Kunskapsstöd till socialtjänsten kring hbtq
Förstudie – Hbtq och socialtjänst Dnr 6184/2016 1(17) Kunskapsstyrning för socialtjänst Sara Lundgren [email protected] Förstudie inför framtagandet av ett kunskapsstöd till socialtjänsten om hbtqperspektivet Innehåll Innehåll ................................................................................................................. 1 Kunskapsstöd om hbtq till socialtjänsten .............................................................. 2 Bakgrund till uppdraget ........................................................................................ 3 Behovs- och problembeskrivning ......................................................................... 3 Metodbeskrivning ............................................................................................. 3 Behovsbeskrivning............................................................................................ 4 Problembeskrivning .......................................................................................... 5 Genomfört och pågående inom området ............................................................... 9 Genomfört inom området på Socialstyrelsen .................................................... 9 Pågående arbete inom området på Socialstyrelsen ......................................... 10 Genomfört inom området hos andra aktörer ................................................... 10 Förslag på plan för fortsatt arbete med kunskapsstöd ......................................... 12 Referenser ........................................................................................................... 14 Bilaga 1. Enkäten ................................................................................................ 15 SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Förklaringar av begrepp Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuHbtq ella, trans- och queer-personer Uppfattningen att heterosexualitet är det Heteronormen normala och naturliga och allt annat är avvikelser Ställer frågor om hur makt och ojämlikhet Intersektionellt perspektiv vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet och etnicitet Det kön som en person känner sig som och Könsidentitet väljer att identifiera sig med Hur en person uttrycker sitt kön, t.ex. med Könsuttryck kroppsspråk, kläder, röst, socialt beteende En ansats att granska och ifrågasätta rå- Normkritik dande normer Ett paraplybegrepp för personer som med Transpersoner könsidentitet eller könsuttryck avviker från normen, t.ex. transvestiter, transsexuella 2(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Kunskapsstöd om hbtq till socialtjänsten Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag (Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Socialstyrelsen S2014/00197/FS, S2014/01928/FS, S2015/08135/RS (delvis) att i ett första steg genomföra en förstudie av vilken typ av kunskapsstöd eller insatser som det finns behov av inom socialtjänstens olika verksamhetsområden för hbtq-personer med fokus på individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen ska i ett andra steg utveckla kunskapsstödet och genomföra insatser i syfte att höja kunskapen om hbtq-personers villkor och levnadsförhållanden och hur diskriminering kan ta sig uttryck inom socialtjänstens område. Målet är att öka förtroendet för socialtjänstens insatser bland hbtq-personer genom att säkerställa ett likvärdigt och professionellt bemötande. En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2016 och slutredovisningen i mars 2018. Bakgrund till uppdraget Den 2 januari 2014 presenterade Regeringen en nationell strategi för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt) - En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Strategin syftar till att stärka hbt-personers lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck [1]. Socialstyrelsen pekas i strategin ut som en hbt-strategisk myndighet med ett särskilt ansvar för hbt-frågor inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Uppdraget som beskrivs ovan är ett av de uppdrag som nämns i strategin. Socialstyrelsen kartlägger i förstudien vilka behov av kunskap som finns i kommunerna och i nästa steg kommer Socialstyrelsens att ta fram ett kunskapsstöd samt genomföra insatser för att säkerställa att kunskapsstödet används och att implementeringen underlättas. I förstudien refereras ofta till hbtq-gruppen och hbtq- personer, vilket då kan förleda tanken till att det skulle vara en i sig homogen grupp. Så är naturligtvis inte fallet och inom begreppet hbtq- personer ryms olika önskemål, upplevda problem och behov. Förstudien försöker visa på vilken kunskap som behövs för att socialtjänsten bättre ska kunna möta alla individer utifrån sina specifika