OM ETT LIV - SvD Kundservice
FREDAG 6 JANUARI 2017 ”Oavsett om vi har en bostadsbubbla eller inte så kan Sverige vara illa ute.” Andreas Cervenka sid 10 TARMEN OCH HJÄRNAN Ordet magkänsla får en ny innebörd. Tarmfloran styr mer än vad vi tror. Sid 13–16 HISTORIA SvD:s Dick arrison listar 10 milstolpar H i Sveriges historia som alla svenskar bör kunna. Sid 18–19 2 QUIZ Hur bra är du egentligen på engelska och kan du skilja på de och dem? Sid 08 och 20 2 PREMIUM DRÖMMEN OM ETT LIV UTOMLANDS Familjen Campo Håkansson blev i somras en del av de 660 000 svenskar som flyttat utomlands. I den här bilagan, med artiklar från det senaste årets mest upp skattade SvD-serier, kan du följa hur det gått för familjen. Sid 04–07 FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 2 KRÖNIKA ANNA CAREBORG Vad vill du att vi ska satsa på i år? En av höstens mest omtyckta premiumserier har varit Näringslivs grepp om bobubblan. Bostadspriserna i Sverige har stigit stadigt i över 20 år och i en serie artiklar söker våra reportrar svar på vad som är på väg att hända. Andreas Cervenkas krönika, som du kan läsa på sidan 10, är den del i serien som fått flest läsare att teckna en digital prenumeration. I år kommer vi att göra ännu fler satsningar särskilt för dig som prenumerant. Brukar du vanligtvis ta del av tidningen i pappersform kommer du att kunna läsa många av våra premiumartiklar och grepp, men inte alla. Just nu kan du till exempel ta del av Andreas Cervenkas kommande bok ”Vad gör en bank?” före alla andra på SvD.se. Där har du också tillgång till vårt nyöppnade historiska arkiv, med artiklar från 1884 och framåt. Sedan i november har över 100 000 besök gjorts i arkivet – här intill kan du läsa mer om hur du når det. Elvakaffet, ledarredaktionens populära tv-serie, drar igång igen om en vecka, och vi kommer att satsa ännu mer på olika digitala utmaningar, så kallade premiumquiz, där du kan testa dina kunskaper. SvD.se 1 Läs Andreas Cervenkas bok – före alla andra Vad gör egentligen en bank? Bankkraschen 2008 och händelseutvecklingen därefter sådde det frö ur vilket Andreas Cervenkas nya bok växte fram. Som SvD-prenumerant kan du nu läsa hela boken digitalt. Läs boken på: SvD.se/cervenka SvD.se 1 Här hittar du som är SvD-pren umerant hela tiden nya fördjupningar, porträtt och guidande artiklar som kan ge dig mervärde i nyhetsflödet. Vi kallar detta innehåll – särskilt utvalt för dig som är inloggad – för premium. SvD.se/premium • Svenska arga väljare kommer att avgöra • Kaoset växer – fler överger Mays ”sjunkande skepp” • EU:s fem svåraste utmaningar under försiktiga 2017 • Expert efter SvD:s diettest: Skrota idén om mellanmål Läs mer på: SvD.se/premium SvD.se 1 Experter: 17 aktier med hög utdelning SvD Börsplus har valt ut en portfölj med 17 nordiska bolag som ger hög aktieutdelning 2017. ”Risken i de enskilda bolagen kan vara hög men sammantaget tror vi att vår utdelningsportfölj kommer ge bra avkastning. När vi gjort detta historiskt så har det varit framgångsrikt tio år av elva”, konstaterar Peter Benson och Daniel Svensson. SvD.se/om/aktier-kop-och-saljrad SvD.se 1 De mest intressanta serierna som släpps under det nya året FOTO: HULU Vad vill du att vi ska satsa mer på i år? Mejla mig gärna på [email protected]. Anna Careborg är premiumchef på SvD. SVD1 FOTO: SEAN GALLUP/AP Av just den anledningen har vi samlat några av våra mest uppskattade premiumsatsningar i den här bilagan. På varje sida finns länkar som gör att du kan klicka vidare till SvD.se där alla delar finns samlade. Premium är bara tillgängligt för dig som prenumerant, så är du inte inloggad ombeds du att logga in. Det senaste årets mest populära premiumserie handlar om hur tarmen styr vårt välmående – både fysiskt och psykiskt. Tarmen och hjärnan är den i särklass mest sparade och följda serien bland er läsare som använder funktionerna på SvD.se. Som prenumerant kan du även följa skribenter som du tycker särskilt mycket om. Den som flest av er följer är historieprofessor Dick Harrison som regelbundet bidrar med premiumserier. En annan av våra mest vällästa artikelserier rör utlandssvenskarna, som numera är så många att de till antalet skulle kunna utgöra Sveriges näst största stad. Till den här bilagan har vår reporter Joanna Drevinger återigen intervjuat familjen Campo Håkansson vars flyttlass gick från Gustavsberg till Madrid i somras. FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Chefredaktör och ansvarig utgivare Fredric Karén [email protected] Politisk chefredaktör Tove Lifvendahl [email protected] Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Maria Rimpi [email protected] Administrativ redaktionschef och stf ansvarig utgivare Niklas Kierkegaard [email protected] Verkställande direktör Gunilla Asker [email protected] Kommunikationschef Björn Hygstedt [email protected] ANNONSERA Företag 08-13 50 00 Fax 08-13 51 13 [email protected] Privatannonser 08-13 00 10, fax 08-13 51 13, [email protected] KONTAKT Växel 08-13 50 00 Postadress SvD, 105 17 Stockholm Besöksadress Västra Järnvägsgatan 21 Ny prenumeration 08-618 02 20 eller på SvD.se/ prenumerera Prenumerationsärenden 08-618 02 20 eller på SvD.se/kundservice Kvalitetsredaktören 08-13 55 60, [email protected] SvD ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Tryck V-TAB Göteborg och Södertälje © 2017 Läs om nya detaljer i kommande Twin Peaks. Författarna Margret Atwood och Neil Gaiman präglar tv-året 2017. Och en av tv-historiens mest älskade serier återkommer. Utifrån den stora skörden av tv-premiärer i år har SvD:s Elias Björkman valt ut de fem mest intressanta. SvD.se/sa-blir-kulturaret-2017 SvD.se 1 Snart årspremiär för Elvakaffet FOTO: SVD Varje dag under 2016 publicerade vi på SvD.se i snitt 200 artiklar. Vi lever numera i ett ständigt pågående nyhetsflöde där du som läsare när som helst på dygnet kan gå in på sajten och uppdatera dig om senaste nytt. Parallellt med det snabba nyhetsarbetet lägger vi på redaktionen även stort fokus på olika fördjupningar, porträtt och guidande artiklar. Detta gör vi dels i syfte att ge dig bättre förståelse för vad som sker i vår omvärld, dels för att ge mer insikt i intressanta ämnen och användbara råd och tips i vardagen. Gemensamt för detta innehåll är att vi brukar kalla det för premium. Gemensamt är också att det ofta rör större skeenden och forskningsrön som är intressanta idag, men också om ett par veckor eller till och med år. Ledarredaktionens program Elvakaffet drar igång i gen om en vecka. Till dess kan du se avsnitten från 2016. • ”Politiska överraskningarnas år” • ”Kände en klump i magen inför julafton” • ”Sverige drabbat av goda avsikternas förbannelse” Titta på avsnitten här: SvD.se/elvakaffet SvD i sociala medier 1 Följ oss för snabb nyhetsuppdatering, analyser och lästips. twitter.com/SvD facebook.com/svenskadagbladet instagram.com/svenskadagbladet SvD:s historiska tidningsarkiv – en garanterat spännande historia Historiska rubriker och bilder. Vad hände i världen för 10, 50 eller 100 år sedan? I SvD:s historiska tidningsarkiv återfinns alla tidningar och heta nyheter sedan första numret, 18 december, 1884. Klicka, läs och begrunda den nyhet eller händelse som lockar dig. Som inloggad prenumerant får du en garanterat spännande historia. 1 svd.se/arkiv Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 4 UTLANDSSVENSKARNA P Nyhetsredaktionen [email protected] 08-13 50 00 HÖGT UTBILDADE Runt 660 000 svenskar bor utomlands, det är fler än i Göteborg. Fler än någonsin lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land. Trenden spås hålla i sig. Och utlandssvenskarna mår bra, till och med bättre än de som bor kvar i Sverige. UTLANDSSVENSKARNA FOTO: ALAMY/IBL PREMIUM Fler emigrerar – och mår bättre SvD.se 1 FOTO: PONTUS LUNDAHL/TT Fler än någonsin lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land. Vilka är de? Hur lever de och hur är deras förhållande till hemlandet? I en serie artiklar har SvD berättat om utlandssvenskarna som numera är så många att de till antalet skulle kunna utgöra Sveriges näst största stad. SvD.se/om/utlandssvenskarna SvD.se 1 FOTO: IMAGO/IBL • Utlandssvenskarnas styre borgerligt – utan C Om utlandssvenskarna fått bestämma hade Sverige sett helt annorlunda ut. ”Vi hade haft en borgerlig majoritetsregering, utan Centern”, konstaterar statsvetaren Jonas Hinnfors. Läs mer på: SvD.se/om/utlandssvenskarna SvD.se 1 • Hemlösa svenskar får hjälp i Spanien: ”Naiva”. Många utlandssvenskar i nöd får hjälp av Svenska kyrkan. I Spanien handlar det inte sällan om ensamstående kvinnor med barn, i Thailand är det flest män som söker hjälp. Läs mer på: SvD.se/om/utlandssvenskarna Chef Nyheter Maria Sundén Jelmini Bitr chef Gunvor Frykholm Nyhetschefer Tobias Brandel, Petter Forslund, Mikael Larsson Utrikesredaktör Jesper Sundén Printredaktör Malin S Ånell En serie om de svenskar som valt att leta efter lyckan i andra länder. JOANNA DREVINGER Fattigdom och dåliga skördar fick över 1,5 miljoner svenskar att lämna Sverige vid förra sekel skiftet. Det har skrivits böcker, gjorts filmer och musikaler om den stora utvandringen. Inte lika mycket uppmärksamhet får faktumet att det till antalet utvandrar fler svenskar nu på 2000-talet än under de år då missväxten var som värst och då runt 50 000 människor per år flyttade från Sverige för att söka lyckan i andra länder, främst USA. 2015 utvandrade 55 830 männi skor från Sverige, enligt SCB. De flesta som utvandrar är männi skor som kommit till Sverige som invandrare och som sedan flyttar tillbaka till det land där de föddes. 33 procent av de som utvandrade 2015 var födda i Sverige. Och trenden spås fortsätta. Enligt den prognos som SCB gör varje år kommer utvandringen att öka även i framtiden. Lena Lundkvist som är demograf på SCB har gjort den prognos som sträcker sig fram till 2060. Hon ser flera orsaker till den växande utvandringen: – Det bor fler människor i Sverige och därmed finns det fler som potentiellt kan utvandra. Och eftersom antalet personer 76 procent av utlandssvenskarna uppger att de är vid god hälsa. som är födda utomlands ökar och de tenderar att utvandra i högre grad än Sverigefödda så finns det ytterligare anledning att tro att de bidrar till den ökade utvandringen. Det gäller också de som är Sverigefödda men som har en eller två föräldrar som är födda i ett annat land. Prognosen visar också att invandringen till Sverige fortsätter att öka men minskar runt 2020 för att sedan plana ut till en nivå som ändå ligger högre än före 2010. – Invandringen är svårast att göra en prognos på eftersom man inte kan förutse kriser mot svarande den i Syrien som omkullkastade tidigare prognoser, säger Lena Lundkvist. Oavsett anledning att flytta från Sverige så är inte steget lika stort i dag som det var förr, konstaterar Karin Ehnbom-Palmquist, generalsekretare för Svenskar i världen, en organisation som tillvaratar svenskars intressen utomlands. – Det är inte som när Karl Oskar och Kristina lämnade Sverige och de kanske fick brev från familjen hemma några gånger om året. Till och med för 20–30 år sedan var det svårare. Genom internet är det ju enkelt att hålla kontakten med familj och vänner och många av utlandssvenskarna är till och med i Sverige ett par gånger om året. Det är svårt att få tag på exakta siffror över hur många svenskar totalt som bor utomlands. En kartläggning som föreningen Svensk- ar i världen gjorde 2015 