Allt bättre balans mellan utbud och efterfrågan på den globala
Allt bättre balans mellan utbud och efterfrågan på den globala mejerimarknaden Den internationella mejerimarknaden präglas av en allt bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Den globala mjölkproduktionen har sedan början av sommaren minskat för första gången på flera år. Under årets tredje kvartal minskade mjölkproduktionen hos de fem största mejeriexportörerna med 1,3 procent jämfört med samma period 2015. Minskningen tilltog i oktober då nedgången var 2,6 procent. Inom EU föll mjölkproduktionen i oktober med 3,4 procent. Ogynnsamma väderförhållanden i Argentina och Australien har gett kraftigt minskad produktion. Små regnmängder under sommaren och hösten i många EU-länder har påverkat bete och fodertillgång och därmed de totala mjölkvolymerna. Dessutom ser vi nu effekter av EUs stöd för minskad mjölkproduktion som beslutades i somras. De mjölkbönder som ansökt om detta stöd får ersättning för att minska sin mjölkproduktion under årets sista kvartal jämfört med sista kvartalet 2015. Med allt större minskning av den globala mjölkproduktionen tros det framöver bli svårigheter att förse marknaden med tillräckliga volymer av vissa produkter. Samtidigt ökar den globala efterfrågan, vilket resulterat i att världshandeln ökat med 5 procent hittills i år. Kinas import har under perioden januari-oktober ökat med 24 procent. Även exporten till USA, Filippinerna, Mexiko och Ryssland har ökat. Framför allt har handeln med smör och ost ökat. Den förbättrade marknadssituationen visar sig i att världsmarknadspriserna har stigit med i genomsnitt 37 procent sedan början av året. Priserna i Global Dairy Trades auktioner har under 2016 gått upp med 47 procent. Som en följd av den allt starkare mejerimarknaden beslutade EU-kommissionen i slutet av november att börja sälja ut mindre volymer av det skummjölkspulver som sedan 2015 har köpts in till EUs interventionslager. I lager finns omkring 350 000 ton skummjölkspulver. Det första steget är att försöka sälja cirka 22 000 ton via ett anbudsförfarande. Anbudstiden för den första försäljningen löpte ut den 13 december. De flesta lämnade buden bedömdes som alltför låga och endast 40 ton såldes. Rabobank pekar dock i sin senaste rapport om mejerimarknaden på en rad hot som på sikt kan leda till en dämpad efterfrågan på mejeriprodukter. Bland annat nämner Rabobank den nya administrationen i USA, Brexit, fortsatt rysk handelsblockad, osäkerhet i Mellanöstern och Kinas ekonomi. Utsikterna på längre sikt speglas i en färsk rapport, EU Agricultural Outlook 2016–2026, som EU-kommissionen presenterade den 6 december. Världens konsumtion av mjölk och mejeriprodukter förväntas enligt rapporten öka med i genomsnitt 1,8 procent per år fram till 2026. Framför allt kommer efterfrågan att öka i Afrika, Asien och Mellanöstern. I dessa områden tros efterfrågan öka snabbare än den egna mjölkproduktionen i många länder. Detta kommer att innebära ett fortsatt ökat behov av import i dessa områden. Kina kommer att förbli den största importören och bedöms stå för 15 procent av världens import 2026. EU förväntas bli den ledande exportaktören på den globala marknaden. Hälften av den förväntade produktionsökningen inom EU fram till 2026 tros gå på export. Innehåll Nr 20 22 december 2016 Sidan 1 • Allt bättre balans mellan utbud och efterfrågan på den globala mejerimarknaden Sidan 2 • Fyra kommissionärer talade när tioårsprognos för EUs jordbruk presenterades • Malta står inför politiska utmaningar Sidan 3 • MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valutarutan - Prisnoteringar - Världslager vete Sidan 4 • Stockholm eller Rom – samma Europa Fortsatt ökad konsumtion i världen kommer att driva ökningarna för den globala mjölkproduktionen. Miljömässiga begränsningar förväntas begränsa produktionsökningarna i Nya Zeeland och i delar av EU. EUs mjölkproduktion beräknas öka med i genomsnitt 0,8 procent per år fram till 2026. Lennart Holmström lennart.holmströ[email protected] Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1 Fyra kommissionärer talade när tioårsprognos för EUs jordbruk presenterades I början av december arrangerade EUkommissionen för andra gången den så kallade Agricultural Outlookkonferensen. Temat var klimatförändringar och utmaningar med resursanvändning för EUs jordbruk. Konferensen väckte stort intresse och fyra kommissionärer, där ibland ordförande Juncker, talade om jordbrukets framtid i EU. