LNF Hösten 2016 - Lerums Naturskyddsförening
Program Hösten 2016 Lerum Floda Stenkullen Gråbo Sjövik Tollered Olofstorp c/o Olov Holmstrand Torphagebacken 11 • 443 38 LERUM Besök vår hemsida http://lerum.naturskyddsforeningen.se Smörbollar på Bölets ängar i Tiveden Bild: Moa Björnerås Värva fler medlemmar till kretsen 1 Planering för naturskydd? Storstadsregionernas befolkning växer snabbt medan landsbygden i Sverige avfolkas. Det innebär bland annat kontinuerligt ökande behov av nya bostäder, kommunikationer och service, vilket i sin tur betyder att allt större natur- skogs och jordbruksområden måste exploateras. Detta trots rätt allmänt spridd insikt om att ständig tillväxt är orimlig. Om hela Jordens befolkning hade standard som svenskarna skulle det behövas 3,7 jordklot för resursförsörjningen. Den 8 augusti 2016 hade världens befolkning förbrukat årets avkastning på förnybara resurser. Förenklat kan det beskrivas som att fram till 8 augusti levde vi på räntan, sedan började vi förbruka kapitalet, vilket givetvis inte är långsiktigt hållbart. Vad har nu detta att göra med exploatering i Lerum? Jo, ju mindre mark som är produktiv, desto mindre är möjligheterna till lokal försörjning och bevarad ekologisk mångfald. Alltmera måste ”importeras”, dvs hämtas utanför Lerums kommun. Lerums kommun har antagit Vision 2025, vilken innebär att vara Sveriges ledande miljökommun år 2025. Men visionen har ingen långsiktig inriktning på resurshushållning och lokal försörjning. Istället är en annan målsättning 1% befolkningstillväxt varje år. Lerums kommun har då 60 000 invånare år 2055. Var ska dessa bo, höghus i tätorterna eller utspridd småhusbebyggelse och varifrån ska det ökande behovet av resurser hämtas? Är det rimligt att ha 1% årlig befolkningstillväxt i en kommun där tillväxten måste ske på bekostnad av vad andra producerar samtidigt som man vill vara ledande miljökommun? Det är givetvis lätt för medborgare och politisk ledning i Lerums kommun att hänvisa till ”utvecklingen” och övergripande beslut av regering och riksdag. Men vad är då Vision 2025 värd? Om ingen på allvar ifrågasätter utvecklingen går det drastiskt uttryckt ohejdbart år helsicke och Visionen är en papperstiger. Måste den pessimistiska slutsatsen bli att inget kommer att göras innan katastrofen är ett faktum och allt ändå är för sent? Tyvärr ser det ut att vara så åtminstone ifråga om klimatet. Avtalet om klimatet som förhandlades fram i Paris innebär ingen lösning, eftersom det är otillräckligt. Lerums Naturskyddsförening är remissinstans åt kommunen i planfrågor sedan åtminstone början av 1990-talet. Det innebär att vi, dvs för det mesta LNF:s styrelse, ges möjlighet att lämna synpunkter på alla planförslag, vilket vi också nästan alltid gör. Många gånger efter ganska omfattande granskningsarbete med bland annat inspektioner av planområdena. Mera sällan ser vi att våra synpunkter beaktas. En hel del av nybyggandet i Lerums kommun sker tyvärr inte efter detaljplanering. Ungefär hälften av byggandet sker med enbart bygglov i områden utan detaljplaner. På det sättet bebyggs mindre naturområden som kan vara värdefulla och utan att vi i LNF får kännedom och har möjlighet att ens ge synpunkter. Ibland hör närboende av sig och vill ha hjälp, men då är det oftast för sent och byggandet pågår. Trots allt finns stora naturområden kvar i Lerums kommun, bland annat i Härskogen och Risveden. Men det alltmera brutala skogsbruket gör att de få kvarvarande naturskogsområdena håller på att försvinna och ersättas av granåkrar, så kallad produktionsskog. Sådan skog är under större delen av sin utveckling oframkomlig och värdelös för rekreation, bär- och svampplockning och inte minst ekologisk mångfald. Det kan kännas hopplöst att som värnare av natur och miljö hela tiden kämpa i motvind. Men ibland går det faktiskt att nå framgångar som beskrivs i ett par notiser i det här programbladet. Enligt ett gammalt talesätt är det inte mänskligt att ge upp. Olov Holmstrand, ordförande i Lerums Naturskyddsförening 2 Värva fler medlemmar till kretsen Styrelse Olov Holmstrand ordförande 105 87 E-post: [email protected] Lars-Erik Karlsson vice ordf. 314 59 Bo Nilsson sekreterare 146 35 Dan Skarpsjö kassör 237 50 Kjell Hansson 444 80 Bertil Svensson 0709-519579 Stefan Larsson 134 53 Jan Nordin 0706-698787 Suppleanter Ingrid Ritola 031-7025645 Kenneth Lundin 172 83 Erika Tyrberg 422 12 Adjungerad Niclas Söderholm 0734-326677 Kontaktpersoner Livsstil Maria Åsberg 0702 360242 Klimat Dan Skarpsjö 237 50 Botanik Kjell Hansson 444 80 Fåglar Hasse Österman 319 34 Landskap Bertil Svensson 0709-519579 (skog, jordbruk och landskapsvård) Byggplaner Olle Holmstrand 105 87 Säveån Stefan Larsson 134 53 Stensjön Hans-Arne Olausson 152 75 Hemsidan L O Stakeberg 423 65 Amfibieskydd Kenneth Lundin 172 83 FältbiologerVakant Natursnokar Erika Tyrberg 422 12 Medlemmar Olov Holmstrand 105 87 Program Ingrid Ritola 031-7025645 Valberedning Sven Borei (Sammank.) 