1. No category

LÄRA
#6/2016
STOCKHOLM
Alexandra Ljungkvist Sjölin
Lust till ­lärande
|
Nyanlända blir nyanställda Filmer och poddar ger ny bild av skolan
|
Matematiksatsning som gett resultat ”Leken gör det svåra roligare”
1700
Fram till 2025 behöver Stockholms stad varje år rekrytera
omkring 1 700 nya lärare inom förskola, grundskola och
gymnasieskola. Du kanske känner någon av alla dem som
skulle lockas av många skolor att välja bland, hög lön och
stora utvecklingsmöjligheter?
De lediga jobben finns på pedagogstockholm.se/jobb
FOTO: ULRICA ZWENGER
I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD
STOCKHOLM #6/2016
Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.
LÄRA Stockholm ges ut av
utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med
sex nummer per år.
Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049,
104 22 Stockholm. Besöksadress:
Hantverkargatan 2F.
Chefredaktör: Tomas Bannerhed,
08-508 33 899, tomas.bannerhed@
stockholm.se.
Medverkande skribenter:
Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen,
Calle Hedrén, Agneta Berghamre
Heins, Ulf Jämterud, Helene
Lumholdt, Katarina Lycken Rüter,
Marianne Hühne von Seth, Monika
Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén
och Ingela Ösgård.
13
Ansvarig utgivare:
Sofia Oliv.
Upplaga: 15 900 exemplar.
För kostnadsfri prenumeration,
kontakta utbildningsförvaltningen
på [email protected].
7
Behovet av nya lärare är stort. Nu
satsar utbildningsförvaltningen
på att locka fler till skolan med
bland annat 20 nya kortfilmer.
FOTO: MARC FEMENIA
ISSN 1654-7330.
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
Tryck: Edita, Falun, 2016.
”Våga arbeta med frågor som är så komplexa att de kräver många perspektiv. Alltför mycket är tillrättalagt
i dagens skola.” Det menar Maria Andrée som forskar i naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet.
ILLUSTRATION: JOHAN LUNDBERG
Grafisk form: b-e-r-g.se
25
Rektor Philip Olsson kan summera
ett treårigt och mycket lyckat samarbete med två av Sveriges främsta
barnkulturkonstnärer.
27
Stockholm vill förbli en av
världens smartaste städer. På
Sjöstadsskolan har programmeringen tagit plats i undervisingen.
DESSUTOM ...
Omslag: Läraren Alexandra
­Ljungkvist Sjölin fotograferad av
Ulrica Zwenger.
Matematiksatsning som gett resultat 4
”Era elever är mer öppna” 21
Lärardrama möter allvar med humor 7
Noah, 10, gillar idrott och hälsa 22
Hon spelar huvudrollen 9
Teatern en väg in i samhället 23
Så ska nyanlända bli nyanställda 11
Seminarium om förskolans lärande 30
Krönika: ”Den skolan vill jag arbeta i” 12
Succé för lärardriven forskning 31
Därför är jag pedagog 18
Ny portal för bättre elevhälsa 32
Hon utsågs till Årets gymnasielärare 19
Nämnd & Nytt 33
MATEMATIK
Matte med
mersmak
TEXT: INGELA ÖSGÅRD
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
Höstens Pisaresultat visade på
förbättrade matematikkunskaper för Sveriges 15-åringar — och
i Stockholms stad ökar både
betygs­poängen och andelen godkända på niornas nationella prov.
Vi har besökt Tullgårdsskolan på
Södermalm som satsat särskilt på
matematikämnet i över tio år. Resultaten har inte låtit vänta på sig.
I
bland känns det som om jag bara lotsar
eleven igenom matematikproblemet i stället för att stötta.
Den självkritiska kommentaren fälls av
en av åtta matematiklärare på Tullgårdsskolan. Lärarna har sitt onsdagsmöte där
de samtalar om matematikundervisning.
Eva-Lena Eriksson, resurslärare i matematik och förstelärare, leder samtalet. Inför
dagen har lärarna läst avsnittet om kommuni-
4
LÄRA #6/2016
kation i problemlösning i Skolverkets lärportal
för matematik. Materialet är framtaget i samband med Matematiklyftet för några år sedan.
Också flera av de andra lärarna tycker att
de i alltför hög grad lotsar, det vill säga lägger
orden i munnen på eleven och löser problemet
åt eleven, i stället för att till exempel formulera frågor som eleven kan besvara och själv
komma närmare lösningen.
– Men ibland, om man har uttömt det andra, kan det vara bra att lotsa eleverna så att
de känner att de kan, säger någon.
– Det blir lätt så att vi känner oss dåliga när
vi lotsar i stället för att stötta. Men egentligen
finns ju ingen knivskarp gräns, påpekar EvaLena Eriksson.
Samtalet fortsätter med tips och idéer. Som
att låta eleverna jobba mer i par, om hur viktigt det är att eleverna lär sig kommunicera
matematik med hjälp av olika uttrycksformer,
både muntligt, skriftligt och med bilder.
– De här mötena är väldigt viktiga. Vi får
prata om vår undervisning, om vad som är
svårt och vad som är bra. Här bjuder vi verkligen på oss själva och ger varandra tips, säger
Eva-Lena Eriksson efteråt. >>
Ruby Taylor tränar på
multiplikations­tabellen med hjälp
av plastmarkörer. ­Förstelärare EvaLena Eriksson finns till hands för
att förklara och svara på frågor.
MATEMATIK
Hon berättar att Tullgårdsskolan började
arbeta med specifika matematiksatsningar för
mer än tio år sedan. Också då fanns statliga
resurser att söka.
– Vi använde resurserna till att avsätta tid
och besöka varandra i klassrummet och hade
en egen kombination av lesson study och kollegialt lärande, även om just de benämningarna
inte var lika etablerade då.
>>
Skolverkets matematiklyft och därefter utbild-
ningsförvaltningens egen satsning Stockholms­
lyftet i matematik blev en fortsättning.
– Vårterminen 2015 tog de externa resurserna slut. Men vi bestämde oss för att fortsätta och använda oss av Matematiklyftets
lärportal och de olika modulerna.
Tullgårdsskolan har också en organisation
där eleverna redan från årskurs 1 har olika
lärare i matematik/NO respektive svenska/
SO. Varje årskurs består av mellan 50 och 60
elever som utgör en klass eller grupp.
– Det innebär att när jag planerar en lektion
så kanske jag kommer att genomföra den i vad
som tidigare var halvklass; det vill säga jag
håller samma lektion fyra gånger. Det gör att
jag kan lägga ner mer tid på förberedelserna
och ha nytta av det. På det sättet blir jag mer
specialist och bra på det jag undervisar om,
konstaterar Eva-Lena Eriksson.
Hon jämför med hur det var när hon började
för nästan 20 år sedan.
– Då var man ensam i klassrummet med
kanske 25 elever och fick ta alla ämnen själv.
Och som klassföreståndare måste man också
ta alla föräldrakontakter själv. I dag har vi
fungerande arbetslag och det finns alltid någon att dela med. Ibland är vi också två pedagoger i klassrummet, varav någon kan vara
förskollärare eller fritidspedagog.
Kollegerna Heléne Volgsten och Ingrid
­Röberg, båda lärare i matematik och NO på
mellanstadiet respektive lågstadiet, ansluter
till samtalet.
Heléne Volgsten berättar om hur hon arbetar
i matematiken för att samtliga elever ska få
utmaningar.
– Om jag höjer ribban för alla elever och
ser till att ha koll på de elever som jag vet har
det svårare, så blir det ett klimat där alla lär
sig mer, säger hon och berättar att hon ofta
­brukar låta eleverna i årskurs 6 arbeta med
sjuans matematik.
– När de sedan kommer upp i sjuan kan
också elever som har det svårt med matematik
känna igen sig och får repetera.
5
LÄRA #6/2016
Heléne Volgsten ger också exempel på hur
hon arbetar:
Tiotalsövergångar har många elever fort­
farande svårt för när de kommer upp i mellanstadiet, det vill säga när summan av två tal
överstiger tio, till exempel fem plus sju jämfört
med fem plus fyra.
— För att ge eleverna bättre träning tog jag
bort matematikboken och gjorde i stället i
ordning två tärningar som var markerade
från fyra till nio. Då blir summan när eleverna slår tärningarna oftast mer än nio. När
man konstruerar egna uppgifter måste man
bli mer medveten om matematiken bakom
och det blir roligare. >>
Eva-Lena Eriksson tillsammans
med eleverna Valdar Schelvander och Jolina Westergren.
De färgglada plastmarkörerna
används till att förklara hur
division och multiplikation
hänger ihop.
De blir mindre
stressade när
de känner att de
inte jobbar på
beting.
MATEMATIK
Ingrid Röberg, som bara har arbetat i ett
och ett halvt år på Tullgårdsskolan, tycker att
det är skönt att skolan ger eleverna möjlighet
att arbeta mycket utan lärobok.
– De blir mindre stressade när de känner att
de inte jobbar på beting, konstaterar hon och
berättar att hon flitigt utnyttjar skolans stora
förråd av materiel, såsom mattespel, klossar,
kulramar och olika hjälpmedel som mäter
längd, volym och vikt.
Heléne Volgsten har också andra pedagogiska knep för att få med alla elever.
– De får alltid jobba två och två. Inom varje
temaområde är paret detsamma, sedan får de
byta. Min erfarenhet är att eleverna kompletterar och lär av varandra.
>>
Då var man
ensam i klass­
rummet med
kanske 25 elever.
Tre av de lärare som håller Matematiklyftet levande
på Tullgårdsskolan – från vänster Ingrid Röberg,
­Eva-Lena Eriksson och Heléne Volgsten.
– På lågstadiet använder vi oss av Epametoden: först får eleverna tänka var och en för sig,
sedan i par och slutligen tar vi upp det i hela
gruppen, säger Ingrid Röberg.
Och statistiken visar att Tullgårdsskolan
lyckats bra med sin matematikundervisning,
jämfört med hur det var längre tillbaka i tiden.
De senaste läsåren har samtliga elever i årskurs
6 klarat det nationella provet i matematik.
Lika viktigt som statistik som måttstock
på att skolan har lyckats med sin matematik­
undervisning är det faktum att många elever
väljer att gå profilinriktning i matematik på
högstadiet och att det går bra för eleverna där,
menar Eva-Lena Eriksson.
– Inte minst också att eleverna tycker att det
är roligt med matematik, tillägger hon.
Ingrid Röberg anger tre skäl till att Tullgårdsskolans elever uppnår höga resultat i matematik.
– Skolan har skapat tydligt nedbrutna mål
utifrån kursplanens mål, skolan har jobbat
med spetsen och skolan har tagit hand om de
elever som behöver extra stöttning.
Samtidigt tillstår Eva-Lena Eriksson att
Tullgårdsskolan, en innerstadsskola på Södermalm, har en elevgrupp som är mer homogen
än många andra skolors.
– Men var du än undervisar gäller det att ha
höga förväntningar på eleverna, säger Heléne
Volgsten.
Och Ingrid Röberg lyfter fram det kollegiala
samtalet.
– Visst kostar det mycket tid, men det är
otroligt viktigt! n
6
LÄRA #6/2016
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Ramin, lärare i kemi och fysik.
Spelas av Alexej Manvelov.
Fabian, elevassistent. Spelas
av Christoffer Nordenrot.
Siri, matematik- och idrottslärare.
Spelas av Cecilia Nilsson.
Mona, lärare i geografi och
samhällskunskap. Spelas av
Cecilia Säverman.
Emma, vikarierande svensk­
lärare. Spelas av Ida Gyllensten.
Kortfilmer och poddar ger
ny bild av skolan
Det stora behovet av nya lärare har
uppstått genom att många lärare går i
­pension samtidigt som antalet barn och
elever ökar. Utbildningsförvaltningen
arbetar på flera sätt för att attrahera och
rekrytera fler lärare men även för att behålla dem som redan är anställda.
– Med satsningen ”When you are lärare” vill vi bredda och nyansera bilden
av skolan. Syftet är i förlängningen att få
fler intresserade av yrket men också att
ge en röst åt våra lärare, säger kommunikationschef Sofia Oliv.
Under våren sänds 20 dramatiserade
kortfilmer om livet som lärare. Det blir
två avsnitt varannan vecka med premiär
7
LÄRA #6/2016
den 30 januari. Vi möter Emma och hennes kolleger i korta filmer som på ett
­humoristiskt sätt skildrar lärarens vardag. Emma jobbade tidigare i reklambranschen och har nu blivit lärare på
Hallviks skola. Utmaningarna är många
och Emma och hennes kolleger ställs
ofta inför frågan: ”Hur blir man en bra
lärare?”. Många av våra egna lärare och
elever är med som statister.
Filmerna följs upp av poddsändningar
som spelas in i våra skolor. Poddarna
sänds varje vecka med start i början av
februari och kommer att fördjupa innehållet i filmerna genom samtal mellan
programvärdarna, som också är lärare
i våra skolor, och aktuella gäster. Gästerna är bland andra forskare, fackliga
representanter, andra lärare och skolledare. Elever från våra skolor intervjuas
till flera av programmen.
Tanken är att nyansera bilden av yrket
och bidra till stoltheten hos Stockholms
stads lärare. Filmerna och poddarna
finns både på Facebook och Instagram
och i utbildningsförvaltningens egna
kommunikationskanaler. Möjligheterna
att göra sin röst hörd och berätta om sin
egen bild av skolan är stora.
Ämnena i filmer och poddar har
­tagits fram tillsammans med en referensgrupp. De handlar bland annat om
hur lärare rekryteras, om livet som ny­
anställd, likvärdig utbildning, att sätta
betyg, lärare och föräldrar, lärarrollen i >>
FOTO: BJÖRN TESCH
Stockholms stads skolor behöver fler
lärare. Fram till 2025 ska vi rekrytera
sammanlagt 1 700 lärare per år inom
förskola, grundskola och gymnasieskola. Nu satsar utbildningsförvaltningen på att nå nya målgrupper med
20 nyproducerade kortfilmer som följs
upp av poddsändningar från våra skolor. Premiär blir det den 30 januari.
”Det ska bli spännande att se vad vi kan uppnå
genom humor i strömmade medier som följs
upp av seriösa poddar med några av stadens
lärare och skolledare”, säger utbildningsdirektör Tony Mufic.
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Tjelvar, biträdande rektor på
Hallviks skola. Spelas av Henrik
Norman.
Christina, rektor på Hallviks skola.
Spelas av Marika Lagercrantz.
>>
går, i dag och i morgon, kollegialt lärande, planering och improvisation, lön och
karriärvägar.
Tony Mufic är utbildningsdirektör i
Stockholms stad och den som ansvarar
för rekryteringssatsningen. Han hoppas
mycket på ”When you are lärare”.
– Stockholm växer och vi står inför en
stor utmaning med att bygga nya skolor
och rekrytera fler medarbetare. Hittills har vi arbetat mer traditionellt med
rekrytering, men nu vill vi nå potentiella lärare på ett nytt sätt och samtidigt
skapa en arena för våra lärare i staden.
Som landets största arbetsgivare för lärare vill vi bidra till att bredda, nyansera
och fördjupa bilden av skolan. Det ska
bli spännande att se vad vi kan uppnå
genom humor i strömmade medier som
följs upp av seriösa poddar med stadens
lärare, skolledare, forskare med flera.