förutsättningar. Behovs- och problembeskrivning Metodbeskrivning I arbetet med en behovs- och problembeskrivning har, förutom en genomgång av tidigare och pågående arbeten på Socialstyrelsen och andra myndigheter, en enkät (se mer i bilaga 1), två hearings, genomgång av anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och ett antal intervjuer genomförts. I förstudien 3(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 presenteras en samlad bild av det som framkommit i enkäten, under hearings, intervjuer och resultat från tidigare arbeten. För att få en uppfattning om innehåll i och omfattning av litteratur inom området genomförde informationsspecialister en litteratursökning. Utifrån relevanta ord och fraser gjordes sökningar i ett antal databaser. Det fanns 227 artiklar som bedömdes vara av betydelse för området och kommer att användas i det fortsatta arbetet med att ta fram ett kunskapsstöd. Aktiviteter Deltagare En hearing för intresseorganisationer En hearing för kommuner som tagit emot statsbidrag för HBTQ under 2015 Full Personality Expression Sweden (FPES), RFSL och RFSL brottsofferjour Partille, Södertälje, Mariestad, Västerås, Stockholm och SKL En enkät för att kartlägga kommunernas kunskapsläge och behov 100 kommuner, svarsfrekvens 67 %, se bilaga 1. Genomgång av anmälningar till DO 36 stycken från 2009 till dags dato Intervjuer MUCF, DO, RFSL Ungdom, RFSL Rådgivning i Malmö och Göteborg, Malmö stad, Göteborg stad, RFSL Funk Genomgång av abstracts där 227 artiklar bedömdes vara relevanta för framtagandet av ett kunskapsstöd Litteratursökning Behovsbeskrivning Samtliga tillfrågade i hearings och intervjuer uttrycker ett stort behov av ett kunskapsstöd kring hbtq- frågor till socialtjänsten. Även om det pågår projekt kring hbtq och socialtjänst, vilket såväl socialtjänstens exempelsamling som de statsbidrag som delats ut visar att det gör, så verkar det som att projekten, i relation till den genomförda enkäten och till de listade projektens karaktär, fungerar mer som isolerade öar och att socialtjänsten som helhet ännu inte har tittat på sin verksamhet utifrån ett hbtq-perspektiv. Folkhälsomyndighetens och Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) rapporter visar på att hbtq-gruppen är överrepresenterade i relation till sin del av befolkningen när det gäller exempelvis utsatthet för våld i nära relationer, missbruk, sex mot ersättning, hemlöshet och psykisk ohälsa. Vid hearings med frivilligorganisationer som företräder hbtq-personer pekar de på att gruppen har väldigt låga förväntningar på samhällets stöd vilket kan innebära att personer vid behov inte vänder sig till socialtjänsten överhuvudtaget. Mer än hälften av kommunerna i enkäten anger att hbtq-perspektiv finns i något för socialtjänsten styrande dokument. I tillhörande kommentarer anger dock flera kommuner att det i de styrande dokumenten snarare står något om jämlikhet och diskriminering och inte specifikt hbtq. Flertalet anger även att ett hbtq- 4(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 perspektiv omnämns för styrande dokument på vissa specifika områden t.ex. våld men inte i övergripande dokument. En enstaka kommentar menar att omsorgsförvaltningen är till för alla och därför pekas ingen specifik grupp ut. Majoriteten av kommunerna jobbar inte med hbtq-frågor på en övergripande strukturell nivå vilket således påverkar socialtjänstens sätt att organisera sig och enskilda medarbetare i socialtjänstens möjligheter att möta den här gruppen utifrån deras behov. Vidare i enkäten ställdes frågor kring inkomna klagomål. Av kommunerna svarar 70 % att det inte inkommit några klagomål som berör hbtq-frågor och övriga kommuner svarar att de inte vet. Tillhörande kommentarer tyder på att det inte finns något strukturerat sätt att analysera och titta på klagomål som berör hbtq-frågor. Inkomna klagomål verkar till stor del inte kategoriseras så att det går att utläsa om klagomålen gäller är relevanta ur ett hbtq-perspektiv. Så var även fallet när Socialstyrelsen ställde frågan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det gick inte att söka bland klagomål och inkomna lex Sarahärenden huruvida det gällde hbtq-frågor. I enkäten svarar 10 % av kommunerna att det finns ett ansvar för hbtq-frågor inbakat i någon tjänst inom socialtjänsten. Bland dessa svarar majoriteten att hbtq-perspektivet ligger inom ramen för en tjänst som hanterar jämställdhet eller social mångfald. Det kan vara en indikation på att perspektivet inte är prioriterat i kommunernas socialtjänst och att det i få kommuner finns en roll som driver arbetet framåt. På frågan vilket innehåll ett kunskapsstöd bör omfatta önskas kunskap om bemötande och normkritik generellt samt kunskap om hbtq-perspektivet i allmänhet. Några kommuner svarar att de