Bostadsutskottet motion 2016/Bromma Gymnasium
Bostadsutskottet motion 2016/Bromma Gymnasium Motion gällande: Hur kan vi motverka bostadsegregation i Stockholm? Sammanfattning I denna motion ska vi beröra ämnet boendesegregation. Vi kommer beskriva den nuvarande situationen. Därefter ingående förklara vad orsakerna och konsekvenserna är av problemet. Avslutningsvis kommer åtgärder behandlas, där vi förklarar vad som behöver göras för att lösa problemet. Situationsbeskrivning Segregation innebär en spatial separation av befolkningsgrupper. Boendesegregation är följaktligen att grupper av hushåll med varierande egenskaper bor geografiskt uppdelat från varandra, tillståndet betyder att hushållen är segregerade i olika bostadsområden. Boendesegregation brukar delas in i två olika kategorier, frivillig och ofrivillig boendesegregation. Frivillig boendesegregation innebär att det finns en frivillighet att bosätta sig nära utrikes födda från den egna gruppen bland vissa grupper. En närhet till personer som har samma kultur, språk och traditioner beror troligtvis på den geografiska närheten och tryggheten som vissa utrikesfödda eftersträvar. Frivilligt vald boendesegregation kan få destruktiva effekter på individen, men så länge följderna av beslutet är kännbara behöver det inte vara ett bekymmer. Människors frivilliga segregation kan ha betydelse på samhällsnivå, om den påverkar andra på ett negativt vis. Ofrivillig boendesegregation innebär att den skara som bor nära andra utrikes födda oftast har svag ställning på arbetsmarknaden, vilket tyder på att denna ofrivillighet är påtvingad av resursbrister. Då de inte har samma ackvisition till samma upplyssning om arbets- och bostadsmarknaden, resursbristen vittnar om svaghet i olika aspekter. De saknar det kontaknät som krävs för etablering på bostadsmarknaden. Därtill är många flyktingar som anlänt med limiterade ekonomiska tillgångar, har därmed det svårare att få sina banklån beviljade jämfört med personer med ansenlig position på arbetsmarknaden. Således förblir de anvisade till att bo närapå andra resurssvaga människor. Ofrivillig segregation har sin grund i diskriminering mot individen i bostads- arbetsmarknaden, men sker även inom utbildning. Boendesegregation är inget nytt problem, men denna fråga är högaktuell på grund av oroligheterna de senaste åren speciellt i Mellanöstern. Den arabiska våren och ”Daesh” framfart har lett till en flyktingström, som är den största sedan Andra världskriget. Denna flyktingström kommer att öka segregationen i Sverige om vi inte hittar en lösning, då utomeuropéer tenderar att bosätta sig i de delar av landet där det finns en koncentration av utomeuropeiskt födda. Vi måste hitta en lösning på grund av att mängden människor som invandrar till Sverige förmodas växa hastigt de senaste åren. Majoriteten utgörs av personer som söker asyl, under 2015 sökte uppskattningsvis 160 000 asyl i Sverige och under 2016 förväntas denna siffra uppgå till uppemot 135 000. Denna ökning är fem gånger så stor som det var under perioden 2000 till 2010 av årliga antalet asylsökande.1 Samtidigt blir segregering ett allt större problem i Stockholm, då Stockholmsbor med olika bakgrund blir allt mer avskilda från varandra. Problemet är numera storskaligt, detta har tillfört att människor med olika bakgrund inte längre träffar folk med annat ursprung. Nuförtiden existerar knappt något utbyte av kulturer och ideal mellan personer med olika ursprung och bakgrund. Det största problemet med boendesegregationen är att det går emot en oerhört viktig grundsten i den svenska modellen. Denna modell bygger på att det svenska samhället ska hålla ihop. Segregationen har däremot accepteras att växa under åtskilliga år. Segregationen märks tydligt i våra förorter. Vilket beror på att antalet utrikesfödda(utrikes födda diskrimineras på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden) är större i omfattning