1. No category

oktober
Plan
mot diskriminering och
kränkande behandling
för Nolbyskolan
2015/2016
Målsättningen är att alla på Nolbyskolan ska känna
sig trygga och respekterade som de är. Ingen ska bli
utsatt för någon form av kränkande behandling.
Sedan 2006 finns Lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever.
Denna lag ingår f o m 2009 i Diskrimineringslagen. Lagen finns till för
att förtydliga skolans ansvar när det gäller att främja elevers lika
rättigheter och att garantera att alla elever känner sig trygga i skolan.
Enligt skollagen ska skolan årligen upprätta en plan mot kränkande
behandling.
Detta är en gemensam plan mot diskriminering och kränkande
behandling. I den ska det stå hur skolan förebygger och förhindrar
trakasserier och annan kränkande behandling, hur vi motverkar
diskriminering.
Det ska också framgå hur vi utreder och vidtar åtgärder mot
trakasserier och annan kränkande behandling.
Planen utvärderas varje år.
Nolbyskolans värdegrund
På Nolbyskolan ska alla känna sig trygga och respekterade. All personal arbetar
för att erbjuda en skolmiljö som kännetecknas av engagemang och värme.
Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling såsom våld, grovt språk
eller mobbing.
För att skapa trygghet och rum för lärande vilar Nolbyskolans verksamhet på
följande värdegrund:
Hänsyn
•
Jag behandlar alla så som jag själv vill bli behandlad
•
Alla har rätt att vara i skolan på samma villkor
•
Respektera dig själv och andra
Ansvar
•
Jag tar ansvar för mitt skolarbete och vår gemensamma skolmiljö
•
Jag tar ansvar för vad jag säger och gör
Gemenskap
•
Alla ska få vara med, ingen ska behöva vara ensam
Kom ihåg
Det är viktigt att berätta för någon vuxen om du ser eller får veta att någon far illa.
DEFINITIONER (enligt JämO)
Diskriminering = när skolan på osaklig grund behandlar någon sämre än andra.
En person får inte särbehandlas på grund av sitt kön, religion, etnisk tillhörighet,
sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. En person får heller inte missgynnas
genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en
diskriminerande effekt.
Kränkande behandling = ett uppträdande som kränker en persons värdighet.
Kränkningar kan vara:
•
Fysiska (slag och knuffar)
•
Verbala (hot, svordomar, öknamn mm)
•
Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man
•
kommer m.m.)
•
Texter och bilder (sms, mms, fotografier, klotter, inlägg på chattsidor m.m.)
•
Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande
behandling.
Trakasseri = ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna (kön, religion, etnisk tillhörighet, sexuell
läggning, ålder eller funktionshinder).
Annan kränkande behandling = ett uppträdande som, utan att vara
trakasserier, kränker en persons värdighet.
Mobbning = över tid upprepad, medveten negativ handling för att tillfoga skada
eller obehag.
Man behöver inte ha haft någon avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering,
trakasseri eller annan kränkande behandling. Man kan alltså, utan att mena det,
utsätta någon för kränkningar.
Förebyggande och främjande arbete
Vi arbetar med EQ ( emotionell intelligens) genom :
Gruppstärkande och individstärkande aktiviteter som:
•
Veckans kompis, rollspel, klassamtal
•
Kompissamtal
•
Tjej- och killgrupper vid olika tillfällen
•
Gemensam värdegrund
•
Massage
Dessutom har vi:
•
Klassråd, elevråd
•
Kamratgrupper (F-6)
•
Aktivitetsdagar för hela skolan
•
Dokument ”Nolbyskolans värdegrund” och ”Nolbyskolans regler”
•
Återkommande enkäter och /eller enskilda samtal om trivseln på skolan.
Förmiddagsrast och lunchrast finns alltid vuxna på skolgården.
Vuxennärvaron är tydlig genom att personalen bär gula jackor eller gula band. De
äldre och yngre barnen har oftast rast vid olika tider under skoldagen.
Barnen tar hjälp av vuxna när konflikter upplevs svårlösta.
Vi vill utveckla
•
Temperaturmätare – t.ex sociogram
•
Kontinuerliga samtal om positiva händelser
•
Aktivt arbete med värdegrundsfrågor
•
Arbetet i kamratgrupperna
I följande vuxenmiljöer arbetar vi med frågor för att främja goda miljöer och
förebygga kränkande behandling:
•
Arbetslagsmöten
•
Konferenser
•
Föräldramöten
•
Elevhälsan
Rutiner för upptäckt och utredning
•
Vi upptäcker genom observationer i hela skolmiljön, genom information från
elever, vårdnadshavare och personal. Vårdnadshavare kan höra av sig till
någon av barnets lärare. Kontakt kan också tas med rektor och elevhälsa.