behöver kunskap kring familjerätt, våld i nära relationer, faderskapsfrågor och psykisk ohälsa i relation till hbtq-gruppen. Konkreta tips på blankettutformning och språkanvändning efterfrågas. Någon kommun lämnar även önskemål om stöd till handledning och kunskap om hur kommunen kan utvärdera sitt arbete med hbtq-frågor. Vilken målgrupp behöver kunskapsstödet Förstudien visar samstämmigt att den målgrupp som det är strategiskt viktigast att vända sig till är enhetschefer/1:a linjens chefer. De kan genom sin närhet skapa förutsättningar och tillhandahålla verktyg till sin personal att bli bättre på normkritik och hbtq-frågor. Flera tillfrågade i förstudien nämner dock att det är svårt att arbeta med hbtqfrågor om inte den politiska styrningen efterfrågar det. Utan politisk förankring kan det vara en större risk att arbetet står och faller med enskilda eldsjälar ute i verksamheterna. Det är därför viktigt att i kunskapsstödet även ger chefer verktyg för hur t.ex. policydokument kan utvecklas. Problembeskrivning Den heteronormativa socialtjänsten Den generella bild som växer fram under hearings och intervjuer är att socialtjänsten saknar verktyg för att bemöta människor med ett normkritiskt förhållningssätt och att det kan leda till att de insatser som ges inte är anpassade efter 5(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 personer som bryter mot samhällets normer. I stort sett alla tillfrågade menar att det finns en heteronormativitet i såväl socialtjänstens strukturella uppbyggnad, dess uppdrag, insatsernas utformning som i själva mötet med människor. Representanter från kommuner beskriver hur personer i socialtjänsten ibland kan sakna självinsikt i hur normativt deras beteende är och att det saknas en kunskap om hur det är att leva utanför normen och vilka konsekvenser det kan få. Den bild som Socialstyrelsens rapport från 2004 målar upp verkar fortfarande stämma trots att tolv år har passerat. I enkäten är det under 10 % av kommunerna som svarar att de i sin utformning av kommunens hemsida tagit hänsyn till hbtq-perspektivet. Övriga svarar nej eller vet ej. Det verkar således som om att det saknas ett normkritiskt tänk på såväl individ- som övergripande nivå. Majoriteteten av de tillfrågade i förstudien menar att socialtjänsten behöver en normkritisk kompetens som genomsyrar hela verksamheten. Här ingår att behärska intersektionella perspektiv. Det här gäller egentligen ur ett bredare perspektiv än bara hbtq-perspektivet. Det handlar om bemötande av alla människor som bryter normer. Det kan gälla personer med funktionsnedsättning, personer med normutmanande funktionsvariationer, personer från en annan kulturell bakgrund osv. Intresseorganisationerna pratar om att ett inkluderande förhållningssätt hos socialsekreterare är viktigt. Att personal i mötet inte förutsätter att personen hen möter är heterosexuell etc. De lyfter att det är viktigt att socialtjänsten präglas av ett intersektionellt tänkande och inte bara arbetar med ett perspektiv i taget. Även språkbruket som socialtjänsten använder lyfts som viktigt. Det kan handla om något så enkelt som att fråga om någon har en partner istället för man/fru. Under flera intervjuer framkommer det att det finns en upplevelse av att det inom socialtjänsten finns ett stereotypt synsätt på vem som är hbtq-person. Det innebär att den som inte stämmer in på bilden av vem som tillhör hbtq-gruppen blir osynlig och riskerar att inte få de insatser som den kanske är i behov av. Personer med utländsk bakgrund kan ibland ha svårare att göra sig förstådda som en del av hbtq-gruppen och det gör att det är eller kan vara svårare för dem att få rätt information och rätt stöd. Ett annat exempel gäller socialtjänstens familjeenheter som beskrivs ha stora problem vid faderskapsutredningar där familjen inte är heteronormativ. Vilket även återspeglas i de anmälningar som kommit in till DO. Ovidkommande och kränkande frågor ställs, utredningarna tar lång tid och utredningarna skiljer sig mellan olika kommuner. Den sammantagna bilden visar att kommunerna har en viss medvetenhet om hbtq-perspektivet men att perspektivet inte är integrerat i socialtjänstens verksamhet. Det är ett fåtal kommuner som aktivt arbetar med frågan och för majoriteten av kommunerna verkar det vara något av en icke fråga. Enkäten visar på ett stort behov av kompetens inom socialtjänsten och att hbtq-området inte verkar prioriteras eller tillskrivas någon större relevans. Bristen på grundläggande kunskap om hbtq-frågor Såväl kommuner som intresseorganisationer betonar att det saknas en grundkunskap kring hbtq-perspektivet bland de socionomer som kommer ut i verksamhet- 6(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 en då det inom socionomutbildningen inte är obligatoriskt att läsa om