Utmaningar på vägen mot gränslöst
företagande på EU-gemensam marknad
I slutet på oktober
presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för år 2016. Då
lanserades även en ny
strategi som ska stärka
den gemensamma inre
marknaden. EU-kommissionen signalerar att de
vill se förändringar i det
nuvarande systemet som
de anser vara komplicerat och inte kunna möta
framtidens utmaningar.
Den gemensamma marknaden är en av EUs grundpelare som syftar till att skapa
fri rörlighet för varor och
tjänster. En väl fungerande
gemensam inre marknad
ska skapa konkurrens och
främja handel, leda till
förbättrad effektivitet och
kvalitet samt lägre priser.
Genom den nya strategin
vill EU-kommissionen
komma åt orättvisorna som
skapar misstro till systemet
och riskerar förtroendet
för EU-samarbetet. Det ska
bli lättare att följa regler
och se till att de efterlevs.
De förslag som läggs
fram i EU-kommissionens
strategi säger bland annat
att momsreglerna ska
förenklas och att entreprenörer som misslyckas ska
kunna få en andra chans.
Många anser att USA ligger
före EU på detta område
genom att de snabbare
efter konkurs ger företagaren nya möjligheter.
Förenkla och stödja utveckling
Strategin vill stärka konsumentskyddet genom att
skapa större öppenhet och
gränsöverskridande konkurrens. EU-kommissionen
vill också lyfta ut den växande delningsekonomin
”collaborative economy”
ut ur den gråzon som den
för närvarande befinner sig
i. Med delningsekonomi avses olika arrangemang för
att bättre utnyttja en resurs
exempelvis genom att hyra
och låna saker istället för
att köpa. Nya innovativa
företagsmodeller behövs
och ska uppmuntras och
inte hämmas av krånglig
byråkrati. Företagande som
på ett bättre sätt använder
befintliga resurser ger vinster för hela samhället och
kan attrahera nya typer av
entreprenörer.
Marknadsanpassning av
lantbruket
Lantbruksföretagare i EU
agerar tillsammans med
andra företagare på den
gemensamma marknaden,
men påverkas av skillnader
i naturliga förutsättningar
och politiska regelverk som
inte berör andra företagare i samma utsträckning.
Naturliga förutsättningar
så som klimat och jordmån
varierar mellan länder och
regioner. Olika områden
lämpar sig olika bra för
odling av olika grödor och
uppfödning av olika djurslag. Trots att lantbruket
regleras av en gemensam
jordbrukspolitik finns det
skillnader inom det politiska ramverket. På EU-nivå
syftar stödpolitiken till att
utjämna skillnader och få
en balans vad gäller produktionsvillkor. I många
länder finns det särskilda
skattesystem för lantbruket.
Men i takt med att lantbruket styrs mot en marknadsanpassning, kommer
skillnaderna troligtvis att
bli mindre.
Det skiljer mellan
EUs medlemsstater hur
lantbrukarna har organiserat sig för att stärka sin
förhandlingsposition. I
de länder som haft stabila
politiska förutsättningar
under en längre tid har
jordbrukskooperativ en
större marknadsandel. Det
kommunistiska förflutna i
de östeuropeiska länderna
gör att det finns en misstro
mot samarbete mellan lantbrukare eftersom kollektivjordbruken är förenade
med negativa upplevelser.
I många EU-länder upplever lantbrukare att de har
en ofördelaktig förhandlingsposition. EU-kommissionens strategi pekar
på utmaningar som måste
hanteras för att lösa problemen.
Uppmuntra samverkan
mellan lantbrukare
Det finns regler på EU-nivå
för att säkerställa konkurrensen i livsmedelskedjan
på den gemensamma mark-
Innehåll
Nr 16
13 november 2015
Sidan 1
• Utmaningar på vägen
mot gränslöst företagande på EU-gemensam
marknad
Sidan 2
• VM-Index: Stigande
priser på jordbruksprodukter
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
Sidan 4
• Framsteg i förhandlingen om TTIP
naden. Inom detaljhandeln
och livsmedelsindustrin
är det mycket vanligt
med gränsöverskridande
verksamhet där försäljning
sker i flera länder. När det
gäller primärproduktionen
ser det annorlunda ut och i
många fall är primärproducenterna mycket små i förhållande till uppköparna.
Därför har vissa undantag
införts för att stärka lantbrukarnas konkurrenskraft,
t.ex. att tillåta samverkan
mellan lantbrukare vid
bland annat prisförhandlingar
Forts på sidan 4
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
VM-Index: Stigande priser på jordbruksprodukter
Under oktober steg
priserna på mejeriprodukter och vegetabiliska
produkter medan priserna på såväl bränsle som
konstgödning fortsatte
att falla.