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inledde konferensen genom visa sitt stöd för den gemensamma jordbrukspolitiken på flera sätt. Han ville påminna om att det inte är så länge sedan det rådde stora problem med livsmedelsförsörjningen i många europeiska länder. Han vill se ett EU som klarar av att förse sin befolkning med mat: ”Jag vill inte se ett Europa som är beroende av andra”. Redan i det årliga talet ”State of the Union” som kommissionsordföranden håller i september varje år gjorde Juncker det tydligt att han står på jordbrukarnas sida. Han sade då att jordbruket är en viktig del av det europeiska levnadsättet som ska bevaras ”Kom- missionen kommer alltid att stå sida vid sida med sina lantbrukare”, sade han. I rapporten som presenterades i samband med konferensen görs en prognos över utvecklingen för ett antal jordbrukssektorer fram till år 2026. Där står att EU på sikt förväntas bli den ledande mjölkexportören före Nya Zeeland. Nötköttsproduktionen som är starkt kopplad till mjölken, ungefär två tredjedelar av EUs nötkött kommer ifrån mjölkrasdjur, kommer att öka med 3,3 procent under 2016. Detta till följd av utslaktningen av mjölkkor som skett under året på grund av de låga mjölkpriserna. Konsumtionen av nötkött i EU har ökat något under 2015 och 2016 men kommer sedan att vända nedåt. EUs produktion av nötkött kommer att vara mindre år 2026 och konsumtionen förväntas då sjunka till 10,2 kg per person och år. Exporten av levande nötkreatur ut ur EU ökade under första halvan av 2016 med 34 procent. De vanligaste destinationerna är Turkiet, Libanon och Israel. Experterna som gjort rapporten tror dock att exporten till Turkiet kommer att minska i tioårsperspektivet. När det gäller griskött förutspås en mycket liten ökning i produktionen fram till år 2026, men det kommer fortsatt finnas efterfrågan globalt och EUs export förväntas öka. Kyckling är det enda köttslag där både produktion och konsumtion förväntas öka de kommande 10 åren. Produktionen ökar i prognosen 5,1 procent medan konsumtionen ökar med 4,5 procent. Det är framförallt i Ungern, Polen och Rumänien som kycklingproduktionen förväntas öka till följd av förbättrad produktivitet. Sockermarknaden kommer att avregleras under 2017, då kvoterna försvinner. Detta förväntas leda till en produktionsökning på 6 procent över femårssnittet fram till 2026. Ökningen förväntas framförallt ske i Frankrike och Tyskland. För biobränslen är mycket utav framtiden avhängigt vilken riktning politiken tar. Det förslag som kommissionen nyligen lade fram på energisidan innebär att användningen av biobränslen producerade av grödor på åkermark ska minska. Malta står inför politiska utmaningar Från 1 januari fram till 30 juni tar Malta över det roterande ordförandeskapet i EU efter Slovakien. Det är första gången som Malta och premiärminister Joseph Muscat kommer att driva arbetet i Ministerrådet och trepartsförhandlingarna med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Malta, som är det minsta EU-landet, står inför flera utmaningar såsom mig- ration, den ekonomiska tillväxten och stabilisering av EU. Att ett litet land som Malta axlar ordförandeskapet innebär att de har färre resurser att tillgå på plats vilket kan medföra att en mer traditionell politik kommer att bli resultatet. Det slovakiska ordförandeskapet har fått både ris och ros. De har bland annat antagit en jobb- och tillväxtfokuserad budget för 2017 och undertecknat ”CETA” handelsavtalet mellan EU Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund och Kanada. EU-parlamentet, EU-kommissionen och det slovakiska ordförandeskapets premiärminister Robert Fico anser att avtalet är ett steg framåt i arbetet med att modernisera EUs handelsrelationer. Dock har det kommit en del negativ kritik eftersom vissa upplevde att undertecknandet av handelsavtalet pressades fram. Malta står inför utmaningar att möta den våg av populism som drar igenom Klimat och energi-kommissionär Miguel Arias Cañete var även han på plats på Outlook-konferensen och talade om jordbruket som en viktig del i arbetet mot klimatförändringarna. Han klargjorde också att han inser att det finns begränsningar för hur mycket utsläpp jordbruket kan skära ned. Cañete knöt i sitt anförande an till det allt oftare förekommande begreppet hållbar intensifiering, att jordbruket måste producera mer med mindre resurser. Produktionen måste också ske på ett hållbarare sätt. Karmenu Vella, miljökommissionären varnade för allvarliga ekonomiska konsekvenser om inte EU i den kommande jordbruksreformen vidtar fler miljöåtgärder. Även kommissionär Hogan talade om vägen mot ett mer hållbart europeiskt jordbruk. En framtida jordbrukspolitik ska stötta investeringar i ny teknik som minskar problem med läckage av näringsämnen och växthusgaser. Hogan vill se mer marknadsanpassning och åtgärder som underlättar för unga att komma in i branschen. Mattias