1. No category

Doknr. i Barium
18151
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Familjecentrerad vård
Giltigt fr o m
2017-01-11
Version
6
Innehållsansvarig: Michaela Dellenmark Blom, Samordnare, Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi (micbl1)
Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor, Läkare barnkirurgi (katab2)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Akutsjukvård och Barnkirurgi
Denna rutin gäller för
Verksamhetsområdet Akutsjukvård och Barnkirurgi.
Syfte
Syftet är att formulera vad familjecentrerad vård och hur man arbetar med familjecentrering, så att
inspiration och kunskap om familjecentrerad vård underlättas. Dokumentet kan ha en vägledande
funktion och utgöra ett stöd till bemötande, vård och behandling. Det är också ett dokument viktigt för
att skapa gemensamma värderingar kring familjen inom verksamheten.
Bakgrund
Underlag för rutinen Familjecentrerad vård är vetenskapliga studier, patientlagen,
föräldrabalken1949:381 och beprövad erfarenhet.
Familjecentrerad vård
En familj är en grupp människor som emotionellt binds samman, känner samhörighet och
engagemang i varandras liv. De som säger sig vara en familj är en familj (1). Enligt familjecentrerad
vård påverkar familjen barnet på olika sätt och barnet påverkar familjen som helhet (1-3).
Ett barn som drabbats av sjukdom och/eller är inneliggande på sjukhus har stort behov av att få vara
med sin familj. Först i mitten av 1900-talet förstod man vikten av barnets behov av närhet till sin
förälder. Separationen till föräldern för ett yngre barn kan vara traumatisk och medföra ökad stress
(4). Barnets tillfrisknande kan påverkas negativt av att separeras från föräldrarna när de blir inlagda
på sjukhus. Även sömnen hos barn som separeras från föräldrar påverkas negativt (4, 5).
Utgångspunkten för Familjecentrerad vård (Family Centered Care, FCC) är att se familjen som den
bestående tryggheten i barnets liv. Den familjecentrerade vården baserar sin teori på att det är
familjen som har ett stort inflytande på barnets välmående. Familjen är det som är konstant i barnens
liv, barnets fasta punkt och källa för stöd och styrka. Filosofin i FCC bygger på att familj och
vårdpersonal kan ha hjälp av varandra. För att kunna arbeta utefter FCC behöver vårdpersonalen ha
en inställning som bygger på respekt gentemot familjen; varje familj har sina unika behov och styrkor.
Det har stor betydelse inom FCC, att hälso- och sjukvårdspersonal på ett respektfullt sätt kunna möta
familjers olika sätt att hantera situationer (2, 3, 5). Att stödja föräldrar inverkar positivt på barnets
hälsa och på hela familjen, och att stödja barnets välmående, inverkar positivt på föräldrar och
familjen.
FCC är även en filosofi som lägger fokus på att barnet i vårdmiljön ska känna trygghet och få stöd i att
kunna leva så likt sitt vardagliga liv som möjligt (6). Hörnstenar som summerar FCC är Delaktighet
och Information, Respekt och acceptans, Jämlik relation, goda samarbeten och samverkan (2, 3).
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 4)
Doknr. i Barium
18151
Giltigt fr.o.m
2017-01-11
Version
6
RUTIN
Familjecentrerad vård
Praktiskt innebär FCC att på olika sätt främja familjens delaktighet i barnets vård och behandling.
Delaktighet syftar både på vårdandet, men även i beslut som tas (3). Delaktighet hos patient och/eller
närstående är förankrad i Patientlagen (7).
Även om tydliga effekter av FCC inte alltid har kunnat påvisas (3, 8), finns samtidigt indikationer på att
vårdens kvalitet ökar. Värdefullt är till exempel väl fungerande kommunikation och samarbete mellan
familj och vårdpersonal. När denna är god är det mer sannolikt att föräldrar ett bättre välbefinnande,
självförtroende och är mer nöjda med vården (3, 9-11).
