1. No category

Program Hösten 2016
Lerum Floda Stenkullen Gråbo Sjövik Tollered Olofstorp
c/o Olov Holmstrand Torphagebacken 11 • 443 38 LERUM
Besök vår hemsida
http://lerum.naturskyddsforeningen.se
Smörbollar på Bölets ängar i Tiveden Bild: Moa Björnerås
Värva fler medlemmar till kretsen
1
Planering för naturskydd?
Storstadsregionernas befolkning växer snabbt medan landsbygden i Sverige avfolkas. Det
innebär bland annat kontinuerligt ökande behov av nya bostäder, kommunikationer och
service, vilket i sin tur betyder att allt större natur- skogs och jordbruksområden måste
exploateras. Detta trots rätt allmänt spridd insikt om att ständig tillväxt är orimlig.
Om hela Jordens befolkning hade standard som svenskarna skulle det behövas 3,7 jordklot för
resursförsörjningen. Den 8 augusti 2016 hade världens befolkning förbrukat årets avkastning på förnybara
resurser. Förenklat kan det beskrivas som att fram till 8 augusti levde vi på räntan, sedan började vi förbruka
kapitalet, vilket givetvis inte är långsiktigt hållbart.
Vad har nu detta att göra med exploatering i Lerum? Jo, ju mindre mark som är produktiv, desto mindre är
möjligheterna till lokal försörjning och bevarad ekologisk mångfald. Alltmera måste ”importeras”, dvs hämtas
utanför Lerums kommun. Lerums kommun har antagit Vision 2025, vilken innebär att vara Sveriges ledande
miljökommun år 2025. Men visionen har ingen långsiktig inriktning på resurshushållning och lokal försörjning.
Istället är en annan målsättning 1% befolkningstillväxt varje år. Lerums kommun har då 60 000 invånare
år 2055. Var ska dessa bo, höghus i tätorterna eller utspridd småhusbebyggelse och varifrån ska det ökande
behovet av resurser hämtas? Är det rimligt att ha 1% årlig befolkningstillväxt i en kommun där tillväxten
måste ske på bekostnad av vad andra producerar samtidigt som man vill vara ledande miljökommun?
Det är givetvis lätt för medborgare och politisk ledning i Lerums kommun att hänvisa till ”utvecklingen” och
övergripande beslut av regering och riksdag. Men vad är då Vision 2025 värd? Om ingen på allvar ifrågasätter
utvecklingen går det drastiskt uttryckt ohejdbart år helsicke och Visionen är en papperstiger. Måste den
pessimistiska slutsatsen bli att inget kommer att göras innan katastrofen är ett faktum och allt ändå är för
sent? Tyvärr ser det ut att vara så åtminstone ifråga om klimatet. Avtalet om klimatet som förhandlades fram
i Paris innebär ingen lösning, eftersom det är otillräckligt.
Lerums Naturskyddsförening är remissinstans åt kommunen i planfrågor sedan åtminstone början av 1990-talet.
Det innebär att vi, dvs för det mesta LNF:s styrelse, ges möjlighet att lämna synpunkter på alla planförslag, vilket
vi också nästan alltid gör. Många gånger efter ganska omfattande granskningsarbete med bland annat
inspektioner av planområdena. Mera sällan ser vi att våra synpunkter beaktas.
En hel del av nybyggandet i Lerums kommun sker tyvärr inte efter detaljplanering. Ungefär hälften av byggandet sker med enbart bygglov i områden utan detaljplaner. På det sättet bebyggs mindre naturområden
som kan vara värdefulla och utan att vi i LNF får kännedom och har möjlighet att ens ge synpunkter. Ibland
hör närboende av sig och vill ha hjälp, men då är det oftast för sent och byggandet pågår.
Trots allt finns stora naturområden kvar i Lerums kommun, bland annat i Härskogen och Risveden. Men det
alltmera brutala skogsbruket gör att de få kvarvarande naturskogsområdena håller på att försvinna och ersättas
av granåkrar, så kallad produktionsskog. Sådan skog är under större delen av sin utveckling oframkomlig och
värdelös för rekreation, bär- och svampplockning och inte minst ekologisk mångfald.
Det kan kännas hopplöst att som värnare av natur och miljö hela tiden kämpa i motvind. Men ibland går
det faktiskt att nå framgångar som beskrivs i ett par notiser i det här programbladet. Enligt ett gammalt
talesätt är det inte mänskligt att ge upp.
Olov Holmstrand, ordförande i Lerums Naturskyddsförening
2
Värva fler medlemmar till kretsen
Styrelse
Olov Holmstrand ordförande
105 87
E-post: [email protected]
Lars-Erik Karlsson vice ordf.