Kommer den att ge fler lärare?
– Vi vill få fler att bli intresserade av
att vilja bli lärare genom att utmana bilden av skolan, avliva myter och tränga
igenom mediebruset. Vi visar också de
många möjligheter som finns för lärare
i Stockholms stad. Vi har många skolor
att välja bland, var och en med sin unika
­karaktär. Dessutom har vi en genomtänkt struktur för introduktion, kompetensutveckling och karriärutveckling.
Varför heter satsningen ”When you are
lärare”?
– Det är ett anslag som fungerar i sociala medier, säger Tony Mufic. Det är lite ut8
LÄRA #6/2016
Claudette, högt uppsatt tjänste­
man på kommunen. Spelas av
Cecilia Frode.
Douglas, Ebbes närmaste
­kollega vid Hyena Reklam. Spelas
av Oscar Skagerberg.
manande, lite kontroversiellt. Men i både
filmerna och poddarna finns en seriositet
där vi tar upp viktiga ämnen för skolan.
Om namnet innebär att man studsar till
lite grann så har vi lyckats med uppsåtet
att skapa intresse kring detta.
medier. Vi kan se om fler söker lärarjobb
hos oss eller söker till lärarutbildningar,
men det är svårt att sätta exakta mål för
det. Vi hoppas att den här satsningen ska
bidra till att fler får upp ögonen för läraryrket och det vi har att erbjuda i staden.
Vad kostar satsningen?
Du började själv som lärare. Vad var det
som lockade?
– Filmer och poddar kostar strax
under fem miljoner kronor, en summa
som får ses i relation till övriga rekryteringsinsatser som mässor, annonsering
och marknadsföring. Satsningen är ett
komplement till många andra insatser för att staden ska vara en attraktiv
­arbetsgivare.
Hur kan man bidra som medarbetare?
– Dela och sprid filmer och poddar
samt delta i sociala medier! Tipsa unga
vuxna i din närhet. Prata om satsningen
i fikarummet och i andra sociala sammanhang. Ge din bild och bidra till att
nyansera och utveckla bilden av skolan.
– Det är roligt att jobba med barn
och vara med om lärprocesser där unga
människor växer och utvecklas. Den
drivkraften har sedan följt mig på nya
sätt som chef inom skolvärlden.
Hur är en bra lärare?
– En förebild som barn och unga ser
upp till. En kunnig och påläst person
med gott ledarskap i klassrummet. En
stabil och förutsägbar person som är
nyfiken på varje elev och som skapar lärprocesser som utvecklar såväl individen
som gruppen, säger Tony Mufic. n
MONIKA SIDÉN
Hur har innehållet tagits fram?
– Vi har utgått från aktuella och prioriterade ämnen och också samarbetat med
lärare, handläggare, fackliga representanter och skolledare för att fånga upp
det som är intressant i läraryrket. För
varje podd är en av stadens lärare programvärd. Poddarna spelas dessutom in
i våra skolor. Det finns mycket som fungerar och som är bra i läraryrket – det vill
vi visa.
Hur kommer satsningen att utvärderas?
– Vi mäter hur många som ser och
lyssnar men också aktiviteten i sociala
WHEN YOU ARE LÄRARE
■■Du hittar filmerna och poddarna på
whenyouarelärare.se. De läggs upp
efterhand som de släpps.
■■Följ oss även på Facebook, Instagram
och Twitter. Sök på ”whenyouarelarare”.
■■Sprid och dela innehållet och delta
gärna i dialogen! Dina tankar är värdefulla.
ILLUSTRATION: JOHAN LUNDGREN
Ebbe, vd för reklambyrån
Hyena Reklam. Spelas av Max
Landergård.
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Lärardrama möter
allvar med humor
och rolig dramaserie, men samarbetet
med lärarna har fördjupat innehållet.
Filmerna vill utmana föreställningar
om läraryrket med humor och visa på
fler bilder än de vi oftast får se.
– Jag är uppväxt med en mamma som
var förskollärare och vet att föreställningar om ett yrke inte alltid stämmer
med verkligheten, säger Max Landergård
som menar att ”When you are lärare” inte
väjer för läraryrkets utmaningar men att
man också har tagit fasta på de fantastiska ögonblick som en lärare kan uppleva.
— Att så ett frö i en ung människa under
utveckling ger ett svåröverträffat välbefinnande.
Det säger Max Landergård, ­kreativ
chef för de kortfilmer och poddar
som ingår i utbildningsförvaltningens
rekryteringssatsning ”When you are
lärare”.
Under våren sänds 20 filmer och lika
många poddar från våra skolor. De är
producerade av utbildningsförvaltningens kommunikationsbyrå Berg. Lärare
och annan skolpersonal har varit med i
referens- och fokusgrupper.
– De har bidragit till att göra slutresultatet så mycket bättre, säger Max Landergård. Våra professionella manusförfattare och skådisar har skapat en bra
FOTO: JOHAN LUNDGREN
— Att så ett frö i en ung människa under
Marika Lagercrantz spelar Christina, rektor på
den fiktiva Hallviks skola.
utveckling ger ett svåröverträffat välbefinnande, menar Max Landergård som
själv föreläser på gymnasiet om medieproduktion då och då.
Filmerna fungerar för den som vill ha
underhållning men har också ett djupare
plan som handlar om synen på yrket.
Om viljan att göra skillnad.
– Jag utgår från mig själv och mina
vänner kring de 30 som har pluggat
och jobbat ett tag och börjar fundera
på vad vi verkligen vill göra. Många i
produktionsteamet funderade på allvar på om de kanske ska satsa på läraryrket.
Max Landergård har också en av rollerna i serien.
– Jag spelar Ebbe von Partenkirchen,
seriens bad guy, en reklambyråchef som
avskedar huvudrollsinnehavaren Emma
”Samarbetet med
lärarna har fördjupat
innehållet”, säger
Max Landergård,
som ligger bakom
kort­filmerna och
­poddarna i ”When
you are lärare”.
på lösa grunder, vilket gör att hon börjar
vikariera på skolan. Han visar på en annan sida av det samtida arbetslivet där
man ska vara uppkopplad, på tå och där
inga misstag ursäktas.
Max Landergård säger att det var lätt
att få med de många kända och skickliga skådespelarna till serien eftersom de
skriver under på syftet med ”When you
are lärare”: att locka fler till yrket och
att få fler skickliga lärare till Stockholms
stads skolor.
Ida Gyllensten spelar huvudrollen Emma
och är imponerad av sin rollfigur.
– Emma är grym. Hon är smart. Hon
vill göra det som hon tycker är rätt, s­ äger
Ida Gyllensten och beskriver Emma som
ganska idealistisk.
Ida Gyllensten fick huvudrollen efter
provspelning och är med i samtliga 20
avsnitt av serien. Att bidra till att lyfta
fram skolan och ge nya bilder av lärar­
yrket var självklart.
– Det är sjukt viktigt med utbildning.
Det hör till det absolut viktigaste och nu
mer än någonsin. >>
HALLÅ DÄR …
… Dennis Serwadda, förstelärare på Sturebyskolan och
programvärd i den andra
WYL-podden.
Varför vill du vara poddvärd?
– Jag lyssnar själv på poddar om skolan och tycker att
det är ett bra format för att
9
LÄRA #6/2016
diskutera skolfrågor. Jag vill
bidra med egna erfarenheter från elva år som lärare
och ta del av andras tankar
och frågor. Sedan tycker
jag att bilden av skolan har
skadats hos många. Jag har
träffat flera lärarstudenter som nästan är skrämda
av det som väntar dem på
grund av den negativa bilden som framställs i medierna. Det här är en motbild
från verkligheten.
I det första poddavsnittet ska
du prata om att vara nyanställd lärare, hur upplevde du
det själv? >>
FOTO: JOHAN LUNDGREN
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Huvudrollen som Emma
görs av Ida Gyllensten. ”Det
är sjukt viktigt med utbildning, nu mer än n
­ ågonsin”,
säger hon, här under inspelningen i höstas.
>> Hon är utbildad vid Drama Centre
London och har spelat i flera filmer och
teveserier. Hon medverkade senast i den
tysk-svenska kriminalserien ”Kommissarien och havet”.
– Det var ett jättefint gäng som gjorde
”When you are lärare” och jag fick spela
med alla skådisar som var med. Amazing! Jag är glad över att få vara med i
något som har ett bra budskap och att
jobba med humor. Jag hoppas att det
landar bra och att folk gillar det.
En av skådespelarna som Ida Gyllensten arbetade med är Marika Lagercrantz, välkänd från både film och
teve. I ”When you are lärare” spelar hon
Christina.
>> – Jag var nervös men en lärare på Lärarhögskolan sa en
sak som jag verkligen tog till
mig. Hon sa att vi inte skulle
vara färdiga lärare direkt när
vi kom ut, utan att vi skulle
växa in i rollen. ”Ni har fått
en teoridel, lite praktik och
nu ska ni ut i en helt annan
10
LÄRA #6/2016
– Jag spelar en rektor som har en chef
som vill marknadsanpassa skolan, v­ ilket
gör henne upprörd. Hon är väldigt engagerad i sin personal och är mån om
att siffrorna inte ska gå ut över skolans
elever och lärare, säger hon.
Marika Lagercrantz är även utbildad
dramapedagog och har arbetat med
barn och unga och teater.
– Det är ett sätt att utbilda och möta
livet. Det finns inget som är viktigare
än lärare. De är vardagshjältar som ger
människor en bra start i livet, jag känner
flera själv.
Hon tycker att lärarna själva ska svara
på varför det är viktigt att prata om
lärar­yrket och skolan.
värld.” Jag bad också om en
mentor på första jobbet och
det var jättebra.
Vad har du för råd till nya
­lärare?
– Att ta stöd i kollegiet.
Många uppskattar att man
vill ta del av deras erfarenhet, det är en komplimang.
– För mig har lärare varit mycket viktiga för min utveckling som människa
och det har varit en katastrof med dåliga
lärare. Det är viktigt att barn får möta
människor som vill att de ska utvecklas.
Som många andra hade även Marika
Lagercrantz en lärare som påverkade
henne mycket.
– Jag hade en småskollärarinna som
var underbar. Hon gjorde livet lättare att
leva och skapade nyfikenhet kring allt
som var i närheten av henne. Sedan hade
jag en biologilärare som fungerade som
mentor för mig. n
Vad är det roligaste med läraryrket?
– Vissa lockas av att arbeta
med människor, andra är
mer ämnesdrivna. För mig
är det ett utmanande yrke
där man får omedelbar respons på sin insats. Man kan
inte gå in i ett klassrum med
MONIKA SIDÉN OCH CALLE HEDRÉN
en hundraprocentigt färdig
plan eftersom vi arbetar med
människor. Det är intressant
och roligt med de ständiga
förändringarna. Dessutom är
det givande och lärorikt, jag
lär mig mycket av eleverna. n
CALLE HEDRÉN
FOTO: ELISABETH UBBE
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
lärare. Behovet kommer att öka under de
kommande åren, när många lärare går i
pension och antalet elever i Stockholms
skolor ökar stadigt. På utbildningsförvaltningens enhet för kompetensförsörjning pågår flera satsningar för att få fler
att välja läraryrket.
Christina Rydén är projektledare för
”Jag vill inte bara sitta och vänta. Jag vill göra något!”, säger Nour Abdulsalam som fick pröva att
undervisa två gånger under praktiken på Enskede skola.
Nyanlända blir
nyanställda
De kommande tio åren behöver Stockholms stad anställa 1 700 lärare per år
inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Samtidigt är vägen ofta lång
för personer med utländsk examen
som vill arbeta i skolan. Men nu blir det
ändring på det — ett nytt projekt ska
göra nyanlända till nyanställda.
Nour Abdulsalam kom till Sverige för
drygt två år sedan. I bagaget hade hon en
examen i engelsk litteratur från universitetet i Damaskus och flera års erfarenhet av
undervisning i såväl Syrien som Libyen.
– Efter två dagar i Libyen skaffade jag
ett jobb som lärare, men här i Sverige
11
LÄRA #6/2016
måste man ha så mycket papper. Min utbildning räcker inte, de vill att man ska
utbilda sig mer, säger hon.
Sedan hon kom hit har Nour Abdul­
salam arbetat målmedvetet för att komma ut på arbetsmarknaden och få ett arbete som motsvarar hennes kompetens.
– Men precis som mina vänner har jag
svårt att få jobb. Först måste vi läsa svenska som andraspråk upp till gymnasie­nivå,
vilket tar ungefär två år. Sedan måste
man komplettera med studier på universitetet i ett och ett halvt år. Det tar fyra år
att komma ut på arbetsmarknaden!
Medan Nour Abdulsalam är otålig och
vill börja jobba, skriker skolorna efter
”Från nyanländ till nyanställd” och arbetade dessförinnan med vuxenutbildning
på arbetsmarknadsförvaltningen.
– Idén till det här projektet kom från
att utbildningsförvaltningen ville ta till
vara all kompetens. Det råkade sammanfalla med den stora flyktingströmmen, men vi tar emot personer oberoende av bakgrund och språk. Kravet är
att man har en lärarexamen eller minst
treårig högskoleutbildning som underlag
för ämnesbehörigheten.
Sedan tidigare finns kursen svenska
för pedagoger, en intensivutbildning
för pedagoger och akademiker med utländsk bakgrund som vill arbeta som
lärare i Sverige. Efter avslutad kurs kan
den som är behörig komplettera sin högskoleutbildning på Stockholms universitet och programmet Utländska lärares
vidareutbildning.
Projektet ”Från nyanländ till nyanställd” följer deltagarna genom dessa
utbildningar, och erbjuder dessutom
två typer av praktik redan under språk­
studierna.
– Det ena är att följa en modersmåls­
lärare och det andra är att följa ett
arbets­lag, säger Christina Rydén.
Under praktiken får de utländska
­lärarna kunskap om den svenska skolvardagen och yrkets vardagsspråk. De
får kontakter med skolor, som i sin tur
kan dra nytta av deras kompetens. Målet
är att 80 procent av deltagarna ska ha en
fast anställning efter tre år.
Projektet startade i januari 2016 och hit-
tills har omkring 60 personer deltagit i
de olika aktiviteterna. Förutom praktik
erbjuds även studiehandledning, kartläggning av kunskaper samt mötesplatser mellan skolor och utländska lärare.
Även lärarfacken har deltagit och ordnat
ett seminarium om yrkesetik.
För Nour Abdulsalam gjorde praktiken på Enskede skola att hon bättre förstod det svenska skolsystemet. >>
KRÖNIKA
– Jag var i tre månader i årskurs 3
och fick se hur läraren undervisar. Min
handledare var hjälpsam och uppmuntrade mig hela tiden. Två gånger fick jag
pröva att undervisa. Det var fantastiskt
att undervisa för första gången i Sverige!
Just nu väntar hon på att kunna påbörja den kompletterande utbildningen
på universitetet, samtidigt som hon söker jobb i skolor.
– Jag vill inte bara sitta och vänta. Det
finns mycket jag kan bidra med under
tiden, som att arbeta som elevassistent,
stödlärare eller studiehandledare. Jag
kan hjälpa till med översättning och
bidra mycket på skolor med nyanlända
elever.