Arbetsbeskrivning
Delaktighet
Delaktighet betyder aktiv medverkan. För familjerna betyder det att vara tillgänglig för barnet, utföra
grundläggande omvårdnad, bli informerade och vara medverkande i beslut av barnets vård och
behandling (12, 13). Majoriteten av barn som vårdas på sjukhus är yngre och behöver någon som kan
föra deras talan. När familjer söker sjukhusvård tillsammans med deras sjuka barn kan både barnet
och familjerna betraktas vara i en beroenderelation till hälso- och sjukvården och/eller i ett underläge.
Den som är delaktig blir mer autonom med möjlighet att fatta egna beslut (13). Enligt föräldrabalken
(14) har vårdnadshavaren både rätt och skyldighet att fatta beslut över barnets angelägenheter.
Barnets åsikter och behov ska tas tillvara ju äldre barnet blir och ju mer barnet utvecklas (7). Viktigt
att vårdpersonal diskuterar frågan med familjen hur de kan vara delaktiga och ha i åtanke att svaret
kan förändras över tiden (15).
Information
För att uppnå delaktighet hos familjen behöver de vara informerade om barnets vårdsituation.
Avsaknad av information och kommunikation mellan familj och vårdpersonal leder till osäkerhet hos
familjen (13). Information och undervisning mellan familj och vårdpersonal är en ömsesidig
kommunikation (15). När familjen får information om barnets hälsotillstånd, får de samtidigt utrymme
att vara en viktig informationskälla för sitt barn och möjligheter att aktivt delta. Detta kan öka
föräldrarnas kunskap om barnets vård och behandling. Viktiga aspekter är att ge familjen tillfällen att
ställa frågor, att bli bemötta i sin oro samt att ge tillräcklig information, speciellt när barnets
hälsotillstånd förändrats och inför medicinska undersökningar (16). Enligt patientlagen (7) ska
informationen även innehålla metoder för att förebygga sjukdom eller skada. I patientlagen (7)
understryks även att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet,
språkliga bakgrund och andra individuella skillnader, vilket är i analogi med filosofin för FCC. Att
schemalägga träffar som ger möjlighet att samtala med vårdpersonalen kan vara värdefullt för
föräldrarna. Dock ska det också finnas respekt kring hur mycket information familjerna vill ha (3, 5).
Samarbete och samverkan
Samarbete och samverkan syftar på familj och vårdpersonal, men också mellan olika yrkeskategorier
såsom läkare, sjuksköterska, undersköterska, lekterapeut, kurator och olika enheter till exempel
avdelningar, röntgen, lab eller andra vårdgivare. Samarbete är en förutsättning för att familjen skall
kunna vara delaktig. När hela vårdteamet är inställda på FCC, underlättas familjers delaktighet i vård
och behandling. Det är också viktigt att samarbeta mellan olika vårdenheter och vårdgivare för att
underlätta för familjerna (3).
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 4)
Doknr. i Barium
18151
Giltigt fr.o.m
2017-01-11
Version
6
RUTIN
Familjecentrerad vård
Jämlik relation, respekt och acceptans
Vårdpersonal ska behandla familjen med respekt och värdighet under sjukhusvistelsen. Det är
betydelsefullt att ta till vara på varje familjs olika styrkor och respektera deras sätt att hantera
situationer. Vårdpersonalen ska se sig som en stödperson för familjen och förmedla närvaro; att vi
finns där för dem (17), vårda barnet tillsammans med familjen i en jämlik relation samt acceptera och
respektera mångfald, det vill säga att vara medvetenhet om att världen kan uppfattas olika beroende
på etniska, kulturella och socioekonomiska olikheter (2, 3).
Vårdmiljö och organisation
Såväl den fysiska som den psykiska vårdmiljön spelar stor roll för att familjerna känner att de kan
hantera sin situation, känna sig trygga och vara delaktiga i barnets vård och behandling. Miljön på
sjukhuset bör vara välkomnande och igenkännande för hela familjen. Verksamheten ska arbeta för att
främja ett så normaliserat familjeliv som möjligt utifrån verksamhetsspecifika förutsättningar. Till
exempel kan patientrummet vara utrustat med en vuxensäng och en bekväm stol, där möjlighet finns
för återhämtning. Det ska finnas möjlighet att förvara och värma mat. Familjen ska erbjudas
någonstans att vara när barnet är på undersökningar och operation vid de tillfällen då familjen inte får
vara med barnet. Ett annat exempel är att parkering helst ska vara lätt att nå. För familjen kan det
vara påfrestande att behöva anpassa sig till avdelningens rutiner och bestämmelser då det förändrar
hela familjens rutiner. En vårdmiljö som erbjuder avlastning och stöd är en viktig komponent, även om
de allra flesta familjer vill äta och sova tillsammans med sitt barn under sjukhusvistelsen (3).
