1. No category

Allt bättre balans mellan utbud och
efterfrågan på den globala mejerimarknaden
Den internationella mejerimarknaden präglas
av en allt bättre balans
mellan utbud och efterfrågan. Den globala
mjölkproduktionen har
sedan början av sommaren minskat för första
gången på flera år.
Under årets tredje kvartal
minskade mjölkproduktionen hos de fem största
mejeriexportörerna med
1,3 procent jämfört med
samma period 2015. Minskningen tilltog i oktober då
nedgången var 2,6 procent.
Inom EU föll mjölkproduktionen i oktober med 3,4
procent.
Ogynnsamma väderförhållanden i Argentina och
Australien har gett kraftigt
minskad produktion. Små
regnmängder under sommaren och hösten i många
EU-länder har påverkat
bete och fodertillgång och
därmed de totala mjölkvolymerna. Dessutom ser vi
nu effekter av EUs stöd för
minskad mjölkproduktion
som beslutades i somras.
De mjölkbönder som
ansökt om detta stöd får
ersättning för att minska
sin mjölkproduktion under
årets sista kvartal jämfört
med sista kvartalet 2015.
Med allt större minskning av den globala
mjölkproduktionen tros
det framöver bli svårigheter
att förse marknaden med
tillräckliga volymer av vissa
produkter.
Samtidigt ökar den globala efterfrågan, vilket resulterat i att världshandeln
ökat med 5 procent hittills
i år. Kinas import har
under perioden januari-oktober ökat med 24 procent.
Även exporten till USA,
Filippinerna, Mexiko och
Ryssland har ökat. Framför
allt har handeln med smör
och ost ökat.
Den förbättrade marknadssituationen visar sig i
att världsmarknadspriserna
har stigit med i genomsnitt
37 procent sedan början
av året. Priserna i Global
Dairy Trades auktioner har
under 2016 gått upp med
47 procent.
Som en följd av den allt
starkare mejerimarknaden
beslutade EU-kommissionen i slutet av november
att börja sälja ut mindre
volymer av det skummjölkspulver som sedan
2015 har köpts in till EUs
interventionslager. I lager
finns omkring 350 000 ton
skummjölkspulver. Det
första steget är att försöka sälja cirka 22 000 ton
via ett anbudsförfarande.
Anbudstiden för den första
försäljningen löpte ut den
13 december. De flesta
lämnade buden bedömdes
som alltför låga och endast
40 ton såldes.
Rabobank pekar dock i sin
senaste rapport om mejerimarknaden på en rad
hot som på sikt kan leda
till en dämpad efterfrågan
på mejeriprodukter. Bland
annat nämner Rabobank
den nya administrationen
i USA, Brexit, fortsatt rysk
handelsblockad, osäkerhet
i Mellanöstern och Kinas
ekonomi.
Utsikterna på längre sikt speglas i en färsk
rapport, EU Agricultural
Outlook 2016–2026, som
EU-kommissionen presenterade den 6 december.
Världens konsumtion av
mjölk och mejeriprodukter
förväntas enligt rapporten
öka med i genomsnitt 1,8
procent per år fram till
2026. Framför allt kommer
efterfrågan att öka i Afrika,
Asien och Mellanöstern.
I dessa områden tros
efterfrågan öka snabbare
än den egna mjölkproduktionen i många länder.
Detta kommer att innebära
ett fortsatt ökat behov av
import i dessa områden.
Kina kommer att förbli
den största importören
och bedöms stå för 15
procent av världens import
2026. EU förväntas bli den
ledande exportaktören på
den globala marknaden.
Hälften av den förväntade produktionsökningen
inom EU fram till 2026 tros
gå på export.
Innehåll
Nr 20
22 december 2016
Sidan 1
• Allt bättre balans mellan
utbud och efterfrågan på den
globala mejerimarknaden
Sidan 2
• Fyra kommissionärer talade
när tioårsprognos för EUs
jordbruk presenterades
• Malta står inför politiska
utmaningar
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
- Världslager vete
Sidan 4
• Stockholm eller Rom
– samma Europa
Fortsatt ökad konsumtion i världen kommer att
driva ökningarna för den
globala mjölkproduktionen. Miljömässiga begränsningar förväntas begränsa
produktionsökningarna i
Nya Zeeland och i delar
av EU. EUs mjölkproduktion beräknas öka med i
genomsnitt 0,8 procent per
år fram till 2026.
