Beredningshandbok Internationell postdok

INTERNATIONELL
POSTDOK
HÖSTEN 2016
beredningshandbok
Innehåll
1. SAMMANFATTNING .................................................................................................................................. 2
1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen ........................................................................................... 2
2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK ................................................................................. 4
2.1 Anställning och bidragsbelopp ............................................................................................................. 4
3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR................................... 5
3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar............................. 5
3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna ................................................................... 5
3.3 Beredningsgruppernas handläggare samt mötesdatum ...................................................................... 6
3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter
och Vetenskapsrådets personal .......................................................................................................... 7
4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR .......................................................... 9
4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet .......................................................................................... 9
4.2 Beredning ............................................................................................................................................. 9
4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid
beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................10
5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING ..............................................................................................11
5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala .11
5.2 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför
beredningsgruppsmötet.....................................................................................................................13
5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens
gemensamma yttrande ......................................................................................................................14
6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA.............................................................................................................17
7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET...................................................18
BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016 .......................................19
BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION ...................................................................................31
BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET .............................................................................................32
BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE
TILL ÄMNESRÅD, RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR BEREDNINGSARBETET 2016 ..........................34
BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI ...........................................................35
BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY......................................................................................39
BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED...........................42
BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE BEDÖMNINGSKRITERIER AV
VETENSKAPLIG KVALITET SAMT BETYGSSKALA ..............................................................................43
BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV
VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE INTERNATIONELL POSTDOK .............................................44
BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET .......................................45
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
1
1. SAMMANFATTNING
1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen
Före beredningsgruppsmötet
A. Sammansättning av beredningsgrupperna
Beredningsgrupperna tillsätts i februari. Beslut fattas av Vetenskapsrådets generaldirektör. Ordförande och
ledamöter har ettåriga mandatperioder med möjlighet till förlängning.
B. Sista datum för ansökningar
Sista datum för Internationell postdok (IPD)-ansökningar är den 13 september 2016 kl. 14.00 i Prisma. Prisma
är det ansöknings- och ärendehanteringssystem som Vetenskapsrådet använder. Behörig företrädare för
medelsförvaltaren ska ha signerat ansökan i Prisma senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista
ansökningsdatum, vilket innebär den 20 september 2016, för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen.
C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp
Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av
de tre ämnesspecifika beredningsgrupperna, IPD-HSUVKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Ansökan placeras efter
registrering preliminärt inom det område som sökande själv föreslagit i första hand, och en kontroll görs av att
ansökningarna uppfyller de formella kraven. Vetenskapsrådet gör en bedömning av
beredningsgruppstillhörigheten. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig placering av ansökan.
Avstämning med de andra beredningsgrupperna görs av ordförande om eventuell flytt av ansökningar och
meddelas ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Sista dag för flytt av ansökningar mellan
beredningsgrupper är den 21 september.
Efter 21 september kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det inte
finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan flera
beredningsgrupper inte kommer att ske. Däremot kan en ordförande be om rådgivande omdöme från någon av
de andra beredningsgrupperna och även det ska ske senast den 21 september. Sådana omdömen bör inhämtas
för ansökningar som inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde.
D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i Prisma
Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets webbaserade
granskningssystem Prisma. Granskarna skapar ett personligt konto i Prisma och lämnar personuppgifter som
underlag för arvoden och anmäler jäv, avger betyg och förslag till yttranden/omdömen via Prisma. Inför
beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och förslag till yttranden/omdömen finnas tillgängliga
via Prisma. För hänvisning till information om Prisma, se kapitel 6.
Innan ordföranden kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det viktigt att
samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast genom läsning av
faktablad), kontrollerar sökande och därefter anmäler jäv i Prisma senast den 18 september.
E. Fördelning av ansökningar per granskare
Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en föredragande (förslagsställare) och
två ytterligare granskare per ansökan. Föredraganden har huvudansvaret och lämnar förutom betyg en skriftlig
motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna lämnar även de betyg och ett skriftligt omdöme.
Om beredningsgruppen bedömer att ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då en
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
2
ansökan inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde eller på grund av jäv) kan ytterligare
granskning ske av en extern granskare.
F. Ansökningar till granskare
Granskarna läser ansökningarna direkt i eller skriver ut dem från Prisma.
G. Lämna förslag till yttrande och omdöme i Prisma
Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppens ledamöter och externa granskare betyg, rangordning
och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. Gruppen ska sträva efter att
använda hela betygsskalan (se kapitel 5).
En tid innan mötet stängs systemet Prisma för inmatning samtidigt som det öppnas för läsning så att alla
beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa granskares bedömningar av samtliga ansökningar,
som förberedelse för diskussionerna på beredningsgruppsmötet.
Under beredningsgruppsmötet
H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar
På beredningsgruppsmötet föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från betygen för
nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens, samt projektets
genomförbarhet. Vidare ska tilläggskriteriet Internationalisering och forskningsmiljö betygsättas och
kommenteras skriftligt, samt de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen sammanvägas till ett
sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga
kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Gruppen avger därefter ett betyg samt skriftliga
kommentarer för samtliga kriterier, som samfällt utgör beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppens
yttrande är ett viktigt dokument för den fortsatta beredningen och utgör också Vetenskapsrådets
beslutsunderlag i ärendet. Det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i beredningsgruppens yttrande är
informativa och konsistenta med betygen. Yttrandet skickas alltid ut till den sökande när bidragsbeslut är fattat.
Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar av högsta kvalitet som beredningsgruppen önskar finansiera
inom sin budgetram. Beredningsgruppen rangordnar även ansökningar utanför beredningsgruppens budgetram
till en reservlista inför förslag till beslut.
Efter beredningsgruppsmötet
I. Skriv in beredningsgruppens yttrande i Prisma
Föredraganden är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över ansökningarna. Efter
beredningsgruppsmötet ska detta yttrande skrivas in i Prisma, även detta av föredraganden. Alla yttranden ska
vara inskrivna i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att
yttrandena är av hög kvalitet och skrivs in inom utsatt tid. Beredningsgruppens ordförande går igenom
yttrandena och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra
omfattande redigeringar. Ordföranden kan då även komma att be föredraganden om kompletteringar i yttrandet.
Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som
återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen.
J. Bidragsbeslut
Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar
som ska beviljas respektive avslås.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
3
2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK
Bidragsformen Internationell postdok utlyses två gånger per år. Sista ansökningsdag 2016 på våren är i februari
och under höstutlysningen den 13 september.
Budget för Internationell postdok beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Vetenskapsrådets generaldirektör
fattar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås.
Bidrag för Internationell postdok kan sökas av nydisputerade forskare för att forska utomlands. Den sökande
ska ha svensk doktorsexamen eller examen från European University Institute (EUI).
För att kunna söka bidrag om Internationell postdok ska den sökandes doktorsexamen vara högst två år
gammal, det vill säga avlagd senast den sista ansökningsdagen och som mest 24 månader före den sista
ansökningsdagen för utlysningen. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då den sökande har
uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd
doktorsavhandling. Den sökande kommer inte att kunna slutföra sin ansökan om doktorsexamen är äldre än två
år.
Om den sökandes doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar
tid som är godkända enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet,
förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom
totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt
vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen kan
uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester och övriga
anställningar som avräkningsbar tid.
Om den sökande vill åberopa avräkningsbar tid måste den sökande specificera godkänd anledning och
omfattning i sin ansökan.
Bidragstiden är 18–36 månader och kan tillbringas både i Sverige och utomlands. Minst två tredjedelar av
tiden ska tillbringas utomlands. Forskartiden utomlands kan delas upp i kortare perioder. Mobilitetsvillkoret ska
styrkas genom inbjudningsbrev från den utländska värdinstitutionen eller motsvarande samt en beskrivning och
motivering av den sökandes val av utländsk värdinstitution. Vetenskapsrådet förordar att vistelsen påbörjas
under första hälften av 2017.