Vi får även information genom trivselenkäter, individ- ochgruppsamtal.
•
Om personal på skolan får veta att en elev kränkts ska detta omgående
anmälas till rektor. Även elev och vårdnadshavare kan anmäla kränkning,
detta sker till skolhuvudmannen.
Se rutin för klagomålshantering på kommunens hemsida.
Vi utreder genom samtal med elever, vårdnadshavare och personal.
Samtalen dokumenteras. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.
Om personal misstänks för kränkning av en elev ansvarar rektor för
utredning och uppföljning.
Uppföljande åtgärder, dokumentation och utvärdering
•
Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in.
•
Åtgärdsprogram upprättas för elev
•
Rektor kallar till möte med berörda .
•
Anmälan till socialtjänsten, polisen eller arbetsmiljöverket kan bli aktuell.
•
Åtgärderna dokumenteras.
Nolbyskolans regler
Framtagna i samverkan med elever, personal och vårdnadshavare
•
Respektera egna och andras arbetsinsatser och värderingar
•
Kom i tid och var förberedd till lektioner och övriga aktiviteter
•
Gör allt skolarbete så bra du kan, både i skolan och hemma
•
Bidra till din egen och andras arbetsro
•
Gör aldrig något som kränker någon annan i ord eller handling
•
Var rädd om dina egna, andras och skolans saker
Reglerna är till för att du ska ha det bra under din dag på skolan
Handlingsplan vid förseelser
Om du bryter mot Nolbyskolans värdegrund/regler händer följande:
•
•
•
•
•
•
•
Be om ursäkt och stå för vad du har gjort
Samtal med lärare
Kontakt med hemmet
Samtal med rektor
Samtal där ansvarig lärare, vårdnadshavare, rektor samt elev träffas
Elevhälsan kontaktas
Anmälan till socialtjänsten
Andra åtgärder som kan vidtagas:
•
•
•
•
Åtgärda eventuell skada
Betala/ersätta skada
Ta igen förlorad tid
Tillfällig placering i annan grupp
Delaktighet och ansvar
Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i arbetet för allas lika
behandling. Vid varje läsårsstart skall personalen gå igenom handlingsplanen.
Denna plan finns på vår hemsida. Vid höstens föräldramöten aktualiseras planen.
Elever och personal är delaktiga i skolans värdegrundsarbete.
Planen och arbetet runt denna förankras i elevråd, kamratstödjargruppen och vid
personalens APT.
Uppföljning – Kvalitetssäkring
•
•
•
•
Rektor/ Specialpedagog
Specialpedagogen ser till att åtgärdsprogram upprättas och att ärendet
registreras.
Rektor ansvarar för att handlingsplanen utvärderas och revideras varje
läsår.
Rektor ansvarar för att all personal får kompetensutveckling inom området.
Nulägesanalys
Nulägesanalys görs varje hösttermin. Planen utvärderas vid läsårets slut
Nulägesanalys 10/11
Finns det någon plats på skolan som du upplever är en otrygg plats?
Svaren visade att de flesta barnen uppfattade skolan och skolgården som trygga
platser.
De synpunkter som ändå framkom visade att toaletterna kan upplevas som
otrygga. Framförallt är det låsen som är orsak till oro.
Äldre elever kan ibland upplevas som skrämmande var en annan synpunkt som
framkom av några yngre elever.
Hur gör vi för att åtgärda problemen?
Vid möte med fastighetsägaren föreslår skolan byte av typ av lås på vissa toaletter.
I möjligaste mån har de yngre och de äldre barnen skilda raster.
Vissa raster finns det organiserade rastaktiviteter.
Personal som har rasttillsyn bär gula jackor.
Vilket resultat har vi sett?
Låsen har bytts ut till en bättre konstruktion på ett par toaletter, vilket varit positivt
för de barn som känt sig otrygga vid toalettbesök.
Barnen uttrycker att de har det bra på skolgården. De yngre barnen har inte känt
behov av organiserade aktiviteter på rasten.
De gula jackorna är väl synliga på skolgården och barnen vet vart de kan vända
sig om de önskar.
Nulägesanalys 11/12
Vad är likabehandling för dig?