314 59
Bo Nilsson
sekreterare
146 35
Dan Skarpsjö
kassör
237 50
Kjell Hansson
444 80
Bertil Svensson
0709-519579
Stefan Larsson
134 53
Jan Nordin
0706-698787
Suppleanter
Ingrid Ritola
031-7025645
Kenneth Lundin
172 83
Erika Tyrberg
422 12
Adjungerad
Niclas Söderholm
0734-326677
Kontaktpersoner
Livsstil
Maria Åsberg
0702 360242
Klimat
Dan Skarpsjö
237 50
Botanik
Kjell Hansson
444 80
Fåglar
Hasse Österman
319 34
Landskap
Bertil Svensson
0709-519579
(skog, jordbruk och landskapsvård)
Byggplaner Olle Holmstrand
105 87
Säveån
Stefan Larsson
134 53
Stensjön
Hans-Arne Olausson
152 75
Hemsidan
L O Stakeberg
423 65
Amfibieskydd Kenneth Lundin
172 83
FältbiologerVakant
Natursnokar Erika Tyrberg
422 12
Medlemmar Olov Holmstrand
105 87
Program
Ingrid Ritola
031-7025645
Valberedning
Sven Borei (Sammank.) 10987
Maria Åsberg
0702-360242
Revisorer
Sven Liljebjörn
134 51
Sven-Erik Grönqvist
227 85
Revisorsuppleant
Eva Dahllöv
425 77
Pia Hansen
185 59
Programredaktör
Dan Skarpsjö
237 50
September
Sön 18 sep Sön 18 sep Sön 25 sep Oktober
Sön 2 okt Sön 2 okt 3-8 okt Ons 5 okt Lör 8 okt
Lör 8 okt Sön 9 okt Ti 11 okt Lör 22 okt Sön 23 okt Sön 30 okt Mån 31 okt
November
Ons 2 nov Ons 2 nov Sön 6 nov Sön 6 nov Lör 12 nov Sön 13 nov Sön 20 nov Sön 20 nov Sön 20 nov Sön 27 nov December
Ons 7 dec Lör 10 dec
Januari
Sön 15 jan Tors 26 jan Sön 29 jan Februari
Ons 1 feb Mars
Ons 1 mars
Mån 13 mars
Värva fler medlemmar till kretsen
Sträckfågelmorgon i Hjällsnäs
Natur o Kulturvandring i Ryggebol
Naturvandring i Stora Gettjärnet
Höst med snokarna
Lavar och Natur i Angertuvan
Miljövänliga veckan
Vandring i Härskogen
Landskapsvård vid Stensjön
Snick-Annes Holkverkstad
Fågelresa till Halland
18:30 Solceller med Ehrenberg
i Dergårdsteatern
Landskapsvård vid Stensjön
Mossvandring
Vandring i Härskogen
Naturskyddsföreningen och Gruvor
Vandring vid Stora Lövsjön
Öppet hus Fågelguppen
Bygga fågelhus med snokarna
Besök vid fiskvägen i Hedefors
Snick-Annes Holkverkstad
Lavar och Natur i Iglekärr Väst
Vandring i Jonsered
Snokar i Sjövik
Rensning av Grodtunnlar
Första advent med Snokarna
Glöggafton med Fågelgruppen
Snick-Annes Holkverkstad
Sjöfågelräkning
Föredrag om ”Swahilikusten”
Snokarna i ”snön” förhoppningsvis
Öppet hus Fågelgruppen
Öppet hus Fågelgruppen
Årsmöte
3
Naturskyddsföreningen hösten 2016
September
Sön 18 sep Sträckfågelmorgon på Hjällsnäs
Per och/eller Jon Håkansson kommer att vänta på oss
vid Gråbo modellflygplats, som heter Backlanda.
Den ligger inte långt från Hjällsnäsviken. De berättar
om vilka fåglar som sträcker mellan 07.00 och 10.00.
Kläder efter väder och en värmande fika medtages.
Frågor: Per 175 94 eller 0705-89 59 52.
Sön 18 sep Natur- och Kulturvandring Ryggebol
Lars-Erik Karlsson tar oss med på en vandring i Ryggebol. Packa ner fika för en rast. Vi samlas vid Skallsjö hembygdsgård 10.00. Frågor: Lars-Erik 314 59.
Samarr. Skallsjö Hembygdsförening.
Sön 25 sep Naturvandring Stora Gettjärnet
Naturområdet vid Stora Gettjärnet har föreslagits
bli naturreservat (Se separat beskrivning i programbladet). Följ med på några timmars vandring i till stor
del stiglös terräng, ca 5 km, delvis kuperat. Stövlar eller
kängor och stadig matsäck för en rast. Samling 10:00
vid Mjörnbotorget i Gråbo. Frågor: Olle 105 87.
Oktober
Sön 2 okt Höst med Snokarna
Vi utforskar vad som händer i naturen när hösten gör
sitt intåg. Vad gör djuren och vad händer med växterna? Vi går till Säveåns naturreservat och är där
under ca.2 timmar. Vi träffas på Stenkullens stora
parkering 11.00.
Facebook: https://www.facebook.com/groups/
168959473184910/?fref=ts
Kontakt: [email protected]
4
Sön 2 okt Lavar och Natur i Angertuvan
Angertuvan är ett berg med dramatiska och spännande branter i anslutning till naturreservatet Slereboåns dalgång nordost om Skepplanda. Vi blir bekanta
med naturen och lär oss att inventera lavar med hjälp
av Sveriges ledande lavexpert Svante Hultengren och
egna förmågor. Terrängen kan vara krävande, men
takten kommer att vara långsam.
Samling vid Forsvallen i Skepplanda 9:30 för vidare
färd. Räkna med att det tar större delen av dagen
och ta med fika.
Frågor: Ingvar Andersson 0322-713 31, 0703-38 01 49.
3-8 okt Miljövänliga veckan
Vi kommer att finnas i några affärer i Lerum bl.a ICA
Kvantum i Hulan. Träffa oss där och få information
om badrumskemikalier.
Ons 5 okt Vandring Härskogsområdet
Vi gör en vandring under Barbro Andreassons ledning
i området. Sträckan kommer att anpassas efter
avverkningar och kommer att vara ca 6 km lång.
Kängor eller stövlar behövs. Ta med fika för en rast.
Samling vid Aspens station 10:00 för samåkning upp
till Häcken. Frågor: Barbro 0760-26 77 27.
Samarr. STF Lerum-Partille.
Lör 8 okt Landskapsvård Stensjön
Markerna vid Stensjön måste fortfarande skötas om.
Ta med såg och yxa om du har, eller kom som du är och
hjälp till med det som behövs. Ta med fika och korv. Vi
kanske grillar. Hans-Arne Olausson väntar på oss vid
parkeringen innan Floda station för samåkning 10:00.
Frågor: Hans-Arne 152 75.
Lör 8 okt Snick-Annes Holkverkstad i Bävsjöryds Såg
Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums
Byggnadshytta. Öppet 9:00-14:00. Inträde 10 kr samt
materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan.
Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad.
Värva fler medlemmar till kretsen
Sön 9 okt Fågelresa till Halland
Vi åker till kusten för att titta på flyttfåglarna. Matsäck
för flera raster. Samling vid stationshuset i Lerum för
samåkning 7:30. P.g.a. all byggnation där, ses vi vid
den lilla parkeringen, som vetter mot Vamme bro.
Frågor: Hasse 0702-91 81 71.
Ons 2 nov Öppet hus Fågelgruppen
Höstens första Öppet-hus träff. Efter att vi pratat av
oss om höstens fågelobservationer har Ulf Unosson
lovat att berätta lite för oss, om de fåglar han ser
”hemomkring”. Glöm inte koppen.
Vi samlas i Aspenäskyrkan 19:30.
Lör 22 okt Landskapsvård Stensjön
Se text för 8 oktober.
