1. No category

Linköpings universitet | Institutionen för datavetenskap Kandidatuppsats | Kognitionsvetenskapliga programmet Vårtermin 2016 | LIU-­‐IDA/KOGVET-­‐G—16/020-­‐SE Skillnader i resonemang mellan experter och noviser vid fotbollsbetting Differences in reasoning between experts and novices in football betting Simon Wallin Handledare: Mathias Broth Examinator: Rita Kovordányi Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/. Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-­‐
commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/ © Simon Wallin Abstrakt Denna uppsats undersöker huruvida det finns en skillnad i resonemang mellan experter och noviser när de predicerar fotbollsmatcher, och hur denna skillnad ser ut. Tidigare forskning har visat att resultatet när det kommer till matchprediktion inte skiljer sig mellan experter och noviser. Tio experter och tio noviser ombads att rapportera sina resonemang och motiveringar till sina prediceringar. Dessa verbala rapporter låg till grund för en analys som identifierade de mest signifikativa resonemangen för båda de undersökta grupperna. Resultatet visar att det finns skillnader i vilka faktorer och vilken mängd information de två grupperna använder som grund till sitt beslut. Experter tenderar att använda fler faktorer och större mängd information för att grunda sina beslut. Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsningar 3 2 Bakgrund och teori 3 2.1 Expertis 3 2.2 Beslutsfattande 5 3 Metod 8 3.1 Datainsamlingsmetod 8 3.1.1 Protocol analysis 8 3.1.2 Pilottest 9 3.1.3 Genomförande 10 3.2 Analysmetod 10 3.2.1 Tematisk Analys 10 3.2.1 Kvantitativ kompletterade analys 11 3.3 Deltagare och rekrytering 11 4 Resultat och Analys 12 4.1 Deltagarnas argument 13 4.1.1 Kontextuella faktorer 13 4.1.2 Statistiska faktorer 16 4.1.3 Övriga faktorer 18 4.2 Kodfrekvenser 20 5 Diskussion 23 5.1 Resultatdiskussion 23 5.2 Metoddiskussion 24 6 Slutsats 26 Referenser 26 1
Inledning
Denna uppsats undersöker huruvida det finns någon skillnad i resonemanget mellan experter och noviser gällande prediceringen av fotbollsmatcher. Detta genom att med hjälp av en kvalitativ studie undersöka hur resonemanget ser ut hos både experter och noviser när de genomför denna uppgift. Uppsatsen behandlar således skillnaden mellan de två nämnda grupperna när de fattar beslut kring osäkra framtida händelser. Uppsatsen är sprungen ur tidigare egna opublicerade studier som har visat att mänskliga experter presterar avsevärt sämre än artificiella agenter när det kommer till att förutsäga resultatet i fotbollsmatcher. Dessa studier utforskade automatiserade metoder och algoritmer för att predicera resultatet i fotbollsmatcher, men lämnade kvar frågor kring hur människors resonerande ser ut i denna uppgift. Kvar lämnades också frågor kring hur experternas domänkunskap påverkade deras beslut. Egna opublicerade studier har framtagit och utvärderat två artificiella agenter som uppnådde resultaten 59,73% respektive 55,52% korrekt predicerade matcher. Denna uppsats ämnar alltså undersöka människors resonemang vid matchprediktion. Med matchprediktion menas här kort och gott uppgiften att predicera resultatet i en match. Forrest och Simmons (2000) undersökte i en studie hur framgångsrika tre olika experter från ledande brittiska tidningar var när de försökte förutsäga hur en fotbollsmatch skulle sluta. Dessa experter ombads gissa om en match skulle sluta med hemmavinst (1), oavgjort (X) eller bortavinst (2). De kom till slutsatsen att dessa experter presterar signifikant sämre än om de istället bara hade valt hemmavinst i alla matcher, vilket var den lägsta nivå mot vilken experternas resultat jämfördes, utöver att de också jämfördes mot resultat från en artificiell agent. De tre experter som undersöktes lyckades uppnå 42.6%, 41,09% respektive 42,86% korrekt predicerade matcher, medan mängden matcher som slutade med hemmavinst var 47,5%. Ställer man detta i kontrast mot resultaten från en artificiell agent kan man se en signifikant skillnad i effektivitet. 1 Dessa fynd leder till slutsatsen att även experter med stor domänkunskap och vars uppgift är att ge råd och experthjälp gällande just matchprediktion, misslyckas att använda enkel statistisk information, som påvisats kunna leda till bra resultat, exempelvis att hemmafördel är en stark prediktor för att grunda sina beslut. Forrest och Simmons (2000) påpekar förvisso att de experter som de analyserat har som primär arbetsuppgift att vara skribenter, alltså är deras huvudsakliga uppgift att producera texter som argumenterar för varför deras tips är bra, för sina respektive tidningar. Och således kan man göra antagandet att deras uppgift förändras något på grund av krav från arbetsgivaren som i dessa fall är en tidning.