Frustrationen är påtaglig hos Nour
Abdulsalam. Hennes man är målare och
fick snabbt jobb. Men hon själv och hennes vänner med akademisk utbildning
har svårare att få arbete i Sverige.
– Många har bytt yrke. Jag har en
kompis som är tandläkare men har öppnat restaurang i stället. Det tar lång tid
att bedöma våra utbildningar.
>>
På sikt vill Nour Abdulsalam inte bara bli
behörig lärare och få ett jobb.
– Jag vill fortsätta att utbilda mig och
läsa en master inom utbildning eller pedagogik. Mitt mål är att kunna bidra till
att utveckla undervisningen här, särskilt
för elever som har svenska som andraspråk.
”Från nyanländ till nyanställd” ska
göra att lärarna behåller motivationen
hela vägen fram till att de får sin lärar­
legitimation.
– Projektet pågår fram till 2018. De
som började i januari 2016 kommer kanske att nå fram till legitimation under
första halvan av 2018, säger Christina
Rydén.
Nästa steg är att även starta en grupp
för asylsökande lärare, för att ytterligare
korta vägen till legitimation. Dessutom
vill Christina Rydén hitta sätt för lärarna
att arbeta samtidigt som de kompletterar
sina studier.
– En del arbetar redan nu som barnskötare eller lärare på deltid och läser
kurser på distans. Vi vill också hitta
sätt för dem att vara deltidsanställda
och kunna ha en försörjning medan de
­pluggar. n
ANNELIE DREWSEN
12
LÄRA #6/2016
SIGNERAT: ULF JÄMTERUD
Den skolan vill jag arbeta i
V
i skriver januari 2017
och utbildningsförvaltningens stora satsning
”Det digitala lyftet” har
pågått i omkring tre år.
Dags för utvärdering,
alltså. Har stadens skolor lyfts till nya
höjder med hjälp av bärbara datorer,
surfplattor och andra digitala verktyg?
Visst har mycket fantastiskt skett på
många skolor. Fler elever än någonsin
har tillgång till digitala verktyg. Fler
lärare använder digitala verktyg som
en naturlig del i sitt arbete, både i och
utanför klassrummen. Många vittnar
om att digitala verktyg och tjänster har
utvecklat och förbättrat undervisningen,
gjort den mer variationsrik och spännande, och att verktygen kan ta lärare
och elever till platser och nivåer som
inte tidigare kunde nås. Elever använder digitala verktyg till att programmera, blogga, skapa filmer, utföra avancerade beräkningar, designa flygplan
och mycket mer. Lärare kommunicerar
och samarbetar över skol-, stads- och
nations­gränser genom ”det utvidgade
kollegiet”. Så visst kan man se ett digitalt
lyft i Stockholm!
Men det finns också de som pekar
på mindre positiva aspekter av digitaliseringen i Stockholms skolor. ”Ett
budgetöverskridande i världsklass!”,
”En flexibilitetsinskränkning i världsklass!” och liknande kommentarer har
lite skämtsamt yttrats mellan skål och
vägg. I digitaliseringens spår talas också
om ökade förväntningar och krav på
lärarna, ökad administration och en allt
större sårbarhet för teknikstrul. En del
elever verkar också ha lättare att tappa
fokus från undervisningen – som bekant
kan lärare ibland ha svårt att konkurrera
med Facebook, roliga Youtubeklipp eller
datorspel. Detta är utmaningar vi måste
hantera.
Syftet med ”Det digitala lyftet” är delvis att öka användningen av IT i skolan.
Det finns förstås alltid en fara att tekniken blir ett självändamål. En del frågar
sig om arbetsgivarens huvudsakliga mål
är att öka själva datoranvändningen, vilket kanske inte är så konstigt. Arbetsgivaren vill givetvis ha valuta för den
enorma investering som digitaliseringen
innebär.
Som lärare hoppas man dock att det
yttersta målet är att höja undervisningens kvalitet, bland annat med hjälp av
digitala verktyg. Att både huvudman och
skolledare inser att den digitala tekniken
inte är lösningen på alla problem. Som
så ofta i livet behövs balans. Någon har
sagt att ”en dålig lektion blir inte bättre
med IT, den har bara dragit lite mer
ström”. På liknande sätt kan man hävda
att en bra lektion inte nödvändigtvis
blir bättre med IT. Tvärtom kan lektionen faktiskt bli sämre – om tekniken tar
fokus från det mellanmänskliga mötet;
elevens interaktion med andra elever
och elevens möte med en engagerad och
inspirerande pedagog.
Enligt min mening signalerar utbildningsförvaltningen i mångt och mycket
just den balans jag efterfrågar. En skola
där digitala verktyg är en naturlig del av
elevernas lärande, bland många andra
pedagogiska verktyg, och där lärare får
tid att lära sig och testa nya verktyg, har
alla chanser att lyfta till högre höjder. En
sådan skola ser jag fram emot att fortsätta arbeta i.
ULF JÄMTERUD ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ
BROMMA GYMNASIUM, LÄRARUTBILDARE OCH
LÄROMEDELSFÖRFATTARE
SAMTALET
”Våga vara komplex!”
Hon talar sig varm för
leken i klassrummet
— och för det verkligt
komplexa arbetet.
Det kan låta motstridigt, men forskaren
Maria Andrée menar
att leken gör det
svåra roligare och
komplexiteten det till
synes banala spännande.
TEXT: KATARINA BJÄRVALL
FOTO: ULRICA ZWENGER
M
aria Andrée, docent i
naturvetenskapernas
didaktik vid Stockholms
universitet, har just fått
en ny skrivbordsstol. Frågan är när hon kommer
att hinna slå sig ner där och forska. För hon är
också prefekt, och alltså chef för Institutionen
för matematik- och naturvetenskapsämnenas
didaktik med 130 anställda. Och så är hon
vetenskaplig ledare för Stockholm Teaching
and Learning Studies (STLS), en plattform för
lärares klassrumsbaserade forsknings- och
utvecklingsprojekt där flera kommuner och
friskolor medverkar. Större möten hålls i något av konferensrummen i den del av huset
som fortfarande är så nybyggd att det luktar
byggvaruhandel i korridorerna, mindre möten
i den lilla ombonade hörnan med klassiska
design­möbler på hennes tjänsterum. Det är
där vi slår oss ner.
frågor berörs? Materialet är tänkt för ämnet
naturkunskap på gymnasiet, men frågorna
­berör alla naturvetenskapliga ämnen. Det
är ett sätt att visa för eleverna på vilket sätt
natur­vetenskaplig kunskap är relevant.
– Där har jag också handlett en doktorand
som har gått in i den här frågan utifrån bedömning. Hur kan vi säga något utifrån vad vi
ser i skolan om vilken beredskap eleverna har
att hantera sådana här frågor utanför skolan?
Då handlar det om att skapa situationer som
är lite lika det som skulle kunna hända. Ett
papper-och-penna-prov är inte så likt.
Vad kan göras för att fler barn och ungdomar
ska intressera sig för naturvetenskap och matematik?
Varför är det mer verklighetsnära än att jobba
med papper och penna?
– Vi måste ha så bra undervisning som möjligt i grund- och gymnasieskolan. Den ska
vara relevant och angelägen.
Hur blir den det?
– Det är viktigt att arbeta med frågor som
är på riktigt, som berör eleverna. Våga arbeta
med frågor som är så komplexa att de kräver
många olika perspektiv. Det finns en stor problematik i att det ibland är så långt till det som
känns angeläget för eleverna. Alltför mycket
är tillrättalagt.
– Vi har just utvecklat ett material för Skolverket som handlar om hur man kan tänka
när man väljer mellan havremjölk och vanlig
mjölk. Tanken är att hjälpa elever att sortera
i den frågan: hur gör jag i mjölkdisken, varför
gör jag som jag gör, vilka naturvetenskapliga
13
LÄRA #6/2016
Hur kan man göra det, om det till exempel handlar om havremjölk och vanlig mjölk?
– Där görs det i ett samtal i en mindre grupp
som spelas in.
Och som läraren tittar på efteråt?
– Precis. Andra typer av bedömningssituationer kan vara att göra en podd eller en hemsida eller att gå in på ett forum och diskutera.
– Det kan man diskutera. Men det handlar
om mottagare, att det inte bara är läraren som
är mottagaren.
Så en insändare skulle fungera?
– Absolut, det är ju en klassisk uppgift.
I det här sammanhanget har du talat om naturvetenskaplig litteracitet. Vad är det?
– Det är en översättning av scientific literacy
och går att förstå på flera sätt. Ett är i termer
av skriftspråklighet, att läsa och skriva, till
exempel laborationsrapporter. Men naturvetenskaplig litteracitet kan även förstås i termer
av medborgarbildning. Det finns ett mål i de
naturvetenskapliga ämnena som handlar om
att eleverna ska utveckla en förmåga att kritiskt granska och ta ställning i samhällsfrågor
med naturvetenskapligt innehåll. Vilka kunskaper och vilken förståelse krävs av mig som >>
SAMTALET
14
LÄRA #6/2016
SAMTALET
– Ja. Och ytterligare något som är väldigt
viktigt är att jobba med målen för undervisningen. Vad är det eleverna ska lära sig? På
STLS är det ofta en fråga vi börjar i. Där arbetar vi just nu med ett forsknings- och utvecklingsprojekt där en grupp lärare på Norra Real
undersöker vad det innebär för eleverna att
behärska kemisk jämvikt. Hur ser de att eleverna blir mer kunniga i relation till kemisk
jämvikt? Vad är kvalitet i undervisningen?
Vad innebär det att eleverna börjar behärska
kemisk jämvikt? Lärarna gör en pilotstudie
där de ger eleverna öppnare uppgifter för att
se hur de kan resonera om detta.
Nu känner man ju att man vill veta vad kemisk
jämvikt är!
>> samhällsmedborgare? Hur mycket kött ska jag
äta? Hur kan jag påverka den mat som serveras i skolan? Hur ska jag hantera Dr Google,
alltså de mängder med konstig information
som jag får om jag till exempel känner vissa
besvär och söker på Google? För biologiämnet
handlar det mycket om hälsa, men för fysikämnet handlar det till exempel om energi­
frågor.
Hur ska lärare konkret arbeta med det?
– Eleverna behöver få möta och själva
producera olika typer av text med natur­
vetenskapligt innehåll. Om vi sedan pratar om
medborgarbildning så handlar det först och
främst om att skapa undervisningssituationer
där eleverna får arbeta med frågor som inte
har ett givet svar. Frågor som kräver att de
använder hela sin personliga erfarenhet och
där naturvetenskaplig kunskap kan bidra till
att kvalificera deras handlande. När det gäller havremjölk och mjölk så kan vi resonera
ut­ifrån etiska, ekonomiska, kulturella och en
rad olika naturvetenskapliga perspektiv. Lärare behöver hjälpa eleverna att kritiskt granska
argumentationen utifrån olika perspektiv.
Vilka andra pedagogiska vägar ser du som
­särskilt framgångsrika?
– Jag tänker att ett sätt är att titta systematiskt på vad som händer i den egna undervisningen. Vad är det eleverna gör, vilka möjligheter till lärande skapas? Man måste titta inte
bara på vad som borde ske utan på vad det är
som faktiskt händer.
Hur ska man göra det?
– Genom att dokumentera. Eller att arbeta
tillsammans med kolleger.
Dokumentera genom att filma?
– Det är alldeles strålande!
Och annars ha en kollega som sitter med?
15
LÄRA #6/2016
Det handlar om att
bidra till och stärka
den vetenskapliga
grunden för lärar­
professionen.
– Det handlar om hur det uppstår balans
mellan två motsatta kemiska reaktioner. I en
tillsluten vattenflaska, till exempel, rör sig
en massa vattenmolekyler hela tiden mellan
gas och flytande form, men ändå ändras inte
mängden vatten och mängden vattenånga. Då
har det uppstått kemisk jämvikt.
Vad är det lärarna på Norra Real ser som man
kan generalisera till andra stadier i skolan och
andra ämnen?
– Det som är gemensamt för alla de här
projekten är just frågan ”vad innebär det att
kunna det eleverna ska lära sig?”. Och sedan
frågan om hur vi kan designa undervisning
som möjliggör för alla elever att utveckla just
de kunskaperna och förmågorna. Och då finns
det inte ett svar, för svaren är kopplade till
­ämnets innehåll.
Du har också talat dig varm för lek. Vilken roll
spelar den?
– Det jag har undersökt handlar om hur
elever använder sin fantasi för att skapa
­mening när de får uppgifter som inte känns
meningsfulla. Som till exempel: ”Undersök
om det finns fett i mjölk och i vatten.” Fråga
vilken elva- eller tolvåring som helst och de
vet att det finns fett i mjölk, och att det också
finns olika fetthalter, och att det inte finns
fett i vatten. Men vi såg i vår studie hur de använde sin fantasi för att ändå skapa mening i
undersökningen. De kan kliva in i rollen som
forskare som ska undersöka något oerhört viktigt: ”Tänk om vi kunde visa att det finns fett i
vatten, då skulle vi kunna få Nobelpriset.”
– I ett annat projekt har vi undersökt hur det
är möjligt för elever att utveckla förmågor som
de behöver för att till exempel planera en undersökning. Det är en uppgift som Skolverket
har skapat i syfte att den ska vara verklighetsförankrad: ”Kalle och Lisa kommer hem från
skolan med var sin våt handduk i ryggsäcken. >>
SAMTALET
>> Hur ska man få den att torka snabbast?” Tio-
Varför är det bra om eleverna får det inflytandet?
åringar vet att handdukar torkar snabbast
i torkskåpet eller på ett element och tycker
därför att uppgiften är meningslös. Men lite
äldre elever, i sexan, förstår att här gäller det
att göra en plan – kanske klippa ut tyglappar
och pröva sig fram för att se vilken som torkar
snabbast. Och sedan i åttan hamnar de i lek
om de får en sådan uppgift.
Ska lärare låta dem leka då?
– Absolut. I leken finns det en lust och en
drivkraft som är väldigt positiv för lärandet.
Sedan behöver samhället utbilda fler natur­
vetare och tekniker och ett sätt att väcka
intresse för de utbildningarna är att skapa
­möjligheter att leka med identiteter.
Till exempel som forskare?
– Ja, precis.
Hur viktigt är elevinflytande inom matematik
och NO?
– Elevinflytande är viktigt i all utbildning.
Det som är jätteviktigt är att elevernas röster
hörs och att lärarna lyssnar till dem och är
särskilt uppmärksamma på när undervisningen inte framstår som meningsfull. Vad är det
eleverna säger, hur uppfattar de detta, bidrar
den här uppgiften till deras utveckling?
Är det särskilt viktigt inom matematik och NO?
Jag upplever med mina barn att jag har svårt att
fantisera ihop hur de i framtiden ska använda
framför allt matten från kanske årskurs 8.
– Ja, och då går det ju att prata om vad mate­
matiken ska vara till för: ”Det här är kanske
inget som du kommer att ha användning av,
men det fyller en annan funktion.” En del av
matematikundervisningen syftar till att eleverna ska lära känna matematiken som ämne, som
fält. Men de kan fortfarande ha inflytande över
formerna: ”Det här är det centrala innehållet,
hur ska ni bäst utveckla de förmågorna?”