i förorterna än i resten av Stockholm. Detta har lett till områden med allmänt högre arbetslöshet och kriminalitet. (Olika rapporter har visat att bostadssegregationen samvarierar med utrikesföddas sannolikhet att ha arbete. Individer som är bosatta i områden med många utrikes födda har sällan höga inkomster och individer med hög inkomst har ett litet antal utrikesfödda grannar. Dagens Nyheters undersökning om hur många av de 400 närmsta grannarna som hade invandrarbakgrund till den genomsnittlig med svensk - respektive invandrarbakgrund i Stockholm, visar att boendesegregationen är omfattande. Resultatet blev att den genomsnittliga med invandrar bakgrund har ”46%” 2 invandrare bland sina 400 närmsta grannar, medans den genomsnittliga med svensk bakgrund endast har ”24%” bland sina 400 närmsta grannar). Den omfattande boendesegregationen, där människor från utsatta områden diskrimineras på grund av sin adress och sitt namn leder till att samhället förlorar människors kunskap och talang. Ett utanförskap kan växa fram vid en ofrivillig boendesegregation, som kan mynna ut till både kriminalitet och extremism. Därför är detta inte ett problem för vissa områden utan för hela Stockholm. För att motverka segregationen har politiken fokuserat på de områdesbaserade programmen, som ”storstadssatsningen”, de senaste 20 åren. Detta kallas för urbana interventioner som ska ge ett särskilt stöd för vissa stadsdelar. Dessa satsningar har lett till att insatserna är lyckade på en lokal nivå men de påverka inte staden som helhet. Vilket beror på att när folket i staden får arbete och en högre inkomst, har de en benägenhet att flytta därifrån, istället flyttar nya arbetslösa in. Det har alltså skapats en ond cirkel med oändligt slut i utsatta områden. Stockholm stad införde det ”fria skolvalet” för ett sätt att motverka den ökade segregationen, men valet har istället fått en omvänd effekt. Anledningen är att föräldrar oftast väljer bort skolor i utsatta områden, till och med om det ligger närmast hemmet. Anledningen är att avståndet i en stor stad som Stockholm inte spelar någon större roll, utan det är skolans kvalitet som anses vara det väsentliga. Orsaker 11 Resursbrister(ofrivillig boendesegregation) Frivillig boendesegregation http://www.do.se/om-diskriminering/publikationer/diskriminering-pa-den-svenskabostadsmarknaden/ http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/diskriminering-missgynnande-arbetslivet/ 22 http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2016/feb/Sidor/Etnisk-bostadssegregation-har-inte-okat-.aspx - Diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden Resursbrister Kan även benämnas som den ofrivilliga boendesegregationen, innebär att segregationen är påtvingad av tillgångsbrister. Detta innebär att den skara som bor nära andra utrikes födda har oftast svag ställning på arbetsmarknaden, vilket tyder på att denna ofrivillighet är påtvingad av resursbrister. Bostadssegregationen har en koppling till utrikes föddas chans att inneha ett jobb. Det framgår i Välfärdsrapporten att diskrimineringen är omfattande på arbetsmarknaden, specifikt inom den inledande rekryteringsfasen. Vilket innebär att arbetsgivare diskriminerar personer utifrån adress och efternamn, vilket hindrar en positiv utveckling av bostadsegregationen. Ett arbete och en inkomst bidrar till en ökad sannolikhet att själv selektera sitt eget boende. Det förekommer även en omfattande diskriminering på bostadsmarknaden. Diskrimineringsombudsmannen rapport bygger på att det finns bostadområden i svenska städer(Stockholm inräknat) med orättvisa som gör att det kan diskuteras om rätten till hyresrätt och bostadsrätt är garanterad alla utan diskriminering. Frivillig boendesegregation Frivillig boendesegregation innebär att det finns en frivillighet att bosätta sig nära utrikes födda från den egna gruppen bland vissa grupper. En närhet till personer som har