genomförandeprocesserna för den regionala infrastrukturplaneringen samt utvärdera uppnådda regionala och lokala effekter av genomförda insatser. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Uppdraget har genomförts av ett upphandlat konsultföretag och avslutas under februari 2016. Delresultat redovisas för styrelsen i januari 2016. 200 000 kronor 83 900 kronor 2015-12-31 Projekt Analyssamverkan i Mälardalen Projektmål Målet är att konsolidera och utveckla det etablerade samarbetet med berörda organ i Västmanland, Örebro och Östergötland kring regionala analyser. I arbetet ingår även att samråda med berörda organ i Uppsala och Stockholms län samt med relevanta organ på nationell nivå. Uppföljning av mål Från och med 2015 har projektet övergått i en permanent samarbetsorganisation. Det gemensamma arbetet har under året inriktats på dels studier kring flyttmönstren i regionen, dels vilka som studerar på regionens högskolor och universitet. På uppdrag av strukturfondspartnerskapet har ett arbete inletts med att uppdatera den socioekonomiska analysen för Östra Mellansverige. Härutöver har nätverket för statistik- och analysansvariga i landstinget och länets kommuner utvecklats vidare. Budget Utfall Projektslut 200 000 kronor (intäkter 400 000 kr, kostnader 600 000 kr) 157 600 kronor 2015-12-31 138 Sid 33(56) 139 139 Aktivitet Stödstruktur för ett effektivt utnyttjande av EU:s strukturfonder Aktivitetsmål Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja befintliga EU-medel på ett effektivt sätt. En stödstruktur med både personella och ekonomiska resurser ska finnas under hela programperioden och byggas upp inom förbundskontoret. Mobilisering av både regionalfondsprojekt och socialfondsprojekt ska genomföras i länet och i Östra Mellansverige. Kunskap om EU:s möjliga finansieringsformer ska finnas på regionförbundet. Uppföljning av mål I början av året genomfördes en informations- och mobiliseringsrunda till förbundets medlemmar. Mobiliseringsarbetet har fokuserats kring ESF-rådets utlysningar för 2015. En ansökan kring ungas skolavhopp lämnades in till ESF-rådet i april 2015. Ansökan beviljades i augusti och samtliga kommuner i Sörmland involveras i olika grad i utvecklingsaktiviteter och lärande. En länsprojektledare har anställts. I december beviljade ESF-rådet följande ansökningar med koppling till Sörmland: ”Mejram” – för nyanlända kvinnor, Arbetsförmedlingen Östergötland och Sörmland, ”IBIS” – för snabbare integrering av nyanlända, utveckling av hälsoinsatser, språkpedagogik och myndighetssamverkan, Samordningsförbundet RAR, ”Kompetensjakten”- kompetensinsatser för företag inom mat- och besöksnäring, Länsstyrelsen Sörmland, ”Making space for growth” – ökad tillväxttakt i företag samt fler företag som drivs av personer med utländsk härkomst samt personer med funktionsnedsättning, Munktell Science Park. Efter mobiliseringsarbete kunde i december nya projektansökningar lämnas in till ESF-rådet från Eskilstuna kommun, regionförbundet, Nyköpings kommun och Kunskapskompaniet. Budget Utfall Upphandling och genomförande av kvalitetssäkrande insatser inom jämställdhetsintegrering. Målgrupp för insatserna är intressenter och aktörer i och kring Strukturfondernas utvecklingsprojekt i Sörmland. 1 200 000 kronor (intäkter 300 000 kr, kostnader 1 500 000 kr) 1 514 300 kronor 139 Sid 34(56) 140 140 Aktivitet Strukturfondspartnerskap Aktivitetsmål Budget Utfall Regionförbundet har fått uppdraget att vara tjänstemannastöd till partnerskapet. Under 2015 har en utbildningsdag, tre AU-möten, tre prioriteringsmöten samt ett strategiseminarium genomförts. Större delen av kostnaderna finansieras med medel för tekniskt stöd för Strukturfonds-partnerskapet. 0 kronor 13 400 kronor Aktivitet Nätverk för EU-samordnare Aktivitetsmål Målet är att driva och utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja medlemmarnas politiker vid internationella kontakter på regional nivå och i det kommande strukturfondsarbetet. Uppföljning av mål I länet har två möten med EU-samordnarna genomförts varav ett större seminarium. Ett nätverk för samordnare inom hela Östra Mellansverige har initierats och fyra möten har genomförts. Behovet att träffas från kommunerna är stort. 50 000 kronor 5 600 kronor Uppföljning av mål Budget Utfall Aktivitet Medlemskap i Stockholmregionens Europaförening (SEF) och Assembly of European Regions (AER) Aktivitetsmål Målet är att fortsätta att utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer samt att fortsätta med tre ungdomsdelegater i Youth Regional Network (AER). Uppföljning av mål Uppföljning av tecknade avtal har gjorts och förbundet har under året varit representerat vid AER:s generalförsamling. Regionförbundet har deltagit i planeringen för 2016 års sommarakademi. En politisk ledamot från Sörmland deltog i AER:s generalförsamling och en är ordförande i subkommitté 3. I denna kommitté har fyra möten hållits. 300 000 kronor 362 500 kronor Budget Utfall 140 Sid 35(56) 141 141 Aktivitet Medlemskap i Reglab Aktivitetsmål Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Uppföljning av mål Budget Utfall Som medlem har regionförbundet deltagit i Reglabs lärprojekt och seminarieserier. Regionförbundet deltar bland annat i seminarieserien ”Jobbregionen” om arbetsmarknadspolitik med inriktning på regionernas arbete och utmaningar kring arbete, arbetslöshet och bättre matchning på arbetsmarknaden. 100 000 kronor 97 100 kronor Projekt Ledningskonferens 2015 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. Ledningskonferensen ska genomföras den 15-17 september. Uppföljning av mål Ledningskonferensen förlades till Västra Götalandsregionen där temat var regionbildning och samarbete mellan lokal och regional nivå i en storregion. Vad kan vi lära av Västra Götaland och hur ska vi i Sörmland gå vidare i samverkan för att stärka den regionala utvecklingen i vårt län och vår region var några av de frågor som behandlades. Deltagarantalet uppgick till 45 personer från kommunernas och landstingets presidier. 100 000 kronor (intäkter 450 000 kr, kostnader 550 000 kr) 105 500 kronor 2015-10-01 Budget Utfall Projektslut 141 Sid 36(56) 142 142 Projekt Morgonsoffor Projektmål Målet är att marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFVregionen och Gnesta. Uppföljning av mål Budget Utfall Projektslut Totalt genomfördes 19 morgonsoffor i länet där regionförbundet var med och arrangerade och finansierade. Av dessa var det fyra som hölls i Gnesta, sju i Katrineholm, Flen eller Vingåker och åtta i Nyköping/Oxelösund varav den sista för säsongen upphöjdes till en Sörmlandssoffa med drygt 300 deltagare från stora delar av länet. Totalt har de olika morgonsofforna besökts av drygt 2 500 personer under året. 100 000 kronor (intäkter 150 000 kr, kostnader 250 000 kr) 63 600 kronor 2015-12-31 Aktivitet Kommunikationsplan 2015 Aktivitetsmål Kommunikationsplan 2015 omfattar bland annat införandet av ett nytt publiceringsverktyg på hemsidan, publicering av elva nyhetsbrev, engagemang i sociala medier, marknadsföring av regionförbundet, arrangerande av minst en mötesplats samt utveckling av de två befintliga nätverken för kommunikatörer i länet. Uppföljning av mål I mitten av maj lanserades den nya hemsidan och det nya publiceringsverktyget som krävde mycket förberedelsearbete under början av året. Elva planerade nyhetsbrev har publicerats och en enkät om dess genomslag gjordes under försommaren. Regionförbundet har kontinuerligt uppdaterat den egna facebooksidan och medverkat vid ett cykelevent i Eskilstuna och ett i Nyköping. Regionförbundet var dessutom en av fyra arrangörer av Mälartinget som hölls i Nyköping i början av maj. Under året genomfördes också två uppskattade heldagar på temat medlemsdialog och inkluderande kommunikation för det stora kommunikatörsnätverket i länet. 1 250 000 kronor 1 235 200 kronor Budget Utfall 142 Sid 37(56) 143 143 Politisk styrning Regionstyrelsen, det politiska organet för regional utveckling i Sörmland, består av 33 ledamöter och lika många ersättare. Av de 33 kommer 22 från länets nio kommuner och 11 från landstinget. Regionstyrelsen har under 2015, det första året i den nya mandatperioden, haft sju sammanträden, vid vilka följande externa aktörer har medverkat: Mål 1: Socialfondsprogrammets förstudie (Europeiska Socialfonden (ESF)-liknande projekt) Mål 2: Trafikverket Region Öst: Nationella och regionala planer för infrastrukturplanering (Genomförande av länsplanen för regional transportinfrastruktur) Mälardalsrådet: Infrastruktur och transporter, En bättre sits (Utvecklingsprocesser) Biogas Öst tillsammans med länsstyrelsen: Biogasbussar och framtida biogaspotential i Sörmland (Biogasutveckling) Mål 3: STUA, Sörmlands turismutveckling AB: Destinationsutveckling (Det regionala turismutvecklingsuppdraget) Coompanion: Rådgivning i kooperativt företagande Mål 4: Regeringens bostadsplaneringskommitté (Strategi för regional samhällsplanering) Länsstyrelsen: Flyktingsituationen i Sörmland (Integration och mångfald) Övriga insatser: Sweco: Tematisk utvärdering om insatser för näringslivsutveckling (Handlingsprogram för näringslivsutveckling) Regionstyrelsens arbetsutskott, vilket bereder styrelsens ärenden, har haft sex sammanträden under året. Styrelsen har även tre politiska beredningar; kompetensberedningen, beredningen för infrastruktur och transporter samt beredningen för jämlik hälsa, vilka under året har haft sju, två respektive fyra sammanträden. 143 Sid 38(56) 144 144 Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation som leds av förbundsdirektören. Kontoret består av två enheter. Enheten Regional utveckling, som ansvarar för regionförbundets huvudverksamhet samt enheten Ledningsstöd, som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Därtill kommer en stabsfunktion med strategisk kommunikation och regional analys som verksamhetsområden. Förbundsdirektör Strategisk kommunikation Regional analys Kommunikationsansvarig och regional analytiker Regional utveckling Biträdande förbundsdirektör Strateger Ledningsstöd Administrativ chef Regionsekreterare administratörer, kommunikatör Att forma ett förbundskontor som både har en bra verksamhet och är en god arbetsplats är ett fortlöpnade arbete, men under våren har extra insatser gjorts. Det övergripande syftet var dels att lyfta förbundskontoret till en allt viktigare roll i det regionala utvecklingsarbetet, dels att göra kontoret till en stimulerande och effektiv arbetsplats. För att nå dit behöver alla medarbetare ha en gemensam bild av varför regionförbundet finns, vad vi förväntas uträtta samt vår värdegrund; ”Inom Regionförbundet Sörmland är värden som drivande, professionell och trovärdig ledande i vårt arbete och förhållningssätt”. Övriga insatser som pågått är bland annat en fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och en medarbetarenkät har planerats under hösten för genomförande i början av 2016. Undersökningen av den fysiska arbetsmiljön som genomfördes i slutet av 2014 har under året resulterat i investeringar i belysning samt fler höj- och sänkbara arbetsbord. I samband med årsskiftet 2014/2015 gjordes vissa förändringar i kontoplanen för förbättrad rapportering och uppföljning. 