Experter tycks inte heller utmärka sig från noviser gällande att predicera fotbollsmatcher. En studie har visat att resultatet i antal lyckade prediktioner inte skiljer sig mellan experter och noviser (Khazaal, Y., Chatton, A., et al,. 2012). Det skiljer sig inte heller mellan könen eller olika åldersgrupper. Denna studie jämförde prediktioner från 258 personer uppdelade i tre grader av expertis. Alltså kan man inte se någon direkt effekt av en potentiell skillnad mellan experter och novisers resonemang. Även denna studie visar att både experter och novisers totala andel rätt är lägre än om de bara skulle välja hemmavinst. Detta öppnar för en fråga kring om det verkligen finns någon skillnad mellan dessa eller om det istället är så att den expertis som experterna besitter inte har någon effekt på prediceringen. Författarna krediterar sina fynd till vad som kallas för illusion of control. De menar att fenomenet uppstår då människor tenderar att överskatta den prediktiva kraft den kunskap de har besitter. Dessa fynd ogiltigförklarar delvis den potentiella kritik som finns mot Forrest och Simmons (2000) resultat, med tanke på att även när uppgiften enbart består av att predicera resultaten så förblir resultatet förhållandevis dåligt. 1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att belysa hur människor resonerar när de tar beslut i samband med matchprediktion. Tanken med studien är att kvalitativt belysa vad människor grundar denna typ av beslut på och huruvida resonemanget skiljer sig mellan experter och noviser. 2 Uppsatsens frågeställning är således: 1. Hur skiljer sig resonemanget mellan experter och noviser när de predicerar fotbollsmatcher? 2. Vad grundar människor sina beslut på när det kommer till matchprediktion? 1.2 Avgränsningar
Studien fokuserar på att undersöka de skillnader som finns att hitta mellan experter och noviser avseende deras resonemang. Dessutom är studiens natur kvalitativ och således undersöks enbart deltagarnas resonemang och inte deras förmåga att tippa rätt resultat. Studien bör betraktas som en explorativ ansats och saknar därav en stark koppling till specifika teorier. Istället antar denna studie en förutsättningslös approach till det fenomen som ämnas undersökas. 2 Bakgrund och teori
Matchprediktion är i grund och botten beslutsfattande. För att göra en prediktion krävs att man fattar ett beslut om vilket resultat man anser vara mest troligt. I denna uppsats ställs detta beslutsfattande i relation till deltagarnas expertis. Följande kapitel behandlar för studien relevant befintlig kunskap inom områdena expertis och beslutsfattande. 2.1 Expertis
Expertis har i modern psykologi definierats som förmågan att inneha och upprätthålla och hög nivå av organiserad och domänspecifik kunskap. Experter tenderar att inneha, bibehålla och utveckla ett stort nät av kunskap kring domänen i fråga (Phillips, Klein, & Sieck, 2008). Således är expertens talang eller medfödda förmåga sekundär i relation till 3 den tid experten har lagt ner på att studera och lära sig om domänen. Chi, Farr, och Glaser (1988) menar att experter har förmågan att sammanställa sin erfarenhet och kunskap kring en viss domän till en sammanhållande enhet. De beskriver att expertis inom ett område ackumuleras genom ihållande övning och över tid. De menar att verklig expertis inom ett område kräver åtminstone tio års träning. En annan tidsangivelse ges av Chase och Simon (1973) där det konstateras att expertis oftast uppnås när utövaren har ägnat 10000 -­‐ 20000 timmar åt den valda aktiviteten. De påpekar också att experten är mer intuitiv och perceptuell i sitt beslutsfattande (Chase & Simon, 1973). Expertis har också ansetts förändra expertens beslutsfattande på så sätt att hen får en intuitiv förmåga att dra slutsatser och fatta beslut inom sin domän och denna process blir således mer holistisk (Kahneman & Klein, 2009) hos experter än hos noviser. Experter tenderar alltså att vara mer reaktiva än analytiska och behöver i mindre utsträckning gå igenom medvetna beslutsprocesser (Phillips et al., 2008) Noviser tenderar, i kontrast till experter, att lägga mer tid på att analysera problemet och antar överlag ett mer analytiskt angreppsätt. Experter tenderar ha en förmåga att snabbt kunna komma åt information som finns lagrad i långtidsminnet, alltså information som ackumulerats som en effekt av expertens erfarenhet inom området, och slipper på så sätt göra en komplett analys av problemet (Phillips et al., 2008). Alltså bidrar expertis inom en viss domän till att beslutsfattande kräver en mindre ansträngning både när det gäller den tid det tar att fatta ett beslut och den grad av analys som krävs.
Det har noterats att expertis inom beslutsfattningsområden, vilket inkluderar den domän som undersöks i denna uppsats, inte alltid leder till en signifikant förbättring av besluten. Khaneman och Klein (Kahneman & Klein, 2009) menar att expertis inte skyddar beslutsfattaren från de olika heuristiker och mentala genvägar som även riskerar att drabba den vanlige beslutsfattaren. Den feedback som en beslutsfattare ges efter sina beslut kan dessutom vara tvetydig och förklaras då ofta av beslutstagaren som ett resultat av tur eller otur. Utöver detta kan feedbacken på ett beslut också vara fördröjd. Dessa faktorer bidrar till att minska en eventuell positiv eller negativ förstärkning, och detta i sin tur resulterar i att experten inte alltid excellerar sin förmåga att fatta korrekta beslut eller göra korrekta prediceringar inom sin domän även om hen får en ökad domänkunskap (Einhorn & Hogarth, 1978).
4 En relevant fråga inom ramen för denna uppsats är vad som gör någon till en expert inom just fotbollsbetting. Forrest och Simmons (Simmons & Forrest, 2000) baserar sin definition helt och hållet på att de experter som undersökts i deras studie jobbar med att predicera resultat, och således har relevant erfarenhet av detta. Dessa experter besitter med hög sannolikhet stor kunskap kring domänen i fråga och har med lika hög sannolikhet mycket erfarenhet av denna uppgift och passar således bra in på den definition av expertis som ges av Chi, Farr och Glaser (1988).
2.2 Beslutsfattande
Tidiga teorier kring beslutsfattande hävdade att människor vid sina beslut var komplett mottagliga för information och helt rationella när beslutet väl skulle tas. Detta ledde till att de tidiga teorierna tenderade att vara matematiska modeller över människans beslutsfattande som inte tog hänsyn till irrationellt beteende. Senare forskning har visat att människan till skillnad från vad som tidigare antagits, inte alls är oändligt rationell och dessutom begränsas av en rad olika mentala genvägar (Sternberg, 2009). När människor tar beslut kring saker där det råder osäkerhet tenderar de att förlita sig sådana mentala genvägar. Delfabbro (2004), menar att en rad olika mentala funktioner och strategier spelar in när det kommer till beslutstagande gällande spel om pengar. Han nämner bland annat vad som kallas för the gambler’s fallacy, the availability heuristic och the representativeness heuristic. De två sistnämnda diskuteras i mer detalj av Tversky och Khaneman (1993). Delfabbro (2004) diskuterar vidare att de som spelar om pengar tenderar att ignorera saker som slumpmässighet och istället utveckla egna ritualer eller trossystem kring aktiviteten de sysslar med. En tidig men ännu relevant beslutsteori är det som kallas Satisficing och presenterades av Simon (1955). Människor söker information till dess att en fungerande lösning hittas, och sedan tas beslutet även om bättre alternativ inte har utforskats. På så sätt söker människor information till dess att ett visst värde har uppnåtts. När detta värde väl är uppnått tas beslutet även om fler faktorer och mer relevant information finns tillgänglig. Detta fungerar på så sätt som en mental genväg eller en heuristik då man besparar sig de beräkningar som krävs för en komplett analys av problemet. Denna beslutsstrategi är 5 per definition enbart tillräcklig och inte optimal. Simon (1955) kallar detta för approximate rationality och menar att det fungerar som en ekonomisk lösning i de fall beslutsfattaren saknar tillgång till viss information eller saknar den beräkningskapacitet som krävs för att optimera beslutssituationen. Satisficing utmanar således det naturliga antagandet att intelligenta agenter alltid söker en optimal lösning på sina problem. Istället används en stopp-­‐regel för när agenten antar sig ha tillräckligt med information för att grunda ett beslut. Klein (2008) har visat att beslutsfattare förlitar sig på sin erfarenhet i samband med att det fattar beslut. I vad Klein kallar the recognition-­‐primed decision (RPD) model matchar deltagaren beslutssituationen mot sin erfarenhet av tidigare liknande situationer. Beslutsfattaren simulerar sedan effekterna olika möjliga beslut tills dess att en fungerande lösning hittas. På så sätt RPD ett exempel på Simons (1955) satisficing eftersom ett beslut fattas utan att beslutsfattaren jämför olika alternativ mot varandra (Klein, 2008)På detta sätt kan beslutsfattaren snabbt och intuitivt fatta beslut baserat på tidigare erfarenhet. Vilken typ av beslut som ska fattas och hur omständigheterna ser ut spelar in på beslutsfattandet. Beslutsmiljöer brukar delas upp i två huvudsakliga kategorier, dynamiska och statiska miljöer (Byron, 1998). I den statiska beslutsmiljön är det tydligt för beslutsfattaren när ett tillräckligt (satisfactory) krav är mött, medan det i den dynamiska miljön inte är det. I den dynamiska miljön ligger det alltså på beslutsfattaren att subjektivt avgöra när en lösning är tillräcklig. Ett vanligt sätt att beskriva detta på är att beslutstagaren har en målnivå. Om beslutstagaren har som mål att sälja sitt hus för minst en miljon så accepteras det första budet som är likvärdigt med eller överstiger målnivån. Byron (1998) menar i kontrast till detta att en dynamisk beslutsmiljö istället tvingar beslutstagaren att ha ett funktionellt tröskelvärde. Med detta menas att beslutstagaren har ett mål att uppnå en viss nytta med sitt beslut. För att återvända till exemplet med husförsäljning, så kan säljarens målnivå variera på grund av tidsaspekten. Om säljaren har som delmål att sälja sitt hus inom tre månaders tid så blir det tillräckliga tröskelvärdet beroende av både storleken på buden och på hur lång tid huset har funnits till försäljning (Byron, 1998).