– Ytterst ska undervisningen vara personligt
utvecklande, och då måste eleverna få vara
med i den med hela sin person. Annars blir
det bara något de gör för att de måste klara av
skolan.
Katederundervisningen då, den är ju ganska
stigmatiserad. Har den ett värde?
Det är viktigt att
våga arbeta med
frågor som är så
komplexa att de
kräver många olika
perspektiv.
– Absolut. Läraren är ju den som kan ämnet
och som kan resonera om hur ämnets begrepp
och modeller och teorier kan bli en resurs för
att förstå omvärlden. Där måste läraren fi
­ nnas.
Men läraren ska finnas inte bara som den föreläsande utan också som den som stöttar eleverna i att utveckla de sätten att resonera.
Är katederundervisningen underskattad?
– Det viktiga är att läraren finns där och kan
utveckla elevernas förståelse. Ibland görs det
genom en liten föreläsning, ju yngre barnen är
desto kortare. Går du in i en förskoleklass så är
det en fantastisk stund när läraren berättar en
saga som start på något. Men en föreläsning
eller en katederundervisning kan ju också
vara interaktiv. Det finns många sätt att få
koll på om de som sitter i rummet är med. Jag
tittade i förra veckan på en film om en skola
i Ryssland, skola 91 i Moskva. Där får en elev
gå fram och skriva en lösning på tavlan och
så får alla andra visa med sina händer om de
håller med eller inte håller med. Och så tar
läraren fatt i det: ”Du håller med, du håller
inte med, varför då? Vad är det du inte håller
med om? Kan vi undersöka det?”. För att jobba
med oklarheter i gruppen är katederundervisningen utmärkt. Men talutrymmet blir litet för
varje enskild elev, så det är klart att det behöver kompletteras med andra format.
I en av dina föreläsningar som man kan se på
Youtube kombinerar du katederundervisning
med ett fantasieggande perspektiv. Du sätter in
lärarna i publiken i en scen när du säger till dem:
”Föreställ dig att du är en tolvåring”. Är det en
bra modell?
– Det är klart att som lärare behöver jag
variera mig. Alla metoder som bidrar till att
eleverna börjar tänka på lite andra sätt är bra
metoder. Om jag i en föreläsning lyckas fånga
dem som deltar och försätta dem i en situation
där de kan föreställa sig ett sammanhang som
vi sedan tillsammans kan diskutera, då fungerar det i den stunden.
– Om man sedan talar om laborationer och
praktiskt undersökande arbete så blir det ofta
för lite av samtal i hela gruppen. Det betyder
att man missar möjligheter att prata om vad
det var som hände, var det uppstod olika re- >>
16
LÄRA #6/2016
SAMTALET
viktigare. Sverige har en jämförelsevis liten
andel behöriga lärare i dessa ämnen. En bra
början vore att säkerställa att alla elever har
en behörig NO-lärare.
Nu ska vi tala lite om forskningsmetoder.
Du ­använder perspektiv som etnografi och
aktions­forskning. Kan du berätta mer?
>> sultat och hur vi kan förstå det. Det finns ofta
praktiska omständigheter, man avsätter för
kort tid, man är i en labbsal som ska städas
och sedan är tiden slut, men det gör att många
elever inte får det stöd de behöver för att förstå vad det är de har gjort.
Kunskapsmätningarna Timss och Pisa visade i
höstas att svenska elevers resultat i matematik
vänder uppåt efter många års nedgång. Vad ser
du för förklaringar?
– Det har genomförts stora satsningar under de senaste åren. Till exempel har de allra
flesta lärare som undervisar i matematik och
naturvetenskap deltagit i Matematiklyftet. Sedan fick vi också nya styrdokument 2011, och
det är möjligt att samstämmigheten mellan
Pisa och matematikkursplanen från 2011 är
större än med den gamla kursplanen.
I naturvetenskapliga ämnen syns ingen lika tydlig vändning. Hur tolkar du det?
– Svenska elever är relativt bra på att förstå
begrepp och teorier men svagare vad gäller
naturvetenskapens karaktär och systematiskt
undersökande. Detta stämmer väl med tidigare svensk forskning, som visar att laborationer snarare används för att illustrera begrepp
än för att undersöka. Detta är en del av den
undervisning som behöver utvecklas, vilket
också våra svenska kursplaner kräver.
Den senaste Pisastudien, där de naturvetenskapliga ämnena stod särskilt i fokus, visade
också att likvärdigheten inom den svenska skolan har försämrats. Hur ser du på det?
– Det är förstås allvarligt och vi behöver studera det mer. På vilka sätt blir möjligheterna
olika för elever med olika hemförhållanden?
I min tidigare forskning har jag sett att det kan
se väldigt olika ut. Om vi till detta lägger att
svenska elever har mindre undervisningstid
i naturvetenskapliga ämnen än snittet inom
OECD så blir undervisningens kvalitet ännu
17
LÄRA #6/2016
Med laborationer
och praktiskt under­
sökande arbete
blir det ofta för lite
av samtal i hela
gruppen.
– När jag inledde min forskarbana började
jag arbeta etnografiskt. I ett år följde jag två
klasser både i undervisningen och i sammanhang utanför. Det fanns saker som gjorde att
elever inte fick möjlighet att lära sig natur­
vetenskap på ett bra sätt, och det fanns elever
som uttryckte en stark aversion mot det som
pågick. En av tjejerna i sjuan uttryckte rakt in
i min bandspelare hur mycket hon hatade NO.
Sedan ingick hon vid ett tillfälle i en grupp
som skulle göra en saltlösning under en laboration och fick en grön lösning när alla andra
fick en blå. Det som hände då var att hon började undra vad det var som hennes grupp hade
gjort som de andra inte hade gjort. Hon började prata med andra elever om det, och det
var första gången jag kunde se att hon gick in i
det naturvetenskapliga innehållet.
– Det där hände av ett misstag, de hade
gjort fel, slarvat och tagit fel syra. Men det
öppnade en ny möjlighet att närma sig naturvetenskapen. Min forskning bidrog till att
synliggöra att misstaget blev något positivt.
Min ambition var egentligen att förstå vilka
möjligheter till lärande som skapades i undervisningen, inte att studera hur undervisning
kan utvecklas. Det här misstaget gjorde att jag
började tänka: går det att planera för detta,
hur kan man göra eleverna mer engagerade?
För uppenbarligen kan även de elever som
ibland uttrycker starka negativa känslor bli
engagerade i naturvetenskap.
– De här frågorna om elevers deltagande
har jag sedan arbetat vidare med i form av
interventionistisk eller undervisningsutvecklande forskning, alltså forskning där man går
in och förändrar en undervisningssituation för
att se vad som händer. Genom att analysera
min egen undervisning kan jag få syn på om
uppgifterna är tillräckligt utmanande och personligt utvecklande, eller om eleverna bara
levererar det jag ber om.
– Inom STLS är det undervisningsutvecklande perspektivet grundläggande. Vi stöttar
lärare som vill bedriva forskning som utvecklar undervisningen – inte bara lokalt på den
egna skolan, utan forskningen ska kunna vara
relevant även för andra lärare. I förlängningen
handlar det om att bidra till och stärka den vetenskapliga grunden för lärarprofessionen. n
DÄRFÖR ÄR JAG PEDAGOG
”De ska ha det bra och kul”
— Skolgården kan vara en otrygg
miljö där djungelns lag råder under
rasterna. Men det går att ändra på
om man är enträgen och bestämmer
sig för att det ska bli bra, säger Gustav Sundh, fritidspedagog på Sjöstadsskolan i Hammarby sjöstad.
Och det blev bra. Nyligen tog han
emot priset som Årets lärare i klassen
Fritidshemsverksamhet för Sjöstadsskolans organiserade skolgårdsverksamhet.
Det började med frustration över
försvunna eller förstörda leksaker och
en närmast hotfull stämning på skolans fotbollsplan.
– Det kunde se ut som att man kickade boll men samtidigt pågick något
annat. Även kolleger tvekade att gå
dit. Någon projektledare borde komma och ta tag i det här, tänkte vi innan
vi tog tag i det själva.
Att vara fritidspedagog innebär för
Gustav Sundh att kunna göra skillnad
för eleverna på riktigt. Han kommer
ihåg sin egen tid på fritis som en kul
period i livet och det avgjorde hans yrkesval. Nu är han själv den som ser till
att eleverna har det bra och kul.
– Det bästa med yrket är nog att få
vara viktig för 600 barn och få daglig
feedback från dem. De har en glöd
som gör det kul att jobba.
Men det är utmanande, svårt och
komplext också, tillägger han.
18
LÄRA #6/2016
– Lek är bra, det är bevisat. Men det
finns elever som inte kan leka. Om vi
kan fånga upp ”troublemakers” redan
på lågstadiet är det en enorm insats
som får stor betydelse för samhället. Det blir möjligt när man träffas
dagligen under tre år, då hinner vi
bygga upp ett relationskapital med
alla elever.
Tydlig ledning av rastaktiviteterna
och ett elevdemokratiskt lånesystem
med lånekort blev framgångsreceptet
för rasterna. Ett veckoschema visar de
planerade aktiviteterna, som till stor
del utgår från elevernas egna förslag
och idéer.
– Vi ser till att alla inkluderas – nyanlända, funktionshindrade och de
som bara är lite blyga.
Även de som inte vill vara med i någon aktivitet alls har glädje indirekt av
att andra är trygga och trivs, berättar
Gustav Sundh.
Nu undersöker Gustav Sundh och
hans kolleger med hjälp av korta exempelfilmer i en Learning study om
det går att lära ut hur man bäst bidrar
i lek och om eleverna kan lära sig
dessa tekniker.
– Det är verkligen ett lyft att en
gång i veckan få träffas och vara superteoretisk med kolleger från andra
arbetslag. Det tar vi med oss ut i den
praktiska vardagen. n
ANNEBRITT ULLÉN
FOTO: ULRICA ZWENGER
Gustav Sundh är fritids­
pedagog på Sjöstadsskolan
i Hammarby sjöstad.
FOTO: ULRICA ZWENGER
PROFILEN
Alexandra Ljungkvist Sjölins
undervisning bygger på total
närvaro. Eleverna Chaho Salehei (till vänster), Nazmi Bouzan
och Vahid Ahmadi lyssnar när
hon tydliggör den svenska
intonationen.
Kaxig, nyfiken
och smart
Vad är ett verb? Läraren Alexandra
Ljungkvist Sjölin står framför åtta nyanlända elever från nästan lika många
länder och förklarar med hela kroppen. Med sin teaterbakgrund har hon
hittat nya vägar i undervisningen när
orden inte räcker till.
Nyligen utsågs hon till Årets gymnasielärare i Stockholms stad.
På Liljeholmens gymnasium är alla
elever nyanlända och eleverna talar mer
än 50 språk. Många har liten eller ingen
skolutbildning alls från hemlandet och
mötet med svensk skola är omtumlande.
Här arbetar Alexandra Ljungkvist Sjölin
sedan fyra år på språkintroduktionsprogrammet, en ettårig utbildning som ska
19
LÄRA #6/2016
leda vidare in i det svenska utbildningssystemet och där det gäller att fånga upp
varenda individ och möta dem precis där
de befinner sig.
– Uppgiften är många gånger så sjukt
svår men den triggar i gång min kreativitet. Jag vill så gärna att de här ungdomarna ska få en positiv bild av skola och
bildning och jag tänker att jag kan vara
den person som under en tid kan bygga
upp elevernas självkänsla och självförtroende.
När hon i slutet av förra året blev utsedd till Årets gymnasielärare hette det
i motiveringen att hennes undervisning
präglas av ”stor kunskap, kreativitet och
betydande engagemang”. Det är inte utan
förväntningar som vi kliver in i klassrum-
met där sex pojkar och två flickor i övre
tonåren samlats i ring runt ett bildmaterial som illustrerar en konflikt som eleverna ska få diskutera: tonårsflickan Leila
pratar i telefon med sin pojkvän, något
som hennes mamma uppenbart ogillar,
av ansiktsuttrycket att döma.
Eleverna ska sätta ord på vad de ser på
bilden och enas om att mamman vill att
Leila ska ägna sig åt sina studier i stället
för att slösa sin tid på pojkvännen.
– I dag ska vi prata om vem som bestämmer vem du ska få prata med, säger
Alexandra Ljungkvist Sjölin medan hon
med kroppsspråk och mimik tydliggör
ordens betydelse: glad, arg, skrattar.
Eleverna har ingen svårighet att
hänga med och följer varje bild och re- >>
PROFILEN
upp f­ ärdiga textremsor på rätt bild.
Alexandra Ljungkvist Sjölin har ögonkontakt med var och en och hon fångar
eleverna med hjälp av gester och sitt
tydliga språk. Alla förstår inte allt och
ibland hjälper eleverna varandra med
översättning till arabiska.
Övningarna är korta och omväxlande
och hon driver lektionen framåt: träna,
lyssna, läs igen, titta på bilden igen.
– Jag vill att mina elever ska få lust för
skola och bildning och jag har funderat
mycket på hur lärprocessen kan utvecklas, säger Alexandra Ljungkvist Sjölin.
Hennes stora förebild är mormor, en
gång lågstadielärare. I dag är hon 93 år
och fortfarande en stor inspiratör och
förebild när dotterdottern vill testa nya
idéer. Att hon valde att arbeta med asylsökande är också ett arv efter mormor,
som engagerade sig mycket i flykting­
familjer som inte fick stanna.
– Jag har varit väldigt påverkad av
henne och jag arbetade själv ideellt på
flyktingförläggning under studietiden.
Men det skulle dröja innan Alexandra
Ljungkvist Sjölin hittade till läraryrket.
I stället flyttade hon till London vid 23
års ålder och utbildade sig inom teater
och mim. Det var en slitsam tillvaro med
hårt arbete i fria grupper och ständig oro
för försörjningen.
– I den tillvaron kretsade allt kring
mig själv och jag kände till slut att
jag ville arbeta med, och för, andra
­människor.
Det blev en gymnasielärarutbildning
vid Stockholms universitet med den
ovanliga ämneskombinationen teaterdrama och svenska som andraspråk.
Kärlek vid första ögonkastet, betygsätter
hon mötet med universitetet.
– Jag är mycket intresserad av undervisning och kommunikation men egentligen ingen typisk språkmänniska. Det
som lockade var hur man kan förhålla
sig till rummet, hur man lägger upp
­lektioner så att ingen somnar.
Det dramaturgiska upplägget är viktigt
och innebär bland annat att Alexandra
Ljungkvist Sjölin arbetar mycket med
filmsekvenser som hon lägger upp på
Youtube. Eleverna kan gång på gång
titta på korta scener som hon har spe20
LÄRA #6/2016
lat in och där kollegerna ställt upp som
skåde­spelare.
– Eleverna kan också filma mig när jag
förklarar eller läser, något som hjälper
dem i deras egen läsinlärning.
Men lika viktigt som att behärska
svenskan är att lära sig de sociala koderna och bli en del av samhället. Då krävs
mer än att kunna skillnaden mellan presens och preteritum, som eleverna börjar
träna på den här eftermiddagen. Den insikten ledde till att Alexandra Ljungkvist
Sjölin tillsammans med sina elever gick
en kurs i simhopp. Där handlade det om
disciplin, fysisk träning och socialt samspel – inte om vilket land man kom ifrån.