10987 Maria Åsberg 0702-360242 Revisorer Sven Liljebjörn 134 51 Sven-Erik Grönqvist 227 85 Revisorsuppleant Eva Dahllöv 425 77 Pia Hansen 185 59 Programredaktör Dan Skarpsjö 237 50 September Sön 18 sep Sön 18 sep Sön 25 sep Oktober Sön 2 okt Sön 2 okt 3-8 okt Ons 5 okt Lör 8 okt Lör 8 okt Sön 9 okt Ti 11 okt Lör 22 okt Sön 23 okt Sön 30 okt Mån 31 okt November Ons 2 nov Ons 2 nov Sön 6 nov Sön 6 nov Lör 12 nov Sön 13 nov Sön 20 nov Sön 20 nov Sön 20 nov Sön 27 nov December Ons 7 dec Lör 10 dec Januari Sön 15 jan Tors 26 jan Sön 29 jan Februari Ons 1 feb Mars Ons 1 mars Mån 13 mars Värva fler medlemmar till kretsen Sträckfågelmorgon i Hjällsnäs Natur o Kulturvandring i Ryggebol Naturvandring i Stora Gettjärnet Höst med snokarna Lavar och Natur i Angertuvan Miljövänliga veckan Vandring i Härskogen Landskapsvård vid Stensjön Snick-Annes Holkverkstad Fågelresa till Halland 18:30 Solceller med Ehrenberg i Dergårdsteatern Landskapsvård vid Stensjön Mossvandring Vandring i Härskogen Naturskyddsföreningen och Gruvor Vandring vid Stora Lövsjön Öppet hus Fågelguppen Bygga fågelhus med snokarna Besök vid fiskvägen i Hedefors Snick-Annes Holkverkstad Lavar och Natur i Iglekärr Väst Vandring i Jonsered Snokar i Sjövik Rensning av Grodtunnlar Första advent med Snokarna Glöggafton med Fågelgruppen Snick-Annes Holkverkstad Sjöfågelräkning Föredrag om ”Swahilikusten” Snokarna i ”snön” förhoppningsvis Öppet hus Fågelgruppen Öppet hus Fågelgruppen Årsmöte 3 Naturskyddsföreningen hösten 2016 September Sön 18 sep Sträckfågelmorgon på Hjällsnäs Per och/eller Jon Håkansson kommer att vänta på oss vid Gråbo modellflygplats, som heter Backlanda. Den ligger inte långt från Hjällsnäsviken. De berättar om vilka fåglar som sträcker mellan 07.00 och 10.00. Kläder efter väder och en värmande fika medtages. Frågor: Per 175 94 eller 0705-89 59 52. Sön 18 sep Natur- och Kulturvandring Ryggebol Lars-Erik Karlsson tar oss med på en vandring i Ryggebol. Packa ner fika för en rast. Vi samlas vid Skallsjö hembygdsgård 10.00. Frågor: Lars-Erik 314 59. Samarr. Skallsjö Hembygdsförening. Sön 25 sep Naturvandring Stora Gettjärnet Naturområdet vid Stora Gettjärnet har föreslagits bli naturreservat (Se separat beskrivning i programbladet). Följ med på några timmars vandring i till stor del stiglös terräng, ca 5 km, delvis kuperat. Stövlar eller kängor och stadig matsäck för en rast. Samling 10:00 vid Mjörnbotorget i Gråbo. Frågor: Olle 105 87. Oktober Sön 2 okt Höst med Snokarna Vi utforskar vad som händer i naturen när hösten gör sitt intåg. Vad gör djuren och vad händer med växterna? Vi går till Säveåns naturreservat och är där under ca.2 timmar. Vi träffas på Stenkullens stora parkering 11.00. Facebook: https://www.facebook.com/groups/ 168959473184910/?fref=ts Kontakt: [email protected] 4 Sön 2 okt Lavar och Natur i Angertuvan Angertuvan är ett berg med dramatiska och spännande branter i anslutning till naturreservatet Slereboåns dalgång nordost om Skepplanda. Vi blir bekanta med naturen och lär oss att inventera lavar med hjälp av Sveriges ledande lavexpert Svante Hultengren och egna förmågor. Terrängen kan vara krävande, men takten kommer att vara långsam. Samling vid Forsvallen i Skepplanda 9:30 för vidare färd. Räkna med att det tar större delen av dagen och ta med fika. Frågor: Ingvar Andersson 0322-713 31, 0703-38 01 49. 3-8 okt Miljövänliga veckan Vi kommer att finnas i några affärer i Lerum bl.a ICA Kvantum i Hulan. Träffa oss där och få information om badrumskemikalier. Ons 5 okt Vandring Härskogsområdet Vi gör en vandring under Barbro Andreassons ledning i området. Sträckan kommer att anpassas efter avverkningar och kommer att vara ca 6 km lång. Kängor eller stövlar behövs. Ta med fika för en rast. Samling vid Aspens station 10:00 för samåkning upp till Häcken. Frågor: Barbro 0760-26 77 27. Samarr. STF Lerum-Partille. Lör 8 okt Landskapsvård Stensjön Markerna vid Stensjön måste fortfarande skötas om. Ta med såg och yxa om du har, eller kom som du är och hjälp till med det som behövs. Ta med fika och korv. Vi kanske grillar. Hans-Arne Olausson väntar på oss vid parkeringen innan Floda station för samåkning 10:00. Frågor: Hans-Arne 152 75. Lör 8 okt Snick-Annes Holkverkstad i Bävsjöryds Såg Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums Byggnadshytta. Öppet 9:00-14:00. Inträde 10 kr samt materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan. Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad. Värva fler medlemmar till kretsen Sön 9 okt Fågelresa till Halland Vi åker till kusten för att titta på flyttfåglarna. Matsäck för flera raster. Samling vid stationshuset i Lerum för samåkning 7:30. P.g.a. all byggnation där, ses vi vid den lilla parkeringen, som vetter mot Vamme bro. Frågor: Hasse 0702-91 81 71. Ons 2 nov Öppet hus Fågelgruppen Höstens första Öppet-hus träff. Efter att vi pratat av oss om höstens fågelobservationer har Ulf Unosson lovat att berätta lite för oss, om de fåglar han ser ”hemomkring”. Glöm inte koppen. Vi samlas i Aspenäskyrkan 19:30. Lör 22 okt Landskapsvård Stensjön Se text för 8 oktober. Sön 6 nov Bygga fågelhus med Natursnokarna Vi testar att bygga fågelholkar som vi till våren kan hänga upp och sedan se om någon flyttar in! Vill man bygga någon annan holk än till småfåglar kan det tillkomma en liten slant. Det kommer även finnas fika att köpa om man vill men det är som vanligt okej att ta med eget. Vi kommer dock inte ha någon eld igång. Sön 23 okt Mossvandring Vi får följa med Andreas Stansvik ut i skogen och titta på några av alla de mossor som finns. Kängor på och fika med. Samling Floda station 10:00. Frågor: Andreas 0707-57 89 87. Sön 30 okt Vandring Härskogen Vi vandrar ca 15 km och 5 tim i något kuperad terräng. Ta med fika för två raster. Samling 10:00 vid