hbtqperspektivet. Socialtjänsten har ett ansvar att arbeta för jämlikhet i allas levnadsvillkor och har således ett ansvar att se till att bemöta hbtq-gruppens utifrån deras behov, och för det krävs en grundläggande kunskap om de levnadsvillkor som kan gälla för personer som identifierar sig som tillhörande hbtq-gruppen. Över 90 % av kommunerna anger att hbtq- perspektivet inte nämns i introduktionsutbildningar för personal i socialtjänsten. Flera kommuner nämner i kommentarer dock att de pratar om värdegrund och att det även omfattar hbtqpersoner. Gällande annan utbildning för personal som berör området är det vanligaste utbildningar som handlar om bemötandefrågor och som riktar sig till chefer, handläggare och övrig personal. Näst vanligast är utbildningar som berör jämställdhet och riktar sig då främst till chefer och handläggare samt utbildningar om diskriminering med samma målgrupp. Det ges alltså ingen möjlighet för den personal som inte har kunskap om den här gruppen att tillskansa sig den vid en nyanställning. Det tyder också på att perspektivet inte är prioriterat i socialtjänstens verksamhet. Det framkommer att det behövs förklaringar av grundläggande termer, dels vad olika begrepp betyder men också exempel på ett gångbart språkbruk. Socialtjänsten beskrivs behöva kunskap kring hur frågor kan ställas utan att riskera att de uppfattas som kränkande. En omständighet som lyfts som särskilt problematisk inom socialtjänsten är en bristande förståelse för kopplingen mellan levandsvillkoren för en person som utmanar normer och den ökade risk gruppen har för missbruk, psykisk ohälsa osv, det som kan kallas för minoritetsstress. Bristen på kunskap kan göra att socialtjänsten missar problematik hos vissa individer, då man enbart ser missbruket och inte bakomliggande orsaker som att tillhöra en minoritetsgrupp Transpersoner Bemötandet är den stora frågan för hela hbtq-gruppen, det återkommer under i stort sett alla samtal i samband med förstudien, extra svårt beskrivs det vara för transpersoner och än värre för de unga transpersonerna. Det framkommer att socialtjänsten kan ha svårt att bemöta rätt då en persons könsuttryck kan vara svårt att läsa och personal känner sig osäkra på vilka frågor de kan ställa och vad som kan upplevas som kränkande och inte. I enkäten anger över 80 % av kommunerna att det inte finns någon blankett där det finns möjlighet att kryssa i ett tredje alternativ gällande kön. Det här är en indikation på att majoriteten av kommunerna inte problematiserat kring sitt bemötande av transpersoner. Ett av de ärenden som inkommit till DO handlar om hur kränkande det kan upplevas att tvingas fylla i kön när personen inte identifierar sig som man eller kvinna. En vanlig kommentar, som lyfts som exempel under hearingen med intresseorganisationer, är att transpersoner ofta möts av frågor från socialtjänsten som; jag vet ingenting om det här, kan du berätta? Transföreningen lyfter vikten av att socialtjänsten ska ha kunskap i hur de kan bemöta även människor som utmanar normer och att de som vänder sig dit inte ska behöva utbilda socialtjänstens personal. 7(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Intresseorganisationerna upplever att det saknas kunskap kring transpersoners erfarenheter och situation i fråga om sex mot ersättning. Detta är kunskaper som bör finnas på ett generellt plan i socialtjänsten för att kunna fånga upp personer som är utsatta och erbjuda adekvat stöd. RFSL:s brottsofferjour beskriver också hur de möter problem angående var transmän som är i behov av skydd ska placeras. Ofta hamnar de på hotell, och det stöd de kan få skiljer sig från det stöd andra grupper får. Såväl kommunrepresentanter som intresseorganisationer beskriver att allt fler transpersoner “kommer ut” inför familj och vänner i unga åldrar. Till RFSL har det skett en drastisk ökning av föräldrar till barn i 6-16 årsåldern som hör av sig angående att barnen uttrycker att de är trans/ att könsidentiteten inte stämmer men födelsekönet. Även BUP och ungdomsmottagningarna vittnar enligt RFSL om en stor ökning inom detta område. Det här är barn som ofta mår mycket dåligt, med hög frekvens av självskadebeteende, suicidtankar och suicidförsök, ångestproblematik, ätstörningar och att vägra gå i skolan under långa perioder. Anhöriga beskrivs ofta vara mycket förtvivlade och upplever att de inte har någonstans att vända sig. Det lyfts fram kritik kring socialtjänstens bemötande av oroliga och osäkra anhöriga. Hedersrelaterat våld och våld i nära relationer Ett område som också belyses som särskilt svårt är socialtjänstens arbete kring hedersrelaterat våld när det gäller hbtq-personer. Det beskrivs finnas brister när det gäller behov av skyddat boende och stödjande insatser vid hedersrelaterad problematik och