Sön 6 nov Bygga fågelhus med Natursnokarna
Vi testar att bygga fågelholkar som vi till våren kan
hänga upp och sedan se om någon flyttar in! Vill man
bygga någon annan holk än till småfåglar kan det
tillkomma en liten slant. Det kommer även finnas fika
att köpa om man vill men det är som vanligt okej att
ta med eget. Vi kommer dock inte ha någon eld igång.
Sön 23 okt Mossvandring
Vi får följa med Andreas Stansvik ut i skogen och titta
på några av alla de mossor som finns. Kängor på och
fika med. Samling Floda station 10:00.
Frågor: Andreas 0707-57 89 87.
Sön 30 okt Vandring Härskogen
Vi vandrar ca 15 km och 5 tim i något kuperad terräng.
Ta med fika för två raster. Samling 10:00 vid Lerum
station för samåkning.
Frågor: Jörg Rückert 031-26 80 55, 0706 15 80 55.
Samarr. STF Lerum-Partille.
Mån 31 okt Naturskyddsföreningen och gruvorna
Sverige har stora mineraltillgångar och är intressant
för gruvverksamhet. Förutsättningarna för att etablera gruvor är fördelaktiga. Men vad kan modern
gruvbrytning innebära för miljö och andra verksamheter. Se separat beskrivning i programbladet. Olle
Holmstrand beskriver läget och hur Naturskyddsföreningen ser på prospektering och gruvverksamhet.
Tingshuset i Lerum 19.00. Kaffe serveras.
Frågor: Olle: 105 87.
November
Vi kommer ha begränsat med platser att bygga på så
det gäller att samsas. Om man eventuellt inte hann
eller fick plats, kan man komma tillbaka helgen efter
då holkverkstaden har öppet på lördagen (12/11).
Tid 11-13. Plats: Bjärvsjöryds Såg: Snick-Annes
Holkverkstad, Bjävsjörydsvägen 65-67.
Facebook: https://www.facebook.com/groups/16895
9473184910/?fref=ts
Kontakt: [email protected]
Sön 6 nov Besök vid fiskvägen Hedefors
Naturskyddsföreningen visar och informerar om de
undersökningar som gjorts vid det nya omlöpet. Ta
med fika. Samling vid naturreservatets parkering vid
Hedefors 11:00. Frågor Stefan: Larsson 0727-00 59 64.
Lör 12 nov Snick-Annes Holkverkstad
Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums
Byggnadshytta. Öppet 9:00-14:00. Inträde 10 kr samt
materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan
Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad.
Ons 2 nov Vandring vid Stora Lövsjön
Roger Flomark tar oss med på en vandring väster om
Stora Lövsjön, ca 3-4 timmar, delvis i terräng utan
vägar. Stövlar eller kängor rekommenderas. Tag med
fika för en rast. Samling 10:00 vid Mjörnbotorget i
Gråbo. Frågor Roger Flomark: 0761-39 73 05.
Samarr. STF Lerum-Partille.
Värva fler medlemmar till kretsen
5
Sön 13 nov Lavar och Natur i Iglekärr Väst
Den fina naturskogen i Iglekärr strax öster om
Skepplanda har nyligen blivit Naturreservat. Väster
om reservatet finns minst lika fin naturskog som borde
ingå i reservatet. Vi blir bekanta med naturen och lär
oss att inventera lavar med hjälp av Sveriges ledande
lavexpert Svante Hultengren och egna förmågor.
Sön 27 nov Första advent Snokarna
Vi firar vår nu traditionella första advent med glögg/
varm choklad och “pepparkakor”. Plats: Lilla Stamsjön,
Badplatsen 11:00-13:00.
Facebook: https://www.facebook.com/groups/
168959473184910/?fref=ts
Kontakt: [email protected]
Terrängen kan bitvis vara kuperad, men takten kommer
att vara långsam. Samling vid Forsvallen i Skepplanda
10:00 för vidare färd. Räkna med att det tar större
delen av dagen och ta med fika.
Frågor: Ingvar Andersson 0322-713 31, 0703-38 01 49.
December
Sön 20 nov Vandring Jonsered
Vi vandrar ca 10 km och ca 3½ tim i något kuperad
terräng. Ta med fika för en rast. Samling 10:00 vid
Jonsereds station, spår 2.
Frågor: Jörg Rückert 031-26 80 55, 0706-15 80 55.
Samarr. STF Lerum-Partille.
Sön 20 nov Snoka i Sjövik!
Vi kommer utbilda nya snokledare och de behöver öva
sig på riktiga snokar. Kom och upplev lite utöver det
vanliga tillsammans med oss.
Plats: Sjöviksgården 11-13.
Facebooksida: https://www.facebook.com/groups/
168959473184910/?fref=ts
Kontakt: [email protected]
Sön 20 nov Rensning Grodtunnlar
Grodtunnlarna mellan Nääs och Öijared fungerar inte
så bra. De håller på att växa över med gräs och sly.
Kom med och hjälp till att få dem fungerande igen, så
att grodorna till våren inte kommer upp på vägen och
blir överkörda. Ta med spadar, grepar, krattor, sekatörer,
hackor mm. så får vi se vad vi kan göra. Glöm inte fika.
Vi samlas vid parkeringen utanför ridhuset vid Nääs
11.00. Frågor: Stefan Larsson 0727-00 59 64.
6
Ons 7 dec Glöggafton Fågelgruppen
Efter att vi smakat på glöggen och sjungit en glöggvisa, går vi igenom och fixar ett nytt program.
Per Leyton visar sedan sina bilder från en resa till USA
och de kollibris han såg där. Medtag kopp.
Vi ses i Aspenäskyrkan 19:30.
Lör 10 dec Snick-Annes Holkverkstad
Vill du bygga din egen fågelholk. Besök Lerums Byggnadshytta. Öppet 9:00–14:00. Inträde 10 kr samt
materialkostnad. Drivs i samarbete med Naturskyddsföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan.
Se lerumsbyggnadshytta.se/holkverkstad
Januari
Sön 15 jan Sjöfågelräkning
För 49:e året i följd genomför vi årets sjöfågelräkning,
under Hasses ledning. Han väntar på oss vid Floda
station (vid sjön) 09:00. Hör gärna av dig till honom,
så han vet om att du kan vara med.
Frågor: Hasse 0702-91 81 71.