Lennart Holmström
lennart.holmströ[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Fyra kommissionärer talade när tioårsprognos
för EUs jordbruk presenterades
I början av december
arrangerade EUkommissionen för andra
gången den så kallade
Agricultural Outlookkonferensen. Temat
var klimatförändringar
och utmaningar med
resursanvändning för EUs
jordbruk. Konferensen
väckte stort intresse och
fyra kommissionärer,
där ibland ordförande
Juncker, talade om
jordbrukets framtid i EU.
Kommissionens ordförande
Jean-Claude Juncker inledde konferensen genom visa
sitt stöd för den gemensamma jordbrukspolitiken
på flera sätt. Han ville
påminna om att det inte är
så länge sedan det rådde
stora problem med livsmedelsförsörjningen i många
europeiska länder. Han vill
se ett EU som klarar av att
förse sin befolkning med
mat: ”Jag vill inte se ett
Europa som är beroende av
andra”. Redan i det årliga
talet ”State of the Union”
som kommissionsordföranden håller i september varje
år gjorde Juncker det tydligt
att han står på jordbrukarnas sida. Han sade då att
jordbruket är en viktig del
av det europeiska levnadsättet som ska bevaras ”Kom-
missionen kommer alltid
att stå sida vid sida med sina
lantbrukare”, sade han.
I rapporten som presenterades i samband med
konferensen görs en prognos över utvecklingen för
ett antal jordbrukssektorer
fram till år 2026. Där står
att EU på sikt förväntas bli
den ledande mjölkexportören före Nya Zeeland.
Nötköttsproduktionen
som är starkt kopplad
till mjölken, ungefär två
tredjedelar av EUs nötkött
kommer ifrån mjölkrasdjur,
kommer att öka med 3,3
procent under 2016. Detta
till följd av utslaktningen av
mjölkkor som skett under
året på grund av de låga
mjölkpriserna.
Konsumtionen av nötkött i EU har ökat något
under 2015 och 2016 men
kommer sedan att vända
nedåt. EUs produktion
av nötkött kommer att
vara mindre år 2026 och
konsumtionen förväntas
då sjunka till 10,2 kg per
person och år. Exporten av
levande nötkreatur ut ur
EU ökade under första halvan av 2016 med 34 procent.
De vanligaste destinationerna är Turkiet, Libanon
och Israel. Experterna som
gjort rapporten tror dock
att exporten till Turkiet
kommer att minska i tioårsperspektivet.
När det gäller griskött förutspås en mycket liten ökning
i produktionen fram till
år 2026, men det kommer
fortsatt finnas efterfrågan
globalt och EUs export
förväntas öka. Kyckling är
det enda köttslag där både
produktion och konsumtion förväntas öka de kommande 10 åren. Produktionen ökar i prognosen 5,1
procent medan konsumtionen ökar med 4,5 procent.
Det är framförallt i Ungern,
Polen och Rumänien som
kycklingproduktionen
förväntas öka till följd av
förbättrad produktivitet.
Sockermarknaden kommer att avregleras under
2017, då kvoterna försvinner. Detta förväntas leda till
en produktionsökning på 6
procent över femårssnittet
fram till 2026. Ökningen
förväntas framförallt ske i
Frankrike och Tyskland.
För biobränslen är mycket utav framtiden avhängigt
vilken riktning politiken tar.
Det förslag som kommissionen nyligen lade fram
på energisidan innebär att
användningen av biobränslen producerade av grödor
på åkermark ska minska.
Malta står inför politiska utmaningar
Från 1 januari fram till
30 juni tar Malta över
det roterande ordförandeskapet i EU efter
Slovakien. Det är första
gången som Malta och
premiärminister Joseph
Muscat kommer att
driva arbetet i Ministerrådet och trepartsförhandlingarna med
EU-parlamentet och
EU-kommissionen.