talar dock om cirka 660 000 personer. Man har fram till nu vetat relativt lite om utlandssvenskarna, men i en undersökning av SOMinstitutet träder en bild fram om en välmående grupp svenskar som trivs med livet. Det som skiljer utlandssvenskarna mest från de svenskar som bor kvar i Sverige är utbildningen. Nästan 60 procent anger att de har en akademisk examen medan motsvarande siffra för personer boendes i Sverige är 32 procent. Maria Solevid, som är redaktör och undersökningsledare för SOM-institutets ”Svenska utlandsröster”, ser olika förklaringar till de höga siffrorna. – Den grupp som består av unga som studerar och som bara tillfälligt flyttat från Sverige är en svårfångad grupp som inte alltid har en fast adress. Vi har fått flest svar från en väletablerad grupp som är högutbildade och som har yrken i tjänstemannapositioner, det är också dessa som är mest benägna att flytta utomlands. SOM-institutets undersökning visar att utlandssvenskarna mår bra. Hela 76 procent har svarat att de är vid god hälsa, att jäm föra med 59 procent av de personer som bor i Sverige. De är också allmänt glada – 51 procent svarar att de är mycket nöjda med livet jämfört med 31 procent av svenskar i Sverige. – Med tanke på vad vi vet om de svarande så är det inte så konstigt. I tidigare undersökningar har vi sett att högutbildade och de med hög socioekonomisk status också har ett högt för troende för myndigheter och institutioner. De är positiva till det svenska, är tillitsfulla, nöjda och mår bra, säger Maria Solevid. Karin Ehnbom-Palmquist bekräftar den bild som SOM-institutet presenterar: – Svenskarna utvandrar ju inte för att de är missnöjda med Sverige. Många pensionärer flyttar till exempel för att få vackert väder och de andra lämnar Sverige för att de får ett jobberbjudande i ett annat land. De är högutbildade och tjänar bra. Detta är ju en grupp som har det förspänt redan från början. Lena Lundkvist. FOTO: CASPER HEDBERG ” Det bor fler människor i Sverige och därmed finns det fler som potentiellt kan utvandra. Joanna Drevinger är nyhets reporter på SvD. Läs fler artiklar av henne på: SvD.se/av/joanna-drevinger FAKTA De utflyttade: ”Bäst och sämst med Sverige” Vad utlandssvenskarna gillar, och ogillar, mest med Sverige listas i en undersökning från SOM-institutet. NATUREN Den naturromantiska bilden av Sverige lever. Om det är allemans- rätten, de djupa skogarna eller skärgårdarnas kala klippor som är anledningen till att utlandssvenskar är så positiva till den svenska naturen är svårt att säga. Antagligen är det allt tillsammans. Oavsett vem som svarat på undersökningen, ung eller gammal, arbetande eller studerande så håller de tillfrågade naturen som det mest positiva med Sverige. Och vad finns det att vara negativ till? Faktum är att noll procent av de tillfrågade ser något negativt med naturen. MATEN På Ikea i USA säljs knäckebröd, herrgårdsost, köttbullar, sill och lax – traditionell svensk mat. Och det är också till Ikea som många åker för att handla de smaker som de saknar allra mest. Oavsett var i världen de bor så är utlandssvenskarna positiva till den svenska matkulturen. Mest positiva till den svenska matkulturen är ut- Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 UTLANDSSVENSKARNA 5 Så många flyttar Antal tusen per år FAKTA 2015: 134 240 personer Utvandring 1,4% av Sveriges befolkning Invandring 125 100 1887: 50 768 personer 2015: 55 830 personer 1,1% av Sveriges befolkning 0,6% av Sveriges befolkning Göteborgs universitet. FOTO: 75 F REDRIK PERSSON/TT Undersökningen ”Svenska utlandsröster” är en undersökning gjord av SOM (Samhälle, opinion och media) institutet vid Göteborgs uni versitet. 50 25 1850 1875 1900 1925 1950 1975 SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation med flera forskare knutna till sig. Undersökningen under ledning av Maria Solevid är baserad på ett slumpmässigt urval av 10 000 svenska medborgare runt om i världen. 2000 Så nöjda är de Allmänt hälsotillstånd hos utlandssvenskar Så nöjda är utlandssvenskar med livet Mycket nöjda Ganska 51% 46% Mycket nöjda 3 Inte alls Personer boende i Sverige 38% Inte särskilt 56% Ganska 5 1 Inte särskilt Medelgod hälsa Dålig hälsa God hälsa 76% Personer boende i Sverige 59% God hälsa 20% 32% Medelgod hälsa 4 9% Dålig hälsa Källa: SOM-UNDERSÖKNING Av dessa svarade 2 668 utlandssvenskar, boende i 103 olika länder. Den genomfördes hösten 2014 genom att brev skickades ut med uppmaning att fylla i en webbenkät. Resultatet presenterades 2016 i antologin ”Svenska utlandsrösSVD ter”. Sara Håkansson med sonen Teo och dottern Greta flyttade från Gustavsberg i Värmdö till Madrid i augusti. Maken var redan på plats i Spanien. Läs mer om flytten på nästa sida. FOTO: LINUS S-DJERF FAKTA landssvenskar boende i Norden (85 procent) medan de som bor i Väst- och Östeuropa samt Asien är minst positiva (74 procent). ARBETSMORALEN Den allmänna bilden är att svenskar har hög arbetsmoral. Vi gör det som förväntas av oss och är plikttrogna. Kanske tycker vi till och med att vi har högre arbetsmoral än folk i andra länder. 69 procent av utlandsvenskarna är positiva till den svenska arbetsmoralen. De som bor i Tyskland och USA anser att även de länderna har hög arbetsmoral (85 respektive 70 procent är positiva) medan de svenskar som lever i länder i Afrika och Latinamerika inte har lika positiv syn på den arbetsmoral som råder där. VÄLFÄRDEN Fri skola, föräldraförsäkring, vård och omsorg i hemlandet tilltalar även de svenskar som inte längre bor i Sverige. 64 procent av utlandssvenskarna är positiva till det svenska välfärdssystemet. Mest positiva är de svenskar som bor i Latinamerika (80 procent). När det gäller svenskarnas syn på välfärden i sitt nya boendeland är skillnaden större. De som bor i Latinamerika, Asien, Östeuropa och Afrika/Mellanöstern är minst positiva till sina nya länders välfärdssystem. Mest positiva är svenskarna i Norge, inte så konstigt eftersom landet har ett välfärdssystem som till stora delar liknar det svenska. > Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 6 UTLANDSSVENSKARNA Sara Håkansson vill ge barnen Teo och Greta chansen att uppleva ett annat liv. FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF ”Känns kaosartat men frigörande” UTLANDSFLYTT Trots svårigheter att hitta nya kompisar och brist på heltidsjobb så har flytten från Gustavsberg till Madrid gått över förväntan. Nu tillhör familjen Campo Håkansson de 660 000 svenskar som valt att bo utomlands. Möblerna var i princip borta, flyttkartonger packade. Det enda som återstod av husets möb lemang var det som inte fick plats i de elva kubikmeter som gått iväg med lastbil. När SvD besökte familjen Campo Håkanssons rad hus i Gustavsberg, Stockholm, i somras var de på väg att flytta till Spaniens huvudstad Madrid. Anledningen till flytten var att Mario Campo hade fått ett jobb erbjudande som det var svårt att tacka nej till. Han är från Madrid, och hans mamma bor där, så för honom var det som att komma hem. För Sara Håkansson och de gemensamma barnen var det en större förändring – de skulle bli utlandssvenskar. Ett år på prov var det bestämt. Huset hyrdes ut och Sara skulle vara tjänstledig från sitt jobb som lärare. Samtidigt var alla i fam iljen beredda på att flytten skulle kunna bli permanent. – Trivs vi och allt funkar så säl jer vi huset nästa sommar, sa Sara Håkansson då. När SvD når Sara Håkansson ett halvår senare befinner sig fam iljen på semester på Mallorca. De har inte ångrat flytten. Planen är att fortsätta hyra ut huset, ett år till för att sedan sälja. – Det har gått enklare än vad vi trodde, och vi trivs. Jag tror att vi kommer att stanna, säger Sara. Nu tillhör hon och barnen de över 55 000 svenskar som varje år väljer att bo i ett annat land än Sverige. – Jag ville gärna ge barnen chansen att uppleva ett annat liv, att vidga deras vyer och visa dem att det finns något annat än Gus tavsberg. Saras man och barnens pappa är alltså från Spanien. Han flyttade nästan ett halvår före resten av familjen och pendlade mellan Spanien och Sverige varannan helg till dess att Sara och barnen kom efter. Teo, 10 år, och Greta, 8 år, var laddade inför flytten. Även Linda, som är familjehems placerad hos familjen Campo Håkansson följde med för att läsa sitt sista gymnasieår i Spanien. För barnen har det varit en stor omställning och framförallt Greta har tyckt att det har varit lite svårt att hitta nya kompisar, men det börjar redan gå bättre. – Spanska barn är lite mer FAKTA KLIMATET FÖR MEDIER, FÖRETAG OCH POLITIK Överlag har svenskarna en positiv bild av Sverige. Inte ens den grupp som generellt brukar ha en kritisk hållning – de som politiskt räknar sig klart till höger – är särskilt negativa. Synen på det svenska medieklimatet är till exempel positiv oavsett var man bor (60 procent av utlandsvenskarna). MENTALITETEN Konflikträdd, lite blyg men oberoende och något sparsam i sina känslouttryck. Så kan man grovt sammanfatta de generella svenska personlighetsdrag som en no- logen Åke Daun beskriver i boken ”Svensk mentalitet” från 1989. Om det är dessa drag som utlandssvensken tolkar in i begreppet den svenska mentaliteten är svårt att säga men generellt är 56 procent positiva till hur vi svenskar är och uppför oss. De som är minst positiva är de yngre och de som har varit utomlands mellan fem och nio år. VÄDRET Vädret är ett kärt samtalsämne i Sverige men orden är inte alltid positiva. Färre än hälften av de tillfrågade utlandssvenskarna är positiva till det svenska vädret. Minst positiva är de som bor i soliga och varma Latinamerika, 30 procent, medan de som bor i något av våra nordiska grannländer är mest positivt inställda till det svenska vädret, 62 procent. När det gäller inställningen till vädret i det land de nu bor i är 99 procent av de boende i Spa- Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 UTLANDSSVENSKARNA 7 Familjen Campo Håkansson befinner sig just nu på semester på Mallorca tillsammans med släktingar. FOTO: PRIVAT laka än svenska och de spanska e vuxna skriker mer, säger hon via mamma Sara på telefon från Mallorca. Det bästa med flytten, säger Sara Håkansson, är att familjen fått mer tid tillsammans. Hon beskriver att dagarna är längre, de har mer hjälp och dessutom jobbar hon inte heltid. – Jag har funderat på den där undersökningen som visade att utlandssvenskar är lyckligare. Jag kan bara hålla med, och framförallt beror det på att vi umgås mer i familjen, vi stressar inte lika mycket. Och så är det vädret, jag vet att det är en klyscha men bra väder hjälper jättemycket. När familjen kom till Madrid var det bara Sara Håkansson som inte visste vad hon skulle göra på dagarna. – Jag ska avsluta min c-uppsats i sociolingvistik men utöver det vet jag inte. Det gör mig lite nervös. Jag är ju van vid att jobba och kan undra vad jag ska göra hela dagarna, sa hon i somras. Och just bristen på syssel sättning har varit den svåraste omställningen: – Det var faktiskt en chock, jag är ju van att jobba heltid. Att vara den som bara sköter hemma rutinerna är konstigt. Nu är läget ett annat. Sara har börjat jobba lite och vikarierar på svenska skolan och undervisar på ett företag. Naturen är det som utlandssvenskar, enligt SOM-institutets undersökning ”Svenska utlandsröster”, tycker är det bästa med Sverige. Och det är också naturen och vattnet som Sara sa att hon skulle sakna allra mest. Mario, däremot, säger