Tors 26 jan Föredrag ”Swahilikusten”
”Swahilikusten”- ett sällan besökt område på Afrikas
sydöstkust med lång historia och intressant natur.
Håkan Bergström berättar och visar bilder från nyligen
företagen resa till detta exotiska område.
Kaffe serveras. Skallsjö Församlingshem 19:00.
Frågor: Håkan 348 74.
Värva fler medlemmar till kretsen
Sön 29 jan Snokarna i “snön” förhoppningsvis!!!
Vi leker i snön och tittar om vi hittar spår av djur
i “snön”. Snön som vi hoppas finns på marken då!
Om ingen snö finns så hittar vi på något annat kul.
Plats: Riddarsten, parkeringen vid scoutstugan. Tid
11.00–13.00.
Facebook: https://www.facebook.com/groups/
168959473184910/?fref=ts
Kontakt: [email protected]
Februari
Ons 1 feb Öppet Hus Fågelgruppen
Vi berättar vad vi såg vid sjöfågelräkningen. Sedan
visar Hasse lite bilder. Medtag kopp.
Vi ses i Aspenäskyrkan 19:30.
Mars
Ons 1 mars Öppet Hus Fågelgruppen
Vi behöver ett nytt program och det bestämmer vi nu,
vid träffen här i Aspenäskyrkan. När det är avklarat
tar Hans och Pia hand om oss en stund.
Glöm inte koppen. Vi ses 19:30.
Mån 13 mars Årsmöte
Det är åter dags att välja styrelse mm, fika samt
se/lyssna till någon intressant naturfråga. Som vanligt
i Stenkulan i Stenkullen 19:00. Mer information i
vårprogrammet.
Vi samarbetar med:
Resp. författare svarar för sitt innehåll
Bankgiro: 252-1102
Naturreservatet Iglekärr invigdes 6 augusti
Iglekärrs gammelskog på 70 ha är belägen i skogsområdet Risveden strax öster om
Skepplanda i Ale kommun. Med start 2012 pågick insamling av pengar genom Naturarvets
försorg (http://naturarvet.se/). På våren 2016 hade insamlingen uppnått ungefär halva
inköpskostnaden. Då var Länsstyrelsen beredd att bekosta den andra halvan. Lerums
Naturskyddsförening och dess medlemmar har bidragit med betydande belopp, så även om
reservatet ligger i Ale kommun kan vi till viss del se det som ”vårt”.
Iglekärr anknyter i öster till det ungefär lika stora och äldre reservatet Ekliderna och bildar därför tillsammans
med detta ett ganska stort naturskogsområde med varierande natur från nästan ren ekskog till magra tallskogar
på bergknallar och små myromgärdade sjöar. Sloganen
”måste ses” är högst relevant.
Till invigningen vid sjön Stora Iglekärr 6 augusti hade
en engelsk motorsågskonstnär skapat en mycket speciell
bänk ur en bit av stammen av en död ek från Botaniska
Trädgården i Göteborg. Bänken, som väger flera hundra kilo,
hade med stor möta fraktats upp i reservatet och avtäcktes
under övervakning av ca 50 personer.
Text: Olov Holmstrand Bild: Moa Björnerås
Värva fler medlemmar till kretsen
7
BADSKUMT
Vad har du i ditt Badrum, som kan innehålla farliga ämnen? Badrumsartiklar såsom
schampo, tvål, tandkräm mm innehåller ofta hormonstörande ämnen, nanopartiklar samt
”cocktail” av olika miljöfarliga ämnen. Det är vad Handla Miljövänligt Kampanjvecka
40 handlar om i år. Om du är intresserad av att medverka, hör av dig till Maria Åsberg:
[email protected] .
•
HORMON transporteras runt i kroppen och styr
immunförsvar, sömn, fertilitet etc. Hormonstörande
ämnen sätter sig på cellernas receptorer och
blockar så de riktiga hormonerna. Neurotoxisk
effekt syns inte direkt på gravida kvinnor, utan först
när fostret själv skall ha barn. En annan effekt är
att snäckor och fiskar i vattendrag blir tvåkönade.
•
NANOPARTIKLAR är mindre än 100*10-9m.
De fungerar i antirynkkrämer och i brunutansol
för att fylla ut rynkor och i tandkräm, för att slipa
tänderna. Nanopartiklar är för små för att tas bort
i reningsverk och när de kommer ut i sjöar äts de
av fiskar, som får i sig nanopartiklarna. De bär
ingen näring, fiskarna blir magrare och risken
finns att vi människor när vi äter fisken får i oss
nanopartiklar. Dessa är så små att de kan passera
hjärnbalken och är alltså mycket farliga.
• COCTAIL-EFFEKT Det finns långa listor över farliga
ämnen: antibakteriell triclosan, zinkoxid, silkes protein, väteperoxid, ftalater, resorcinol, silver….
En mix förstärker den giftiga effekten, även om
varje substans för sig, i små mängder, inte behöver
vara så riskabla. Ämnena hamnar så småningom
även i reningsverken, som tyvärr har svårt att
filtrera allt. Slam hamnar på våra åkrar.
I vattendrag orsakar de vattenblomning och döda
bottnar.
BADRUMSARTIKLAR
KRÄMER Historiskt använde till exempel vikingarna
animaliskt fett för att smörja in händerna, då de var
torra och nariga. Som parfym användes tex björkblad
eller mysk.
Idag föredrar de flesta produkter i badrummet som
kontrollerats av Läkemedelsverket. Det finns massor
8
av Naturmedel att läsa om på nätet; ägginpackning,
avokadokräm, kaffekroppsskrubb och så vidare. Men
de flesta väljer ändå kosmetika och hälsovårdspartiklar
köpta i butiken. Krämer är ofta tillverkade av någon
olja; mineralbaserad från råolja eller syntetiska från
kisel eller kol.
Vegetabiliska alternativ som rapsolja är skonsammare
mot huden och tränger in bättre i porerna. Raps är
dock oftast hårt besprutad. Så det är svårt att veta
vad man skall välja. Därtill härsknar vegetariska
oljor lättare. Därför tillsätts konserveringsmedel t ex
antibakteriell triclosan, i krämen, som kan vara skadlig
mot naturen.
