Examensarbete 4
Lärande och samhälle Barn-unga-samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Mot samma mål Arbete mot en jämställd förskola Towards the same goal Working towards equality in preschool Elin Ekdahl Borgström Sandra Ohlqvist Förskollärarexamen 210hp 2016-06-?? Examinator: Paula Wahlgren Handledare: Hilma Holm 0 Förord Vi vill börja med att tacka varandra för ett utmärkt samarbete, bra diskussioner och god stöttning. Ett stort tack till förskolläraren, förskolechefen och pedagogistan som ställde upp på våra intervjuer och gjorde vårt arbete möjligt. Tack från djupet av våra hjärtan. Utan er hade detta arbete inte existerat. Vi vill också tacka vår handledare Hilma Holm som gett oss goda råd och bra feedback under resans gång. Allt material och skrivande har skett i samarbete, sida vid sida har vi gjort allt tillsammans. Vi valde att inte dela upp arbetet för att kunna diskutera med varandra under arbetets gång och givetvis för att göra allt så bra som möjligt, utifrån våra förutsättningar och möjligheter. Vi anser att det har varit en väldigt givande och lärorik process. Ett arbete som vi är mycket stolta över. Sist men inte minst vill vi tacka våra vänner och våra familjer som stått ut med oss och stöttat oss under detta hektiska och utmattande arbete. Våra hundar, Dolly och Neo, som har hjälpt oss hitta glädjen och hoppet om att lyckas varenda dag. 1 Abstract Syftet med vår studie är att se vilket pedagogiskt syfte barnböcker kan ha på en förskola i jämställdhetsarbetet. För att konkretisera syftet formulerade vi följande arbetsfrågor: Hur ser pedagoger med olika roller i förskoleverksamheten på jämställdhetsfrågor, knutna till förskolan? Hur kan barnböcker i förskoleverksamheten användas för att främja jämställdhets? Hur kan pedagoger jobba vidare med böcker? Vi har i vår studie en sociokulturell ansats, det innebär att vi utgår från att barnets lärande sker i samspel med andra och i relation till sin omgivning. Vi valde en kvalitativ metod för att kunna gå in på djupet av tre personers erfarenheter och tankar från förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att pedagogernas roll och deras förhållningssätt är mycket centralt i hur jämställdhetsarbetet utformas i förskolans verksamhet och med hjälp av böcker kan konkreta upplevelser erbjudas och fånga barnens intresse och uppmärksamhet. Nyckelord: Förskola, barn, jämställdhet, normer, böcker 2 Abstract………………………………………………………………………………....... 1. Inledning ............................................................................................................................. 4 2. Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 5 3. Teorigenomgång ................................................................................................................. 6 3.1 Sociokulturellt perspektiv ............................................................................................................. 6 3.2 Normer och ett normkritiskt perspektiv ...................................................................................... 7 3.3 Jämställdhet.................................................................................................................................. 7 3.4 Jämlikhet....................................................................................................................................... 8 3.5 Sammanfattning ........................................................................................................................... 9 4. Bakgrund och tidigare forskning ........................................................................................ 9 5. Metod och genomförande ................................................................................................. 12 5.1 Metod ......................................................................................................................................... 12 5.2 Etiska överväganden.................................................................................................................... 13 5.3 Genomförande ............................................................................................................................ 13 5.4 Transkribering.............................................................................................................................. 14 6. Resultat, Analys ................................................................................................................ 14 6.1 Jämställdhet ................................................................................................................................ 15 6.2 Jämlikhet...................................................................................................................................... 16 6.3 Normer ........................................................................................................................................ 17 6.4 Material ....................................................................................................................................... 19 6.5 Vidare arbete ............................................................................................................................... 21 6.6 Sammanfattning .......................................................................................................................... 22 7. Slutsats och diskussion ..................................................................................................... 22 7.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 23 7.2 Trovärdighet ................................................................................................................................ 24 7.3 Förslag på vidare forskning.......................................................................................................... 24 8. Referenser ......................................................................................................................... 25 3 1. Inledning Att få vara den man är, är något som kan ses som en självklar rättighet. Däremot är den långt i från självklar för många. Dagens samhälle är fortfarande långt ifrån jämställt. Följ med på en liten resa in i ett stort, komplext arbete mot varje barns lika värde, oavsett kön. I läroplanens grundläggande värden står det om hur alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen: ”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder”. (lpfö 98/2010) Jämställdhet är ett viktigt och stort begrepp i förskolan. I läroplanen står det inte hur man ska jobba för jämställdhet utan att man måste jobba mot det, vilket vi ville undersöka vidare. Våra tidigare erfarenheter av verksamheten visar att jämställdhet mestadels tas upp i spontana diskussioner med barnen där den vuxna berättar att både flickor och pojkar kan spela fotboll eller använda färgen rosa eller vad det än kan handla om. Det vi redan har med oss i erfarenhet är att en bok är så mycket mer än bara en bok för barn. En bok ger ett barn mycket mer än bara en lugn lässtund. Böcker ger barn en chans att förstå empati, känslor och även att kunna utveckla en god självkänsla gentemot sig själv. Det blir som Edwards (2008) skriver, en emotionell och social utveckling för barn. Vi vill ta reda