144 Sid 39(56) 145 145 Från och med 2015 påbörjar förbundskontoret ett löpande miljöarbete i syfte att tydliggöra och successivt minska kontorets miljöpåverkan. Miljöarbetet ska löpande följas upp internt i verksamheten och även rapporteras i delårs- och årsbokslut. Inledningsvis kommer uppföljningen att göras genom mätning av nedanstående miljönyckeltal: Under 2015 har utfallet för nedanstående miljönyckeltal varit: Elförbrukning på kontoret: 12 524 kWh Tjänsteresor med bil, kilometerantal: - Hyrbilar: 30 700 km. - Privata bilar, politiker och tjänstemän: 93 570 km. Kopiering och pappersförbrukning på kontoret: - Kopiering, utskrift samt skannade dokument: 163 847 stycken. - Pappersförbrukning: 100 000 stycken. Regionförbundets resultat och finansiella mål Regionförbundets resultat för 2015 är -5,23 miljon kronor. Resultatet är 8,45 miljoner kronor lägre än 2014. I delårsbokslutet per 31 augusti 2015 presenterades en prognos på ett resultat om -5,96 miljoner kronor vid årets slut. Att utfallet för helåret istället blev -5,23 miljoner beror främst på att projektintäkterna blev högre för huvudverksamheten än i prognosen. Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundets finansiella mål: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlingsberedskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. 145 Sid 40(56) 146 146 För regionförbundet gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen (8 kap 4 §) ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Under 2013 och 2014 har regionförbundet haft extra tillskott av statliga regionala utvecklingsmedel med fem miljoner kronor per år. Beskedet om de extra medlen kom mitt under verksamhetsåret 2013. Det visade sig svårt att snabbt hitta lämpliga projekt som kunde finansieras med de extra resurserna, vilket gjort att vissa satsningar har förskjutits i tiden. De överskott som uppstod 2013 och 2014 är resultat av denna förskjutning. Överskotten har ökat förbundets eget kapital. Styrelsen kom därför fram till att det är skäligt att ta i anspråk en del av förbundets eget kapital för verksamhet som behöver prioriteras 2015, men som inte ryms inom ordinarie finansieringsram. En grundförutsättning var dock att frångå det finansiella målet om en budget i balans som antagits för förbundet. Undantag från kommunallagens krav att ha en budget i balans och att intäkterna därmed ska överstiga kostnaderna, får göras restriktivt om synnerliga skäl finns (Kommunallagen 8 kap 5 b §). Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Regionförbundets eget kapital var i årsredovisningen för 2014 22,06 miljoner. Regionstyrelsen tog utifrån ovanstående förutsättningar beslut om en underbalanserad budget på -6 miljoner för 2015. Det egna kapitalet vid årets slut är 16,83 miljoner och överstiger därmed det fastställda målet på 12 miljoner. Kassalikviditeten för perioden är 217 procent och överstiger därmed målet på 100 procent. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget samt jämförelse med utfallet för 2014 för de olika områdena. 146 Sid 41(56) 147 147 Budgetavstämning i mkr Utfall 2015 Budget 2015 37,22 1,96 Budgetavvikelse Utfall 2014 37,22 1,90 0 0,06 36,26 1,94 3,94 0,10 0,21 43,43 2,57 0 0,50 42,19 1,37 0,10 -0,29 1,24 10,57 3,91 0,15 52,83 Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket2 12,48 12,48 0 17,78 Summa 12,48 12,48 0 17,78 Summa intäkter 55,91 54,67 1,24 70,61 Kostnader Politisk styrning Förbundskontoret Huvudverksamhet Sidoverksamhet 3 Övrigt Summa kostnader -2,10 -17,07 -38,15 -3,08 -0,74 -61,14 -2,10 -17,30 -37,75 -2,95 -0,57 -60,67 0 -0,23 0,4 0,13 0,17 0,47 -1,48 -17,27 -43,51 -3,91 -1,35 -67,52 -5,23 -6,00 -0,77 3,09 Intäkter Medlemsavgifter Ersättning personal Länsstyrelsen Externa intäkter projekt och aktiviteter huvudverksamhet Sidoverksamhet 1 Övrigt Summa Resultat Resultat inklusive EU 2020 Going Local 3,22 4 1 Främst ränteintäkter, ersättning för strukturfondspartnerskapet och konferensintäkter presidiekonferens Östra Mellansverige 2 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 3 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet samt kommunchefsträffar och presidiekonferens Östra Mellansverige. 4 Inklusive utfall på +125 000 kr 2014 för EU 2020 Going Local där regionförbundet som Lead Partner handhaft budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet 147 Sid 42(56) 148 148 Huvudverksamhetens ekonomi Huvudverksamhetens kostnader har varit något högre än budget, men samtidigt har intäkterna varit högre än budgeten. Förbundets totala nettokostnader för huvudverksamheten uppgick till 34,21 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljoner kronor jämfört med föregående år. Finansieringen har skett främst med det statliga så kallade 1:1-anslaget som utbetalas via Tillväxtverket samt med regionförbundets egna budgeterade medel. Huvudverksamhetens nettokostnader var i regionförbundets budget fastställda till 22,7 miljoner kronor för hela året (25,27 miljoner kronor i kostnader och 2,57 miljoner kronor i externa intäkter). Till detta kom de statliga, regionala utvecklingsmedlen på 12,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Projekten som fått stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen för 2015, främst inom målområdena ett och tre i Sörmlandsstrategin. Inrapportering av genomförda, förbrukade projektmedel har skett till Tillväxtverket och regionförbundet har fått del av hela det anvisade regionala, statliga utvecklingsanslaget. Större delen av medlen hann dock inte utbetalas innan årsskiftet. Det har lett till ett väsentligt lägre belopp på likviditetskontot vid årets slut jämfört med 2014. Medlen som inte hann utbetalas innan årsskiftet har istället bokförts som en upplupen intäkt (se balansräkningen). 148 Sid 43(56) 149 149 Ekonomisk sammanställning för huvudverksamheten Mål Budget helår Utfall helår Mål 1- I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens 7 200 000 5 652 500 7 030 000 Avvikelse budgetutfall -1 547 500 Mål 2 - Sörmland har starka samband med omvärlden 3 210 000 2 114 800 2 329 000 -1 095 200 Mål 3 - Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv 20 225 000 21 621 200 20 900 000 +1 396 200 Mål 4 - Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer 1 050 000 1 180 000 1 025 000 +130 000 Övriga insatser 3 500 000 3 638 700 3 977 000 +138 700 35 185 000 34 207 200 35 261 000 -977 800 TOTAL NETTOKOSTNAD Prognos i delårsbokslut Kommentar till utfall Huvudverksamheten har hamnat på ett totalt utfall på cirka en miljon lägre än budget. Mål 1 Hela målområdet kom inte upp till budgeterat belopp. Nettokostnaden blev 1,5 miljoner lägre. Det berodde främst på att satsningen på ESF-projekt blev 1 miljon lägre än beräknat. Vid årets början hade man från ESF-rådet varnat för att inga 149 Sid 44(56) 150 150 pengar ur socialfonden skulle kunna betalas ut under året. I regionförbundets budget reserverades därför 2 miljoner kr för ESF-liknande projekt. Då ESF-rådet under året fick nya direktiv och pengar kunde betalas ut från socialfonden behövdes inte hela budgetposten nyttjas. Insatserna inom kompetensplattformen har inte genomförts i den omfattning som man trodde skulle behövas i början av året. En utredning kring kompetensbehovet i samband med bygget av Ostlänken blev billigare än beräknat. Projektet Arbetsmarknadskunskap i skolan avslutades under året. En antagen fördyring i samband med avvecklingen uteblev då den kunde påbörjas tidigare än planerat. Mål 2 Utfallet för Mål 2 slutade på ca 1,1 miljon lägre än budget. Ett flertal utredningsinsatser har inte blivit av eller fått mindre omfattning än planerat. Knapp bemanning på kontoret har bidragit till försenade utredningar. Under året beslutade regeringen att regionerna skulle få medel från Post och telestyrelsen för bredbandskoordinering. Regionförbundet fick 620 000 kronor, men dessa hann inte nyttjas fullt ut då flertalet av insatserna redan hade startats i egen regi inom ramen för bredbandsstrategin. En post som dock överskridit budgeten är kostnader för engagemanget kring Skavsta. Där har insatser gjorts i samband med en EU-ansökan som blev dyrare än vad som antogs vid budgettillfället. Mål 3 Nettokostnaden för Mål 3 slutade på cirka 1,4 miljoner mer än budget. Detta beror bland annat på beslut i styrelsen om finansiering av extraordinära insatser i Katrineholm i samband med nedläggningen av Ericsson samt beslutet om medfinansiering av ett projekt kring koldioxidsnål ekonomi. Två återbetalningar av ej nyttjade projektmedel till Tillväxtverket för insatser kring Främja kvinnors företagande och EU-projektet ”Fler innovationer” har också bidragit till sämre resultat än väntat. Inom innovationsområdet har arbetet med Smart specialisering kostat mer än budgeterat belopp för både det regionala arbetet och det gemensamma i Östra Mellansverige. Projektet miljödrivna marknader påbörjades inte under året. Mål 4 För mål 4 blev det ett litet överskridande av budgeten med 130 000 kronor vilket till stor del beror på visionsarbetet Sörmland nära Stockholm som inte var budgeterat. Budgetposten för landsbygdsutveckling som skulle genomföras i samverkan med länsstyrelsen blev mindre än planerat på grund av att länsstyrelsen påverkades av förseningar med EU:s landsbygdsprogram. Insatser utöver Sörmlandsstrategins mål De övriga insatserna inom huvudverksamheten blev ca 140 000 kronor dyrare än planerat. Stödarbetet kring EU-frågorna i länet inklusive nätverket för EUsamordnare överskred budget med cirka 250 000 kronor. Detta berodde bland annat 150 Sid 45(56) 151 151 på en större seminarieserie riktad till länets kommuner som genomfördes i början av året. Internationella aktiviteter kopplade till AER kostade 100 000 kronor och var inte budgeterade, dock blev medlemsavgifterna i Stockholms Europaförening och AER mindre än budget. Den tematiska utvärderingen påbörjades sent under året och hela budgetposten hann inte upparbetas under året. Sidoverksamhetens ekonomi Regionförbundet Sörmland har sedan 2003 varit formell huvudman för olika insatser på vård- och omsorgsområdet. Under 2014 genomfördes en utredning kring den framtida strukturen för samverkan inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Utredningens förslag presenterades för regionstyrelsen i juni 2014 och efter godkännande skickades den till samtliga huvudmän för antagande av en förändring inför 2015. Från och med 2015 ingår verksamheten i en gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. I den överenskommelsen ingår att regionförbundet under 2015 finansierar en tjänst som samverkansstrateg som från och med 2015 övergått från regionförbundet till den gemensamma nämnden. I samband med den nya regeringens budgetproposition klargjordes att man från och med 2015 vill se en förändring i stödet till kunskapsutveckling inom socialtjänsten, inklusive vård och omsorg till äldre. Det innebär att de statliga stöden på dessa områden i stort sett försvann från 2015. Det betyder att de ekonomiska förutsättningarna för nämndens arbete förändrats radikalt. Styrelsen beslutade därför i 2015 års budget att regionförbundet skulle lämna ett tillfälligt ekonomiskt stöd till nämndens samlade verksamhet. Stödet på 2 miljoner har betalats ut till den gemensamma nämnden. Ovanstående kostnader ryms inte inom regionförbundets ordinarie finansieringsram och är därmed en anledning till det budgeterade underskottet. Politiska styrningens ekonomi Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda, fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott samt övriga kostnader relaterade till det politiska uppdraget. Kostnader för regionförbundets revisorer, arvoden till politiker i hälsoberedningen, kompetensberedningen och infrastrukturberedningen samt representation i Assembly of European Regions (AER) ingår också. För hela året är en kostnad på 2,1 miljoner kronor budgeterad för den politiska styrningen och utfallet är i nivå med budget, 2,1 miljon kronor. 