Doknr. i Barium
29976
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Benstöd
Giltigt fr o m
2016-12-27
Version
1
Innehållsansvarig: Catrin Anthonio, Anestesisjuksköt, Operation 1 barn (catcl2)
Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef, Verksamhet Anestesi-Operation-Intensivvård Radiologi Fysiologi (eirst)
Denna rutin gäller för: Operation 1 barn
Revideringar
Detta är första versionen av denna rutin.
Syfte
Minimera risken för tryckskador och kompartmentsyndrom i samband med upplägg av patient i
benstöd.
Bakgrund
Kompartmentsyndrom är en allvarlig komplikation till benstödsläge och kan ge bestående skador.
Orsaken är otillräcklig kapillär perfusion i en eller flera muskelloger och faktorer som påverkar
perfusionen utgör riskfaktorer. I underbenet är musklerna samlade i fyra muskelloger som innehåller
nerver och blodkärl och är omgivna av strama bindvävssäckar. Om trycket i en muskelloge blir för
högt hämmas blodflödet och funktionen i vävnaderna och ett kompartmentsyndrom kan uppstå.
Syrebrist i vävnaderna skadar kapillärernas endotelceller och leder till ett plasma- och vätskeläckage
in i det interstitiella rummet, trycket i muskellogen kommer att öka ytterligare och tillståndet leder, om
det inte behandlas, till vävnadsdöd.
Perfusionstryck
Det lokala perfusionstrycket beräknas genom att ta medelartärtrycket, MAP, minus nivån av högläge,
dvs underbenens höjd över förmaksnivå. Varje centimeters höjning av benen över hjärtnivå, ger en
lokal sänkning av blodtrycket i benen med 0,78 mmHg.
Exempel: Vid MAP 80 mmHg och högläge 52 cm blir perfusionstrycket
80-(0,78x52)= 80-40=40.
Lokalt perfusionstryck bör vara >30 mmHg i normal vävnad och > 40 mmHg i skadad vävnad för att
minska risken för kompartmentsyndrom.
Utveckling av akut kompartmentsyndrom
Stadium
Patofysiologi
1
Ökat muskeltryck
2
Minskat blodflöde
3
Nedsatt funktion
Kliniska
symtom
Svullnad
Minskad rörlighet
Anamnes
Status
Smärta, spänt
och svullet
Ischemisk smärta
i vila
Smärta vid passiv
töjning
Sensorisk och
motorisk
påverkan
Svår tilltagande
smärta
Terapiresistent
Svullnad, öm,
smärta vid
palpation
Smärta vid passiv
töjning
Normala pulsar
distalt
Nedsatt
sensibilitet
Muskelsvaghet
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 4)
Doknr. i Barium
29976
Giltigt fr.o.m
2016-12-27
RUTIN
Benstöd
Version
1
Arbetsbeskrivning
Bakgrund:
Operations- och anestesisjuksköterskan ansvarar tillsammans med operatören för upplägget av
patient i benstöd. Vid förväntad operationstid mer än två timmar i benstöd ska patientens läge
bedömas av ansvarig operatör och anestesiläkare. Operatören är ytterst ansvarig och ska närvara vid
upplägget.
Pre- och peroperativa riskfaktorer för utveckling av kompartmentsyndrom:













Lång tid i benstöd > tre timmar, det är den totala tiden i benstödsläge som är betydelsefull
Högt läge, ju högre läge desto lägre perfusionstryck lokalt, med risk för otillräcklig
genomblödning
Operation i Trendelenburgläge
Aktuellt trauma mot benet/benen ex frakturer
Hypovolemi
Hypotoni
EDA (kan dölja kompartmentsyndrom postoperativt)
Muskulösa vader
Mycket smal patient
Tryck från benstöden
Diabetes
Perifer kärlsjukdom
Obesitas, >BMI > 25
Preoperativa förberedelser:
Följande faktorer måsta beaktas vid upplägg i benstöd