Här är några av de synpunkter som kom fram i klasserna:
•
Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
•
Respektera andras beslut, åsikter och klädstil.
•
Lyssna på varandra, vara snälla och omtänksamma.
•
Alla ska behandlas lika oavsett om man är kille eller tjej eller har mörk eller
ljus hud.
•
Alla ska få vara med på rasten.
•
Inte tvinga någon att göra något som de inte vill.
•
Inte prata illa om någon utan säga schyssta saker till alla
•
Alla lärare och fritidsfröknar måste vara rättvisa.
•
Alla ska få svara på frågor i klassrummet och alla behöver inte jobba med
samma saker.
Hur gör vi för att arbeta med detta?
•
Ta ansvar själv så att man inte gör något dumt.
•
Gör saker som bygger gemenskap i klassen.
•
Gör saker med andra klasser.
•
Säga till en vuxen om man ser att någon blir retad eller
•
På olika sätt visa vad Hänsyn, Ansvar och Gemenskap betyder
•
Ha Nolbyskolans värdegrund synlig och kontinuerligt föra samtal utifrån
den.
Vilket resultat har vi sett?
Elever:
•
Det är naturligt att arbeta med olika uppgifter i klassrummet
•
Attityder mellan en del elever behöver förbättras -det gäller särskilt när
ingen vuxen finns i närheten. Eleverna ser och hör att de vuxna arbetar
med attitydfrågor.
•
I vissa klasser behandlas pojkar och flickor lika. I andra uppträder pojkarna
respektlöst mot flickorna när ingen vuxen ser.
Vuxna:
•
Vi ser att de flesta elever respekterar varandra och varandras olikheter. Det
är inte rättvist att behandla alla lika. Vi ser att det är viktigt att diskutera
detta med eleverna så att ännu fler får en större förståelse för varandras
behov och olikheter
•
De flesta elever förstår att man kan behöva arbeta med olika saker för att
nå målen
•
Nästan alla elever har någon att vara med på rasterna. Vi fortsätter att
arbeta aktivt med att involvera alla barn.
•
Vi ser att det ibland förekommer grupptryck och här är det viktigt att arbeta
med individstärkande material såsom kompisövningar och EQ
•
Vi ser att arbetet med likabehandling behöver fortsätta bland annat
gällande attitydfrågor, bemötande och normbrytande mönster
Nulägesanalys ht 12
Arbetet utifrån föregående läsårs resultat fortsätter
Vi arbetar bland annat med attitydfrågor, bemötande och normbrytande mönster
Hur gör vi för att utveckla arbetet med detta?
•
Vi gör kamratgrupper F-5. Dessa träffas kontinuerligt under läsåret och
arbetar med gruppbyggande aktiviteter för att stärka gemenskapen
•
Organisera rastaktiviteter under delar av läsåret
•
Ökad vuxennärvaro på morgonen. Lärare öppnar och finns i klassrummet
från kl 8.00. Morgonfritids på två avdelningar från kl 07.00.
•
Skolan arbetar med tema ”lika-olika” för att ge möjlighet att reflektera kring
vilka vi är och har rätt att vara. T ex pojkar-flickor, olika nationaliteter,
religiös tillhörighet, funktionsnedsättning
Vi använder ett vårdat och respektfullt språk
Hur gör vi för att arbeta med detta?
•
Pratar med varandra (i klass, kamratgrupp m m) om hur språket påverkar
oss
•
Uppmärksamma hur vi talar till och om varandra och lyfta goda exempel
•
De vuxna som har rasttillsyn ger aktiviteten vid pingisbordet extra
uppmärksamhet eftersom barnen säger att språket där inte alltid är vårdat
och respektfullt.
Vilket resultat har vi sett ?
•
•
•
•
•
Vad vi vuxna kan iaktta är att bemötande och attityd barn emellan har
varit gott under året.
Vi ser ett ökat intresse för frågor som jämlikhet och jämställdhet.
Vi har lärt känna fler elever och barnen har lärt känna fler kamrater
och vuxna.
Vi kan se en ökad öppenhet och intresse för frågor om jämlikhet och
jämställdhet.
Vi märker en klar förbättring vad beträffar språkbruket på skolan. Det
är dock som tidigare skillnad på språkbruk när vuxna finns
närvarande och när barnen är ensamma.
Nulägesanalys ht 13
Vi arbetar för en jämställd skola.
Vi har efter analys av årets GR-enkät sett att det skiljer i pojkars och flickors
uppfattning vad beträffar skolmiljö och delaktighet (påverkansmöjlighet i
undervisningen).