Sara, saknade Sverige nästan direkt efter flytten. Nu ser familjen till att, så ofta som möjligt, komma ut i den natur som finns runt om Madrid. Sara Håkansson. FOTO:L S-DJERF ” Spanska barn är lite mer elaka än svenska och de spanska vuxna skriker mer. Sara Håkansson om flytten. Sara lär också känna staden allt bättre. – Jag försöker ta ett kvarter i taget. Språket har inte varit något problem, eftersom spanska var familjens gemensamma språk redan innan de flyttade. SOM-institutets undersökning visade att 69 procent av utlandssvenskarna tycker att det viktigt med svenska högtider. – Jag vill inte att vi ska vara Karl Oskar och Kristina-utlandssvenskar som måste hålla fast i allt det svenska fast vi lever i Spanien. Vi kommer att fortsätta göra som vi alltid har gjort, blanda svenska och spanska traditioner, sa Sara i det nästintill nerpackade köket i somras. Nu efter ett halvår så har de firat bland annat Lucia i den svenska skolan. Sara Håkansson erkänner att det kändes lite konstigt att sjunga om snön när det är 20 grader ute och att det är lätt att bli kvar i en bubbla men säger samtidigt att det finns fördelar med den svenska kolonin. – Det finns ju många värdegrunder som är bra att vara en del av. Samtidigt har det aldrig varit så enkelt att ta del av Sverige som nu. Med sociala medier, nyhetssajter och play-funktioner spelar det ingen roll var i världen man befinner sig. Före flytten sa Sara att hon absolut kunde vara utan den ensamhet som hon ibland kände i Sverige och hoppades på ett mer socialt liv i Spanien. – Hemma i Sverige måste man planera allt och man umgås bara på helgen. I Madrid träffar vi vänner på ett annat sätt, till och med en vardagskväll. Ibland känns det lite kaosartat men det är samtidigt frigörande. JOANNA DREVINGER [email protected] FAKTA nien glada för det spanska klimatet medan bara 47 procent av de svenskar som bor i Storbritannien gillar det väder som råder där. dyrare än Sverige. Och det är de boende i Asien och Östeuropa som är de minst positiva till den allmänna prisnivån i Sverige. PRISNIVÅN Norge, Danmark, Hongkong, USA och Storbritannien är länder som enligt Forex semesterprisindex är Mest positiva är svenskar som bor i ö vriga Norden, antagligen för att Sverige ändå är billigare än flera av de nordiska länderna. De flesta som har flyttat från Sverige är positiva till den prisbild som råder i det nya landet. Minst positiva är de som bor i Norge, men så är priserna också högre där än i Sverige. Mest positiva till den allmänna prisnivån i det nya landet är de som bor i Thailand. Och jämför man med Sverige så är priserna knappt hälften mot de svenska. SKATTENIVÅN Skattenivån uppfattas som det sämsta med Sverige, enligt utlandssvenskarna. Här ser man en stor skillnad mellan de som politiskt anser sig stå till vänster res- pektive höger på den politiska skalan. Särskilt intressant är att det svenska välfärdssystemet väcker positiva känslor medan skatterna inte gör det. JOANNA DREVINGER Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 8 QUIZ Upp till bevis: Är du bra på engelska? SPRÅKTEST SvD har sammanställt ett quiz utifrån tre tidigare prov som använts på Uppsala universitet. Varje fråga består av en mening med ett ord som ska böjas på ett specifikt sätt för att passa in. Välj mellan tre olika alternativ. Facit hittar du längre ner på sidan. 3 Brittiska hertiginnan av Cornwall Camilla besökertillsammans med drottning Silvia Engelska skolan i Djursholm 2012. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT There is large ethnic __________ (diverse) in this part of the city. 1. diversity X. diverseness 2. diversion 4 The board’s decision to __________ (subsidy) local farmers has been stopped. 1. subsidize X. subsistence 2. subsidy Engelska fans inför EurovisionSong Contest 2007. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT SvD.se/ avgorande-testet-ar-dubra-pa-engelska 1. validness X .validity 2. validance 10 1. intervenation X. intervention 2. interventive 1. assumptance X. assumption 2. assumpting It is crucial that the __________ (assess) of the employees should be done fairly. 6 12 1. assess X. assession 2. assessment 1. diversify X. diverce 2. diversity Kan du de senaste årens svenska nyord? Testa dig på: SvD.se/quiz 1. sustainative X. sustainable 2. sustaining 15 Some people cannot __________ (differ) between the colours red and green. 1. different X. differential 2. differentiate 1. submission X. submittance 2. submitment 11 SvD.se 1 14 Governments need to do more to achieve an environmentally __________ (sustain) development. This essay is due for __________ (submit) next Friday. 5 FOTO: M MEISSNER/AP FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT Har du fått blodad tand och vill testa din engelska ytterligare? Då finns det två engelskatest till som du kan briljera i. • Kan du de engelska orden? • Del två: Engelska ord 9 The __________ (valid) of the document was never questioned, and it later turned out to be a fraud. The UN’s __________ (intervene) in this conflict has been criticized by several organisations. SvD.se 1 Vill du göra fler quiz? 1. temporarily X. temperance 2. temporally 1. emphazing X. emphase 2. emphasis We should not make this kind of __________ (assume) without having all the facts. The company will __________ (diverse) its range of products next year. SvD.se 1 Gnugga geniknölarna Fler quiz finns på SvD.se SvD.se 1 Kan du placera USA:s delstater på en karta? ”Nebraska” med Bruce Springsteen, Beach Boys ”California girls” och ”Georgia on my mind” med Ray Charles. Ja, låtarna kan vi känna igen – men hur är det med placeringen av USA:s delstater? SvD.se/quiz FOTO: GREG ALLEN/AP 1. accuraty X. accurately 2. accuracy 8 The department’s course in contemporary literature has been cancelled __________ (temporary). 13 2, 1, 1, X, 2, X, 1, X, 1, X, 1, 2 The __________ (accurate) of the Prime Minister’s statement was questioned. 1. diverseness X. diversify 2. diversing This school has a long-established __________ (emphasize) on sports. 2, X, 2 1. arbitry X. arbitrarily 2. arbitrariness 7 The college will __________ (diverse) its range of courses next year. Facit: X, 1 Some students complained that they had been graded __________ (arbitrary). Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 KAMPEN OM TIDEN 9 Genom att ha kortare lunchen kan norrmännen gå hem tidigare och har därmed mer tid till annat, som att umgås på taket av Operahuset i Oslo. FOTO: TT Därför jobbar norrmän mindre OSLO På fredagarna gapar många norska arbetsplatser tomma. SvD:s Björn Lindahl reder ut vad det är som gör att våra grannar i väster jobbar mindre och vad trenden med ”komprimerad arbetstid” innebär. KAMPEN OM TIDEN En serie om vardagen, arbetet och tidstjuvarna land är det land där flest äter varm lunch, 73 procent. Konsekvensen är att norrmän nen accepterar att bara ha en halvtimmes lunchpaus. De vill hellre sluta tidigare på efter middagen. Något krav på längre lunchpauser har aldrig framförts av norska fackföreningar. Officiellt har norrmännen, precis som svenskarna, en arbetsvecka på 40 timmar. Men i kollektiv avtalen är 37,5 timmar det vanli Det är få länder som är så lika ga. Med en halv timme kortare varandra som Sverige och Norge. arbetsdag och en halv timme kor Men dygnsrytmen är annorlun tare lunch är det inte så konstigt da. Det handlar först och främst att de går hem en timme tidigare om att norrmännen inte äter än svenskarna. För norska familj varm lunch. I en stor nordisk er intas huvudmåltiden vid undersökning som gjordes för 18-tiden på kvällen och många några år sedan svarade 90 pro försöker hinna hem till dess. cent av norrmännen att de åt – Men kvällsmåltiden är nog smörgås till lunch. I Sverige står inte fullt så viktig som den var sig den varma lunchen stark, tidigare, säger Heidi Nicolaisen, men dominerar inte helt – forskare på arbetarrörelsen eget 65 procent äter varm lunch. Fin forskningsinstitut FAFO, som BJÖRN LINDAHL skrivit en rapport om arbetstider tillsammans med en annan fors kare, Dag Olberg. – I dag handlar det nog mer om att hinna hämta barn på d agis och skolor, konstaterar hon. Att norrmännen jobbar min dre på fredagar finns det emeller tid forskning på, påpekar hon, och hänvisar till den statistiska centralbyrån, SSB, som konstate rar att norrmännen tillbringar fyra timmar mer på sin hytte på fredagar än vad de gjorde för tio år sedan. – Talen är från 2010 och den stora undersökningen som görs var tionde år i Norge om vad b efolkningen använder sin tid till, säger Kristin Egge-Hoveid, som berättar att ingenting hon skrivit fått större uppmärksam het än artikeln om norrmännens fredagar. mest till är mer fritid, samvaro och mys, bortsett från småbarns föräldrar som också använder en del av tiden till hushållsarbete. Hennes kollega Dag Olberg pekar emellertid på en annan för klaring: – I dag, fredag, kommer jag att sluta efter lunch på jobbet och resa ut till min hytte. Men jag tar med mig laptopen dit. I mitt yrke kan man arbeta var som helst. Mobila bredband gör det möj ligt att vara uppkopplad nästan överallt i Norge. Ingen av de två forskarna vill säga att debatten om sex timmars arbetsdag är helt död i Norge. – Men argumenten för den har ändrats. Det handlar mer om grö na argument i dag, om att leva enklare och konsumera mindre. Då behöver man inte heller jobba så mycket, säger Heidi Nicolaisen. Det är männen som minskat ar betstiden mest på fredagar. Trev ligt för det andra könet är att männen använder en del av den kortare arbetstiden till att städa mer. – Men det vi använder tiden Det som är speciellt för tids debatten i Norge är att arbets tiderna som gäller på oljeplatt formar har börjat sprida sig till fastlandet. Eftersom det är dyrt att frakta arbetare ut med heli kopter och begränsat med plats på plattformarna arbetar de anställda 12 timmar om dagen i två skift sammanhängande i två veckor. Därefter får de ledigt i fyra veckor. På sex veckor arbe tar de därmed 168 timmar. På den brittiska sidan arbetar de anställda på oljeplattformarna i 12-timmars skift och är lediga i två eller tre veckor. I genomsnitt arbetar de brittiska oljearbetarna 2 160 timmar per år, mot 1 950 för de norska oljearbetarna. Den så kallade komprimerade arbetstiden används också när oljeindustrin bygger anläggning ar på land, men har även börjat sprida sig till vanliga byggarbets platser och sjukhus. Norge är ett av de länder i Europa som har tagit emot flest arbetsinvandrare, i första hand polacker och svenskar. De vill gärna långpend la och jobbar hellre långa arbets pass för att få längre perioder med fritid. Björn Lindahl är SvD:s korre spondent i Norge. Läs fler texter av honom på: SvD.se/av/bjorn-lindahl SvD.se 1 I en tid då sjukskrivningarna i Sve rige ökar på grund av stress sökte SvD i en serie artiklar svaret på hur vi kan tackla tidstjuvarna, vad sex timmars arbetsdag för med sig och hur vårt förhållande till arbete och tid skiljer sig åt i jämförelse med andra länder. Läs alla artiklar på: SvD.se/kampen-om-tiden Livet utan heltidsjobb: ”Är lycklig för jag har tiden” Vad ger mest lycka? Forskare menar att valet mellan tid och pengar kan indikera hur lycklig och tillfreds du är med livet. Patrik Enlund valde tid och uppger att han aldrig mer tänker arbeta hel tid. Läs mer på: SvD.se/kampen-om-tiden • Företag raderar mejl som skick- as efter arbetstid • Ja till lagomtid: ”Svårt se balanserat liv med heltid” • ”Män som vill gå ner i tid blir motarbetade” • Omöjliga experimentet – att leva utan klocka Läs mer på: SvD.se/kampen-om-tiden FOTO: PRIVAT SvD.se 1 FOTO: SVD SvD.se 1 Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 10 DEN HOTANDE BUBBLAN Landet Sverige – en gigantisk hedgefond HÖGBELÅNINGSEKONOMI Har vi en bostadsbubbla eller inte? Svar: Det kanske är fel fråga. Oavsett vem som har rätt kan Sverige vara illa ute. ANALYS Men även de som avvisar alla bubbelteorier har argument på sin sida. Framför allt har verklig heten gått deras väg. Priserna har fortsatt upp. Debatten om bostadsbubblan har pågått i flera år och blivit allt skränigare. Problemet är att den skymmer en annan och viktigare diskus sion. Vi återkommer till detta. De galopperande bostads priserna har skapat många vin nare och förlorare. De som inte kan eller vill vara med i cirkusen har gått miste om miljoner på papperet. Och kanske mer än så. I allt brus om en eventuell krasch glöms ofta de ”mjuka” kostnader na av stigande huspriser bort: segregation och ökade klyftor både mellan befolkningsgrupper och generationer. Studier i USA och Storbritannien har visat att högre bostadspriser ökar barna födandet hos de som äger en bostad, medan födelsetalen sjun ker hos de som hyr. Vinnarna på bostadsrallyt är de svenska bankerna och alla som belånat sig till max. De har fått en avkastning på sina satsade pengar som utklassar vilken hed gefond som helst. Parallellen är faktiskt inte helt missvisande. 