Efter två månader av fallande priser på vegetabilier
steg priserna med 2 procent under oktober efter
att ha fallit med 11 procent
det senaste halvåret.
Se Figur 1. Priserna på
spannmål steg med 1 procent där såväl vete som majs
steg medan priset på ris föll
under oktober. Vetet steg
till följd av torka i delar av
Ryssland och Ukraina samt
även i delar av USA och
Europa medan regn i Australien påverkar skörden
där negativt. Det är de stora
lagren av vete som har en
dämpande effekt på priserna trots de väderrelaterade
problemen.
Priserna på vegetabiliska
oljor ökade med hela 6 procent under oktober efter
septembers bottennotering.
Palmolja har stigit i pris beroende på ogynnsamt väder
i Sydostasien medan priserna på sojaolja faller till
följd av ogynnsamt väder i
Brasilien för plantering av
sojabönor.
Sockerpriserna, som har
försvagats under det senaste halvåret med anledning
av överproduktion och växande lager, steg med hela
17 procent i oktober. Det
nu stigande priset beror
främst på utbudsbortfall
beroende på regn i delar
av Brasilien som försenar
skörden där. Samtidigt
hotar torka att försvåra
sockerproduktionen i såväl
Vietnam, Phillipinerna,
Sydafrika, Indien och Thailand.
LRFs världsmarknadsprisindex har omarbetats och baseras från och
med 2014 på FAO Food Price Index och bygger på globala priser för
produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker.
För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det
svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. Vidare
vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produktionens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre
medan spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010.
Mejeripriserna steg
LRFs animalieprisindex
steg med 3 procent i oktober efter att ha sjunkit
under större dalen av 2015.
Det är mejeripriserna som
börjat stiga igen, till följd av
ökad oro att produktionen
i Nya Zeeland kommer att
falla. Mejerivarorna steg
med 3 procent i september
och med ytterligare 9 procent i oktober. Se Figur 2.
Vart mejeriproderna är på
väg är mycket osäkert - vid
Fonterras senaste auktion
den 3 november sjönk det
genomsnittliga priset på
mejeriprodukter igen, nu
med 7,4 procent.
Köttpriserna föll endast
Figur 1. Vegetabilier. Prisindex 2010 = 100
marginellt under oktober.
Förutom lammkött som
steg med 8 procent föll
priserna på övriga köttslag
något.
LRFs totalindex steg
med 2 procent under oktober månad vilket främst
berodde på oro för minskat
utbud på mejeriprodukter,
socker, spannmål och vegetabiliska oljor. Se Figur 3.
Fortsatt fallande priser på
insatsvaror
De internationella priserna
på insatsvaror präglas av
fortsatt fallande oljepriser
och gödselpriser i oktober.
Se figur 4. Prisfallet på diesForts på sidan 3
Figur 2. Animalier. Prisindex 2010 = 100
150
150
140
140
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
2010
2011
2012
Spannmål
2013
Vegetabiliska
oljor
2015
2014
Socker
60
2010
Figur 3. Totalindex. Prisindex 2010 = 100
140
140
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
2011
2012
LRF Totalt
2013
LRF Animalier
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
2014
LRF Vegetabilier
2013
Mejeri
2014
2015
LRF Animalier
Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2010 = 100
150
60
2012
Kött
150
2010
2011
LRF Vegetabilier
60
2015
2010
FAO
2011
2012
LRF Gödsel
2013
LRF Diesel
2014
LRF Foder
2015
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen.
700
600
vete
500
soja
majs
400
havre
300
200
100
0
Världsmarknadspriser
Prisnoteringar
Valutor
Prisnoteringar I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i
Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom
1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på
världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med
den europeiska.
USD
Euro
Genomsnittlig kurs
2014 Oktober 2015
6,86 8,32
9,10 9,35
Aktuell kurs
10 november 2015
8,69
9,34
Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera
Forts från sidan 2
el var ytterligare 3 procent
under oktober och totalt
23 procent det senaste
halvåret.
Oljepriserna föll under
oktober till följd av att
OPECs möte med icke
OPEC-länder, där man
diskuterat hur man skall
uppnå stabilare priser, inte
gav något synbart resultat.
Vidare har produktionen
inom OPEC ökat medan
rysk export ökat kraftigt under perioden, vilket håller
priserna nere. BRENT-oljan handlas nu under 50
dollar fatet. Möjligheterna
att få upp oljepriserna på
en högre nivå begränsas
dessutom av den amerikanska skifferproduktionen
som kommer att fungera
som tak för oljepriset under
överskådlig framtid. De
I tabellens övre del ges prisnoteringar som kan vara relevanta
för en svensk exportör eller importör. Priserna avser leverans
inom 1-2 månader. Vid export tillkommer exportbidrag och vid
import införselavgift i vissa fall. Längst ner i tabellen en notering
avseende griskött på den danska marknaden.