Lerum station för samåkning. Frågor: Jörg Rückert 031-26 80 55, 0706 15 80 55. Samarr. STF Lerum-Partille. Mån 31 okt Naturskyddsföreningen och gruvorna Sverige har stora mineraltillgångar och är intressant för gruvverksamhet. Förutsättningarna för att etablera gruvor är fördelaktiga. Men vad kan modern gruvbrytning innebära för miljö och andra verksamheter. Se separat beskrivning i programbladet. Olle Holmstrand beskriver läget och hur Naturskyddsföreningen ser på prospektering och gruvverksamhet. Tingshuset i Lerum 19.00. Kaffe serveras. Frågor: Olle: 105 87. November Vi kommer ha begränsat med platser att bygga på så det gäller att samsas. Om man eventuellt inte hann eller fick plats, kan man komma tillbaka helgen efter då holkverkstaden har öppet på lördagen (12/11). Tid 11-13. Plats: Bjärvsjöryds Såg: Snick-Annes Holkverkstad, Bjävsjörydsvägen 65-67. Facebook: https://www.facebook.com/groups/16895 9473184910/?fref=ts Kontakt: [email protected] Sön 6 nov Besök vid fiskvägen Hedefors Naturskyddsföreningen visar och informerar om de undersökningar som gjorts vid det nya omlöpet. Ta med fika. Samling vid naturreservatets parkering vid Hedefors 11:00. Frågor Stefan: Larsson 0727-00 59 64. Lör 12 nov Snick-Annes Holkverkstad Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums Byggnadshytta. Öppet 9:00-14:00. Inträde 10 kr samt materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad. Ons 2 nov Vandring vid Stora Lövsjön Roger Flomark tar oss med på en vandring väster om Stora Lövsjön, ca 3-4 timmar, delvis i terräng utan vägar. Stövlar eller kängor rekommenderas. Tag med fika för en rast. Samling 10:00 vid Mjörnbotorget i Gråbo. Frågor Roger Flomark: 0761-39 73 05. Samarr. STF Lerum-Partille. Värva fler medlemmar till kretsen 5 Sön 13 nov Lavar och Natur i Iglekärr Väst Den fina naturskogen i Iglekärr strax öster om Skepplanda har nyligen blivit Naturreservat. Väster om reservatet finns minst lika fin naturskog som borde ingå i reservatet. Vi blir bekanta med naturen och lär oss att inventera lavar med hjälp av Sveriges ledande lavexpert Svante Hultengren och egna förmågor. Sön 27 nov Första advent Snokarna Vi firar vår nu traditionella första advent med glögg/ varm choklad och “pepparkakor”. Plats: Lilla Stamsjön, Badplatsen 11:00-13:00. Facebook: https://www.facebook.com/groups/ 168959473184910/?fref=ts Kontakt: [email protected] Terrängen kan bitvis vara kuperad, men takten kommer att vara långsam. Samling vid Forsvallen i Skepplanda 10:00 för vidare färd. Räkna med att det tar större delen av dagen och ta med fika. Frågor: Ingvar Andersson 0322-713 31, 0703-38 01 49. December Sön 20 nov Vandring Jonsered Vi vandrar ca 10 km och ca 3½ tim i något kuperad terräng. Ta med fika för en rast. Samling 10:00 vid Jonsereds station, spår 2. Frågor: Jörg Rückert 031-26 80 55, 0706-15 80 55. Samarr. STF Lerum-Partille. Sön 20 nov Snoka i Sjövik! Vi kommer utbilda nya snokledare och de behöver öva sig på riktiga snokar. Kom och upplev lite utöver det vanliga tillsammans med oss. Plats: Sjöviksgården 11-13. Facebooksida: https://www.facebook.com/groups/ 168959473184910/?fref=ts Kontakt: [email protected] Sön 20 nov Rensning Grodtunnlar Grodtunnlarna mellan Nääs och Öijared fungerar inte så bra. De håller på att växa över med gräs och sly. Kom med och hjälp till att få dem fungerande igen, så att grodorna till våren inte kommer upp på vägen och blir överkörda. Ta med spadar, grepar, krattor, sekatörer, hackor mm. så får vi se vad vi kan göra. Glöm inte fika. Vi samlas vid parkeringen utanför ridhuset vid Nääs 11.00. Frågor: Stefan Larsson 0727-00 59 64. 6 Ons 7 dec Glöggafton Fågelgruppen Efter att vi smakat på glöggen och sjungit en glöggvisa, går vi igenom och fixar ett nytt program. Per Leyton visar sedan sina bilder från en resa till USA och de kollibris han såg där. Medtag kopp. Vi ses i Aspenäskyrkan 19:30. Lör 10 dec Snick-Annes Holkverkstad Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums Byggnadshytta. Öppet 9:00–14:00. Inträde 10 kr samt materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan. Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad Januari Sön 15 jan Sjöfågelräkning För 49:e året i följd genomför vi årets sjöfågelräkning, under Hasses ledning. Han väntar på oss vid Floda station (vid sjön) 09:00. Hör gärna av dig till honom, så han vet om att du kan vara med. Frågor: Hasse 0702-91 81 71. Tors 26 jan Föredrag ”Swahilikusten” ”Swahilikusten”- ett sällan besökt område på Afrikas sydöstkust med lång historia och intressant natur. Håkan Bergström berättar och visar bilder från nyligen företagen resa till detta exotiska område. Kaffe serveras. Skallsjö Församlingshem 19:00. Frågor: Håkan 348 74. Värva fler medlemmar till kretsen Sön 29 jan Snokarna i “snön” förhoppningsvis!!! Vi leker i snön och tittar om vi hittar spår av djur i “snön”. Snön som vi hoppas finns på marken då! Om ingen snö finns så hittar vi på något annat kul. Plats: Riddarsten, parkeringen vid scoutstugan. Tid 11.00–13.00. Facebook: https://www.facebook.com/groups/ 168959473184910/?fref=ts Kontakt: [email protected] Februari Ons 1 feb Öppet Hus Fågelgruppen Vi berättar vad vi såg vid sjöfågelräkningen. Sedan visar Hasse lite bilder. Medtag kopp. Vi ses i Aspenäskyrkan 19:30. Mars Ons 1 mars Öppet Hus Fågelgruppen Vi behöver ett nytt program och det bestämmer vi nu, vid träffen här