1998 hamnade den amerikanska hedgefonden Long Term Capital Management på fallrepet. Fonden, som kunde skryta med två Nobelpristagare bland grundarna, riskerade att sänka det finansiella systemet och fick räddas av ett antal Wall Streetbanker i en aktion framtvingad av Federal Reserve. Att fonden kunde orsaka så stora skador var lite förvånande eftersom den framför allt investerade i normalt småtråkiga räntepapper. Problemet: Fonden var sky högt belånad vilket gjorde den extremt sårbar för oväntade hän delser. ” Mest skulder i förhållande till inkomsterna har de som tjänar minst. Ovanpå detta ska läggas bostadsrättsföreningarnas lån. Över 60 procent av svenska bolån har rörlig ränta. Räntehöjningar får därmed ett snabbt och mas sivt genomslag. Bankerna som lånar ut pengarna är i sin tur ock så högt belånade, mellan 20 och 25 gånger det egna kapitalet. De finansierar sina bolån med att ge ut obligationer som till gan ska stor del säljs till utländska investerare och i utländsk valuta. Även bankerna kan sägas ligga med rörliga lån eftersom löp tiden på obligationerna är betyd ligt kortare än på de lån som ban ken beviljat. 35 procent av svens ka bankers obligationer har en löptid på under ett år, enligt Finansinspektionen, en betydligt högre andel än för banker i övri ga Europa. Bankerna är alltså hela tiden beroende av att kunna förnya sina lån för att hålla maskineriet igång, vilket i sin tur bygger på att investerarna har förtroende för Sverige. Trots att skulderna ökat har ränte kostnaderna sjunkit. Ungefär som en godis påse som magiskt fylls på ju mer man äter. Det svenska banksystemet är fyra gånger Sveriges BNP och tätt sammanvävt, det vill säga en banks problem kan snabbt bli alla bankers problem. Även före tagen har hög skuldsättning i för hållande till vår ekonomis stor lek. En genomgång som investe raren Richard Vague gjort av finanskriser under 150 år visar att när privata sektorns skulder överstiger 150 procent av BNP och har ökat med mer än 18 pro centenheter på fem år tycks det vara upplagt för en krasch. 2014 uppgick de privata skul derna i Sverige till 248 procent av BNP. De hade ökat med 45 pro centenheter sedan 2007, enligt Hur ser det ut i konungariket Sve rige? Att bostadsköparna är mycket högt belånade är ingen nyhet. Enligt Riksbanken har över 400 000 hushåll lån som motsvarar mer än fyra årslöner. SvD.se/Naringsliv 1 SvD.se/Naringsliv 1 Sveriges bostadspriser har stigit stadigt i över 20 år. Det är unikt. Kombinationen med snabbt växande skulder till rörliga räntor gör hela landets ekonomi sårbar. Nu höjs varnande röster för en bobubbla. Frågan är hur mycket luft det finns i den i så fall – och hur snabbt den pyser ut. Läs mer: SvD.se/om/den-hotande-bubblan • ”De har haft fel i 20 år – bobubblan finns inte” • Björklund: Risk för kraftigt prisfall på bomarknaden • Utländsk expert: Svensk bokrasch kommer dröja • Jävsrisk när finansiella systemets ”hörnsten” granskas FOTO: TOMAS ONEBORG Sveriges bostadspriser har stigit i över 20 år. I en serie artiklar granskar SvD Näringsliv hur mycket luft det finns i bubblan. Läs mer på: SvD.se/om/den-hotande-bubblan siffror från Bank of International Settlements. Sverige är tillsam mans med Kina ett av de länder i världen där det privata skuld berget växt snabbast. Att denna utveckling inte oroat mer beror kanske på att den inte har märkts. Trots att skulderna ökat har räntekostnaderna sjunkit. Ungefär som en godispåse som magiskt fylls på ju mer man äter. Tacka trollkarlen Stefan Ingves för det. Konsekvensen av allt detta är att den svenska ekonomin precis som Long Term Capital Manage ment är ytterst känslig för att något går snett, även saker som inte har med den svenska bostadsmarknaden att göra. Ingen vet när en kris kommer att bryta ut. Det som däremot går att kontrollera är hur ont det gör om det faktiskt inträffar. Mer relevant än debatten om bostadsbubblan är därför: Hur stor är Sveriges fallhöjd? Ganska stor som det ser ut. Och den ökar för varje dag. Varför ser det då ut så här? Därför att det är tydligen så våra politiker vill ha det. Sveriges skattesystem och b ostadsmarknad är som skräddarsydda för att skapa en högbelåningsekonomi. Inte mycket har gjorts för att ändra på den saken. Ett statsråd som cyklar utan hjälm kan få löpa gatlopp i sociala medier. Att spela kasino med lan dets ekon omi är tydligen mer accepterat. Andreas Cervenka är krönikör och reporter på SvD Näringsliv. Läs fler texter av honom på: SvD.se/av/andreas-cervenka Anders Borg: ”Vi riskerar en djup kris” FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF ANDREAS CERVENKA Inledningsvis bör det kanske påpekas att alla som varnat för en kommande svensk finanskrasch, inklusive undertecknad, hittills har haft fel. Som SvD Näringsliv visat i flera artiklar saknas dock inte varningssignaler. Du som protesterar och tycker att b ostadsmarknaden uppför sig helt normalt behöver inte plöja hundratals diagramtunga forsk ningsrapporter. Det är bara att ge dig in i en budgivning om en etta med kokvrå i Stockholms inner stad. Nyligen såldes 17 kvadrat för över 3 miljoner. DEN HOTANDE BUBBLAN 1 Politikerna lever farligt när de inte tar tag i problemen med stigande bostadspriser och växande skulder hos hushållen, säger förre finansministern Anders Borg (M). Nu vill han att Socialdemokraterna och Moderaterna ser över både skatter och hyresregleringen. Läs mer: SvD.se/om/den-hotande-bubblan Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 DEN HOTANDE BUBBLAN 11 ”Stigande marknadsräntor tar inte hänsyn till om människor tvingas flytta”, säger Jörgen Blomwall, forskare vid Linköpings universitet. FOTO:TOMAS ONEBORG Forskare: ”Folk kan tvingas flytta” Det är annorlunda nu. Faller bostadspriserna kan svenska banker göra förluster på bo lånen. Det varnar forskaren Jörgen Blomvall vid Linköpings universitet. Blomvall pekar på avgörande skillnader mellan dagens situation på bostads marknaden och krisen på 1990-talet. SvD har rapporterat om utveck lingen på bostadsmarknaden och hur bankernas bostadsobliga tioner har vuxit i storlek. Sista juli 2016 var det samlade värdet 2 100 miljarder kronor enligt bankföreningen. Nu kommer varningar om att systemet är sår bart i en kris. Jörgen Blomvall, matematiker och forskare i fi nans vid Linköpings universitet, har analyserat bostadsobligatio nerna under många år och ser flera svaga punkter. – Vi har satt oss i händerna på finansmarknaden. Om finans marknaden blir rädd stiger rän torna. Systemet går bara att driva så länge någon vill finansiera det och låna ut pengarna. Stigande marknadsräntor tar inte hänsyn till om människor tvingas flytta. I dagsläget har svenska bostadsobligationer höga kredit betyg och marknaden fungerar väl. Efterfrågan har dessutom ökat sedan både den Europeiska centralbanken och svenska Riks banken började köpa olika ränte papper. – Europeiska centralbanken köper upp europeiska bostads obligationer i eurozonen. Då söker sig investerare till de svens ka obligationerna. Svenska stor banker kan låna väldigt billigt just nu. En anledning till att de svenska bostadsobligationerna har höga kreditbetyg är att svenska hus håll historiskt sett har prioriterat sina räntebetalningar. Ofta bru kar det talas om att hushållen un der 1990-talskrisen bytte oxfilé mot blodpudding, allt för att kla ra räntorna. Då gjorde svenska banker små kreditförluster på bolånen. När SvD intervjuade banken SEB om bostadsobligationerna var svaret från John Arne Wang, chef för upplåning och likvid itetshantering på SEB, att ”det är extremt svårt att se hur man som investerare kan förlora pengar på bostadsobligationer”. Jonas S öderberg, chef för investerar relationer på SEB, lyfte det fak tum att man i Sverige inte kan lämna ifrån sig nyckeln och bli av med lånet. ”Som långivare har vi en otroligt stark regressrätt. Där finns en otrolig styrka hos b ostadsobligationerna”, sa Söderberg. Men Jörgen Blomvall håller inte helt med. Han betonar att likheterna mellan 1990-talet och nu är relativt få. 1992 var borän tan historiskt sett hög, närmare 14 procent. När Riksbanken sänk te räntan föll också boräntorna ned mot 9 procent på ett år. – Människor kunde bo kvar i sina hus eller lägenheter. De som tvingades sälja med förlust gjorde det för att de förlorade jobbet eller skilde sig. Men efter som lånen var så pass mycket mindre än nu och räntorna föll kunde många människor betala av lånen. I dag är situationen den om vända. Boräntorna är rekordlåga och skulderna har vuxit. Tjugo år av stigande bostadspriser har samtidigt gjort att många hus håll troligen har stora värden i sina bostäder. De skulle klara ett prisfall utan att lånen blir större än bostadens värde. Men det finns också sårbara hus håll, särskilt de unga som köpt sin första bostad på nuvarande prisnivåer. Jörgen Blomvall frå gar sig hur en 30-åring som har köp en lägenhet för flera miljoner kronor ska kunna betala tillbaka skulden om priserna faller. När ett krisscenario diskuteras hörs ofta två möjliga lösningar. Den ena är att Riksbanken köper bostadsobligationer, den andra att staten på något sätt kommer hjälpa hushållen. Jörgen Blom vall tror inte på någon av lösning arna. – Skulle staten hjälpa männi skor som med hög belåning köpt en bostad med hög förväntad av kastning och ge just dem pengar? Skulle Riksbanken ta över de för väntade kreditförlusterna från investerare som erhållit ersätt ning för just den risken, och i praktiken ge just dem pengar. Båda alternativen är väldigt orättvisa. Vad tror du händer? – Jag tror att långt fler än tidigare kommer att behöva gå igenom skuldsanering via krono fogden. Det kommer inte att gå att betala av så pass stora skul der, dessutom är det troligt att boräntorna stiger under en kris. Nyligen trädde en ny lag i kraft som ska ge fler hushåll rätt till skuldsanering. Det kan hjälpa ut satta hushåll men det är ännu en svag punkt i systemet