Världsmarknad, vecka 46
USS/ton
SEK/dt
Standardvete, fob Rouen
Foderkorn, fob Rouen
-
-
169
156
Inhemsk marknad, vecka 46
Griskött, slaktad vikt, Danmark
DKK/kg
9,20
SEK/kg
11,52
källor som idag ligger i
malpåse kan snabbt ta upp
produktionen om oljepriset
stiger igen och på så sätt
hålla priserna nere. Taknivån anses ligga på nivåer
runt 60-70 USD fatet.
Foderpriserna har stigit
med 5 procent under oktober vilket är en konsekvens
av främst stigande priser på
spannmål. Gödselpriserna
har fallit med 12 procent
de senaste 6 månaderna till
följd av bland annat fortsatt
låga energipriser.
Jan Lorentzson
[email protected]
FAO = Food and Agriculture Organization of thr United Nations
1
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
Framsteg i förhandlingen om TTIP
EU och USA har bytt nya
tullbud i förhandlingen
om ett transatlantiskt
partnerskapsavtal för
handel och investeringar. Buden innebär att
tullarna tas bort för 97
procent av tullnumren
för respektive part.
Det var i samband med det
senaste mötet mellan EUs
och USAs chefsförhandlare
som de nya förhandlingsbuden utbyttes. De återstående 3 procenten bedöms till
den absolut största delen
vara jordbruksprodukter.
Mötet ägde rum den 19-23
oktober.
Dessa tullnummer
kommer sannolikt inte att
undantas helt utan blir
Forts från sidan 1
Vid den senaste reformen
av EUs gemensamma
jordbrukspolitik har dessa
samverkansåtgärder utvidgats från att tidigare mest
fokuserat på frukt- och
grönsakssektorn till att gälla en rad andra sektorer. På
detta område har nordvästeuropa ett försprång med
utvecklad kooperation som
stärkt lantbrukarnas position i livsmedelskedjan.
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag är
fredag, cirka 35 nummer per år.
föremål för förhandling
om att respektive part
går med på att öppna sin
marknad för en viss mängd
av dessa känsliga produkter.
Jordbruksprodukter som
bedöms känsliga kommer
inte att behandlas förrän i
förhandlingens slutskede.
I EUs fall handlar det sannolikt bland annat om kött,
majs, stärkelse och etanol.
USAs chefsförhandlare,
Dan Mullaney, sade efter
mötet att USAs mål fortfarande är full frihandel
och att man kommer att
fortsätta trycka på för det.
Uttalanden från båda sidor
gjorde också gällande att
regelsamerbetet endast är
möjligt om skyddsnivån för
konsumenterna förblir den-
samma eller höjs.
Förhandlingarna sade
sig efter mötet helt inställda på att avsluta förhandlingarna innan det amerikanska presidentvalet nästa
höst. USAs chefsförhandlare uttryckte det som att det
är mycket viktigt att avsluta
TTIP förhandlingen under
President Obamas administration. De fyra kommande
månaderna blir därför
mycket viktiga.
EUs bondeorganisationer och livsmedelsindustri
är positiva till TTIP. Bondeorganisationen Copa/
Cogeca upprepade inför
förhandlingsmötet sin
ståndpunkt att Kommissionen inte får ge efter för
mycket på USAs krav när
Framtida utmaningar
Sammanfattningsvis kan
konstateras att i takt
med EUs utvidgning blir
utmaningarna för den
inre marknaden större,
samtidigt som det också
ger ökade möjligheter.
Behoven av anpassning av
gemensamma regelverk för
olika länders och regioners
skilda förutsättningar ökar
också. EU-kommissionens
ambitioner sätter både företagens och konsumenter-
nas bästa i fokus, men det
är en utmaning att hitta
lösningar som är optimala
för alla inblandade. För
jordbrukets del innebär
marknadsanpassningen att
företagsklimatet blir mer
avgörande. Även om den
gemsamma jordbrukspolitiken har en avgörande
betydelse blir lantbrukaren
mer som andra företagare
där nationella system påverkar konkurrenskraften.
En förbättrad tilltro till
Ansvarig utgivare och redaktör
Christina Furustam
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck Nymedia/
Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Tréves 59/61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
det gäller marknadstillträde
utan att USA från sitt håll
lovar att ta bort de icke-tariffära handelshinder som
idag stoppar EUs export.
Nästa chefsförhandlarmöte är satt till januari.
Christina Furustam
[email protected]
systemet och ansvarstagande från medlemstaterna
är avgörande för att den
gemensamma marknaden
ska fungera. Det krävs en
välförankrad EU-strategi
för att stödja utvecklingen
mot rättvisa företagsvillkor
eftersom det mesta av skattepolitiken ligger i medlemstaternas händer.
Mattias Gotting
LRFs Brysselkontor
[email protected]