i Aspenäskyrkan. När det är avklarat tar Hans och Pia hand om oss en stund. Glöm inte koppen. Vi ses 19:30. Mån 13 mars Årsmöte Det är åter dags att välja styrelse mm, fika samt se/lyssna till någon intressant naturfråga. Som vanligt i Stenkulan i Stenkullen 19:00. Mer information i vårprogrammet. Vi samarbetar med: Resp. författare svarar för sitt innehåll Bankgiro: 252-1102 Naturreservatet Iglekärr invigdes 6 augusti Iglekärrs gammelskog på 70 ha är belägen i skogsområdet Risveden strax öster om Skepplanda i Ale kommun. Med start 2012 pågick insamling av pengar genom Naturarvets försorg (http://naturarvet.se/). På våren 2016 hade insamlingen uppnått ungefär halva inköpskostnaden. Då var Länsstyrelsen beredd att bekosta den andra halvan. Lerums Naturskyddsförening och dess medlemmar har bidragit med betydande belopp, så även om reservatet ligger i Ale kommun kan vi till viss del se det som ”vårt”. Iglekärr anknyter i öster till det ungefär lika stora och äldre reservatet Ekliderna och bildar därför tillsammans med detta ett ganska stort naturskogsområde med varierande natur från nästan ren ekskog till magra tallskogar på bergknallar och små myromgärdade sjöar. Sloganen ”måste ses” är högst relevant. Till invigningen vid sjön Stora Iglekärr 6 augusti hade en engelsk motorsågskonstnär skapat en mycket speciell bänk ur en bit av stammen av en död ek från Botaniska Trädgården i Göteborg. Bänken, som väger flera hundra kilo, hade med stor möta fraktats upp i reservatet och avtäcktes under övervakning av ca 50 personer. Text: Olov Holmstrand Bild: Moa Björnerås Värva fler medlemmar till kretsen 7 BADSKUMT Vad har du i ditt Badrum, som kan innehålla farliga ämnen? Badrumsartiklar såsom schampo, tvål, tandkräm mm innehåller ofta hormonstörande ämnen, nanopartiklar samt ”cocktail” av olika miljöfarliga ämnen. Det är vad Handla Miljövänligt Kampanjvecka 40 handlar om i år. Om du är intresserad av att medverka, hör av dig till Maria Åsberg: [email protected] . • HORMON transporteras runt i kroppen och styr immunförsvar, sömn, fertilitet etc. Hormonstörande ämnen sätter sig på cellernas receptorer och blockar så de riktiga hormonerna. Neurotoxisk effekt syns inte direkt på gravida kvinnor, utan först när fostret själv skall ha barn. En annan effekt är att snäckor och fiskar i vattendrag blir tvåkönade. • NANOPARTIKLAR är mindre än 100*10-9m. De fungerar i antirynkkrämer och i brunutansol för att fylla ut rynkor och i tandkräm, för att slipa tänderna. Nanopartiklar är för små för att tas bort i reningsverk och när de kommer ut i sjöar äts de av fiskar, som får i sig nanopartiklarna. De bär ingen näring, fiskarna blir magrare och risken finns att vi människor när vi äter fisken får i oss nanopartiklar. Dessa är så små att de kan passera hjärnbalken och är alltså mycket farliga. • COCTAIL-EFFEKT Det finns långa listor över farliga ämnen: antibakteriell triclosan, zinkoxid, silkes protein, väteperoxid, ftalater, resorcinol, silver…. En mix förstärker den giftiga effekten, även om varje substans för sig, i små mängder, inte behöver vara så riskabla. Ämnena hamnar så småningom även i reningsverken, som tyvärr har svårt att filtrera allt. Slam hamnar på våra åkrar. I vattendrag orsakar de vattenblomning och döda bottnar. BADRUMSARTIKLAR KRÄMER Historiskt använde till exempel vikingarna animaliskt fett för att smörja in händerna, då de var torra och nariga. Som parfym användes tex björkblad eller mysk. Idag föredrar de flesta produkter i badrummet som kontrollerats av Läkemedelsverket. Det finns massor 8 av Naturmedel att läsa om på nätet; ägginpackning, avokadokräm, kaffekroppsskrubb och så vidare. Men de flesta väljer ändå kosmetika och hälsovårdspartiklar köpta i butiken. Krämer är ofta tillverkade av någon olja; mineralbaserad från råolja eller syntetiska från kisel eller kol. Vegetabiliska alternativ som rapsolja är skonsammare mot huden och tränger in bättre i porerna. Raps är dock oftast hårt besprutad. Så det är svårt att veta vad man skall välja. Därtill härsknar vegetariska oljor lättare. Därför tillsätts konserveringsmedel t ex antibakteriell triclosan, i krämen, som kan vara skadlig mot naturen. SCHAMPO I schampo finns tensider, som förändrar ytspänningen i vattnet. Tensider finns också i tvättmedel. Tensiderna påverkar biologiska membran i celler hos djur i vattendrag och stör t ex gälarna hos fisk. Välj därför istället milda sockertensider i schampot. HÅRFÄRGNING 75% av alla kvinnor och 18% av männen har färgat eller blekt håret någon gång. Här används ofta väteperoxid, som tränger in i och bryter ner pigmenten, innan färgen med t ex resorcinol läggs utanpå. Väteperoxid träffar vi också på i andra sammanhang, som t ex i tandkräm men också i målfärg. Många frisörer och andra som jobbar med kemikalier drabbas av allergi, bröst- och urinblåsecancer. Idag finns certifierade Gröna salonger för den som både vill tänka på sin egen och frisörens hälsa samt miljön. SMINK Förr användes tungmetaller, som bly och koppar till blågrön ögonskugga. Tyvärr är ämnen som nickel, krom och kobolt åter tillåtna i smink enligt EUlagstiftning, efter att i flera år varit förbjudna i Sverige. Värva fler medlemmar till kretsen DEODORANT Silver och triclosan används som bakteriedödare i deodoranter och antirespiranter liksom i tvättmedel. De är giftiga för vattenlevande djur. Läs all reklam om ”vetenskapligt