SCHAMPO I schampo finns tensider, som förändrar
ytspänningen i vattnet. Tensider finns också i
tvättmedel. Tensiderna påverkar biologiska membran
i celler hos djur i vattendrag och stör t ex gälarna
hos fisk. Välj därför istället milda sockertensider i
schampot.
HÅRFÄRGNING 75% av alla kvinnor och 18% av
männen har färgat eller blekt håret någon gång.
Här används ofta väteperoxid, som tränger in i
och bryter ner pigmenten, innan färgen med t ex
resorcinol läggs utanpå. Väteperoxid träffar vi också
på i andra sammanhang, som t ex i tandkräm men
också i målfärg. Många frisörer och andra som
jobbar med kemikalier drabbas av allergi, bröst- och
urinblåsecancer. Idag finns certifierade Gröna salonger
för den som både vill tänka på sin egen och frisörens
hälsa samt miljön.
SMINK Förr användes tungmetaller, som bly och
koppar till blågrön ögonskugga. Tyvärr är ämnen som
nickel, krom och kobolt åter tillåtna i smink enligt EUlagstiftning, efter att i flera år varit förbjudna i Sverige.
Värva fler medlemmar till kretsen
DEODORANT Silver och triclosan används som
bakteriedödare i deodoranter och antirespiranter
liksom i tvättmedel. De är giftiga för vattenlevande
djur.
Läs all reklam om ”vetenskapligt bevisat” med
försiktighet samt efterfråga också kemiska kunskaper
bland försäljare. Köp produkter där vi har kunskap
om för- och nackdelar mot oss själva och naturen.
SOLEN Rent fysiskt kan vi använda tunna kläder
istället för solkrämer. Eller Rash Guard av spandex
och nylon eller polyester.
Dessa produkter är certifierade av bland andra
brittiska Soil Association, tyska BIDH, franska
Ecocert, europeiska natrue eller cosmos, svenska
Svanen, Miljöval eller Astma- och Allergiförbundet.
Observera att det kan finnas vilseledande etiketter
på marknaden.
PLASTER Sortera bort gamla plaster, som duschdraperi
i badrummet, som innehåller hormonstörande
ftalater. Men drabbas inte av panik. Ftalaterna kan
också ha tvättats ur med åren.
PARFYM Undvik starka parfymer, som kan vara
allergiframkallande.
Vad kan vi göra åt allt detta? Det finns 3 principer
att rätta sig efter: Substitutions-, försiktighets- och
kunskapsprincipen. Det innebär att man substituerar
det vill säga byter ut mot mindre skadliga.
REFERENS
Denna information är hämtad ur boken ”Badskumt”
av Katarina Johansson. Det är en bok som går att
använda som ett mindre uppslagsverk, för den som
verkligen vill ta reda på vad ”ämnena som står på
flaskan” har för egenskaper. Boken är utgiven av
Ordfront förlag i Stockholm www.ordfront.se.
Text: Maria Åsberg
3-8 oktober 2016
Vi kommer att finnas i några affärer
i ICA Kvantum i Hulan och ICA Supermarket i Floda.
Träffa oss där och få information om badrumskemikalier.
Värva fler medlemmar till kretsen
9
Naturskyddsföreningen och gruvorna
Den svenska stormakten under 1600-talet finansierades i stor omfattning av inkomster från
gruvor. Axel Oxenstierna organiserade gruvverksamheten liksom mycket annat i Sverige.
Myndigheten Bergsstaten och minerallagstiftningen går tillbaka till en förordning 1637.
Syftet att underlätta gruvverksamhet avspeglas fortfarande i den nuvarande Minerallagen. Men svenska statens inkomster från värdet på bruten malm är nu försumbara ½
promille. Markägarna får 1 promille.
Genom ändringar i minerallagstiftningen i början av 1990-talet blev det fritt för utländska företag att äga
och driva gruvor i Sverige. Sverige har stora mineraltillgångar trots tidigare gruvbrytning under hundratals år.
Gynnsam lagstiftning och välordordnade samhällsförhållanden gör att Sverige internationellt klassas som ett av
världens bästa länder för gruvverksamhet. Följden har blivit att ett stort antal mer eller mindre seriösa företag
genomför undersökningar och vill starta gruvor.
I flera områden kommer gruvplanerna i konflikt med andra intressen som renskötsel, vattenförsörjning och
naturskydd. Företagen som vill starta nya gruvor är ofta små och har svag ekonomi. Då kan det gå som i Pajala,
där det kanadensiska företaget Northland Resources startade en stor järnmalmsgruva i december 2012 och
gick i konkurs två år senare.
Naturskyddsföreningen har nyligen antagit en gruvpolicy där huvudkraven är större miljöhänsyn tidigare i
etableringsprocessen och större hänsyn till andra intressen. Om detta och riskerna med modern gruvbrytning
även i Sydsverige handlar föredraget måndag 31 oktober. Se närmare praktiska anvisningar i programöversikten.
Text Olov Holmstrand. Pressbild på Aitikgruvan
10
Värva fler medlemmar till kretsen
NYA KOMETEN
Det finns ett sätt för skogsägare att göra frivilliga avsättningar. Enligt den gamla modellen
skedde avsättningar av skyddsvärd skog genom att skogsägaren vid planerad avverkning
skickade in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Om myndigheten bedömde att det
fanns höga naturvärden i aktuellt skifte, så gjordes en naturvärdesbedömning ihop med
länsstyrelsens naturvårdsenhet, där skiftet gavs en viss poäng. Underlag för bedömningen
kunde vara rödlistade arter, träd med hög ålder, död ved, hålträd etc.
Ofta fanns gammal dokumentation om nyckelbiotoper dvs myndighetens sätt att ge skogsägaren kunskap om
naturvärden. Om de kom fram till att skiftet har för höga poäng för att avverkas, startade man en förhandling
med skogsägaren. Det finns tre bevarandemodeller: 1. Naturreservat, ofta för större områden, 2. Biotopskydd,
där skogsägaren får betalt för stående skog, 3. Naturvårdsavtal, ofta begränsat till 50 år. Dessa förfaranden
tog ofta lång tid då trädens värde måste bedömas och förhandling med skogsägare som ofta fick ske med
ombud under 1-3 år.
Nya Kometen vänder på modellen. Skogsägaren ansöker om att få skog avsatt till någon av tre bevarandemodeller.
