Prognos
Statens budget och
de offentliga finanserna
December 2016
ESV 2016:57
Om ESV:s prognoser
Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser
och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2020.
ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och
diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför
från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall
aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och
aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de
offentliga finanserna går att beräkna.
Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den
makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering
från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt
för beräkningarna.
Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statens
budget till och med november 2016. Beräkningarna
slutfördes den 12 december 2016.
Ladda ner prognosen
Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna
kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade
tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att
tillgå via webbplatsen i olika format.
Datum: 2016-12-16
Dnr: 5.3-1234/2016
Tabeller
ESV publicerar de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den
finns på samma webbsida som publikationen och heter i
decemberprognosen: prognostabeller december 2016.
ESV:s decemberprognos
ESV har uppdaterat novemberprognosen med utfall från nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2016, slutligt taxeringsutfall från Skatteverket
avseende 2015, två ytterligare månadsutfall för
statens budget samt annan information. Offentliga
sektorns finansiella sparande har reviderats upp
med 20 miljarder kronor för 2016. Hälften beror
på att vi beaktat Eurostats ändrade redovisningsprinciper för rabatten på EU-avgiften och resterande del på högre skatteintäkter. I övrigt är ändringarna i prognosen små. Utgiftstaken klaras
samtliga år och marginalerna är goda.
Något starkare tillväxt 2016 och 2017
BNP-tillväxten är något uppreviderad för 2016
och 2017. För innevarande år är det framför allt
exporten som utvecklats något starkare än väntat
och nettoexportens bidrag till den ekonomiska tillväxten blir därför något högre. Nästa år har hushållens och offentliga sektorns konsumtion höjts. I
övrigt är makrobilden i stort sett oförändrad.
BNP växer med 3,1 procent (kalenderkorrigerat) i år och 2,1 procent nästa år. Sysselsättningen
ökar med 85 000 personer mellan 2016 och 2018
och arbetslösheten sjunker från 6,9 procent i år till
6,3 procent 2019. Därefter stiger den igen.
Intäkterna har höjts alla år….
Taxeringsutfallet för 2015 var högre än väntat för
hushållens ränteinkomster och utdelningar m.m.
och skatten på hushållens kapitalinkomster har
därför reviderats upp hela perioden. Även intäkterna från mervärdesskatt har justerats upp hela
perioden. Sammantaget har den offentliga sektorns skatteintäkter höjts med 10 miljarder kronor
2016 och med mellan 5 och 7 miljarder kronor
åren därefter.
….medan utgifterna på statens budget i stort
sett är oförändrade
Utgifterna på budgeten är i stort sett oförändrade.
Inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv
är utgifterna 1 miljard kronor högre per år från
och med 2017 till följd av en något högre arbetslöshet. Utgifterna inom utgiftsområdet Kommunikationer har reviderats ner med drygt 1 miljard
kronor 2016 på grund av låga utfall för oktober
och november.
Utgiftstaken klaras samtliga år. Marginalerna
till taken är goda och i stort sett desamma som i
föregående prognos.
Budgetsaldot oförändrat trots högre
skatteinkomster
I novemberprognosen tolkade vi att en del av de
stora inbetalningarna till skattekontot, cirka
10 miljarder kronor, var kapitalplaceringar. Eftersom vi antog att dessa medel skulle finnas kvar på
skattekontot över årsskiftet innebar det även ett
högre budgetsaldo i år. Ny information från Skatteverket tyder dock på att inbetalningarna har
gjorts för att täcka kvarstående skatter. Det innebär att budgetsaldot inte påverkas av några
kapitalplaceringar. Eftersom skatteinkomsterna är
uppreviderade ungefär lika mycket är budgetsaldot oförändrat.
Bättre finansiellt sparande 2016
Den offentliga sektorns finansiella sparande har
reviderats upp med 20 miljarder kronor i år.
Hälften av förstärkningen förklaras av högre
skatteintäkter medan den resterande förstärkningen beror på att vi har beaktat Eurostats ändrade
redovisningsprinciper för rabatten på EU-avgiften
för åren 2014–2016. Den ändrade redovisningen
innebär att sparandet försvagas med 10 miljarder
kronor nästa år. Det motverkas dock av något
högre skatteintäkter. Åren 2018 till 2020 är sparandet bättre eftersom inkomsterna har reviderats
upp.
Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal
Utfall
Prognos
2011
2012
2013
2014
2015
BNP, fasta priser, proc. utv.
2,7
-0,3
1,2
2,6
4,1
3,3
1,8
1,6
1,5
2,0
BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv.
2,7
0,1
1,2
2,7
3,8
3,1
2,1
1,7
1,6
1,8
Hushållens konsumtion, proc. utv.
1,9
0,8
1,9
2,1
2,7
2,2
2,3
2,0
2,0
2,1
Offentlig konsumtion, proc. utv.
0,8
1,1
1,3
1,5
2,5
3,8
1,6
0,2
0,3
0,8
Investeringar, proc. utv.
5,7
-0,2
0,6
5,5
7,0
6,8
2,9
2,4
2,0
2,7
Lager, bidrag till BNP-förändringen
0,5
-1,1
0,2
0,1
0,3
0,2
-0,2
-0,1
0,0
0,0
Export, proc. utv.
6,1
1,0
-0,8
5,3
5,6
2,8
2,5
3,5
3,6
3,8
Import, proc. utv.
7,3
0,5
-0,1
6,3
5,5
4,3
3,0
3,4
3,7
3,8
Real disponibel inkomst, proc. utv.
4,1
3,8
1,8
2,8
2,4
2,5
2,9
1,0
0,9
1,2
Hushållens sparande, exklusive tjänste- och
premiepensioner, andel av disponibel inkomst
5,2
7,9
7,9
8,5
8,2
8,5
9,1
8,2
7,2
6,3
Lönesumma, proc. utv.
5,6
3,7
2,7
3,8
4,3
4,7
4,4
4,2
3,9
3,7
Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv.
2,4
0,9
0,6
1,8
1,0
1,9
1,0
0,7
0,4
0,4
Arbetslöshet, procent av arbetskraften
7,8
8,0
7,9
7,4
6,9
6,6
6,3
6,3
6,5
7,9
Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr
2016
2017
2018
2019
2020
-7
-36
-52
-63
10
27
-14
6
32
73
Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP
-0,2
-1,0
-1,4
-1,6
0,2
0,6
-0,3
0,1
0,7
1,4
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld
(Maastrichtskulden), proc. av BNP
37,5
37,8
40,4
45,2
43,9
41,4
40,0
38,2
35,8
32,8
Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande
0,6
0,6
0,6
0,4
0,3
0,1
-0,2
-0,4
-0,3
-0,1
-0,4
-0,4
-0,2
Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat
0,3
0,4
0,4
0,2
0,0
-0,1
-0,3
Sjuårsindikatorn
-0,6
-0,8
-0,7
-0,7
-0,7
-0,4
0,1
Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat
-0,3
-0,5
-0,6
-0,7
-0,6
-0,4
0,0
Konjunkturjusterat sparande
-0,2
-0,7
-1,2
-1,4
-0,6
0,2
-0,4
0,0
0,6
1,4
Skattekvot, proc. av BNP
42,5
42,6
42,9
42,6
43,3
43,6
43,4
43,5
43,6
43,6
Totala utgifter på statens budget, mdkr
805
812
921
862
892
919
963
967
966
988
Takbegränsade utgifter, mdkr
989
1 022
1 067
1 096
1 135
1 180
1 243
1 259
1 273
1 292
222
238
257
258
268
285
300
312
323
335
Marginal till utgiftstaket, mdkr
varav Ålderspensionssystemet, mdkr
74
62
28
11
23
35
31
74
119
174
Budgetsaldo, mdkr
68
-25
-131
-72
-33
46
-3
28
70
91
Engångseffekter på statens budget, mdkr
36
8
-74
-14
1
12
-12
-12
4
4
Underliggande budgetsaldo, mdkr
32
-33
-57
-58
-31
35
9
40
65
87
29,4
30,2
32,8
34,2
32,3
30,1
28,8
27,1
24,7
21,8
Statsskuld, proc. av BNP
Källa: SCB och ESV
Prognostabeller december 2016 på ESV:s webbplats
Novemberprognos på ESV:s webbplats
ESV gör Sverige rikare
– Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen
och granskar Sveriges EU-medel.
– Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.
Ekonomistyrningsverket
Drottninggatan 89
Box 45316
104 30 Stockholm
Tfn 08-690 43 00
Fax 08-690 43 50
www.esv.se
ISSN 1401-7865