151 Sid 46(56) 152 152 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning Årsbudgeten för förbundskontorets kostnader uppgår till 17,3 miljoner kronor. Kostnaden för förbundskontoret blev 17,07 miljoner kronor. I prognosen vid delårsbokslutet beräknades ett utfall i nivå med budget för helåret. Kostnaderna blev cirka 230 000 kronor lägre i jämförelse med budget och prognos, främst på grund av lägre lönekostnader, samt att övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster varit lägre än budget. Personal Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret är personalkostnader. Personalkostnaderna för förbundskontoret var för 2015 budgeterade till 13,8 miljoner kronor och resultatet blev 14,06 miljoner kronor. Det förklaras av en extra avsättning till pensionsstiftelsen (se vidare om pensionsskuld). Dock har lönekostnaderna varit lägre än budget på grund av att sjukskrivningar inte ersatts med vikarier samt att lönekostnader har finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras med EUmedel. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret var vid årets slut 18 personer, varav tolv kvinnor och sex män. Regionförbundet har också kompletterat sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Två tjänster har tillsatts med vikarier under året. Under 2016 kommer nuvarande förbundsdirektör att gå i pension och rekryteringen av en ny regiondirektör påbörjades i slutet av 2015. Sjukfrånvaron har varit 3,53 procent, vilket är lägre jämfört med föregående år (6,72 procent, 2014). Den är främst relaterad till långtidssjukskrivning. Regionförbundet är anslutet till företagshälsovården och subventionerar kostnaden för olika motionsaktiviteter. Det finns också en process för hur rehabilitering ska ske. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till regionförbundet på 1,96 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2015 års slut till cirka 11,1 miljoner kronor. 152 Sid 47(56) 153 153 Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året ökat med cirka 440 000 kronor och uppgick vid årsskiftet till 11,5 miljoner kronor. I och med det rådande ränteläget är förväntningarna för 2016 låga på avkastning från stiftelsens ränteportfölj. Därför har en avsättning på 1 miljon kronor gjorts. Övriga kostnader Övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster var budgeterade till 3,5 miljoner. Utfallet är 3,02 miljoner. Förbundet har under året köpt tjänster för bland annat löne- och ekonomiadministration samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Även kontorstjänster i form av bland annat post- och kopieringsservice har köpts externt. Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Magasinet AB. Allmänna redovisningsprinciper Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Årsredovisningen Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år. 153 Sid 48(56) 154 154 Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - fem år. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Löner Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker i december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Regionförbundets samtliga pensionsförpliktelser är intjänade efter 1998. Regionförbundet har avsatt medel i SKL:s pensionsstiftelse och tillgångarna där överstiger beräknad skuld i bokslutet 2015. Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Leasingavtalen betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. Inget av leasingavtalens längd överstiger tre år. En tilläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. Bidrag Regionförbundet beviljar bidrag för projekt i samband med att verksamhetsplanen beslutas och även löpande under året. Kostnaden för bidraget bokförs när utbetalning sker i samband med att regionförbudet har fakturerats eller bidrag har rekvirerats från projektet. Det innebär att regionförbundet kan ha åtagande för beviljade medel som inte utbetalats. 154 Sid 49(56) 155 155 Resultaträkning (tkr) Not 2015 2014 55 420 480 70 297 317 55 900 70 613 -42 563 -18 477 -88 -50 427 -16 914 -88 -61 128 -67 429 -5 227 3 185 156 -156 244 -211 0 33 Resultat efter finansiella poster -5 227 3 218 Periodens resultat -5 227 3 218 Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm -5 227 3 218 Justerat resultat enligt balanskrav KRL 4 § 4 -5 227 3 218 Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter 1 2 Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar 3 4 5 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Balanskravsutredning 155 Sid 50(56) 156 156 Balansräkning (tkr) Not 2015-12-31 2014-12-31 186 519 705 188 519 707 3 175 1 212 14 438 4 962 6 131 29 919 2 563 1 140 2 139 20 966 6 128 32 935 30 623 33 642 16 830 -5 227 22 057 3 218 Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 10 202 3 591 13 793 6 512 5 073 11 585 30 623 33 642 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, datorer och installationer Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 6 7 Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar 8 9 10 11 SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital - därav periodens resultat 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 13 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser 31 dec Pensionsförpliktelser enl KPA Tillgångar i pensionsstiftelse 14 13 791 12 499 11 877 11 062 Regionförbundets leasingavtal är operationella 15 2 286 2 257 156 Sid 51(56) 157 157 Kassaflödesanalys (tkr) 2015 2014 Likvida medel vid periodens början 1 jan 27 094 23 887 Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Summa tillförda medel -5 227 88 -5 139 3 218 88 3 306 Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital -12 985 2 207 -10 778 6 583 -6 653 -70 Medel från den löpande verksamheten -15 917 3 236 0 -85 -85 0 -29 -29 0 0 0 0 0 0 -16 002 3 207 11 093 27 094 Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder Summa finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets slut 157 Sid 52(56) 158 158 Noter Not 1 Not 2 Not 3 Nettointäkter Medlemsavgifter5 Regionala medel länsstyrelsen Medlemsavgifter FoU Uppdragsintäkter och regionala medel Summa nettointäkter Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Övriga intäkter Summa övriga rörelseintäkter Övriga externa kostnader Bidrag och medfinansiering Konsultkostnader för projekt Gemensamma konsultkostnader Lokalkostnader Kontors och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Datakommunikation, telefon, porto och kopiering Redovisning-, löne- och revisionstjänster Konferenser och sammanträden som arrangerats Konferenser och sammanträden som arrangerats och vidarefakturerats Resekostnader Information Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader 2015 2014 37 224 1 961 0 16 235 55 420 36 257 1 943 2 764 29 333 70 297 407 73 480 304 13 317 -16 230 -18 034 -372 -913 -536 -51 -446 -442 -1 639 -394 -20 015 -21 410 -1 098 -900 -464 -67 -446 -495 -1 443 -311 -842 -796 -1 865 -42 563 -772 -1 285 -1 721 -50 427 5 Medlem Avgift för 2015 Medlem helår (kr) 29 607 552 Flens kommun Avgift för 2015 helår (kr) 451 604 Eskilstuna kommun 2 778 613 Trosa kommun 305 658 Nyköpings kommun 1 439 622 Oxelösunds kommun 290 824 Landstinget Sörmland Katrineholms kommun 918 197 Gnesta kommun 283 701 Strängnäs kommun 903 661 Vingåkers kommun 244 812 158 Sid 53(56) 159 159 Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Delsumma löner och ersättningar -10 752 -1 059 -372 -12 184 -9 830 -671 -331 -10 833 -3 847 -1 681 -765 -6 293 -3 730 -1 624 -727 -6 081 -18 477 -16 914 Antal 6 12 18 Antal 5 13 18 Sjukfrånvaro i % Ålder 0-29 30-49 50 Totalt 0,00% 3,10% 0,43% 3,53% 0,00% 15,65% 0,89% 6,72% Män Kvinnor Totalt 0,04% 3,49% 3,53% 0,68% 8,76% 6,72% 87,77% 56,36% -88 0 -88 -88 0 -88 Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa sociala avgifter och pensioner Summa personalkostnader Medelantalet anställda samt sjukfrånvaro Antal tillsvidareanställd (per 30 november respektive år) Män Kvinnor Totalt Varav sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro Not 5 Avskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivningar Summa avskrivningar 159 Sid 54(56) 160 160 Not 6 Materiella anläggningstillgångar Ingående ack. anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar mm Utgående ack. anskaffningsvärden Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar Utrangeringar, försäljningar mm Utgående ack. avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Not 8 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar, aktier Nyköping-Östgötalänken Aktiebolag, org nr 5566126636, ägarandel 18,6% ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB, org.nr 556141-8392,ägarandel 8,5% Övriga fordringar Redovisad moms Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader övrigt Upplupna intäkter projekt Upplupna intäkter övrigt Periodiserade leverantörsfakturor Preliminära ankomstregistrerade leverantörsfakturor Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonto Bankmedel Escrow Handkassa Summa 160 721 85 0 806 692 29 0 721 -532 -88 -444 -88 -620 -532 186 189 20 20 499 519 499 519 1 187 25 1 212 1 059 81 1 140 754 11 872 0 311 1 500 14 437 240 1 424 265 214 -4 2 139 4 960 0 2 4 962 20 271 694 1 20 966 Sid 55(56) 161 161 Not 11 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega 6 131 6 128 Not 12 Eget Kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Utgående eget kapital 22 057 -5 227 16 830 18 839 3 218 22 057 Not 13 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter och pensioner Semesterlöneskuld och upplupna löner Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa -347 -1 802 -797 -646 0 -3 591 -347 -1 735 -764 -2 123 -104 -5 073 Not 14 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner Löneskatt 24,26 % Summa 11 099 2 692 13 791 9 558 2 319 11 877 11 499 1 000 12 