på hur tre olika personer, med tre olika men aktiva roller i förskolans verksamhet tänker kring jämställdhetsarbetet i förskolan. En förskollärare, som är aktiv i en barngrupp. En pedagogista, som har en drivande roll i jämställdhetsfrågorna på förskolan, och en förskolechef som är ansvarig för förskolan. Den förskolan vi valde att göra våra intervjuer på är en förskola som är känd sen tidigare för oss och vi visste att förskolan köpt in böcker från Olika Förlag och Regnbågsförlaget. Det är två förlag som jobbar med att genom kommunikation gå bortom de begränsade stereotypiska könsrollerna. Vårt mål är att se hur tre olika perspektiv kan se ut. Vi kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv för att försöka få syn på hur skapandet och 4 återskapandet av normer kan ske i förskolans verksamhet med jämställdhet i fokus. Vi vill även se om och hur böcker kan vara ett verktyg att använda sig av för att främja ett jämställdhetsperspektiv redan innan könsstereotypiska normer befäster sig hos barnen. Har barn sett en pojke i rosa klänning i en bok, är chansen då möjligtvis större att det blir något självklart för barn? Vi har hittat en del litteratur och forskning kring böckers betydelse och mycket forskning kring jämställdhet. Det vi vill göra är att gå in på djupet och se om och hur detta kan kombineras och appliceras i verksamheten. Våra tre intervjuer resulterade i att vi såg tre olika perspektiv, vilka vi kommer att tolka i detta arbete för att få syn på hur tre olika perspektiv jobbar mot samma mål – en mer jämställd förskola. 2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att få syn på vilket pedagogiskt syfte barnböcker kan ha på en förskoleavdelning i förhållande till jämställdhetsarbetet. Vår studies frågeställningar är följande: Hur ser pedagoger med olika roller i förskoleverksamheten på jämställdhetsfrågor, knutna till förskolan? Hur kan barnböcker i förskoleverksamheten användas för att främja jämställdhet? Hur kan pedagoger jobba vidare med böcker? Vi kommer att börja med att förklara och beskriva en teori och de olika begrepp vi använder oss av i texten för att få en möjlighet att sätta oss själva och er läsare in i en kontext. Vi kommer i tidigare forskning skriva om vad olika forskare har kommit fram till, detta för att få en djupare inblick i ämnet vi skriver om. I det följande kapitlet som är teorigenomgång kommer vi ge dig som läsare en inblick i de teorier och begrepp som vi kommer att använda oss av i vår analys. Detta gör vi för att du som läsare ska kunna följa våra tankar som vi har haft under arbetes gång. Därefter kommer vi att gå igenom metod och genomförandet – hur vi gick till väga och varför vi gjorde som vi gjorde för att komma fram till vårt syfte med texten. I analys- och resultatkapitlet presenteras vårt innehåll från intervjuerna i en tematisk analys. Vi har delat in de tre intervjuerna efter innehåll för att skapa och återhålla den röda tråden genom hela arbetet. I det sista kapitlet som är diskussion och slutsats kommer vi att presenterar vad vi har kommit 5 fram till och varför. Vi kommer även ifrågasätta vad som skett och förhoppningsvis ge förslag på vidare forskning. 3. Teorigenomgång I detta kapitel tänkte vi först gå igenom vilket förhållningssätt vi har och vilka perspektiv vi utgår ifrån samt förklara begreppen vi använder oss av i texten. Detta för att ge en djupare förståelse för hur vi genomfört vår undersökning. 3.1 Sociokulturellt perspektiv Lev Vygotskij är grundaren till det sociokulturella perspektivet. Smidt (2010) skriver om hur Vygotskij menade på att allt lärande är och sker i sociala sammanhang. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses kommunikation som en grund i allt lärande och den mänskliga samvaron. Lärandet handlar om att kunna relatera till andra människor och stå i förbindelse med omgivningen, genom kommunikation. Den vanligaste formen av kommunikation skriver Säljö(2000) är människors handlingar och språk som genom deras sociala och kulturella erfarenheter formas av. Det sociokulturella perspektivet handlar om människans lärande. Precis som ur ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv har det sociokulturella perspektivet fem teser kring människans lärande som kan relateras till förskolan; Människors lärande är diskursivt, vilket innebär att det är beroende av historiska, kulturella och sociala sammanhang. Människors lärande är situerade, vilket innebär att det är bundet till situationer. Människors lärande är huvudsakligen socialt vilket innebär att det sker i interaktion med andra. Människors lärande är medierat, vilket innebär att det förmedlas genom stöd och hjälp av medierade verktyg (Människan har inte förmågan att se världen objektivt utan tolkar omvärlden i samverkan med andra människor, påverkad av sin kultur.) Människors lärande är positionsbundet vilket de påverkas av sociala sammanhang och villkor, individuella omständigheter och relationer till andra. (Säljö, 2000) Säljö (2000) skriver att kommunikation och språkanvändning är det centrala i ett sociokulturellt perspektiv och blir till länken mellan barnet och omgivningen. Vi människor föds och utvecklas i samspel med varandra. Vi gör och får våra erfarenheter tillsammans. 6 I vår studie kommer vi att prata om barns lärande i förhållande till normer kring könsstereotypiska roller, vilket förskolan enligt läroplanen ska arbeta med. Genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv menar vi att detta lärande sker i samband med andra och därmed blir pedagogens roll central. 3.2 Normer och ett normkritiskt perspektiv Martinsson och Reimers (2008) beskriver normer som ett begrepp vars innebörd är i ständig förändring. Normer kan kort sammanfattas som de oskrivna regler kring vad som anses vara normalt och inte normalt, socialt accepterat och inte accepterat. Detta kan variera kraftigt beroende på vilket land, vilken kultur och vilka normer som skapats i just det sammanhanget. Martinsson och Reimers (2008) skriver att jämställdhet förändras och förflyttas genom tid. Trots att förskolan till exempel arbetar mot stereotypiska könsroller finns det en svårighet som kan försvåra arbetet. Samtidigt skriver författarna att normer är instabila och möjliga att förändra eftersom många normer är motsägelsefulla i förhållande till varandra. Skolverket skriver att begreppet ”roll” i könsroller representerar att kön är något konstruerat och förändringbart. Martinsson och Reimers (2008) skriver att normer är nödvändiga för att ett samhälle ska kunna fungera, de skapar förståelse för andra och oss själva. De möjliggör identifiering och förståelse för de vi är. Samtidigt begränsar normer oss och skapar ett motstånd i vår självutveckling då vissa normer anses vara mer önskvärda för samhället än andra. Hur ska vi då förhålla oss till normer? Samtidigt som de är en förbannelse för många är de också en nödvändighet för dagens samhälle ska fungera. Vi tänker genom kritiskt förhållningsätt ifrågasätta de normer som finns på förskolan. Hur påverkar normerna verksamheten? Hur påverkar normerna barnen? Öhman (2013) poängterar vikten av ett ständigt kritiskt förhållningssätt i den professionella rollen som pedagog. På så sätt kan strävandemålen i läroplanen uppnås genom att normerna ständigt blir ifrågasatta. Öhman (2013) menar att pedagoger ständigt måste ha ett kritiskt förhållningssätt. Dock är ett kritiskt förhållningssätt lättare sagt än gjort att upprätthålla enligt Eidevald (2009) som i sin undersökning att stereotypiska normer skapas och återskapas av både vuxna och barn. 3.3 Jämställdhet Jämställdhet är inte bara ett omfattande begrepp utan även ett just nu väldigt aktuellt ämne inom förskolan. Heikkilä (2015) skriver att jämställdhet i förskolan handlar om att alla barn ska få 7 känna sig önskade, inkluderande och respekterande. Wedin (2014) skriver vidare att alla barn ska få känna lika stor tillhörighet. Jämställdhet är ett mål, ett mål mot att kvinnor och män ska ha samma makt att kunna forma sina egna liv och i det samhälle som vi lever i, en mänsklig rättighet. Vidare skriver hon hur jämställdhet inte handlar om att flickor och pojkar fördelas lika, utan det handlar om att de har samma värde och lika möjligheter till lärande och utveckling, alltså att pojkar och flickor ska ha lika mycket makt att kunna påverka verksamheten och att ingen diskriminering ska ske utifrån barnets kön. Barns vardag verkar däremot vara långt ifrån opåverkad av detta begrepp, beroende på vilket kön det fötts med. Bronwyn Davies (2003) skriver att barn blir väl medvetna om deras kön och påminda om deras roll av samhället dagligen. Vi vuxna gör skillnad på barn från det att de föds. Ett exempel på detta är, som Davies skriver vidare om, en iakttagelse som Wex (1979,refererat av Davies, 2003) gjorde i sin studie som visade att mammor ammade döttrarna kortare tid än sönerna, åt gången, för att befästa den process som leder till att pojkar ”undervisas” till att erkänna sina egna behov, och att kunna förvänta sig att dessa ska tillfredsställas. Flickor ska däremot ”undervisas” till att anpassa sig till andras behov och lär sig att det är det enda sättet för dem att få sina behov tillfredsställda. Enligt samma studie är kvinnor således förbereda på ett ”idealiskt” vis för deras kommande roll som flickvän, hustru, barnaföderska, moder och över huvud taget att vara en hjälpande hand för sin partner. Flickor lär sig att inte koncentrera sig på sina egna intressen. Det som också sker är att pojkar får en erfarenhet av att prioritera sig själva och att det är de som ställer krav och då givetvis förväntar sig att få sina behov tillgodosedda. Hur ska barn kunna få en förståelse för vad jämställdhet är om vi inte tillgodoser allas behov, oavsett kön? 3.4 Jämlikhet Jämlikhet och jämställdhet är två begrepp som ofta förväxlas med varandra. Wedin (2014) skriver att jämlikhet står för att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, etnicitet, ursprung, social tillhörighet eller andra faktorer. Som tidigare beskrivits är jämställdhet endast i relation mellan kvinnor och män, det vill säga jämlikhet mellan könen. Begreppen går in i varandra även i läroplanen; ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar […] – förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller annan funktionsnedsättning” (Lpfö, 98/10). 8 Trots att jämlikhet och jämställdhet är begrepp som påminner om varandra finns det skillnader, vilket vi vill uppmärksamma. Öhman (2013) skriver att barns självkänsla är avgörande för om de blir accepterade och erkända för vilka och hur de är, av personer i sin omgivning. Det handlar om att få bekräftat att det är accepterat att vara den man är. Den som känner sig älskad är också öppen för förändringar. 3.5 Sammanfattning De olika begrepp vi använder oss av i vår text är följande: sociokulturellt perspektiv, normer, jämställdhet, jämlikhet och barnböcker. Det sociokulturella perspektivet är själva grunden vi utgår ifrån i vårt arbete, när vi utgår ifrån att lärandet sker i samspel med varandra och tillsammans med omgivningen. Normer, jämställhet och jämlikhet är direkt eller indirekt återkommande begrepp i våra intervjuer, analys och slutsats. Därför har vi valt just de här begreppen. 4. Bakgrund och tidigare forskning Här kommer vi att presentera tidigare forskning och vad vi läst för att sätta oss in i ämnet. Vår tanke bakom vald forskning är att visa på vikten av att arbeta för ett mer jämlikt samhälle. Därefter har vi valt forskning kring både jämställdhet och hur böcker kan påverka barn. Det har vi gjort för att kunna sätta oss in i hur det är möjligt att föra dessa två ämnen närmre varandra och se hur de kan användas tillsammans för att skapa en varierande verksamhet som fångar barnets intresse för ett ganska varierande ämne. När vi sökt efter tidigare forskning har vi sökt på genus, jämställdhet, literacy och användandet av barnböcker i förskolan. Vi har även läst tidigare examensarbete med liknande tema för att få inspiration till litteratur och forskning. Jämställdhet, normer och hur man kan arbeta med böcker är fokus i vårt arbete eftersom det finns många olika utgångspunkter för hur förskoleverksamheten kan anpassas och utvecklas kommer vi här att kort förklara följande studier. Christian Eidevall (2009) har i sin avhandling Det finns inga tjejbestämmare – att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek skrivit om hur han har observerat olika klassiska situationer i förskolan vid upprepande tillfällen; fri lek, samling, påklädning och måltid. För att analysera de olika situationerna använder han sig av ett normkritiskt perspektiv. Det han får syn på i sina analyser är hur stereotypiska normer skapas och återskapas av både barn och vuxna. Eidevall (2009) kommer fram till att jämställdhet är något som hela tiden behöver vara i ständig rörelse på förskolor. 9 Han menar på att vårt bemötande av barnen bör ändras, vi måste bemöta individen för den person den är och inte vilket kön den har och detta måste ske i alla olika vardags situationer. Vi har valt Eidevalls (2009) studie för att få syn på hur tidigare forskning ser ut kring genus och könstereotypiska normer. Eftersom författaren förhåller sig normkritisk i sina analyser i sin studie såg vi den som en relevant studie i förhållandevis till vårt syfte och våra frågeställningar. För att kunna utgå från ett sociokulturellt perspektiv i vår studie vill vi visa relevansen genom att presentera tidigare studier som förhållit sig till ett sociokulturellt perspektiv i jämställdhetsinriktad forskning. Aina & Cameron (2011) har i sin studie Why Does Gender Matter?