– I dag går tre av dessa elever på en
avancerad simhoppskurs på lördagarna,
en är själv tränare för en barngrupp. Det
är sådant som öppnar dörrarna till samhället.
En annan dörröppnare som ger självkänsla och tillhörighet är att spela teater och uttrycka sig tillsammans med
andra. Så hon ordnade ett samarbete
med Unga Klara i projektform – men
när projektet och pengarna var slut ville
ingen sluta.
– Då bildade vi i stället en förening
där vi spelar teater på fritiden en kväll i
veckan, det ger både mig och eleverna så
otroligt mycket.
Engagemanget och idéerna verkar
aldrig ta slut och den som försöker räkna
timmar på fingrarna inser att det blir
långa dagar för Alexandra Ljungkvist
Sjölin, särskilt som hon också har satt
tänderna i vidareutbildning och inspiration för kollegerna.
Kalendern den veckan innehåller också en konferens i Göteborg (”det var en
kollega som drog med mig i Läslyftet”).
Hon har även samarbetat med forskare
på Malmö högskola och föreläser på andra skolor om hur man möter nyanlända
och tar till vara deras förmågor i stället
för att stirra sig blind på vad de inte kan.
Hennes engagemang har periodvis frestat på privatlivet. Hemma i lägenheten
i Bagarmossen finns man och två barn
och hemmet är också öppet för några
av alla de asylsökande som familjen lärt
känna.
– Det har varit tufft och det är lätt
att bli fartblind. Därför har jag gått ner
i tjänst och arbetar nu 80 procent. Då
känner jag att jag kan vara närvarande
och fungera både på jobbet och hemma.
Alexandra Ljungkvist Sjölin säger att
utnämningen Årets gymnasielärare betyder mycket och att den är ett erkännande av ett krävande arbete som ställer
stora krav på den enskilda läraren.
– Du måste vara kaxig, nyfiken och
smart om du ska orka. Man måste också
våga gå sin egen väg. Jag hoppas kunna
få in mer teater i skolans värld och sprida
kunskap om hur mycket det kan betyda
för elevernas utveckling. n
MARIANNE HÜHNE VON SETH
FOTO: ULRICA ZWENGER
>> peterar orden samtidigt som de får sätta
Alexandra Ljungkvist Sjölin vill få in mer från
teatern i skolans värld. På bilden Vahid Ahmadi
(längst till vänster), Sutuna Okbladet och
Amani Mohammed.
ALEXANDRA LJUNGKVIST
SJÖLIN
Gör: Gymnasielärare och inspirationslärare på Liljeholmens gymnasium.
Bor: Lägenhet i Bagarmossen.
Gillar: Kläder och teater.
Ogillar: Den nya asylpolitiken som
drabbar våra unga elever.
På lediga stunder: Spelar teater med
nyanlända.
Läser just nu: ”Glöm mig” av Alex
Schulman, den handlar om hans
mamma.
Lyssnar på: Natalie Merchant, amerikansk sångerska och låtskrivare.
Bästa lärarminne: ”Min lågstadielärares morgonsamlingar med ljus och
färska blommor på bordet. Hon högläste för oss elever som satt på golvet.
Jag var helt förälskad i henne.”
FOTO: ULRICA ZWENGER
INTERNATIONELLT UTBYTE
Andreas Tysk, Rebecca Ingers och Adrian Agardh har presenterat sitt projekt, och Reet Bobõlski (närmast)
undrar hur de skulle marknadsföra sin idé på en estnisk marknad. Ansvarig ekonomilärare Carl Kronberg
(i profil) lyssnar intresserat.
”Era elever är mer öppna”
Hur säljer man en app för rökavvänjning till Estland? Ett samarbetsprojekt
mellan Bromma gymnasium och några
estniska skolor ska ge eleverna på
ekonomiprogrammet nya kunskaper i
företagande.
Det kunde ha varit ett möte i vilket konferensrum som helst, på vilket företag
som helst. Bokhylla utmed ena lång­
väggen, bekväma stolar runt konferensbordet. Men vi befinner oss på Bromma
gymnasium där sju grupper elever den
här eftermiddagen presenterar affärsidéerna i sina UF-företag. Åhörarna är
estniska lärare vars uppgift är att analysera och bedöma idéerna ur ett internationellt perspektiv.
Eleverna går sista året på ekonomiprogrammet och de driver gruppvis så kal�lade UF-företag. (UF står för Ung Företag­
samhet, en organisation som utbildar
gymnasieelever i entreprenörskap.)
Samarbetet med Estland är ett EU-projekt och tanken är att föra in globaliseringen i klassrummet. I nästa skede ska
eleverna träffa estländska elever med
företagande på schemat.
– När eleverna presenterar en affärsidé för utländska besökare är de i samma
situation som ”riktiga” svenska företag
som vill vinna utländska marknadsandelar, säger Carl Kronberg.
21
LÄRA #6/2016
Han är ansvarig ekonomilärare med
ett förflutet i näringslivet och vet hur
viktigt det är för ett företag att vara väl
rustat för verkligheten när verksamheten drar i gång.
– Vi vill förbereda eleverna för fram­
tidens entreprenörskap på en globaliserad världsmarknad.
I projektet samarbetar Carl Kronberg
och svenskläraren Edina Dimiraca, som
arbetar med att stärka elevernas språkliga och retoriska kompetens. Tydlighet
är ett ledord.
– Båda vi lärare finns med i klassrummet och handleder eleverna med
utgångspunkt i de konkreta frågeställningar och problem som eleverna möter
under arbetets gång, säger Carl Kronberg.
Framme vid skrivtavla och blädderblock
står nu eleverna Andreas Tysk, Rebecca
Ingers och Adrian Agardh. De presenterar en metod för rökavvänjning, eller
kanske minskning av cigarrettkonsumtionen. Produkten består av ett cigarrettetui kopplat till en app i mobiltelefonen. Eleverna förklarar på engelska att
cigarrettfodralet har en röd och en grön
lampa. Via appen ställer rökaren in hur
många cigarretter hen får konsumera på
ett dygn.
– Lampan lyser grönt så länge den
tillåtna mängden inte överskrids. Röd
lampa betyder att fodralet är låst och
inte släpper ifrån sig fler cigarretter, förklarar Rebecca Ingers.
De estniska besökarna lyssnar intresserat och skjuter in frågor och reflektioner: Hur ska ni marknadsföra er
produkt? Vilket språk ska ni använda på
företagets sajt? Vad kommer produkten
att kosta?
Ekonomiläraren Külvi Kivisild från Tapa
gymnasium konstaterar att ekonomi­
ämnet där är integrerat i andra gymnasieprogram, vilket begränsar möjlig­
heterna att ge bredd och djup i ämnet.
– Vårt skolsystem kommer att förändras och vi får inspiration av vad vi ser
och hör här. Eleverna i Sverige är betydligt mer öppna och mogna när de kommunicerar och detta är något vi tar med
oss hem, säger hon.
Också Gunilla Blomqvist, rektor på
Bromma gymnasium, ser positivt på det
ökande utbytet med utländska skolor
som ett sätt att höja medvetenheten om
omvärlden.
– Just nu ligger vi i startgroparna för
ett långsiktigt samarbete med Indien.
Två elever från varje program ska få
möjlighet att resa dit för att göra sitt
gymnasie­arbete och bo hos indiska värdfamiljer, säger Gunilla Blomqvist. n
MARIANNE HÜHNE VON SETH
MIN SKOLA
NOAH BJÖRCK, 10
HÄGERSTENSÅSENS SKOLA
BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS
22
LÄRA #6/2016
”Jag vill ha idrott
varje dag”
FOTO: MARC FEMENIA
”Jag gillar verkligen att röra på mig.
Idrott är mitt favoritämne och fotboll
min favoritsport. För mig skulle det
gärna få vara idrott varje dag i skolan. Alternativet skulle vara längre
lektioner. Som det är nu har vi idrott
två gånger i veckan. Lektionerna går
jättefort.
Hägerstensåsens skola är absolut
min skola. Jag trivs väldigt bra här.
Alla är snälla mot alla. Mina lärare är
också snälla och de är bra på att lära
ut. Tidigare tyckte jag det var svårt
att prata i grupp när vi hade NO. Nu
har jag lärt mig väldigt mycket i NO,
så nu tycker jag bara det är kul. Det är
viktigt att man känner att man hänger med i undervisningen.
Min lärare är bra för hon märker
om man inte riktigt förstår. Då får vi
hjälp. Och så gillar jag mitt klassrum
jättemycket. Där finns allt vi behöver. Det finns vatten där, så man kan
dricka när man vill. Det är bra. En annan sak som är bra med min skola är
att min storasyrra går i sexan här. Vi
har sällskap till skolan varje morgon.
Jag tycker om att tillverka saker,
därför gillar jag slöjden också. Engelska och svenska är andra roliga
ämnen. Jag har inte riktigt bestämt
vilket språk jag ska välja i högstadiet.
Min pappa är engelsk- och fransk­
lärare, så jag kan få bra hjälp av honom. Men jag håller på Real Madrid,
och Ronaldo är min stora idol. Så det
får nog bli spanska för mig.
När jag blir vuxen vill jag bli fotbollsproffs. Jag satsar stenhårt på
idrott och fotboll. Går inte det blir
jag nog frisör. Jag vill ha ett yrke där
man gör folk glada och nöjda. Så tänker jag i skolan också. Jag är positiv
och det vill jag sprida till andra.” n
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
KULTUR I SKOLAN
Inför besöket på Dramaten förbereder sig eleverna Fadi Saadawi och Taufig Rahmani (till höger) genom att gå igenom programhäften tillsammans
med sin lärare Rewas Kader.
En väg in i samhället
Vad kan en föreställning på Kungliga
Dramatiska teatern ge några nyanlända tonåringar från Afghanistan? För
eleverna på Slättgårdsskolan i Bredäng
gav besöket på teatern både en ökad
förståelse för det svenska samhället
ett utökat ordförråd.
En eftermiddag i novembervätan gav sig
Rewas Kader, lärare i förberedelseklassen
på Slättgårdsskolan, iväg till Dramaten. I
sällskap hade hon 15 ensamkommande
flyktingungdomar, de flesta från Afghanistan. De var på väg till föreställningen ”Ensam och Esmeralda” av Martina Montelius
och med Agneta Ehrensvärd som regissör.
För de flesta av dem var teater något
alldeles nytt.
– När jag först började förbereda dem
för besöket hade de svårt att förstå själva
begreppet, säger Rewas Kader.
När eleverna kom till klassen i våras
var det mesta nytt för dem.
23
LÄRA #6/2016
– De är vana vid helt andra miljöer och
kulturer. Många av dem har aldrig gått
i skolan, andra bara ett par år. Många
av dem har i stället arbetat sedan de var
små, berättar hon.
– De var inte vana vid att sitta still,
koncentrera sig, räcka upp handen, lyssna på läraren och på varandra.
Ett halvår senare är läget ett annat.
Ett bevis på det är besöket på teatern.
Unga Dramatens scen Tornrummet är en
intim miljö där skådespelarna kommer
nära sin publik.
— Jag hade förberett eleverna på det,
men jag var lite orolig. Skulle de orka sitta still och lyssna. Skulle de klara av att
ha skådespelarna så nära inpå sig. Men
de skötte sig fint och tyckte att det var intressant. De upptäckte något nytt som de
kan ta med sig in i framtiden.
Teaterbesöket föregicks av förberedelser. Rewas Kader började med
en genomgång av vad teater är och
innebär. Hon gjorde jämförelser med
filmmediet som alla i klassen är mer
bekanta med.
– Vi gick igenom och spaltade upp sådant som är lika och sådant som skiljer
teatern och filmen åt. Likheter som att
både en teaterföreställning och en film
behöver manus, skådespelare och en
regissör. Och skillnader som att en film
kan vara inspelad på många olika platser
och vid många olika tillfällen, medan en
pjäs spelas upp direkt framför sin publik
från en teaterscen.
I förberedelsearbetet använde de sig
av texter och bilder om föreställningen
som de hämtade från Dramatens webbplats. På samma vis gick de parallellt
igenom och diskuterade filmen ”Idol”,
som handlar om en palestinsk pojke som
tar sig till Beirut och vinner det arabiska
Idolprogrammet. Filmen är baserad på
en verklig historia och också pjäsen ”En- >>
VI VAR DÄR
>> sam och Esmeralda” har hämtat inspi-
ration från en verklig person – Ingmar
Bergman och den ensamhet han upplevde som barn.
– Pjäsen var mycket bra. Den handlade om en pojke som var mycket ensam. Jag kände igen mig i pjäsen och
har pratat med mina kompisar om den
efteråt, berättar Toufiq Rahmani.
Han vill gärna gå på teater igen.
Det vill klasskamraten Fadi Saadawi
också.
– Det var roligt och jag tyckte om det
för det gav mig chans att lära mig nya
ord, säger han.
Ett av syftena med teaterbesöket var
just att ge eleverna möjlighet att utveckla språket. Men det finns flera.
– Att gå på teater är utvecklande på
flera sätt. Dels utvecklar man språket, dels erbjuder teatern en väg in i
samhället och kulturen, säger Rewas
Kader. Efter pjäsen har vi till exempel
talat mycket om ensamhet – om svensk
ensamhet. Vi har jämfört familjer här
som har ett eller två barn med familjer
i deras kultur där ett barn kanske har
tio syskon. Det är ett givande sätt att
jämföra kulturer och det ger ett första
viktigt steg in i vårt samhälle.
Eleverna i klassen bor alla utplacerade hos familjer.
– Där får de tak över huvudet, kläder och mat, men resten – att ta sig in
i samhället, ta del av svensk kultur,
tryggheten – det måste vi i skolan
hjälpa dem med. Gör inte vi det blir det
ingenting, säger Rewas Kader.
Liksom eleverna strävar efter att anpassa sig till svenska förhållanden,
arbetar Rewas Kader med att anpassa
undervisningen efter elevernas för­
utsättningar. I nuläget hänger hotet
om utvisning tungt över dem.
– Jag får meddelanden mitt i natten från sömnlösa elever som oroar
sig för att inte få stanna. Ibland är de
så trötta när de kommer till skolan att
de somnar med huvudet mot bänken.
Då brukar jag säga åt dem att gå hem
och vila, men det vill de inte. Skolan är
deras enda trygghet. De vill vara här,
säger hon. n
HELENE LUMHOLDT
24
LÄRA #6/2016
Olika synsätt på
förskolans lärande
Lunch på förskolan. En vuxen och
några barn sitter till bords. ”­Grönsaker
är gröna”, säger ett av barnen och tittar
på sin tallrik. ”Nej, grönsaker är sånt
som växer i jorden”, säger ett annat
barn. Sedan lämnar de ämnet. Men
kanske skulle situationen ha kunnat
utvecklas? Var det rent av en under­
visningssituation?
Vi var med när Marie Sjöberg, utredare
på Skolinspektionen, presenterade en
rapport om förskolans pedagogiska
uppdrag på seminariet ”Undervisning
i förskolan – vad kan det vara?” u
­ nder
Skolans ledarkonvent i november.
