Introduktion av begreppet
energikvalitet i svenska läroplaner
Jesper Haglund1 och Magnus Hultén2
1 Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet
2 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet
Energikvalitet…?
Gy2000, reviderad version av Lpf94:
•
•
•
Vad är energikvalitet?
Hur kom det in i läroplanen?
Hur ska jag undervisa om det?
Vad är energikvalitet?
•
•
•
Ett effektivitetsmått
Den andel av en viss energiform som kan
omvandlas till andra energiformer
Exempeltabell från Areskoug & Eliasson (2012)
GUPEA
•
Databas vid GU över svenska läroplaner från 1969 och framåt:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30490
När infördes energikvalitet
i styrdokumenten?
• Fyraårig teknisk linje, maskingrenen
– Energikvalitet som term infördes i ämnet energi i ett supplement 1983:
•
Infördes på bred front i fysik och naturkunskap i läroplaner för grundskola
och gymnasium 1994, och är kvar i läroplanerna från 2011
Förarbete inför 1994
• ”Om undervisningen i orienteringsämnen”
(Skolöverstyrelsen, 1991)
– Björn Andersson, professor i ämnesdidaktik vid GU 1997, var
delaktiv i att skriva fram materialet
– Birgitta Johanssons undervisning i energi på högstadiet vid
Årstaskolan i Uppsala exempel på ämnesövergripande studier
– Hon utgår från energikvalitet:
Arkivstudie
• Riksarkivet i Arninge
– Arbetsmaterial och remissvar kring supplementet i Energi
på Fyraårig teknisk linje 1979-1983
Arkivstudie – Lpo94
• Krigsarkivet (hyser Riksarkivets material under renovering)
– Arbetsmaterial i Läroplanekommittén och kursplanegrupper inför Lpo94
• Björn Andersson vid GU ledde arbetsgrupper kring
kursplaneförslag i de naturvetenskapliga ämnena
– Eftersträvade relevans för samhället och elevers vardagsliv
– Inkluderade energikvalitet
• Fysikprofessor Tor Ragnar Gerholm satt i
den övergripande Läroplanekommittén
– Han skrev alternativa kursplaneförslag för NO-ämnena
med mer inomvetenskapligt perspektiv
– Berörde inte energikvalitet
• Pedagogikforskaren Ingrid Carlgren satt i kommitténs sekretariat
• Gerholms kursplaneförslag anammades i stora drag i Läroplanekommitténs betänkande Skola för bildning (SOU, 1992)
Arkivstudie – Lpo94
• Anderssons grupp uttryckte missnöje
Reaktioner på Skola för bildning i
skoldebatten
Englund & Östman (1992):
Birgitta Johansson (1992a):
Birgitta Johansson (1992b):
Energikvalitet användes i
kärnkraftsdebatten på 1970-talet
Gerholm (1973):
Hannes Alfvén (1973), Nobelpris i fysik 1970:
Alfvén (SvD, 1975):
Införande och efterföljande av
Lpo94 och Lpf94
• Kursplanerna för NO-ämnena i Lpo94 följer i stort Gerholms
förslag
– Energikvalitet infördes dock i vad som annars beskrivits som en
essentialistisk struktur (Englund, 1994)
•
Lärare och elever beaktar inte energikvalitet tillräckligt i
fysikundervisningen
– ”Det som bl.a. ’saknas’ i deras resonemang är diskussioner om olika
energiformers energikvalitet som begrepp men även som fenomen i en
diskussion om hållbar energi” (Engström, 2008, s. 252)
– ”De elever som själva ställer sig frågan hur vi kan ha en energikris om
energin är oförstörbar är kanske motiverade för att delta i resonemang
om energikvalitet” (Andersson, 2008, s. 242)
• Lärare står villrådiga inför ett begrepp från 1970-talets
kärnkraftsdebatt i kursplaner som fokuserar på fysiken i sig
Tack för att ni har lyssnat!
[email protected]
Referenser
Alfvén, H. (1973). Energiproblemet. I J. Nihlén (Red.), Energi till döds? (s. 16-32). Johanneshov: Bokförlaget
Robert Larson AB.
Alfvén, H. (1975, 18 November). Exergiutredning kan ge ny energipolitik. Svenska Dagbladet, p. 3.
Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer. Lund:
Studentlitteratur.
Areskoug, M., & Eliasson, P. (2012). Energi för hållbar utveckling: ett historiskt och naturvetenskapligt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Englund, T. (1994). Communities, markets and traditional values: Swedish schooling in the 1990s. Curriculum
Studies, 2(1), 5-29.
Englund, T., & Östman, L. (1992). Orienteringsämnenas framtid. En didaktisk betraktelse av
läroplansbetänkandet. KRUT (Kritisk Utbildningstidskrift), 67(3), 32-40.
Engström, S. (2008). Vilka fysikaliska och miljömässiga förklaringar återfinns i elevers diskussioner om
begreppet hållbart energisystem? Nordina, 4(1), 240-255.
Gerholm, T. R. (1973). Futurum exaktum: den tekniska utmaningen (3 utg.). Stockholm: Bonniers.
Skolverket. (2000). Naturvetenskapsprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer.
Gy2000:16. Stockholm: Fritzes.
Skolöverstyrelsen. (1983). Lgy 70. Läroplan för gymnasieskolan. Supplement 85. Energi. Stockholm:
Skolöverstyrelsen.
Utbildningsdepartementet. (1992). Skola för bildning. Huvudbetänkande av läroplanskommittén. SOU 1992:94.
Stockholm: Allmänna Förlaget.
Utbildningsdepartementet. (1994). Kursplaner för grundskolan. Lpo 94. Stockholm: Fritzes.