Identifiera riskpatienter och planera förebyggande åtgärder innan operation
Minimera tiden. Benstöd ska bara användas när det är nödvändigt. Undvik väntan på
operatör
Minimera högläget, ju högre läge, desto lägre perfusion
Patienten ska ligga långt ner på bordet
Vinkeln i höftleden bör vara så nära 90° som möjligt
Benskålarna ska polstras med geldynor. Polstra ovansidan med wienervadd. Polstra aldrig
cirkulärt runt benen!
Benstöden ska passa patienten. Hela underbenet ska ligga i benskålarna
Eliminera extern kompression från t ex C-båge eller benstöd. Kompressionsstrumpor eller
annat yttre tryck på benen ska inte användas
Trendelenburgläge bör undvikas och om detta inte är möjligt ska tiden i detta läge minimeras
Vid förväntad långt benstödläge markera en mätpunkt på benen och mät vadomfång före och
efter operationen
Vid Time-out (WHO 2), diskutera med teamet åtgärder för att minimera riskerna med
benstödsläge
Maximal tid i benstödsläge är två timmar.
Därefter ska benen sänkas till horisontellt läge och förbli sänkta i minst 30 minuter innan de på
nytt kan höjas i två timmar.
Operations- och anestesisjuksköterskan ska tillsammans inspektera vadmusklerna och
anläggningsytor postoperativt innan avveckling från operationssal.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 4)
Doknr. i Barium
29976
Giltigt fr.o.m
2016-12-27
RUTIN
Benstöd
Version
1
Dokumentation
Då benstödsläge förväntas pågå mer än två timmar ska följande dokumenteras i patientjournalen:



Tid för start och avslut i benstödsläge
Tidsangivelser vid horisontalläge av benen peroperativt
Eventuella avvikelser dokumenteras innan patienten lämnar operationssalen
Postoperativt







Patienter som legat i benstödsläge i mer än två timmar ska kontrolleras avseende tecken till
tryckskador eller kompartmentsyndrom vid ankomst till UVA/BIVA/BIMA
Dokumentera avvikande fynd
Inspektera vadmuskler och anläggningsytor och observera särskild smärta, rodnad, svullnad
eller spända vader. Observera också missfärgning eller känselnedsättning.
Mät vadomfång
Följ urinproduktionen, patienten ska vara väl hydrerad
Observera patienter med EDA extra noga med tanke på att det kan maskera en pågående
process.
Skärpt uppmärksamhet vid smärta från nedre extremiteterna
Vid avvikande fynd eller konstaterad skada ska följande åtgärder vidtas:




Kontakta operatör eller jourhavande ortoped för bedömning och ställningstagande till
handläggning
Vidtala ansvarig anestesiläkare
Lägg extremiteten i hjärtnivå för att optimera perfusionen
Diagnos ställs på klinik- låt inte väntan på provsvar fördröja handläggning
Ansvar
Verksamhetschefen (VC) ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar.
Sektionschef (SC) ansvarar för att rutinen implementeras i verksamheten.
Uppföljning, utvärdering och revision
Vårdlärare, Operation 1 barn, eller av denne utsedd person, ansvarar för uppföljning/revision av
innehållet i rutinen.
Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker
till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPro.
Dokumentation
Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets
gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar.
Kunskapsöversikt
Bauer E C et al. Survey of compartment syndrome of the lower extremity after gynecological
operations. Langenbecks Arch Surg. 2014 jan.
Qvarfordt P, Björck M, Styf J. Akuta kompartmentsyndrom i extremiteter och buk. Läkartidningen
2008;40
Granskare/arbetsgrupp
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 4)
Doknr. i Barium
29976
Giltigt fr.o.m
2016-12-27
RUTIN
Benstöd
Version
1
Angela Hanson, sektionschef Operation 1 barn
Catrine Hildingsson, operationssjuksköterska/ MTA ansvarig OP, Operation 1 barn
Catrine Ljung, sektionsledare Operation 1 barn
Cecilia Lindell, verksamhetsutvecklare ANOPIVA
Gundela Holmdahl, överläkare kirurgi, Barnkirurgiska kliniken,
Ebba Fridh, överläkare ortopedi, barnkirurgiska kliniken
Ulf Alehed, anestesisjuksköterska/ MTA ansvarig AN Operation 1 barn
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 4 (av 4)