Till ansökan bifogas tre bilagor. En bilaga som ska innehålla uppgifter om medelsförvaltaren i Sverige samt
en inbjudan från denna medelsförvaltare. En andra bilaga ska innehålla en presentation av värdinstitutionen i
utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution. Presentationen ska beskriva forskargruppens
nuvarande forskning och sakkunskap, forskargruppens motiv för att ta emot den sökande samt den sökandes
roll i forskargruppen. I en tredje bilaga ska en beskrivning lämnas av hur forskningen vid värdinstitutionen i
utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska institutionen, samt en motivering till val av
värdinstitution i utlandet och beskrivning av sökandens möjligheter att utveckla sin kompetens som forskare.
2.1 Anställning och bidragsbelopp
Bidragsmottagaren ska vara anställd vid svensk högskola/universitet (medelsförvaltaren). Institutionen beslutar
om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Den sökande förutsätts dock vara anställd på heltid under
bidragsperioden. Vid ansökningstillfället behöver den sökande inte vara anställd. Genom att signera ansökan i
Prisma bekräftar företrädaren för medelsförvaltaren sitt åtagande.
Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år, varav 900 000 kronor avser lönekostnader och
150 000 kronor avser forskningsomkostnader som rör vistelsen och den forskning den sökande kommer bedriva
(exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för
indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även sociala avgifter. Bidraget får inte
användas till stipendier.
Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren, såsom ansvarig arbetsgivare, täcker eventuella kostnader
utöver det erhållna schablonbidraget.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
4
3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL
POSTDOK-ANSÖKNINGAR
3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell
postdok-ansökningar
IPD-HSUKF2 – humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, samt konstnärlig forskning
IPD-MH2 – medicin och hälsa
IPD-NT2 – naturvetenskap och teknikvetenskap
3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna
Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om beredningsgruppernas ordförande och ledamöter efter förslag
från Vetenskapsrådets huvudsekreterare.
För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande riktlinjer:
 Antalet beredningsgruppsledamöter, inklusive ordförande, kan som riktlinje vara 7–15 stycken. Ordförande
väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande och ledamöter ett år och får
förlängas till maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden/ledamot inte aktivt deltar i
beredningsarbetet).
 Vice ordförande utses inom beredningsgruppen av beredningsgruppsordföranden.
 Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i karensperiod som i normalfallet
varar i tre år, varefter man kan återkomma som ledamot eller ordförande i beredningsgrupp.
 Undantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) Person som varit
beredningsgruppsledamot i ett eller två år och som sedan utses av generaldirektören till ordförande får sitta
full mandatperiod som ordförande, det vill säga 3+3 år. 2) Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra
eller fem år och sedan utses av generaldirektören till ordförande för en treårig mandatperiod, därefter
inträder karensperiod.
 Tid som ledamot eller ordförande i IPD-beredningsgrupp har varit ledamot eller ordförande i
beredningsgrupp för någon annan bidragsform på Vetenskapsrådet ska inte inräknas i den tillåtna tiden man
kan sitta i IPD-beredningsgrupp innan karenstid ska påbörjas.
 Beredningsgruppen ska ha en ämnesmässig och geografisk spridning i sin sammansättning. Om detta inte
kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela
vilka personer som tillfrågats om medverkan men tackat nej.
 Ledamot i beredningsgrupp ska ha hög vetenskaplig kompetens.
 Forskare verksamma i utlandet kan utses till ledamöter i beredningsgrupp.
 Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40 procent av
underrepresenterat kön). Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören
motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om
medverkan men tackat nej.
 Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör inte utses till beredningsgruppsledamöter.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
5
3.3 Beredningsgruppernas handläggare samt mötesdatum
Beredningsgrupp
IPD-HSUKF2
IPD-MH2
IPD-NT2
Handläggare
Cecilia Mattsson
Emmie Chau
Carola Hellberg
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
Mötesdatum
2016-11-09
2016-11-09
2016-11-07–08
6
3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice
ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets
personal
Beredningsgrupperna har utsetts av Vetenskapsrådets generaldirektör efter förslag från Vetenskapsrådets
huvudsekreterare. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt Vetenskapsrådets
policy i beredningsarbetet. Personalen har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens intentioner för
beredningen samt för återkoppling till Vetenskapsrådet. Personalen deltar inte i beredningsgruppens
granskningsarbete.
En vice ordförande utses inom beredningsgruppen av gruppens ordförande. Vice ordförande leder
beredningsgruppsmötet då ordföranden inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Varje
beredningsgrupp har en forskningssekreterare och en ansvarig handläggare från Vetenskapsrådet, som bistår
ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar
sakkunskap vad det gäller hanteringsordningar, regler, praxis etcetera.
Beredningsgruppsledamöter arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet och är de viktigaste deltagarna i
granskningsprocessen. Det är därför väsentligt att varje beredningsgruppsledamot följer de riktlinjer som
Vetenskapsrådet har beslutat, till exempel jävspolicyn och jämställdhetsstrategin.
Ordförandes roll i beredningen
Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna.
Ordförande har följande uppgifter och ansvar:
 att leda beredningsgruppens granskningsarbete
 att fördela ansökningarna på föredragande och granskare
 att i samråd med beredningsgruppen bedöma behovet av externa granskare
 att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna
 att Vetenskapsrådets policy och vad som i övrigt anges i aktuell beredningshandbok efterföljs i
beredningsgruppens arbete och förslag
 att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam rekommendation
 att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och
att dessa beaktas
 att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet
 att inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa
omdömen
 att ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa
granskarnas synpunkter tagits tillvara
 att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar beredningsgruppens
gemensamma bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet vid den tidpunkt som anges för
beredningsgruppen i Prisma.
Vice ordförandes roll i beredningen
Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för:
 att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne inte kan delta, exempelvis då ordföranden
är jävig.
Ledamots roll i beredningen
Ledamot i en beredningsgrupp ansvarar för:
 att följa Vetenskapsrådets policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
7
 att fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidsplan som anges för beredningsgruppen i Prisma,
samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet
 att inlämna omdömen (förslag till yttrande, omdöme, yttrande) enligt angivna tider i Prisma
 att inlämna omdöme (externt omdöme) i Prisma, som efterfrågats från de andra ämnesspecifika
beredningsgrupperna, enligt angivna tider i Prisma
 att skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt
granskningsarbete
 att närvara vid beredningsgruppens sammanträde.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
8
4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOKANSÖKNINGAR
4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet
Ansökningar behandlas konfidentiellt
Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon begär att få ta del av
en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. Även då en ledamot i
granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras konfidentiellt. På
beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är det av stor vikt att ingenting från
dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig betygssättning och yttranden.
Flera ansökningar från samma forskare
Den som söker bidrag för Internationell postdok får endast lämna in en Internationell postdok-ansökan oavsett
vetenskapsområde. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka samtidigt
samma år, se tabell via länken nedan.
Till tabell: Bidrag du kan söka samtidigt.
För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka om den sökande har ett
pågående bidrag, se tabell via länken nedan.
Till tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag.
Bibliometri
Bibliometriska data ingår inte i ansökningarna om bidrag för Internationell postdok.
4.2 Beredning
Ansökningar om bidrag för Internationell postdok bereds vanligtvis åtskilt från Vetenskapsrådets andra
bidragsformer.
För Vetenskapsrådets utlysning Internationell postdok ska bedömningen av ansökningar om postdoktorsstöd
grundas på vetenskaplig kvalitet (inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet) med beaktande av
jämställdhetshänsyn.
Vid urval bland de sökande ska beviljningsgrad mellan könen eftersträvas i enlighet med Vetenskapsrådets
jämställdhetsstrategi. Med beviljningsgrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av
samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. Av förslaget till beslut ska framgå att motsvarande
beviljningsgrad har uppnåtts.
Ansökningarna bereds i tre ämnesspecifika beredningsgrupper, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2.
Varje ansökan granskas av minst tre personer där en är föredragande och övriga två är granskare. Om ansökan
inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde kan extern granskare anlitas. Beredningsgrupperna
skriver yttranden och sätter betyg.
Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar
som ska beviljas respektive avslås.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
9
4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för
rangordning vid beredningsgruppsmötet
För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har
Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma
ifråga för finansiering enligt nedan:
 Underlag för vilka ansökningar som inte tas upp till diskussion på beredningsgruppsmötet är listan med alla
granskares omdömen inför mötet, där medelrankningen ligger till grund för sortering av listan.
 Beredningsgruppsordförande går, assisterad av forskningssekreterare och ansvarig handläggare, igenom
ansökningslistan och sätter "strecket", det vill säga den gräns under vilken ansökningarna inte kommer att
diskuteras på mötet. Man identifierar ansökningar under detta streck som ändå bör granskas, exempelvis om
de tre granskarnas betygsättning av ansökan skiljer sig mycket.
 Jämställdhetskontroll görs för att se till att processen inte slår olika mot kvinnor och män.
 En tumregel är att cirka 40 procent av ansökningarna ska diskuteras i detalj på mötet, men det kan variera
mellan beredningsgrupper.
 Listan görs tillgänglig för alla beredningsgruppsledamöter på Anslagstavlan i Prisma inför mötet med
information om vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion.
 Föredraganden får i uppgift att inför mötet föreslå sammanvägt betyg för ansökans vetenskapliga kvalitet för
de ansökningar som inte kommer att diskuteras på mötet.
 Endast ansökningar med ett sammanvägt betyg om 4 eller lägre kan vara föremål för att inte tas upp till
diskussion.
 Vilken (ojävig) ledamot som helst kan begära att en ansökan lyfts till diskussion på mötet.
 En kort tid avsätts på dagordningen för diskussion kring betygsättningen av de ansökningar som inte ska
diskuteras ytterligare på mötet.
 Den skriftliga motiveringen utgår i de fall ansökningar om bidrag inte diskuterats på mötet. Den skriftliga
motiveringen sker då i form av en standardformulering som meddelar sållningsprocessen och att ansökan
inte diskuterats på mötet med hänsyn till antalet ansökningar och sammanvägt betyg. Betyget för baskriterier
och eventuella tilläggskriterier behöver inte ingå men det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga
kvalitet ska alltid ingå.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
10
5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING
5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av
vetenskaplig kvalitet samt betygsskala
GD-BESLUT NR 2012-1
Vetenskapsrådet har beslutat att vid bedömningar av ansökningar från och med 2012 ska beredningsgrupperna
använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande
bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt
även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på
en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar
beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats
vid beredningsgruppens möte.
Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet
På sjugradig skala:
Novelty and originality (Nytänkande och originalitet)
Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet)
Merits of applicant(s) (Sökandes kompetens – avser kompetens för utförande av det sökta projektet, gäller
också medverkande)
På tregradig skala:
Feasibility (Genomförbarhet)
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
11
Betygsskalor
Outstanding (Enastående)
7
Exceptionally strong application with negligible weaknesses /
Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter
Excellent (Utmärkt)
6
Very strong application with negligible weaknesses /
Mycket stark ansökan med försumbara svagheter
Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt)
5
Very strong application with minor weaknesses /
Mycket stark ansökan med mindre svagheter
Very good (Mycket bra)
4
Strong application with minor weaknesses /
Stark ansökan med mindre svagheter
Good (Bra)
3
Some strengths, but also moderate weaknesses /
Vissa styrkor men också vissa svagheter
Weak (Svag)
2
A few strengths, but also at least one major weakness
or several minor weaknesses /
Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter
Poor (Dålig)
1
Very few strengths and numerous major weaknesses /
Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter
Granskaren ska också välja ”Insufficient/Otillräcklig” om det saknas information i ansökan för att bedöma dess
kvalitet.
För kriteriet Genomförbarhet/Feasibility gäller alltså en tregradig skala:
Feasible (Genomförbart)
3
Partly feasible (Delvis genomförbart)
2
Not feasible (Ej genomförbart)
1
Även här ska granskaren markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna bedöma
kriteriet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
12
Observera att betygsskalorna enligt ovan är ordinalskalor (det vill säga med odefinierade ”avstånd” mellan
värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. I beredningen av ansökningar används medianer.
Tilläggskriterium samt betygsskala för bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende
Internationell postdok
Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier (baskriterier) av vetenskaplig kvalitet samt
betygsskala ska också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för
bidragsformen Internationell postdok.
För Internationell postdok ska även följande tilläggskriterium gälla:
Internationalization and research environment (Internationalisering och forskningsmiljö)
Här avses bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin
kompetens som forskare.
Tilläggskriteriet betygsätts på en tregradig betygsskala och kommenteras skriftligt.
Betygsskala för tilläggskriteriet:
Weak (Svag)
Appropriate (Lämplig)
Excellent (Utmärkt)
1
2
3
Granskaren ska även här kunna markera ”Insufficient/Otillräcklig” när information saknas för att kunna
bedöma tilläggskriteriet.
5.2 Granskning och omdömen från enskilda
beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför
beredningsgruppsmötet
Beredningsgruppsledamot
Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska
bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att
den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre
ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter, föredraganden, lämnar en mer utförlig skriftlig
kommentar, förslag till yttrande, som komplement till betygssättningen och rangordningen. Annan ledamot i
beredningsgruppen, som betygsätter och rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt
omdöme.
I granskarnas förslag till yttrande/omdöme inför beredningsgruppsmötet anges betyg avseende bedömning av
nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets
genomförbarhet. Vidare ska här bedömas möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen
utveckla sin kompetens som forskare. Varje granskare anger också en preliminär rangordning av hur den
specifika ansökan bedöms jämfört med alla andra ansökningar som granskaren har granskat. Detta görs i
Prisma.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
13
Preliminär rangordning av ansökningar
För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har
Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma
ifråga för finansiering, det vill säga en sållningsprocess (se kapitel 4.3).
Rangordningen ska vara ett komplement till betygsättningen när beredningsgruppens ansökningar jämförs
med varandra. Granskaren rangordnar alla sina lästa och bedömda ansökningar inom beredningsgruppen. För
utförliga instruktioner se Användarstödet i Prisma.
Rangordningen ska ske så sent som möjligt i granskningsarbetet då förändringar kan ske i fördelningen av
ansökningar inom gruppen, vilket kan påverka antalet tilldelade ansökningar, och därmed rangordning, för
varje beredningsgruppsledamot. Rangordningen ska inlämnas vid samma datum som betygsättning och
omdömen, se Prisma för exakta tider. Alla granskares individuella rangordningar av vars och ens tilldelade
ansökningar i beredningsgruppen vägs samman till en preliminär gemensam rangordning för varje ansökan.
Extern granskare
Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en
beredningsgrupp, men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan
beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det kan ofta vara en fördel
att välja en utländsk sakkunnig som extern granskare.
Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och
ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de
externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer (se nedan) rekommenderas att maximalt en
extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera
ansökningar för att få ett underlag för jämförelse.
Beredningsgruppens ordförande ska i samråd med beredningsgruppen identifiera situationer när extern
granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på Vetenskapsrådet
föreslagna externa granskare. Extern granskare måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas.
Fall där extern granskning förekommer är typiskt:
 Jävsituation inom beredningsgruppen – man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till
ungefär samma resultat i bedömningen.
 Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för
en fullvärdig bedömning.
En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge
skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens omdömen som inkommer till Vetenskapsrådet lämnas inte ut
på begäran från och med 2013.
Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för bedömningen av en ansökan. Eventuella
externa granskare ersätter normalt inte bortfall av granskare inom gruppen (minst tre).
5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet
samt beredningsgruppens gemensamma yttrande
För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg, enligt ovan, på Vetenskapsrådet
gemensamma sjugradiga betygsskala.
Beredningsgruppens skriftliga yttrande
Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den
granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket viktigt dokument och
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
14
utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att
yttrandet är konsistent med betyget samt innehåller de klargöranden som kan behövas.
Förslaget till yttrande som skrivits in i Prisma innan beredningsgruppsmötet ligger till grund för det
slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens gemensamma bedömning av
ansökan. Föredraganden har vanligen uppdraget att skriva in gruppyttrandet i Prisma senast en vecka efter
avslutat beredningsgruppsmöte.