- counteracting stereotypes with young children undersökt hur stereotyper skapas, återskapas tillsammans med andra och hur det i sin tur påverkar barn och barndom. Det Aina & Cameron kommer fram till i sin studie är att det är av stor väsentlighet hur vi som vuxna bemöter, pratar och på vilket sätt vi uppmuntrar barn för att kunna bortgå de stereotypiska könsrollerna. Tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv fann vi Kohlbergs (2011) teorier kring barns lärande särskilt intressant i förhållande till vårt syfte. Kohlberg (2011) var en amerikansk utvecklingspsykolog som menade på att barn lär sig av sin omgivning, dels hur omgivningen är utformad men också hur barnen blir tilltalade av vuxna. Kohlberg (2011) var en av de första som hade en teori om att barn är aktiva deltagare i sitt eget lärande och att lärandet sker i ständig relation till omgivningen. Vidare menade han på att barns medvetenhet om genus påverkade deras beteende. Författarna beskriver bland annat barnlitteratur som en faktor för barns lärande om normer och könsstereotypiska roller och beskriver vikten av vad böcker kan ha för ett barn. Narahara (1998) har genomfört en studie vid University of California som heter Gender Stereotypes In Childrens Pictures Books. I studien kommer hon bland annat fram till hur böcker har en stor betydelse för barn. Hon menar att det är viktigt för barn att kunna identifiera sig med karaktärerna i böckerna, detta för att de sen ska kunna koppla en mer positiv känsla gentemot sig själv. Narahara skriver också att får barn inte denna möjlighet så är chansen stor att de kommer till att underskatta sina egna liv. Resultaten av hennes studie är: Gender development is "a critical part of the earliest and most importantlearning experiences of a young child." Picture books provide role models for children in defining standards for feminine and masculine behavior. Gender stereotypes and sexism limit children's potential growth and development. 10 Non-sexist books can produce positive changes in self-concept, attitudes, and behavior. Picture books in the last decade have shown some improvement in reducingstereotypes, but subtle stereotypes still exist. Edwards (2008) har i sin bok Bilderbokens Mångfald och Möjligheter skrivit hur bilder-boken kan vara ett redskap för bland annat könsöverskridande normer. Boken går in på djupet av möjligheterna. Genuspedagogen Elenor Pavlov (2008) menar på att böcker är en samhällsspegel där barnen kan rucka på eller befästa traditionella mönster och roller som formar dels deras förståelse och uppfattning av omvärlden och samhället men framförallt olika sätt att vara människa på. Pavlov skriver vidare att litteratur är att bidra till att ge barn ett annat perspektiv och motbilder, en motbild av hur flickor och pojkar ser ut och uppför sig. Det starkaste argumentet enligt Edwards (2008) för att vuxna ska läsa till barn, är att utveckla språket. Boken ger barnet underhållning och spänning, den hjälper barnet att utveckla sitt språk och ordförråd. Boken stimulerar barnets fantasi och övar barnet till att skapa inre bilder. Boken utvecklar barnets tänkande och förklarar verkligheten så barnet kan förstå sammanhang. Boken stärker barnets självkänsla som kan upptäcka att det finns andra som tänker likadant som jag själv. Boken hjälper också barnet att förstå att vi alla är olika. Boken ger också barnen en möjlighet att utvidga sitt medvetande och sin omvärld, den får barnet att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont. Edwards (2008) skriver vidare om hur ett rikt språk och läslust lättast kommer till de barn som dagligen omges av böcker och umgås med samtalande och läsande vuxna. Enligt Edwards (2008) är högläsning en av de viktigaste stunderna under dagen på förskola, detta dels för att: Högläsning lägger grunden till ett ord- och språkband Boken vidgar ramarna; text och bild ger inspiration till samtal både om saker utanför vardagsmiljön och om de dagliga händelserna, vilket sätter ord på barnens vardag och omgivning. Abstrakt tänkande och begreppsbildning stöttas av läsning och samtal kring böcker och bilder Edwards (2008) tar upp vikten av att vi pedagoger använder oss av böcker med ett språk som barnen förstår, att vi läser vid rätt tillfälle, det rätta tillfället är inte enligt Edwards (2008) varken förre lunchen för då är barnen hungriga och hängiga och inte heller efter lunchen, då är barnen 11 trötta och mätta. Att vi gör läsningen till en rutin som sker vid samma tidpunkt varje dag, och att vi gärna får använda rekvisita under läsningens gång för att konkretisera innehållet för barnen. Att barnen har en förförståelse om boken som ska läsas är viktigt, har barnet inte det så slutar hen att lyssna och då blir läsningen innehållslös. 5. Metod och genomförande I detta kapitel kommer vi att beskriva våra tillvägagångssätt som vi har använt oss av för att genomföra den här studien. Vi har använt oss av intervjuer för att kunna komma verksamhetens närmre och se utformningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi kommer även att gå igenom de etiska överväganden som vi gjort och hur vi har analyserat vårt material. 5.1 Metod Vårt syfte med undersökningen var att få information och empiri från pedagoger, därför valde vi att söka kunskap genom att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod framför en kvantitativ. Vi gjorde detta val för att vi tror att det skulle ge oss mer resultat från intervjuer som vi kunde bygga vidare på. Vi trodde att intervjupersonerna skulle ge oss fler, men framförallt tydligare och personligare svar då vi använde oss av en tematisk intervju. En tematisk intervju innebär att vi hade teman att prata kring istället för många frågor. Vi valde bort en kvantitativ undersökningsmetod för att vi inte trodde att det skulle ge oss några resultat som tillförde studien något, statistik var inte det vi intresserade oss för. Alvehus (2013) poängterar att kvantitet har en roll i kvalitativ forskning då situationer som upprepar sig ofta blir fokus för vidare tolkning. Det finns exempelvis situationer i vår studie där samma ord blir nämnt flera gånger, och det bildas ett visst mönster att bygga vidare på. Vi hade ett tema angående vad våra frågor skulle fokuseras på men vi vill ändå ha ett öppet klimat. Intervjun skulle ske på ett, enligt Alvehus (2013), semistrukturerat sätt. Detta innebär att respondenten har en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll, en jämnare maktbalans mellan intervjuaren och respondenten. Det var då viktigt för oss som intervjuare att vara extra lyhörda, aktiva och redo med följdfrågor. Innan vi åkte till förskolan för att göra vår första intervju, pratade vi om att vi skulle vara så objektiva som möjligt under intervjuns gång, men det visade sig att det var väldigt svårt i och med att vi redan vet och är så pass insatta i förskolans värld 12 5.2 Etiska överväganden Vi har tagit del av vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna får ta del av informationen som rör studien, framför allt syftet och tillvägagångssättet. Samtyckeskravet innebär att när barn är involverade i en studie så krävs samtycke från vårdnadshavarna. Eftersom inga barn är med i vår studie var inte detta aktuellt. Däremot gav informanterna sitt samtycke när de valde att ställa upp på intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att all information som kan kopplas till både förskola och personer undanhålls, därför använde vi oss av fiktiva namn. Nyttjandekravet innebär att all information vi tar del av under studiens gång enbart får användas i denna studie, och att allt materials enbart finns kvar tills vårt arbete har godkänts och därefter tas bort. Alla informanter har tillgång till vår studie när den är färdig. 