6 Gällande att tippa rätt resultat handlar uppgiften till stor del om att bedöma sannolikheter. När det kommer till att bedöma sannolikheten av en viss framtida händelse brukar människor resonera enligt följande: Vad är sannolikheten att händelse A tillhör klassen B. Detta kallas the representativeness heuristic. Ett exempel på detta som är relevant för just denna uppsats är: vad är sannolikheten att en match mellan lag A och lag B slutar med hemmavinst? Enligt Tversky och Kahneman (1974) gör i dessa fall en analys på hur pass representativ händelse A är för klassen B. De menar att ju mer lik händelse A är urtypen av händelser som tillhör klass B desto högre sannolikhet tillskrivs händelse A, och på samma sätt tillskrivs händelse A lägre sannolikhet desto mindre lik den är urtypen för klass B. Tversky och Kahneman (1974) menar att denna heuristik används då den är beräkningsmässigt effektiv, men de påpekar också att denna heuristik tenderar att orsaka att människor ignorerar annan relevant information såsom tidigare utfall. Konsekvensen av denna heuristik blir således stundvis negativ. Tversky och Kahneman (1974) diskuterar även det som de kallar för availability heuristic, eller tillgänglighetsheuristiken, som även den nämns som en avgörande faktor av Delfabbro (2004). Tillgänglighetsheuristiken förlitar sig på att människor tenderar att skatta information som är lätt att minnas som viktigare än annan information, alltså så tenderar människor att avgöra hur frekvent en viss företeelse är med hjälp av hur lätt den företeelsen är att minnas. På så sätt tenderar man att övergeneralisera de exempel som man snabbt kan frambringa. Tillgänglighetsheurestiken bedöms även den vara opålitlig då lättåtkomligheten för olika minnen påverkas av ett flertal faktorer (Kahneman et al., 1993). Utöver detta överskuggar denna heuristik den verkliga probabiliteten då mer framstående exempel, eller ett mer tidsmässigt närliggande exempel, på en viss utkomst av en händelse överskuggar en analys av samtliga tillgängliga exempel. Jonathan Chesir (2013) menar att the availability heuristic har en stark potential att påverka besluten i spel om pengar då den mediala rapporteringen som finns kring exempelvis idrottslag tenderar att vara skev, bland annat genom att ett lag med många supportrar tenderar att få mer utrymme i media än lag med få supportrar. Detta bidrar bland annat till att människor bör ha det lättare att dra sig till minnes lag med många supportrar till skillnad från lag med få. 7 The gambler’s fallacy är ett psykologiskt fenomen som kan förklaras som en tendens att se mönster i slumpmässiga företeelser, exempelvis genom att anta att chansen ökar för att en slantsingling ska resultera i krona efter att den tidigare resulterat i klave flertalet gånger. Delfabbro (2004) menar att detta kan orsaka att den som spelar förlitar sig på att resultatet ska jämna ut sig i längden, när det i själva verket fortsätter vara samma chans vid varje slantsingling. The gambler’s fallacy tenderar att få människor att förvänta sig att fördelningen av utgångar ska bli normaliserad och statistiskt representativ även vid en liten mängd (Roney & Sansone, 2014). Detta fenomen påvisar således att vad som uppfattas som slumpmässiga fenomen i själva verket inte alls antas vara slumpmässigt, utan istället styrs människan uppfattning och förväntan på denna typ av händelse av en förväntan på att se ett mönster som upplevs vara slumpmässigt (Roney & Sansone, 2014).