samma kultur, språk och traditioner är troligtvis den geografiska närheten och säkerheten vissa utrikes födda söker. Detta är en pådrivande faktor till segregationen. Detta leder till segregerade områden. Den direkta effekten blir därför ett mer segregerat område. Dock kan detta vara gynnsamt för chanserna på arbetsmarknaden. Exempelvis kan positiva effekter uppstå genom samarbete mellan de utrikes födda från den egna gruppen, som utbyte av information, skapande av jobbsituationer, ger barn hjälp i skolarbete och efterfråga den andras tjänster eller varor. Diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden Bostadssegregationen har en koppling till utrikes föddas chans att inneha ett jobb. Det framgår i Välfärdsrapporten att det sker diskriminering på arbetsmarknaden, specifikt inom rekryteringsfasen3. Vilket innebär att arbetsgivare diskriminerar personer utifrån adress och efternamn, vilket hindrar en positiv utveckling av bostadsegregationen. Ett arbete och en inkomst bidrar till en ökad sannolikhet att själv selektera sitt eget boende. Det förekommer även en omfattande diskriminering på bostadsmarknaden. Diskrimineringsombudsmannen rapport bygger på att det finns bostadområden i svenska städer(Stockholm inräknat) med orättvisa som gör att det kan diskuteras om rätten till bostad är garanterad alla utan diskriminering. Bevisligen finns det ett samband mellan bostadssegregationen och möjligheten att ha eller få ett jobb. Individer bosatta i områden med en stor mängd utrikesfödda tendererar att ha lägre inkomst, än individer bosatta i områden med få utrikes födda grannar. 3 http://eso.expertgrupp.se/rapporter/20161-boende-med-konsekvens-en-eso-rapport-om-etniskbostadssegregation-och-arbetsmarknad/ De mest avgörande effekterna är ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor, förändringar i välfärdssystemen, försämrad offentlig styrning över bostadsfrågan. En klasskillnad har växt fram, där de rikaste och de fattigaste blivit allt mer avskilda geografiskt. Under kommande år kommer Stockholms segregation ställas på prövning, då en stor mängd nyanlända utrikes födda måste hitta en bostad och ett arbete i Sverige. Därför måste vi hitta en lösning, eller flera lösningar som bygger på att integrera de nyanlända och lösa den nuvarande bostadssegregationen i landet. Konsekvenser Individnivå På individnivå har lägre socioekonomisk standard en destruktiv påverkan. Detta påverkar båda könen på det viset att de får sämre livsvillkor i framtiden. En viktig konsekvens är grannskapseffekten, som påverkar individers attityd och beteende. . Som exempel har en arbetslös person svårare att komma till arbete om många i närheten också är arbetslösa. Problemet befästs därtill genom sambandet mellan arbets- och bostadsmarknaden, där arbetsgivare lätt dömer ut personer på grund av deras adress. Alltså har personer från utsatta områden svårare att få jobb än personer från andra områden. Vilket är en förklaring på att det finns få personer med höga inkomster i dessa områden, då det finns en koppling mellan arbetsinkomst och platser med många utrikesfödda. Detta fenomen har lett till en växande inkomst- och förmögenhetsklyfta, av den orsaken har den rikaste gruppen respektive den fattigaste gruppen med tiden blivit allt mer isolerade från varandra. Segregationen är som mest påtaglig mellan de fattigaste och de rikaste stockholmarna. Fördelningen av personer med olika bakgrund och ursprung har ökat. Segregationen är i nuläget utbrett, har medverkat till att människorna i Stockholm inte möter personer med annan bakgrund eller ursprung. Förr i tiden möttes de unga i skolan och kunde genom skolan sprida ideal, mode och kultur mellan varandra. Mångfald är något som berikar samhället, likaledes borde människor med olika bakgrund och ursprung integreras. Den viktigaste faktorn är att människor med olika bakgrund har olika kunskaper och perspektiv. Detta kan leda