De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans ”kvalitetsprofil”. De ska därmed tjäna som bedömning
av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för
ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av
delbedömningarna.
Yttrandena skrivs företrädesvis på engelska.
Beredningsgruppens ordförande går igenom och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men
har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som
diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de
skriftliga motiveringarna motsvarar betygen.
Några vägledande frågor
Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet:
- Nytänkande och originalitet
Användning och tillämpning av nya och befintliga metoder.
 Har projektet potential att på ett väsentligt sätt flytta fram gränserna för forskningsområdet?
 Innehåller projektet helt nya sätt och metoder att närma sig vetenskapliga frågeställningar?
 Genererar eller utforskar projektet nya forskningsområden?
- Projektets vetenskapliga kvalitet
Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik inklusive potential för framtida vetenskaplig
verksamhet.
 Är det föreslagna projektet relevant vad gäller de vetenskapliga frågeställningarna, de föreslagna lösningarna
och i relation till forskningsfronten på området?
 Är den föreslagna forskningen vetenskapligt betydelsefull?
 Är valet av forskningsmetod, tillgången till utrustning och forskningsinfrastruktur adekvat för projektets
inriktning?
- Sökandes kompetens
Vetenskapliga kvalifikationer och kompetens i relation till det föreslagna projektet.
 Har den sökande tillräcklig vetenskaplig kompetens inom området som ansökan gäller?
 Sett till projektet som helhet finns potential och vetenskaplig kompetens som krävs för att genomföra
forskningsuppgiften?
- Genomförbarhet
En bedömning av det föreslagna projektets genomförbarhet.
- Internationalisering och forskningsmiljö
En bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens
som forskare.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
15
Generella råd och rekommendationer
 Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens
kvalitetsbedömning och rekommendationer. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga
styrkor och svagheter.
 Normalt finns sällan skäl att i yttrandet skriva omfattande referat om den sökande eller om den forskning
som beskrivs i ansökan.
 Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra
för den sökande att förstå beredningsgruppens rekommendation.
 Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i
yttrandet.
 Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller
bevilja en ansökan.
 Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (till exempel forskningsplanens längd) vägts in i
bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet.
 Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren
(”Jag anser…”, ”Enligt min åsikt...” etcetera).
 Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet,
ska inte förekomma i yttrandet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
16
6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA
För information om Prisma, se ”Prisma användarstöd”.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
17
7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID
VETENSKAPSRÅDET
E-post: [email protected]
Telefon: 08-546 44 054
Humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, samt konstnärlig forskning (Internationell postdok
HS, U, KF 2; IPD-HSUKF2):
Cecilia Mattsson
Maria Thuveson
Medicin och hälsa (Internationell postdok MH 2; IPD-MH2):
Emmie Chau
Anna Vallstedt Haeger
Naturvetenskap och teknikvetenskap (Internationell postdok NT 2; IPD-NT2):
Carola Hellberg
Winnie Birberg
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
18
BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL
POSTDOK HÖSTEN 2016
Internationell postdok
Syftet med bidraget är att ge nydisputerade forskare med doktorsexamen från svenskt universitet möjlighet
att utöka sitt nätverk och sin kompetens genom att arbeta utomlands under trygga anställningsformer.
Sammanfattning
Typ av bidrag
Karriärstöd
Ämnesområde
Humaniora och samhällsvetenskap
Medicin och hälsa
Naturvetenskap och teknikvetenskap
Utbildningsvetenskap
Konstnärlig forskning
Inriktning
Fri
Söks av
Enskild forskare
Medverkande forskare
Inga medverkande forskare kan bjudas in att
medverka i ansökan.
Bidragstid
18-36 månader
Bidragsbelopp
1 050 000 kr per år
Utlysningen stänger
13 september 2016 (kl. 14.00)
Bidragsbeslutet publiceras
December 2016
Bidragsperioden startar
Januari 2017
Läs mer om bidrag som beviljats tidigare år
Villkor för att ansöka
Nedanstående villkor måste vara uppfyllda för att du ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller
som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering.
Sökande
Bidraget för Internationell postdok söks av dig som enskild forskare. Du ska ha doktorsexamen från svenskt
universitet eller från European University Institute (EUI).
Bidrag från Vetenskapsrådet ska förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig
organisation som uppfyller våra krav på medelsförvaltare . För att du ska kunna ansöka måste din organisation
alltså vara godkänd som medelsförvaltare.
Om du beviljas bidrag ska du vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar, om inte
Vetenskapsrådet, medelsförvaltaren och eventuell annan arbetsgivare kommer överens om något annat.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
19
Medelsförvaltaren beslutar om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Du förutsätts dock vara anställd på
heltid under bidragsperioden. Du kommer alltså att vara anställd och betala skatt i Sverige under din utlandsvistelse.
Du behöver inte vara anställd av medelsförvaltaren vid ansökningstillfället.
Läs mer om riktlinjer för rekrytering av forskare i europeiska stadgan för forskare på EU:s webbplats
Karriärålder
För att kunna söka bidrag om Internationell postdok ska din doktorsexamen vara högst två år gammal, det vill säga
avlagd senast den sista ansökningsdagen och som mest 24 månader före den sista ansökningsdagen för utlysningen.
Det examensdatum som vi utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis
obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Du kommer inte att kunna slutföra din ansökan om
din doktorsexamen är äldre än två år.
Om din doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar tid som är godkända
enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom
fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av
nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma
yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen kan uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner
arbetslöshet, semester och övriga anställningar som avräkningsbar tid.
Om du vill åberopa avräkningsbar tid måste du specificera godkänd anledning och omfattning i din ansökan (se
instruktioner under Beskrivande information nedan).
Vi utför stickprovskontroller och kan komma att begära in intyg som styrker de skäl till avräkningsbar tid som du
angett.
Antal ansökningar och tidigare bidrag
Vilka bidrag kan jag söka samtidigt?
Du får endast lämna in en ansökan om detta bidrag i denna utlysning. Övriga restriktioner för vilka bidrag du kan
söka under samma år framgår av tabellen nedan.
Tabell: Bidrag du kan söka samtidigt
Vad gäller om jag har ett tidigare bidrag från Vetenskapsrådet?
Det finns vissa restriktioner om du är projektledare för ett tidigare beviljat bidrag som är pågående, dvs vars
bidragsperiod (utbetalningsperiod från Vetenskapsrådet) överlappar bidragsperioden för det bidrag som ansökan
avser. Notera att dispositionstiden, det vill säga tiden som du kan disponera det beviljade bidraget, normalt är längre
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
20
än bidragsperioden. Information om vad som gäller för ditt tidigare bidrag finner du i det ”godkännande av villkor”
du fått från Vetenskapsrådet.
Se tabellen nedan för ytterligare information om vad du kan söka om du har ett pågående bidrag.
Tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag
Observera! Om du har varit projektledare för tidigare bidrag från Vetenskapsrådet som är avslutade, måste
ekonomisk slutredovisning för alla dessa vara inlämnade inom angiven tidsram för att du ska kunna ansöka om ett
nytt bidrag. Kontakta din medelsförvaltare om du är osäker på om alla dina slutredovisningar är inlämnade.
Medverkande forskare
I denna ansökan kan du inte inkludera medverkande forskare. Eventuella samarbetspartner och deras roller beskriver
du i forskningsplanen (se anvisningar under Forskningsplan nedan).
Kostnader och bidragsbelopp
Bidragsbeloppet är en schablon om 1 050 000 kronor per år, varav 900 000 kronor avser dina lönekostnader och 150
000 kronor avser forskningsomkostnader som rör din vistelse och den forskning du kommer att bedriva (exempelvis
förbrukningsmaterial, resor inklusive vistelser vid forskningsanläggningar, publiceringskostnader och mindre
utrustning). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Det schablonbelopp som avser
lönekostnader inkluderar även sociala avgifter. Bidraget får inte användas till stipendier.
Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren, såsom ansvarig arbetsgivare, täcker eventuella kostnader utöver
det erhållna schablonbidraget.
Bidragstid
Bidragstiden är 18–36 månader med start 1 januari 2017. Första utbetalning sker tidigast i januari 2017.
Mobilitet
För bidraget gäller att minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. Denna tid kan dock delas upp i
flera kortare perioder. Mobilitetsvillkoret ska styrkas genom inbjudningsbrev från den utländska värdinstitutionen
eller motsvarande samt en beskrivning och motivering av ditt val av utländsk värdinstitution.
Hur ansöker jag?
Du ansöker elektroniskt i Prisma
, som är Vetenskapsrådets ansökningssystem. Du skapar din ansökan i Prisma
genom att fylla i textfält, hämta in information från ditt personliga konto, samt bifoga de bilagor som efterfrågas.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
21
För att du ska kunna ansöka måste din organisation ha godkänts som medelsförvaltare
och skapat ett
organisationskonto i Prisma.
För de flesta moment i Prisma finns ett användarstöd
som beskriver hur du ska göra, samt svar på vanliga frågor .
Vi uppmanar dig att ta del av dessa när du skriver din ansökan.
Skapa personkonto i Prisma
Innan du ansöker måste du skapa ett personligt konto i Prisma
där du sparar dina personuppgifter och ditt cv.
Informationen behöver bara läggas in en gång, och kan därefter kompletteras eller ändras vid behov. Eftersom de
flesta av Vetenskapsrådets utlysningar använder utländska granskare ber vi dig använda engelska när du lägger in
beskrivande text i dina cv-uppgifter. Du kan även lägga in dina publikationer för framtida bruk. Observera att inga
publikationer ska hämtas in från ditt konto till ansökningsformuläret. Detta beror på att funktionen för publikationer
är under utveckling och ännu inte används i Vetenskapsrådets utlysningar. Därför lämnas publikationslista istället in
som en bifogad pdf-fil (se instruktioner under Publikationer nedan).
Tänk på att skapa ditt personliga konto i god tid. De ansökningar du registrerar i Prisma kopplas till ditt personliga
konto.
Även eventuella medverkande administratörer måste skapa ett personligt konto i Prisma och före sista ansökningsdag
även godkänna sin medverkan i ansökan.
Text
Vissa textfält går att formatera, vilket innebär att du kan formatera typsnitt och teckenstorlek och infoga vissa
tabeller, formler och symboler. Om du har skrivit texten på förhand i Microsoft Word kan du även klistra in den med
bibehållen formatering. Bilder kan dock inte infogas i textfälten.
Alla textfält har begränsningar för antal tecken, vilket illustreras av teckenräknare. Om du fyller i för många tecken
går ansökan inte att registrera.
Signering
Både du som sökande och en behörig företrädare för medelsförvaltaren ska signera ansökan elektroniskt i Prisma. Se
mer information under Registrera ansökan nedan.
Vad ska ansökan innehålla?
Vi ber dig att orientera dig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att du läser nedanstående instruktioner.
Språk
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
22
Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen
sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi dig därför att utforma din ansökan på engelska.
Ansökans delar
Ansökningsformuläret innehåller följande flikar:








Beskrivande information
Forskningsbeskrivning
Publikationer (pdf)
Bilagor
Medelsförvaltare
Beredningsgrupper
Medverkande
Cv
Nedan följer beskrivningar av vad som efterfrågas under respektive flik. Då obligatorisk information efterfrågas är
detta markerat i Prisma med en asterisk*.
Observera att det i formuläret även finns en flik för Budget och forskningsresurser. Denna används dock inte i
utlysningen och du kan alltså bortse från den.
Beskrivande information
Under denna flik fyller du i svensk och engelsk projekttitel, projekttid (antal månader), samt väljer nyckelord och
SCB-koder. Markera under Ämnesområde vilket av våra områden din ansökan rör. Under Beskrivande information
fyller du även i eventuell avräkningsbar tid, abstract och populärvetenskaplig beskrivning, se anvisningar nedan.
Avräkningsbar tid
Ange eventuella uppehåll i din aktiva forskningstid som orsakats av någon av Vetenskapsrådets godkända
anledningar. Uppehållet ska anges beräknat som heltid och avrundat uppåt till hela kalendermånader. Se godkända
anledningar till avräkningsbar tid under rubriken Karriärålder ovan.
Abstract
Sammanfattningen av forskningsplanen ska innehålla en kort beskrivning av:




vad som ska göras
hur forskningen ska utföras: projektorganisation, tidplan och vilka vetenskapliga metoder som ska
användas
vad som är viktigt med den planerade forskningen
mervärdet av att din forskning bedrivs vid vald värdinstitution i utlandet
Texten ska ge en översiktlig orientering om forskningens syfte och genomförande. Skriv så att även personer med
annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
23
Redogörelsen får omfatta högst 1 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en halv A4-sida i Times New
Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd).
Populärvetenskaplig beskrivning
Beskriv projektet så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Beskriv vad som ska göras och
varför, samt förklara på vilket sätt den nya kunskapen kan vara betydelsefull.
Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som
Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar din ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för
informationsändamål.
Observera! Den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan.
Redogörelsen får omfatta högst 4 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Times New
Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd).
Mottagande land
Ange i vilket land och vid vilket utländskt lärosäte och institution du kommer att tillbringa utlandsvistelsen.
Forskningsbeskrivning
Under denna flik bifogar du din forskningsplan i pdf-format samt beskriver etiska överväganden.
Etiska överväganden
Redovisa de etiska frågor som forskningen aktualiserar och redogör för hur de behandlas i forskningsarbetet. Ange
även om hantering av persondata, djur- eller humanförsök ingår i forskningen. Om inga etiska frågor är aktuella
anger du detta.
Forskningsplan
Här bifogar du din forskningsplan i pdf-format. Observera att bilagan endast kan utgöras av en fil om högst 10 MB.
Forskningsplanen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av forskningsuppgiften, på högst åtta A4sidor i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd, referenser inkluderade. Fokus för forskningsplanen
ska vara framåtblickande.
Följande information måste finnas med i forskningsplanen under separata rubriker och anges i nedanstående ordning:

Syfte och mål (Purpose and aims). Redogör för övergripande syfte och specifika mål för
forskningsprojektet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
24






Områdesöversikt (Survey of the field). Gör ett sammandrag av din egen och andras forskning
och tidigare resultat inom forskningsområdet. Ange nyckelreferenser.
Projektbeskrivning (Project description). Gör en sammanfattning av projektet där du beskriver
teori, metod, tidplan och genomförande. Beskriv även projektorganisationen och förtydliga din egen
och eventuella andra forskares roller i projektet.
Betydelse (Significance). Redogör för projektets betydelse för forskningsområdet.
Preliminära resultat (Preliminary results). Beskriv dina egna försök och förstudier inom
forskningsområdet. Ange även om det inte föreligger några preliminära resultat.
Resultat (Results). Beskriv vilka resultat du förväntar dig av projektet.
Självständig forskningslinje (Independent line of research). Du som verkar eller kommer att
verka i en större grupp ska tydliggöra hur ditt projekt förhåller sig till de övriga projekten inom
gruppen. Om du fortsätter på ett projekt som helt eller delvis har påbörjats under din doktorandeller postdoktortid, behöver du även beskriva relationen mellan ditt projekt och din tidigare
handledares forskning
Redovisa följande under en särskild rubrik om du anser det vara relevant för din ansökan:



Utrustning (Equipment). Beskriv den basutrustning som du och den grupp du kommer att arbeta i
kan disponera för projektet.
Behov av infrastruktur (Need for infrastructure). Specificera projektets behov av internationell
och nationell infrastruktur.
Övriga bidrag (Other grants). Om du avser att söka fler bidrag eller har pågående bidrag från
Vetenskapsrådet, ska relationen mellan projekten förtydligas. Motivera även varför du skickar in
ytterligare en eller flera ansökningar.
