Utmaningar på vägen mot gränslöst företagande på EU
Utmaningar på vägen mot gränslöst företagande på EU-gemensam marknad I slutet på oktober presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för år 2016. Då lanserades även en ny strategi som ska stärka den gemensamma inre marknaden. EU-kommissionen signalerar att de vill se förändringar i det nuvarande systemet som de anser vara komplicerat och inte kunna möta framtidens utmaningar. Den gemensamma marknaden är en av EUs grundpelare som syftar till att skapa fri rörlighet för varor och tjänster. En väl fungerande gemensam inre marknad ska skapa konkurrens och främja handel, leda till förbättrad effektivitet och kvalitet samt lägre priser. Genom den nya strategin vill EU-kommissionen komma åt orättvisorna som skapar misstro till systemet och riskerar förtroendet för EU-samarbetet. Det ska bli lättare att följa regler och se till att de efterlevs. De förslag som läggs fram i EU-kommissionens strategi säger bland annat att momsreglerna ska förenklas och att entreprenörer som misslyckas ska kunna få en andra chans. Många anser att USA ligger före EU på detta område genom att de snabbare efter konkurs ger företagaren nya möjligheter. Förenkla och stödja utveckling Strategin vill stärka konsumentskyddet genom att skapa större öppenhet och gränsöverskridande konkurrens. EU-kommissionen vill också lyfta ut den växande delningsekonomin ”collaborative economy” ut ur den gråzon som den för närvarande befinner sig i. Med delningsekonomi avses olika arrangemang för att bättre utnyttja en resurs exempelvis genom att hyra och låna saker istället för att köpa. Nya innovativa företagsmodeller behövs och ska uppmuntras och inte hämmas av krånglig byråkrati. Företagande som på ett bättre sätt använder befintliga resurser ger vinster för hela samhället och kan attrahera nya typer av entreprenörer. Marknadsanpassning av lantbruket Lantbruksföretagare i EU agerar tillsammans med andra företagare på den gemensamma marknaden, men påverkas av skillnader i naturliga förutsättningar och politiska regelverk som inte berör andra företagare i samma utsträckning. Naturliga förutsättningar så som klimat och jordmån varierar mellan länder och regioner. Olika områden lämpar sig olika bra för odling av olika grödor och uppfödning av olika djurslag. Trots att lantbruket regleras av en gemensam jordbrukspolitik finns det skillnader inom det politiska ramverket. På EU-nivå syftar stödpolitiken till att utjämna skillnader och få en balans vad gäller produktionsvillkor. I många länder finns det särskilda skattesystem för lantbruket. Men i takt med att lantbruket styrs mot en marknadsanpassning, kommer skillnaderna troligtvis att bli mindre. Det skiljer mellan EUs medlemsstater hur lantbrukarna har organiserat sig för att stärka sin förhandlingsposition. I de länder som haft stabila politiska förutsättningar under en längre tid har jordbrukskooperativ en större marknadsandel. Det kommunistiska förflutna i de östeuropeiska länderna gör att det finns en misstro mot samarbete mellan lantbrukare eftersom kollektivjordbruken är förenade med negativa upplevelser. I många EU-länder upplever lantbrukare att de har en ofördelaktig förhandlingsposition. EU-kommissionens strategi pekar på utmaningar som måste hanteras för att lösa problemen. Uppmuntra samverkan mellan lantbrukare Det finns regler på EU-nivå för att säkerställa konkurrensen i livsmedelskedjan på den gemensamma mark- Innehåll Nr 16 13 november 2015 Sidan 1 • Utmaningar på vägen mot gränslöst företagande på EU-gemensam marknad Sidan 2 • VM-Index: Stigande priser på jordbruksprodukter Sidan 3 • MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valutarutan - Prisnoteringar Sidan 4 • Framsteg i förhandlingen om TTIP naden. Inom detaljhandeln och livsmedelsindustrin är det mycket vanligt med gränsöverskridande verksamhet där försäljning sker i flera länder. När det gäller primärproduktionen ser det annorlunda ut och i många fall är primärproducenterna mycket små i förhållande till uppköparna. Därför har vissa undantag införts för att stärka lantbrukarnas konkurrenskraft, t.ex. att tillåta samverkan mellan lantbrukare vid bland annat prisförhandlingar Forts på sidan 4 Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1 VM-Index: Stigande priser på jordbruksprodukter Under oktober steg priserna på mejeriprodukter och vegetabiliska produkter medan priserna på såväl bränsle som konstgödning fortsatte att falla. Efter två månader av fallande priser på vegetabilier steg priserna med 2 procent under oktober efter att ha fallit med 11 procent det senaste halvåret. Se Figur 