Hur arbetar vi med detta?
• Personalen arbetar återkommande med värderingsövningar
för att synliggöra var man står och hur man motiverar detta.
• Kartläggning och inventering
för att skaffa kunskap om hur jämställdhet gestaltar sig på vår skola.
(i klassrum, fritidslokaler, matsal, korridorer, skolgård)
• Gemensamt förändringsarbete för hela vår skola utifrån resultatet av
ovan nämnda
Otrygga platser på skolan.
Efter en elevenkät som genomfördes i slutet av vårterminen framkom att
flera barn upplever att fotbollsplanen är en otrygg plats
Hur gör vi för att utveckla arbetet med detta?
•
•
•
Fördjupa frågeställningen till eleverna.
Prata regler och fairplay i klasserna
Bjuda in fotbollsspelare som är goda förebilder
Vilket resultat har vi sett?
Resultat ang arbete för en jämställd skola;
• Medvetenheten hos personalen har ökat.
• Både arbetet i grupperna och planeringsarbetet genomförs med
större fokus på jämställdhet.
• Kartläggningen visade att vi behöver öka jämställdheten på
skolgården.
Resultat ang otrygga platser;
• Klimatet på fotbollsplanen har förändrats. Det upplevs lugnare och
tryggare för och av barnen.
• Det är relativt lugnt i korridorerna, men på morgonen är det rörigt i
korridoren vid fritidsavdelning Asterix.
Nulägesanalys ht 14
Vi arbetar för en jämställd skola
En ökad medvetenhet hos personalen det gångna året kring
jämställdhetsfrågor har varit positiv och lett till att ”genusglasögonen” i
större utsträckning än tidigare används i det dagliga arbetet.
Vid en kartläggning rörande olika miljöer på skolan visade det sig att
skolgården var det område som barnen uppfattade som mest ojämställt. Det
kommer därför att vara vårt nästa prioriterade utvecklingsområde gällande
jämställdhet. Vi upplever att kartläggningen var tydlig och att de
gemensamma diskussionerna varit givande.
Hur arbetar vi med detta?
• Vi skapar rutiner för att behålla fokus på jämställdhetsarbetet.
• Vid personalmöte och elevråd diskutera hur vi kan förbättra
jämställdheten på skolgården.
•
•
Ökat stöd och inblandning av vuxna för större jämställdhet i leken.
Utvecklat arbete med kamratgrupper.
Otrygga platser på skolan
Den årligt återkommande elevenkäten visade att de allra flesta barnen
upplever skolan som en trygg plats.
Det framkommer dock att vissa lekredskap -främst nätgungan och den
gröna bilen - känns otrygga att använda.
Hur arbetar vi med detta?
•
Personalen är medveten om hur barn kan känna det och bevakar
särskilt de platser som upplevs som otrygga.
•
I samtal med barnen vid klassråd och elevråd lyfter vi hur situationen
upplevs runt de nämnda lekredskapen.
Vilket resultat har vi sett?
Vi har studerat jämställdheten i leken och ser att den har varit god.
Vi ser att den ökade vuxennärvaron på rasterna har gett ett gott resultat.
Vi upplever att stämningen på skolgården är god och att det är få konflikter.
Nulägesanalys ht -15
Otrygga platser på skolan
Den årligt återkommande elevenkäten visade att de allra flesta barnen
upplever skolan som en trygg plats.
Det framkommer dock att vissa lekredskap -främst nätgungan och den
gröna bilen –känns otrygga att använda.
Eleverna påpekar att det känns farligt att leka på lekytorna närmast skolans
parkering och Sunnerövägen.
I omklädningsrummen upplever elever att det känns otryggt om inte en
vuxen finns nära. Likaså säger några av de yngre eleverna att det kan
kännas otryggt i korridorer och på skolgården i allmänhet om det inte finns
vuxna i närheten.
Barn säger att de är rädda för att låsa/inte kunna låsa upp toalettdörren.
Hur arbetar vi med detta?
•
Viktigt att de som har rasttillsyn är väl synliga för barnen. Gul jacka
eller gult band ska användas.
•
Kontinuerligt samtala med barnen om hur de upplever rasterna och
hur vi tillsammans kan skapa en trygg miljö för alla.
•
Staket behöver sättas upp mot Sunnerövägen och runt parkeringen.
•
Nya lås till toaletterna (där låsmekanismen sitter i handtaget)