bevisat” med försiktighet samt efterfråga också kemiska kunskaper bland försäljare. Köp produkter där vi har kunskap om för- och nackdelar mot oss själva och naturen. SOLEN Rent fysiskt kan vi använda tunna kläder istället för solkrämer. Eller Rash Guard av spandex och nylon eller polyester. Dessa produkter är certifierade av bland andra brittiska Soil Association, tyska BIDH, franska Ecocert, europeiska natrue eller cosmos, svenska Svanen, Miljöval eller Astma- och Allergiförbundet. Observera att det kan finnas vilseledande etiketter på marknaden. PLASTER Sortera bort gamla plaster, som duschdraperi i badrummet, som innehåller hormonstörande ftalater. Men drabbas inte av panik. Ftalaterna kan också ha tvättats ur med åren. PARFYM Undvik starka parfymer, som kan vara allergiframkallande. Vad kan vi göra åt allt detta? Det finns 3 principer att rätta sig efter: Substitutions-, försiktighets- och kunskapsprincipen. Det innebär att man substituerar det vill säga byter ut mot mindre skadliga. REFERENS Denna information är hämtad ur boken ”Badskumt” av Katarina Johansson. Det är en bok som går att använda som ett mindre uppslagsverk, för den som verkligen vill ta reda på vad ”ämnena som står på flaskan” har för egenskaper. Boken är utgiven av Ordfront förlag i Stockholm www.ordfront.se. Text: Maria Åsberg 3-8 oktober 2016 Vi kommer att finnas i några affärer i ICA Kvantum i Hulan och ICA Supermarket i Floda. Träffa oss där och få information om badrumskemikalier. Värva fler medlemmar till kretsen 9 Naturskyddsföreningen och gruvorna Den svenska stormakten under 1600-talet finansierades i stor omfattning av inkomster från gruvor. Axel Oxenstierna organiserade gruvverksamheten liksom mycket annat i Sverige. Myndigheten Bergsstaten och minerallagstiftningen går tillbaka till en förordning 1637. Syftet att underlätta gruvverksamhet avspeglas fortfarande i den nuvarande Minerallagen. Men svenska statens inkomster från värdet på bruten malm är nu försumbara ½ promille. Markägarna får 1 promille. Genom ändringar i minerallagstiftningen i början av 1990-talet blev det fritt för utländska företag att äga och driva gruvor i Sverige. Sverige har stora mineraltillgångar trots tidigare gruvbrytning under hundratals år. Gynnsam lagstiftning och välordordnade samhällsförhållanden gör att Sverige internationellt klassas som ett av världens bästa länder för gruvverksamhet. Följden har blivit att ett stort antal mer eller mindre seriösa företag genomför undersökningar och vill starta gruvor. I flera områden kommer gruvplanerna i konflikt med andra intressen som renskötsel, vattenförsörjning och naturskydd. Företagen som vill starta nya gruvor är ofta små och har svag ekonomi. Då kan det gå som i Pajala, där det kanadensiska företaget Northland Resources startade en stor järnmalmsgruva i december 2012 och gick i konkurs två år senare. Naturskyddsföreningen har nyligen antagit en gruvpolicy där huvudkraven är större miljöhänsyn tidigare i etableringsprocessen och större hänsyn till andra intressen. Om detta och riskerna med modern gruvbrytning även i Sydsverige handlar föredraget måndag 31 oktober. Se närmare praktiska anvisningar i programöversikten. Text Olov Holmstrand. Pressbild på Aitikgruvan 10 Värva fler medlemmar till kretsen NYA KOMETEN Det finns ett sätt för skogsägare att göra frivilliga avsättningar. Enligt den gamla modellen skedde avsättningar av skyddsvärd skog genom att skogsägaren vid planerad avverkning skickade in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Om myndigheten bedömde att det fanns höga naturvärden i aktuellt skifte, så gjordes en naturvärdesbedömning ihop med länsstyrelsens naturvårdsenhet, där skiftet gavs en viss poäng. Underlag för bedömningen kunde vara rödlistade arter, träd med hög ålder, död ved, hålträd etc. Ofta fanns gammal dokumentation om nyckelbiotoper dvs myndighetens sätt att ge skogsägaren kunskap om naturvärden. Om de kom fram till att skiftet har för höga poäng för att avverkas, startade man en förhandling med skogsägaren. Det finns tre bevarandemodeller: 1. Naturreservat, ofta för större områden, 2. Biotopskydd, där skogsägaren får betalt för stående skog, 3. Naturvårdsavtal, ofta begränsat till 50 år. Dessa förfaranden tog ofta lång tid då trädens värde måste bedömas och förhandling med skogsägare som ofta fick ske med ombud under 1-3 år. Nya Kometen vänder på modellen. Skogsägaren ansöker om att få skog avsatt till någon av tre bevarandemodeller. Detta har prövats i ett antal försökslän med gott resultat. Nu sjösätts därför modellen i hela landet. Granskningen av avverkningsanmälningar sker som förut. De naturtyper som högprioriteras är bl.a gammal lövskog, sumpgranskog och skog nära vattendrag. Det kan tyckas att det här skulle ge mindre antal avsättningar men i provlänen har det visat sig bli tvärtom. För certifierade skogsägare innebär det att man kan få ersättning för nyckelbiotoper, som ändå inte får avverkas. För naturvården innebär det att träden förvaltas av staten. Min uppfattning är att detta underlättar reservatsbildning i och med att markägaren tar första steget. Bilden visar Skyddsvärd alsumpskog i Älsjöbäcken med kvillar. Text och Bild: Bertil Svensson Värva fler medlemmar till kretsen 11 Riksstämman i Norrköping 160617 – 19 SMHI Fredag besökte några av oss SMHI och fick höra om väderutsikter men även information om