våld i nära relationer för de hbtq- personer som är i behov av särskilt stöd. Till exempel finns det för lite kunskap kring hbtq-personers utsatthet för hedersförtryck menar flera verksamheter. En verksamhet som särskilt jobbar med hedersrelaterat våld beskriver att stödet vid hedersförtryck ofta är utformat utifrån en förförståelse av att det är heterosexuella tjejer som utsätts. När det då istället gäller någon som kan tillhöra hbtq-gruppen kan det finnas en tendens till osynliggörande och att utsattheten inte tas på lika stort allvar. Hbtq-frågor i det här sammanhanget kan bli extra viktiga framöver i och med ett ökat anta nyanlända. Det finns nyanlända hbtq-ungdomar och det finns exempel på att barn och ungdomar på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet råkat illa ut på det boende där de placerats. Den bilden bekräftas i Socialstyrelsens pågående arbete kring hbtq-kompetens på HVB-hem. Personer med funktionsnedsättning En grupp som kan fara illa av socialtjänstens problem att tänka normkritisk kan vara hbtq-personer med funktionsvariationer som är en osynliggjord grupp. RFSL Funk menar att det inom den verksamheten finns svårigheter att prata om sexualitet överhuvudtaget och det kan finnas inslag av förmynderi. De beskriver att det inom LSS-verksamheter finns personal som inte ser till hbtq-personers rätt att få vara sig själva. RFSL Funk menar att personer som bor i t.ex. en gruppbostad självklart också borde få stöd istället för att bli ifrågasatta i sin könsidentitet och/eller sexuella läggning. 8(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Genomfört och pågående inom området Inom ramen för denna förstudie har en genomgång gjorts av genomförda och pågående arbeten inom området. Genomgången är avgränsad i tid till 2000-talet och gäller de arbeten som genomförts av Socialstyrelsen samt andra nationella myndigheter och organisationer som har kontakt med socialtjänsten. Nedan presenteras sammanfattningar av de arbeten på området som genomförts internt och externt. De arbeten som listas avgränsas till att handla om hbtq och socialtjänst. Genomfört inom området på Socialstyrelsen Socialstyrelsen kartlade år 2004, på regeringens uppdrag, i vilken mån sexuell läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. I den kartläggningen ingick inte transpersoner. Det största problemet visade sig vara att homooch bisexuella personer var osynliga i socialtjänsten och att den som regel utgick från att alla lever ett heterosexuellt liv[2]. Socialstyrelsen redovisade 2013 resultatet av en kartläggning av hur hbtperspektivet beaktas i kommunernas vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsens tidigare studier visar att uppskattningsvis cirka 15 000 äldre identifierar sig som hbt-personer i landet har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Sammanfattningsvis indikerar denna kartläggning att alltför få kommuner arbetar systematiskt för att främja likabehandling av äldre personer i hbt-gruppen [3]. I Socialstyrelsens rapport från 2015, Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, listas exempel på olika projekt inom hbtq-området. Exemplen samlades in genom en nationell konferens som hölls under 2014. Konferensen arrangerades i samverkan med Diskrimineringsombudsmannen (DO), Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Statens kulturråd (Kulturrådet), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) och RFSL Ungdom. I exempelsamlingen framkommer ett gemensamt mönster där ett antal förutsättningar och krav är viktiga för att inkludera ett hbtq-perspektiv i olika verksamheter: • Hög hbtq-kompetens och ett gott bemötande är återkommande krav från bru• • • • • kare på personal inom vård, skola och omsorg, hos olika myndigheter och på ledare inom förenings- och kulturliv. Hbtq-perspektivet bör genomsyra styrning och beslut om gemensamt policydokument är ett stöd för utveckling av verksamheterna. Jourverksamhet och skyddat boende saknas för hbtq-personer. Det saknas hbtq-kompetens inom särskilt boende och hemtjänst Ett könsneutralt språk kan göra stor skillnad. Enkla åtgärder kan vara betydelsefulla i ett utvecklingsarbete, låt regnbågssymbolen synas i myndigheters eller föreningars lokaler, se över blanketter, se till att biblioteken samlar och gör hbtq-litteratur lättillgänglig [4]. Socialstyrelsen har sedan 2015 delat ut statsbidrag till kommuner och landsting för att öka kunskapen om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situat- 9(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 ion. Statsbidraget beviljas för utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen om målgruppens situation och därmed främja gruppens lika rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och landsting. En redovisning av 2015 års statsbidrag