1. Priserna på spannmål steg med 1 procent där såväl vete som majs steg medan priset på ris föll under oktober. Vetet steg till följd av torka i delar av Ryssland och Ukraina samt även i delar av USA och Europa medan regn i Australien påverkar skörden där negativt. Det är de stora lagren av vete som har en dämpande effekt på priserna trots de väderrelaterade problemen. Priserna på vegetabiliska oljor ökade med hela 6 procent under oktober efter septembers bottennotering. Palmolja har stigit i pris beroende på ogynnsamt väder i Sydostasien medan priserna på sojaolja faller till följd av ogynnsamt väder i Brasilien för plantering av sojabönor. Sockerpriserna, som har försvagats under det senaste halvåret med anledning av överproduktion och växande lager, steg med hela 17 procent i oktober. Det nu stigande priset beror främst på utbudsbortfall beroende på regn i delar av Brasilien som försenar skörden där. Samtidigt hotar torka att försvåra sockerproduktionen i såväl Vietnam, Phillipinerna, Sydafrika, Indien och Thailand. LRFs världsmarknadsprisindex har omarbetats och baseras från och med 2014 på FAO Food Price Index och bygger på globala priser för produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker. För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. Vidare vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produktionens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre medan spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010. Mejeripriserna steg LRFs animalieprisindex steg med 3 procent i oktober efter att ha sjunkit under större dalen av 2015. Det är mejeripriserna som börjat stiga igen, till följd av ökad oro att produktionen i Nya Zeeland kommer att falla. Mejerivarorna steg med 3 procent i september och med ytterligare 9 procent i oktober. Se Figur 2. Vart mejeriproderna är på väg är mycket osäkert - vid Fonterras senaste auktion den 3 november sjönk det genomsnittliga priset på mejeriprodukter igen, nu med 7,4 procent. Köttpriserna föll endast Figur 1. Vegetabilier. Prisindex 2010 = 100 marginellt under oktober. Förutom lammkött som steg med 8 procent föll priserna på övriga köttslag något. LRFs totalindex steg med 2 procent under oktober månad vilket främst berodde på oro för minskat utbud på mejeriprodukter, socker, spannmål och vegetabiliska oljor. Se Figur 3. Fortsatt fallande priser på insatsvaror De internationella priserna på insatsvaror präglas av fortsatt fallande oljepriser och gödselpriser i oktober. Se figur 4. Prisfallet på diesForts på sidan 3 Figur 2. Animalier. Prisindex 2010 = 100 150 150 140 140 130 130 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 70 60 2010 2011 2012 Spannmål 2013 Vegetabiliska oljor 2015 2014 Socker 60 2010 Figur 3. Totalindex. Prisindex 2010 = 100 140 140 130 130 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 70 2011 2012 LRF Totalt 2013 LRF Animalier Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund 2014 LRF Vegetabilier 2013 Mejeri 2014 2015 LRF Animalier Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2010 = 100 150 60 2012 Kött 150 2010 2011 LRF Vegetabilier 60 2015 2010 FAO 2011 2012 LRF Gödsel 2013 LRF Diesel 2014 LRF Foder 2015 Marknaden Världsmarknadspriser Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen. 700 600 vete 500 soja majs 400 havre 300 200 100 0 Världsmarknadspriser Prisnoteringar Valutor Prisnoteringar I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska. USD Euro Genomsnittlig kurs 2014 Oktober 2015 6,86 8,32 9,10 9,35 Aktuell kurs 10 november 2015 8,69 9,34 Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera Forts från sidan 2 el var ytterligare 3 procent under oktober och totalt 23 procent det senaste halvåret. Oljepriserna föll under oktober till följd av att OPECs möte med icke OPEC-länder, där man diskuterat hur man skall uppnå stabilare priser, inte gav något synbart resultat. Vidare har produktionen inom OPEC ökat medan rysk export ökat kraftigt under perioden, vilket håller priserna nere. BRENT-oljan handlas nu under 50 dollar fatet. Möjligheterna att få upp oljepriserna på en högre nivå begränsas dessutom av den amerikanska skifferproduktionen som kommer att fungera som tak för oljepriset under överskådlig framtid. De I tabellens övre del ges prisnoteringar som kan vara relevanta för en svensk exportör eller importör. Priserna avser leverans inom 1-2 månader. Vid export tillkommer exportbidrag och vid import införselavgift i vissa fall. Längst ner i tabellen en notering avseende griskött på den danska marknaden. Världsmarknad, vecka 46 USS/ton SEK/dt Standardvete, fob Rouen Foderkorn, fob