med bostadsobligationer. I en ny kris kan bankerna göra kreditförlus ter på bolån, säger Jörgen Blom vall. Det skulle kunna göra den onda spiralen än värre. – Tvingas bankerna till kredit förluster kommer investerare att kräva högre räntor för att låna ut pengar. Det skulle innebära högre boräntor till hushållen och svagare banker. Varför svagare banker? – Bostadsobligationerna är kon struerade på ett sådant sätt att ban kerna är skyldiga att fylla på med nya säkerheter om det behövs. Vad händer med människors pengar i ett sådant läge? – Den statliga insättnings garantin gäller givetvis för privat personer. Men frågan är hur mycket som blir över till de inves terare som har köpt andra typer av obligationer av banken. Hur sannolikt är det scenario du målar upp? – Det är inte osannolikt. Politi kerna har skapat ett finansiellt system som har dessa egenska per. Problemet är att få vet hur det egentligen fungerar och hur beroende vi har blivit av finans marknaden, säger Jörgen Blom vall. LOUISE ANDRÉN MEITON [email protected] Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 12 PENSIONSKNEPEN Så undviker du onödig skatt på din pension MISS 1: ATT MAXA PENSIONSUTTAGET Den första tiden som pensionär är hälsan oftast som bäst och du kanske lever ett väldigt aktivt liv med nöjen, resor och golf. Då kan det kännas bra att ha mer pengar att röra sig med. Men tänk på att vi lever allt längre. Många av oss kan räkna med att leva 20–25 eller till och med 30 år efter pen sionen. Då är det inte kul om pengarna från tjänstepensionen tar slut efter bara fem år. Inkomstpensionen betalas all tid ut livsvarigt så den finns kvar oavsett, men vi vet att nivåerna på inkomstpensionen blir allt lägre. Tips: Välj olika utbetalningstider på olika försäkringar, så att du får blandade uttag. Och välj kortast utbetalningstid på den försäkring som inte är flyttbar och som drar höga avgifter. Bestäm dig i god tid hur du ska göra. MISS 2: ATT FÅ HÖGRE SKATT I ONÖDAN FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN, Många pensionärer tvingas vän da och vrida på varenda krona, och prognosen för inkomstpen Och då ska du se upp. Även pen sionsinkomster beskattas med statlig inkomstskatt och värn skatt om de överstiger respektive brytpunkt. I år går den nedre brytpunkten, det vill säga då du också måste börja betala statlig skatt på 20 procent, vid en inkomst på 39 100 kronor om du har fyllt 65 år. Har du inte fyllt 65 år går gränsen vid cirka 37 000 kronor. Vid en inkomst på 54 800 kronor höjs den statliga inkomst skatten ytterligare, till 25 pro cent. Tips: Har du så hög pension att den överstiger brytpunkterna för statlig inkomstskatt så kan en god idé vara att sprida ut utbetal ningarna lite mer för att undvika den högre skatten. Exempelvis kan du ta ut den allmänna pensionen och tjänste pensionen men vänta med den privata pensionsförsäkringen. Den kanske du i stället tar ut när du plockat ut allt från tjänstepen sionen. MISS 3: ATT DET DRAS FÖR LITE SKATT Har du haft många olika arbets givare under dina arbetsår? Då har du kanske också många olika tjänstepensionsförsäkringar, som kanske dessutom inte är flyttbara. Många små försäkring ar kan göra att det sammantaget dras för lite skatt, och du riskerar SvD Näringslivs Frida Bratt guidar rätt i pensionsdjungeln. då att få trist kvarskatt. Tips: Håll koll på alla de försäkringar du har genom att logga in på tjäns ten Minpension.se. Då ser du var du har alla för säkringar. Kolla om någon eller några går att flytta till det eller de bolag där du har ett större belopp samlat. Är du osäker på hur du ska göra med alla små försäk ringar så hör med Skatteverket. MISS 4: ATT PLACERA ALLT TILL LÅG RISK Den första tiden som pensionär är hälsan oftast som bäst och du kanske lever ett väldigt aktivt liv med nöjen, resor och golf. Tips: Här gäller det att hitta en balans i risknivån. Har du haft rena högriskfonder kanske du ska göra dig av med dessa. Men det kan vara klokt att inte placera allt i exempelvis korta ränte fonder eller på sparkonto. Bland fonder är ett alternativ. Det finns billiga varianter som inte gör att ditt kapital äts upp av avgifter. En annan strategi kan vara att dela upp kapitalet så att en mindre del får ligga kvar i aktiefonder och den andra delen läggs i räntefon der. Du börjar sedan plocka ut först från räntefonderna. Frida Bratt är reporter på SvD Näringsliv. Läs fler artiklar av henne här: SvD.se/av/frida-bratt SvD.se/Naringsliv 1 Små beslut kan göra stor skillnad. I en serie artiklar guidar SvD Näringslivs Frida Bratt till de smartaste tipsen för din pension – och misstagen du enkelt kan undvika. 1 WEBB-TV I SvD:s stora tv-satsning Pensionsjakten guidar privatekonomiredaktör Frida Andersson och reporter Joel Dahlberg dig till bättre koll på din pension – och visar med hjälp av gäster och experter hur du kan maxa den. Läs fler artiklar ur serien Pensionsjakten på: SvD.se/pensionsjakten Läs fler artiklar ur serien Pensionsknepen på: SvD.se/pensionsknepen ” Du går i pension och vill därmed minska risken i ditt sparande. Klokt tänkt. Men du kanske lever i 20 år e fter pensioneringen, och du plockar ju ut pension succes sivt under alla dessa år. Det bety der att pengarna kommer att lig ga kvar ett bra tag till i den aktu ella försäkringen. Under den tiden behöver en del av pengarna få en chans att fortsätta växa. SvD.se/Naringsliv 1 FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN, FRIDA BRATT Du kan välja att ta ut din tjänste pension på fem år, tio år, 15 år eller livsvarigt. Om du tar ut kapi talet på exempelvis fem år så får du en högre summa utbetald varje månad. Väljer du livsvarig utbetalning så ska samma kapital fördelas på fler månader och år – vilket ger en lägre summa varje månad. Vilken utbetalningstid du ska välja är förstås helt upp till dig, och hur du vill leva ditt liv som pensionär. sionen för kommande generatio ner är dyster. Men har du arbetat hela livet, haft en mycket hög lön med bra tjänstepension och dess utom sparar rejält i ett privat pensionssparande så kan du vara en av de som faktiskt kommer att få en riktigt bra pension. PENSIONSKNEPEN FOTO: IMAGO/IBL MAXA PENSIONEN För kortsiktig, för feg – för välbetald. SvD Näringslivs Frida Bratt tipsar om hur du undviker fyra vanliga fallgropar vid pensionsuttaget och slipper betala mer skatt än du måste. SvD.se/Naringsliv 1 Här får du sol – och lägre skatt – på ålderns höst. Läs mer: SvD.se/pensionsknepen Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 TARMEN OCH HJÄRNAN 13 Mia Clase och Lina Nertby Aurell träffade en professor som visste allt om tarmbakterier. Efter mötet startade de bloggen Food Pharmacy ihop. Läs mer på nästa sida. FOTO: LARS PEHRSON Tarmen styr hur du mår Tarmen styr oss mer än vi tror. Fler beslut än man hittills trott kommer från den nedre regio nen som signalerar till den övre. Den irländske tarmforskaren John Cryan, en av de främsta inom området, menar att den i högsta grad påverkar vår psy kiska hälsa. Tarmfloran kan ge upphov till att vi känner oss stressade eller ångestfyllda. Den påverkar även vårt be teende, som till exempel vad vi väljer att äta. Olika tarmfloror skapar olika slags ”sug”. TARMEN OCH HJÄRNAN En serie om hur tarmfloran styr hur vi mår. Ordet magkänsla får plötsligt en ny innebörd. Eftersom pro biotika, goda bakterier, gynnar tarmfloran borde de kunna på verka vår psykiska hälsa positivt. Irländska forskare försöker ut veckla ”psychobiotics”, ett bak teriebaserat preparat som, om det klarar alla tester på vägen ska kunna användas för att lind ra måttlig depression i framti den. Multinationella jättar följer förstås också utvecklingen. Inga preparat baserade på mjölksyre bakterier har hittills läkemedels prövats och en del av de kosttill skott som finns på marknaden i dag är till och med helt verk ningslösa, enligt forskarna jag talat med. Kanske har det faktum att vi alla kan relatera till tarmfloran gjort att vi lätt blir engagerade i just den här forskningen. Därför skruvar vi också upp förvänt ningarna på vad den ska lösa – bot mot cancer, hjärt-kärlsjuk domar, diabetes, fetmaepidemin, depression och ångest. Maria Carling är reporter och redaktör för Idagsidan. Hoppet är stort, men än så länge är de flesta av de lovande resul taten gjorda på djur. Räkna även med att det tar tid att förstå sig på mekanismerna hos biljoner bakterier. Och, oss mikrober emellan, under tiden kan vi ju odla vår inre trädgård, som professor Tim Spector säger. maria. carling@ svd.se MARIA CARLING SVENSKA DAGBLADET FREDAG 6 JANUARI 2017 14TARMEN OCH HJÄRNAN ”Tarmbakterierna gav oss ett nytt liv” BÄTTRE TARMFLORA Två lätt hypokondriska småbarnsmammor mötte en professor som vet allt om goda tarmbakterier. Så föddes bloggen Food Pharmacy. Den förändrade Mia Clases och Lina Nertby Aurells vardagsliv radikalt. TEXT: MARIA CARLING Mitt-i-livet-krisen förde samman två 35-åriga, enligt egen utsago, positiva hypokondriker med en 87-årig mycket påläst och, enligt egen utsago, hälsofundamentalistisk professor. Resultat: först en välbesökt blogg, en bok och ett gemensamt företag. Bloggen Food Pharmacy finns sedan tre år tillbaka, boken med samma namn kom i augusti 2016. Den tarmflorekunniga före detta chefskirurgen Stig Bengmark fick de gamla kompisarna Mia Clase och Lina Nertby Aurell att trycka på pausknappen i sina arbetsliv för att grotta ned sig i kunskapen om goda tarmbakterier och antiinflammatorisk mat. Mia hade varit kreativ chef på en reklambyrå och statsvetaren Lina hade jobbat internationellt. Båda råkade vara mellan jobb när Stig dök upp i deras liv. – Vi hade gjort raketkarriärer, men när vi skulle få ihop två barn och jobb gick det inte längre, säger Lina. Före barnen hade de levt som de flesta med ett visst intresse för hälsa, men mestadels en ganska bekymmerslös inställning till vad man mår bättre och sämre av. Men några händelser gjorde att de plötsligt kände sig väldigt sårbara. Mias mamma gick bort i cancer som 65-åring, ungefär samtidigt som hon själv blev förälder. Även ett par andra kvinnor som stod dem nära gick bort alltför tidigt. I samma veva visade det sig att Mias dotter var into lerant mot gluten. Mias pappa tipsade dem om att kontakta Stig Bengmark som efter att ha gått i pension från jobbet som chefs kirurg på lasarettet i Lund har ägnat all sin lediga tid till att studera och föreläsa om goda bak terier och deras betydelse för hälsan. När Lina och Mia åkte ner till Helsingborg för att träffa den 87-årige professorn på ett vegancafé (Stigs val, fast han inte är vegan) hade de ingen aning att livet skulle ta en ny vändning. Att de skulle bli lätt fixerade vid att äta för att ”föda husdjuren” som Stig säger. Och att de inte skulle gå tillbaka till sina gamla jobb. Stig Bengmark berättade om sin bana, att immunsystemet till 70– 80 procent styrs från tarmarna och att inflammation är en viktig komponent i alzheimer, cancer, diabetes. Och man själv kan påverka kroppens försvar genom att äta mat som innehåller probiotika och prebiotika (se faktaruta). – Stig är outtröttlig. Jag tror inte att vi hörde allt han sa den gången, berättar Mia. Efter långlunchen snurrade det i huvudet på Lina och Mia. De hade aldrig funderat över sina tarmfloror, men de ville veta mer och Stig ville gärna nå ut till en bred publik. Sedan dess har de tre bloggat ihop. Innan jag träffar Mia och Lina ringer jag upp Stig Bengmark. Han berättar