5.3 Genomförande Vi har varit i kontakt med en förskola som arbetar en del med jämställdhetsfrågor och genus, därför bestämde vi oss för att ta kontakt med pedagogerna där. Riskerna med att intervjua personer i forskningssyfte på en redan känd förskola kan vara att vi blir mer subjektiva. Vi var medvetna om riskerna med att vi redan har en relation till pedagogerna som kunde göra att vi blev mer subjektiva, då det är svårt att koppla bort tidigare erfarenheter. Ett arbetslag på tre pedagoger var nyfikna på vårt upplägg och ville gärna ställa upp på vår intervju. Tyvärr blev detta inställt på grund av sjukdomar vilket gjorde att vi fick tänka om. Vi kom då på tanken att vi ville få en möjlighet att intervjua deras förskolechef. Därefter blev vi erbjudna en intervju med pedagogistan på förskolan och vid det tillfället passade vi på att fråga en förskollärare som i sin tur ställde upp på en intervju. Alvehus (2013) skriver att intervju av en eller flera personer är en bra metod för att komma åt personernas personliga åsikter och upplevelser. Alvehus (2013) skriver hur kritik riktas mot kvalitativa intervjuers möjlighet att föras in i ett större sammanhang. Däremot kan en inblick skapa förståelse för varför saker och ting är på ett visst sätt, just där och nu. Vi vill inte få fram en absolut sanning utifrån våra intervjuer då vi som intervjuare är medvetna om att det fanns en möjlighet att våra respondenter omedvetet svarade vad hen ansåg vara det ”rätta” svaret. Däremot menar vi att varje pedagog är viktig för jämställdhetsarbetet i förskolan, att få möjligheten att ta del av deras tankar och funderingar har gett oss många tankar och funderingar, vilka vi hoppas kunna förmedla vidare med detta arbete, 13 som i sin tur kan föra vidare tankar och idéer och en snöbollseffekt kanske skapas. Vi valde att använda oss av ljudinspelning för att vi inte skulle riskera att missa någon viktig information. Än en gång finns för och nackdelar med den metoden. Alvehus (2013) skriver att ljudinspelning kan störa informanten och få den att känns sig hämmad och inte våga uttrycka sig. Men av erfarenhet visste vi att anteckna under intervjuns gång kan vara distraherande och störande för informanten, vi visste också att det är lätt att missa information, därför valde vi till slut att spela in. 5.4 Transkribering Enligt Alvehus (2013) är transkribering första steget i en analys. Transkriberingen gör det möjligt att dela in materialet i olika tema då vi använder oss av en tematisk analys. När vi genomfört våra intervjuer transkriberade vi dem, vilket innebär att vi lyssnade igenom ljudinspelningarna och skrev ner ord för ord vad som sades. För att få överblick av våra intervjuer skrev vi ut transkriberingarna och började klippa och klistra tills vi delat in alla intervjuerna i de olika teman vi valt. Svårigheten med att dela in empirin i teman är att mycket av det intervjupersonerna pratar om går in i varandra och påverkar varandra på ett sätt som gör det svårt att analysera teman var för sig. 6. Resultat, Analys I detta kapitel kommer vi dela in empirin från intervjuerna i teman. Våra teman kommer att vara jämställdhet, jämlikhet, normer och material. Förskolan vi har varit på har genus och normer som ett utvecklingsområde. Vi tolkar detta som att frågor kring genus och jämställdhet ständigt är på tal och att viljan att utvecklas till det bättre finns där. Vi intervjuade tre personer med tre olika anställningar men på samma förskola. En förskolechef, en pedagogista och en förskollärare. Förskolechefen har det främsta ansvaret på förskolan och har hand om allt det administrativa. Förskolläraren är aktiv inom barngruppen och samtidigt deltagande i förskolans genus- och normgrupp. Pedagogistan som är en drivande hand i genus- och normgruppen och som ser till att frågorna är levande och i ständigt tal. Avslutningsvis sammanfattar vi deras tankar kring vidare utveckling. 14 6.1 Jämställdhet Pedagogistan berättade hur vi vuxna sätter ribban för arbetet med jämställdhet, hon menar på att barnen upprepar det som de hör och ser. Precis detta skriver Kohlberg (2011) om när han menar på att barn lär sig i sin omgivning, dels hur omgivningen är utformad men också hur barnen blir tilltalade av vuxna. Pedagogistan menar på att vi vuxna måste ständigt jobba med oss själva och gå in i den professionella rollen och låta våra personliga åsikter stanna hemma. Vidare menar hon att jämställdhet i förskolan är de vuxnas ansvar, dels för att vi har läroplanen att jobba efter men också för att främja barnens jämställdhetstänk. Förskolläraren menar på att jämställdhet i barngruppen handlar om respekt, mellan barn och barn men också mellan vuxen och barn och vuxen mot vuxen. Allt värdegrundsarbete är själva grunden till jämställdhet. Förskoleläraren säger: ”Respekt är ett viktigt begrepp - förmågan att kunna lyssna och förstå att man kan ha olika åsikter om saker. Det är i samspel med varandra som detta sker, att man diskuterar och håller det levande”. Precis som i det sociokulturella perspektivet menar förskolläraren att lärandet sker i ett samspel med varandra där barnet får erfarenheter av att andra tycker olika, beter sig olika och att det finns olika sätt att kommunicera på. Värdegrundsarbetet som hon nämner kan kopplas till att barnen ska få, är grunden för den respekt alla förtjänar oavsett likheter eller olikheter. Vidare pratar förskolläraren om hur viktigt det är att pedagogerna är överens och att det måste finnas en medvetenhet om vad som sägs, vad som förmedlas via de uttryck som används. Som exempel ger hon att till flickor säger man; åh vad fin du är, åh vilken söt klänning och påpekar andra saker som är utseendefixerat, medan pojkar får höra hur tuffa de är. Precis som Heikkillä (2015) skriver så handlar jämställdhet i förskolan om att alla ska känna sig önskade och värdefulla. Att jämställdhet är en målbild för ett förändrings- och utvecklingsarbete. Han menar också på att jämställdhet är ett förhållningssätt som pedagoger måste arbeta utifrån för att barnen ska få en medvetenhet om vad jämställdhet är för någonting. Betyder det att om inte pedagogerna medvetet arbetar med att skapa den medvetenheten hos barnen, är det inte säkert att jämställdhet kan uppnås? Under vår intervju med förskolechefen nämnde hon ett bokförlag som heter Regnbågsförlaget, där hennes förskola beställt böcker ifrån, som är baserade på jämställdhetsfrågor. Att det är viktigt hur man förmedlar poängen och att man visar bilder för att läsningen ska bli fängslande. Förskolechefen säger: 15 ”Starka Sofia, eller något sådant. Speciellt barnen här, så är det också väldigt viktigt att få in det. Därför, okej att pedagogerna pratar om det och så. Har man någonting, med bilder och berätta, blir det ju mer fängslande och då sår vi frön också”. Precis som förskolechefen säger i citatet ovan, skriver Edwards (2008) om, hur bilderboken kan hjälpa barnet att öva på att skapa inre bilder och utveckla ett eget tänkande men också hur boken kan få barnet till att förstå att vi alla är olika. 