Skolforum20151026 Wow vilken resa.

Wow, vilken resa!
Att utvecklas som lärare i matematik och
naturvetenskap
Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.
Skolforum
2015-10-26
Lärarexamen – och sedan då?
•  Lärarexamen – en yrkesexamen, kan vara på olika nivåer
Generella examina:
•  Kandidatexamen, 3 år
•  Magisterexamen, 1 år efter grundexamen
•  Masterexamen, 2 år efter grundexamen
•  Licentiatexamen, 2 år efter minst magisterexamen
•  Doktorsexamen, 4 år efter minst magisterexamen
Maria Weiland
Herrängens skola, Älvsjö, Stockholm
•  1997: Grundskollärarexamen åk 1-7,
Inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen
•  2013: Magisterexamen,
Naturvetenskapsämnenas didaktik
•  2014: Licentiand i NaNO (Nationell forskarskola i
didaktisk modellering för lärare i naturvetenskap),
Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik
och utbildningsstudier
Maria:
Tankar kring ”min resa”
•  Mer förtrogen med undervisning och ämnesdidaktik
•  Mer medvetna val
•  Ser undervisning i ett vidare perspektiv
•  Reflektion, hur vi gör som lärare
•  Koppling forskning och praktik
•  Språk, sätta ord på det vi lärare gör
Anna-Karin Nordin
Mariaskolan, Stockholm
•  1994: Grundskollärarexamen åk 1-7,
Inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen.
•  2010: Magisterexamen,
Didaktik (inriktning mot matematik)
•  2011: Licentiand i forskarskolan med ämnesdidaktisk
inriktning (matematik), Stockholms universitet,
Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik.
Anna-Karin:
Tankar kring min ”resa”
•  Om lärande och kunnande i matematik
•  Om undervisningens upplägg och innehåll
•  Om lärarens roll i undervisningen
•  Om arbetet med kollegor och skolledning samt
kontakten med föräldrar
Att kombinera studier och lärarjobb
- Laila
”Jag har arbetat 70% som lärare och haft 30% tjänst som
matematikutvecklare i kommunen, vilket inneburit att jag
ibland kunnat vara flexibel med mina tider.”
”Jag tror att det som driver mig är att jag vill hitta belägg
för det jag säger. Jag vill kunna kombinera en
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i realiteten
och jag vill inte att det jag uttalar
mig om ska vara baserat på
tyckanden, eller enbart beprövad
erfarenhet. Jag vill ha och stå för
en röst som räknas.”
(Personen på bilden är inte Laila.)
Att kombinera studier och lärarjobb
- Laila
”Flera av mina kamrater frågar mig varför jag gör det här
när de ser hur jag sliter för att få vardagen att gå ihop… …
en son, tre hundar, tre hästar, tre katter och tre hönor…
Ja, man kan undra…”
”…men ändå, matematikutveckling och skolutveckling är
spännande, jag vill vara med och förändra och driva
utveckling framåt och förstå varifrån allt utvecklats, inte
stagnera i min egen roll och utveckling.
Därför vill jag fortsätta och hela tiden ta nästa kliv på
utbildningsstegen, det finns så mycket att lära och
undersöka!”
Att kombinera studier och lärarjobb
- Maria
”För att klara av att studera och jobba samtidigt valde jag
att jobba deltid. Det gav mig tid för att läsa, tänka, skriva
och reflektera. Men egentligen anser jag att det borde vara
självklart att min arbetsgivare ska bekosta detta.”
”När jag får bekräftelse på mina egna observationer och
reflektioner om hur elever lär sig matematik ger det mig lust
att studera mera. När jag tar del av
forskningsresultat som väcker
nyfikenhet och ifrågasätter min
tidigare erfarenhet blir jag ytterligare
motiverad i mina studier.”
(Personen på bilden är inte Maria.)
Att kombinera studier och lärarjobb
- Maria
”Det har varit spännande, jobbigt och synnerligen givande.
Mitt eget perspektiv på lärande och forskning inom
matematikundervisningen har såväl breddats som
fördjupats. Herregud, vad jag har lärt mig mycket!”
”Jag reflekterar ännu mer idag över vad jag gör och hur
eleverna lär sig matematik. Min förbättrade observationsförmåga i kombination med en större förståelse för lärandets
problematik gör mig till en klart bättre lärare!”