att han är orolig för vad våra allt längre liv och minskande resurser till sjukvården ska föra med sig. Solidarisk sjukvård är en parentes, menar han. Intresset för tarmflorans centrala betydelse för både fysisk och psykisk hälsa fick han redan på 1980-talet. – Jag var lever- och bukspottskörtelkirurg då. Ungefär hälften av patienterna fick komplikationer. Jag retade mig på det och tog ofta på mig skulden. När han hade gjort 83 lever operationer kom en ung läkare och sa: ”Stig, jag har goda och dåliga nyheter”. – Ta de dåliga först, svarade jag. Den dåliga visade sig vara att en tredjedel inte hade fått anti- biotika. Hur kan det gå till så på en universitetsklinik? Men det visade sig att infektionerna fanns hos dem som fått antibiotika, inte hos dem som blivit utan. – Då började jag läsa på om tarmfloran. För att göra en lång historia kort så ledde detta senare till att Stig Bengmark tog patent på ett preparat som kombinerar mjölksyrebakterier (probiotika) med fibrer (prebiotika) som ska vara antiinflammatoriskt. Synbiotika heter det och är klassat som kosttillskott, men används i klinisk behandling bland annat vid transplantationer och nu i en studie på Karolinska institutet med barn och ungdomar som har adhd. Mia Clase och Lina Nertby Aurell. FO- Lina och Mia blev snabbt intresserade av att få Stig att utveckla en synbiotika i lägre dos som de och andra utanför sjukvården Lina och Mia är i ett annat läge i livet. De har varsin 6-åring och varsin 8-åring som inte låter sig entusiasmeras av hälsofundamentalistiska professorer i första taget. De lever inte så fundamentalistiskt som Stig, även om de konsumerar galet mycket mer grönsaker i dag än för två år sedan. – Mina barn vill ofta ha glass och godis. För många förbud kan slå över så jag prövar en balansgång. På kalas äter man vad som bjuds, men är det måndag gör vi egen glass på frysta bär eller kakao och kokosmjölk. Mina barn tror att de äter glass varje dag, säger Lina. (och skippa bukfyllan). 12. Pimpa maten med örter och kryddor. 13. Välj fet ter med omsorg. 14. Lär dig själv och bar nen att mysa utan socker. 15. Bli en näringsjägare. 16. Ge kroppen chans att åter hämta sig då och då genom peri odisk fasta. 17. När du känner dig stressad, ta ett djup andetag och försök att fokusera på det positiva i livet. 18. Rör på dig ofta. TO: LARS PEHRSON ” Mina barn tror att de äter glass varje dag. Lina Nertby Aurell om hur hon hanterar matförbud för sina barn. Att livet skulle göra en så tvär sväng var ingenting Mia och Lina var beredda på. De ville mest lugna ned sin hypokondri och bli piggare för att orka med vardagssnurren med karriär och småbarnsliv. Att det skulle bli en bok fanns inte heller med i planen. De blev chockade när förlaget kontaktade dem. Men väldigt mycket har trots allt förändrats i deras vanor. De konstaterar att de nog skulle ha betraktat sig själva som extrema i sin livsstil om de hade kunnat blicka in i framtiden för säg fyra år sedan. kunde köpa. Nu har de till och med ett företag ihop som ska föra ut den på marknaden. Där finns det redan en mängd olika probiotikapreparat. Några är så gott som verkningslösa och vilka som fungerar på vilken tarmflora är svårt även för experterna att säga. Skeptiker inom l äkarkåren, som betvivlar nyttan av mjölksyrabakterier, menar att det sannolikt är överflödigt för friska att äta probiotika i tablettform. Vid en första genombläddring av boken ”Food Pharmacy” är det lätt att förstå att Stig Bengmark kallar sig fundamentalist. Råden om vad som är bäst att äta för att tarmbakterierna ska frodas och immunsystemet ska må som bäst förefaller stränga. Väldigt många inslag i de flestas vardagsmenyer måste strykas medan extrema mängder grönsaker bör konsumeras, inte minst för att klara ”Kebnekaisetestet”, det vill säga att avföringen är så rejäl att en topp hamnar ovanför vattenytan. – Jag är och måste vara fundamentalist. Min erfarenhet har övertygat mig, slår Stig Bengmark fast, och berättar om alla goda matexperiment han, och hans hustru Marianne, provar. Han äter sällan kött, aldrig bröd, massor med grönsaker, hettar inte upp maten i onödan, undviker socker – men skulle aldrig, som han säger, ”skymfa en värdinna” genom att tacka nej till något som bjuds. Är ni piggare och lugnare när ni lever efter professor Bengmarks budord? – Jag jobbar fortfarande sjukt mycket och curlar mina två barn dygnet runt. Ändå är jag piggare än på två år, säger Lina. – Något rätt gör vi, säger Mia. – Det kan vara att vi bytte jobb också, säger Lina – Eller att du skilde dig, säger Mia. – Eller att barnen är större, säger Lina. – Det råkar sammanfalla, konstaterar Mia och skrattar gott. MARIA CARLING [email protected] FAKTA Viktigt för tarmen Probiotika är levande bakterie kulturer. Det finns naturligt i till exempel yoghurt, men det inne bär inte med säkerhet att bakte rierna överlever ända ned i tarmfloran. Prebiotika är fiberrik mat som det mänskliga matsmält nings-systemet inte klarar av att bryta ner vilket stimulerar tillväxten av goda bakterier. De prebiotiska fibrerna tar sig ige nom matsmältningssytemet hela vägen till tjocktarmen utan att ha blivit nedbrutet. Till ex empel, lök och vitlök, jordärt skocka, selleri, bananer (särskilt gröna) och ruccola. SVD FAKTA Tips för bra tarmflora 1. Fokusera på vad du ska äta snarare än vad du ska utesluta. 2. Ät jättemycket råa grönsaker i många olika färger. 3. Ät sparsamt med kött. 4. Frossa i gröna blad. 5. Drick en grön smoothie varje dag. 6. Om du äter fisk – välj vild fångad. 7. Ät långsamt och tugga nog grant. 8. Skippa processad mat. 9. Välj ekologiskt. 10. Öka näringen genom att grod da och syra. 11. Undvik sockerliknande mat 19. Tänk att maten ska vara din främsta källa till näring, men stöt ta gärna med D-vitamin, Omega-3 och synbiotika. 20. Njut, och var inte för hård mot dig själv. Det är viktigast av allt. SVD SVENSKA DAGBLADET FREDAG 6 JANUARI 2017 TARMEN OCH HJÄRNAN 15 Genetikprofessorn Tim Spector guidar rätt i vad du ska undvika för att bibehålla en bra tarmflora. Läs en intervju med honom genom att klicka här. FOTO: LARS PEHRSON Tarmflorans sju värsta fiender Tarmbakterierna påverkar oss mer än man tidigare trott – både fysiskt och psykiskt. På bara några dagar kan man till viss del ändra sin tarmflora, skriver den brittiske genetikprofessorn Tim Spector i sin bok ”Matmyten – vetenskapen om maten vi äter och vad den gör med oss”. ANTIBIOTIKA Värst för tarmens mångfald av goda bakterier är en antibiotikakur. Den slår ut runt 90 procent av tarmfloran och tar minst en månad att bygga upp igen. Det kan ta ända upp till ett år att få en hälsosam mångfald som stärker immunförsvaret. Att ha en dålig mångfald bakterier i tarmen är också länkat till fetma och diabetes liksom en mängd andra sjukdomar som är vanligare i rika länder som allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS, irritable bowel syndrome. Antibiotika brukar inte synas på livsmedelsmärkningen, men borde egentligen göra det. Kolla upp var köttet du köper kommer ifrån. Säkrast är att gå över till ekologiskt kött. SKRÄPMAT För att testa hur snabbt goda bakterier försvinner ur tarmfloran gick den brittiske tarmforskaren Tim Spectors 23-årige son med på att leva på enbart mat från McDonald’s i tio dagar: Chicken nuggets, hamburgare, pommes frites och cola plus lite öl och chips på kvällen. – Han förlorade 40 procent av mångfalden i sin goda bakterieflora. 1 400 olika bakteriesorter försvann på bara tio dagar, berättade Tim Spector när han var i Stockholm för att lansera sin bok. TILLSATSER I MATEN Människor som har en ohälsosamt liten mångfald bakterier i sina tarmar äter ofta mycket processad mat. I all processad mat finns emulgeringsmedel som håller ihop maten, men även stör tarmfloran. Tomatketchupen och majonnäsen som ofta ingår i till exempel hamburger- eller korvmåltider innehåller också många dåliga tillsatser i. ATT ÄTA ENSIDIGT Våra förfäder åt regelbundet 150 olika ingredienser i veckan. I dag konsumerar de flesta färre än 20 och många, om inte de flesta, är artificiellt raffinerade. De fles- ta tillverkade livsmedel består, sorgligt nog, av bara fyra huvudingredienser: majs, soja, vete och kött. Risken, om man håller sig till en strikt diet i hopp om att utesluta onyttigheter, är att man äter alltför ensidigt och därmed inte gynnar de goda tarmbakterierna som bidrar till att bygga upp en starkt immunsystem. Fransmännens hälsa är god, trots att de både äter och dricker mer än vad man skulle kunna tro. Tim Spector förklarar att det beor på variationen i det fransmännen äter. Eftersom en traditionell fransk måltid alltid består av tre rätter, ofta avslutad med en kopp svart kaffe, äter de många olika sorters mat som ofta innefattar flera olika grönsaker. Det borgar för att de goda bakterierna får hjälp att föröka sig, menar Tim Spector. Rödvin är bra för tarmbakterierna, att äta flera olika sorters ost, gärna någon opastöriserad, är också bra, liksom att avsluta måltiden med yoghurt som fransmännen gärna gör. systemet, mikroberna och metabolismen av fett. De störningar som orsakas av att skapa dessa konstgjorda föreningar leder till kaos i fettsyresignaleringen, vilket stör metabolismen. Redan små mängder – en till två procent – av dagligt transfettintag ledde till kraftigt ökade lipidnivåer, och risken för hjärtsjukdom och plötslig död ökade trefaldigt, oräknat de extra cancerfallen. Olika lactobacillusarter kan överraskande producera små mängder av transfetter i våra egna tarmar och potentiellt även ta itu med små (men inga större) mängder av transfettöverskott i vår kost. Så den som inte kan motstå frestelsen av en och annan bukfylla på skräpmat potentiellt full av transfetter, kan möjligen skydda sig genom att välja riktig ost, yoghurt eller probiotika till dessert. TRANSFETTER En orsak till transfetters skadlighet är effekten på de små fettsyror som produceras av naturliga och konstgjorda fetter som signaler till den friska kroppen. Fettsyrorna är nyckeln för effektiv kommunikation mellan immun- SÖTA DRYCKER Socker eller sötningsmedel kan hämma många mikrobers tillväxt eller funktion. Med tanke på att våra förfäder sällan hade tillgång till honung och inte gjorde smoothies, är vårt system och våra tarmmikrober illa anpassade till höga doser av socker, i synnerhet i vätskeform. Konstgjorda sötningsmedel innehåller visserligen få eller inga kalorier men de har potentiellt skadliga metaboliska effekter som kan bidra till viktökning och risk för diabetes ändå. STRESS När vi är stressade reagerar kroppen med att sätta tarmfunktionen i pausläge för att all energi ska användas åt det omedelbara problem vi har att lösa. En studie från 2011 som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain, behaviour and immunity visade att stress även påverkar tarmflorans sammansättning. En studie året därpå visade att kommunikationen åt andra hållet, från tarmen till hjärnan, indikerade att tarmfloran påverkar hur vi reagerar på stress. För att matsmältningen och hela tarmfunktionen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att låta måltiderna ske i lugn och ro. Orsaken till IBS, irritable bowel syndrome, är okänd, men stress är en faktor. 