Rouen - - 169 156 Inhemsk marknad, vecka 46 Griskött, slaktad vikt, Danmark DKK/kg 9,20 SEK/kg 11,52 källor som idag ligger i malpåse kan snabbt ta upp produktionen om oljepriset stiger igen och på så sätt hålla priserna nere. Taknivån anses ligga på nivåer runt 60-70 USD fatet. Foderpriserna har stigit med 5 procent under oktober vilket är en konsekvens av främst stigande priser på spannmål. Gödselpriserna har fallit med 12 procent de senaste 6 månaderna till följd av bland annat fortsatt låga energipriser. Jan Lorentzson [email protected] FAO = Food and Agriculture Organization of thr United Nations 1 Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3 POSTTIDNING A Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm Framsteg i förhandlingen om TTIP EU och USA har bytt nya tullbud i förhandlingen om ett transatlantiskt partnerskapsavtal för handel och investeringar. Buden innebär att tullarna tas bort för 97 procent av tullnumren för respektive part. Det var i samband med det senaste mötet mellan EUs och USAs chefsförhandlare som de nya förhandlingsbuden utbyttes. De återstående 3 procenten bedöms till den absolut största delen vara jordbruksprodukter. Mötet ägde rum den 19-23 oktober. Dessa tullnummer kommer sannolikt inte att undantas helt utan blir Forts från sidan 1 Vid den senaste reformen av EUs gemensamma jordbrukspolitik har dessa samverkansåtgärder utvidgats från att tidigare mest fokuserat på frukt- och grönsakssektorn till att gälla en rad andra sektorer. På detta område har nordvästeuropa ett försprång med utvecklad kooperation som stärkt lantbrukarnas position i livsmedelskedjan. INTERNATIONELLA PERSPEKTIV ...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 35 nummer per år. föremål för förhandling om att respektive part går med på att öppna sin marknad för en viss mängd av dessa känsliga produkter. Jordbruksprodukter som bedöms känsliga kommer inte att behandlas förrän i förhandlingens slutskede. I EUs fall handlar det sannolikt bland annat om kött, majs, stärkelse och etanol. USAs chefsförhandlare, Dan Mullaney, sade efter mötet att USAs mål fortfarande är full frihandel och att man kommer att fortsätta trycka på för det. Uttalanden från båda sidor gjorde också gällande att regelsamerbetet endast är möjligt om skyddsnivån för konsumenterna förblir den- samma eller höjs. Förhandlingarna sade sig efter mötet helt inställda på att avsluta förhandlingarna innan det amerikanska presidentvalet nästa höst. USAs chefsförhandlare uttryckte det som att det är mycket viktigt att avsluta TTIP förhandlingen under President Obamas administration. De fyra kommande månaderna blir därför mycket viktiga. EUs bondeorganisationer och livsmedelsindustri är positiva till TTIP. Bondeorganisationen Copa/ Cogeca upprepade inför förhandlingsmötet sin ståndpunkt att Kommissionen inte får ge efter för mycket på USAs krav när Framtida utmaningar Sammanfattningsvis kan konstateras att i takt med EUs utvidgning blir utmaningarna för den inre marknaden större, samtidigt som det också ger ökade möjligheter. Behoven av anpassning av gemensamma regelverk för olika länders och regioners skilda förutsättningar ökar också. EU-kommissionens ambitioner sätter både företagens och konsumenter- nas bästa i fokus, men det är en utmaning att hitta lösningar som är optimala för alla inblandade. För jordbrukets del innebär marknadsanpassningen att företagsklimatet blir mer avgörande. Även om den gemsamma jordbrukspolitiken har en avgörande betydelse blir lantbrukaren mer som andra företagare där nationella system påverkar konkurrenskraften. En förbättrad tilltro till Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam [email protected] Redaktionsassistent Margaretha Ganslandt Telefon 08-787 54 22 [email protected] Grafisk produktion/Tryck Nymedia/ Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084 Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 0771-573 573 LRF Brysselkontor Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 59/61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se det gäller marknadstillträde utan att USA från sitt håll lovar att ta bort de icke-tariffära handelshinder som idag stoppar EUs export. Nästa chefsförhandlarmöte är satt till januari. Christina Furustam [email protected] systemet och ansvarstagande från medlemstaterna är avgörande för att den gemensamma marknaden ska fungera. Det krävs en välförankrad EU-strategi för att stödja utvecklingen mot rättvisa företagsvillkor eftersom det mesta av skattepolitiken ligger i medlemstaternas händer. Mattias Gotting LRFs Brysselkontor [email protected]
© Copyright 2024