Malta, som är det minsta
EU-landet, står inför flera
utmaningar såsom mig-
ration, den ekonomiska
tillväxten och stabilisering
av EU. Att ett litet land som
Malta axlar ordförandeskapet innebär att de har
färre resurser att tillgå på
plats vilket kan medföra att
en mer traditionell politik
kommer att bli resultatet.
Det slovakiska ordförandeskapet har fått både ris
och ros. De har bland annat
antagit en jobb- och tillväxtfokuserad budget för 2017
och undertecknat ”CETA”
handelsavtalet mellan EU
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
och Kanada. EU-parlamentet, EU-kommissionen och
det slovakiska ordförandeskapets premiärminister
Robert Fico anser att avtalet
är ett steg framåt i arbetet
med att modernisera EUs
handelsrelationer. Dock har
det kommit en del negativ
kritik eftersom vissa upplevde att undertecknandet
av handelsavtalet pressades
fram.
Malta står inför utmaningar att möta den våg av
populism som drar igenom
Klimat och energi-kommissionär Miguel Arias Cañete
var även han på plats på
Outlook-konferensen och
talade om jordbruket som
en viktig del i arbetet mot
klimatförändringarna. Han
klargjorde också att han
inser att det finns begränsningar för hur mycket
utsläpp jordbruket kan
skära ned.
Cañete knöt i sitt anförande an till det allt oftare
förekommande begreppet
hållbar intensifiering, att
jordbruket måste producera
mer med mindre resurser.
Produktionen måste också
ske på ett hållbarare sätt.
Karmenu Vella, miljökommissionären varnade
för allvarliga ekonomiska
konsekvenser om inte EU
i den kommande jordbruksreformen vidtar fler
miljöåtgärder. Även kommissionär Hogan talade om
vägen mot ett mer hållbart
europeiskt jordbruk.
En framtida jordbrukspolitik ska stötta investeringar i ny teknik som
minskar problem med läckage av näringsämnen och
växthusgaser. Hogan vill se
mer marknadsanpassning
och åtgärder som underlättar för unga att komma in i
branschen.
Mattias Gotting
[email protected]
Europa och världen. Det
finns en ambition om att
EU-arbetet ska komma närmare medborgarna, kanske
kan Malta bidra med nya
infallsvinklar utifrån en
liten medlemsstats perspektiv. I mars 2017 firar Romfördraget 60 år, en historisk
händelse som skulle kunna
påminna EUs medborgare
om vikten av demokrati.
Det maltesiska ordförandeskapets fokusområden
kommer bland annat inneForts på sidan 3
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
Världslager vete
räknat i dagar
700
600
500
400
vete
soja
majs
300
havre
200
100
0
USDAs redovisar varje månad prognoser avseende
globala lager, produktion
och konsumtion för
kommande odlingssäsong. Världslagerprognos
för vete i tabellen nedan
har räknats om till antal
dagars konsumtion. Vid
korta lagertider, ned mot
60-80 dagar, drivs priserna
uppåt medan priserna
faller vid långa lagertider.
Augusti
September
Oktober
November
December
126
123
123
124
124
Förändring
+-0
Källa: USDAs WASDE-rapport, december 2016
(Prognos)
Världsmarknadspriser
I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans
inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt
jämförbar med den europeiska.
Valutor
Genomsnittlig kurs
2015 Nov 2016
Aktuell kurs
19 dec 2016
USD 8,449,11
9,34
Euro 9,369,85
9,77
Forts från sidan 2
fatta en fortsatt diskussion
om Brexit och relationerna
med Storbritannien. De ska
prioritera EUs gemensamma marknad och särskilt
energi- och klimatpolitiken.
Andra prioriterade
områden ligger i transportsektorn, digital utveckling
inom den gemensamma
marknaden, samt en fortsatt hållbar utveckling av
den maritima sektorn
Det maltesiska ordförandeskapet kommer inom
jordbrukssektorn prioritera gödselförordningen.