vattenståndsmätning på ett antal ställen i Sverige och om de varningar de ger till berörda landområden och kustbevakningen vid satellitbilder om oljeutsläpp. Det sker ca 300 utsläpp per år bara i Östersjön. SMHI säljer även specialprognoser och ägnar mycket tid åt forskning i meteorologi och hydrologi. De ger bara information och råd som underlag för beslut hos andra myndigheter/ organisationer. En forskare berättade om den Globala uppvärmningen på >1 grad och att havsytenivån har stigit ca 20 cm sedan 1900, vilket beror på issmältning och temperaturhöjning. Sverige kan gynnas av temperaturhöjningen då vi i regel har god tillgång till vatten. Största hotet här är extrema väder. Föreläsning Handlade om hur kretsar och kommuner kan lyfta naturvårdsarbetet tillsammans med hjälp av LONA - Lokala Naturvårdssatsningar. Det går att söka via kommunen av kretsar för att bekosta projekt som t ex trädinventering och naturskydd. Mat- och jordbruksnätverket Mycket olika åsikter kom fram om det t ex är rätt att bebygga bördig jord bruksmark, bara för att den ligger ortsnära. Vidare diskuterades samarbete med SIDA, närproducerad ekologisk mat och om det är möjligt att öka svensk odling, som försvarsberedskap Klimatnätverket Vi var ca 40 som träffade två eldsjälar - Björnson och Taskinen - för att lyssna på cykelaktiviteter i Skåne ihop med cykelpoliser och de miljöutbildningar som genomförts i 14 norrländska kommuner genom specialutbildade medlemmar. Seminarium Ett seminarium på fredag eftermiddag om hoten mot Vättern och särskilt från den planerade gruvan i Norra Kärr anordnades av Naturskyddsföreningen i Tranås. Olle medverkade som föreläsare. Stämman 12 Lördag och söndag var det Riksstämma med information om bl.a att vi är 224.000 medlemmar vilket är mer än alla politiska partier tillsammans och att det motsvarar ca 2.3% av Sveriges befolkning. I Lerum är vi 1700 medlemmar vilket blir 4.3% av kommunens innevånare. De yngsta 3-9 år är och kan vara med i Snokarna och de lite äldre mellan 10-26 år i Fältbiologerna. 95 motioner behandlades av oss ca 300 deltagare varav drygt hälften var ombud. Alla motioner blev föremål för förberedande diskussioner i utskott. Olle deltog i utskottet ”Skog och naturvård” som bland annat behandlade flera motioner om gruvoch skogsfrågor. Dan deltog i utskottet ”Klimatanpassning” och Maria i utskottet ”Jordbruk, hav och miljö” som tog upp svåra frågor som övergödning, internationella handelsavtal, betesmark och vattenkraftverk samt olika kostval.Svante Axelsson-vår trevlige och engagerande generalsekreterare- avtackades efter 26 år med sång av hela styrelsen och flera stående applåder. Ny styrelse utsågs med flera omval och några nyval. Johanna Sandahl omvaldes som ordförande och hade inga motkandidater. Medlemsavgifterna beslöts vara oförändrade de kommande två åren. Motioner som gav underlag för lite mer diskussion var: Arbetsgivaransvar vid lokala kanslier, SNF:s något svaga insats i arbetet med EU:s och USA:s nya handelsavtal TTIP, SNF:s Nej till speciella insatser eller kampanjer i vissa mer lokala eller specifika frågor samt ändringar i nuvarande verksamhetsriktlinjer (VRL) mm. Stämman antog med stor majoritet ett Värva fler medlemmar till kretsen uttalande om NEJ till Vattenfalls försäljning av den tyska brunkolsverksamheten. Ordförande under de intensiva förhandlingarna var Maria Wetterstrand och Tomas Kåberger. Båda skötte detta med entusiasm, finess och glimten i ögat, vilket bidrog till att göra hela stämman till en vital och konstruktiv tillställning utan hårda motsättningar, trots olika åsikter i en del frågor. Vi tre från Lerum som deltog i riksstämman fick med oss många intryck och mycket att ta tag i som inspiration från de tre intensiva dagarna. Dan, Olle och Maria Natursnokarna i Gråbo och Sjövik Gråbo Sön 6 mars var vi vid Härskogens friluftsområde och vandrade mot grillplatsen. Vi pratade och lärde oss mer om djurens namn och vad alla i familjen kallas. Det var kallt och blött, så vi fick korta ner träffen och vi pratade lite mer om elden och vad man bör tänka på när man eldar. Sön 10 april träffades vi vid Dammsjöås utanför Alingsås. Där pratade vi om vårtecken. Samarbetet med snokarna i Alingsås blev mycket uppskattat och roligt. Vi var många som tittade på och lärde oss om knoppar och hur man kan se vad det är för träd genom att ”yckla” sig fram och vad man ska titta på för att bestämma vad trädet heter. Sön 1 maj träffades vi på parkeringen vid Stålebo dammar och mot en bra utsiktsplats där vi kunde spana på fåglarna. Vi fick lära oss lite om fåglarna vi såg och vad det hette. Håll gärna utskick på vår facebooksida. Sök Natursnokarna i Lerum! Vi har även skaffat en egen mailadress: [email protected]. Har ni några frågor tveka inte att maila oss. Text och Bild: Erika Tyrberg Sjövik Vi packade med oss spänner och baljor, styrde stegen mot Sjöviksgården. Gick ut mot udden och hittade en lugn vik där vågorna inte rullade in mot stranden. Där samlade vi vatten från sjön och en pöl i en bergsskreva. Vi jämförde och diskuterade vad vi såg. Det var: buksimmare, skräddare och mygglarv i både sjön och pölen. Text och Bild: Johanna Åsberg Värva fler medlemmar till kretsen 13 Stora Gettjärnet, värdefull avkrok Nordost om Gråbo i Alefjäll och på båda sidor om gränsen till Ale kommun finns ett naturskogsområde i anslutning till Stora