499 10 082 980 11 062 2 286 2 257 Pensionsreserv i SKL:s pensionsstiftelse Avsättning i bokslut Summa Not 15 Leasingavtal Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella. Inget av leasingavtalen överstiger 3 år. 161 Sid 56(56) 162 162 162 163 163 163 164 164 164 165 165 165 166 166 166 167 167 167 168 168 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) 2016-05-25 § 90 Årsredovisning 2015 för Samordningsförbundet RAR i Sörmland (KS/2016:221) Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Samordningsförbundet RAR i Sörmlands årsredovisning för 2015 och beviljar ansvarsfrihet för dess styrelse och de enskilda ledamöterna samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2015. Förbundet uppvisar ett negativt resultat, - 4 956 070 kronor. Till årsredovisningen hör revisionsberättelse och granskningsrapport. Revisorerna bedömer att förbundets styrelse bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande, årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Resultatet för 2015 är förenligt med finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för förbundsstyrelsens och dess enskilda ledamöter. RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2016-05-13 Sammanträdesprotokoll, Förbundsstyrelsen RAR Sörmland, 2016-03-22, §§ 3-4 Årsredovisning 2015 Revisionsberättelse för 2015 Revisorernas granskningsrapport Svar på granskningsrapporten _________________ Beslutet skickas till: Akten 168 169 169 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2016-05-13 KS/2016:221 - 041 Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Samordningsförbundet RAR i Sörmlands årsredovisning för 2015, bevilja ansvarsfrihet för dess styrelse och de enskilda ledamöterna samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2015. Förbundet uppvisar ett negativt resultat, - 4 956 070 kronor. Till årsredovisningen hör revisionsberättelse och granskningsrapport. Revisorerna bedömer att förbundets styrelse bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande, årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Resultatet för 2015 är förenligt med finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för förbundsstyrelsens och dess enskilda ledamöter. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll, Förbundsstyrelsen RAR Sörmland, 2016-03-22, §§ 3-4 Årsredovisning 2015 Revisionsberättelse för 2015 Revisorernas granskningsrapport Svar på granskningsrapporten Ärendebeskrivning Samordningsförbundet RAR i Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2015, tillsammans med revisionsberättelse och revisorernas granskningsrapport. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Samordningsförbundets resultat för 2015 uppgår till – 4 956 070 kronor. Förbundets egna kapital uppgår till 3 604 492 kronor. Förbundets revisorer bedömer att styrelsen för Samordningsförbundet RAR i Sörmland har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen bedöms vara tillräcklig. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 169 E-post: [email protected] 170 170 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning 2016-05-13 KS/2016:221 - 041 Revisorerna bedömer att förbundets räkenskaper i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vidare, att årets resultat är förenligt med finansiella och verksamhetsmässiga mål. Revisorerna tillstyrker därför att förbundsstyrelsen och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av Samordningsförbundet RAR i Sörmlands årsredovisning för 2015, jämte revisonsberättelse och revisorernas granskningsrapport. Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något att anmärka på eller invända mot. Förvaltningen föreslår därför att ansvarsfrihet beviljas för förbundsstyrelsen, i enlighet med revisorernas bedömning. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Samordningsförbundet RAR i Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 170 E-post: [email protected] 171 171 171 172 172 172 173 173 173 174 174 174 175 175 175 176 176 176 177 177 177 178 178 178 179 179 179 180 180 180 181 181 181 182 182 182 183 183 183 184 184 184 185 185 185 186 186 186 187 187 187 188 188 188 189 189 189 190 190 190 191 191 191 192 192 192 193 193 193 194 194 194 195 195 195 196 196 196 197 197 197 198 198 198 199 199 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (2) 2016-05-25 § 86 Svar på motion om avskaffandet av delade turer (KS/2015:286) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen om avskaffandet av delade turer med hänvisning till den politiska beredningen. Reservation Mot beslutet och till förmån för Tony Rosendahl (V) med fleras yrkande reserverar sig Tony Rosendahl (V), Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C) och Ylva G. Karlsson (MP). Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga B. Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Olof Carlsson (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i vilken de yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp, bestående av politiker, tjänstermän och fackliga representanter, för att arbeta fram förslag på hur man bäst avskaffar de delade turerna i kommunens verksamheter. Beredning, kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström och kommunstyrelsens förste vice ordförande Lars Härnström ”--Personalen är kommunens främsta och viktigaste resurs. För att säkra personalförsörjningen, nu och i framtiden, krävs ett strategiskt arbete. En grundläggande förutsättning är trygga och ordnade anställningsförhållanden. Mot bakgrund av detta beslutade kommunfullmäktige i april 2016 att samtliga nyrekryteringar och visstidsanställningar längre än tre månader ska anställas på heltid från och med den 1 januari 2017. Vidare, ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst med möjlighet att välja lägre sysselsättningsgrad, från och med den 1 juli 2018. Detta är en stor och omfattande jämställdhets- och personalpolitisk reform inom den kommunala verksamheten. Vi finner ingen anledning att göra en översyn av delade turer eller andra anställningsformer förrän beslutet om heltid som norm och införandet av ny kompetensutveckling är genomförd.” Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut, 2016-05-03 Motion om avskaffande av delade turer 199 200 200 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 2 (2) 2016-05-25 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V), Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C) och Ylva G. Karlsson (MP). Förslag och yrkanden Tony Rosendahl (V) yrkar, med instämmande av Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C) och Ylva G. Karlsson (MP) att ärendet ska återremitteras för en fördjupad beredning. Beslutsgång Efter avslutad överläggning redogör ordföranden för propositionsordningen. Det innebär att han avser att först ställa proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Finner styrelsen att ärendet ska avgöras idag ställer han proposition på ordförandens förslag till beslut. Därefter ställer ordföranden proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Han finner att ärende ska avgöras idag. Ordföranden ställer sedan proposition på ordförandens förslag till beslut. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. _________________ Beslutet skickas till: Akten 200 IriUMM~n1siY20--RCN 201 Lib~ral~rna ZCSi6 ~~`~'a-b § g~ ~~,i lac~ct .~ 201 \'/ ~~j~~ W CENTERPARTIET Reservation. Svar på motion om avskaffande av delade turer KS/2015:286 När en motion bereds så är det praxis att motionen skickas på remiss till olika instanser för inhämtning av synpunkter som är relevanta gentemot innehållet i motionen. I det här fallet ligger det närmast till hands att motionen under beredningens gång skulle ha skickats åtminstone till Vård och omsorgsförvaltningen för behandling då det är den förvaltningen som närmast berörs avdelade turer. Så har inte skett. Faktum är att motionen inte har beretts överhuvudtaget. Den har legat gömd någonstans i nästan ett års tid och nu plockats fram för ett snabbt avslag efter att majoriteten själva har sjösatt ett eget snabbt hopsnickrad projekt. Vi yrkade att ärendet skulle återremitteras fören ordentlig och seriös beredning. Då vi inte fick gehör för vårt yrkande reserverar vi oss mot beslute~ Tony Rosendahl(V) Ewa CallCOh~a~mmar In Ylva G Karlsson(MP) Katrineholm 25/5-2016 ~C- 201 r Fre~d~ks~(C~— 202 202 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2016-05-03 KS/2015:286 - 029 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Svar på motion om avskaffandet av delade turer Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar avslå motionen om avskaffandet av delade turer med hänvisning till nedanstående yttrande. Yttrande Tony Rosendahl (V) och Olof Carlsson (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i vilken de yrkar på att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp, bestående av politiker, tjänstermän och fackliga representanter, för att arbeta fram förslag på hur man bäst avskaffar de delade turerna i kommunens verksamheter. Personalen är kommunens främsta och viktigaste resurs. För att säkra personalförsörjningen, nu och i framtiden, krävs ett strategiskt arbete. En grundläggande förutsättning är trygga och ordnade anställningsförhållanden. Mot bakgrund av detta beslutade kommunfullmäktige i april 2016 att samtliga nyrekryteringar och visstidsanställningar längre än tre månader ska anställas på heltid från och med den 1 januari 2017. Vidare, ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst med möjlighet att välja lägre sysselsättningsgrad, från och med den 1 juli 2018. Detta är en stor och omfattande jämställdhets- och personalpolitisk reform inom den kommunala verksamheten. Vi finner ingen anledning att göra en översyn av delade turer eller andra anställningsformer förrän beslutet om heltid som norm och införandet av ny kompetensutveckling är genomförd. Ärendets handlingar Motion om avskaffande av delade turer Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande Org.nummer 212000-0340 Telefon: /0150-570 21/ 202 E-post: [email protected] 203 203 Motion till Katrineholms kommunfullmäktige om avskaffande av delade turer Kommunen önskar att man betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som en attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att avveckla de delade turerna inom kommunens verksamheter skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare. Vi anser att det är dags att börja avskaffa de så kallade delade turer, d v s arbete på morgon och förmiddag med en längre ledighet mitt på dagen och därefter ett ytterligare pass eftermiddag/kväll. Ofta går det inte att utnyttja ledigheten mitt på dagen, vilket innebär långa arbetsdagar. Denna för arbetsmiljön och för hälsan negativa utveckling på arbetsmarknaden, vanligast inom äldreomsorg, hemtjänst och kollektivtrafik, bör därför snarast brytas. Så här skriver fackförbundet kommunal i sin rapport från 2013 om de delade turerna inom välfärdssektorn. • Drygt 100 000 av