till nyskapande idéer som leder till arbeten och genom arbetstillfällen leder följande till integration. En individ med egen inkomst och ett arbete själv välja boende, en princip som skulle kunna leda till att personer från lågstatusområden skulle kunna köpa ett eget boende och på så sätt integreras med folk med annat ursprung. Gruppnivå Segregationen har stor betydelse på gruppnivån. Det starka sambandet mellan bostadsmarknaden och att få jobb har skapat ett utanförskap. Den ofrivilliga segregationen har skapat ett missnöje i lågstatusområden, då många i de utsatta områdena blir diskriminerad på grund av antingen sin adress eller namn. Det finns en tendens att arbetslösa dras till arbetslösa. Resultatet av detta är grupper som lever i utanförskap, dessa grupper är allt som oftast ungdomar. Grupperingarna har en stor chans att leda till kriminalitet, där just den kriminella verksamheten blir ett sätt att försörja sig för gruppen men tillika för individen. Svårigheten att komma ut ur grupperingarna gör det skadligt. Den omtalade ”grannskapseffekten” gör det svårt, då individers attityd och beteende påverkas av beteende och attityden hos majoriteten i grannskapet. Det vill säga att gruppen har stor betydelse på individen. Vilket skulle kunna förklaras genom att en arbetslös har svårt att få jobb om många i grannskapet saknar arbete. Ett bra exempel är inom familjen där en ungdom som är arbetslös vara en belastning för familjen i ekonomiskt avseende. Den svarta arbetsmarknaden är ett växande problem, i dessa utsatta områden. Det växande problemet rör oftast svartarbete inom snickeri och langning av diverse droger. Det blir individen och staten som drabbas av svartarbete. Samhällsnivå Det hör till vanligheterna att en person från en utsatt förort blir diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sin adress, eller av andra anledningar som sitt namn. Den individuella orättvisa behandlingen har lett till en utbred arbetslöshet i dessa områden. Vilket har lett ökade utgifter för staten likaledes en negativ påverkan på samhället. Förutom att kriminalitet innebär en kostnad för samhället är bidrag som de arbetslösa kan begära en stor utgift. Utanförskapet som har lett till kriminalitet är ett växande problem som kostar samhället pengar. Sjukvård, ingripande från polisen och allehanda kostnader som kriminalitet betyder. Ungdomar som inte har ett arbete ser kriminalitet som en väg till ett arbete och en inkomst. En oroande konsekvens av segregationen är att individer med olika bakgrund och ursprung inte längre möts. Det har lett till att kulturer, ideal och mode inte sprids längre på samma sätt. Av den orsaken går samhället miste om olika kunskaper och perspektiv. En positiv effekt av ett kulturrikt samhälle är att nyskapande idéer skapas. Nyskapande idéer leder till arbetstillfällen, som skulle innebära skatteintäkter och intäkter från utlandet då produkter och tjänster kan säljas till utlandet. Lösningsförslag Mot bakgrund av dessa fakta föreslås följande: - Öka sysselsättningen i utsatta områden Sambandet mellan bostadsmarknaden och att inneha ett jobb är påtaglig. En inkomst och ett arbete leder till möjligheten att själv välja bostad. Hur kan sysselsättningen öka i utsatta områden? Att kunna språket är en grundläggande faktor till arbete. Alltså måste samhället från start hjälpa till i dem utsatta områdena. Utsatta områden i Stockholm måste tidigt få resurser till skolorna. Kunskap är en väg till en bättre framtid med arbete och en stabil inkomst, som påverkar bostadsvalet. Därför borde de utsatta områdena få bra pedagogiska lärare, så eleverna lär sig i samma takt som resten av Stockholms elever. Lärare ska till följd av brister i dessa områden lockas till skolorna genom högre löner. Diskrimineringen som försiggår mot människor från utsatta områden beror till stor del på okunskap. Det skulle underlätta att alla skolor lär ut om olika kulturer