Publikationer (pdf)
Under den här fliken bifogar du din publikationslista i pdf-format. Observera att bilagan endast kan utgöras av en fil
om högst 10 MB.
Inkludera publikationer från de senaste åtta åren där de fem publikationer som är viktigast för projektet markeras
med asterisk (*). Markera ditt namn med fetstil. Sortera publikationerna under numrerade rubriker i denna ordning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Fackgranskade originalartiklar (Peer-reviewed original articles).
Fackgranskade konferensbidrag (Peer-reviewed conference contributions), vars resultat
inte finns i andra publikationer.
Monografier (Monographs).
Forskningsöversiktsartiklar (Research review articles).
Böcker och bokkapitel (Books and book chapters).
Populärvetenskapliga publikationer inklusive böcker/presentationer (Popular science
publications including books/presentations)
Observera! Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för publicering vid
ansökningstillfället. Ansökan kan inte kompletteras med publikationer efter att utlysningen har stängt.
Bilagor
Här bifogar du till respektive fält de bilagor som efterfrågas. Bilagorna ska bifogas i pdf-format. Observera att varje
bilaga endast kan utgöras av en fil om högst 4 MB vardera. Om bilagan ska utgöras av flera dokument måste du
alltså sammanfoga dessa till en fil.
Inbjudan från medelsförvaltaren
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
25
Bifoga en inbjudan från den svenska institutionen där du kommer att vara anställd, omfattande totalt högst två A4sidor, som visar att du är välkommen att bedriva din planerade forskning där.
Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande, gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla:



en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap
en beskrivning av din framtida roll i forskargruppen
datum för när din anställning vid den svenska institutionen planerar att börja och sluta.
Genom signeringen av ansökan i Prisma bekräftar medelsförvaltaren detta åtagande.
Inbjudan från värdinstitution i utlandet
Bilagan ska innehålla uppgifter om värdinstitutionen i utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution
som visar att du är välkommen att bedriva din planerade forskning där. Du ska lämna uppgifterna och inbjudan på
totalt högst två A4-sidor. Det får vara totalt högst två A4-sidor per inbjudan i det fall du kommer att vistas vid fler än
en värdinstitution i utlandet.
Uppgifter om värdinstitutionen ska gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla:


tidsperioden/-perioderna för din vistelse vid den utländska värdinstitutionen
kontaktperson vid värdinstitutionen i utlandet (förnamn, efternamn, telefonnummer samt epostadress). Ange även värdinstitutionens fakultet samt postadress (i ordningen universitet/institut,
institution och adress)
Inbjudan från den utländska värdinstitutionen ska gälla för perioden som avses i denna utlysning och innehålla:




en presentation av värdinstitutionen
en beskrivning av aktuell forskargrupps nuvarande forskning och sakkunskap
forskargruppens motiv för att ta emot dig
din roll i forskargruppen
Inbjudan ska vara ställd till dig som sökande och vara undertecknad av prefekt eller motsvarande för
värdinstitutionen i utlandet där forskningen kommer att bedrivas och inkludera namnförtydligande.
Beskrivning och motivering
Bifoga en beskrivning och motivering omfattande totalt högst en A4-sida.


Beskriv hur forskningen vid värdinstitutionen i utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska
institutionen.
Motivera ditt val av värdinstitution i utlandet och beskriv dina möjligheter att utveckla din
kompetens som forskare.
Medelsförvaltare
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
26
Under denna flik anger du medelsförvaltare och hemvist för projektet. Medelsförvaltare är den organisation som
förvaltar medlen för ett beviljat projekt och ansvarar för detta enligt aktuella villkor. Hemvist är den organisatoriska
enhet varifrån projektet bedrivs. Vanligtvis motsvarar medelsförvaltare och hemvist det universitet eller lärosäte
respektive den institution där projektledaren är anställd.
För att du ska kunna knyta din ansökan till en medelsförvaltare måste organisationen ha ett godkänt konto i Prisma.
Kontakta din medelsförvaltare och be den ansöka om ett organisationskonto
hos Vetenskapsrådet om ett sådant
inte redan finns.
Om din hemvist saknas, kontakta organisationskontoansvarig för din medelsförvaltare. Du kommer inte att kunna
slutföra registrering av din ansökan om hemvist saknas.
Beredningsgrupper
Under denna flik föreslår du den beredningsgrupp eller de beredningsgrupper (i prioriteringsordning) som du vill ska
genomföra den vetenskapliga granskningen av din ansökan. Den slutliga placeringen av ansökan bestäms av
Vetenskapsrådet.
Beredningsgrupper
Medverkande
Här kan du som ansöker om bidrag bjuda in medverkande administratörer till din ansökan. En medverkande
administratör är en person som inte deltar i projektet men som kan hjälpa dig att lägga in och redigera information i
ansökan. Observera att du inte kan inkludera medverkande forskare i denna ansökan.
Du kan bjuda in medverkande administratörer som ännu inte har ett konto i Prisma, men för att de ska kunna
medverka på din ansökan måste samtliga registrera egna personliga konton i Prisma.
Alla medverkande administratörer måste acceptera inbjudan innan du kan slutföra registreringen av ansökan. Tänk
på att säkerställa att du använder rätt e-postadress när du bjuder in medverkande, och att adressen är kopplad till
personens Prismakonto.
Cv
Under denna flik hämtar du in dina relevanta cv-uppgifter från ditt personliga konto i Prisma.
Följande uppgifter ska, där sådana finns, alltid ingå i ditt cv enligt de begränsningar i antal som anges:


Utbildning: Forskarutbildning (året då doktorsexamen avlades, disciplin/ämnesområde, lärosäte,
avhandlingens titel samt handledare), utbildning på grund- och avancerad nivå, samt
specialistexamen.
Arbetsliv: Nuvarande anställning (inklusive uppgift om det är tillsvidareanställning eller ej) och
längre relevanta anställningar du innehaft, postdoktorsvistelser, forskarutbyten relevanta för den
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
27


beskrivna forskningen samt eventuella längre uppehåll i forskningen som påverkat din möjlighet att
meritera dig som forskare.
Meriter och utmärkelser: Docentur, handledda personer (studenter och/eller doktorander; ange
det totala antalet för respektive kategori samt namnge dina upp till 10 mest relevanta), dina upp till
10 mest relevanta bidrag erhållna i konkurrens, dina upp till 10 mest relevanta priser och
utmärkelser, samt upp till 20 eventuella övriga meriter som är relevanta för ansökan.
Immaterialrätt: Exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram, ange
dina upp till 10 mest relevanta
Registrera ansökan
När du går in under fliken Registrera ansökan kontrollerar systemet om någon obligatorisk information saknas och
informerar om vad som eventuellt behöver kompletteras. Först när du klickar på knappen Registrera så genomförs
registreringen av ansökan.
Kom ihåg att förhandsgranska din ansökan innan du registrerar den.
Observera! Om du bjudit in medverkande administratörer måste dessa acceptera inbjudan innan du kan registrera
ansökan. Om en inbjudan inte accepterats måste den tas bort.
Den registrerade ansökan hittar du därefter i ditt personliga Prismakonto under menyvalet Ansökningar under fliken
Ansökningar och bidrag. Fram till dess utlysningen har stängt kan en registrerad ansökan avregistreras och vid behov
ändras och registreras på nytt.
Du ansvarar för att ansökan är fullständig, det vill säga att ansökningsformuläret är korrekt ifyllt, att rätt
bilagor är bifogade och att den efterfrågade informationen har lämnats i enlighet med instruktionerna.
Lämna bara in material som vi uttryckligen efterfrågar. Vi godkänner inte kompletteringar efter sista
ansökningsdatum, bortsett från sådana som vi ber om.
Signering
När du registrerar ansökan så signeras den av dig som projektledare. För att ansökan ska betraktas som fullständig
och gå vidare i granskningsprocessen måste den också signeras av behörig företrädare för medelsförvaltaren.
Företrädaren är vanligtvis prefekten vid den institution där forskningen ska bedrivas (som du har angett som
projektets hemvist) men det beror på din medelsförvaltares organisationsstruktur.
