MÅLBESKRIVNING (Duggan) - Ping-Pong

DSM1 2LK093 2014-­‐03-­‐18 MÅLBESKRIVNING (Duggan)
Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi)
Studenten skall efter detta moment
•besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens
celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla
förståelse för hur infektionssjukdomar uppstår och för immunologiska sjukdomstillstånd.
•kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården
•förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser
Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi
Innate immunity and inflammation
1
2
3
4
principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses
first line of defense against infection, i.e. epithelial barriers (mucosal immunity)
basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector
functions.
the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of
adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation.
Immunological disorders
1. principles of tolerance and autoimmunity
2. different pathological reactions in autoimmunity, e.g. antibodies including agonistic and
antagonistic immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity,
and the importance of MHC as a genetic risk factor
3. primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency,
selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous
disease
4. the immunological basis for acquired immunodeficiency – AIDS
5. secondary immune defects
6. the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection
or cancer
1
DSM1 2LK093 2014-­‐03-­‐18 OMRÅDET LÄKEMEDEL DSM1
1.
2.
3.
4.
Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen –översiktligt under DSM1
Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt.
Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin
Magtarmkanalens farmakologi
Studenten skall känna till:
1.
Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen – DSM2 översiktligt under DSM1
Studenten skall kunna:
2. Lätta analgetika, antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel, medel mot
gikt. – DSM1
a. Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer,
biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna).
b. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i
farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel,
preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider,
effekter och användning.
c. Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit.
d. Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom.
e. Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka
urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer.
3. Andningsorganens farmakologi,
Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia,
antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider,
antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat,
antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer,
farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock.
4. Magtarmkanalens farmakologi
a. Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H2receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer,
biverkningar.
b. Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker.
2
DSM1 2LK093 2014-­‐03-­‐18 Allmänna kursspecifika/unika mål
Ämnesområde:
Sjukdomsmekanismer
1.
Kunna:
Känna till:
Cellpatologi
cellskada och celldöd
Reversibel cellskada (degeneration)
Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria
radikaler, lipid peroxidation, autofagi, ektopisk förkalkning
Celldöd: nekros, apoptos
Pyknos, karyolys, karyorrexis
Postmortala förändringar
Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid
degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration
Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros,
Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros,
hemosideros, antrakos
Sidhänvisningar:
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
”Cell Injury, Cell Death, and Adaptations”: Kapitel 1: p 1-26
• INTRODUCTION TO PATHOLOGY 1
• OVERVIEW OF CELLULAR RESPONSES TO STRESS AND NOXIOUS STIMULI 1
• CELLULAR ADAPTATIONS TO STRESS 3
• OVERVIEW OF CELL INJURY AND CELL DEATH 6
• CAUSES OF CELL INJURY 6
• THE MORPHOLOGY OF CELL AND TISSUE INJURY 8
• MECHANISMS OF CELL INJURY 11
• CLINICOPATHOLOGIC CORRELATIONS:
• EXAMPLES OF CELL INJURY AND NECROSIS 16
• APOPTOSIS 18
• AUTOPHAGY 22
• INTRACELLULAR ACCUMULATIONS 23
• PATHOLOGIC CALCIFICATION 25
• CELLULAR AGING 26
SAMT FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR/ HANDOUTS
3
DSM1 2LK093 2014-­‐03-­‐18 2.
Inflammation
Kunna:
Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt
(granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella
symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner
(dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis,
fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas;
sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning.
Känna till:
Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk,
serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska
vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös (”specifik”)
inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid
läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning.
Sidhänvisningar:
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
”Inflammation and Repair”: Kapitel 2:
• OVERVIEW OF INFLAMMATION AND TISSUE REPAIR 29
• ACUTE INFLAMMATION 31
• MORPHOLOGIC PATTERNS OF ACUTE INFLAMMATION 43
• CHEMICAL MEDIATORS AND REGULATORS OF INFLAMMATION 44
• CHRONIC INFLAMMATION 53
• SYSTEMIC EFFECTS OF INFLAMMATION 57
• OVERVIEW OF TISSUE REPAIR 58
• CELL AND TISSUE REGENERATION 59
• SCAR FORMATION 65
• FACTORS THAT INFLUENCE TISSUE REPAIR 69
• SELECTED CLINICAL EXAMPLES OF TISSUE REPAIR AND FIBROSIS 70
SAMT FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR/ HANDOUTS
4
DSM1 2LK093 2014-­‐03-­‐18 3.
Immunmedierade sjukdomstillstånd
Kunna:
Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner:
Definition av allergisk överkänslighet och intolerans.
Definition av anafylaxi.
Typreaktionerna I-IV och sjukdomar /tillstånd associerade med dessa
typreaktioner så som:
Hemolytisk anemi, ITP, pemfigus vulgaris, rheumatisk feber, myasthenia gravis,
hyperthyreoidism, systemisk lupus erythematosus, polyarteritis nodosa, serumsjuka,
rheumatoid artrit, temporalis arterit, IBD, kontaktallergi.
Känna till:
Immunmedierade systemsjukdomar: Sklerodermi, Sjögrens syndrom, Wegeners
granulomatos, post-streptokock glomerulonefrit, dematomyosit, polymyalgia
rheumatica. typ I diabetes, multipel skleros. Transplantationsreaktioner.
Sidhänvisningar:
Kumar et al: Robbins Basic Pathology 9E
Diseases of the immune system”: Kapitel 4:
Hypersensitivity reactions 109-117
Systemic Lupus Erythematosus 125
Rheumatoid Arthritis 131
Polyarteritis Nodosa and Other Vasculitides 135
5