Denna fråga har diskuterats under de två tidigare
ordförandeskapen och
utgår ifrån handlingsplanen för cirkulär ekonomi.
Redan i mars 2016 gjorde
EU-kommissionen en
granskning. Malta kommer
också att arbeta vidare med
översynen av avfallslagstiftningen som ingår i
cirkulär ekonomipaketet.
Ordförandeskapet kommer
troligen behöva ägna en hel
del resurser åt att snabba
på diskussionerna mellan
Rådet och EU-parlamentet,
med förhoppning om att
kunna föra trepartsförhandlingar under våren 2017.
Malta kommer dessutom
arbeta med den pågående CAP-förenklingen, för
att minska byråkratin och
därmed underlätta för
lantbrukare och nationella
förvaltningar.
När det gäller klimatpolitiken kommer Malta återuppta arbetet där Slovakien
Prisnoteringar
Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 51
Griskött, slaktad vikt, Danmark
DKK/kg
10,30
SEK/kg
13,54
Källa: Riksbanken, Danish Crown
lämnade det gällande
utsläppsrätter (European
Emissions Trading System),
markanvändning och
skogsbruk (LULUCF), samt
översynen av energipaketet
(Clean Energy Package)
som kom den 30 november
i år. De måste också hantera
förordningen om medlemsstaternas bördefördelning
för att nå klimatmålen (Effort Sharing Regulation).
Den 19 januari anordnar
ordförandeskapet en
workshop på ämnet klimatförändringar.
Gällande energifrågor
har Malta nämnt att de vill
fokusera på att stärka den
gemensamma energimarknaden och säkra försörjningen av gas, el och annan
typ av energi för alla EUs
medborgare.
Ordförandeskapet kommer
att fortsätta arbeta med
frågor om förnybar energi
och energieffektivitet samt
se över framtiden för den
europeiska elmarknaden,
biobränslen och andra alternativa bränslen. Miljöministrarna kommer att träffas
den 28 februari för att
diskutera frågorna. Dessa
kopplar an till de globala
klimatmålen om att minska
koldioxidutsläppen och
att gå bort ifrån beroendet
av fossila bränslen. Den
27 februari ska EU-kommissionen komma med
sin tredje nulägesrapport
angående läget för energiunionen ”State of the Energy
Union”.
Negin Nasiripour
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
I år önskar Internationella Perspektiv God Jul och Gott Nytt År med en julkrönika med betraktelser från Rom. /Redaktionen
Stockholm eller Rom – samma Europa
Det känns inte som jag har
flyttat. Konstigt egentligen. Med tanke på att jag
verkligen bor i Rom. Här
fungerar ingenting. Eller i
alla fall ingenting tills det
faktiskt går att ordna eller
att man faktiskt kommer
fram två timmar försenad. I
Stockholm fungerar allting.
Eller i alla fall det mesta
och när det inte kommer
för mycket snö på en och
samma gång.
Hur kommer det sig? När släkt
och vänner frågar: ”Hur känns
det?”, ibland med undertonen
”är det något vidare” eller
oftast med något drömskt i
blicken, läs sol och mat ”är
det inte fantastiskt”. Då svarar
jag ”inget särskilt, känns det
faktiskt”.
Visst är det så att vissa saker är annorlunda men det är
de praktiska sakerna – trafikkaos, kollektivtrafik, värmesystem, luftkonditionering med
oförklarlig lätt avloppsdoft,
mobilabonnemang, fiber,
hantverkare, intyg och stämplar hit och dit, ståkaffe med
Cornetto istället för sittfika
med kanelbulle eller smörgås
(sug på ordet, fantastiskt!) och
fyra jordbävningar på mindre
än tre månader...
Men när det kommer till
det viktiga - människors bemötande, mat, hälsa, hundkärlek,
kultur och natur. Då är det
precis samma i Rom och i
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag
är fredag, cirka 20 nummer per år.
Stockholm. Det finns det som
är bra och det som är dåligt.
Det gäller som alltid att ta
fasta på det positiva.