3
Metod
Följande kapitel beskriver de metoder som användes för att samla in data och analysera data i studien. Kapitlet beskriver även genomförande av både pilottest och de slutgiltiga testerna som sedan resulterade i studiens resultat. 3.1 Datainsamlingsmetod
Eftersom syftet med studien är att belysa hur experter och noviser resonerar när de predicerar fotbollsmatcher valdes en datainsamlingsmetod som ansågs vara lämplig för att samla in rik och relevant kvalitativ data. 3.1.1 Protocol analysis
Protocol Analysis är en metod för att samla in pålitlig data om vad en person tänker under tiden de genomför en uppgift. Metoden existerar i olika varianter men går vanligen ut på att en försöksdeltagare verbalt rapporterar hur de resonerar under tiden de genomför en given uppgift (Blair & Brick, 2010; Ericsson & Crutcher, 1991), snarare än att försöksledaren ställer frågor eller drar egna slutsatser om deltagarens beteende. Tanken är att deltagaren verbaliserar sina egna tankar som om hen var ensam och 8 tänkte högt. På så sätt är denna metod nära knuten till introspektion, vilket går ut på att utövaren analyserar sina egna tankar och sedan verbalt återger dessa. Erikson och Crutcher (1991) menar dock att det finns en relevant distinktion mellan protocol analysis och introspektion, då protocol analysis är designat för och instruerar utövaren att verbalisera sina tankar när de dyker upp istället för att återge dem efter analys. Man har också lyckats visa att denna metod ger valid data kring kognitiva processer och resonerande utan att påverka uppgiftens natur. Detta genom att jämföra prestationen och utförandets natur mellan en kontrollgrupp och en grupp som verbalt rapporter sina tankar under uppgiftens gång (Austin & Delaney, 1998). Dessutom har en studie som inkluderade både verbal rapportering och ögonrörelsekameror, påvisat en stark koppling mellan vad deltagaren tittar på och vad som rapporteras, vilket enligt Eriksson och Crutcher (1991) stärker argumentet att verbala rapporter producerar valid data. Dock påpekar de att problem kan uppstå om spontaniteten i processen försvinner, exempelvis genom att försöksledaren försöker extrahera mer information än vad deltagaren spontant genererar genom att till exempel be deltagaren motivera sitt svar eller genom att be deltagaren att utveckla. Detta kan då påverka validiteten negativt på den data som insamlas. Deltagarens yttranden ämnar således inte svara på några frågor utan är tänkta att ge en yttre representation av deltagarens resonemang under tiden de genomför sin uppgift. Deltagarnas resonemang spelas in och transkriberas senare för att kunna kodas och analyseras (Austin & Delaney, 1998). Denna metod är vanligt inom bland annat gränssnittsdesign och interaktionsdesign men är även frekvent brukad inom beteendeanalys och kognitiv psykologi (Austin & Delaney, 1998)
En potentiell svaghet i metoden som påpekas av Austin och Delaney (1998) är det faktum att verbalt återgivande av den tankeprocess en deltagare själv genomgår inte är en direkt observation av de mekanismer som ligger bakom resonerandet. Alltså uppstår problemet att denna metod inte kan antas återspegla hela den process som ligger bakom en deltagares resonemang och beslut. 3.1.2 Pilottest
Syftet med pilottestet var att undersöka om den valda datainsamlingsmetoden genererade relevant data med potential att besvara studiens frågeställning. Pilottestet genomfördes på fyra deltagare. 9 Detta test visade att den data som genererades var relevant för studiens frågeställning då det genererade data i vilken det gick att urskilja tydliga teman. Pilottestet visade också att deltagarna ibland glömde bort att rapportera sina tankar under testets gång. Detta problem visade sig ligga i de instruktioner deltagarna fick inför testet, vilket medförde att dessa instruktioner utökades och förtydligades genom att testledaren explicit påtalade vikten av att rapportera sina tankeprocesser. 3.1.3 Genomförande
Studien genomfördes genom att deltagarna först svarade på en enkät i vilken de informerades om testet och fick information om att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst. Enkäten bad även deltagarna att skatta sin egen kunskap kring engelsk fotboll, samt sin egen förmåga gällande att tippa rätt resultat. Detta låg sedan till grund för att göra en distinktion mellan experter och noviser. Därefter ombads deltagarna att predicera resultatet i 10 fotbollsmatcher samtidigt som de verbalt rapporterade hur de resonerade. Alla test genomfördes i deltagarens hem eller på deltagarens arbetsplats.
För att deltagarnas domänkunskap skulle vara aktuell genomfördes testet på nästkommande spelomgång av Premier League, den engelska högsta divisionen i fotboll. Eftersom testerna genomfördes under flera veckors tid innebar detta att olika deltagare predicerade olika matcher. 3.2 Analysmetod
Analysmetoden till denna studie valdes med målsättning att förutsättningslöst extrahera information ur den insamlade datamängden utan att låta medhavda antaganden spela in. 3.2.1 Tematisk Analys
En tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) genomfördes i syfte att klustra ihop de mest frekventa strategier, resonemang och faktorer deltagarna använde sig av. Denna metod 10 syftar främst till att belysa de teman och företeelser som är mest typiska för den data som analyseras, den syftar inte till att generera några teoretiska ramverk, utan snarare att generera en bred beskrivning av vad som försiggår i datamaterialet (Howitt, 2013). Tematisk analys genomförs fördelaktligen i sex olika steg enligt Braun och Clarke (2006). Inledningsvis bör den som genomför analysen bekantar sig med datan. Därefter genomförs en inledande kodning vars primära syfte är att sammanfatta den transkriberade datan. Denna inledande kodning kan antingen vara driven av ett teoretiskt ramverk, alltså att koderna åtminstone delvis definieras i förhand, eller vara driven av den information som finns i datan, vilket leder till ett mer förutsättningslöst kodningsarbete (Braun & Clarke, 2006). Det tredje steget går ut på att iterera de initiala koder som genererats och urskilja framträdande teman. Efter detta granskas de teman som framträtt ur datan och de som framstår som konsekventa och har ordentligt stöd i datan definieras och namnges sedan. Det slutgiltiga steget är att sammanställa resultatet. Tanken med denna metod är att identifiera teman och företeelser som är typiska för det dataset man jobbar med. Analysen i denna studie styrdes helt av den data som genererats med hjälp av verbala protokoll. Detta gjordes på grund av att domänen i fråga i stor utsträckning saknar tidigare utforskning och således ansågs det relevant att inte låta förutfattade meningar styra analysen. Istället skapades teman enbart baserat på den data som fanns tillgänglig. 3.2.1 Kvantitativ kompletterade analys
Utöver den tematiska analysen sammanställdes frekvensen med vilken deltagare i de olika grupperna använde ett visst argument. Detta gjordes med mål att belysa kontrasten i resonemang mellan experterna och noviserna. 3.3 Deltagare och rekrytering
11 Studiens deltagare var människor med olika grader av kunskap och erfarenhet av att fotboll och betting. Då graden av expertis eller icke-­‐expertis var den enda relevanta variabeln gjordes inget urval i övrigt angående ålder, kön etc. Rekrytering av deltagare till studien skedde med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Målsättningen var att kunna rekrytera en tillräcklig mängd experter och noviser i syfte att kunna besvara uppsatsens frågeställning. Eftersom definitionen av expertis i denna studie avgjordes med hjälp av deltagarens självskattning eftersträvades en någorlunda lika mängd deltagare som ansåg sig själva ha bra eller mycket bra kunskap inom domänen och deltagare som ansåg sig själva ha dålig eller ingen kunskap alls inom den aktuella domänen. Studien innefattade 10 personer som skattade sin egen kunskap som god eller mycket god (vilket användes till att skapa deltagargruppen experter) och 10 personer som ansåg att deras egen kunskap var obefintlig eller mycket liten (vilket användes till att skapa deltagargruppen noviser). Gruppen experter bestod uteslutande av män med en snittålder på 33 år. Gruppen noviser bestod av 7 män och 3 kvinnor med en snittålder på 42 år. Distinktionen mellan experter och noviser i denna studie grundades helt på deltagarnas egen uppskattning av sin kunskap inom domänen i fråga.