50 procent av fallen är förknippade med psykiska symptom som ångest, depression eller vag smärta. MARIA CARLING [email protected] Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 16 TARMEN OCH HJÄRNAN generna. – Tänk att man har en viss risk för cancer. Arvsmassan kan vi inte göra något åt, men tarmbakterierna kan vi däremot ändra på och vi har tio gånger mer tarmbakterier än celler. Mycket talar för att vi genom tarmfloran skulle kunna modifiera hantering av stress, menar Robert Brummer och ger ett exempel. Alla moderna antidepressiva mediciner har en verkan på serotonin. 95 procent av allt s erotonin i kroppen finns i tarmen. För ett antal år sedan gjorde Robert Brummer ett experiment där han sänkte serotoninnivån hos försökspersoner under några timmar. – Då såg man delvis att de får en annan känslighet för tarmen. Om man blåser upp en ballong i tarmen så känner de av den mycket mer när de har låg sero toninnivå. Vissa patienter med IBS får antidepressiv medicin, delvis för att ändra känsligheten för tarmen och tarmens rörelser. – Om vissa centra i hjärnan är väldigt aktiva så hinner de inte trycka ned signalerna från tarmen. Ger man dem mer lugn och ro så dämpas signalerna från tarmen. Men generellt tycks inte antidepressiva mediciner fungera mer än hos ungefär hälften av alla som får dem. – Inom IBS-området vet vi inte från början hos vilka patienter det kommer att fungera. Många är inte så pigga på att ta SSRI- preparat, men jag har också de som säger ”Varför lät du mig vänta så länge? Jag har ett liv före och efter.” I ett stort projekt letar man efter att hitta karakteristiken på IBS-patienterna för att se vilka som passar för vilken behandling, om det är probiotika, anti depressiv eller antiinflammatorisk medicin eller kbt, kognitiv beteendeterapi. – I dag har vi bara symtom som styr, men de säger inte så mycket om vad som är fel. För den ena beror det på inflammation, för den andra på fel tarmflora. Eller ångest-påverkan. Robert Brummer uttrycker sig gärna i metaforer för att förklara hur kroppen fungerar. – Säg att hjärnan är pianot, patienten är pianisten och tarmfloran musiken. Om pianisten är distraherad och inte lyssnar av sitt instrument så blir det kanske inte vacker musik. Det måste inte vara fel på den ena eller den andra när det blir fel. Men fungerar inte samspelet blir det inte någon riktigt bra funktion i magen. Kanske inte i hjärnan heller. Det är ett delikat samspel. MARIA CARLING [email protected] SvD.se/idagsidan 1 Tarmen är din andra hjärna. Den styr hur du mår – både fysiskt och psykiskt. I en serie artiklar gjorde Idagsidans Maria Carling nedslag i den senaste forskningen och sökte svaret på vad vi ska äta och hur vi ska leva för att gynna de goda bakterierna och undvika tarmens värsta fiender. SvD.se/om/tarmen-och-hjarnan FOTO: JUREK HOLZER Örebroforskarna lär vara först i världen med att testa detta. Preliminära resultat visar på en positiv effekt, men analysen av helheten pågår fortfarande. För att få veta ännu mer om tankarna bakom tarmbakterieforskningen ringer jag upp professor Robert Brummer I Örebro pågår en forsknings- som leder forskningen i Örebro. studie som ska ta reda på om en förändring av tarmfloran både Hur mycket kan man förändra påverkar den fysiska och den sin tarmflora? psykiska hälsan till det bättre. – Det är svårt att säga, men man Julia König och hennes dokto- kan i alla fall ändra funktionen hos rand Savanne Holster har låtit tarmbakterierna ganska mycket. 16 patienter genomgå en så kallad Helheten är en sak, den är lite fekaltransplantation. Det är en som ett fotbollslag, förklarar han. dubbelblind studie så forskarna – Men det är inte de individ vet inte själva vilka som fått vad. uella spelarna som är viktigast Hälften har fått en utvald bland- utan hur de fungerar ihop. En ning som tros vara särskilt gynn- Zlatan-bakterie gör inget genialt sam, den andra hälften har fått tarmflora-lag. tillbaka sin egen bakterieflora. I ett sammanhang kan en enda spelare ha en jättestor effekt på helheten, men om du byter hen till ett Hur väljer ni vilken mikrobiota annat lag så har det ingen effekt alls. som ska transplanteras? Våra kroppar har runt 100 bil– Vi har en hypotes om att v issa bakterier gör mer nytta än andra. joner bakterier och än så länge är Att ha många bakterier som pro- funktionen hos de flesta av dem ducerar smörsyra är bra, det finns okända. Robert Brummer varnar för att tänka alltför enkelt. Att det evidens för, säger Julia König. Parallellt har patienterna fått tarmfloran har stor inverkan på fylla i frågeformulär om sin psykisk hälsa har bevisats i djurstudier, men vad gäller människpsykiska hälsa. – Vi vill fortsätta med en studie or är det fortfarande huvudsakmed hjärnavbildning för att se ligen beskrivande studier. om transplantationen av tarmMen han tycker ändå att vi ska bakterier påverkar hjärnan, tänka förhoppningsfullt kring säger Julia König, forskarassis- det faktum att tarmfloran är möjlig att ändra till skillnad från tent vid Örebro universitet. Om magen mår bra så mår hjärnan bra. Att många med magproblem som IBS, irritable bowel syndrome, också mår dåligt psykiskt är inte heller särskilt överraskande. I Örebro testas en ny metod för att lindra symtomen. SvD.se 1 ”En kalori är en kalori” – och sex andra hälsomyter Läs mer på: SvD.se/ om/tarmen-och-hjarnan FOTO: LARS PEHRSON Hjärna och tarm i samspel FOTO: ERIK MÅRTENSSON/TT Julia König (till höger) och hennes doktorand Savanne Holster ansvarar för världens första studie som ska ta reda på om ett byte av tarmflora kan hjälpa patienter med IBS. FOTO: T MILENA MARQUES SvD.se 1 ”Ditt bajs säger mer om dig än ditt dna” Läs mer på: SvD.se/om/tarmen-och-hjarnan Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 NYSTART 17 10 knep: Så skaffar du nya vanor EN GÅNG FÖR ALLA Börja träna, äta nyttigare eller läsa fler böcker? Psykologen och beteendeexperten Oskar Henrikson delar med sig av tio knep som får dig att lyckas med dina nya vanor – en gång för alla. SYNA DINA VÄRDERINGAR Oavsett vilken vana du vill etablera gäller det att börja i rätt ände: Nämligen med att syna varför du vill åt ett visst beteende. Låt säga att du har som mål att träna på gym tre dagar i veckan, men att du sällan går till gymmet så ofta som du har tänkt dig. Fundera på varför det är viktigt för dig att träna. Är det för att du vill hålla dig frisk och leva länge? I så fall kanske du kan hitta en träningsform du gillar bättre – till exempel promenader, som dessutom är minst lika bra för hälsan, enligt forskningen. Eller har det att göra med att du fastnat i orimliga kroppsideal? – Det finns en förändringshets som är väldigt lätt att dras med i. Men den handlar inte alltid om sådant som är viktigt för oss själva. I stället för att haka upp oss på vältränade kroppar i media, behöver vi stanna upp och fråga oss ”Vad är viktigt för mig i mitt liv?”, säger Oskar Henrikson TA SMÅ STEG I BÖRJAN En vanlig anledning till havererade träningsprojekt är att man tar i för kung och fosterland från start. Om du till exempel inte brukar springa kanske det räcker med att jogga runt kvarteret första veckorna, i stället för att ha som mål att löpa milen tre dagar i veckan redan på en gång. – Många har orealistiska förväntningar eller trappar upp alldeles för snabbt. Börja med det NYSTART En serie om att skapa vanor som ger kraft året om. enklaste enkla och trappa upp när du känner en tydlig signal om att det är dags att lägga till något nytt: Då det du gör känns självklart, lustfyllt och enkelt, säger Oskar Henriksson. SATSA PÅ TRIGGERS Omkring 45 procent av allt vi gör en vanlig dag är vanor som går på rutin. Det är sådant som sitter så pass djupt i ryggmärgen att vi inte behöver tänka innan vi handlar. Som att vi borstar tänderna efter frukosten. Vi omger oss av mängder med invanda triggers som signalerar att det är dags att göra en viss sak. Ungefär som när en hund ser matte ta fram kopplet och då gör sig redo för en promenad. Det här är ett faktum du med fördel kan dra nytta av när du vill etablera en ny vana, tipsar Oskar Henrikson, som själv lägger ut yogamattan innan han går och lägger sig. På morgonen påminner den honom om att börja dagen med yogaövningar, vilket blir uppvärmningen inför ett bad i Tantolunden. BELÖNA RÄTT Belöningen är viktig för motivationen, därför gäller det att hitta en typ av belöning som verkligen motiverar dig. Vilka belöningar som är mest effektiva har det forskats mycket om. Exempelvis är shopping, att köpa en sak eller ett klädesplagg när man klarat av något, en platt belöning som sällan håller motivationen på topp i längden. – Sociala belöningar är dynamiska – de tröttnar man sällan på eftersom de ändrar sig hela tiden. Ett annat sätt att skapa en överraskningseffekt kan vara att skriva upp olika typer av belöningar på lappar som du lägger i en skål. När du till exempel har gjort en yogaställning varje morgon i en vecka får du dra en lapp, säger Oskar Henrikson. Psykologen Oskar Henrikson (i keps) tillsammans med kollegor, på väg genom Gamla Stan för sitt dagliga bad. Oskar Henriksson bestämde sig i slutet av augusti 2015 för att ta ett morgonbad varje dag, vilket till en början var väldigt lätt. När kylan kom kändes det svårare, men vanan var redan skapad. FOTO: JACOB ZOCHERMAN UPPREPA OFTA Det är svårare att jobba in ett nytt beteende som bara ska upprepas någon gång per vecka, än ett beteende som du gör varje dag. Dagliga triggers leder till att du snabbare får rutin på beteendet du vill åt. Ifall du bestämmer dig för att börja springa är det alltså vanemässigt mer effektivt att jogga en kortare tur varje morgon, än att satsa på en långrunda ett par dagar i veckan. ANALYSERA MINDRE Regelstyrda beteenden är svårare att etablera än erfarenhetsmässiga. – När vi börjar med ett nytt beteende ska vi låta så lite som möjligt av den analytiska människan i oss få styra. I stället för att tänka att ”det här vill jag göra, för det har jag läst ska vara bra”, är det bättre att påminna dig om hur det kändes i kroppen sist du gjorde det, säger Oskar Henrikson och fortsätter: –Öka på belöningarna i stället om det känns motigt, det ökar sannolikheten för att lyckas. VINN ÖVER KÄNSLORNA Även om vi börjar enkelt, kommer vi vissa dagar att tycka att det är för kallt för att springa, att vi är för trötta för att skriva dagbok eller för sötsugna för att avstå från godis. Här behöver vi bli bättre på att acceptera tankarna och låta dem passera, menar Oskar Henrikson. – Vi kan träna oss i att acceptera våra tankar utan att lyda dem. ”Jag har ett sug efter alkohol, men jag vill vara en god förälder, så jag låter bli” eller ”jag vill inte ge mig ut och springa, men jag gör det ändå”. Vi kan frestas att göra eller inte göra något, men vi kan välja ett annat beteende. HÄRDA UT Att skapa en ny vana är sällan enkelt, särskilt inte om det är det något som kräver mycket av oss. – Vi behöver träna på att göra saker som är obehagliga. En chef som måste säga upp medarbetare kan till exempel behöva öva på att acceptera smärtan som detta innebär. Genom att själva utstå jobbiga situationer lär vi oss att förstå andras obehag bättre. ACCEPTERA MOTGÅNGAR Det kommer veckor när det blir svårt eller omöjligt att upprätthålla den nya vanan, som under en ovanligt stressig period på jobbet. Det kan också hända att du helt tappar motivationen och därför hamnar ur spår. I stället för att skuldbelägga dig och se det som ett misslyckat projekt – backa några steg så att det blir enklare att hålla kvar beteendet. LINNEA BOLTER [email protected] SvD.se/idagsidan 1 En serie från Idagsidan om konsten att