Detta har prövats i ett antal försökslän med gott resultat. Nu sjösätts därför modellen i hela landet. Granskningen
av avverkningsanmälningar sker som förut. De naturtyper som högprioriteras är bl.a gammal lövskog,
sumpgranskog och skog nära vattendrag.
Det kan tyckas att det här skulle ge mindre antal avsättningar men i provlänen har det visat sig bli tvärtom. För
certifierade skogsägare innebär det att man kan få ersättning för nyckelbiotoper, som ändå inte får avverkas. För
naturvården innebär det att träden förvaltas av staten. Min uppfattning är att detta underlättar reservatsbildning
i och med att markägaren tar första steget. Bilden visar Skyddsvärd alsumpskog i Älsjöbäcken med kvillar.
Text och Bild: Bertil Svensson
Värva fler medlemmar till kretsen
11
Riksstämman i Norrköping 160617 – 19
SMHI
Fredag besökte några av oss SMHI och fick höra om väderutsikter men även information om
vattenståndsmätning på ett antal ställen i Sverige och om de varningar de ger till berörda
landområden och kustbevakningen vid satellitbilder om oljeutsläpp. Det sker ca 300 utsläpp per
år bara i Östersjön. SMHI säljer även specialprognoser och ägnar mycket tid åt forskning i meteorologi
och hydrologi. De ger bara information och råd som underlag för beslut hos andra myndigheter/
organisationer. En forskare berättade om den Globala uppvärmningen på >1 grad och att havsytenivån har stigit ca 20 cm sedan 1900, vilket beror på issmältning och temperaturhöjning. Sverige
kan gynnas av temperaturhöjningen då vi i regel har god tillgång till vatten. Största hotet här är
extrema väder.
Föreläsning Handlade om hur kretsar och kommuner kan lyfta naturvårdsarbetet tillsammans med hjälp av
LONA - Lokala Naturvårdssatsningar. Det går att söka via kommunen av kretsar för att bekosta
projekt som t ex trädinventering och naturskydd.
Mat- och jordbruksnätverket Mycket olika åsikter kom fram om det t ex är rätt att bebygga bördig jord
bruksmark, bara för att den ligger ortsnära. Vidare diskuterades samarbete med SIDA, närproducerad
ekologisk mat och om det är möjligt att öka svensk odling, som försvarsberedskap
Klimatnätverket Vi var ca 40 som träffade två eldsjälar - Björnson och Taskinen - för att lyssna på cykelaktiviteter
i Skåne ihop med cykelpoliser och de miljöutbildningar som genomförts i 14 norrländska kommuner
genom specialutbildade medlemmar.
Seminarium Ett seminarium på fredag eftermiddag om hoten mot Vättern och särskilt från den planerade
gruvan i Norra Kärr anordnades av Naturskyddsföreningen i Tranås. Olle medverkade som föreläsare.
Stämman
12
Lördag och söndag var det Riksstämma med information om bl.a att vi är 224.000 medlemmar
vilket är mer än alla politiska partier tillsammans och att det motsvarar ca 2.3% av Sveriges
befolkning. I Lerum är vi 1700 medlemmar vilket blir 4.3% av kommunens innevånare. De yngsta 3-9
år är och kan vara med i Snokarna och de lite äldre mellan 10-26 år i Fältbiologerna. 95 motioner
behandlades av oss ca 300 deltagare varav drygt hälften var ombud.
Alla motioner blev föremål för förberedande diskussioner i utskott. Olle deltog i utskottet ”Skog och naturvård” som bland annat behandlade flera motioner om gruvoch skogsfrågor. Dan deltog i utskottet ”Klimatanpassning” och Maria i utskottet ”Jordbruk,
hav och miljö” som tog upp svåra frågor som övergödning, internationella handelsavtal, betesmark och vattenkraftverk samt olika kostval.Svante Axelsson-vår
trevlige och engagerande generalsekreterare- avtackades efter 26 år med sång av hela
styrelsen och flera stående applåder.
Ny styrelse utsågs med flera omval och några nyval. Johanna Sandahl omvaldes som
ordförande och hade inga motkandidater. Medlemsavgifterna beslöts vara oförändrade
de kommande två åren. Motioner som gav underlag för lite mer diskussion var: Arbetsgivaransvar vid lokala kanslier, SNF:s något svaga insats i arbetet med EU:s och USA:s nya handelsavtal
TTIP, SNF:s Nej till speciella insatser eller kampanjer i vissa mer lokala eller specifika frågor samt
ändringar i nuvarande verksamhetsriktlinjer (VRL) mm. Stämman antog med stor majoritet ett
Värva fler medlemmar till kretsen
uttalande om NEJ till Vattenfalls försäljning av den tyska brunkolsverksamheten.
Ordförande under de intensiva förhandlingarna var Maria Wetterstrand och Tomas Kåberger. Båda
skötte detta med entusiasm, finess och glimten i ögat, vilket bidrog till att göra hela stämman till
en vital och konstruktiv tillställning utan hårda motsättningar, trots olika åsikter i en del frågor. Vi
tre från Lerum som deltog i riksstämman fick med oss många intryck och mycket att ta tag i som
inspiration från de tre intensiva dagarna.
Dan, Olle och Maria
Natursnokarna i Gråbo och Sjövik
Gråbo Sön 6 mars var vi vid Härskogens friluftsområde och vandrade mot grillplatsen. Vi pratade och lärde
oss mer om djurens namn och vad alla i familjen kallas. Det var kallt och blött, så vi fick korta ner
träffen och vi pratade lite mer om elden och vad man bör tänka på när man eldar.
Sön 10 april träffades vi vid Dammsjöås utanför Alingsås. Där pratade vi om vårtecken. Samarbetet
med snokarna i Alingsås blev mycket uppskattat och roligt. Vi var många som tittade på och lärde
oss om knoppar och hur man kan se vad det är för träd genom att ”yckla” sig fram och vad man
ska titta på för att bestämma vad trädet heter. Sön 1 maj träffades vi på parkeringen vid Stålebo dammar och mot en bra utsiktsplats där vi kunde
spana på fåglarna. Vi fick lära oss lite om fåglarna vi såg och vad det hette.
Håll gärna utskick på vår facebooksida. Sök Natursnokarna i Lerum! Vi har även skaffat en egen
mailadress: [email protected]. Har ni några frågor tveka inte att maila oss.