Ansvar
Gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal inom verksamhetsområde Akutsjukvård och Barnkirurgi.
Drottning Silvias barn – och ungdomssjukhus, SU/Östra. Verksamhetschefen ansvarar för att de
rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och att verksamheten arbetar enligt
SOFS 2011:9.
Uppföljning, utvärdering och revision
Verksamhetschefen ansvarar ytterst för revision/uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg
från rutinen som leder till vårdskada dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient och i
MedControlPRO.
Granskare/Arbetsgrupp
Kvalitets-och patientsäkerhetsombudsgruppen Akutsjukvård och Barnkirurgi.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 4)
Doknr. i Barium
18151
Giltigt fr.o.m
2017-01-11
Version
6
RUTIN
Familjecentrerad vård
Referenser
1. Wright LM, Watson W.L, Bell J.M, Larsson-Wentz K. Familjefokuserad omvårdnad: föreställningar i
samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur; 2002.
2. Harrison H. The principles for family-centered neonatal care. Pediatrics.1993;92(5):643-50.
3. Harrison TM. Family-Centered Pediatric Nursing Care: State of the Science. Journal of Pediatric
Nursing. 2010;25(5):335-43.
4. Hedrenius S, Johansson S. Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka
människors motståndskraft. Stockholm: Natur & Kultur; 2013.
5. Kuo D.Z, Houtrow A.J, Arango P., Kuhlthau K.A., Simmons J.M., Neff J.M. Family-centered care:
current applications and future directions in pediatric health care. Maternal and Child Health Journal.
2012;16(2):297-305.
6. Petersen M.F., Cohen J, Parsons V. Family-centered care: do we practice what we preach?
Journal of Obstetric, Gynecologic, and Neonatal Nursing. 2004;33(4):421-7.
7. Sveriges Riksdag. Patientlag 2014:821 2014.
8. Foster M, Whitehead L, Maybee P. Parents' and health professionals' perceptions of family centred
care for children in hospital, in developed and developing countries: a review of the literature. Int J
Nurs Stud. 2010;47(9):1184-93.
9. Van Riper M. Family-provider relationships and well-being in families with preterm infants in the
NICU. Heart & lung : the journal of critical care. 2001;30(1):74-84.
10. Cooper L.G, Gooding J.S., Gallagher J., Sternesky L., Ledsky R., Berns S.D. Impact of a familycentered care initiative on NICU care, staff and families. Journal of Perinatology. 2007;27(S2):S32S7.
11. Mittal V.S, Sigrest T., Ottolini M.C., Rauch D, Lin H, Kit B, et al. Family-centered rounds on
pediatric wards: a PRIS network survey of US and Canadian hospitalists. Pediatrics. 2010;126(1):3743.
12. Shields L, Pratt J, Hunter J. Family centred care: a review of qualitative studies. Journal of Clinical
Nursing. 2006;15(10):1317-23.
13. Bischofberger E. Barnet i vården. Stockholm: Liber; 2004.
14. Sveriges Riksdag. Föräldrabalk 1949:381: Regeringskansliet Justitiedepartementet.
15. Resultaten återspeglades i Workshop ”Patienter och Personal utvecklar vården tillsammans”
(2014)
där en patientberättelse skapade möjlighet till diskussion och kunskap från personal om
kommunikation, information, delaktighet och ansvar inom verksamhetsområdet.
16. Roets L, Rowe-Rowe N, Nel R. Family-centred care in the paediatric intensive care unit. Journal
of nursing management. 2012;20(5):624-30.
17. Mikkelsen G, Frederiksen K. Family-centred care of children in hospital - a concept analysis.
Journal of Advanced Nursing. 2011;67(5):1152-62.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 4 (av 4)