6.2 Jämlikhet Vår intervju med förskolechefen handlade mycket om allas lika värden, hur det mångkulturella påverkar arbetet angående jämställdhet. Att det inte ska spela någon roll om du är man, kvinna, vuxen eller barn, alla är lika mycket värda och ska bli respekterade för just den den är. Hon pratade också om hur viktigt det är att vi vuxna pratar med barnen på samma sätt som vi pratar med varandra, att alla är jämlika. Förskolechefen säger: ”Sen så om du pratar till ett barn sen ska du och jag kunna prata till varandra därför att det är ju den respekten på något sätt, sen om det är en pojke eller en flicka eller vad det nu än är för någonting så försöker vi liksom, jobba kring det”. Detta citat från förskolechefen kan kopplas till Wedin(2014) som menar på att jämlikhet står för allas lika värden oavsett, som i detta fall kön eller ålder. Förskolläraren ifrågasätter hur pedagoger tar hänsyn till barnen och deras intressen. Ges det mer hänsyn till vissa än till andra och på vilket sätt påverkar det verksamheten? Ser man pojkar och flickor eller ser man barn? Öhman (2013) skriver hur pedagogen ständigt måste reflektera kring sina egna åsikter i förhållande till sin professionella roll tillsammans med barnen. Hon skriver vidare hur arbetet emot kränkningar först måste börja inom pedagogerna; på vilket sätt uttrycker de sig? I vilken ton pratar de? Vad kan de tänkas uppmuntra? På vilket sätt visar de barnet vad som är rätt eller fel? I vilka situationer kan pedagogen själv vara kränkande? De här frågorna kan vi tänka oss att applicera även på situationer som handlar om normer. 16 Pedagogistan ifrågasätter huruvida vi har lyssnat in barnen från början. Hur kan man veta att det är barnets intresse som följs utan att sätta sig in i deras situation? Enligt läroplanen ska barnens intresse följas och vara en del av hur verksamheten byggs upp. Arnér(2009) skriver att det krävs av den vuxne att de ser barnet som kompetent, som en jämlike. Författaren beskriver vikten av att möta barnet där det befinner sig. 6.3 Normer Pedagogistan pratar om hur viktigt det är för oss vuxna att vi bryter de normer som finns i böcker. Normer som finns för att barn ska kunna se sig själva, att kunna känna igen sig själva och därmed kunna bli stärkta, som i boken Pippi Långstrump där Pippi framstår som en stark flicka. Men vad händer då med pojken som tänker det där är inte jag, det är ju en flicka? Tänk om både pojkar och flickor kunnat känna att de kan relatera till alla karaktärer i boken. I vår diskussion med pedagogistan om boken Pippi Långstrump diskuterar vi hur Pippi inte självklart hade varit en flicka om hon inte hade haft sina långa flätor. Pedagogistan säger: ”Men här vill vi kanske att det ska vara en flicka som är stark och framhäver det. Men det kanske sitter en pojke där som tänker, nej det är ju inte jag, det är ju en flicka. Då det bir ju sorgligt i sig. Man kan tänka sig att böcker inte talar om dem Yttre attributen och har figurer utan hår. Kläderna är könsneutrala från den tiden tänker jag. Men det skulle kunna lägga till om man gjort ett ingrepp. Tänk om både pojkar och flickor hade kunnat känna att, jaa det hade kunnat vara jag”. Det är precis det som Naharar(1998) dels kommer fram till i sin studie, att om böckerna vore könsneutrala så hade positiva förändringar skett, så som i barns attityder, beteenden och självbilder. Förskolechefen säger: ”Jo, sen är det så här också att det är pedagogens roll är inte bara att så fröer hos barn och föräldrar utan det är även att vara självkritisk och kritisk till sitt eget sätt att vara. Det är ju lite det, den här normkritiska gruppen, att man är ärlig. Jo men såhär sa jag. Typ ja det här är en vuxenstol och det är en barnstol. Det säger man, vill du inte ha en vuxenstol? Varför säger man det? Så det, det är ju verkligen, det är en stor viktig del, att själv kunna göra de vändningarna, kullerbyttorna, samtalen med sig själv, för vi bär på så jättemycket som vi har med oss, som vi 17 är helt omedvetna om, som vi säger. Som sen sätter sig hos de här små barnen som se växer upp och det sätter sig. Så det tycker jag är en viktig granskning. Sen också att man tänker på, hur även kanske observera varandra som pedagoger, att man går in till varandra och tittar, en sån enkel sak som hur mycket talutrymme för pojkar, hur mycket.. ja, vi vet ju alla, hur mycket talutrymme får flickorna”. Eidevall (2009) observerar i sin studie flera på och avklädnings situationer på en förskola. Det han fick syn på var att pojkarna fick hjälp sextiotvå gånger och flickorna endast tre gånger. Pojkarna bad om hjälpen tretton gånger och flickorna bad om hjälpen tjugofyra gånger. Eidevall (2009) jämför detta genom två olika perspektiv i hans analys, att vi föds till flickor och pojkar eller att vi görs till flickor och pojkar. Vi föds till flickor och pojkar innebär att vi har olika biologiska förutsättningar, vilket då också innebär att vi har olika behov. Då vi i vår studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv så blir Eidevals(2009) Att vi görs till flickor och pojkar mest relevant i denna text, då det är vi pedagoger som återskapar normerna. Detta bekräftar hur viktig pedagogernas roll är i jämställdhetsfrågor. Pedagogistan sade under intervjun att vi inte behöver läsa han eller hon i boken. Att vi har redan där gjort något bra om vi hoppar över det. Pedagogistan menade på att vi vidare pedagoger måste lyfta frågan till barnen, hur tänker dem? Vidare säger pedagogistan: ”Om man vågar ta upp det till ytan o frågar vad de tycker, någon kommer säga att det är en flicka för den har klänning, men då kommer någon också säga att en pojke kan också ha klänning. Och det kan vi lägga till dom också och då plötsligt har vi två åsikter och de två åsikterna kan bli fler och fler”. Förskolläraren berättar hur hon observerat att de könsstereotypiska rollerna ibland är obefintliga hos somliga barn och hur en förklaring kan vara att olika kulturer har olika barnsyn. I en familj där barnet inte har några speciella fasta rutiner eller regler kanske de könsstereotypiska rollerna inte uppstår och då har inte barnet hunnit befästa de normer som annars skapas utan vidare eftertanke. Martinsson och Reimers (2008) påtalar att normer är instabila och kan förändras beroende på vilken kultur, land och normer som skapats i de olika sammanhangen. 18 6.4 Material Pedagogistan pratade om hur man med hjälp av att leka med materialet kan bryta normer, till exempel att man kan klippa ut och laminera bilderna av figurerna ur en bok för att sedan barnen ska få leka fritt med dem. Detta för att det kanske helt plötsligt blir att Tommy lyfter hästen istället för att det är Pippi. Hon menar att i barnens värld kan karaktärerna på det sättet förvandlas till leksaker och något de kan fantisera om. Beroende på vilka karaktärer som barnen relaterar till kan de uppmuntras till att vara precis som de är och vill vara. Narahara (1998) skriver om betydelsen att barn kan identifiera sig med karaktärerna i böcker för att få en positiv känsla. Pedagogistan menade också på att man kan blanda böckernas figurer och då blir allt möjligt och en helt ny värld kan öppnas. Vad händer om Pippi träffar Bockarna Bruse? På så sätt kan möjligheter skapas för barnen att forma sina egna normer och bryta de stereotypiska könsrollerna. För att ge ett konkret exempel på hur normer kan brytas är att gruset inte alltid behöver vara i sandlådan utan den kan tas in så att barnet kan göra lera. Dessa små förändringar är viktigare än man tror, menar hon. Förskolläraren ger ett exempel på hur man på ett lätt sätt kan ändra de stereotypiska rollerna genom att ändra namnet på karaktärerna i boken. På så sätt kan olika roller innehas av olika kön och utmana normer på det sättet. Allt arbete med berättande ger barnen fler och fler begrepp, vilket erbjuder fler och fler möjligheter för barnen att utveckla deras språk. Förskolläraren berättar om att på deras avdelning läser pedagogerna böcker för barnen dagligen och det sker efter lunchen. Ibland