Rapporten grundas på granskningar
av förskolan och visar på områden för
utvecklingsarbete både när det gäller begreppsanvändning och praktiskt
arbete.
Skollagen talar om undervisning, ett
begrepp som dock inte återfinns i förskolans läroplan.
– När vi ställde frågor till förskolepersonal om hur de diskuterar undervisning
tog det genast stopp, berättade Marie
Sjöberg. ”Det ordet använder vi inte”, sa
man. I förskolan talar man om lärande,
och om att lärandet sker hela tiden. Men
undervisning som en målstyrd process?
Det begreppet kändes främmande och
obekvämt.
– Diskussionen om vad undervisning
kan vara har saknats i förskolan. Därför
behövs både ett nationellt arbete med att
definiera vad begreppet innebär i ett förskoleperspektiv och stöd och vägledning
på alla nivåer. Inte minst är detta viktigt
för likvärdigheten.
Barnen i de granskade förskolorna gavs
generellt förutsättningar att utvecklas
och lära, men inte alltid utifrån medvetna strategier. När det till exempel
gäller användningen av språk och kommunikation som verktyg behöver över
hälften av förskolorna utveckla sina
arbetssätt. Barnens spontana samtal
om grönsaker vid lunchbordet skulle
ha kunnat utvecklas till en lärsituation
genom en insats av den vuxne. I mycket
handlar det om att ta vara på barns nyfikenhet och kreativitet, menade Marie
Sjöberg.
– I intervjuerna som gjordes vid
granskningarna talade vi en del om hur
personalen uppfattar sig själva. När någon sa ”är barnen inte riktigt nyfikna
så är ju ansvaret mitt att jag ska väcka
nyfikenheten”, kunde någon annan säga
”om vi skulle ta hänsyn till och svara på
barnens alla frågor så skulle vi snart bli
knäppa”. Det är väldigt olika sätt att se
på sin roll.
Förskollärare har ett uttalat ansvar för
det pedagogiska arbetet, men ansvar och
genomförande är inte samma sak. Marie Sjöberg framhöll att det behövs mer
samtal och diskussion om arbets­lagets
möjligheter.
– Förskolecheferna har en viktig uppgift att leda och driva de samtalen.
Ifous’ forsknings- och utvecklingsprogram ”Undervisning i förskolan” startade våren 2016. I programmet arbetar
tio kommuner tillsammans med Malmö
högskola utifrån grundfrågan ”Vad kan
undervisning i förskolan vara?”. Hela
styrkedjan finns med i utvecklingsarbetet, och i Österåkers kommun har man
enligt verksamhetschefen Ann Bisenius
redan kunnat se resultat.
– Begreppen är inte lika laddade nu.
Vi har kunnat utveckla vårt professionella språk och det i sin tur ger bättre
förutsättningar för att mer systematiskt
kunna undersöka den gemensamma
grundfrågan. n
KATARINA LYCKEN RÜTER
Du hittar Skolinspektionens rapport
”Förskolans pedagogiska uppdrag” på
www.skolinspektionen.se. Ifous’ forskningsprogram ”Undervisning i förskolan”
finns på www.ifous.se.
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
SKAPANDE SKOLA
Tjohej vilken grej! Rektor Philip Olsson ser
med glädje tillbaka på samarbetet med för­
fattaren Ulf Stark och kompositören Georg
Riedel som nu har resulterat i en tänkebok
med bidrag från eleverna på Herrängens skola.
25
LÄRA #6/2016
SKAPANDE SKOLA
Tankebygge blev tänkebok
Det började i Nya Zeeland och resulterade i en 80-sidig tänkebok med texter
och bilder av eleverna på Herrängens
skola. Rektor Philip Olsson kan summera ett treårigt samarbete med två av
Sveriges främsta barnkulturkonstnärer, och ”Tänkeboken” kan nu användas av alla i undervisningen.
Först gick det inte, sen gick det ej.
Sen gick det plötsligt.
Tjohej! Vilken grej!
De skenbart enkla raderna som fångar
lärandets själva kärna är skrivna av författaren Ulf Stark i ett Skapande skolaprojekt på Herrängens skola.
– Jag tog saker som eleverna hade
skrivit i skolan och omvandlade till en
dikt. Jag minns även min egen barndom.
Den där otroliga känslan när man har
kämpat med något och så plötsligt funkar det, utan att man vet vad man gjort
annorlunda, säger Ulf Stark.
I backspegeln ser det självklart ut, vägen från idé till färdig dikt. Men de som
var med från början berättar om en lång
och krokig väg. Det hela började när Philip Olsson, då rektor på Herrängens skola
men sedan i höstas rektor på KlastorpEssinge skolor, var i Nya Zeeland. Under
en studieresa besökte han bland annat
Pinehurst School.
– De jobbade systematiskt med något
som kallas habits of mind. Det är 16 sätt
att tänka som är grundläggande för intelligens och kreativitet, säger Philip Olsson.
Teorin om habits of mind – eller konsten
att tänka – är formulerad av pedagogikforskarna Arthur L. Costa och Bena
Kallick och är i sin kortaste form en lista
med 16 punkter på hur man gör när man
tänker. Listan börjar med envishet och
att handskas med impulser och slutar
med att tänka tillsammans och behålla
lusten till fortsatt lärande.
– Jag funderade på om man kunde
koppla ihop habits of mind med konstnärer, och få fram elevernas egna tankar,
berättar Philip Olsson.
26
LÄRA #6/2016
I grunden har han en examen som
organist och musiklärare från Musikhögskolan och har arbetat som länsmusikchef i Stockholm och kulturskolechef
i Malmö. Utifrån övertygelsen att kulturella uttryck kan ge eleverna en djupare
förståelse iscensatte han ett projekt med
medel från Skapande skola. Det första
steget var att förankra idén hos elever,
personal och föräldrar. Därefter bjöd
han in konstnärerna.
– Den första jag kontaktade var kompositören Georg Riedel, eftersom vi hade
samarbetat tidigare. Han föreslog i sin
tur att även författaren Ulf Stark skulle
vara med.
Och så kom det sig att två av Sveriges
främsta barnkulturkonstnärer kom att
arbeta tillsammans med Herrängens
skola under tre år. Mycket tid gick åt till
att planera och fundera.
– När jag fick teorierna i min hand förtvivlade jag lite. Hur ska man få barn att
fatta detta? Jag tänkte att man kanske
måste göra en berättelse av det, där man
sätter in de olika tankevanorna i ett sammanhang. Litteraturen är bra för den
visar hur saker rör sig och hänger ihop,
säger Ulf Stark, som efter mycket tankemöda satte sig och skrev en bok om hur
man gör när man tänker.
”Tänkeboken” innehåller 16 kapitel
om Anton, Ester och Samir som ställs
inför olika situationer där de använder
sig av tankevanorna. Kapitel 2 handlar
om att gå till affären med 100 kronor
för att köpa matvaror och något gott för
det som blir över. Men så blir frestelsen
att köpa godsaker så stor att matvarorna
kommer sist, och då räcker inte pengarna. I en dialog funderar barnen på varför
man ska tänka först och handla sedan.
– Man måste träna på att stå emot sina
impulser.
– Vad är impulser?
– Det som först dyker upp i ens skalle.
Vad man just då har lust till.
Utifrån de 16 berättelserna och ett
antal funderingsfrågor arbetade sedan
lärarna med sina klasser. Alla klasser
upp till årskurs 4 fick också besök av Ulf
Stark. Sedan satte eleverna själva i gång
att skapa i text och bild utifrån teman
som kärlek, vänskap, liv och död. Deras
arbeten samlades ihop och gick tillbaka
till honom.
– Jag fick kuvert efter kuvert med
deras alster. Sedan satt jag hemma och
plockade ut vissa saker för att skriva
sånger.
De färdiga sångtexterna tonsattes av
Georg Riedel.
– Jag har försökt göra sånger som
barnen ska tycka är kul att sjunga, men
samtidigt ska de inte vara för banala. Det
ska vara lite klurigt, säger han.
Exakt hur det går till att komponera
kan han inte riktigt förklara.
– Jag komponerar varje dag och utgår
från texten. Det brukar finnas idéer i texten om hur melodin ska vara. Ibland går
det långsamt och ibland går det snabbt,
säger Georg Riedel.
Till sist hade han skrivit ett knippe melodier och kunde tillsammans med Philip
Olsson besöka eleverna i årskurs 5 och
6 för att spela, sjunga och berätta om
sitt skapande. En av sångerna heter ”Vi
tänker tillsammans” och anspelar på ett
bygge på skolan.
– Under tiden vi byggde skolan byggde
vi vårt inre tänkande. Tankebygget blev
”Tänkeboken”, säger Philip Olsson och
håller upp ett exemplar av den tryckta
slutprodukten.
Boken är en dokumentation av arbetet
och innehåller Ulf Starks texter, Georg
Riedels melodier och några av elevernas
texter och teckningar.
– Det var resan som var det viktiga.
Jag blir så lycklig när jag tänker tillbaka.
Philip Olssons fingrar rör sig över bordet som om det vore ett piano, och han
nynnar:
– Först gick det inte, sen gick det ej,
sen gick det plötsligt, tjohej vilken grej!
Det där kan man säga i många situationer i livet. n
ANNELIE DREWSEN
PROGRAMMERING I SKOLAN
De har greppat
framtiden
TEXT: INGELA ÖSGÅRD
FOTO: MARC FEMENIA
Stockholm vill förbli
en av världens smartaste städer. Nu ska
den nya Programmeringskommissionen
ta fram förslag på hur
elevernas digitala
kompetens kan förbättras ytterligare.
Vi har besökt Sjöstadsskolan som
har kommit långt på
området.
27
LÄRA #6/2016
F
örst har vi programmerat så att
­katten går efter musen. Sedan
bläckfiskar som rör sig på olika sätt.
Nu försöker vi ta fram en stjärna
och när katten nuddar stjärnan får
man en poäng och så kommer en ny
stjärna upp.
Maja Almkvist i årskurs 3 på Sjöstadsskolan
sitter framför den bärbara datorn tillsammans
med klasskamraten Vera Lindström och förklarar hur de går tillväga i programmeringsspråket Scratch för att skapa ett eget spel.
På skärmen syns själva scenen där katten,
bläckfiskarna och stjärnan rör sig. Det finns
också en kolumn med olika block där man kan
ställa in hur figurerna ska röra sig. Blocken
fungerar som pusselbitar som kan kopplas ihop så att figurerna rör sig i ett bestämt
mönster. Det går att ändra scener, lägga på
ljud, skapa nya figurer, bestämma hur de ska
röra sig i förhållande till varandra. Möjligheterna att variera är oändliga.
Med små handrörelser arbetar flickorna
vant med datorns styrplatta.
– Det är bra att vara två. Då kan man tänka
tillsammans och behöver inte sitta ensam och
försöka fundera ut allt själv, säger Vera Lindström.
Maja Almkvist berättar att hon ibland tänker på olika problem och hur de kan lösas
också när det är rast.
– Sedan prövar jag när vi kommer in igen
och om det inte fungerar kanske Vera kommer
på något annat.
I klassrummet strax intill håller läraren Yvonne Littbrand lektion med de övriga e­ leverna. Också de sitter två och två vid
­datorerna.
Yvonne Littbrands dator är kopplad direkt
till den interaktiva skrivtavlan så att alla kan
se vad som händer. Eleverna har fått programmera in flera bläckfiskar som rör sig i
olika riktningar i ett akvarium och studsar
mot väggarna.
– Nu ska vi programmera en av bläckfiskarna så att den studsar lite oförutsägbart.
Ungefär som när man kastar en tärning; det
är slumpen som bestämmer vilken sida som
kommer upp, säger hon.
Yvonne Littbrand får leta lite i menyerna för
att hitta ”slumptal”. Eleverna är lika engagerade i letandet och kommer med förslag.
– Titta under ”Data”, föreslår någon.
Men där finns ingenting. Så småningom
hittar de slumptal under rubriken ”Opera­
torer”.
Eleverna tittar ömsom på sina egna skärmar, ömsom på varandras skärmar och på
skrivtavlan. De hjälper spontant varandra,
även mellan paren. Och de kommer med förslag till Yvonne Littbrand på vilka siffror som
ska skrivas in för att bläckfisken ska röra sig
lite mer oförutsägbart.
– Programmering är viktigt. Det måste
finnas i skolan så att eleverna förstår att det
finns kod bakom mycket, till exempel att det
finns algoritmer bakom när de söker på nätet, >>
PROGRAMMERING I SKOLAN
Yvonne Littbrand hjälper Greta Gustavsson att
spara sitt projekt i programmeringsspråket
Scratch. Albin Wästerberg (till vänster) och
Joel Magnusson Älmefur tittar på.
28
LÄRA #6/2016
PROGRAMMERING I SKOLAN
Maja Almkvist (till vänster)
och Vera Lindström grubblar
över hur de ska programmera så att katten kan fånga
stjärnan.
Programmering är viktigt
i skolan. Det gynnar
kreativitet och logiskt
tänkande.
>> under­stryker Yvonne Littbrand efter lektio-
nen.
Hon berättar att Sjöstadsskolan börjar redan i förskolan med Bee Bot, en liten robot i
form av ett bi, som går att programmera framåt och åt sidan genom knapptryckningar.
Kollegan Jörgen Klippmark är lärare i matematik, NO och teknik i årskurs 8. Han konstaterar att det är svårt att få in programmering
på ett naturligt sätt i undervisningen. Det är
först på gymnasiet som IT är ett eget ämne.
– Men i tekniken, som enligt läroplanen
bland annat handlar om att ”identifiera och
analysera tekniska system”, går programmering in, säger han och berättar att ämnet
också finns som elevens val.
Han har själv dessutom en grupp med elever
i årskurs 8, lika många flickor och pojkar, som
är extra duktiga i programmering.
29
LÄRA #6/2016
Yvonne Littbrand berättar att hon i svenskan låtit eleverna skriva en berättelse där programmering av Bee Bot blev ett hjälpmedel.
– Men det kräver fantasi och att man tänker
efter och planerar noggrant.
De är båda eniga om att programmering är
något som främjar elevens lärande.
– Det gynnar kreativitet och logiskt tänkande, fastslår Jörgen Klippmark och konstaterar att på köpet har tecken som nästan
varit försvunna från matematikundervisningen, som större än (>) och mindre än
(<), kommit tillbaka tack vare programmeringen.
– Eleverna kan se problem steg för steg, säger Yvonne Littbrand och betonar samtidigt
att arbetet just har påbörjats och att det är viktigt att få pröva sig fram.
– I en learning study försökte vi se om eleverna skulle förstå vinklar och grader i mate­
matiken bättre genom att programmera i
Kodu, där man kan bestämma hur många grader något ska vrida sig. Men det var inte riktigt
överförbart.
Maja Almkvist och Vera Lindström tycker
att det är roligt att få fortsätta programmera i
skolan.
– Men som yrke vill jag kanske bli konditor,
säger Vera Lindström.
– Jag vill nog bli något kreativt, som kock,
säger Maja Almkvist. n
PROGRAMMERINGSKOMMISSIONEN
■■Tillsattes i juni 2016 och
ska sörja för att ”digital
kreativitet och kodkunskap
genomsyrar Stockholms
förskolor och skolor”.