Kommunals medlemmar arbetar delade turer. Inom branscherna äldreomsorg och trafik arbetar runt hälften av medlemmarna delade turer. • Av de som arbetar heltid är det cirka 17 procent som har delade turer och av de som arbetar deltid har cirka 23 procent delade turer. • Andelen av kommunanställda som har delade turer är 24 procent och av privatanställda 22 procent. • Hälften av Kommunals medlemmar som arbetar i äldreomsorgen arbetar delade turer. I Norrbottens län arbetar nästan 80 procent inom äldreomsorgen delade turer, motsvarande siffra i Stockholms län är drygt 25 procent. • För de som arbetar delade turer är tiden mellan arbetspassen i genomsnitt 4 timmar med avdrag för rast. 203 204 204 • Cirka 80 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer har gjort det tio år eller mer. • Cirka 80 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer får ingen ersättning för uppehållet mellan arbetspassen. • Bara 10 procent av Kommunals medlemmar som arbetar delade turer är positivt inställda till det och 90 procent av medlemmarna säger att det är svårt att använda tiden på ett vettigt sätt. • Delade turer påverkar hälsan negativt. Fyra av tio av de som arbetar delade turer upplever dagligen trötthet och stress. Vi yrkar att: Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med politiker, tjänstemän och fackliga representanter för att arbeta fram förslag på hur man bäst avskaffar de delade turerna i kommunens verksamheter. Tony Rosendahl Olof Carlsson Vänsterpartiet Vänsterpartiet Katrineholm 11/6-2015 204 205 205 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (2) 2016-05-25 § 87 Svar på motion om rätt till heltid (KS/2015:123) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen om rätt till heltid ska anses besvarad med hänvisning till den politiska beredningen. Reservation Tony Rosendahl (V) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga C. Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har lämnat in en motion om rätt till heltid. Motionärerna yrkar följande Rätt till heltid införs för de kommunanställda som vill och som är anställda på deltid. Normen för anställningar i kommunen skall vara fast heltid. Andelen delade turer får inte öka när rätt till heltid införs. Beredning, kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström och kommunstyrelsens förste vice ordförande Lars Härnström ”--Personalen är kommunens främsta och viktigaste resurs. För att säkra personalförsörjningen, nu och i framtiden, krävs ett strategiskt arbete. En grundläggande förutsättning är trygga och ordnade anställningsförhållanden. Mot bakgrund av detta beslutade kommunfullmäktige i april 2016 att samtliga nyrekryteringar och visstidsanställningar längre än tre månader ska anställas på heltid från och med den 1 januari 2017. Vidare, ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst med möjlighet att välja lägre sysselsättningsgrad, från och med den 1 juli 2018. Detta är en stor och omfattande jämställdhets- och personalpolitisk reform inom den kommunala verksamheten. En översyn av delade turer och andra anställningsformer får anstå i avvaktan av att beslutet om heltid som norm och införandet av ny kompetensutveckling är genomförd.” Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut, 216-05-15 Motion om rätt till heltid, 2015-03-10 205 206 206 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 2 (2) 2016-05-25 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V). Förslag och yrkanden Tony Rosendahl (V) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Tony Rosendahls (V) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. _________________ Beslutet skickas till: Akten 206 ~;ol~l MV N S"~Y~E;-S~t~L 207 207 Reservation Motion om rätt till heltid KS/2015:123 När en motion bereds så är det praxis att motionen skickas på remiss till olika instanser för inhämtning av synpunkter som är relevanta gentemot innehållet i motionen. Så har inte skett i det här fallet. Faktum är att motionen inte har beretts överhuvudtaget. Den har legat gömd någonstans i nästan ett års tid och nu plockats fram för ett svar efter att majoriteten själva har sjösatt ett eget snabbt hopsnickrad projekt för att föregå motionen. Från Vänsterpartiets sida finner vi det märkligt att vår motion om rätt till heltid inte har hunnit börja beredas under ett helt år medans majoritetens förslag om rätt till heltid kunde både utredas och beredas under några få veckor under våren. Då beslutet om rätt till heltid nu har tagits av kommunfullmäktige så anses vår motion vara besvarad. Det beslut som togs av kommunfullmäktige ligger i linje med de två första attsatserna i vår motion. Däremot har beslutet inte uppfyllt intentionen i attsats tre om de delade turerna. Jag yrkade bifall till motionen. Då jag inte fick gehör för mitt yrkande reserverar jag mig mot beslutet Tony Rosendahl(V) Katrineholm 25/5-2016 ~~~ 207 208 208 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN 2016-05-15 KS/2015:123 - 029 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om rätt till heltid Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktiga att motionen om rätt till heltid ska anses besvarad med hänvisning till nedanstående yttrande. Yttrande Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har lämnat in en motion om rätt till heltid. Motionärerna yrkar följande Rätt till heltid införs för de kommunanställda som vill och som är anställda på deltid. Normen för anställningar i kommunen skall vara fast heltid. Andelen delade turer får inte öka när rätt till heltid införs. Personalen är kommunens främsta och viktigaste resurs. För att säkra personalförsörjningen, nu och i framtiden, krävs ett strategiskt arbete. En grundläggande förutsättning är trygga och ordnade anställningsförhållanden. Mot bakgrund av detta beslutade kommunfullmäktige i april 2016 att samtliga nyrekryteringar och visstidsanställningar längre än tre månader ska anställas på heltid från och med den 1 januari 2017. Vidare, ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst med möjlighet att välja lägre sysselsättningsgrad, från och med den 1 juli 2018. Detta är en stor och omfattande jämställdhets- och personalpolitisk reform inom den kommunala verksamheten. En översyn av delade turer och andra anställningsformer får anstå i avvaktan av att beslutet om heltid som norm och införandet av ny kompetensutveckling är genomförd. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande KOMMUNSTYRELSEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 208 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 209 209 Motion till Katrineholms kommunfullmäktige om rätt till heltid Arbetstiden och rätt till heltid är en viktig fråga. Inte minst för jämställdheten. Det är oftare kvinnor som tvingas arbeta deltid och som därmed får svårare att försörja sig själva. Deltidsarbetare har också sämre utvecklingsmöjligheter i arbetet, sämre löneutveckling och lägre ersättning från socialförsäkringarna, arbetslöshetsförsäkringen och pensionssystemet. Det kan också vara svårt för den som är deltidsanställd att få banklån, teckna hyreskontrakt och så vidare med bara en deltidslön. Den vanligaste orsaken till kvinnors deltidsarbete är att arbetsgivaren helt enkelt inte erbjuder heltid. Deltid ska självklart vara en möjlighet för dem som önskar det. Vi anser att utgångspunkten vid anställningar skall vara att fast heltid är normen och det skall inte vara möjligt att som anställd i kommunen bollas runt på vikariat, deltider och tillfälliga anställningar år efter år. Kommunen önskar att man betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som en attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att erbjuda rätt till heltid skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare. Vi yrkar att: Rätt till heltid införs för de kommunanställda som vill och som är anställda på deltid. Normen för anställningar i kommunen skall vara fast heltid. Andelen delade turer får inte öka när rätt till heltid införs. Tony Rosendahl Lotta Back Vänsterpartiet Katrineholm 10/3-2015 209 210 210 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 1 (2) 2016-05-25 § 85 Svar på motion om anpassade sammanträdesrum (KS/2015:28) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad med hänvisning till kommunledningsförvaltningens skrivelse. Reservation Mot beslutet och till förmån för Inger Fredriksson (C) och Tony Rosendahls (V) yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C) och Tony Rosendahl (V). Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga A. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion om anpassade sammanträdesrum. I motionen yrkas att Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum så att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Ärendet har beretts av lokalresursplaneraren som i sin tjänsteskrivelse redogör för de olika sammanträdeslokaler som finns i kommunen och den inventering som gjorts utifrån tillgänglighet. Inventeringen gäller möjlighet att ta sig till lokalen med rullstol eller permobil, tillgång till handikapptoalett, kontrastmarkeringar, hörslinga, informationsskyltar, taktila skyltar samt teknisk utrustning som projektor och ljudanläggning. Kommunstyrelsen beslutade den 16 december 2015, § 256, att återemittera ärendet för att inhämta yttrande från folkhälsoutskottet. Folkhälsoutskottet föreslog på sitt sammanträde den 10 februari 2016, § 5, mot bakgrund av kommunledningsförvaltningens redovisning att en av kommunens lokaler ska kompletteras med taktila skyltar och att motionen därmed kan anses vara besvarad. Sammanträdesrummet KTS-salen har under våren försetts med taktil skylt. Kontrastmarkering på trappsteg är beställt. Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut, 2016-05-18 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2016-05-18 Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2015-12-01 Protokollsutdrag kommunstyrelsen, 2015-12-16, § 256 Protokollsutdrag folkhälsoutskottet, 2016-02-10, § 5 210 211 211 Protokollsutdrag KOMMUNSTYRELSEN 2 (2) 2016-05-25 Motion om anpassade sammanträdesrum, 2015-01-19 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C) och Tony Rosendahl (V). Förslag och yrkanden Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Tony Rosendahl (V), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredrikssons (C) och Tony Rosendahls (V) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. _________________ Beslutet skickas till: Akten 211 212 I~oMMUN s"►rtz~E~ ~~~`~~ ~'~"~`'~Z~ ~ ~`~ ~'~` 212 "3►1a~c~ ~~~ ~W C ENTEN PANTTET Reservation KS/2015:28 om Svar på motion om anpassade sammanträdesrum Motionen väcktes vid mandatperiodens början för att det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsvariation, att ta på sig ett förtroendeuppdrag iKatrineholms kommun. Kommunens nämnder och styrelser sammanträder i en rad olika lokaler som är olika väl anpassade för ledamöter med funktionsvariationer. Kravet i motionen är att minst ett sammanträdesrum ska vara tillgängligt. Det är positivt att en inventering av sammanträdeslokaler har gjorts, men det betyder inte att motionen är besvarad. I så fall skulle alla nämnders och styrelsers sammanträden hållas: på Safiren, där alla inlägg ska göras från talarstolen eller från presidiets mikrofoner. Att det finns ljudanläggning och hörslinga är ingen garanti för att det finns mikrofoner som samtliga ledamöter kan göra inlägg från och som gör att alla kan delta i sammanträden på någorlunda lika villkor. Behovet kvarstår av att det finns minst ett sammanträdesrum för kommunens möten som är tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Av den anledningen yrkade vi att motionen skulle bifallas. Då vårt yrkande avslogs, reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm 25 maj 2016 Ing r Fredriksson Centerpartiet ~ Tony Rosendahl Vänsterpartiet .