14 Familj NA, FAMILJEREDAKTIONEN, 701 92 ÖREBRO ❖ [email protected] 019-15 53 99 ❖ FAX: 019-15 52 90 ❖ NA.SE/FAMILJ FREDAG 13 SEPTEMBER 2013 Startar kunskapssamtal HJÄLPER ANDRA. Linnéa Hedkvist är en av initiativtagarna till anhörigföreningen Tipsa. Foto: Sofie Isaksson Anhöriga stöttar och utbildar varandra Unik satsning av anhöriga till IPS-patienter I dag är det den andra och sista dagen av DBT-dagarna i Örebro. DBT-teamets arbete vänder sig till känslomässigt instabila personer men också till deras anhöriga. DBT-dagarna på USÖ Anhörigutbildning ÖREBRO. Över 200 personer från hela Skandinavien tar del av DBT-dagarna på USÖ. DBT är dialektisk beteendeterapi och är en terapiform för personer med instabila känslor och stor risk för självmords- och självskadebeteende. Linnéa Hedkvist är en av dem som tagit del av DBT-enheten i Örebros anhörigutbildning, en familjebandskurs. Linnéas dotter fick 2006 en IPS-diagnos och en remiss till DBT-enheten. IPS står för emotionell instabil personlighetsstörning. IPS kallas även BPS, borderline personlighetsstörning. För Linnéa betydde anhörigutbildningen otroligt mycket. Den gav henne verktyg för att bemöta och förstå vad som hände med sin dotter. – Det gjorde att vi hittade tillbaka till varandra. Vi fick en väldigt bra relation, berättar Linnéa. Tiden innan DBT-behandlingen beskriver hon som väldigt svår. – För det första förstod jag inte riktigt vad som hände. Det var en väldigt konfliktfylld tid, säger Linnéa. Dottern slutförde inte DBTbehandlingen men i dag skadar hon sig inte mer och hon har inte längre en IPS-diagnos. Jessica, som egentligen heter något annat, har också tagit del av DBT-enhetens anhörigutbildning. Hennes syster går fortfarande på DBT-behandlingen och har kommit långt i arbetet mot sitt självskadebeteende. – Jag har fått en större acceptans och jag vet att hon kämpar på, säger Jessica. Även om systern fortfarande går på DBT-behandlingen så har det mest intensiva självskadebeteendet slutat. – Som syster var det väldigt jobbigt när hon skadade sig. Och väldigt jobbigt att se hur mina föräldrar tog det, säger Jessica. Till andra syskon som är i samma situation som Jessica varit så vill hon säga att det går att förändra. Men att det inte sker automatiskt. – Man måste gå och prata med någon. Det finns inget som att ”det löser sig självt”, säger Jessica. Linnéa, som var en av de första att gå anhörigkursen, var med och startade föreningen Tipsa, en förening för IPSanhöriga i Örebro län. Just nu arbetar föreningen för att starta egna anhörigutbildningar om IPS. Väntetiden till DBT-enheten i Örebro är 1,5 år. – Det är så vitt jag vet den första anhörigföreningen för IPS som håller i en egen familjebandskurs. Det är mycket bra initiativ eftersom vi har kö till vår kurs, säger Anna Demetriades, socionom på DBT-enheten. – Det är inte terapi utan en utbildning om hur det är att ha en anhörig med IPS. Men visst finns en social dimen- sion i att få prata med andra som gått igenom samma sak, säger Linnéa. DENNIS ANDERSSON [email protected] 019–15 52 57 NA den 12 september, 2013. ’’ Man måste gå och prata med någon. Jessica, anhörig.