för att öka kunskapen. Därför ska skolorna erbjuda specifikt valda lärare en utbildning om olika ideal och kulturer, för att sedan lärarna ska kunna sprida vidare kunskap till eleverna. Diskrimineringen på bostads- och arbetsmarknaden kan lösas genom att Stockholm stad utformar en CV- pool där personlig information filtreras bort, såsom namn och adress i samband med jobbansökan. Ansökningsprocessen blir därför anonym. - Affordable houses4 Brukar i vanlig mun kallas för ”Social housing”. Vi skulle inte vilja benämna vårt lösningförslag som ”Social housing”, eftersom att det ligger ett sådan tabu kring namnet och dessutom skiljer sig vårt förslag från det ursprungliga. De senaste 20 åren har det legat ett slags förbud att ens nämna termen i politiska kretsar. Anledningen till den oskrivna regeln är misslyckade försök i New York och London men på senare år har termen börjat komma till användning igen då andra städer infört denna metod med positiva resultat som Österrike, Tyskland och Danmark. ”Social housing” enligt den anglosaxiska modellen, innebär lägenheter för svaga specifika hushåll rent ekonomiskt som reserveras i högstatusområden. Lägenheterna reserveras och grundprincipen blir billiga lägenheter med sämre standard. Den anglosaxiska modellen ledde därför till segregation, fattigdom och kriminalitet i både New York och London, på grund av hur de var skapade då en stor mängs fattiga blev placerade i samma områden. Det skapades en stigmatisering istället, som ledde till diskriminering och utstötning av de som bodde i komplexen. Den anglosaxiska modellen är därför helt ointressant för ett land som Sverige. Vår modell heter ”Affordable houses” och bygger på att skapa hyresrätter för bredare grupper. Det vill säga att hyran kommer att variera mellan varje hyresrätt. Detta för att locka så många olika grupper som möjligt, så nära varandra som möjligt. Att locka olika människor genom att variera priserna, bygger på att motverka segregationen och stigmatisering. Hyresrätterna byggs i olika högstatusområden i Stockholm och för att få dit olika grupper från samhället kommer ett inkomsttak införas för varje hyresrätt, vilket skiljer sig från den traditionella reservationen. En reservation känns tvingande, därför känns ett inkomsttak som ett bättre val för att motverka segregationen för att på så vis få dit olika typer av människor. Alltså innebär det att en som hyr inte får tjäna över en viss summa. Inkomsttaket varierar dessutom från varje hyresrätt, allt för att locka en så bred grupp av människor som möjligt. Desto bredare, desto bättre, så att människor med olika nationaliteter, religion, yrke, inkomst och kön kan integreras för att minska diskriminering och sprida olika kulturer. Modellen utgår från att det kommer byggas fastigheter med bra kvalitet, design. Varje fastighet kommer bestå av olika hyresrätter och att inkomsttaket skiljer sig åt, kommer bero på att kvaliteten 4 http://www.svd.se/social-housing--ljust-frascht-och-billigt http://www.hemhyra.se/riks/boverket-foreslar-social-housing ibland hyresrätterna kommer att skiljas åt. Vi vill för tydlighetens skull inte skapa en segregering bland hyresgästerna, utan det vi vill uppnå är en integrering bland hyresgästerna. Likaledes ska målgruppen vara bred men målgruppen är främst ekonomiskt svaga hushåll, studenter och singlar och par från andra delar av landet. Det som kommer att locka dit intressenter är läget, hyran, kvaliteten och designen. Bristen på bostad- och hyresrätter kommer leda till att studenter, ekonomiskt svaga hushåll och singlar och par söker sig till detta projekt. Som sagt råder det en brist på bostad- och hyresrätt och för att komma underfund med detta problem krävs att 140 000 nya bostäder byggs i Stockholm. Många som söker jobb i Stockholm är i desperat behov av en bostad. Genom att höja inkomsttaket på vissa hyresrätter kommer singlar och olika par lockas till komplexen, då