~ 212 213 213 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2016-05-18 KS/2015:28 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om anpassade sammanträdesrum Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad med hänvisning till kommunledningsförvaltningens skrivelser. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 213 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 214 214 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2016-05-18 KS/2015:28 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Svar på motion om anpassade sammanträdesrum Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion om anpassade sammanträdesrum. I motionen yrkas att Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum så att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Ärendet har beretts av lokalresursplaneraren som i sin tjänsteskrivelse redogör för de olika sammanträdeslokaler som finns i kommunen och den inventering som gjorts utifrån tillgänglighet. Inventeringen gäller möjlighet att ta sig till lokalen med rullstol eller permobil, tillgång till handikapptoalett, kontrastmarkeringar, hörslinga, informationsskyltar, taktila skyltar samt teknisk utrustning som projektor och ljudanläggning. Kommunstyrelsen beslutade den 16 december 2015, § 256, att återemittera ärendet för att inhämta yttrande från folkhälsoutskottet. Folkhälsoutskottet föreslog på sitt sammanträde den 10 februari 2016, § 5, mot bakgrund av kommunledningsförvaltningens redovisning att en av kommunens lokaler ska kompletteras med taktila skyltar och att motionen därmed kan anses vara besvarad. Sammanträdesrummet KTS-salen har under våren försetts med taktil skylt. Kontrastmarkering på trappsteg är beställt. Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2015-12-01 Protokollsutdrag kommunstyrelsen, 2015-12-16, § 256 Protokollsutdrag folkhälsoutskottet, 2016-02-10, § 5 Motion om anpassade sammanträdesrum, 2015-01-19 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Folkhälsoutskottet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 214 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 215 215 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab 2015-12-01 KS/2015:28 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Gunnar Berglund Kommunstyrelsen Svar på motion om anpassade sammanträdesrum Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) har i en motion till kommunfullmäktige yrkat på att Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum så att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Motionären skriver följande ”För att kunna ta på sig förtroendeuppdrag så krävs det att vissa hinder avlägsnas. Sammanträdesrummen måste vara fysiskt tillgängliga, men även ha tillgång till teknik som gör det möjligt för personer med syn- och hörselnedsättningar att följa förhandlingarna. Självklart ska även den som lider av allergier kunna vistas i lokalen utan problem.” I Katrineholms kommun finns åtta sammanträdeslokaler för nämnder och styrelser. Adress Djulögatan 32 Safirenhuset Djulögatan 32 Safirenhuset Drottninggatan 18 Västgötagatan 18 Trädgårdsgatan 1 Upplandsgatan 2 Vingåkersvägen 18 Djulögatan 27 Ägare KFAB KFAB KFAB KIAB KIAB KIAB KIAB KFAB Lokal Safiren Katrineholmssalen KTS-salen SOC sammanträdesrum AVA-huset, rum 611 Yngaren 1 och 2 Jakobsdal, stora konferensen Ängeln hörsalen Kommunledningsförvaltningen har gjort följande inventering. Sammanträdesrummen är inventerade utifrån tillgänglighet vad gäller möjlighet att ta sig dit med rullstol eller permobil, tillgång till handikapptoalett, kontrastmarkeringar, hörslinga, informationsskyltar, taktila skyltar samt teknisk utrustning som projektor och ljudanläggning. Samtliga lokaler har informationsskyltar, kontrastmarkeringar, handikapptoalett, projektor, ljudanläggning och är tillgängliga för personer med rullstol eller permobil. Ingen av lokalerna har taktila informationskyltar. Lokalerna vid Västgötagatan 18, Upplandsgatan 2 och Djulögatan 27 har bemannade receptioner. Fast hörslinga saknas i AVA-huset och Jakobsdal. En portabel hörslinga finns på Gröna Kulle. Vad gäller allergier finns ingen uttalad policy. Vid allergiska besvär kan allergistädning beställas av service- och teknikförvaltningen. Om det finns mötesdeltagare med parfymallergi kan ett påbud om parfymfritt möte påkallas med inbjudan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: [email protected] 215 216 216 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning 2015-12-01 KS/2015:28 Ärendets handlingar Motion om anpassade sammanträdesrum, 2015-01-19 Ordförandens förslag till beslut Gunnar Berglund Lokalresursplanerare Beslutet skickas till: Inger Fredriksson, akten. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: [email protected] 216 217 217 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 1 (2) 2015-12-16 § 256 Svar på motion om anpassade sammanträdesrum (KS/2015:28) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera motionen för att inhämta folkhälsoutskottet yttrande. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) har i en motion till kommunfullmäktige yrkat på att Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum så att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Motionären skriver följande ”För att kunna ta på sig förtroendeuppdrag så krävs det att vissa hinder avlägsnas. Sammanträdesrummen måste vara fysiskt tillgängliga, men även ha tillgång till teknik som gör det möjligt för personer med syn- och hörselnedsättningar att följa förhandlingarna. Självklart ska även den som lider av allergier kunna vistas i lokalen utan problem.” I Katrineholms kommun finns åtta sammanträdeslokaler för nämnder och styrelser. Adress Ägare Djulögatan 32 Safirenhuset Djulögatan 32 Safirenhuset Drottninggatan 18 Västgötagatan 18 Trädgårdsgatan 1 Upplandsgatan 2 Vingåkersväge n 18 Djulögatan 27 Lokal KFA B KFA B KFA B KIAB KIAB KIAB KIAB KFA B Safiren Katrineholmssale n KTS-salen SOC sammanträdesrum AVA-huset, rum 611 Yngaren 1 och 2 Jakobsdal, stora konferensen Ängeln hörsalen Kommunledningsförvaltningen har gjort följande inventering. Sammanträdesrummen är inventerade utifrån tillgänglighet vad gäller möjlighet att ta sig dit med rullstol eller permobil, tillgång till handikapptoalett, kontrastmarkeringar, hörslinga, informationsskyltar, taktila skyltar samt teknisk utrustning som projektor och ljudanläggning. 217 218 218 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2 (2) 2015-12-16 Samtliga lokaler har informationsskyltar, kontrastmarkeringar, handikapptoalett, projektor, ljudanläggning och är tillgängliga för personer med rullstol eller permobil. Ingen av lokalerna har taktila informationskyltar. Lokalerna vid Västgötagatan 18, Upplandsgatan 2 och Djulögatan 27 har bemannade receptioner. Fast hörslinga saknas i AVA-huset och Jakobsdal. En portabel hörslinga finns på Gröna Kulle. Vad gäller allergier finns ingen uttalad policy. Vid allergiska besvär kan allergistädning beställas av service- och teknikförvaltningen. Om det finns mötesdeltagare med parfymallergi kan ett påbud om parfymfritt möte påkallas med inbjudan. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2015-12-01 Ordförandens förslag till beslut, 2015-12-08 Motion om anpassade sammanträdesrum, 2015-01-19 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C), Göran Dahlström (S) och Ewa Callhammar (L). Förslag och yrkanden Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Ewa Callhammar (L) och ordföranden Göran Dahlström (S), på återremiss av motionen för att inhämta folkhälsoutskottet yttrande. Ordföranden återtar därmed sitt tidigare framlagda förslag till beslut. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på Inger Fredriksson (C) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen beslutar i enlighet med detta. _________________ Beslutet skickas till: Akten 218 219 219 Protokollsutdrag Folkhälsoutskottet 1 (1) 2016-02-10 §5 Yttrande över motion om anpassade sammanträdesrum (KS/2015:28) Folkhälsoutskottets beslut 1. Folkhälsoutskottet noterar med tillfredsställelse, utifrån kommunledningsförvaltningens redovisning, att flertalet sammanträdesrum inom kommunens verksamheter är väl rustade för att kunna användas av personer med funktionsvariationer. 2. Utskottet föreslår mot bakgrund av förvaltningens redovisning att åtminstone en av dessa lokaler kompletteras med taktila skyltar och att motionen därmed kan anses besvarad. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) yrkar i en motion att Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum på så sätt att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Kommunfullmäktige har överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. I samband med beredningen har styrelsen valt att inhämta folkhälsoutskottets yttrande. Folkhälsoutskottets ordförande har samrått med representanter från det kommunala handikapprådet och de framhåller vikten av att Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter följs. De har också hänvisat till att stöd finns att tillgå från Myndigheten för delaktighet, i publikationen Riktlinjer för tillgänglighet, riv hindren. Vidare konstaterar dessa representanter att om inte alla lokaler kan uppfylla samtliga krav så måste detta beaktas vid planering av möten, så att man bokar lokal efter de förutsättningar som gäller för deltagarna. Ärendets handlingar Motion från Inger Fredriksson (C) 2015-01-19 Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande 2015-12-01 Folkhälsoutskottets överläggning Under folkhälsoutskottets överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Ewa Callhammar (L), Ulrica Truedsson (S), Karin Frisk (S), Johan Söderberg (S) och Ylva G Karlsson (MP). ___________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt 219 220 220 1 Motion till kommunfullmäktige Om anpassade sammanträdesrum Yrkande: Katrineholms kommun ska utrusta minst ett sammanträdesrum så sätt att det blir tillgängligt för personer med funktionsvariationer. Bakgrund I ett demokratiskt samhälle ska alla medborgare ha möjlighet att delta. Det innebär bland annat att de ska kunna rösta och