delar de in gruppen i mindre grupper och det sker utifrån barnens språkförståelser. Hen berättar vidare under intervjun att barnen gärna vill diskutera böckerna tillsammans med pedagogerna efteråt, då brukar pedagogerna göra flanosagor baserat på boken för att kunna konkretisera och förstärka för barnen. Precis detta som förskolläraren säger skriver Edwards (2008) om i sin bok, hur viktigt det är att barnen har en tillräcklig språkförståelse för boken som ska läsas. Han menar också på att använda sig av material för att konkretisera för barnen är viktigt, detta för att barnen ska få en ännu större förståelse. Dock är Edwards (2008) kritisk till att läsa efter måltiden, hon menar på att barnen är mätta och trötta, barnen kan därför inte koncentrera sig och är inte mottagliga för bokens språk då. Hon anser heller inte att man ska läsa innan lunchen för då är barnen hungriga och hängiga. Ett citat från Bronwyn (2003): ”Genom att lära sig språket lär sig barn att se sig själva och andra som enhetliga varelser som är kapabla att tänka på ett sätt som anses sammanhängande. De lär sig könskoder och att de står i en särskild relation till andra” 19 Öhman (2013) menar på att det handlar om att barnen ska få bekräftat att det är okej att vara den man är. Pedagogistan poängterade att vi måste bli medvetna om barnens värld som den är idag, vi måste hitta ett sätt att få in barnens värld till förskolan. Att pedagogerna kan försöka utmana det som är, och tillsammans med skapandet försöka länka barnens värld till förskolan. Hon ser flera fördelar med att få in barnens intresse i deras dagar på förskolan. Att våga utmana oss själva och inte bestämma sig för att det ska vara på ett specifikt sätt. Det är också viktigt att se barnen, vad är det barnen gör och intresserar sig för? Hur kan vi jobba med det? Förskolläraren pratar också om just detta, om att få in barnens leksaker och deras intressen i förskolan, hur vi som vuxnas tar tillvara på vilka vi ”väljer”. Det är ju vi vuxna som har makten att bestämma vilka intressen som ska följas och gå vidare med i förskoleverksamheten. Där ser de vikten av om hur vi som vuxna ser barnen. Ser vi pojkar respektive flickor eller ser vi individ för individ? Wedin (2013) menar på att jämställdhet handlar om att alla har lika värde och samma möjlighet till utveckling och lärande. Oavsett kön ska barnet erbjudas lika mycket makt att påverka verksamheten. Tidigare forskning visar på att verkligheten är långt ifrån jämställd. Författaren skriver hur pedagogerna kan bemöta barnet utifrån dess individ och inte dess kön och på så sätt bryta de stereotypiska normerna. Förskolechefen nämnde hur Disney är ett exempel på ett tema som kan vara både positivt och negativt. I många Disneyfilmer förstärks de stereotypiska könsroller, men beroende på hur verksamheten arbetar med temat och vad som blir fokus kan det vara ett mycket givande tema. Hon nämner filmen Frost som ett exempel, där avdelningen fokuserat på den starka tjejen och arbetat vidare med bland annat sångerna på olika språk och barnen fick experimentera med is. Sammanfattningsvis blir det vad man gör det till. Här är ett exempel på hur barnens intresse är i fokus i verksamheten. Arnér (2009) menar på att det är pedagogernas ansvar att utforma verksamheten där barnen får uppleva att deras röst räknas. Pedagogistan säger: ”Allt kan ju bryta normer om man har ett öppet klimat och ger barnen en möjlighet till att leka med det, vi vill ju bryta normer och stereotyper och allt vad vi vill kallar det för”. Alla våra tre respondenter har i intervjuerna pratat om hur viktig vår roll som pedagog är. Att vi måste våga vara självkritiska och samtidigt tänka på vad och hur vi förmedlar oss till barnen. Avslutar med ett citat från förskolechefen: 20 ”Sen har jag skrivit det med att det här med jämställdhet, att det inte ska vara det att pojkar inte ska leka med bilar och flickor inte ska leka med dockor, att, mer så att pedagogens roll är det här med att stimulera barnen att överskrida de traditionella gränserna. Det är lite det, det får du som pedagog, det när du kan bli den självreflekterande pedagogen och tillsammans med en annan kunna diskutera eller ge varandra feedback eller som den här normkritiska gruppen där man får vara ärlig och säga jag sa det här och det här. Det är då liksom man lär sig och man är modig pedagog och blotta sig så, det är då det sker ett lärande”. 6.5 Vidare arbete Som sista fråga i våra intervjuer frågade vi vad respondenter skulle göra om de fått helt fria tyglar till att bestämma hur arbetet skulle fortgå på förskolan. Det var ett sätt för oss att komma närmre deras tankar och funderingar kring jämställdhetsarbetet, bortsätt från tidsbrist, personalbrist och andra vanliga hinder i förskolans verksamhet. Vår uppfattning har också varit att det ibland låser sig och blir stelt i tankarna eftersom normer har en sådan stelhet i förändringsprocessen. Genom att ställa sig frågan; vad hade jag gjort om allt var möjligt, utan hinder, precis vad som helst! Då kan den kreativa sidan kopplas på och lösningar som kanske inte annars ploppat upp komma fram vilket vi tror kan vara befriande. Förskolläraren hade utbildat all personal i vad det innebär att vara normkritisk och se till att det fanns en kontinuerlig handledning och att de följt upp utvecklingen. Hon hade bytt ut mycket av barnens material och hon tror på att hålla diskussionen levande. Inte bara en ytlig diskussion kring normer och jämställdhet utan verkligen gå på djupet. Ett sätt att få syn på vad som sker i verksamheten under ytan är att filma och analysera grundligt. Förskolechefen hade velat att pedagogerna ska vara självkritiska i sin profession och observera varandra som pedagoger. Pedagogistan tycker det är viktigt att våga utmana materialet. Hade hon fått fria tyglar hade hon vänt upp och ned på allt. Hon hade tagit sig tid att ta sig in i barnens värld, hon anser att förhållningssättet måste vara barnens perspektiv, världen som de ser den och att sedan länka den till förskolans verksamhet. Hon menar även på att man måste våga utmana sig själv och inte låta allt ske på ett specifikt vis bara för att det är så sen tidigare. 21 6.6 Sammanfattning Vi har i vår analysdel diskuterat pedagogernas roll på deras förskola. Det som vi kommit fram till är att pedagogernas roll är av stor vikt gentemot uppdraget. Vi har fått ta del av olika perspektiv vi kan använda oss av böcker för att underlätta, utveckla och utmana verksamheten för att främja jämställdhet. Det är dock mycket som är avgörande för att bokens syfte ska kunna uppfyllas, många moment som spelar in. Några exempel på det är vilken tid man under dagen väljer att läsa och vilken bok man väljer. Under våra intervjuer har det varit påtagligt att våra tre intervjupersoner har olika roller på förskolan. Med det vill vi visa att oavsett vilken erfarenhet eller vilken roll vi i förskolan har så kan vi alla bidrag med våra tankar och erfarenheter. Så länge det finns en vilja att utmana sig själv. Så blir syftet uppfyllt och vi alla går mot samma mål. I de olika intervjuerna framkommer svårigheter inom arbetet att driva jämställdhetsarbetet till en ny nivå. Samhället i helhet och kulturella skillnader diskuterades som både en möjlighet och ett hinder. I nästan vilken