Gettjärnet. Lerums Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Ale och Göteborgs svampklubb har begärt att området ska bli naturreservat. Huvudsakliga motivet är att skydda ett under lång tid av skogsbruk orört naturområde med delvis höga specifika naturvärden, som helhet stort värde för rekreation, naturupplevelse och naturstudier, stort strategiskt värde för uppfyllande av kraven på gröna kilar i Göteborgsregionens strukturbild samt uppfyllande av Nagoya-åtagandet för skydd av 17% av skogsmarken. För flera år sedan uppmärksammades naturskogsområdet närmast söder om gården Slättebacken och sedan dess har regelbundet gjorts naturinventeringar i framför allt en nordvänd bergsbrant och en skogshöjd direkt söder om branten, vilken går under arbetsnamnet Brandtickelokalen på grund av förekomsten av den ovanliga brandtickan (Pycnoporellus fulgens) på gran- och tallågor. Det var när denna del av området hotades med avverkning och en skogsbilväg började anläggas som föreningarna tog fram ett första förslag om naturreservat på båda sidor om kommungränsen. Begäran lämnades till Länsstyrelsen i oktober 2015, men avslogs av Länsstyrelsen. När vi klagade på att Länsstyrelsen uppenbarligen inte ens kände till området beslöt den ändå att området skulle inventeras av en inhandlad konsult under april 2016. Men det blev en bristfällig lågprisinventering med mindre information och fakta än vad föreningarna själva hade samlat in under tidigare år och kompletterat med under våren 2016. Därför lämnades en ny, mera detaljerad och väldokumenterad begäran till Länsstyrelsen i mitten av maj 2016, men även den avslogs. Vi har därför gått vidare med överklagande till Regeringen och avvaktar dess besked. I det föreslagna reservatsområdet har vi skilt ut delområden med olika karaktär, numrerade 1-9 på kartan. Delområdenas benämningar säger en del om vad som finns i området. Område 7 väster om Stora Gettjärnet är en del av Vite Mosse, där en omfattande skogsbrand drog fram 1974. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 14 Norra myren och sumpskogen Brandtickelokalen – nyckelbiotopen Övriga Brandtickelokalen - norra höjdområdet inklusive västligaste branten Västra naturskogen Centrala hällmarksskogen Östra myren och tjäderskogen Brandskogen väster om Stora Gettjärnet Naturskogen öster om Stora Gettjärnet Stora Gettjärnet Värva fler medlemmar till kretsen medområdet.DärföranordnarLNFenguidadturgenomdelaravområd praktiskaanvisningariprogramöversikten. Medan Regeringen hanterar vårt överklagande av Länsstyrelsens avslag tycker vi att det är viktigt att fler blir Karta:Föreslagetreservat,rödlinje.NyckelbiotopenligtSkogsstyrelsen, bekanta med området. Därför anordnar LNF en guidad tur genom delar av området söndag 25 september. Se Områdetinomstreckadrödlinjeharhögtnaturvärde,ingårinteiförslag närmare praktiska anvisningar i programöversikten. omsjönBild:StGettjärnetochden40-årigabrandskogenvästeromsjön Karta: Föreslaget reservat, röd linje. Nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen, grön linje. Nyanlagd skogsbilväg, svart linje. Området inom streckad röd linje har högt naturvärde, ingår inte i förslaget, men borde även ingå i reservatet norr om sjön Bild: St Gettjärnet. TextochBild:OlovHolmstrand Text och Bild: Olov Holmstrand Säveånsspännandestigaribättreskick! Iapriliår”nyinvigdes”degamlarenoveradestigarnaiSäveåreservatetm bildadespå1970-taletharmångabesökarenjutitavdenspännandenat sången.Tyvärrsåblevdegamlaledsystemensstigarochspängertillslut nedanförFlodanumeranedlagdareningsverk,attderentavvarfarligaa EfterattLerumskommuntillsammansmedVästkuststiftelsenochLänsst förbättrastigarnaochtillgänglighetenireservatetstartadesrenoveringe Trädgårdsgrönsaker 12 Bild: Moa Björnerås Värva fler medlemmar till kretsen 15 Säveåns spännande stigar i bättre skick! I april i år ”nyinvigdes” de gamla renoverade stigarna i Säveåreservatet mellan Floda och Hillefors. Sedan reservatet bildades på 1970-talet har många besökare njutit av den spännande naturen, forsarna, lövskogsravinerna och fågelsången. Tyvärr så blev de gamla ledsystemens stigar och spänger till slut så dåliga att de på vissa ställen, exempelvis nedanför Floda numera nedlagda reningsverk, att de rentav var farliga att gå på… Efter att Lerums kommun tillsammans med Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen beslutat sig för att skaffa medel att förbättra stigarna och tillgängligheten i reservatet startades renoveringen för ett par år sedan då sträckan Garveriet – Kusebackabron grusades upp. Detta gjordes i SNF´s tycke med väl mycket grus på sina ställen - vilket vi både har reagerat och agerat på gentemot kommunen. Året efter, och efter LNF´s påverkan och aktiva medverkan i den fortsatta planläggningen, byggdes även stigsträckorna Floda Reningsverk ned till Kusebackabron och vidare ned till Hillefors om på ett sätt som vi tyckte var mycket bättre och i samklang med den känsliga naturen. Istället för att bygga stigar med markpåverkande grus och makadam så valdes att konstruera nya spänger i halkskyddad åldersbeständig ”Organowood”, som inte innehåller gifter på samma vis som det traditionella tryckimpregnerade virket. Dessutom ligger spängerna på en större bredd än de gamla vilket innebär att exempelvis en rullator kan användas på vissa delar. Vi får hoppas att de nya anordningarna underhålls och kan användas minst lika länge som de