■■Kommissionens mål
är att löpande bidra med
kunskaper och idéer som
utvecklar undervisningen.
■■Arbetet kommer att utgå
från tre huvudområden:
jämlika livschanser, morgondagens arbetsmarknad
och programmering som
stöd för lärande.
■■Kommissionen leds
av skolborgarrådet Olle
Burell (S). Bland de 16
ledamöterna återfinns Tony
Mufic, utbildningsdirektör
i Stockholms stad, Karin
Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan (tjänstledig),
Lena Lindblad Petersen,
rektor på Sjöstadsskolan,
Patrick Vestberg, rektor
på Stockholm Science and
Innovation School (SSIS),
samt Milena Vilcinskaite,
elev på SSIS.
LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS
Lärardriven forskning
utvecklar skolan
När Lärarnas forskningskonferens i
­november hölls för femte året i rad
slogs nya rekord. Aldrig förr har så
många lärare och skolledare kommit,
närmare 300 personer, och aldrig förr
har det hållits så många presentationer, hela 34 stycken.
Intresset för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning är
stort.
Detta betonade också Angelika Kullberg,
universitetslektor i pedagogiskt arbete
vid Göteborgs universitet, under sin föreläsning ”Vad görs möjligt att lära i en
lektion?”.
Hon har arbetat med learning studies
sedan 2003. Till en början möttes hon
ofta av viss skepsis i den akademiska
världen, berättade hon. Skulle detta
verkligen vara ”riktig forskning”? Men
så låter det inte längre.
– Nu är det det här vi ska hålla på
med! Vi ska forska tillsammans med lärare, det är då vi kan åstadkomma saker,
sa Kullberg. Vi ska göra det möjligt för lärare att använda teorier och begrepp för
att utveckla sin undervisning.
I Angelika Kullbergs forskning finns
en återkommande fråga: vad görs möjligt att lära?
– Vi tror att många saker görs möjligt
att lära vid ett undervisningstillfälle,
men ibland är det inte riktigt sant. Vi
tror att det finns ett samband mellan
vad vi säger och vad eleverna lär sig,
eller mellan vad de gör och vad de lär
sig. Det finns naturligtvis ett samband,
men vi behöver ofta fundera mycket mer
över hur detta samband ser ut. Vi behöver också tydliggöra vad det är som ska
­läras.>>
FOTO: ULRICA ZWENGER
Detta intresse gläder förstås Katarina Arkehag, chef för utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet.
– Häftigt! Det här är så häftigt! säger
hon när LÄRA Stockholm möter henne
mellan två seminarier.
Det var också ett ord hon använde när
hon öppnade konferensen och hälsade
deltagarna välkomna.
– Det här är häftigt eftersom vi gör det
tillsammans: tillsammans på en skola,
tillsammans inom Stockholms stad, tillsammans med flera andra huvudmän,
tillsammans med Stockholms universitet
och Konstfack. Och vårt gemensamma
och utforskande arbete bidrar till att utveckla professionen!
Lärarnas forskningskonferens arrangeras av Stockholm Teaching and
Learning Studies (STLS), vars syfte är
att leda och samordna forskning som
bedrivs för, med och av lärare. Teori och
praktik ska kopplas ihop.
Lärarnas forskningskonferens 2016 arrangerades av Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), som kopplar samman teori och praktik och
bidrar till en bättre skola.
30
LÄRA #6/2016
ENKÄT
FOTO: ULRICA ZWENGER
LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS
”Vi behöver fundera mycket
mer över hur sambandet
ser ut mellan vad vi säger
och vad eleverna lär sig”, sa
universitetslektor Angelika
Kullberg i sin föreläsning på
Konradsberg.
– Vad behöver man egentligen lära sig
för att kunna simma 200 meter eller lösa
en differentialekvation? Det finns inte
beskrivet i styrdokumenten.
>>
En lärare behöver känna in sina elever
och diskutera med kolleger vad som är
nödvändigt att lära sig för att utveckla
ett kunnande. Angelika Kullberg exemplifierade med en lärargrupp som arbetat med undervisning om att förstå budskapet i en text. Lärarna kom fram till att
eleverna bland annat behövde lära sig
att budskapet inte alltid finns i början av
en text, att budskapet inte alltid finns enbart i textens detaljer och att det kan finnas mer än ett budskap i en text. Lärarna
hade därmed fått fram ett antal kritiska
aspekter för lärandet. Sedan började
arbetet med göra dessa kritiska aspekter
möjliga att lära.
Här kan man ha god hjälp av Ference
Martons variationsteori, menar Angelika
Kullberg. Den utgår från tanken att vi
för att lära oss något måste se skillnaderna mellan det vi redan kan och det
som är nytt. Man måste få något att jämföra med, något som visar en skillnad.
­Genom att arbeta med learning studies,
där lärare tillsammans planerar, genomför, utvärderar och reviderar lektioner
utifrån variationsteorin, kan undervisningen utvecklas så att lektionerna
verkligen blir tillfällen där lärande görs
möjligt.
Syftet med en learning study är i första
hand att öka elevernas lärande och måluppfyllelse – men ger dessutom annat,
31
LÄRA #6/2016
enligt Angelika Kullberg: lärarna får ett
kollegialt språk och ett mer kritiskt och
vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen.
– För Stockholms stad är det viktigt,
framhöll också Katarina Arkehag. Eftersom Stockholm vill vara en stark kunskapsregion behövs satsningar för våra
lärare där de kan stärkas och utvecklas.
I slutänden betyder det att eleverna får
möta god och varierad undervisning.
I dag är ungefär 100 Stockholmslärare
delaktiga i arbetet med learning studies.
Men hur ser skolledarna på det?
– Det är självklart jättebra! sa Christine
Akalla, rektor på Spånga gymnasium, i
en kaffepaus. Fast, tillägger hon med ett
skratt, på ett sätt gör det ju mitt jobb svårare. En skicklig lärare är ”borta” från undervisningen på deltid. Men det är det värt!
Att den praktiknära forskningen har
framtiden för sig råder inget tvivel om.
När Skolforskningsinstitutets direktör
Lena Adamson i ett särskilt inslag på konferensen tillkännagav att Inger Eriksson,
professor vid Stockholms universitet och
ansvarig för STLS, tilldelats medel i institutets första utlysning inom praktiknära
forskning jublade åhörarna. n
KATARINA LYCKEN RÜTER
Stockholm Teaching and Learning Studies
(STLS) är en mötesplats för forskande
lärare i olika ämnen. Läs mer på Pedagog
Stockholm. Där finns också sammanfattningar av seminarierna och inspelade
föreläsningar från Lärarnas forskningskonferens.
Varför ville du
bli ­lärare?
Maide Ayhan, lärare,
Rågsveds grundskola
— Det är en barndomsdröm som gått i uppfyllelse! Jag har alltid velat
bli lärare. Många i min
familj är lärare, vilket har
inspirerat mig. Att få dela upplevelsen med
eleverna när de lär sig nya saker är fantastiskt. Det driver mig fortfarande.
Stephanie Hellsten,
lärare, Essingeskolan
— Jag var nyfiken på
yrket och har alltid velat
arbeta med människor.
Även det kollegiala
samarbetet lockade mig
till läraryrket. Att arbeta som lärare är bättre
än jag tänkte mig från början. Nu brinner
jag för att få undervisa och vara delaktig i
elevernas utveckling.
Milica Jovanovic,
lärare, Liljeholmens
gymnasium
— Jag blev lärare tack
vare idrotten. Där upptäckte jag att jag gillade
att leda och undervisa
andra. Från idrottslärare tog jag sedan steget till att bli lärare
i svenska som andraspråk. Det här yrket
ger många möjligheter och jag lär mig hela
tiden nya saker.
Else-May Lindell Martinéz, speciallärare,
Hägerstensåsens skola
— Redan när jag själv
gick i ettan bestämde
jag mig för att bli lärare.
Jag ville bli en rättvis och
snäll lärare. Jag har haft många möjligheter
att vidareutveckla mig inom yrket. Från
förskollärare till lärare i grundskolan och nu
senast till speciallärare.
Peter Söderström,
idrottslärare, Hägerstensåsens skola
— Till en början var det
nog en slump. Jag har
alltid trivts med att jobba
med barn och ungdomar.
En praktikplats på min
gamla skola gjorde att jag bestämde mig för
läraryrket. Som idrottslärare brinner jag för
det sociala samspelet och elevernas hälsa.
TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS
VINN BIOBILJETTER
VI VAR DÄR
Ny portal för
bättre elevhälsa
— Den nya Elevhälsoportalen har gett
oss en ordentlig skjuts framåt när det
gäller skolans övergripande arbete
med elevhälsa. Vi ser det som en bra
möjlighet att kompetenssäkra hälso­
arbetet.
Det sa Åsa Bergström, ­skolsköterska
på Skanskvarnsskolan, under en infor­
mationsträff i Skolhälsans lokaler i Lilje­
holmen.
Det har gått ett drygt halvår sedan webbplatsen Elevhälsoportalen lanserades av
Stockholms läns landsting (SLL). Portalen innebär ett nytt sätt att använda digitala verktyg för att främja hälsa i skolan.
Materialet är utvecklat av experter och
forskare på området.
Under informationsträffen i Liljeholmen konstaterade alla närvarande att
gensvaret varit positivt och några av
utbildningsförvaltningens skolor har nu
börjat använda Elevhälsoportalen.
– Vi är glada att få komma hit och höra
hur portalen används på skolorna, sa Gisela Nyberg från Elevhälsoportalen vid
SLL. Det är också ett tillfälle för oss att få
värdefulla idéer till hur vi kan vidareutveckla portalen.
Responsen lät heller inte vänta på sig
från deltagarna som var odelat positiva
till portalen:
– Jag är oerhört glad för den satsning
som landstinget gör för att stärka det
elevhälsofrämjande arbetet, både när det
gäller den fysiska hälsan och den psykosociala, sa Marie Johannesson, skolöverläkare i Stockholms stad. Elevhälsoportalen är ett helt fantastiskt verktyg. Här
finns mycket information, goda råd och
vägledning för att man ska kunna arbeta
strukturerat och långsiktigt elevhälsofrämjande, allt dessutom grundat på
forskning och beprövad erfarenhet.
– Den här satsningen på elevers hälsa
syftar till att barn och ungdomar tidigt
ska få goda levnadsvanor som gynnar
hälsan på sikt. Skolmiljön spelar stor roll
för deras hälsa, betonade Gisela Nyberg.
32
LÄRA #6/2016
Charlotte Jansson, även hon från Elevhälsoportalen, berättade att webb­platsen
i första hand vänder sig till skolorna i
Stockholms län.
– Det är gratis att använda Elevhälsoportalen, men för att få tillgång till alla
delar i portalen måste man ansöka om ett
särskilt konto.
Skolsköterskan Åsa Bergström på
Skanskvarnsskolan talade entusiastiskt
om att alla fakta, goda råd och metoder
på Elevhälsoportalen är evidensbaserade:
– Det är en trygghet att veta att den
kunskapsbank som finns samlad inom
portalens sju hälsoområden är vetenskapligt grundad. Det är i sig ett viktigt
argument när vi ska övertyga andra
inom skolan och även föräldrar att satsa
på åtgärder som vi fått kunskap om via
­Elevhälsoportalen.
— Portalen är ett bra hjälpmedel, fortsatte
Åsa Bergström. Där finns redskap för att
vi ska kunna jobba på rätt sätt med hälsofrågor. Vi har exempelvis använt den
enkla men väldigt användbara enkäten.
Den hjälpte oss att kartlägga situationen
på skolan och vilka behov av åtgärder
som fanns.
– Efter det valde vi att satsa på metoden ”Aktiva raster”, som finns i portalen,
samt på ett värdegrundsmaterial som
heter ”Bråka smartare” och en barometer
för att få löpande återkoppling från eleverna, sa Åsa Bergström.
Skolöverläkare Marie Johannesson avslutade informationsträffen med att konstatera att det nu pågår satsningar för att
föra ut kunskaper om Elevhälsoportalen
runtom i stadens skolor.
– Om ett år är det min förhoppning att
alla skolor i staden använder sig av Elevhälsoportalen i sitt förebyggande arbete
med elevers hälsa. n
AGNETA BERGHAMRE HEINS
Läs tidningen och var med och
­tävla. Bland alla som svarar rätt
drar vi tre vinnare som får två
­biocheckar vardera.
Lycka till!
1. Vilken kulturinstitution har
läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin
samarbetat med?
1. Cirkus Cirkör.
X.Dramaten.
2. Unga Klara.
2. Vad kallas den nya film- och
poddsatsning som ska locka fler
lärare till våra skolor?
1. ”Lära 4-ever”.
X.”Klass 9B”.
2. ”When you are lärare”.
3. Var tog Nour Abdulsalam sin
examen i engelsk litteratur?
1.Stockholm.
X.Libyen.
2.Damaskus.
4. Vad heter webbplatsen som ska
bidra till bättre elevhälsa?
1.Skolhälsowebben.
X.Elevhälsa 2.0.
2.Elevhälsoportalen.
5. Vilket är Noah Björcks favoritämne i skolan?
1.Svenska.
X.SO.
2. Idrott och hälsa.
Skicka din tipsrad senast den 23 januari till
[email protected]
eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvalt­
ningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange
var du arbetar och din hempostadress så att
vi kan skicka biocheckarna om du vinner.
Vinnare i nummer 5/2016 blev Juan Chan­
dia, Språkcentrum, Camilla Crona, Gärdes­
skolan, och Carina Wallin, Herrängens skola.
Rätt rad var 1, 1, 1, 1, 1.
Utbildning till lärar­
assistent på gång
Behoven av lärarassistenter i
skolan är stort. Flera folkhögskolor har startat utbildning och
fler kommuner är på gång. Under våren lades ett förslag om
nationell utbildning fram till
regeringen. Om det godkänns
kommer Stockholms stad att ta
emot studenter på praktik.
– Jag är absolut inte främmande för tanken på en nationell utbildning. Men det återstår en del
arbete innan vi kommer med förslag om vi ska göra något, säger
gymnasie- och kunskapslyfts­
minister Anna Ekström.
Lärarnas tid
räcker inte för
APL
Yrkeslärarna behöver mer tid för
planering av APL (arbetsplatsförlagt lärande). Idag tar det allt längre
tid att kartlägga arbetsplatser och
återkoppla om elevens lärande.
En rapport från Skolinspektionen
visar att rektorer på restaurangoch livsmedelsprogrammet samt
hantverksprogrammet behöver
ta ett större övergripande ansvar
i arbetet med APL. Rektorer kan
boka en nationell APL-utvecklare
från Skolverket som ger stöd i det
systematiska kvalitetsarbetet kring
APL med betoning på samverkan
mellan skola och arbetsliv. Det finns
också en webbaserad handledarutbildning för att stötta handledarna.
Kvalitetsutmärkel­
se till Hotell- och
restaurangskolan
I slutet av november delades Kvalitetsutmärkelserna ut i Stadshuset.
2016 års pris i klassen skola gick
till Stockholms hotell- och restaurangskola, kök och servering.
Priset togs emot av skolans rektor Anna Hoffsten med medarbetare i Blå hallen. Prisutdelare var
skolborgarrådet Olle Burell (s).