4
Resultat och Analys
Följande kapitel presenterar sammanställningen av de koder och teman som skapades ur datan med hjälp av den tematiska analysen. Analysen genererade primärt information kring vilka kontextuella eller statistiska faktorer som deltagarna baserade sitt beslut på men även ett antal resonemangskedjor som används av experter och noviser. De exempel som används i texten visar deltagarens kompletta resonemang kring en match om inte annat anges. Dessa exempel bör tolkas med vetskap om att deltagaren samtidigt kryssade i resultatet i en enkät och då inte alltid anger sitt val verbalt. 12 4.1 Deltagarnas argument
Nedan följer förklaringar och exemplifieringar av de teman och koder som kunde extraheras ur datan med hjälp av den tematiska analysen. Koderna representerar de olika argument och faktorer som deltagarna använde för att motivera sitt beslut. Detta avsnitt belyser hur deltagarna motiverade sitt beslut. 4.1.1 Kontextuella faktorer
Gemensamt för de kontextuella faktorerna var att de var beroende av kunskap kring den nuvarande situationen för olika lag. Spelstil -­‐ Denna kod användes i de fall som deltagaren angav ett lags spelstil som grund till beslutet. Detta innefattade bland annat att deltagaren angav en specifik styrka eller svaghet hos ett lag eller att deltagaren kommenterade att någonting i lagets sätt att spela var avgörande i just den aktuella matchen. Exempel (1) . -­‐ “Lika tror jag...west brom. … dom är ju verkligen så...spelar ganska tråkigt...är jobbiga mot sånna här...som vill vinna matcher. ...Dom kommer alltid med ett sånt här ...sent kvitteringsmål. Äh. Vänta… om dom inte vinner så blir det liksom lika. Bra försvar och sådär. “ I ovanstående exempel (1) visar deltagaren att hen upplever att det ena laget har en tråkig spelstil, en förmåga att kvittera sent och ett bra försvar. Detta används för att motivera ett beslut kring hur hen tror att matchen ska sluta. I just detta fall används attribut från det ena men inte det andra laget. Exempel (2). Visar ej hela resonemanget. 13 – ” Men jag tror att just leicester har ganska bra möjligheter att stänga ner carrol. De har
ganska fysiskt försvar. ” Ovanstående exempel (2) visar ytterligare en deltagare som anger lagets spelstil som argument. I detta fall rapporteras karaktären på lagets försvarsspel som en faktor som kan vara avgörande för resultatet. Exempel (3). – ” Aston villa … Aston villa bournemouth ….Känns som att dom tar ut varandra. Det känns
som att de är ganska olika typer av lag. Är inte bournemouth ganaska fysiskt … nästan rugby
… och sen kommer aston vill som vill spela såhär… försöker sig på nåt. Nån form av finlir.
Det blir lika. ”
Detta exempel (3) visar att deltagaren ställer lagens spelstil mot varandra och att dessa två attribut slår ut varandra och resulterar i ett oavgjort resultat. Intressant med detta exempel är att oavgjort resultat ses som ett neutralt alternativ när lagens goda attribut inte väger över åt något håll. Lagets spelstil grundar sig på så sätt på specifik och konkret kunskap som deltagaren har kring ett specifikt lag. I vissa fall används attribut från båda lagen och ibland bara det ena. Psykologisk faktor -­‐ Denna kod användes i de fall deltagaren grundade sitt beslut på spelares eller lagens psykiska förutsättningar. Detta handlade i de flesta fall om motivation. Exempelvis kunde lagens motivation av deltagaren anses vara låg om lagets tabelläge innebar att de inte hade något att spela om i form av titelchanser eller liknande. Exempel (4). 14 -­‐ “Fast chelsea har också...den är svår. West ham har mer att kriga för. Dom kan ju ändå knipa en ..misnt en europa league plats. De har mer att kriga för. Bättre moral i det laget. “ Exemplet ovan (4) visar att deltagaren anser att lagens olika grader av motivation är avgörande för resultatet. I detta fall anser deltagaren att West Hams chans att avancera till en annan turnering ger dem nog med motivation för att vinna matchen. Exempel (5). " Manchester United - aston villa . Aston villa ligger tvärsist och är matematisk ute. Dom har
liksom ingenting att spela för..mer än kanske personlig ära. United tar den… hemmaplan” Detta exempel (5) visar på att deltagaren förväntar sig att resultatet ska påverkas av det faktum att Aston Villa är klara för degradering och därför inte kan påverka sin egen situation. I de fall som deltagarna använde lagens eller spelares motivation eller andra psykiska förutsättningar som grund till sitt beslut så krävde det kringkunskap om exempelvis tabellplacering eller andra kringliggande förutsättningar. Avgörande spelare -­‐ Denna kod användes i de fall deltagaren angav en specifik spelare eller ett lags spelartrupp som förklaring eller delförklaring av sitt beslut.
Exempel (6). -­‐ “De har ju han Payet. Som sticker ut. Han kan ju avgöra matcher själv typ. “ Ovanstående exempel (6) visar hur en av deltagarna pekar på att en individuell spelare är avgörande för hur resultatet kommer att bli. Exempel (7). 15 – ”Watford….Everton...De borde vinna. Om Lukaku..om han har en bra dag… så ser det
jävligt bra ut för everton. Om han är på humör. ”
Detta exempel (7) påvisar samma fenomen som tidigare, då deltagaren grundar sitt beslut på
en individuell spelare. Intressant i just detta exempel är att deltagaren i detta fall baserar hela
sitt beslut på en specifik spelare.
Sammanfattningsvis representerar dessa kontextuella koder olika situationer i vilka
deltagarna utnyttjar sin kunskap om ett lag eller en spelare för att fatta ett beslut. Vid de
tillfällen dessa koder användes kombinerades de ofta med andra argument, men de förekom
även som det enda argumentet i vissa fall.
4.1.2 Statistiska faktorer
Form – Med form menas här lagens prestation den senaste tiden. Koden form användes i de fall deltagaren angav lagets nuvarande form som grund till deras beslut. Detta gjordes antingen explicit genom att deltagaren nämde att ett lag var i bra form eller implicit genom att påtala lagets bra prestationer den senaste tiden.