lämnades in till regeringen i juni 2016. Under 2015 beviljade Socialstyrelsen 23 ansökningar, varav 22 från kommuner och en ansökan från landsting. Av dessa beviljade ansökningar gällde åtta verksamheter som berör socialtjänsten. De åtta kommuner som ansvarade för dessa verksamheter bjöds sedermera in till en hearing på Socialstyrelsen i samband med behovs- och problembeskrivningen i den här förstudien. I redovisningen anges att mottagarna av statsbidraget tyckte sig ha uppnått förväntat resultat jämfört med vad som angavs i ansökan. Flera kommenterar att utbildningen har resulterat i en ökad medvetenhet kring begrepp och språkbruk, något som i förlängningen förväntas bidra till ett förbättrat normkritiskt tänkande och agerande i möten och samtal med medborgarna [5]. Socialstyrelsen presenterade också under början av 2016 en rapport som visade att förekomsten av psykisk ohälsa i form av riskbruk och beroende, ångestsjukdomar och depressioner var högre bland personer i samkönade äktenskap än bland personer i olikkönade äktenskap. Socialstyrelsen menar att en högre förekomst av psykisk ohälsa bland hbtq-gruppen än övriga kan bero på allvarlig psykosocial stress då gruppen ständigt kan befinna sig i en minoritetsposition med risk för diskriminering och negativt bemötande. Sådan psykosocial stress påverkas dessutom av att exempelvis ha hiv/aids eller adhd, med ytterligare ökad risk för psykisk ohälsa som följd. Att personer i samkönade äktenskap dessutom kan riskera en förtida död på grund av självmord tyder på en situation som kan ha allvarliga konsekvenser för gruppen [6]. Pågående arbete inom området på Socialstyrelsen Det pågår två uppdrag på myndigheten som direkt berör det här uppdraget och som behöver tas hänsyn till i uppdragets andra steg. Det handlar om en kartläggning av hbtq-kompetensen på HVB-hem samt ett uppdrag kring transpersoners psykiska ohälsa. Genomfört inom området hos andra aktörer Folkhälsomyndigheten presenterade två kartläggningar av hälsan hos hbtgruppen under 2014 och 2015. Rapporterna kan utgöra ett underlag i framtagandet av kunskapsstöd när det gäller grundläggande fakta om hbtq-gruppen. Den första rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella personer under perioden 2005–2012. Resultaten visar att de allra flesta homo- och bisexuella personer har ett bra eller ett mycket bra allmänt hälsotillstånd. Trots detta kvarstår stora skillnader i den självrapporterade hälsan bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella personer, både vad gäller hälsan och förutsättningarna för hälsa. Ett bra allmänt hälsotillstånd är vanligare bland heterosexuella än bland homooch bisexuella personer. Unga homo- och bisexuella kvinnor har minst tillit till andra människor, uppvisar mest ohälsa, upplever mest våld och har mest självdestruktiva beteenden/självmordstankar och självmordsförsök av de grupper som 10(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 jämförts. En viktig slutsats är att det finns behov av fördjupade studier om effektiva hälsofrämjande och förebyggande åtgärder bland homo- och bisexuella personer [7]. Den andra rapporten beskriver hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner i Sverige, utifrån en självselekterad, anonym, webbaserad enkätstudie. Studieresultaten visar att majoriteten av respondenterna uppger ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, samtidigt som det är en minoritet som känner att de helt kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Många uppger psykisk ohälsa i form av tankar på självmord och självmordsförsök. Studiens resultat tyder på att det främst är livsvillkor som påverkar förutsättningarna för hälsan bland transpersoner, som bland annat kränkande behandling, diskriminering, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Livsvillkor kan påverka hälsoutfall på en mängd olika sätt samt begränsa transpersoners livsutrymme och möjlighet att leva i enlighet med sin identitet. Resultaten visar på behov av samhällsinsatser som bidrar till ett tryggt livsutrymme för transpersoner, som framför allt främjar psykosocial hälsa och som förebygger trakasserier, diskriminering och våld. Det är nödvändigt med ett normkritiskt arbete som bör utföras med bred ansats och i samverkan med aktörer på olika samhällsnivåer [8]. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) stora kommunundersökning Misstro publicerades 2013. Den heteronormativa omgivningen påverkar hbtq-gruppens möjlighet att söka hjälp, det finns även en misstro mot polis, socialtjänst och åklagare och även många exempel på okunnig och felaktig hantering av brottsoffer som är hbtq-personer. När det förekommer negativa och fördomsfulla attityder inom rättsväsendet gentemot hbtq-gruppen innebär det en ytterligare kränkning av brottsoffret, s.k. sekundär viktimisering. I de mätningar som RFSL genomfört säger ca 50-60 % av hbtq-personer att de har ett lågt förtroende för polis, socialtjänst och åklagare eller är osäkra på om de här samhällsinstanserna har ett gott bemötande av hbtq-personer. • RFSL menar att det behöver säkerställas att våld i hbtq-relationer fångas upp i rättssystemet och betraktas och behandlas som lika allvarligt som mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer. • Kompetensen om hbtq-personers utsatthet inom polis, socialtjänst och rättsväsendet måste öka [9]. Dåvarande ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) publicerade 2008 en kommunhandbok som beskriver hur kommuner och socialtjänsten kan arbeta med exempelvis texter och bilder på webben, informationstexter och annat för att inkludera hbtq-gruppen [10]. Här finns konkreta tips som kan lyftas fram som verktyg i kunskapsstödet för att komma igång med arbetet kring hbtq-frågor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), dåvarande Ungdomsstyrelsen publicerade rapporten hon, han, hen under 2011. Rapporten pekar på att många unga homosexuella, bisexuella och unga transpersoner upplever osynliggörande, öppen diskriminering och kränkningar. De utsätts för mobbning, hot om våld och våld. Detta påverkar deras hälsa negativt. 11(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Hälsan kan förbättras genom aktiva förhållningssätt till de normer som genomsyrar samhället och bidrar till diskriminering. Normer som gör att homosexuella, bisexuella och transpersoner upplever en sämre hälsa. Det innebär att granska de normer som gör att vissa människor anses som vanliga och andra som avvikare. Ungdomsstyrelsen menade att ungas och framförallt vuxnas föreställningar, normer och värderingar är en nyckelfråga för att kunna utveckla ett arbete som bygger på respekt för allas lika värde och som främjar unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa inom familjen, i skolan, i arbetslivet och på samhällets övriga arenor. Unga är en heterogen grupp och allt förebyggande arbete som riktas till unga måste utformas utifrån ungas specifika behov. Ungdomsstyrelsen menar att det finns en risk för att homosexuellas, bisexuellas och transpersoners villkor osynliggörs. Det handlar om att synliggöra dessa unga och ha perspektiv som inkluderar, inte exkluderar [11]. Förslag på plan för fortsatt arbete med kunskapsstöd I förstudien beskrivs ett stort behov av kompetens i relation till hbtq-perspektivet inom socialtjänsten. Allra tydligast pekar förstudien på att socialtjänsten behöver stöd för professionen att utveckla sin förmåga till ett gott bemötande, analysera och åtgärda heteronormativitet i socialtjänstens metoder och organisation samt arbeta med osynliggörandet av hbtq-frågor och bristen på förståelse för hbtqpersoners levnadsvillkor. Förslag på innehåll i kunskapsstödet Efter insamlingen av underlag arrangerades två analysseminarier där det ringades in vilket innehåll som bör finnas i kunskapsstödet utifrån de slutsatser som dragits i tidigare rapporter samt den kunskap som under arbetet med förstudien samlats in via intresseorganisationer, kommuner och andra relevanta aktörer. Slutsatsen utifrån underlaget var att det med hänsyn till omfattning av kunskapsstödet borde göras avgränsningar av såväl målgrupp som innehåll. Bedömningen var att utifrån underlaget ta fram ett kunskapsstöd som riktar sig till enhetschefer/1:a linjens chefer i socialtjänsten. Den målgruppen kan parallellt arbeta på en strukturell nivå samtidigt som de kan stödja och skapa förutsättningar för personal att ge alla ett likvärdigt bemötande i socialtjänsten. Utifrån underlaget bedömdes följande delar relevanta för att ingå i ett kunskapsstöd. • Fakta om hbtq- gruppen, begrepp, regelverk och statistik Det saknas grundläggande kunskap om hbtq-gruppen och deras levnadsvillkor, vilket konstateras i såväl tidigare rapporter som i intervjuer. Viktigt för att synliggöra gruppen i socialtjänsten. • Berättelser för att beskriva hbtq-gruppens levnadsvillkor Ett sätt att öka förståelsen för den här gruppens levnadsvillkor vilket kan vara en förutsättning för ett bättre bemötande. 