Lek- och lärandeorienterad pedagogik
förskolan
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Alla primater leker
• Bråk och jaga lekar, testar och prövar
• Men är lek naturligt hos barn?
• Ja, till viss del - men de använder också kulturen!
• Alla barn är inte bra på att leka, varför?
• Marilyn Fleer (2014) visar hur familjer lär sin barn leka –
fantasilekar – på olika sätt och i olika omfattning.
Charlie och en vuxen lekar
Att veta för att kunna leka
• För att delta i en gemensam lek, är
kulturellt kapital nödvändigt
• Det behöver dessutom var “rätt”
kulturellt kapital
• Barn måste veta för att bli
inkluderade
Rika erfarenheter är en resurs för att
leka
• Lärande blir då centralt för att kunna leka
• Lärande som erfarande - meningsskapande
En pedagogik baserad på det lekande
lärande barnet
Det lekande lärande barnet
• Skapar mening
• Kommunicerar och samspelar på två
nivåer
• Använder variation som en resurs i sitt
lärande och lekande
KUNSKAP ÄR EN INTERN RELATION MELLAN BARNET OCH
HANS/HENNES OMVÄRLD
Utvecklingspedagogik/didaktik
• Empiriska studier tillsammans med
förskollärare
• Läroplanen som vardagliga situationer
(informellt och icke-formellt)
• Lek såväl som planerade aktiviteter initierade
av lärare (barn- och lärarinitiativ)
• Undervisning som att ”peka något ut för
någon” (att rikta uppmärksamhet)
Viktiga strategier i detta sätt att arbeta
• Introducera variation
• Kommunikativ inramning
• Möten och samordning mellan lärares och barns
perspektiv
• Skillnader i lokalt och expansivt språk
• Att utmana och stödja barn
• Fundera över vad det betyder att veta eller kunna
något och hur detta utveckla inom något område
Lärarens roll i barns lek
• Att hålla sig i bakgrunden och inte
störa
• Att ge inspiration och support
• Att vara del av lek som en aktör
Att integrerar lek och lärande
• Att acceptera att lärande och fantasi
(kreativitet) kan vara där samtidigt I
aktiviteter
• Att ha “delad värld” med barn – barn som
aktiva deltagare
• Att ge barn utrymme för sina idéer och
tankar
Kommunikation och interaktion
• Nyckeln till lärande
• Undervisning är inte samma sak som
lärande
• Barns initiativ – lärares initiativ –
ömsesidiga förhandlingar
Språk och kommunikation
• Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck
för egna uppfattningar och försöka förstå andras
perspektiv
• Utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt
sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar,
ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
• Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för
symboler och deras kommunikativa funktioner, och
• Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt
sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om
dessa
Mellgren, Skriver Jensen & Hansen, 2010 www.ease-eu.com)
Interaktion
Uttryck
Struktur
Grafiska
symboler
Tolkning
Kommunikation
Ordförråd
Grammatiska
strategier
Rita
Intresse för
böcker och
läsning
Uppmärksamhet
Berättande
Språklig
medvetenhet
Skribbla
Utvidgande
samtal
Lyssnande
Beskrivande
Fonologisk
medvetenhet
Bokstäver
Bildläsning och
helordsläsning
Ställer frågor
Argumentation
Metalingvistisk
medvetenhet
Skrivande
Ortografisk
läsning
Elisabeth Mellgren/2011 03 25
Poesiskapande grundat på språklek
• Georgia Heards (1989) modell anpassad till yngre
barn
- Inre bilder av något viktigt…
• Att lyssna på och sen samtala om musik
- Vad låter som, kom att tänka på…
• Att fånga upp barnens spontana språklek
- Göra medvetet och till ett gemensamt lärandetillfälle i
barngruppen…
Ur ett samtal om musik
Läraren: Skulle man kunna säga att delfinerna är
något av instrumenten?
Matilda: Nej.
Läraren: Det kan man inte säga?
Matilda: Nej, tyvärr.
Brittan: När jag blundade såg jag det du sa.
Läraren: Den där hajen, den kom när…?
Matilda: Den kom när de började jaga dem.
Läraren: Är det när trumpeten kommer?När det blev
starkare?
Matilda: Hm… då är hajen trumpeten!
Poesins byggklossar
Liknelser
Stjärnan är som ett
akvarium
Metaforer
Månen är ett halsband i
himlen
Synestesi (sinnesanalogi)
Varmt brun
Strof- och versklyvning
Delar, puls, mönster
av ljud
Onomatopoetiska ord
Voff, brrr, plupp
Upprepning (refräng)
Varför poesi?
•
•
•
•
•
•
Språkutvecklande
Språklig medvetenhet (metalingvistisk medvetenhet)
Kopplar ljud, symbol, innebörd (tal och skrift)
Kreativt, dynamiskt språkbruk
Bygga på barns språkliga lekfullhet (lära på lekens grund)
Barnet blir lyssnat på, taget på allvar, begynnande identitet som
skrivande och kunnig person
• Kulturarv
• Begynnande bekantskap med en kommunikationsform/konstform
• Vidare utveckling
• Förmågan att kunna framställa (se på, tala om) företeelser på en
mångfald olika sätt (inklusive poetiskt) för olika syften och i olika
aktiviteter