R E DA K TÖ R
Jan Lundquist · 0911-645 24 · [email protected]
Piteå-Tidningen · Tisdag 22 januari 2013
25
D I T T & DAT T-S I DA N Det är inte bara journalisterna som gör tidningen. En av många ”kanaler” för
läsarkontakten är Ditt & Datt-sidan. Alla har säkert något att berätta. Välkommen med dina vardagshändelser rakt upp och ner, som text eller i form av bilder, under adress: Piteå-Tidningen, Ditt & Datt,
Box 193, 941 24 Piteå eller under mejladress [email protected]. Bland insända bidrag
utlottas Trisslotter. (Åldersgräns 18 år)
Studiecirklar föregick storkommunsammanslagningen
STORKOMMUNFRÅGAN Lars Landberg, Piteå,
fortsätter blicka bakåt i historien kring hur de fyra
Pitekommunerna blev en storkommun.
Även Om var och en av de fyra
Pitekommunerna hade ett invånarantal som översteg riktpunkten
för 1952 års sammanslagningar, så
var de ändå för små både ur kommunernas möjligheter att rationellt lösa många av de planeringsfrågor som fanns, samt dessutom
för små att för var och en uppta
till exempel lokaliseringskampen
i Norrbotten med främst Luleå –
Boden – blocket samt Malmfälten.
ASSI:s placering i Piteå ”vanns i
tävlan med” Kalix-orten. Ett antal
storkommuner hade redan uppstått, till exempel Kiruna, Kramfors, Karlskoga, Östhammar och
flera var diskussionsplanet,exempelvis Bollnäs landskommun och
Bollnäs Köping, samt Boden stad
och Överluleå kommun.
nÄr det gällde den geogra-
fisk-ekonomiska enheten, borde
Pitekommunerna vara synnerligen lämpliga för sammanläggning
Rune Johansson, inrikesminister och senare chef för Riksbyggen, var
med i diskussionerna om storkommunen. Här ses han i ett nappatag med FCO-ordföranden Oskar Lundman. Allt medan Erik Öhlund,
Owen Larsson, BPA-chef för Skelleftekontoret, Frans Tenevall och
Rudolf Aldrin intresserat ser på.
genom sin historiskt-geografiska
samhörighet. Kritik hade dessutom framförts på föga ekonomiska
”dubbelbyggnader” av vattentorn
och vattenverk bland annat.
Inflyttning till tätorterna i och
kring Piteå var betydande.
Även om den första huvudsynpunktens tre delfrågor får antas
vara den väsentligaste orsaken,
så lurade den andra i bakgrunden:
Piteå stads framförda synpunkter
på bildandet av en ”industrikommun” i nedre delen av Piteå älvdal.
Detta hade skapat irritation bland
kommunalmännen i landskommunerna.
av prOtOkOllen från sammanträ-
dena kan konstateras att landskommunerna vid båda tillfällena
var klart positiva till en utredning
Gubbrim
En glädje att verka med kraft
som äldre blir det sorgligt
man får tacksamt tänka
på den styrka man haft
och sammanläggning medan Piteå
stadsnarastsiktadepådentidigare
nämna ”industrikommunen”. En
storkommunbildning ansågs av
staden ej medföra några fördelar
för dess befolkning.
Här kan konstateras att de tre
landskommunerna i andra hand
var inne på en utredning om sammanläggning bestående av bara
dessa tre. Först den 30 mars 1963
kom ett nytt sammanträde till
stånd, denna gång i Norrfjärden.
Kallelsen hade utgått från Piteå landskommuns kommunalnämnd. Samtliga fyra kommuner
var representerade. Överläggningarna var offentliga.
SammantrÄdet öppnadeS med
att protokollet från mötet den 6
november 1959 i Hortlax uppläs-
tes. Piteå landskommun, genom
Olof Wiklund, berörde varför ej
de beslutade utredningarna om
sammanslagning av de tre landskommunerna kommit till stånd.
Genom ABF startades en studiecirkelverksamhet: ”Piteåbygden
– storkommun eller inte?”, som
avslutades med en stor sammandragning på Framnäs den 9 april
1960 med anförande av statsrådet
Rune Johansson. Studiecirklarna
pågick under åren 1959 och 1960.
30 cirklar med över 300 deltagare
kunde redovisas. Statsrådet meddelade där, att propositionen angående översyn av rikets indelning
i borgerliga primärkommuner
skulle underställas riksdagen under hösten 1961. Detta, samt vissa
kontakter kommunerna emellan,
hade gjort, att detta sammanträde kommit först tre och ett halvt
år efter Hortlaxmötet.
OlOf Wiklund slutade sitt anförande med att från Piteå landskommuns sida lägga fram ett
förslag, att respektive fullmäktigeförsamlingar mätte besluta om
sammanläggning från den 1 januari 1965 av de fyra Piteå-kommunerna. En utredning, verkställd
av Landskommunernas förbund
samt stadsförbundet rörande en
organisationsutredning angående
förvaltning samt organisation för
fullmäktige, nämnder och styrelser, kunde samtidigt beställas. De
frågor, som ej kunnat lösas fram
till denna tidpunkt, fick sedan avgöras av den nya fullmäktigeförsamlingen.