Gotting [email protected] Europa och världen. Det finns en ambition om att EU-arbetet ska komma närmare medborgarna, kanske kan Malta bidra med nya infallsvinklar utifrån en liten medlemsstats perspektiv. I mars 2017 firar Romfördraget 60 år, en historisk händelse som skulle kunna påminna EUs medborgare om vikten av demokrati. Det maltesiska ordförandeskapets fokusområden kommer bland annat inneForts på sidan 3 Marknaden Världsmarknadspriser Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen Världslager vete räknat i dagar 700 600 500 400 vete soja majs 300 havre 200 100 0 USDAs redovisar varje månad prognoser avseende globala lager, produktion och konsumtion för kommande odlingssäsong. Världslagerprognos för vete i tabellen nedan har räknats om till antal dagars konsumtion. Vid korta lagertider, ned mot 60-80 dagar, drivs priserna uppåt medan priserna faller vid långa lagertider. Augusti September Oktober November December 126 123 123 124 124 Förändring +-0 Källa: USDAs WASDE-rapport, december 2016 (Prognos) Världsmarknadspriser I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska. Valutor Genomsnittlig kurs 2015 Nov 2016 Aktuell kurs 19 dec 2016 USD 8,449,11 9,34 Euro 9,369,85 9,77 Forts från sidan 2 fatta en fortsatt diskussion om Brexit och relationerna med Storbritannien. De ska prioritera EUs gemensamma marknad och särskilt energi- och klimatpolitiken. Andra prioriterade områden ligger i transportsektorn, digital utveckling inom den gemensamma marknaden, samt en fortsatt hållbar utveckling av den maritima sektorn Det maltesiska ordförandeskapet kommer inom jordbrukssektorn prioritera gödselförordningen. Denna fråga har diskuterats under de två tidigare ordförandeskapen och utgår ifrån handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Redan i mars 2016 gjorde EU-kommissionen en granskning. Malta kommer också att arbeta vidare med översynen av avfallslagstiftningen som ingår i cirkulär ekonomipaketet. Ordförandeskapet kommer troligen behöva ägna en hel del resurser åt att snabba på diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet, med förhoppning om att kunna föra trepartsförhandlingar under våren 2017. Malta kommer dessutom arbeta med den pågående CAP-förenklingen, för att minska byråkratin och därmed underlätta för lantbrukare och nationella förvaltningar. När det gäller klimatpolitiken kommer Malta återuppta arbetet där Slovakien Prisnoteringar Noteringen för griskött avser den danska marknaden. Inhemsk marknad, vecka 51 Griskött, slaktad vikt, Danmark DKK/kg 10,30 SEK/kg 13,54 Källa: Riksbanken, Danish Crown lämnade det gällande utsläppsrätter (European Emissions Trading System), markanvändning och skogsbruk (LULUCF), samt översynen av energipaketet (Clean Energy Package) som kom den 30 november i år. De måste också hantera förordningen om medlemsstaternas bördefördelning för att nå klimatmålen (Effort Sharing Regulation). Den 19 januari anordnar ordförandeskapet en workshop på ämnet klimatförändringar. Gällande energifrågor har Malta nämnt att de vill fokusera på att stärka den gemensamma energimarknaden och säkra försörjningen av gas, el och annan typ av energi för alla EUs medborgare. Ordförandeskapet kommer att fortsätta arbeta med frågor om förnybar energi och energieffektivitet samt se över framtiden för den europeiska elmarknaden, biobränslen och andra alternativa bränslen. Miljöministrarna kommer att träffas den 28 februari för att diskutera frågorna. Dessa kopplar an till de globala klimatmålen om att minska koldioxidutsläppen och att gå bort ifrån beroendet av fossila bränslen. Den 27 februari ska EU-kommissionen komma med sin tredje nulägesrapport angående läget för energiunionen ”State of the Energy Union”. Negin Nasiripour [email protected] Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3 POSTTIDNING A Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm I år önskar Internationella Perspektiv God Jul och Gott Nytt År med en julkrönika med betraktelser från Rom. /Redaktionen Stockholm eller Rom – samma Europa Det känns inte som jag har flyttat. Konstigt egentligen. Med tanke på att jag verkligen bor i Rom. Här fungerar ingenting. Eller i alla fall ingenting tills det faktiskt går att ordna eller att man faktiskt kommer fram två timmar försenad. I Stockholm fungerar allting. Eller i alla fall det mesta och när det inte kommer för mycket snö på en och samma gång. Hur kommer det sig? När släkt och vänner frågar: ”Hur känns det?”, ibland med undertonen ”är det något vidare” eller oftast med något drömskt i blicken, läs sol och mat ”är det inte fantastiskt”. Då svarar jag ”inget särskilt, känns det faktiskt”. Visst är det så att vissa saker är annorlunda men det är de praktiska sakerna – trafikkaos, kollektivtrafik, värmesystem, luftkonditionering med oförklarlig lätt avloppsdoft, mobilabonnemang, fiber, hantverkare, intyg och stämplar hit och dit, ståkaffe med Cornetto istället för sittfika med kanelbulle eller smörgås (sug på ordet, fantastiskt!) och fyra jordbävningar på mindre än tre månader... Men när det kommer till det viktiga - människors bemötande, mat, hälsa, hundkärlek, kultur och natur. Då är det precis samma i Rom och i INTERNATIONELLA PERSPEKTIV ...