Text och Bild: Erika Tyrberg
Sjövik
Vi packade med oss spänner och baljor, styrde stegen mot Sjöviksgården. Gick ut mot udden och
hittade en lugn vik där vågorna inte rullade in mot stranden. Där samlade vi vatten från sjön och
en pöl i en bergsskreva. Vi jämförde och diskuterade vad vi såg. Det var: buksimmare, skräddare
och mygglarv i både sjön och pölen.
Text och Bild: Johanna Åsberg
Värva fler medlemmar till kretsen
13
Stora Gettjärnet, värdefull avkrok
Nordost om Gråbo i Alefjäll och på båda sidor om gränsen till Ale kommun finns ett naturskogsområde i anslutning
till Stora Gettjärnet. Lerums Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Ale och Göteborgs svampklubb har
begärt att området ska bli naturreservat. Huvudsakliga motivet är att skydda ett under lång tid av skogsbruk orört
naturområde med delvis höga specifika naturvärden, som helhet stort värde för rekreation, naturupplevelse och
naturstudier, stort strategiskt värde för uppfyllande av kraven på gröna kilar i Göteborgsregionens strukturbild
samt uppfyllande av Nagoya-åtagandet för skydd av 17% av skogsmarken.
För flera år sedan uppmärksammades naturskogsområdet närmast söder om gården Slättebacken och sedan
dess har regelbundet gjorts naturinventeringar i framför allt en nordvänd bergsbrant och en skogshöjd direkt
söder om branten, vilken går under arbetsnamnet Brandtickelokalen på grund av förekomsten av den ovanliga
brandtickan (Pycnoporellus fulgens) på gran- och tallågor. Det var när denna del av området hotades med
avverkning och en skogsbilväg började anläggas som föreningarna tog fram ett första förslag om naturreservat
på båda sidor om kommungränsen.
Begäran lämnades till Länsstyrelsen i oktober 2015, men avslogs av Länsstyrelsen. När vi klagade på att
Länsstyrelsen uppenbarligen inte ens kände till området beslöt den ändå att området skulle inventeras av en
inhandlad konsult under april 2016. Men det blev en bristfällig lågprisinventering med mindre information och
fakta än vad föreningarna själva hade samlat in under tidigare år och kompletterat med under våren 2016.
Därför lämnades en ny, mera detaljerad och väldokumenterad begäran till Länsstyrelsen i mitten av maj 2016,
men även den avslogs. Vi har därför gått vidare med överklagande till Regeringen och avvaktar dess besked.
I det föreslagna reservatsområdet har vi skilt ut delområden med olika karaktär, numrerade 1-9 på kartan.
Delområdenas benämningar säger en del om vad som finns i området. Område 7 väster om Stora Gettjärnet är
en del av Vite Mosse, där en omfattande skogsbrand drog fram 1974.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
14
Norra myren och sumpskogen
Brandtickelokalen – nyckelbiotopen
Övriga Brandtickelokalen - norra höjdområdet inklusive västligaste branten
Västra naturskogen
Centrala hällmarksskogen
Östra myren och tjäderskogen
Brandskogen väster om Stora Gettjärnet
Naturskogen öster om Stora Gettjärnet
Stora Gettjärnet
Värva fler medlemmar till kretsen
medområdet.DärföranordnarLNFenguidadturgenomdelaravområd
praktiskaanvisningariprogramöversikten.
Medan
Regeringen hanterar vårt överklagande av Länsstyrelsens avslag tycker vi att det är viktigt att fler blir
Karta:Föreslagetreservat,rödlinje.NyckelbiotopenligtSkogsstyrelsen,
bekanta med området. Därför anordnar LNF en guidad tur genom delar av området söndag 25 september. Se
Områdetinomstreckadrödlinjeharhögtnaturvärde,ingårinteiförslag
närmare
praktiska anvisningar i programöversikten.
omsjönBild:StGettjärnetochden40-årigabrandskogenvästeromsjön
Karta: Föreslaget reservat, röd linje. Nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen, grön linje. Nyanlagd skogsbilväg,
svart linje. Området inom streckad röd linje har högt naturvärde, ingår inte i förslaget, men borde även ingå i
reservatet
norr om sjön Bild: St Gettjärnet.
TextochBild:OlovHolmstrand
Text och Bild: Olov Holmstrand
Säveånsspännandestigaribättreskick!
Iapriliår”nyinvigdes”degamlarenoveradestigarnaiSäveåreservatetm
bildadespå1970-taletharmångabesökarenjutitavdenspännandenat
sången.Tyvärrsåblevdegamlaledsystemensstigarochspängertillslut
nedanförFlodanumeranedlagdareningsverk,attderentavvarfarligaa
EfterattLerumskommuntillsammansmedVästkuststiftelsenochLänsst
förbättrastigarnaochtillgänglighetenireservatetstartadesrenoveringe
Trädgårdsgrönsaker
12
Bild: Moa Björnerås
Värva fler medlemmar till kretsen
15
Säveåns spännande stigar i bättre skick!
I april i år ”nyinvigdes” de gamla renoverade stigarna i Säveåreservatet mellan Floda och
Hillefors. Sedan reservatet bildades på 1970-talet har många besökare njutit av den spännande naturen, forsarna, lövskogsravinerna och fågelsången. Tyvärr så blev de gamla ledsystemens stigar och spänger till slut så dåliga att de på vissa ställen, exempelvis nedanför
Floda numera nedlagda reningsverk, att de rentav var farliga att gå på…
Efter att Lerums kommun tillsammans med Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen beslutat sig för att skaffa
medel att förbättra stigarna och tillgängligheten i reservatet startades renoveringen för ett par år sedan då
sträckan Garveriet – Kusebackabron grusades upp. Detta gjordes i SNF´s tycke med väl mycket grus på sina
ställen - vilket vi både har reagerat och agerat på gentemot kommunen.
Året efter, och efter LNF´s påverkan och aktiva medverkan i den fortsatta planläggningen, byggdes även
stigsträckorna Floda Reningsverk ned till Kusebackabron och vidare ned till Hillefors om på ett sätt som vi tyckte
var mycket bättre och i samklang med den känsliga naturen. Istället för att bygga stigar med markpåverkande
grus och makadam så valdes att konstruera nya spänger i halkskyddad åldersbeständig ”Organowood”, som
inte innehåller gifter på samma vis som det traditionella tryckimpregnerade virket.