Exempel (8). -­‐ “Tottenham -­‐ bournemouth är ju lätt tottenham, de är ju i högform… Bournemouth är ju också lite svåra men jag tror tottenham ...dom köttar på… “ I Ovanstående exempel (8) uttrycker deltagaren explicit att Tottenham är i högform och att hen förväntar sig att detta ska fortsätta (”dom köttar på”). Således använder deltagaren i det här exemplet enbart faktorn form till att predicera resultatet. Exempel (9). – ”Oh här...Leicester.. Dom leder ju. Dom är ju inne i ett flow och har varit det väldigt länge.
Varförskulle det släppa nu?”
16 I detta exempel (9) påpekar deltagaren att Leicester är inne i ett flow som pågått länge och ser ingen anledning till att det skulle sluta. Deltagaren resonerar alltså att ett lag som är i bra form(flow) förväntas fortsätta med det. Tabellplacering -­‐ Beslutet fattades helt eller delvis baserat på de olika lagens placering i tabellen. Antingen tippade deltagaren att det laget med högst placering skulle vinna matchen, eller så tippades ett oavgjort resultat på grund av att lagen låg nära varandra i tabellen. Exempel (10). -­‐ “Aston villa… De hittar jag inte överhuvudtaget. … De ligger längst ner. Då vinner stoke för att de ligger före i serien.” Ovanstående exempel (10) visar att deltagaren helt och hållet grundar sitt beslut på lagens tabellplacering. Det laget som ligger först antas vinna matchen. Exempel (11). -­‐ ” Ja just det. Hur ligger dom till då? Ja dom ligger där …9:a Jag tar ett kryss. De ligger
nära varandra i mitten. ” I detta exempel (11) gissar deltagaren på ett oavgjort resultat eftersom lagen ligger nära varandra i tabellen. Hemmafördel -­‐ Denna kod användes när deltagaren helt eller delvis angav att de baserade sitt beslut på att det ena laget hade fördel av hemmaplan. Exempel (12). 17 -­‐ “United -­‐ crystal palace. United hemma. Dom är jävligt tråkiga men lyckas nog vinna hemma ändå. “ Exemplet ovan (12) visar hur deltagaren anger hemmaplansfördel som argument till varför ett lag ska vinna. Statisktisk sannolikhet – Deltagarna uppvisade tecken på att påverkas av the gambler’s fallacy. Exempel (13).
- ”Jag har nån teori om att om jag bara sätter ettor så...det är som när man skriver prov i
skolan … det kan inte vara för mycket av en. Det känns som att man automatiskt gör fel då.
Man sitter och klickar : det där är rätt, det där är rätt , det där är rätt och sen tittar man upp
och bara : Nae. Hahah.”
I exemplet ovan (13) uttrycker deltagaren att det känns osannolikt att ha rätt på raden i helhet om raden inte är statistiskt sannolik.
Exempel (14)
- ”Det sedvanliga krysset. Jag har ingen aning om lagen där. Men det måste vara något
kryss.”
Ovanstående exempel (14) påvisar samma fenomen som tidigare, att deltagaren förväntar
sig en spridning av olika resultat. Alltså att deltagaren har en förväntan på vad som anses
sannolikt
4.1.3 Övriga faktorer
Tippar med hjärtat - Denna kod användes i alla de fall deltagaren valde att motivera sitt
beslut med att ett lag var dennes favoritlag, eller motsatsen, att deltagaren hade negativa
känslor gentemot ett av lagen.
18 Exempel (15).
– ”Arsenal - Crystal Palace. Jag tippar lite med hjärtat. Jag håller på arsenal. ”
Exemplet ovan (15) visar att deltagaren tar ett beslut enbart på grund av att ett av lagen är
dennes favoritlag.
Exempel (16).
– ” Liverpool hejar jag inte på så jag tar Tottenham. En negativ känsla när jag uttalar
namnet.”
Detta exempel (16) visar en inverterad variant av samma fenomen som i föregående
exempel. I detta fall uttrycker deltagaren en negativ känsla för ett av lagen och grundar sitt
beslut på detta.
X vid osäkerhet – Vid vissa tillfällen valde deltagarna att tippa oavgjort när de inte fann
några faktorer att grunda sitt beslut på.
Exempel (17).
– ” Norwich - Sunderland. Typisk kryssmatch för att jag inte vet bättre. ”
I ovanstående exempel (17) väljer deltagaren att gissa på resultatet X(oavgjort) eftersom hen
inte har någon kunskap som hen anser är relevant
Exempel (18)
– ” Crystal palace - Ingen aning… därför sätter jag ett kryss. Jag känner inte igen någon av
dem.”
Samma fenomen som tidigare går att se i detta exempel (18). Deltagaren väljer resultatet X i
brist på kunskap som utmärker det ena eller andra laget. På så sätt sågs resultatet X som
neutralt av vissa deltagare och valdes som en lösning i de fall de inte hade en bättre
gissning.
19 Tillgänglighetsprincipen -­‐ Ett vanligt förekommande fenomen bland deltagarna var att grunda sitt beslut på en antingen positiv eller negativ association till ett av lagen. Prediktionen kunde grundas helt och hållet på ifall deltagaren hade hört talas om den ena laget men inte det andra, eller ifall deltagaren hade någon form av positiv eller negativ association till det ena eller andra laget. Exemplet nedan visar hur en av deltagarna har positiva associationer till det ena laget och baserar sitt beslut på det istället för att exempelvis leta upp aktuell statistik. Exempel (19).
- ”Arsenal är ju dyngbra. Det vet jag, Det vet ju alla. Man bara vet det. De figurerar alltid i
tidningar och sånt för att de är bra, för att de är med i typ champions league och sånt . Det är
bra lag, det gör inte swansea. ”
Deltagaren i ovanstående exempel (19) grundar sitt beslut på de associationer hen får av laget Arsenal. Deltagaren gör således antagandet att det lag som ligger nära till hands i minnet är bättre än det lag som inte medför associationer. Exempel (20). -­‐ ” Manchester city vet jag är ett skitbra lag och dom andra känner jag inte ens igen.” I detta exempel (20) anser deltagaren att det faktum att hen inte känner igen det ena laget är tillräckligt för att kunna ta ett beslut och tippa att det laget hen känner igen ska vinna. 4.2 Kodfrekvenser
Följande avsnitt presenterar i vilken grad studiens två grupper rapporterade de olika faktorer som identifierats i tidigare kapitel. Avsnittet ämnar således visa hur noviser och experter skiljer sig gällande vilka faktorer de använder för att grunda sitt beslut. Detta avsnitt presenterar ett kvantitativt perspektiv på de argument som presenterats i 20 tidigare avsnitt. Nedan presenteras tabell 1 som visar med vilken frekvens olika argument och faktorer användes av experter respektive noviser. Kod
10 st Experter (antal
förekomster)
10 st Noviser (antal
förekomster)
Totalt antal
förekomster
Form
45
9
54
Tabellplacering
18
40
58
Spelstil
24
1
25
Hemmafördel
20
15
35
Psykologisk faktor
31
4
35
Avgörande spelare
25
2
27
Tippar med hjärtat
7
9
16
Övrigt
23
39
62
Statistisk sannolikhet
4
5
9
X vid osäkerhet
6
6
12
Tillgänglighetsprincipen 2
11
13
Totalt
141
346
205
Tabell 1. Frekvensen av förekomster hos både experter och noviser för varje tema/kod.