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år. Stockholm. Det finns det som är bra och det som är dåligt. Det gäller som alltid att ta fasta på det positiva. I Rom får man se tradition och tusenåriga seder som något positivt och blunda för att stan missar modernitet och utveckling. Precis på samma sätt som man får bortse från Stockholms ängsliga trendkänslighet (fjollträsk stämmer lika mycket sett från Rom som från Norrland) och se till det positiva det innebär för just modernitet och utveckling. På vippen var jag att här också skriva öppenhet, men där är nog tusenåriga Rom och Stockholm lika bäst. Multikulturellt har här alltid varit flertusenåriga Roms signum. Turister och nyanlända till Europa behandlas lika bra eller dåligt som vilken romare som helst. Det finns en sak där Rom, eller egentligen hela Italien slår Stockholm och Sverige och det är i att på riktigt uppskatta mat samt matens ursprung och kvalitet. En Romare kan gå i spinn när det vankas Pizza Bianca från Genua eller Panettone från det specifika bageriet i Milano. Bondens marknad, intill Circo Massimo, är fylld till bristningsgränsen varje lördag och söndag. Mat är nästan på liv och död. Samtidigt är matfusket utbrett. Också det stärker Ansvarig utgivare och redaktör Mattias Gotting [email protected] Redaktionsassistent Margaretha Ganslandt Telefon 08-787 54 22 [email protected] Grafisk produktion/Tryck LRF/ Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084 Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund råvarans status och behovet att veta allt om maten. Att handla direkt från bonden är viktigt. Det är möjligt att jag skulle känna samma tillhörighet, samma skepsis oavsett var jag befann mig i världen, men lite tror jag att det är för att jag bara åkt 3 000 kilometer söderut i en och samma Volvo som nu fastnar i Roms smala gränder. Och att den riktiga europeiska gemenskapen, den som handlar om annat än politiska toppmöten, fördrag och regler, är mycket större än vi inser. Vi känner oss hemma. Det är helt enkelt samma fast bara lite annorlunda. Med den utveckling vi sett politiskt det gångna året och som vi nog får se mer av 2017 känns det viktigt att från detta lilla sammanhang sända budskapet att även det där andra EU är något som är viktigt att konstruktivt hålla fast vid. Detta även när det är besvärligt i relationerna och 1900-talets båda världskrig fallit lite i glömska. Våra europeiska nationalstater må vara kaxiga och sig själva närmast, men i det globala behöver vi varandra. Det är ju knappast så att våra ekonomier leder den globala tillväxtligan. Så vad har det här med svenskt jordbruk att göra? Inför Jul ska man vara snäll heter det. Redaktionen på Internationella Perspektiv LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 0771-573 573 LRF Brysselkontor Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 59/61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se tycker att man kan vara snäll också mot sig själv. Ett lite misslyckat EU-år känns det viktigt att skicka en ”uppåtpuff” till svenskt jordbruk och LRF. Vi tillhör dem i Sverige som faktiskt inte brukar skylla på EU när något är fel. Det är väl att vi är vana att gräva där vi står och göra det bästa av saker och ting. Det är precis det som behövs i EU just nu. EU är vad vi européer och våra folkvalda gör det till. Christina Furustam [email protected] Christina Furustam, tidigare redaktör för Internationella Perspektiv, är sedan 1 september baserad i Rom, där hon på deltid fortsatt arbetar med handelspolitik och LRFs internationella engagemang. Ps Furustams trendspaning säger att Sverige är trendigt i Italien, eller i alla fall i Rom. I den mån något nu kan vara trendigt i Rom. Vad sägs om: • Svensk Luciabild på klädkedjans Bennettons höstbroschyr. • Fjällräven ”Kånken” på alla chica Romtonåringars rygg. • Folkloristiskt julpynt med svensk/skandinavisk touch på grannarnas lägenhetsdörrar. Visst inger det hopp inför nyåret om mer svenska jordbruksråvaror i Rom. Varför inte: Manzo dai pascoli della foresta svedese eller Manzo da Rättvik – sapori del foresta Svedese. Mele da Skåne – con gusto del sole di mezzanotte.
© Copyright 2024