Dessutom ligger spängerna på en större bredd än de gamla vilket innebär att exempelvis en rullator kan användas
på vissa delar. Vi får hoppas att de nya anordningarna underhålls och kan användas minst lika länge som de
gamla spängerna som nu alltså tagits bort.
Under en ”nyinvigningsvandring”som startade i snöväder morgonen 24 april hade Lerum Kultur engagerat
några musiker som ackompanjerade invigningen vackert när solen trängde fram och speglade sig i forsarna
ovanför Hillefors Grynkvarn. Tack vare en fint uppslagen artikel i GP om det förbättrade stigsystemet kom ett
ovanligt stort antal av besökare till reservatet och inte minst ”blåsippshavet” under våren och försommaren.
Vi får hoppas att detta fortsätter och att även skolklasser kan ta sig hit under kommande år.
En av de fina sakerna med Säveåreservatets stigsystem är att det går att åka lokaltåget till Floda station, börja
promenaden där och kunna gå till Stenkullen station via Hillefors, för att göra ett klimatsmart transportval.
Nu får vi hoppas att visionen om ett sammanhängande vandringsstråk mellan Floda och Lerum realiseras av
samma skäl – d.v.s. göra bilfria besök möjligt! Bilden visar Hillefors kraftverk.
Text: Stefan Larsson
Bild: Olov Holmstrand
16
Värva fler medlemmar till kretsen
Nattskärrevandring på ”Naturnatta”
Som traditionen bjuder hade vi även i år en nattskärrevandring kvällen före nationaldagen.
I år gästade vi Bertil Svenssons marker i Gorås, och drygt 20 personer hade hörsammat
inbjudan i programmet. Efter en strapatsrik promenad, där dock vissa fick åka med Bertils
jeep kom vi upp på berget, och redan på vägen kunde vi höra en avlägsen nattskärra.
Uppe på toppen samlades vi vid en stor sten, där Bertil tidigare haft flera skärror runt
omkring sig.
Under ivrigt viftande för att hålla alla flygande insekter ifrån oss kunde flera skärror höras, varav två visade
upp sig på nära håll medan medtaget kaffe smakade gott. Kanske var vi litet sent ute, då de troligen redan
hade etablerat sina revir, men vi fick ändå höra minst fyra skärror. Efter att myggen blivit för svåra återvände
vi hemåt efter en minnesrik nattskärrekväll, tack vare Bertil.
Bosse Nilsson
Död björk i St. Gettjärnsområdet Bild: Olov Holmstrand
Värva fler medlemmar till kretsen
17
GÖR EN EGEN LITEN BLOMSTERÄNG
Gillar du vilda ängsblommor kan du göra en egen äng. En förutsättning är förstås en bit
tomt där gräset inte måste klippas. Det behöver inte vara många kvadratmeter. En äng kräver
mindre arbete än gräsmatteklippning och du får blomning från tidig vår till in på hösten.
Välj ut en solig del av tomten med ganska mager grusig, sandig eller mer finkornig jord. Kanske finns där redan
några låga ärenpris, daggkåpa, rölleka, fibblor eller smörblommeblad, nästan utrotade av gräsklippningen.
Ängsblommor trivs bäst ihop med oklippt tunt gräs som rödven, svingel, fryle eller väldoftande vårbrodd.
Då har blommorna god chans att gro och växa till sig.
Börja nu i augusti-september att öppna upp jordfläckar där gräset är magert. Mylla ner blomfröer ytligt i jorden
för att naturligt ligga till sig under vintern. Du kan även så fröerna på våren men då kan vattning behövas.
Fröer av till exempel blåklocka, käringtand, vädd, johannesört, och kungsljus kan du samla själv, eller köp en
förpackning svenska vilda fröer.
Om du har mer näringsrik mark krävs förarbete, annars blir gräset för tjockt och tar över-hand över blommorna.
Minska först markens näring genom att odla potatis ett eller två år utan gödsel. Uppstickande svåra ogräs som
kvickrot (kveke), kirskål (kärs) och tistel repar du av så ofta att de sista rötterna utarmas och dör. Vid fet jord
eller styv lera kan myllan behöva tas bort och mager ogräsfri jord läggas på.
Har du fuktig mark blir det en äng med helt andra arter. Förutom starr kan du så in arter som kärrviol, ängsbräsma,
kabbeleka och midsommarblomster.
En ny äng behöver ett antal år att etablera sig. Alla arter kommer inte att trivas, gläd dig åt det som lyckas.
Viktigast är att varje år slå av höet och ta bort det, så att näring förs bort. Arter som hundkex, skräppa och
nässlor är tecken på för mycket näring. Undvik svåra trädgårdsflyktingar som lupin, amerikanskt gullris och
indisk balsamin som lätt blir för många.
Slåttern bör göras i början av augusti när de flesta blommor gått i frö. Lämna gärna höet på marken att fröa
några dagar eller hässja det. Några sena blommor kan stå kvar ett tag. Skonsammast för blommorna är slåtter
med lie eller slåtterbalk/-maskin som sparar bladrosetter nere vid marken. Trimmer eller gräsklippare anses
sarga för mycket, men är bättre än ingen slåtter alls. En mycket liten äng klarar du med kantsax. Kom med och
öva på lie vid Skallsjö Hembygdsgård i början av augusti varje år.
Om du lyckas någorlunda med ängen gynnar du inte bara blommorna, utan även fjärilar, humlor, bin och andra
insekter som behövs för att pollinera mycket av det vi lever på. En äng kan vara det mest artrika som finns,
men många arter är starkt hotade idag.
Text: Lars-Erik Karlsson Bild: Se sista sidan
18
Värva fler medlemmar till kretsen
Scanna denna sida och skicka med e-post till: [email protected],
så blir du medlem. Säng inga pengar nu.
Värva fler medlemmar till kretsen
19
Höhässja vid Skallsjögården i augusti 2016 Bild: Ingrid Ritola
20
Värva fler medlemmar till kretsen
TRYCK / CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99
DIGITAL PRINT / CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99
Avsändare:
Olov Holmstrand
Torphagebacken 11
443 38 LERUM
CENTRALTRYCKERIET/ALINGSÅS 0322-107 99
B