Tabell 1 visar att det finns en skillnad i vilka kontextuella eller statistiska faktorer som experter och noviser tenderar att grunda sina beslut på. Bland annat visar resultatet att noviser i högre grad väljer att grunda sitt beslut på de två lagens tabellplacering, medan experterna finns representerade i hög grad i nästan alla övriga koder. Noviserna finns alltså starkt representerade i ett fåtal kategorier och svagt representerade i övriga, medan experterna finns starkt representerade i ett flertal kategorier. 21 Antal matcher som
Noviser
Experter
Totalt antal matcher
69
27
100
Predicierats med endast 1 faktor
Tabell 2. Frekvensen med vilken både experter och noviser predicerar en match med enbart ett argument. Tabell 2 Visar frekvensen med vilken en match prediceras med endast en faktor som grund. Resultatet i Tabellen visar att noviser i högre grad än experter enbart anger en faktor som grund till sitt beslut. Den absolut vanligaste resonemangskedjan som användes av deltagarna var att identifiera en faktor som talade för ett visst resultat och sedan basera deras beslut på denna. Detta resonemang fördes av både noviser och experter men var signifikant mer vanligt hos noviserna, vilket går att utläsa i tabell 2. Nedan följer ett exempel som visar en av novisernas kompletta resonemang kring ett beslut. I detta exempel väljer deltagaren att enbart basera sitt beslut på lagens tabellplacering och väljer således att inte söka mer information när denna faktor är till det ena lagets fördel. Exempel (21). Tidigare presenterat som (10). - ”Aston villa…. De hittar jag inte överhuvudtaget. … De ligger längst ner. Då vinner stoke för
att de ligger före i serien.”
Experterna tenderade att i relativt stor grad kombinera en rad olika faktorer och på så sätt grunda sitt beslut. Exemplet nedan visar hur en av experterna kombinerar sin allmäna uppfattning av lagen i fråga med lagens tabellplacering, lagens tendens att släppa in mål, och hemmafördel. Exempel (22). - ”Ähh norwich mot newcastle. Min tanke är ju att norwich och sånna här lag är ju sånna här
skräplag som letat sig upp på senare år. Mot ett dåligt newcastle är ju ändå ett bra
22 newcastle. Fast jävlar vad dom låg dåligt till. Det är inte deras säsong. Ähh ...Newcastle ha ju
släppt in mer. I statistiken, hmm…. Jag går nog mest på statistik då och tar norwich. Hemma
också …. Ja. …”
Nästa exempel visar också hur en av experterna använder en rad olika faktorer för att
predicera resultatet.
Exempel (23). - ”Everton Arsenal. Everton har ju varit ganska bra på sistone. Och dom är ju svåra. Dom är
en hård nöt att knäcka. Arsenal såg faktiskt bra ut mot barcelona tycker jag. Bara att dom ….
Så jag tror att … Men här röstar jag lite med hjärtat, för arsenal för att jag vill att dom ska
vinna, men jag tror att dom tar det. Dom såg bra ut,... dom vill ha revanch. Och sen tycker
jag om det nya defensiva radarparet. Aja… ”
Den generella trenden som fanns i datan var att experter tenderade att ange fler faktorer
som grund till sitt beslut, medan noviserna tenderade att endast söka ett argument för sitt
beslut.
5 Diskussion
Sammanfattningsvis påvisade resultatet skillnader mellan experter och noviser gällande deras resonemang när de predicerade resultatet i fotbollsmatcher. Nedan diskuteras resultatens relevans och validitet, samt valet av metod. 5.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att det är skillnad mellan de sätt som experter och noviser resonerar på, dels i det att de baserar sina beslut på olika faktorer, alltså olika kontextuella attribut, vilket tydliggörs i tabell 1, men även i hur pass djupgående deras resonemang är. Således går det att konstatera att uppsatsens frågeställning har fått ett positivt svar. Tabell 1 tydliggör att experterna tenderar att rapportera mer information och ange fler faktorer som grund till sitt beslut. Detta ger en fingervisning om att den stopp-­‐regel som 23 beslutstagaren använder sig av för att avgöra när tillräcklig information finns för att ta ett beslut är i viss grad beroende på hur mycket domänkunskap denne har, alltså vilken grad av expertis beslutstagaren besitter. Resultatet i tabell 2 förstärker bilden av att noviser har en mindre komplex bild av vad som är tillräckligt för att ta ett beslut. Resultatet ger förvisso ingen kausal förklaring som visar att detta är fallet men ställer med hjälp av denna fingervisning en fråga som är värd att utforska vidare, exempelvis genom att mer konkret kartlägga hur tröskelnivån för beslut skiljer sig mellan dessa grupper och exakt vilka faktorer som påverkar denna. Tabell 1 visar också att spridningen av vilka faktorer man baserar sina beslut på är större hos experterna än hos noviserna, alltså att experterna tenderar att vara starkt representerade i fler kategorier än noviserna. Detta anses vara förväntat på grund av att experterna förväntas ha större kunskap om sådant som exempelvis spelstil och nuvarande form. Intressant att notera är det faktum att både experter och noviser till viss del förväntar sig att se en normaliserad fördelning av de olika resultaten (1X2) över 10 matcher. Detta visar att deltagarna är mottagliga för the gambler’s fallacy även i denna uppgift, vilket också bör betraktas som ett förväntat resultat då detta fenomen är väl undersökt och påvisat i liknande kontexter. Anmärkningsvärt gällande detta är att experterna inte fattar mer informerade beslut baserat på sin kunskap om domänen. Rådande teorier kring expertis (Chi, Farr & Glaser, 1988)beskriver att experter tenderar att sammanställa sin kunskap kring en domän till en sammanhållande enhet, alltså att de använder olika delar av sin samlade kunskap för att ta beslut. I denna studie tenderade expertgruppen att ha en större bredd i de faktorer som användes för att grunda beslutet, samt att de tenderade inkludera fler faktorer i sitt resonemang. Noviserna däremot, tenderade att använda färre faktorer till att grunda sina beslut. 5.2 Metoddiskussion