Tidigare avsnitt har varit införda 16/11, 24/11, 1/12, 8/12, 15/12,
11/ 1 och 18/1.
Vinnare av Trisslotter
Inget liv är beständigt
hos småfåglar är det kort
små barn kan drabbas
och snart tynar bort
FoTo: ScanPix
En glädje är
att länge få varandra
med stöd och insats
för många andra.
Lennart Fundin
... till dig som
hittade mitt postkuvert med
julkort som jag tappat och så
vänligt la det på lådan. Korten
har börjat komma fram. Tack.
Eva- Britt Nilsson
... för Clas, som körde bil den
20 december. En ”Gillatumme”,
borde finnas fler som du. Det
är ok med min bil.
Elaine Blomqvist i den blå
”peggan”
Om man frågarsigvadorsakernavar
till Piteå landskommuns initiativ
till sammanträdena 1958 och 1959,
kan man, som jag själv ser det, dra
fram två huvudsynpunkter. Den
första: Ganska snabbt efter 1952
års kommunsammanläggningar tyckte man sig upptäcka några
allvarliga brister i dess principer.
1. De blev i allmänhet för små
(2 000–3 000 var minimisiffror,
vilka sedan i realiteten i många fall
understegs).
2. Vid sammanförandet tänkte man mindre på den geografiskekonomiska enheten och mer på
att nå ett block med ovan anförda
befolkningstal.
3. Man tog ej tillräcklig hänsyn
till den urbaniseringsprocess, som
pågick över hela landet.
TUMMEN UPP
n Bland insända bidrag har trisslott denna gång utlottats till: Lars
Landberg, Piteå, Heidie Krönlein, Vuollerim, Folke Öberg, Älvsbyn,
Mats Hammarlund, Enskede, Eivor Lundberg, Piteå, Ingrid Kvist,
Ludvika, Signhild Hortberg, Piteå, Lennart Fundin, Åmål, Gunnel
Forsman, Öjebyn, Maj-Britt N Lundman, Piteå, Allis Stolt, Piteå,
LeifKarlsson,Gråträsk,IngelaNilsson,Långträsk,EvaÅberg,Älvsbyn, Kerstin Bogren, Öjebyn, Tommy Pettersson, Arvidsjaur, Åsa
Markström, Piteå, Helena Ling, Uppsala, Alf Israelsson, Svensbyn,
Jan-Erik Johansson, Hortlax, Anne Strang, Rosvik, Bendy Larsson,
Piteå, Jenny Glans, Piteå, Catarina Mickelsson, Björklinge, Tora
Renlund, Öjebyn, Ted Örnberg, Nordmaling, Ann-Britt Berglund,
Hemmingsmark, Marianne Lindqvist, Arjeplog, Åsa Nordström,
Piteå, Bo Palo, Rosvik, Karin Melander, Piteå, Karl-Erik Björkén,
Rosvik, Bo Grapenskog, Växjö
Vinsten kommer med posten.
... för alla ni som hjälpt oss
då vi flyttade till Öjebyn. Ni är
guld värda. Ingen nämnd ingen
glömd. Utan er skulle vi inte
klarat detta. Vardagshjältar är
ni allihopa. Tusen tack.
Åke och Elsa
... till PT för julklappen som
gör att jag nu slipper att gå ut
i kylan, för att hämta tidningen
i pyjamas. Att jag nu kan som
abonnent läsa hela tidningen
på min PC, fortfarande i pyjamas.
DC
... till Elna och Gudrun för alla
danser ni lärt oss nybörjare i
linedance. Vi är också nybörjare i hur man tackar, men vi ska
bättra oss.
Linnéa
... för barnen och personalen
på Klubbgärdets förskola. Ni
är toppen. Även tummen upp
till Kristina, som städar och gör
fint hos oss.
Berit ”köksan”
... och ett stort tack till alla ni
som hjälpte oss när vi kvällen
den 23 december körde på en
älg i Siksjön. Underbar personal
från räddningstjänsten, ambulansen i Arvidsjaur, som senare
under kvällen även fick skjutsa
oss till Sunderbyn. Ett stort
tack till kvinnan från Durrnäs
på väg till Malå som var först
på plats och stannade till räddningstjänsten kom.
Åsa och Janne, Piteå
... för kyrkoherde Helen
Lundberg, sångaren Lennart
Granberg och alla andra som
medverkade till att julottan i
Gråträsk kyrka blev en extra
guldkant i julfirandet. Helen
läste budskapet om Jesu födelse med ett stearinljus som
ljuskälla. Kyrkklockorna ljöd
över Gråträsk denna kalla juldagsmorgon. Vi samlades vid
kaffeborden med hembakat
bröd, ”pitepojkar”, wienerbröd
och annat gott. Värmande eldar, tända ljus samt predikan
med efterföljande sång och
musik. Tacksamma för att vi
fick dela glädjebudskapet med
vår kyrkoherde!
Annie och Märit
... för dig som arbetar inom äldreomsorgen som inser att se
den gamla människan och att
vi alla är olika och så är även
våra vårdbehov.
Alla är vi olika