I Rom får man se tradition
och tusenåriga seder som
något positivt och blunda för
att stan missar modernitet och
utveckling. Precis på samma
sätt som man får bortse från
Stockholms ängsliga trendkänslighet (fjollträsk stämmer
lika mycket sett från Rom som
från Norrland) och se till det
positiva det innebär för just
modernitet och utveckling.
På vippen var jag att här också
skriva öppenhet, men där
är nog tusenåriga Rom och
Stockholm lika bäst. Multikulturellt har här alltid varit
flertusenåriga Roms signum.
Turister och nyanlända till
Europa behandlas lika bra
eller dåligt som vilken romare
som helst.
Det finns en sak där Rom,
eller egentligen hela Italien
slår Stockholm och Sverige
och det är i att på riktigt
uppskatta mat samt matens
ursprung och kvalitet. En
Romare kan gå i spinn när det
vankas Pizza Bianca från Genua eller Panettone från det
specifika bageriet i Milano.
Bondens marknad, intill Circo
Massimo, är fylld till bristningsgränsen varje lördag och
söndag. Mat är nästan på liv
och död. Samtidigt är matfusket utbrett. Också det stärker
Ansvarig utgivare och redaktör
Mattias Gotting
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck LRF/
Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
råvarans status och behovet att
veta allt om maten. Att handla
direkt från bonden är viktigt.
Det är möjligt att jag skulle
känna samma tillhörighet,
samma skepsis oavsett var jag
befann mig i världen, men
lite tror jag att det är för att
jag bara åkt 3 000 kilometer
söderut i en och samma Volvo
som nu fastnar i Roms smala
gränder. Och att den riktiga
europeiska gemenskapen,
den som handlar om annat än
politiska toppmöten, fördrag
och regler, är mycket större än
vi inser. Vi känner oss hemma.
Det är helt enkelt samma fast
bara lite annorlunda.
Med den utveckling vi
sett politiskt det gångna året
och som vi nog får se mer
av 2017 känns det viktigt att
från detta lilla sammanhang
sända budskapet att även det
där andra EU är något som är
viktigt att konstruktivt hålla
fast vid. Detta även när det är
besvärligt i relationerna och
1900-talets båda världskrig
fallit lite i glömska. Våra europeiska nationalstater må vara
kaxiga och sig själva närmast,
men i det globala behöver vi
varandra. Det är ju knappast
så att våra ekonomier leder
den globala tillväxtligan.
Så vad har det här med
svenskt jordbruk att göra?
Inför Jul ska man vara snäll
heter det. Redaktionen på
Internationella Perspektiv
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Tréves 59/61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
tycker att man kan vara snäll
också mot sig själv. Ett lite
misslyckat EU-år känns det
viktigt att skicka en ”uppåtpuff” till svenskt jordbruk och
LRF. Vi tillhör dem i Sverige
som faktiskt inte brukar skylla
på EU när något är fel. Det är
väl att vi är vana att gräva där
vi står och göra det bästa av
saker och ting. Det är precis
det som behövs i EU just nu.
EU är vad vi européer och
våra folkvalda gör det till.
Christina Furustam
[email protected]
Christina Furustam, tidigare redaktör för Internationella Perspektiv, är sedan 1 september baserad
i Rom, där hon på deltid fortsatt
arbetar med handelspolitik och
LRFs internationella engagemang.
Ps Furustams trendspaning säger
att Sverige är trendigt i Italien,
eller i alla fall i Rom. I den mån
något nu kan vara trendigt i Rom.
Vad sägs om:
• Svensk Luciabild på klädkedjans Bennettons höstbroschyr.
• Fjällräven ”Kånken” på alla
chica Romtonåringars rygg.
• Folkloristiskt julpynt med
svensk/skandinavisk touch på
grannarnas lägenhetsdörrar.
Visst inger det hopp inför nyåret om mer svenska jordbruksråvaror i Rom. Varför inte:
Manzo dai pascoli della foresta
svedese eller Manzo da Rättvik
– sapori del foresta Svedese.
Mele da Skåne – con gusto del
sole di mezzanotte.