gamla spängerna som nu alltså tagits bort. Under en ”nyinvigningsvandring”som startade i snöväder morgonen 24 april hade Lerum Kultur engagerat några musiker som ackompanjerade invigningen vackert när solen trängde fram och speglade sig i forsarna ovanför Hillefors Grynkvarn. Tack vare en fint uppslagen artikel i GP om det förbättrade stigsystemet kom ett ovanligt stort antal av besökare till reservatet och inte minst ”blåsippshavet” under våren och försommaren. Vi får hoppas att detta fortsätter och att även skolklasser kan ta sig hit under kommande år. En av de fina sakerna med Säveåreservatets stigsystem är att det går att åka lokaltåget till Floda station, börja promenaden där och kunna gå till Stenkullen station via Hillefors, för att göra ett klimatsmart transportval. Nu får vi hoppas att visionen om ett sammanhängande vandringsstråk mellan Floda och Lerum realiseras av samma skäl – d.v.s. göra bilfria besök möjligt! Bilden visar Hillefors kraftverk. Text: Stefan Larsson Bild: Olov Holmstrand 16 Värva fler medlemmar till kretsen Nattskärrevandring på ”Naturnatta” Som traditionen bjuder hade vi även i år en nattskärrevandring kvällen före nationaldagen. I år gästade vi Bertil Svenssons marker i Gorås, och drygt 20 personer hade hörsammat inbjudan i programmet. Efter en strapatsrik promenad, där dock vissa fick åka med Bertils jeep kom vi upp på berget, och redan på vägen kunde vi höra en avlägsen nattskärra. Uppe på toppen samlades vi vid en stor sten, där Bertil tidigare haft flera skärror runt omkring sig. Under ivrigt viftande för att hålla alla flygande insekter ifrån oss kunde flera skärror höras, varav två visade upp sig på nära håll medan medtaget kaffe smakade gott. Kanske var vi litet sent ute, då de troligen redan hade etablerat sina revir, men vi fick ändå höra minst fyra skärror. Efter att myggen blivit för svåra återvände vi hemåt efter en minnesrik nattskärrekväll, tack vare Bertil. Bosse Nilsson Död björk i St. Gettjärnsområdet Bild: Olov Holmstrand Värva fler medlemmar till kretsen 17 GÖR EN EGEN LITEN BLOMSTERÄNG Gillar du vilda ängsblommor kan du göra en egen äng. En förutsättning är förstås en bit tomt där gräset inte måste klippas. Det behöver inte vara många kvadratmeter. En äng kräver mindre arbete än gräsmatteklippning och du får blomning från tidig vår till in på hösten. Välj ut en solig del av tomten med ganska mager grusig, sandig eller mer finkornig jord. Kanske finns där redan några låga ärenpris, daggkåpa, rölleka, fibblor eller smörblommeblad, nästan utrotade av gräsklippningen. Ängsblommor trivs bäst ihop med oklippt tunt gräs som rödven, svingel, fryle eller väldoftande vårbrodd. Då har blommorna god chans att gro och växa till sig. Börja nu i augusti-september att öppna upp jordfläckar där gräset är magert. Mylla ner blomfröer ytligt i jorden för att naturligt ligga till sig under vintern. Du kan även så fröerna på våren men då kan vattning behövas. Fröer av till exempel blåklocka, käringtand, vädd, johannesört, och kungsljus kan du samla själv, eller köp en förpackning svenska vilda fröer. Om du har mer näringsrik mark krävs förarbete, annars blir gräset för tjockt och tar över-hand över blommorna. Minska först markens näring genom att odla potatis ett eller två år utan gödsel. Uppstickande svåra ogräs som kvickrot (kveke), kirskål (kärs) och tistel repar du av så ofta att de sista rötterna utarmas och dör. Vid fet jord eller styv lera kan myllan behöva tas bort och mager ogräsfri jord läggas på. Har du fuktig mark blir det en äng med helt andra arter. Förutom starr kan du så in arter som kärrviol, ängsbräsma, kabbeleka och midsommarblomster. En ny äng behöver ett antal år att etablera sig. Alla arter kommer inte att trivas, gläd dig åt det som lyckas. Viktigast är att varje år slå av höet och ta bort det, så att näring förs bort. Arter som hundkex, skräppa och nässlor är tecken på för mycket näring. Undvik svåra trädgårdsflyktingar som lupin, amerikanskt gullris och indisk balsamin som lätt blir för många. Slåttern bör göras i början av augusti när de flesta blommor gått i frö. Lämna gärna höet på marken att fröa några dagar eller hässja det. Några sena blommor kan stå kvar ett tag. Skonsammast för blommorna är slåtter med lie eller slåtterbalk/-maskin som sparar bladrosetter nere vid marken. Trimmer eller gräsklippare anses sarga för mycket, men är bättre än ingen slåtter alls. En mycket liten äng klarar du med kantsax. Kom med och öva på lie vid Skallsjö Hembygdsgård i början av augusti varje år. Om du lyckas någorlunda med ängen gynnar du inte bara blommorna, utan även fjärilar, humlor, bin och andra insekter som behövs för att pollinera mycket av det vi lever på. En äng kan vara det mest artrika som finns, men många arter är starkt hotade idag. Text: Lars-Erik Karlsson Bild: Se sista sidan 18 Värva fler medlemmar till kretsen Scanna denna sida och skicka med e-post till: [email protected], så blir du medlem. Säng inga pengar nu. Värva fler medlemmar till kretsen 19 Höhässja vid Skallsjögården i augusti 2016 Bild: Ingrid Ritola 20 Värva fler medlemmar till kretsen TRYCK / CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99 DIGITAL PRINT / CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99 Avsändare: Olov Holmstrand Torphagebacken 11 443 38 LERUM CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99 B
© Copyright 2024