många inte är redo att betala orimliga priser för hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Största anledningen är att många saknar de ekonomiska resurserna, vilket leder inte på studenter. Folk som vill studera i Stockholm har stor konkurrens om studentlägenheter. Därför skulle ”Affordable houses” vara ett bra alternativ. Eftersom att hyresrätterna regleras av ett inkomsttak, där inte en särskilt hög inkomst behövs för att hyra. Själva modellen bygger på att integrera folk med olika bakgrund och ursprung och inte göra vinster. Därför ska modellen drivas av icke-vinstdrivande företag, för att inte privata fastighetsbolag ska kunna utnyttja intressenternas svaga ställning till att göra vinster. Målet med ”Affordable houses” är att det inom fastigheterna sprids ideal och kultur. En trolig tendens skulle tillika vara att barn som flyttar till dessa högstatusområden skulle börja i närbelägna skolor till följd av det fria skolvalet. I skolorna kan sedan ideal och kultur spridas. I dessa områden kan även information utbytas, då en självklar effekt av detta är att en nyanländ skulle få bättre språkkunskaper om personen vistas miljöer där svenska är det dominerande språket, som i skolan. Den nyanlända kan i sin tur lära ut om sin kultur, vilket leder till ett bättre kulturellt samförstående. Att kunna språket bra är en väg till arbete, likaså en väg till ett integrerat svenskt samhälle. Ett arbete och en fast inkomst ökar möjligheterna att själv välja boende. En annan förutsättning för dessa fastigheter skulle vara att skapandet av jobbmöjligheter och efterfrågan på varandras varor och tjänster mellan de olika grupperna. Segregationen i utsatta förorter i Stockholm har lett till områden som lider i allt större uträckning av arbetslöshet, dåliga skolresultatet och kriminalitet. Den lokala grannskapseffekten har en negativ effekt på området. Vilket innebär att sociala attityder och ett alldeles speciellt samspel som på långsikt leder att invånarna i området inte har samma chanser och möjligheter som andra. Som exempel har en arbetslös person svårare att komma till arbete om många i närheten också är arbetslösa. Problemet befästs därtill genom sambandet mellan arbets- och bostadsmarknaden, där arbetsgivare lätt dömer ut personer på grund av deras adress. Därför anser vi att ”affordable houses” skulle vara nödvändiga. Fastigheterna kommer genom integration leda till arbete, där grannskapseffekten kommer leda till arbete. Om hyresrätterna är placerade i högstatusområden kommer det leda till arbetsgivaren inte kan döma någon utifrån var personen är bosatt. En variation av människor i området skulle också leda till arbete, att många har arbete leder till arbete. En arbetslös kan genom integrering erbjudas arbete i någon annans företag. En arbetslös blir motiverad av att grannskapet har arbete. Det blir alltså en god spiral, med utbyte av information, jobbsituationer och barn får hjälp med skolarbete med mera. Allt leder till arbete, en egen inkomst och ett arbete ökar sannolikheten till att individen själv kan välja eget boende. Att studenterna skulle hjälpa till med skolarbete skulle vara den bästa situationen. Då exempelvis många nyanlända har svårigheter i skolan. Vilket senare skulle leda till bättre förutsättningar till en framtida utbildning, jobbmöjligheter. Målet är alltså motverka segregationen genom att minska diskrimineringen, sprida olika kulturer så vi får ett kulturrikt samhälle. Ett bra exempel på en liknande modell i en storstad är Wien. Där det är svårt att urskilja vad som är ”Social housing” respektive vanliga hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Anledningen är att kvaliteten och designen håller en så pass hög nivå. Målet med ”Affordable houses” ska vara att bygga prisrimliga hyresrätter med hög kvalitet och bra design, allt för att minska segregationen, vilket likaledes skulle motverkas genom att det ska vara svårt