bli valda, direkt eller indirekt till olika församlingar, nämnder och styrelser. Detta ska vara möjligt oavsett funktionsnedsättning, eller funktionsvariationer, som det numera har börjat kallas. För att alla ska kunna ta på sig ett förtroendeuppdrag så krävs det att vissa hinder avlägsnas. Sammanträdesrummen måste vara fysiskt tillgängliga, men även ha tillgång till teknik som gör det möjligt för personer med syn- eller hörselnedsättningar att följa förhandlingarna. Självklart ska även den som lider av allergier kunna vistas i lokalen utan problem. Kommunens nämnder och styrelser sammanträder i en rad olika lokaler, som är olika väl anpassade för ledamöter med funktionsvariationer. Detta är inte godtagbart. Alla ska ha möjligheter att ta del av och vara aktiva som förtroendevalda och invalda i ett demokratiskt forum. Därför behövs minst ett anpassat sammanträdesrum göras tillgängligt för kommunens nämnder och styrelser. Katrineholm 19 januari 2015 Inger Fredriksson (C) 220 221 221 SVAR 1 (3) Datum 2016-06-07 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:214 Vår handläggare Göran Dahlström Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström och vice ordförande Lars Härnström Ewa Callhammar(L), Inger Fredriksson (C), Ylva G Karlsson (MP), Joha Frondelius (KD) och Tony Rosendahl (V) har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) om revisionsrapporten Projekt Logistikcentrum Interpellationen lyder: Revisionsrapporten Projekt Logistikcentrum När kommunfullmäktige 2015 behandlade bokslutet för 2014 och frågan om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder var den stora frågan oklarheterna om projekt Logistikcentrum och de fakturor samt utanordningar som redovisats i media. Innan dessa oklarheter var utredda var vi i oppositionen inte beredda att bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet. Socialdemokraterna och Moderaterna delade inte vår bedömning utan valde att bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet med brasklappen att revisionen skulle granska projekt Logistikcentrum som ett av granskningsuppdragen för 2015. Rapporten från revisorerna kan läsas i sin helhet http://www.katrineholm.se/Global/Revisionsrapporter/Granskningsår%202015/Revisi onsrapport%20Granskning%20av%20Projekt%20Logistikcentrum.pdf Revisorerna riktade kritik på en rad punkter, bland annat följande: ”Bedömningen är att kontrollmålet avseende följsamhet kring lagen om offentlig upphandling ej är uppfyllt. Följsamhet kring LOU: Kontrollmålet är ej uppfyllt. Bedömningen gällande de upphandlingar som översiktligt undersökts i den genomförda granskningen är att de följt lagen om offentlig upphandling utifrån de krav som ställts och den utvärdering som genomförts. Bedömningen är dock att det har varit godtyckligt när varor och konsulttjänster köps in direkt eller upphandlats. Som upphandlande aktör är det, enligt vår bedömning inte förenligt med lagen om offentlig upphandling att utifrån egen kännedom om leverantörer välja upphandlingsform. Det är även anmärkningsvärt att stora belopp utbetalats till projektets samarbetspartners utan skriftligt avtal där motpartens motprestation framgår. Vidare bedömer vi att delar av projektets kostnader bokförts på ett sätt som står i strid med god redovisningssed.” Eftersom Konkurrensverket granskar hanteringen av upphandlingen, så avstår revisionsbyrån PwC att göra samma granskning. Konkurrensverket fattar senare 221 222 222 SVAR 2 (3) Datum 2016-06-07 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:214 beslut om detta, där Konkurrensverket framför kritik mot hanteringen, men beslutet blir att avskriva ärendet eftersom det enligt myndighetens mening rör sig om ett litet belopp. När kommunstyrelsen behandlade revisionsrapporten 27 april 2016 lade majoriteten rapporten till handlingarna samt gav kommunchefen i uppdrag att ”se över eventuella behov av förändringar av struktur och riktlinjer vid investeringar, upphandlingar och större projekt”. Vi anser att majoriteten hanterat revisorernas kritik lättvindigt och att det mot bakgrund av projektets omfattning samt bokslutsdebatten i kommunfullmäktige 2015 ska rapporten återföras till kommunfullmäktige för debatt och beslut. Med anledning av detta vill vi ställa följande frågor till Göran Dahlström (S) och Lars Härnström (M): Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen behandla frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Hur motiverar ni att kommunfullmäktige inte ska behandla revisionsrapporten om Projekt Logistikcentrum, som i debatten benämnts vara en ”riktig och viktig framtidssatsning”? Revisionens granskning föranleddes av utanordningar och fakturor i miljonklassen. Om denna hantering anses acceptabel av kommunstyrelsens majoritet, innebär det också att det är fritt fram för andra nämnder och ”kostnadsställen” att göra på samma sätt? Finns det inte risker för jäv, när samma förvaltning hanterade revisionsrapporten som varit engagerade i Projekt Logistikcentrum (upphandling, ekonomi, juridik)? Katrineholm 10 maj 2016 Ewa Callhammar (L) Inger Fredriksson (C) Joha Frondelius (KD) Tony Rosendahl (V) Ylva G Karlsson (MP) Svaret lyder: Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C), Ylva G Karlsson (MP), Joha Frondelius (KD) och Tony Rosendahl (V) har interpellerat om att revisionsrapporten Projekt Logistikcentrum ska behandlas i fullmäktige. På kommunstyrelsens möte den 27 april 2016 behandlades revisionsrapporten Granskning av Projekt Logistikcentrum. Kommunstyrelsen beslutade, efter debatt, att - lägga revisionsrapporten till handlingarna samt att - överlämna till kommunchefen att utifrån rapporten se över eventuella behov av förändringar av struktur och riktlinjer vid investeringar, upphandlingar och större projekt. Den 18 maj 2016 överklagade Mica Vemic (SD) kommunstyrelsens beslut. Grunden för överklagandet är att kommunstyrelsen bör överlämna ärendet till kommunfullmäktige. 222 223 223 SVAR 3 (3) Datum 2016-06-07 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:214 Med hänsyn till att ärendet nu hanteras i Förvaltningsrätten väljer jag och kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström därför i dagsläget att inte ge svar i fullmäktige på frågor som faller under området för överklagandet. Göran Dahlström (S) Ordförande i kommunstyrelsen 223 224 224 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) om Revisionsrapporten Projekt Logistikcentrum När kommunfullmäktige 2015 behandlade bokslutet för 2014 och frågan om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder var den stora frågan oklarheterna om projekt Logistikcentrum och de fakturor samt utanordningar som redovisats i media. Innan dessa oklarheter var utredda var vi i oppositionen inte beredda att bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet. Socialdemokraterna och Moderaterna delade inte vår bedömning utan valde att bevilja kommunstyrelsen ansvarsfrihet med brasklappen att revisionen skulle granska projekt Logistikcentrum som ett av granskningsuppdragen för 2015. Rapporten från revisorerna kan läsas i sin helhet http://www.katrineholm.se/Global/Revisionsrapporter/Granskningsår%202015/Revisionsrapport%2 0Granskning%20av%20Projekt%20Logistikcentrum.pdf Revisorerna riktade kritik på en rad punkter, bland annat följande: ”Bedömningen är att kontrollmålet avseende följsamhet kring lagen om offentlig upphandling ej är uppfyllt. Följsamhet kring LOU: Kontrollmålet är ej uppfyllt. Bedömningen gällande de upphandlingar som översiktligt undersökts i den genomförda granskningen är att de följt lagen om offentlig upphandling utifrån de krav som ställts och den utvärdering som genomförts. Bedömningen är dock att det har varit godtyckligt när varor och konsulttjänster köps in direkt eller upphandlats. Som upphandlande aktör är det, enligt vår bedömning inte förenligt med lagen om offentlig upphandling att utifrån egen kännedom om leverantörer välja upphandlingsform. Det är även anmärkningsvärt att stora belopp utbetalats till projektets samarbetspartners utan skriftligt avtal där motpartens motprestation framgår. Vidare bedömer vi att delar av projektets kostnader bokförts på ett sätt som står i strid med god redovisningssed.” Eftersom Konkurrensverket granskar hanteringen av upphandlingen, så avstår revisionsbyrån PwC att göra samma granskning. Konkurrensverket fattar senare beslut om detta, där Konkurrensverket framför kritik mot hanteringen, men beslutet blir att avskriva ärendet eftersom det enligt myndighetens mening rör sig om ett litet belopp. 224 225 225 När kommunstyrelsen behandlade revisionsrapporten 27 april 2016 lade majoriteten rapporten till handlingarna samt gav kommunchefen i uppdrag att ”se över eventuella behov av förändringar av struktur och riktlinjer vid investeringar, upphandlingar och större projekt”. Vi anser att majoriteten hanterat revisorernas kritik lättvindigt och att det mot bakgrund av projektets omfattning samt bokslutsdebatten i kommunfullmäktige 2015 ska rapporten återföras till kommunfullmäktige för debatt och beslut. Med anledning av detta vill vi ställa följande frågor till Göran Dahlström (S) och Lars Härnström (M): Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen behandla frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Hur motiverar ni att kommunfullmäktige inte ska behandla revisionsrapporten om Projekt Logistikcentrum, som i debatten benämnts vara en ”riktig och viktig framtidssatsning”? Revisionens granskning föranleddes av utanordningar och fakturor i miljonklassen. Om denna hantering anses acceptabel av kommunstyrelsens majoritet, innebär det också att det är fritt fram för andra nämnder och ”kostnadsställen” att göra på samma sätt? Finns det inte risker för jäv, när samma förvaltning hanterade revisionsrapporten som varit engagerade i Projekt Logistikcentrum (upphandling, ekonomi, juridik)? Katrineholm 10 maj 2016 Ewa Callhammar (L) Inger Fredriksson (C) Joha Frondelius (KD) Tony Rosendahl (V) 225 Ylva G Karlsson (MP) 226 226 Svar på Interpellation till bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg om hur stora avdelningarna är inom förskolan i Katrineholm. Svar på frågorna i interpellationen: 1- Kan du här redovisa hur det ser ut på avdelningsnivå nu i maj 2016 när det gäller våra förskolor samt i den redovisningen ange om det är 1-3 år, äldre barn eller blandat (alla avdelningar redovisade)? Eftersom det inte är en statistik som förvaltningen tar fram ur systemen och sammanställer, kommer ingen redovisning som du efterfrågar till detta svar. Sedan några år tillbaka används systemet Hypernet Analys där förvaltningen kan följa barnen både på individ-, avdelnings, enhets- och kommunnivå och då i realtid, vilket gör det onödigt att ta ut siffrorna och spara i Excelfiler som är helt statiska. 