24 Detta avsnitt behandlar vissa frågetecken med studiens metod som anses relevanta att klargöra. Värt att diskutera är det faktum att deltagarnas grad av expertis i denna studie inte är kontrollerad. Distinktionen mellan experter och noviser har enbart gjorts med deltagarens egen skattning och har således ingen grund i hur mycket tid de har spenderat på att insamla kunskap om domänen eller hur mycket kunskap de faktiskt besitter, vilket hade varit en annan metod för att definitionen av expertis skulle stämma överens med de teorier som diskuterats tidigare i uppsatsen. Deltagarnas egen skattning säger heller ingenting om vilken typ av kunskap de besitter och hur denna är organiserad. Det finns därför ingen anledning att tro att det som uppfattas som väl insatt av en deltagare inte uppfattas som ganska dåligt insatt av en annan. Man kan på grund av detta inte säkert säga att studiens resultat verkligen är resultatet utav skillnaden mellan experter och noviser utan snarare skillnaden mellan två grupper med olika självskattning av sin egen expertis. Trots dessa frågetecken kring distinktionen mellan experter och noviser antas rådande distinktion vara godtagbar inom ramen för denna uppsats frågeställning. Detta på grund av att en tydlig distinktion i resonemang kan ses i det resultat som studien genererat, vilket indikerar en väsentlig skillnad mellan de två grupperna. Även om distinktionen mellan experter omöjligtvis kan bevisas stämma med de definitioner av expertis som gen tidigare i denna uppsats (Chi, Farr & Glaser, 1988; Kahneman & Klein, 2009; Phillips et al., 2008; William G. Chase, 1973) så talar resultatet för att någon typ av relevant distinktion har gjorts mellan studiens två deltagargrupper. Ett alternativ till att använda deltagarens självskattning hade varit att istället fråga deltagaren hur ofta hen tittade på fotboll och därefter göra en distinktion med hjälp av hur mycket tid deltagaren lagt på att titta på fotboll, eller på annat vis överta definitionen av deltagarens grad av domänkunskap från deltagaren. Denna metod valdes inte på grund av att det ansågs saknas stöd för att bedöma graden av kunskap hos en individ enbart baserat på den frekvens med vilken deltagaren tittade på fotboll. Den valda datainsamlingsmetoden, protocol analysis, gav mycket och relevant data som sedan resulterade i ett relevant resultat. Det går dock inte att påstå att den data som genereras vid denna typ av verbal rapportering är en komplett reflektion av vad 25 deltagaren faktiskt tänker, vilket påpekas av Austin och Delayney (1998). Deltagarnas verbala rapportering bör betraktas som en del den kompletta tankeprocessen men kan inte anses vara en komplett beskrivning av allt som händer i deltagarens inre (Austin & Delaney, 1998). 6 Slutsats
Uppsatsens slutsats är att det finns bevis för skillnader i resonemanget mellan självangivna experter och noviser när det gäller att predicera resultatet i fotbollsmatcher. Studien som har genomförts har kunnat visa indikationer på att experter och noviser använder olika typer och olika mängd information för att fatta ett beslut. Studien har även visat indikationer på att deltagarna faller offer för både the gambler’s fallacy och the availability heuristic. Referenser
Austin, J., & Delaney, P. F. (1998). Protocol Analysis as a Tool for Behavior Analysis. The Analysis Of Verbal Behavior, 15(1990), 41–56. Blair, J. & Brick, P. D. (2010). Methods for the Analysis of Cognitive Interviews. Section on Survey Research Methods -­‐ JSM, 3739–3748. Braun, V & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77–101. Byron, M. (1998). Satisficing and Optimality. Ethics, 109(1), 67–93. http://doi.org/10.1086/233874 Chesir, J. (2013). Finding Inefficiency in Sports Betting Markets; a Look through NFL Confidence Pick’Em Biases, (May). Retrieved from http://www-­‐
test.stern.nyu.edu/cons/groups/content/documents/webasset/con_042958.pdf Chi, M., Farr, M. & Glaser, R. (1988). The Nature of Expertise. Delfabbro, P. (2004). The stubborn logic of regular gamblers: Obstacles and dilemmas in cognitive gambling research. Journal of Gambling Studies, 20(1), 1–21. http://doi.org/10.1023/B:JOGS.0000016701.17146.d0 Einhorn, H. J. & Hogarth, R. M. (1978). Confidence in judgement: Persistance of the 26 illusion of validity. Psychology Reviews, 85, 53–88. Ericsson, K. A., & Crutcher, R. J. (1991). Introspection and verbal reports on cognitive processes -­‐ two approaches to the study of thought processes: A response to Howe. New Ideas in Psychology, 57–71. Ericsson, K. A., & Crutcher, R. J. (1991). Introspection and verbal reports on cognitive processes-­‐Two approaches to the study of thinking: A response to Howe. New Ideas in Psychology, 9(1), 57–71. http://doi.org/10.1016/0732-­‐118X(91)90041-­‐J Howitt, D. (2013). Introduction to Qualitative methods in psychology (2nd ed.). Pearson Education Limited. Kahneman, D & Klein, G. A. (2009). Conditions for intuitive expertise. A failure to disagree. American Psychologist, 64(64), 515–524. Kahneman, D., Slovic, P., & Tversky, A. (1993). Judgment under uncertainty: heuristics and biases, 185(4157), 1124–1131. Khazaal, Y., Chatton, A., Billieux, J., Bizzini, L., Monney, G., Fresard, E., … Khan, R. (2012). Effects of expertise on football betting. Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, 7(18). Klein, G. (2008). Libro Naturalistic Decision Making. Human Factors, 50(3), 456–460. http://doi.org/10.1518/001872008X288385. Phillips, J. K., Klein, G., & Sieck, W. R. (2008). Expertise in Judgment and Decision Making: A Case for Training Intuitive Decision Skills. Blackwell Handbook of Judgment and Decision Making. http://doi.org/10.1002/9780470752937.ch15 Roney, C. J. R., & Sansone, N. (2014). Explaining the gambler’s fallacy: Testing a gestalt explanation versus the “law of small numbers.” Thinking & Reasoning, 21(2), 193–
205. http://doi.org/10.1080/13546783.2014.942367 Simmons, R., & Forrest, D. (2000). Forecasting sport: the behaviour and performance of football tipsters. International Journal of Forecasting, 16, 317–331. http://doi.org/10.1016/S0169-­‐2070(00)00050-­‐9 Simon, H. A. (1955). A Behavioral Model of Rational Choice. The Quarterly Journal of Economics, 69(1), 99–118. http://doi.org/10.2307/1884852 Sternberg, R. J. (2009). Cognitive Psychology (5th ed.). Belmont: Wadsworth. William G. Chase, H. A. S. (1973). Perception in chess. Cognitive Psychology, 4(1), 55–81. 27