att skilja ”Affordable houses” från resterande rätter. Risken med modellen är att fattiga grupper klumpas ihop i samma bostadsområden. Det är svårt att reglera vilka som får hyra. Ända alternativen är att ha ett inkomsttak eller reservation. Det som modellen utnyttjar är den nuvarande bostadsbristen, där en stor efterfrågan leder till att olika grupper automatiskt söker sig till hyresrätterna. Ett dåligt exempel på ”Social housing” idag är London. London byggde upp ett hundra tal modeller som det nu finns planer om att riva. Anledningen är att en segregation växt, med områden med mycket kriminalitet och arbetslöshet. Modellen kan skapa stigmatisering, men eftersom att det redan finns stigmatisering idag att bo i lågstatusområde, ser vi detta som en möjlighet istället för ett hinder. EU:s konkurrenslagstiftning är ett hinder. Sverige behöver ett undantag från lagen för att genomföra modellen. Just på grund av inkomsttaket som anses gå emot riktlinjerna om konkurrens om bostäder i landet. Anledningen är att privata fastighetsbolag med andra associationer inte har möjligheten att konkurrera om fastigheterna, då inte vinst är målet med modellen. Dock är Sverige nästan ensamma i EU om att inte ha begärt ett undantag för ”Social housing” eller liknande metoder. Länder som Danmark, Österrike och Tyskland har redan begärt undantag. Sverige borde följa länderna som begärt undantag, eftersom att detta är en chans till ett mer integrerat samhälle. En annan lösning kan vara att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att förändra skattesystemet för flyktskatt och fastighetskatt dessutom reavinstskatten. - Regeländring angående föreskrifter om mark och bygglov för att underlätta företagen att påskynda byggnadsprocessen gällande hyresrätter. - Kommuner behöver bli hårdare på byggplanen genom att ge en tidsram för att sälja mark under marknadspris och sätta fart på bostadsbyggande. - Begränsa möjligheten att överklaga plan och byggärenden. - Avskaffa kommunernas rätt att ställa krav på nybyggda fastigheter. - Tvinga kommunerna att upplåta mark. - Gör det förmånligt för enskilda att hyra ut ägda bostäder. - Ge stöd och subventionera till byggande av hyreshus. - Inför bosparande för ungdomar utan skatt på räntan. ”Då kommer fler att få möjligheten att köpa en bostad och då kommer det påverka bostadsbyggandet på ett positivt sätt. Ett bra exempel på detta är Norge där 60-70 procent av befolkningen bosparar, tack vare höga avdragsmöjligheter. Till följd av våra åtgärdsförslag tror vi att effekterna kommer bli att diskrimineringen på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden drastiskt kommer att minska. Eftersom arbetsgivare, hyresvärdar och bostadsföreningar med mera kommer förstå vad deras handlingar får för konsekvenser. Målet med motionen är att samhället ska förstå grundproblemen och konsekvenserna av segregationen. Genom kunskap ska alla delar av samhället motverka segregationen. Då alla parter förstår de positiva effekterna av integrering inom bostadmarknaden. http://www.do.se/om-diskriminering/publikationer/diskriminering-pa-den-svenska-bostadsmarknaden/ http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/diskriminering-missgynnande-arbetslivet/ http://www.sabo.se/aktuellt/nyheter_s/2016/feb/Sidor/Etnisk-bostadssegregation-har-inte-okat-.aspx http://eso.expertgrupp.se/rapporter/20161-boende-med-konsekvens-en-eso-rapport-om-etniskbostadssegregation-och-arbetsmarknad/ http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-studie-segregationen-har-minskat/ http://www.svd.se/social-housing--ljust-frascht-och-billigt http://www.hemhyra.se/riks/boverket-foreslar-social-housing https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2011-11-03-foljder-av-segregation-och-dessdynamik.html http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/kunskapsunderlag_segregation_0.pdf Bostadsutsskottet|Bromma Gymnasium
© Copyright 2024