Kvalitetsutmärkelsen är stadens
eget årliga pris för att uppmärksamma, belöna och rikta ljuset
på framgångsrik verksamhetsutveckling i staden.
33
LÄRA #6/2016
Nämnd & Nytt
Redaktör: Ann Turlock, 08-508 339 86, [email protected].
FOTO: CALLE HEDRÉN
Nämnd & Nytt

Dålig ljudmiljö
försämrar­
­inlärningen
Bernard Feringa väntar tålmodigt på att eleverna ska felsöka sin robot­
programmering. ”Att testa, felsöka och testa igen är naturvetenskap”, säger
han uppmuntrande.
Nobelglans på Grimsta
Grimstaskolan fick i
december besök av Nobelpristagaren professor Bernard Feringa från
Nederländerna.
Han fick Nobelpriset i kemi 2016
tillsammans med Jean-Pierre
Sauvage och Fraser Stoddart för
deras formgivning och framställning av molekylära maskiner.
Elever på Grimstaskolan visade
upp experiment inom naturvetenskap och teknik, och Bernard
Feringa lyssnade uppmärksamt
och uppmuntrade eleverna att
experimentera mera.
– Jag skulle vilja gå i skolan
igen. När jag var barn läste man
fakta i böcker, i dag får man experimentera och pröva sig fram
på ett annat sätt. Ta vara på den
möjligheten, och ge inte upp om
det är svårt. Öva och testa!
Han konstaterade också att en
framtida Nobelpristagare kan gå
på Grimstaskolan just nu och gav
eleverna en utmaning.
– Jag skulle vilja veta varför
den mänskliga kroppen på utsidan är symmetrisk, medan allt
som finns inuti oss – till exempel
dna, socker, proteiner och molekyler – är osymmetriskt. I dag
är det ingen som vet varför, men
kanske ni kan ta reda på det?
CALLE HEDRÉN
Vi får se till att hjälpas
åt så att vi inte ­hamnar
i att generös betyg­
sättning blir ett sätt att
konkurrera om eleven.
#skola
Tony Mufic, @TMufic
Dålig ljudmiljö försämrar
inlärningen och förståelsen hos eleverna. Allra värst
drabbas elever med hörselnedsättning och de som inte
har svenska som modersmål. Nu vill Hörselskadades
riksförbund att ljudmiljön
ska kartläggas och förbättras i alla skolor. Enligt en
undersökning gjord av Specialpedagogiska skolmyndigheten 2015 är ljudmiljön
så dålig att åtta av tio grundskolor i Stockholm inte uppfyller minimikraven.
Utbildningsför­
valtningen får
forskningspengar
Åtta projekt delar på 30,5
miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet. Institutet är en ny myndighet
under Utbildningsdepartementet som ska sammanställa forskningsresultat och
bevilja forskningsmedel för
praktiknära forskning. Ett
av de utvalda projekten leds
av professor Inger Eriksson, Stockholms universitet,
som sedan en tid är knuten
till den regionala samverkansplattformen Stockholm
Teaching and Learning Studies som utbildningsförvaltningen leder.
Nämnd & Nytt
1990 hade 11 procent läst vidare
efter gymnasiet i tre år eller mer.
2015 var siffran 26 procent.
Pisa pekar uppåt igen
Efter flera års nedåtgående kurva visade Pisa 2015 ett positivt trendbrott för svenska elever med förbättrade resultat som nu är tillbaka på
2009 års nivå. Sverige deltog för sjunde gången i Pisaundersökningen
som gäller kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse hos 15-åringar i 72 länder, däribland alla 35 OECD-länder.
– Det är glädjande att Pisa visar ett positivt trendbrott inom samtliga
områden som mäts. För oss som huvudman ligger fokus på att fortsätta
arbetet med att utveckla våra skolors kvalitet och därmed höja elev­
resultaten, säger grundskoledirektör Inger Pripp.
Även undersökningen Timss 2015 visar ökande resultat inom matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8. Utbildningsförvaltningen har flera satsningar för att utveckla skolornas kvalitet och
därmed höja elevresultaten, bland annat Stockholmslyftet i matematik, som fortsätter i stadens skolor fram till 2017, och Läslyftet som
kommer att pågå ytterligare ett år. Andra satsningar är lärarcoacher,
Prio och möjligheter för lärare att forska om sin egen och kollegernas
­undervisning.
Nya verktyg för
digital kompetens­
utveckling

Okej att förbjuda
mobilen i skolan
Skolinspektionen har beslutat att det är okej att förbjuda mobiler på skolor.
Det är fritt fram för rektorer att fatta det beslutet,
enligt utbildningsminister
Gustav Fridolin.
– Alla skolor ska ha ordningsregler och numera
bör de rimligen innehålla
regler om hur, när och var
man använder tekniska
hjälpmedel, säger Fridolin
som menar att mobilförbud är något som eleverna
ofta står bakom. Eleverna
blir störda både av sin egen
och av andras mobiler.
Antalet elever som går språkintroduktion har
ökat med 77 procent sedan förra läsåret — från
18 700 till 33 100 elever det här läsåret.
FOTO: ANN TURLOCK
Vad jobbar du med?
... Somia Frej, analytiker på
utbildningsförvaltningens
uppföljningsenhet
Vad gör du på jobbet?
– Jag är en av tre analytiker
på uppföljningsenheten. Vi är
en stödfunktion som arbetar på
uppdrag från olika avdelning-
34
LÄRA #6/2016
ar på förvaltningen. Det kan
handla om att ta fram underlag, analysera olika resultat såsom betyg eller brukarundersökningar.
–Vi genomför också en del
utvärderingar. Nu arbetar vi
till exempel med en utvärdering av en utbildning för elevassistenter och innan dess
gjorde vi en utvärdering av
Prio Stockholm, för att nämna
några.
–Ett annat intressant uppdrag är att vi håller i modulen Resultatanalys i skolan på
utbildningen för nytillträdda
chefer i utbildningsförvaltningen.
–Just nu går en del av min tid
till andra uppdrag. Jag leder ett
projekt som utvecklar Lis skola, databasen där utbildnings­
förvaltningen samlar sin utbildningsstatistik.
Vad är det bästa med ditt
jobb?
– Att jag får lära mig nya saker, att det är omväxlande och
att jag får jobba med och möta
så många olika, kunniga personer.
Vilka är utmaningarna?
– Att löpande fundera över
hur jag och mina kolleger bäst
används. Det vill säga gör vi
rätt saker och hur vet vi det?
Stockholms stad har upphandlat
ett nytt ramavtal med Lin Education och Tänk om för digitala
utbildningstjänster. Syftet är att
fortsätta utveckla den pedagogiska verksamheten och arbetssätten i förskolor och skolor. Med
de nya utbildningstjänsterna får
stadens pedagogiska verksamheter ett bredare utbud av verktyg, tjänster och utbildningar
inom digitala verktyg. Utbildningarna kompletterar det befintliga utbudet hos Medioteket
och kommer i hög grad att kunna skräddarsys utifrån behoven i
den egna verksamheten. Läs mer
på intranätet. För mer information om beställningar kontakta
[email protected].
Upptäck nya
stockholms­
källan.se
Nyligen bytte Stockholmskällan
utseende. Samtidigt dök det upp
flera spännande funktioner, bland
annat fungerar nu webbsidan i
mobilen. Det kommer till exempel
att finnas en rolig funktion som
söker upp källmaterial utifrån den
plats där man befinner sig. Det går
alltså ute i stadsrummet att få upp
filmer, bilder och historiska kartor, direkt i mobilen, som visar hur
just den platsen sett ut under olika
­delar av historien. Cirka 500 elever
har varit med och testat under det
två år långa utvecklingsarbetet.
Stockholmskällan ska göra
Stockholms kulturarv tillgängligt
för stadens skolor. Här finns mer
än 30 000 bilder, kartor, dokument och litteraturtips. Allting utvalt för att berätta någonting om
Stockholms historia.
Vad gör du helst på fritiden?
– Cyklar mountainbike i Hellas. Jag gillar känslan av att
vara ute i skogen och inte kunna fokusera på något annat än
hur jag ska klara nästa passage.
ANN TURLOCK
6410
elever gick i gymnasie­
särskolan i Sverige ­hösten
2015.
Nämnd & Nytt
Notera redan nu Settdagarna 2017.
Sett är en årlig digital mässa. T
­ eman
är Ledarskap — Bottom Up — att driva skolutveckling kräver ett tydligt
ledarskap, men vad händer om besluten fattas från ledare som inte är
involverade i den dagliga verksamheten? Human vs Technology — vad
händer när tekniken flyttar in i våra
klassrum? Hur påverkar det centrala
delar av lärprocessen som interaktionen människor emellan och den
egna koncentrationen? Teacher 2
Teacher — att lära av varandra och
dela med sig, ja det kollegiala lärandet har länge varit en självklar del i
professionen för många som arbetar inom skola och förskola. Läs mer
på settdagarna.se.
Budgetökning
med 905 miljoner
Utbildningsnämndens budget
för 2017 är 17,2 miljarder, en ökning med 905 miljoner kronor
jämfört med 2016. Ökningen
består främst av volymökningar (fler elever) och höjning av
­schabloner.
Riktade insatser kommer att
genomföras för att höja skolresultaten. Allra viktigast är att öka
tiden som varje elev har med en
pedagog. Särskilt fokus kommer
därför att läggas på att klara behovet av lärare, förskollärare och
övriga personalgrupper i skolan.
Därutöver ska:
• skolorna arbeta aktivt med individanpassat stöd, till exempel
läxhjälp.
• f ritidshemsverksamheten ges
förutsättningar att klara sitt
viktiga uppdrag.
• investeringsbudgeten för nya
skolor fördubblas.
• den psykosociala ohälsan bland
elever i Stockholm minska genom en förstärkt elevhälsa och
insatser mot mobbning.
• trygga anställningar och goda
arbetsvillkor säkras för att höja
kvaliteten för elever som behöver extra stöd.
Flippat lärande
ger aktiva elever
Kunskapsesultaten blir bättre
med flippat lärande. En förklaring
kan vara att eleverna blir mer aktiva, de samarbetar och sporras att
vara kreativa. Det ­visar en sammanställning från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som
beskriver metodens vetenskapliga förankring och ger en praktisk
genomgång av flippat lärande i
praktiken, dels om elevens eget
lärande, dels om hur lärare och
elever tillsammans kan nå mesta
möjliga lärande. Det är den första
svenska översikten av fall­studier
kopplade till tillgänglig forskning. Den finns att hämta på SKLs
webbplats.
Kampanj ska få
elever att välja
yrkesprogram
Kampanjen Dintalang.se ingick
som en del i Yrkesutbildningens år 2016. Syftet var att höja
yrkesutbildningarnas kvalitet
och attraktionskraft men också
att avliva myter, öka kunskapen
och få fler att söka till gymnasiets yrkesprogram. Satsningen
fortsätter under 2017 då utbildningsförvaltningen går in i ett
samarbete med Dintalang med
ett Stockholmsfokus. Läs mer på
dintalang.se.
35
LÄRA #6/2016
P A Fogelströms
gymnasium — ny
skola på Södermalm
FOTO: ELLINOR SAMUELSSON
Settdagarna
3—5 maj 2017
En glad Agnes Rosendahl med sin coach Anne-Sophie Birabent.
Guld till Agnes på
balettskolan
Agnes Rosendahl, 15 år och elev
på Kungliga Svenska balettskolan
i Stockholm, vann guldmedaljen i
tävlingskategori Pre Professional,
International Ballet Competition,
i Grasse i Frankrike.
Hon kvalificerade sig först som
reserv till tävlingen. Men i kvalificeringsomgången och semifinalen fick hon högsta poäng av
alla tävlande flickor i sin kategori
och dagen efter vann hon första
pris, 300 euro och ett stipendium
till München. Agnes Rosendahl
framförde två balettvariationer,
Fågel Blå från baletten ”Törn­
rosa” och en variation ur baletten
”Raymonda” samt det moderna
solot Solo A.
Skolriksdag 2017 — för dig som leder skolan
Är du politiker, ledande tjänsteman, rektor eller förskolechef? På Skolriksdagen träffar du kolleger som leder och styr skolan. Den 24 april
är det dags på Waterfront Hotel i Stockholm. Frågor om innehållet:
Helena Bjelvenius, 08-452 79 27, [email protected].
Behovet av utbildningsplatser på gymnasiet kommer
att vara stort de kommande
åren. Redan till hösten 2017
går det att söka till nya P A
Fogelströms gymnasium på
Södermalm. I den nyrenoverade byggnaden planeras
för fyra ekonomiklasser. Fullt
utbyggd ska skolan även ha
tre klasser på det naturvetenskapsprogrammet och
60 språkintroduktionselever. Första året sker undervisningen i tillfälliga lokaler.
Skolan är döpt efter Stockholmsskildraren Per Anders
Fogelström och invigningen
sammanfaller med 100-årsjubileet av hans födelse.
120 nya platser till
lärarutbildningarna
Till hösten blir det fler platser på
lärar­u tbildningarna vid Stockholms universitet. De 120 platserna fördelas på förskollärarutbildningen, grundlärarprogrammet
mot fritidshem, inriktning idrott
och hälsa, grundlärarprogrammet mot förskoleklass och årskurs
1—3, grundlärarprogrammet mot
årskurs 4—6 samt kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Fördelningen
motsvarar det stora intresset för
just dessa program.
Hösten 2015
var 32 700
­lärare i tjänst
på landets
gymnasie­
skolor, lärar­­­
tätheten är
11,9 elever per
lärare.
FOTO: JULIUS BOWDEN
Nämnd & Nytt
Vem är din favoritlärare,
Philippa Norrå, gymnasie­
elev på Östra real och
statist i WYL-filmerna?
— Per Westin, min mattelärare, eftersom han var mer som en vän. Han
frågade hur man mådde, inte för att
vara trevlig utan för att han verkligen
brydde sig om en. Han var min mentor och mattelärare och som många
vet är matte ett väldigt svårt ämne,
men han förklarade tills man förstod
och gav sig inte innan dess.
Fakta: ”When you are lärare”, wyl är ett pågående projekt
för att få fler att vilja bli lärare. Massor av insatser pågår, bland annat har ett antal kortfilmer producerats.
#1
LÄRA 
I nästa
n Lång intervju med forskaren Viviane Robinson.
n Vi besöker Riksgymnasiet för rörelsehindrade.
n Lyckad satsning på modersmålslärarna inom Läslyftet.
n Ny metod gör det möjligt att upptäcka dyslexi tidigt.
Visste du att ...
... jobb som lärare i Stockholms stad innebär
att du är anställd av en av Sveriges största
arbetsgivare. Du kan få nya utmaningar utan
att behöva byta arbetsgivare eftersom det
finns 180 skolor att välja mellan.
… utländska lärares vidareutbildning, ULV, är
ett regeringsuppdrag som erbjuder komplet­
terande utbildning för personer som har en
utländsk lärarexamen. Syftet är att ta tillvara
deras kompetens och ge ökade möjligheter
till anställning i svensk skola.
… genomsnittslönen för stadens grundskol­
lärare är 36 800 kronor och för stadens
gymnasie­lärare 38 500 kronor.
… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig
3 mars 2017.
© Maria Jernberg
[email protected]
MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD
36
LÄRA #6/2016