12(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 • Bemötande Hur blir den här gruppen bemött inom socialtjänsten? Vad är det som blir fel? Hur ser ett bra bemötande ut? Vad kan göras annorlunda? Bemötande lyfts som den stora frågan av samtliga tillfrågade i förstudien. • Normkritik Vad är det? Hur kan socialtjänsten arbeta med det? Kommunerna efterfrågar allmän kunskap om normkritik i socialtjänsten. • Verktygslåda - Hur kommer vi igång med hbtq arbete? Konkreta tips efterfrågas, vilka politiska beslut behövs, hur jobbar vi i en arbetsgrupp på ett normkritiskt sätt osv? • Den strukturella normativiteten Hur är kommunens organisation uppbyggd? Vilka insatser erbjuder socialtjänsten? Det framkommer att hela socialtjänstens struktur är heteronormativ vilket kan bidra till ett sämre bemötande och bristande eller uteblivna insatser från socialtjänsten. Socialstyrelsen behöver fortsättningsvis samråda med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) för att titta vidare på de frågor kring familjerätt som lyfts i förstudien, Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att följa deras arbete med diskriminering i socialtjänsten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) kring implementering av kunskapsstödet och eventuella insatser i samband med det samt fortsatt dialog med de intresseorganisationer och kommuner som deltagit i arbetet med förstudien. 13(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Referenser 1. Regeringskansliet. En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. 2013. 2. Socialstyrelsen. Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten. 2004. 3. Socialstyrelsen. Äldre hbt-personer och kommunernas vård och omsorg om äldre - En kartläggning. 2013. 4. Socialstyrelsen. Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter - Förutsättningar och exempel. 2015. 5. Socialstyrelsen. Redovisning av 2015 års statsbidrag för att öka kunskapen om hbt-personers rättigheter. 2016. 6. Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap. 2016. 7. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. 2014. 8. Folkhälsomyndigheten. Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. 2015. 9. RFSL. Misstro - Om hbtq-personers förtroende för olika samhällsinstanser och vad som behöver förändras. 10. Homo. Homos kommunhandbok – En vägledning för dig som jobbar inom socialtjänsten. 2008. 11. Ungdomsstyrelsen. Hon hen han - En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. 2010. 14(17) SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 15(17) Bilaga 1. Enkäten Undersökningen har genomförts med webbenkät skickad via Easy Research till ett urval av Sveriges kommuner och storstädernas stadsdelar. Bland Sveriges 316 kommuner och storstadsstadsdelar har valts ut 100 utifrån sex olika strata (kommuntyper). I mailtexten har angivits att det är socialchef eller motsvarande som förväntas fylla i enkäten. Undersökningen har legat i fält mellan 16 maj – 14 juni 2016. Under perioden skickades tre påminnelser ut till icke-svarare. Antalet fullständiga svar vid fältslut var 67. Svarsfrekvensen är alltså 67 %. Denna nivå är något lägre än vad som normalt brukar kunna uppnås i Socialstyrelsens webbenkäter riktade till kommunerna. Det finns anledning att tro att bortfallet inte är slumpmässigt, utan att benägenheten att inte svara samvarierar med temat för undersökningen, alltså med hur långt kommunen kommit i hbtq-frågor. Det innebär att om alla kommuner skulle ha svarat skulle det kunna ha inneburit att andelen av de svarande som hänvisat till någon form av hbtq-verksamhet skulle ha varit lägre än den nu blev. Viktade andelar beräknade från sex st. strata Oviktat antal Viktad andel Finns det ett hbtq-perspektiv i något av socialtjänstens styrande dokument, exempelvis i verksamhetsplaneringen eller i ett specifikt mål för verksamheten? Ja 17 23 Nej 43 66 Vet ej 7 11 Totalt 67 100 Ja 9 11 Nej 58 89 Vet ej . . Totalt 67 100 Finns det inom socialtjänsten i er kommun någon tjänst/anställning där ansvaret för hbtq-perspektivet ingår som en specificerad del? SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 16(17) Ingår hbtq-perspektivet som en del i introduktionsutbildningen för nyanställda inom socialtjänsten? Ja 5 7 Nej 62 93 Vet ej . . Totalt 67 100 Ja 12 18 Nej 55 82 Vet ej . . Totalt 67 100 Ja 5 8 Nej 35 51 Vet ej 27 41 Totalt 67 100 . . Nej 50 73 Vet ej 17 27 Totalt 67 100 Förekommer det i de blanketter för medborgare som används inom socialtjänsten, att det finns ett tredje svarsalternativ för att redovisa könsidentitet? Har hänsyn tagits till hbtqperspektivet vid utformningen av socialtjänstens del av kommunens hemsida på internet? Har kommunen under de senaste tre åren fått något klagomål på någon del av socialtjänstens verksamhet som rör hbtq-personers vård- och omsorg? Ja SOCIALSTYRELSEN 2016-09-20 Har det under det senaste året (sedan Andel av kommaj 2015) genommunerna som förts kompetensutarrangerat veckling / kurser / kompetensuttemadagar med fölveckljande inriktning och ing/kurser/tema för följande måldagar 17(17) ..för politiker för chefer för handläggare för annan personal grupper? om Hbtq_personers livsvillkor 18 4 11 9 10 om Normkritik el. intersekt. 15 4 9 11 11 om bemötandefrågor 50 16 37 43 37 om likabehandling och diskr. 41 8 35 22 18 om jämställdhet 42 9 32 30 20 som inneburit 9 0 2 2 8 HBTQ_certifiering via RFSL
© Copyright 2024