Lek - KL
Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet Alla primater leker • Bråk och jaga lekar, testar och prövar • Men är lek naturligt hos barn? • Ja, till viss del - men de använder också kulturen! • Alla barn är inte bra på att leka, varför? • Marilyn Fleer (2014) visar hur familjer lär sin barn leka – fantasilekar – på olika sätt och i olika omfattning. Charlie och en vuxen lekar Att veta för att kunna leka • För att delta i en gemensam lek, är kulturellt kapital nödvändigt • Det behöver dessutom var “rätt” kulturellt kapital • Barn måste veta för att bli inkluderade Rika erfarenheter är en resurs för att leka • Lärande blir då centralt för att kunna leka • Lärande som erfarande - meningsskapande En pedagogik baserad på det lekande lärande barnet Det lekande lärande barnet • Skapar mening • Kommunicerar och samspelar på två nivåer • Använder variation som en resurs i sitt lärande och lekande KUNSKAP ÄR EN INTERN RELATION MELLAN BARNET OCH HANS/HENNES OMVÄRLD Utvecklingspedagogik/didaktik • Empiriska studier tillsammans med förskollärare • Läroplanen som vardagliga situationer (informellt och icke-formellt) • Lek såväl som planerade aktiviteter initierade av lärare (barn- och lärarinitiativ) • Undervisning som att ”peka något ut för någon” (att rikta uppmärksamhet) Viktiga strategier i detta sätt att arbeta • Introducera variation • Kommunikativ inramning • Möten och samordning mellan lärares och barns perspektiv • Skillnader i lokalt och expansivt språk • Att utmana och stödja barn • Fundera över vad det betyder att veta eller kunna något och hur detta utveckla inom något område Lärarens roll i barns lek • Att hålla sig i bakgrunden och inte störa • Att ge inspiration och support • Att vara del av lek som en aktör Att integrerar lek och lärande • Att acceptera att lärande och fantasi (kreativitet) kan vara där samtidigt I aktiviteter • Att ha “delad värld” med barn – barn som aktiva deltagare • Att ge barn utrymme för sina idéer och tankar Kommunikation och interaktion • Nyckeln till lärande • Undervisning är inte samma sak som lärande • Barns initiativ – lärares initiativ – ömsesidiga förhandlingar Språk och kommunikation • Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv • Utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra • Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, och • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Mellgren, Skriver Jensen & Hansen, 2010 www.ease-eu.com) Interaktion Uttryck Struktur Grafiska symboler Tolkning Kommunikation Ordförråd Grammatiska strategier Rita Intresse för böcker och läsning Uppmärksamhet Berättande Språklig medvetenhet Skribbla Utvidgande samtal Lyssnande Beskrivande Fonologisk medvetenhet Bokstäver Bildläsning och helordsläsning Ställer frågor Argumentation Metalingvistisk medvetenhet Skrivande Ortografisk läsning Elisabeth Mellgren/2011 03 25 Poesiskapande grundat på språklek • Georgia Heards (1989) modell anpassad till yngre barn - Inre bilder av något viktigt… • Att lyssna på och sen samtala om musik - Vad låter som, kom att tänka på… • Att fånga upp barnens spontana språklek - Göra medvetet och till ett gemensamt lärandetillfälle i barngruppen… Ur ett samtal om musik Läraren: Skulle man kunna säga att delfinerna är något av instrumenten? Matilda: Nej. Läraren: Det kan man inte säga? Matilda: Nej, tyvärr. Brittan: När jag blundade såg jag det du sa. Läraren: Den där hajen, den kom när…? Matilda: Den kom när de började jaga dem. Läraren: Är det när trumpeten kommer?När det blev starkare? Matilda: Hm… då är hajen trumpeten! Poesins byggklossar Liknelser Stjärnan är som ett akvarium Metaforer Månen är ett halsband i himlen Synestesi (sinnesanalogi) Varmt brun Strof- och versklyvning Delar, puls, mönster av ljud Onomatopoetiska ord Voff, brrr, plupp Upprepning (refräng) Varför poesi? • • • • • • Språkutvecklande Språklig medvetenhet (metalingvistisk medvetenhet) Kopplar ljud, symbol, innebörd (tal och skrift) Kreativt, dynamiskt språkbruk Bygga på barns språkliga lekfullhet (lära på lekens grund) Barnet blir lyssnat på, taget på allvar, begynnande identitet som skrivande och kunnig person • Kulturarv • Begynnande bekantskap med en kommunikationsform/konstform • Vidare utveckling • Förmågan att kunna framställa (se på, tala om) företeelser på en mångfald olika sätt (inklusive poetiskt) för olika syften och i olika aktiviteter
© Copyright 2024