Signeringen av den sökande innebär en bekräftelse av att:



uppgifterna i ansökan är korrekta och följer Vetenskapsrådets instruktioner
bisysslor och kommersiella bindningar har redovisats för medelsförvaltaren och att det där inte
framkommit något som strider mot god forskningssed
nödvändiga tillstånd och godkännanden finns vid projektstart, exempelvis avseende etikprövning
Signeringen av medelsförvaltaren innebär en bekräftelse av att:
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
28



den beskrivna forskningen, anställningen och utrustningen kan beredas plats inom institutionen
under den tid och i den omfattning som anges i ansökan
institutionen godkänner kostnadsberäkningen i ansökan
projektet bedrivs i enlighet med svensk lagstiftning
Ovanstående punkter ska ha diskuterats mellan parterna innan företrädaren för medelsförvaltaren godkänner och
signerar ansökan.
Observera! Senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum ska behörig företrädare för
medelsförvaltaren ha signerat din ansökan i Prisma för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen.
Vad händer sedan?
När utlysningen har stängt (klockan 14.00 på utlysningens sista dag) slutregistreras din ansökan automatiskt och
tilldelas ett diarienummer.
Din registrerade ansökan går automatiskt vidare för signering i Prisma av företrädaren för medelsförvaltaren senast
en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum. Du får ett besked per e-post när ansökan är signerad.
Information om status på ansökan, diarienummer och signering av ansökan hittar du därefter på ditt konto under
fliken Ansökningar och bidrag.
Bedömning
Den vetenskapliga bedömningen av ansökan görs av aktiva forskare. Forskarna bedömer ansökan i konkurrens med
övriga ansökningar utifrån Vetenskapsrådets bedömningskriterier.
Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna så kommer det vägas in i bedömningen.
Så här bedöms din ansökan
Vetenskapsrådets jävshantering
Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
Beslut
Kort efter att bidragsbeslutet fattats publiceras besked om bidragsfinansiering på Vetenskapsrådets webbplats.
Därefter finner du underrättelse om beslut och yttrande om din ansökan i ditt personliga konto i Prisma, under fliken
Ansökningar och bidrag. Yttrandet består av betyg och skriftlig kommentar.
Observera! Från och med den 12 oktober 2015 ska användare av genetiska resurser (genetiskt material av faktiskt
eller potentiellt värde) och traditionell kunskap som rör genetiska resurser, som är inhämtade efter den 12 oktober
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
29
2014, följa ABS-förordningen genom att deklarera så kallad tillbörlig aktsamhet. Detta gäller endast beviljade
bidragsmottagare. Tillbörlig aktsamhet innebär att användaren ska kunna visa att den genetiska resursen inhämtats
enligt gällande lagstiftning i det aktuella landet samt att den möjliga nyttan av den genetiska resursen ska fördelas på
ett rimligt och rättvist sätt.
Undantag gäller forskning om: den mänskliga arvsmassan, växtgenetiskt material som ingår i det internationella
fördraget för växtgenetiska resurser, pandemiskt influensavirus och genetiskt material inhämtat från internationellt
vatten.
Vid frågor om bestämmelserna och deklaration av tillbörlig aktsamhet, kontakta Naturvårdsverket .
Kontakt
Frågor om ansökans innehåll
Frågor om ansökans innehåll kan ställas via e-post till [email protected] eller per telefon via 08-546 44 054.
Telefonnumret är bemannat helgfria vardagar kl. 9.00-16.00 under utlysningens öppettid.
Tekniska frågor
Vi ber dig vänligen att i första hand konsultera hjälpmenyn i Prisma för att ta del av instruktioner samt frågor och
svar
inklusive utförliga användarstöd
som beskriver de flesta momenten i Prisma.
Om du inte hittar svaret på din tekniska fråga i ovanstående material kan du kontakta vår tekniska support . Notera
att det kan dröja 1–2 arbetsdagar innan du får svar, beroende på aktuell arbetsbelastning.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
30
BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION
Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet
Till förordningen på Riksdagens webbplats.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
31
BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET
Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av
lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till
forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om
grundforskning.
En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare
själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares
karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd.
Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan
samt medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar.
Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och
forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i
forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning.
Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling.
6,4 miljarder till forskning 2015
Under 2015 utbetalade Vetenskapsrådet 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom
samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastrukturer. En stor del av forskningsstödet går till projekt
som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning.
INFRASTRUKTURSTÖD
1 917
STÖD TILL FORSKNINGSMILJÖER,
FORSKNINGSSAMVERKAN OCH
FORSKARSKOLOR
1 042
KARRIÄRSTÖD
511
ANNAT STÖD
97
STÖD TILL
INTERNATIONELL
SAMVERKAN OCH
SAMARBETE
79
PROJEKTSTÖD
2 755
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
32
Sakkunniggranskning
Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig
kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett
kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt.
Sammanlagt medverkade 769 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år 2015. 41 procent av dessa
beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför Sverige.
Vetenskapsrådets styrning och organisation
Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en
generaldirektör som myndighetschef.
Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i
principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av
ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor.
Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen.
Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive
naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för
utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för
klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier.
Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av
styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och
ytterligare några av regeringen.
Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och
riktlinjer. Myndigheten har cirka 170 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fyra avdelningar: avdelningen för
forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur samt
kommunikationsavdelningen.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
33
BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD,
RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR
BEREDNINGSARBETET 2016
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR. 2, 2016,
BILAGA 3
Dessa allmänna riktlinjer är även tillämpliga i beredningsarbetet med ansökningar om Vetenskapsrådets bidrag
till Internationell postdok.
Till riktlinjerna på vr.se.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
34
BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS
JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR 2, 2014, BILAGA 2
Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
Beslutad 2014-04-10
Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete
Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin för att
utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer
upp följande operationella mål.
Vetenskapsrådet ska
1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper,
2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar
kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna,
3) ha samma beviljandegrad1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till
kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen,2
4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt,
5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation.
Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av
hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer.3 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören
för att jämställdhetsarbetet drivs framåt.
Inledning
Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma
jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan.
Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig
kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker
på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra
bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män.
Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen.
Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och
bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter.
Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra
karriär som forskare.
1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män.
2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut.
3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för
forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för
klinisk behandlingsforskning.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
35
För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete
och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade.
Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta
nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om
jämställdhetsarbetet.
Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att
förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde.
Lagar, förordningar och regleringsbrev
Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2 §,
diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100).
Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande,
(ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld
mot kvinnor ska upphöra. Vetenskapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första
delmålen.
I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 § 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan
kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets
årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev.
Processer för att nå målen
Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning
målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets
allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i
styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer
övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse
tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin.
I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås.
1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper
”Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper” (mål 1).
I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av
ledamöterna.
Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på
ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där
kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet
vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen.
Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till
beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där
det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning.
4 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155).
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
36
Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och
internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in.
2. Kvinnors och mäns sökaktivitet
”Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet
motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare” (mål 2).
Såväl kvinnor som män ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som
motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle
ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är
underrepresenterat bland de sökande.
3. Samma beviljandegrad för kvinnor och män
”Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad5 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på
bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen”6
(mål 3).
Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna
på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska
gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och
ämnesområde.
Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en
kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas
i ett jämställdhetsperspektiv.
Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets
jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena
inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska.
Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där
följande uppmärksammas:
 att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna
redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande,
 att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens
omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande
omständigheter ska räknas bort.
Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med
beredningsgrupperna.
Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och
den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män.
Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv
för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och
genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och
5 Se not 1.
6 Se not 2.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
37
kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade
bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera
ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan,
samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga
bedömning ska delges styrelsen.
I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av
utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd,
råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på
kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds
och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden
som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna.
4. Jämställdhetsperspektiv i analyser och utvärderingar
”Vetenskapsrådet ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt”
(mål 4).
Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i varje utvärdering och analys där så är möjligt. Detta ska även gälla de
PM, remissvar, diskussions- och beslutsunderlag där så är relevant och möjligt. Direkta och eventuella indirekta
konsekvenser för jämställdheten ska diskuteras i varje analys och utvärdering. I de fall ett
jämställdhetsperspektiv inte bedöms relevant eller möjligt att inkludera ska detta särskilt motiveras.
Jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas i utvärderingspaneler respektive då externa skribenter eller
experter anlitas.
En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen.
5. Jämställdhetsperspektiv i extern kommunikation
”Vetenskapsrådet ska integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation” (mål 5).
I myndighetens externa kommunikation ska jämställdhetsperspektivet integreras i samtliga
kommunikationskanaler; det ska, i relevanta sammanhang, tydligt framgå att Vetenskapsrådet arbetar för
jämställdhet. Den externa bilden av Vetenskapsrådet ska i övrigt vara könsneutral och inte förstärka
könsstereotypa bilder av exempelvis forskare eller ämnesområden.
En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
38
BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY
VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014
BILAGA 1
Vetenskapsrådets jävspolicy
Beslutad 2014-04-10
1. Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy?
Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som
innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till
att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan
ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende
för myndigheten.
Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och
granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens
fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan
påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av
ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut,
genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser
ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m.
Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör
bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba
allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som
förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer.
Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren.
Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som
kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter
omfattas.
2. Vad är jäv?
Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223)
I 11 § förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som
ska handlägga ett ärende är jävig bland annat;
 om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller
om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående.
Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller
 om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i
ärendet. Så kallat delikatessjäv.
3. Verkan av jäv
I 12 § förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges;
 att den som är jävig inte får handlägga ärendet,
 att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge
det till känna, och
 att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
39
Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets
avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg
undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en
omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en
fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan.
4. Situationer som kan utgöra jäv
Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur
förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av
förhållandena och tiden den fortgått.
Följande situationer utgör normalt jäv;
 när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en
sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av
handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne,
 när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärar- eller
elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorandhandledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum,
 vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet,
 vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och
 vid chefs-/medarbetarförhållande.
I följande situationer råder risk för jäv;
 vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid
vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam
artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även
samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell
mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall,
 när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig
ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och
 när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i
förutsättningarna för en opartisk bedömning.
5. Förebyggande av jävsituationer
Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer.
 Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och
beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv.
 När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer
undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit
eller att en ansökan flyttas till en annan grupp.
 Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan.
 Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen.
 Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas.
Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens
genomförande.
 Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de
fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
40
 Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett
ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en
beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden.
 Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper
bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är
sökande såväl som medverkande.
6. Hantering av jäv
Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är;
 då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller
 då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i
beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande.
I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga.
Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs:
 Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen.
 Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska
dokumenteras under hela handläggningsprocessen.
 Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras.
7. Kommunikation av jävspolicyn
Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför
angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör;
 alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av
introduktionen till arbetet,
 handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella
hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan
förbättras,
 jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna,
 jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och
beredningsgruppsledamöter,
 hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer
inbegripa jävshantering,
 utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis
genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer,
 det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till
diskussion, och
 chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor.
8. Giltighet
Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade
jävsregler.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
41
BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN
OCH GOD FORSKNINGSSED
Forskningshuvudmannen* har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar
som anges i svensk lagstiftning.
Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som
erhåller bidrag från Vetenskapsrådet.
 För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt
djurskyddslagen (1988:534).
 För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen
(2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en
etikprövningsnämnd.
 För viss forskning kan ytterligare godkännanden och tillstånd vara nödvändiga, till exempel för forskning om
läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning.
Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av
ansökan till Vetenskapsrådet.
 Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet.
 För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för
forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns då de
godkänner villkoren i bidragsbeslutet.
Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed.
 Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för
hur de behandlas i forskningsarbetet.
* Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola
är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
42
BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE
BEDÖMNINGSKRITERIER AV VETENSKAPLIG
KVALITET SAMT BETYGSSKALA
GD-BESLUT NR 2012-1.
Vetenskapsrådets generaldirektör har beslutat att Vetenskapsrådet vid bedömningar av ansökningar från
utlysningar från och med 2012 ska använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av
vetenskaplig kvalitet på fyra bedömningskriterier.
En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett
sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en
tregradig skala. Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg
som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan
har diskuterats vid mötet.
Till GD-beslutet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
43
BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS
TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV
VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE
INTERNATIONELL POSTDOK
BESLUT FF-2013-436.
Vetenskapsrådets chef för avdelningen för forskningsfinansiering har beslutat att Vetenskapsrådet ska ha ett
tilläggskriterium for bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende Internationell postdok.
Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala ska
också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för bidragsformen Internationell
postdok. Tilläggskriteriet, som avser Internationalisering och forskningsmiljö, betygsätts på en tregradig skala
och kommenteras skriftligt. Det ska liksom de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen
sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av
ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet.
Till beslutet.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
44
BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID
VETENSKAPSRÅDET
Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt!
Avtalade reseleverantörer
Du som resenär beställer själv din resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter, hotellrum, hyrbil
och övriga researrangemang bokas hos följande reseleverantörer, med vilka Vetenskapsrådet har avtal:
American Express Business Travel
Telefon +46 771-41 00 26
E-post: [email protected]
Ange kund: Vetenskapsrådet
Ange kundnummer: 1612002115.
Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps handläggare.
Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet.
SJ
Tel: +46 (0) 771-75 75 55, tonval 1
Ange kund: Vetenskapsrådet
Ange kundnummer: 937608
Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps handläggare.
Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet.
Vid beställning direkt på www.sj.se betalar du själv resan och tar sedan upp kostnaden i en utläggsräkning, se
avsnitt Ersättning för utlägg i samband med resor.
Färdmedel och färdsätt
Färdsätt
Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och
miljö. Av kostnadsskäl ska resor bokas så tidigt som möjligt, helst 14 dagar i förväg och om möjligt ännu
tidigare.
Tågresor
Vid resor upp till 50 mil bokas resa med tåg i första hand, om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter.
Resor med tåg bokas i första hand i ekonomiklass både för X2000 och SJ 3000 samt övriga tåg. För bokning av
MTR Express (Sthlm-Gbg och vice versa) bokas klasserna i första hand i FIX sedan FLEX. Vetenskapsrådets
kundnummer ska uppges vid bokning via SJ. Singelkupé får bokas vid resa med nattåg.
Flygresor
De klasser som är bokningsbara på inrikesflyg, enligt de statliga ramavtalen, är ekonomi flexibel respektive
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
45
ekonomi med restriktioner (ej ombokningsbara). De sistnämnda bör bokas på resor där konferenser/program
och möten är fastlagda.
Flygresor i Europa ska ske i ekonomiklass. För interkontinentala resor gäller fortsatt ekonomiklass. Kontakta
din handläggare på Vetenskapsrådet vid andra önskemål.
Resor med egen bil
Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i
tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km.
Resor till och från flygplats
Inom Sverige ska i första hand kollektiva anslutningstransporter till/från järnvägsstation, bussterminal/
station eller flygplatser användas. Arlanda express är det snabbaste och mest miljövänliga sättet att ta sig från
flygplatsen till centrala Stockholm.
Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är
dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. Flygtaxi får
användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som ”delad” taxi
för att sänka kostnaden.
Hotell
Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt de uppgifter du
lämnar vid förfrågan från din beredningsgrupps handläggare. Om du behöver ytterligare övernattning före eller
efter beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle.
Ersättning för utlägg i samband med resor
Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets webbplats:
www.vr.se/forskningsfinansiering/blanketter och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av
Vetenskapsrådet. I utläggsräkningen, som måste vara undertecknad av dig som resenär, tas alla uppgifter upp
som du haft i samband med resan. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (e-ticket) ska
bifogas för de utlägg som redovisas. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället.
Skicka blanketten till din beredningsgrupps handläggare.
Utlägg för mat och annan förtäring ersätts inte av Vetenskapsrådet.
Utläggsräkning avseende viss månad bör lämnas in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till
ersättning är förfallen om utläggsräkning inte har lämnats in inom ett år efter utgången av den månaden
som resan genomfördes.
BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2016
46