Magister- och masterprogram
•  Matematikämnets didaktik och
Naturvetenskapsämnenas
didaktik
•  Intag både höst och vår
•  Halvfart, distans
•  Förkunskapskrav:
Lärarexamen innefattande
Ma respektive NV
Magister- och masterprogram
Magister 60hp (fyra terminer på halvfart)
•  Obligatoriska kurser, 30 hp
•  Valfria kurser, kan väljas helt fritt, 15 hp
•  Självständigt arbete, 15 hp
Master 120hp
•  Obligatoriska kurser, 30 hp
•  Valbara kurser, fördjupande kurser, 30 hp
•  Valfria kurser, kan väljas helt fritt, 30 hp
•  Självständigt arbete, 30 hp
Licentiandstudier
•  Studier på forskarnivå, 120 hp
•  Kräver finansiering
•  Kurser om minst 40 hp
•  Uppsatsarbete om minst 60 hp
Finansiering av licentiandstudier
Lön från kommun eller universitet, ofta halvtid studier.
Forskarskolor, både kontinuerliga och tillfälliga.
Info på www.mnd.su.se/forskning/ (välj Forskarskolor)
•  Forskarskola med ämnesdidaktisk inriktning
Stockholms universitet tillsammans med utbildningsnämnderna i Stockholms stad, Nacka, Botkyrka och
Österåker.
Platser utlyses vartannat år, under förutsättning att
kommunerna avsatt medel för detta.
Kontakt: Eva Norén, [email protected]
•  NaNO, Learning Study, FontD, Hållbar utveckling, …
STLS – Stockholm Teaching &
Learning Studies
•  Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS)
har utvecklats för att initiera, stödja och sprida
klassrumsbaserade ämnesdidaktiska forskningsprojekt
som handlar om frågor och problem som uppstår i
klassrummet.
•  STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare
i olika ämnen.
•  Plattformen är ett samarbete mellan kommuner i
Stockholms län och Stockholms universitet.
STLS – Stockholm Teaching &
Learning Studies
STLS – Stockholm Teaching &
Learning Studies
•  Inom ramen för STLS finns det möjlighet för lärare att
bedriva ämnesdidaktiska forsknings- och
utvecklingsprojekt på den egna skolan.
•  En ambition är att utveckla metoder och modeller för
ämnesdidaktisk forskning som är anpassade till
undervisningens specifika behov och villkor.
•  Genom att göra det möjligt för lärare att medverka i
forsknings- och utvecklingsprojekt kan forskning bli en
integrerad del av skolutveckling.
Skolutvecklingsprojekt
- ett exempel från NV
•  Ett projekt inom NT-lyftet Stockholm
•  NT-utvecklare tillsammans med en lärargrupp på
Engelbrektsskolan, Stockholm
•  Elever i åk 7-9
•  Projektet har fokuserat på formativ bedömning i
relation till en aspekt av de sammanfattande förmågor
som beskrivs i grundskolans kursplaner.
Skolutvecklingsprojekt
- ett exempel från NV
•  Lärare och NT-utvecklare identifierade den förmåga
man ville arbeta med, här valde lärargruppen förmågan
att:
”använda kemins begrepp, modeller och teorier för att
beskriva och förklara kemiska samband i samhället,
naturen och inuti människan”.
•  Lärargruppen önskade utveckla kunskap om hur elevers
begreppsutveckling sker i undervisningen och
tillsammans planerade man ett arbete kring kolets
kretslopp.
Skolutvecklingsprojekt
- ett exempel från NV
•  Då lektionerna genomfördes spelade lärarna in elevernas
samtal. Dessa samtal har sedan transkriberats och man
har påbörjat analysen av elevsamtalen.
•  Projektet och dess resultat kommer att beskrivas i en
artikel. Artikeln skrivs tillsammans med lärare och
forskare. Projektet har även under arbetets gång
presenterats vid olika konferenser.
Skolutvecklingsprojekt
- ett exempel från matematik
•  FoU-projekt om talmönster i årskurs 2
•  Vilken betydelse har uppgifters konstruktion och
iscensättning för elevers lärande om talmönster?
•  Vilka är de kritiska aspekterna för att utveckla
förmågan att urskilja och beskriva regelbundenheten i
ett talmönster?
•  På vilka sätt kan uppgifterna fungera som ett verktyg
för att mediera kritiska aspekter?
Skolutvecklingsprojekt
- ett exempel från matematik
Varför uppgifter?
•  För att undersöka uppgifternas roll och betydelse i
undervisningen och för elevernas lärande
•  Ett antagande gjordes om att uppgiften som redskap i
undervisningen skulle kunna hjälpa eleverna att förstå
och tolka det innehåll som skulle läras och förstås
En learning study genomfördes på skolan.
Artikel publicerad i
”Forskning om undervisning och lärande”, nr 12.
Studier som del i lärarutveckling
Vad händer sedan?
Meriterande - Utvecklande - Berikande
Tack för att ni lyssnade!
•  Välkomna till vår monter nära röda scenen!
Monter 06:50 Lärarutbildningar vid Stockholms universitet
•  Kontaktadress: [email protected]