skapa vanor som ger kraft året om. SvD.se/nystart FOTO: H MOSVOLD LARSEN/TT Oskar Henrikson, psykolog och vd för företaget Habitud som hjälper både organisationer och enskilda att skapa nya vanor, brukar få höra att förmågan att lyckas med utmaningar har med hans personlighet att göra. Själv hävdar han bestämt att viljestyrkan inte på något sätt är en medfödd talang, utan har att göra med hans tillgång till smarta psykologiska knep. Dessa knep kan alla använda sig av. Du också. SvD.se 1 Åtta dåliga vanor som är bra för dig Det är också sunt att vända på kuttingen och se saker ur ett annat perspektiv. Vissa av våra ”dåliga” vanor kan vara riktigt bra för oss. SvD.se/nystart FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON SKROTA MYTEN OM TALANG SvD.se 1 Han skapade 39 nya vanor på 40 veckor Med sig själv som studieobjekt bestämde Micael Dahlen sig för att skapa 40 nya vanor på 40 veckor. Han lyckades med 39. Läs mer på: SvD.se/nystart Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 18 2 INSIKT Milstolpar som varje svensk bör kunna HISTORISKA HÄNDELSER Kristnandet, diger döden och slaget vid Poltava. SvD:s Dick Harrison väljer ut milstolpar ur Sveriges historia som han anser att alla bör känna till för att kunna orientera sig i det svenska samhället. F inns det någon minsta möjliga kunskaps nivå som man bör kräva när det gäller svensk historia? Går det att bryta ned Sve riges förflutna till tio punkter som alla borde kunna redogöra för? Jag får ofta den typen av frågor, och svaret är naturligtvis ja. Utan svårighet skulle jag kunna lägga till ytterligare något tiotal historiska händelser och processer som man bör känna till för att kunna orientera sig i det svenska samhället och inse varför det ser ut som det gör. Kunskap om det förflutna gör oss rikare och visar på vår potential – både till att förändra samhället till det bättre och till att skapa problem. Här är därför ett axplock mil stolpar i den svenska historien som varje svensk bör känna till. 1 KRISTNANDET Vad? För tusen år sedan etablerades kristen domen i Sverige. Ett lämpligt årtal att utgå från är 1017, då (eller någon gång vid denna tid) vårt äldsta ännu existerande biskopsdöme inrättades i Skara. Kristnandet, som inletts redan på 800-talet, fort satte under hela 1000-talet och en bit in på 1100-ta let, och fick en svårligen överskattad betydelse för landet. Sverige inlemmades i den västerländska kul turkrets där vi fortfarande befinner oss. Utan krist nandet hade vi inte fått vårt nuvarande skriftspråk, vår monarki, vårt skolväsen, den medeltida sjukoch åldringsvården, med mera. När? Cirka 1017. 2 BIRGER JARLS MAKTÖVERTAGANDE Vad? Under åren kring 1250 övergick Sverige från att ha varit en konfederation av självstyrande landskap till att bli ett stabilt rike med kung, lag stiftning, ståndssamhälle, skatteväsen, borgar och städer. Det rörde sig om en revolution uppifrån, som utgick från Birger Magnusson, mer känd som Birger jarl eftersom han kom att identifieras med det jarlaämbete han upprätthöll. Genom krig och blodiga utresningar krossade han och hans familj oppositionen och genomdrev förändringar som bedömdes nödvändiga för att riket skulle utvecklas. En av många följder var att Stockholm grundades(nämnt första gången 1252). När? 1250. 3 DIGERDÖDEN Vad? Den största katastrofen i svensk historia inträffade 1350, när landet drabbades av den pest Liv Ullmann som Kristina och Max von Sydow som Karl Oskar i Jan Troells film ”Utvandrarna”, som bygger på Wilhelm Mobergs roman om emigrationen till Amerika. FOTO: SKÅNEREPORTAGE/TT epidemi som senare blev känd som digerdöden. Under denna och påföljande epidemier miste lan det mellan hälften och två tredjedelar av sin befolk ning, en demografisk kräftgång som nådde sin bot ten under första hälften av 1400-talet. Bortsett från tragedierna som sådana är far soterna viktiga att minnas på grund av de konse kvenser de förde med sig. Samhället drabbades av djupgående ekonomiska och politiska kriser, med uppror, sjöröveri och långtgående försök från över hetens sida att skapa ordning ur kaos genom att anställa tyska fogdar och sammanfoga de nordiska länderna till Kalmarunionen. Detta ledde i sin tur till nya uppror och krig. Under dessa strider blev bönderna en militär makt att räkna med, varför de – till skillnad från i flertalet andra länder – kom att tillerkännas rätt att delta i riksdagar. När? 1350. 4 GUSTAV VASA BLIR KUNG Vad? Gustav Vasas maktövertagande räknades inte som epokgörande när det ägde rum – det var ett av många regimskiften i en orolig tid – men det fick stora konsekvenser. På grund av den decimering av den politiska eliten som ägde rum på 1520-talet, till exempel avrättandet av omkring 100 personer i Stockholms blodbad 1520, kunde Gustav Vasa agera mer enväldigt än de flesta svenska monarker i äldre historia. Han manövrerade ut samtliga medtävlare och tog 1527 makten över kyrkan, som successivt om vandlades till en protestantisk statskyrka. Kungens och statens makt stärktes kraftigt på lokalsamhällets bekostnad, skatterna höjdes och alla uppror, till ex empel Dackefejden på 1540-talet, nedkämpades bru Bild från utställningen ”Jag, Birger Jarl” på Medeltidsmuseet i Stockholm. FOTO: SIMON PAULIN Svenska Dagbladet fredag 6 januari 2017 2 INSIKT 19 5 SVERIGE BLIR EN STORMAKT Vad? År 1611 var Sverige ett land i kris, omgivet av fiender och med en slutkörd ekonomi. Två decennier senare hade Axel Oxenstierna och Gustav II Adolf omvandlat riket till en nordeuro peisk stormakt som besegrat Ryssland och Polen och med framgång intervenerat i trettioåriga kriget. Samtidigt förändrades Sverige i grunden med nya städer (till exempel Göteborg), nya ämbetsverk och en reformerad riksdag. Dagens Myndighets-Sverige växte fram parallellt med de krigiska angreppen på grannarna. När? 1611–1632. 6 FREDEN I ROSKILDE Vad? Stormaktstidens erövringar kulminera de med freden i Roskilde 1658. I och med detta tvingades Danmark – som det skulle visa sig perma ” Under denna och påföljande epidemier miste landet mellan hälften och två tredje delar av sin befolkning. nent – avträda Skåne, Halland (som redan tidigare tagits över av svenskarna), Blekinge och Bohuslän. Under en kort tid kontrollerade Sverige även Bornholm och Trondheims län. Det svenska väldet har aldrig varit så stort som 1658, och Östersjön tycktes vara på väg att bli en svensk insjö. När? 1658. 7 SLAGET VID POLTAVA Vad? Den svenska stormakten gick under till följd av Karl XII:s misslyckade försvarskrig mot grannländerna. Den avgörande händelsen var slaget vid Poltava år 1709, där den svenska armén led sitt allvarligaste nederlag genom tiderna när den konfronterade Peter den stores ryska armé. I de freder som slöts kring 1720 förlorade Sverige de flesta erövringar som gjorts på 1500- och 1600-talen, bland annat Estland och Livland. När? 1709. 8 FINSKA KRIGET Vad? År 1808 angreps Sverige av Ryssland, som efter ett förödande krig tvingade fram freden i Fredrikshamn påföljande år. Hela östra Sverige, dagens Finland, avträddes till ryssarna. Som en följd av kriget föll Gustav IV Adolfs regim och Sve rige fick en ny regeringsform, som stadgade att maktdelning skulle råda mellan kung och ständer. Detta blev begynnelsen på den politiska utveckling som senare skulle resultera i uppkomsten av parla mentarism och demokrati. Som en följd av regimskiftet fick vi dessutom en ny dynasti, huset Bernadotte, som 1810 valdes att efter träda det sittande kungahuset. Till följd av de stri der som följde införlivades Norge 1814 i en perso nalunion med Sverige, som v arade till 1905. Där efter har nationen Sverige a ldrig, formellt sett, legat i krig. När? 1808–1809. 9 EMIGRATIONEN TILL AMERIKA Vad? Omkring 1,2 miljoner svenskar emi grerade till Amerika mellan 1851 och 1930, med kul men åren 1886–1890, då omkring 180 000 utvan drade. Siffrorna skall ses mot bakgrund av att det fattiga landets samlade befolkning år 1900 uppgick till blott 5,2 miljoner. Till detta skall läggas en omfattande utvandring till Norge, Danmark och Tyskland – de som inte hade råd med Amerikabiljett valde gärna att flytta till ett grannland. När? 1800-talets andra hälft. 10 DEMOKRATINS GENOMBROTT Vad? Parlamentarismen trumfades 1917 igenom av de liberaler och socialdemokrater som bildade regering medan första världskriget pågick utanför landets gränser. De politiska reformerna kulminerade med infö randet av allmän och lika rösträtt, som fick till följd att även kvinnor tillerkändes rätt att rösta från och med 1921. När? 1917–1921. FOTO: THOMAS MOLÉN talt. Sverige blev ett arvkungarike och en tidigmodern stat. När? 1523. SvD.se1 Harrisons Sverigeresa 1902: Förstamajdemonstration för allmän rösträtt på Gärdet i Stockholm. FOTO: PRESSENS BILD/TT Ibland slår verkligheten deckaren. Följ med Dick Harrison på en historisk resa till svenska platser för olösta mordgåtor, beryktade brott och berömda lik. I varje del av SvD:s serie väljer historieprofessorn även ut sevärdheter värda en avstickare runt om i Sverige. SvD.se/om/harrisons-sverigeresa 3 SvD.se 1 Våra viktigaste vägval • Att checka av: Sex måsten innan du blir sambo • Fem beslut nyblivna föräldrar måste ta • Fixa bostad till barn i sju steg – så lyckas du Läs mer ur artikelserien på: SvD.se/om/vara-viktigaste-vagval FOTO: SVD FREDAG 6 JANUARI 2017 SvD:s nyheter dygnet runt på SvD.se Quiz: Kan du skilja på de och dem? SPRÅKTEST Grammatikreglerna för de/dem-valet är ganska krångliga. Testa dig själv: När ska du skriva de? Och när ska du skriva dem? Professor Olle Josephson vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet har gjort frågorna. Facit hittar du längre ner. 3 Jag respekterar de /dem som inte vill delta i överläggningarna. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 4 De/dem bästa filmerna kommer aldrig på tv. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 5 Det där är nog en fråga för de/dem i kassan. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 7 Fler quiz finns på SvD.se/quizw De/dem har inga pengar kvar. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 8 Det här är den perfekta julklappen för alla de/ dem som gillar språk. 9 Klyschorna, de/dem kan jag spara till en annan gång. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 10 Det här är den perfekta julklappen för alla de/ dem nördar som älskar att peta i språkfrågor. 1. De X. Dem 2. Båda är rätt FOTO: IBL 1. De X. Dem 2. Båda är rätt 1. De X. Dem 2. Båda är rätt SvD.se 1 Åtta avslöjade ”sanningar” – är du förd bakom ljuset? Gör testet på: SvD.se/quiz FOTO: IBL 2 Du får gärna behålla de /dem. 6 SvD.se 1 Gnugga geniknölarna SvD.se 1 Kan du den mest felstavade staden i svensk press? Testa dig här: SvD.se/quiz 1, X, 2, 1, 2, 2, 1, 2, X, 1 1. De X. Dem 2. Båda är rätt De/dem som alltid har hjälpt mig så bra litar jag inte på längre. Vad gör en bank? Föreläsning av Andreas Cervenka Möt SvD-journalisterna Andreas Cervenka och Joel Dahlberg i ett intressant samtal kring Cervenkas nya bok – Vad gör en bank? Om varför världsekonomin är så sårbar – och hur det kan drabba Sverige. Arrangemanget är speciellt framtaget för SvD accent och går av stapeln torsdag 26 januari kl 18.00-19.00. Pris: 275 kr per person. Plats: Biograf Skandia, Drottninggatan 82 i Stockholm Boka på svd.se/accent Facit: 1 På nära håll låter de /dem mycket bra. Att skilja på de och dem är inte alltid enkelt. FOTO: JESSICA GOW/TT
© Copyright 2024