klädesaffär vi än går in i möts vi av en flickavdelning och en pojkavdelning med respektive könsstereotypiska färgval. I leksaksaffärer är det liknande uppdelningar och det är den världen barnen växer upp i. Däremot framkommer det i alla intervjuer och litteratur vi tagit del av att vi har en chans att påverka i förskolans verksamhet och att vi ska ta arbetet på största allvar, och det kommer att ge varje barn en möjlighet att vara sig själv, här och nu. 7. Slutsats och diskussion Det vi har kommit fram till i vår analys är att böcker kan vara ett verktyg i förskolan för att främja jämställdhet. Förskolan vi besökt har köpt in böcker från bland annat Regnbågsförlag och Olika förlag för att få in en mängd böcker med varierande normer och könsroller. Samtidigt betonar intervjupersonerna att det är hur vi pedagoger använder oss av böckerna som är avgörande för främjandet av jämställdhet. Det beror på pedagogens medvetenhet, kunskap och självinsikt hur böcker används. Tidigare forskning innehåller både hur vi kan använda oss av böcker för att barnen ska få en möjlighet att identifiera sig och uppleva olika världar samt kunna leva sig in i olika perspektiv. Vi har funderat mycket på hur stor roll valet av lässtundens tidpunkt under dagen på förskolan påverkar. Då vår intervjuperson och hens arbetslag valt att lägga lässtund efter lunch och en av våra referenser motsätter sig just den tidpunkten. Hade förskolan vi haft kontakt med förstärkt sitt syfte med läsningen om de ändrat tidpunkten? Eller fylls syftet redan och tidpunkterna är något som varje förskola får testa sig fram för att hitta vad 22 som passar just den verksamheten? Eller anser pedagogerna att det är lättast att läsa efter maten då barnen oftast är trött? Ser pedagogerna det som en ”läsvila”? I kombination med tidigare forskning kring jämställdhet i förskolan har vi fått syn på tankar och idéer som kanske inte varit möjliga om dessa två områden inte kombinerats. Till exempel hur stor pedagogens kunskap kring jämställdhet och hur deras arbete fortgår. Redan innan vi började skriva vårt examensarbete så visste vi att jämställdhet var och är ett aktuellt ämne i förskolan, men att det skulle komma till att bli så här komplext, det visste vi inte. Då jämställdhet är ett känsligt begrepp för många som arbetar i förskolan så hoppas vi ändå att vi jobbar mot ett och samma mål tillsammans. Vi har även reflekterat kring hur jämställdhet inte är en självklarhet på förskolor, utan att det är viktigt att all personal, oavsett vilken roll man har i verksamheten, håller jämställdhets diskussioner levande. Då alla tre intervjupersoner nämnde i intervjuerna att man som pedagog måste ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot framförallt sig själv så tänker vi att, inte bara arbetslaget utan hela verksamheten hade vunnit på om man använde sig av ett kollegialt lärande. Ett kollegialt lärande där man som pedagoger tillsammans använder sig av de didaktiska frågorna och samt att man diskuterar vardagssituationer. Att pedagogerna tillsammans analyserar och utvärderar sitt arbetssätt. Detta för att skapa goda förutsättningar för att utveckla och förbättra arbetet om, i detta fall, jämställdhet. Vad vi har sett i våra intervjuer är tre olika perspektiv från tre olika yrkesroller. Förskolechefens perspektiv har visat sig genom en överblick av den pedagogiska verksamheten, med exempel på hur pedagoger kan tänka och reflektera kring uppdragets olika jämställdhetsfrågor med vad vi uppfattar det som ett samhällsperspektiv. Vidare skolgång kom på tal och hur de frön vi sår på förskolan ska följa barnen och kanske till och med sprida sig till familj och vänner. Pedagogistans perspektiv har mycket gemensamt chefens, det som skiljde sig mest var ett mer nischat intresseområde för just genusfrågor i förhållande till barnböcker, vilket var den dominerande diskussionen under intervjuns gång. Under intervjun med förskolläraren fick vi möjlighet att ta del av tankar och exempel från hur ett jämställdhetsarbete kan förverkligas i en barngrupp. 7.1 Metoddiskussion Genom våra intervjuer har vi fått syn på tre olika perspektiv från tre olika roller i förskolans verksamhet förskolelärare, förskolechef och pedagogista. I detta kapitel kommer vi att beskriva vad vi kommit fram till och hur det kan komma sig. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att vi ansåg att det skulle ge oss mer personliga tankar och erfarenheter. Eftersom att vi gjorde en mindre studie där det endast deltog tre respondenter så gav detta oss en möjlighet 23 att gå in mer på djupet vid varje enskild intervju. Våra önskemål var från början att få intervjua ett arbetslag för att kunna få en möjlighet att se hur ett arbetslag arbetar utifrån jämställdhet. Men då detta inte var möjligt fick vi ändra fokus och intervju personer. De olika intervjupersonerna ser vi utgå från sina personliga erfarenheter men ur ett professionellt perspektiv. Om vi hade haft mer tid så hade vi försökt att få möjlighet till fler intervjuer med personer inom förskolan. Det hade gett oss fler alternativ att få in fler och andra perspektiv. 7.2 Trovärdighet Oavsett hur objektiva vi än strävar efter att vara går det inte att undvika en subjektiv tolkning eftersom det är vi som väljer vilka teorier och begrepp vi har valt att analysera i intervjuerna. Hade någon annan genomfört denna studie så hade resultaten förmodligen blivit annorlunda. 7.3 Förslag på vidare forskning Under arbetets gång har vi tagit del av mycket intressant litteratur, forskning och studier inom jämställdhet, normer och böckers inverkan på barns lärande och barndom. Vi kan tänka oss ytterligare och mer omfattande forskning kring jämställdhet- och genusfrågor rörande en litterär ingångsvinkel för verksamheten. Vi har sett att det finns förlag; bland annat Regnbågsförlag och Olika förlag, som nischat in sig i de här områdena. Däremot har vi inte hittat någon direkt forskning på vad det har för effekter på verksamheten i förskolan, inte heller vad det betyder ur ett barnperspektiv. Annat förslag på vidare forskning är att se det just så ur ett barnperspektiv och höra barnens tankar och funderingar. 24 8. Referenser A. Cameron, Petronella & Aina, Olaiya E. (2009) Why Does Gender Matter? CounteractingStereotypes With Young Children Tillgänglig på internet: http://www.southernearlychildhood.org/upload/pdf/Why_Does_Gender_Matter_Counteractin g_Stereotypes_With_Young_Children_Olaiya_E_Aina_and_Petronella_A_Cameron.pdf Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs]: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732 Emilson, Anette (2007) Young Children’s Influence In Preschool International Journal of Early Childhood, v39 n1 p11-38 Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Heikkilä, Mia (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.) (2010). Stockholm Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup Narahara, May M. www.Gender Stereotypes in Children's Picture Books.com 1998 Wedin, Eva-Karin (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik 25 Sverige. Delegationen för jämställdhet i förskolan. (2006). Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. 3 uppl. 2010. Stockholm: Norstedts. Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber 26
© Copyright 2024