2- Tycker inte du att det är viktigt att vi som politiker vet hur stora avdelningarna är på våra förskolor? Det är förstås viktigt att vi följer hur stora grupperna är på förskolorna i kommunen. Dels utifrån att vi har krav på oss att rapportera sådana uppgifter till staten, dels utifrån att vi behöver ha koll på hur förutsättningarna ser ut för förskolorna att bedriva en pedagogisk, utvecklande, verksamhet och se till att verksamheten även erbjuder en god omsorg och trygghet. Den statistik som förvaltningen tar fram varje månad, där ett snitt per avdelning för varje förskola redovisas, anser jag vara tillräcklig, generellt sett. Vill man sedan veta hur det ser ut specifikt på olika avdelningar, så finns informationen tillgänglig att gå igenom på förvaltningskontoret, för den som så önskar. Sedan är det ju så att storleken på avdelningarna på intet sätt ger hela bilden av hur förutsättningarna ser ut i alla verksamheter. Det beror bland annat på hur lokalerna är utformade, vilken kompetens som finns i pedagoggruppen och hur driven personalen är, hur styrning och ledning 226 227 227 fungerar, utemiljön m.m. Forskningen visar att den enskilt viktigaste aspekten för kvalitet i förskola är personalens utbildning och kompetens. Att titta på avdelningsstorlekarna som enda mått, och utifrån det uttala sig om verksamhetens kvalitet är ett alltför snävt synsätt. Att vissa förskolor arbetar med åldersindelade grupper och andra med åldersblandade grupper är ett starkt skäl till att den faktiska storleken per avdelning inte är jämförbar mellan förskolor. 3- Tycker du att den utbyggnad som nu sker räcker för att få ner avdelningsstorlekarna inom förskolan? Den utbyggnad som sker nu, tillsammans med den långsiktiga plan på utbyggnad av nya förskolor som finns och det statliga stöd som regeringen drivit igenom, bedömer jag som tillräckligt för att få ner gruppstorlekarna inom förskolan. 4- Hur ser du på dagens storlek på avdelningarna inom förskolan samt på personaltätheten inom förskolan? För tillfället är gruppstorlekarna, generellt, stora i kommunen, även om det skiljer sig en hel del mellan olika förskolor. Hur ändamålsenliga lokalerna är spelar stor roll för hur stora grupper som är lämpliga på olika förskolor. Att kunna arbeta i mindre grupper, särskilt i de yngre åldrarna, ser jag som en prioriterad fråga i relation till att öka personaltätheten. Det pågår ett utvecklingsarbete inom förskolan, med flera intressanta idéer om hur verksamheten kan utvecklas, som kan ge väldigt positiva effekter på verksamheten framöver, i närtid. Sedan håller jag inte med om den bild som du vill förmedla att många i personalen ser förskoleverksamheten som att den mer liknar förvaring än pedagogisk verksamhet. Trots de utmaningar som verksamheterna har, så är det en väldigt bra verksamhet som bedrivs i förskolorna. Johan Söderberg (s) Ordförande bildningsnämnden 227 228 228 2016-05-10 Interpellation till bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg om hur stora avdelningarna är inom förskolan i Katrineholm. Vi i Liberalerna har under lång tid drivit frågan om att bygga ut förskolan med anledning av att avdelningarna inom förskolan är alldeles för stora. Den utbyggnad som nu pågår är bra men tyvärr räcker det inte. Den är också försenad många av de avdelningar som byggs idag skulle ha varit klara för flera år sedan. De signaler vi får är att grupperna är alldeles för stora och att personalen känner att de inte räcker till. Följden enligt många förskolelärare och barnskötare är att verksamheten mer liknar förvarning än pedagogisk verksamhet. Det får till följd att sjukskrivingarna bland personalen skjutit i höjden, konsekvenserna för barnen är potentiellt många, med bl.a. ökade stressnivåer, konflikter, risker för svårigheter med toalettvana m fl. Konsekvenserna av detta längre upp i åren, både för individen på personlig nivå och beträffande inlärning kan vara mycket komplexa och svåra. Varje månad förs det statistik på antalet förskolor, antalet avdelningar och barn, samt ett snitt på förskolans avdelningar. Undertecknad har under åren följt hur många barn det är per avdelning för det är ju det som är oerhört viktigt att följa. Ett snitt på förskolan säger en del men som exempel på en förskola är det två avdelningar med sammanlagt 40 barn, snittet blir då 20 per avdelning men i verkligheten är det en avdelning 1-3 år med 15 barn och en 4-5 år med 25 barn. Det är också viktigt att följa hur stora avdelningarna är inom småbarngrupp respektive äldre barn. Skolverket 228 229 229 rekommenderar i åldern 1-3 år högst 12 barn per avdelning och 4-5 år 15 barn per avdelning. Hur ser det då ut i Katrineholm idag? Jag har försökt få reda på det men fick till svar att någon sådan statistik för man inte längre och det tycker jag är mycket allvarligt och framförde det till ledningen på bildningsförvaltningen och fick då följande svar. ”Vi har koll på storlekarna men inte på avdelningsnivå eftersom det inte går att jämföra med tanke på att det finns grupper för 1-3 åringar där det är färre barn resp. fler barn när barnen är äldre. Snittet ger oss en bra helhetsbild”. Barnen är vår framtid och vi vet alla hur viktigt det är att man får en trygg och stimulerande tillvaro på våra förskolor och för att få det är antalet barn per avdelning en del i detta liksom att personalen känner att man räcker till för alla barn. Hur ser det då ut när det gäller storleken på avdelningsnivå i Katrineholm? Mina frågor till dig bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg är följande: 1- Kan du här redovisa hur det ser ut på avdelningsnivå nu i maj 2016 när det gäller våra förskolor samt i den redovisningen ange om det är 1-3 år, äldre barn eller blandat (alla avdelningar redovisade)? 2- Tycker inte du att det är viktigt att vi som politiker vet hur stora avdelningarna är på våra förskolor? 3- Tycker du att den utbyggnad som nu sker räcker för att få ner avdelningsstorlekarna inom förskolan? 4- Hur ser du på dagens storlek på avdelningarna inom förskolan samt på personaltätheten inom förskolan? För Liberalerna Ewa Callhammar 229 230 230 Svar på interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) om Enklare vägar till vägbidrag. Inger Fredriksson (C) har i en interpellation ställt en fråga till mig om förändring av nyligen beslutad modell för erhållande av kommunalt vägbidrag. Tidigare normer för bidrag till enskilda vägar beslutades av fullmäktige 1998-12-14. Verkligheten förändras och då är det av stor vikt att kommunala riktlinjer också uppdateras där efter. I landets 290 kommuner finns det många olika modeller för det kommunala vägbidraget och flera kommuner har inget kommunalt bidrag. Service- och tekniknämnden beslutade, enhälligt, 2015-09-08 anta nya tydligare normer för kommunalt vägbidrag och har även beslutats av kommunfullmäktige. Fråga: Är du beredd att riva upp beslutet om vägbidrag för att införa Nyköpingsmodellen i Katrineholm? Svar: Jag är inte beredd att förändra det nyligen av fullmäktige antagna dokumentet om kommunalt vägbidrag. Jag anser att ansökan ska gå att hantera som e-tjänst för att underlätta för väghållarna. Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande 230 231 KATRINEHOLMS KOMMUN 231 Kommunstyrelsen 2016 -05- 1 0 Handl. Nandi.nr. ~~ l(p - Ol ~ ~I ~~plan Interpellation till kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström(M) j..5 < <~~ ~(~;~ ~ ~ _ 3~ c~ Enklare vägar till vägbidragen Regelförenklingar var ett uppdrag som Alliansregeringen arbetade med i syfte att minska krånglet och kostnaderna för staten och för den enskilde. Lars Härnström verkade som moderat i opposition för "en väg in"iden kommunala administrationen. Nu är vägen omvänd. De vägföreningar som vill söka bidrag från kommunen för att allmänheten ska få färdas på den enskilda vägen får ta sig igenom krångliga riktlinjer för att förstå om de kan ha rätt till bidrag, de får fylla i en ansökan och sedan ska vägen kontrolleras av kommunens representant utöver den kontroll som Trafikverket utför i vanlig ordning. Centerpartiet vill se en annan ordning. Nyköping behöver vägföreningarna endast ta del avtvå A4-papper för att göra en ansökan. Då är det ena bladet själva ansökan med alla uppgifter som krävs. De regler som gäller i grannkommunen är att bidraget ska gälla underhåll av enskilda vägar i ej planlagda områden. Vägen måste vara minst 200 meter lång, i hela sin längd vara färdväg till en fast bostad, den ska vara framkomlig och öppen för allmän trafik året runt samt att vägen ska hållas i ett, vägtekniskt sett, acceptabelt skick. Hur det acceptabla skicket är förtydligas med följande mening:"Plogning, sandning, hyvling/sladdning, grusning och dammbindning ska utföras i den omfattning som krävs för att vägen ska behålla sin hållbarhet och funktion. Samma sak gäller diken, trummor och andra nödvändiga anordningar för vägen." Detta är enkelt och tydligt. Den som ansöker försäkrar att "vägen i hela den angivna längden är färdväg för bebodda,fasta bostäder (året-runt-bostäder) och att vägen uppfyller villkoren för kommunalt bidrag för underhåll av enskilda vägar i ej planlagda områden." Denna ansökan kan också göras elektroniskt. Den väg Nyköping valt är enkel och tydlig. Min fråga till Lars Härnström(M)blir därför: Är du beredd att riva upp beslutet om vägbidragen för att införa Nyköpingsmodellen iKatrineholm? Katrineholm 10 maj 2016 c~~ Ing ~ ~+~a-v-_ Fredriksson (C) .,, Centerpartiet 231 KATRINEHOLM 232 232 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2016 -05- 2 6 Handl.nr. Handl. e2vt(~ _ Yl Q~j Drtr. D-plan Fråga till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (5)om Motorsponsring är fossilfritt? november 2015 beslutade kommunstyrelsen att Katrineholm ska delta i initiativet Fossilfritt Sverige. Det innebär att Katrineholm står bakom deklarationer som klargör att världen måste bli fossilfri och att kommunen kan visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp. Kommunstyrelsens ordförande har beslutat ge sponsringsbidrag tell Petrolheads Katrineholm Ekonomisk förening om 40.000 kronor för att arrangera Katrineholms Speedshow 2016. Jag vill därför fråga kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström följande: Anser du att sponsringen ligger i linje med kommunens åtagande att arbeta för att minska utsläppen och bidra till ett Fossilfritt Sverige? Katrineholm 26 maj 2016 lnr Fredriksson (C) 232 Centerpartiet KATRINEHOLM 233 233 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning 2016-06-08 KS/2016:249 111 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Meddelande Förslag till beslut Meddelandet läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen i Södermanlands län utser ny ledamot i kommunfullmäktige från och med den 3 juni 2016 till och med den 14 oktober 2018. Kommun: Katrineholm Parti: Sverigedemokraterna Ny ledamot: Jan Lilja Avgången ledamot: Per-Ola Fransson Någon ny ersättare kunde inte utses. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholms kommun 641 80 Katrineholm www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: /RedigerareTelefon/ 233 E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340
© Copyright 2024