En rättssäkerhetsanalys av Lag (1991:1128) om
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Viktor Wihlstrand En rättssäkerhetsanalys av Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård JUAN02 Teman i offentlig rätt Termin: HT 2016 Examinator: Bengt Lundell Innehållsförteckning 1 INLEDNING ............................................................................................................................. 3 1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................... 3 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................... 4 1.4 METOD OCH MATERIAL ............................................................................................................... 5 1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................. 5 2 RÄTTSSÄKERHET .................................................................................................................... 7 2.1 RÄTTSSÄKERHETENS KÄRNA ......................................................................................................... 7 2.2 RÄTTSSTATEN ........................................................................................................................... 9 2.3 MATERIELL RÄTTSSÄKERHET ...................................................................................................... 10 2.4 ETT GENERELLT RÄTTSSÄKERHETSBEGREPP ................................................................................... 11 3 PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD .................................................................................................. 13 3.1 LAGSTIFTNING ......................................................................................................................... 13 3.1.1 Förutsättningarna för tvångsvård .................................................................................. 13 3.1.2 Intagningsförfarandet .................................................................................................... 14 3.2 LAGSTIFTARENS UTGÅNGSPUNKTER GÄLLANDE RÄTTSSÄKERHET ....................................................... 15 4 ANALYS OCH SLUTSATS ........................................................................................................ 17 4.1 RÄTTSSÄKERHETSBEGREPPET SAMT GÄLLANDE RÄTT ...................................................................... 17 4.2 RÄTTSSÄKERHETEN I GÄLLANDE RÄTT .......................................................................................... 18 4.2.1 Förutsättningarna för tvångsvård .................................................................................. 18 4.2.2 Intagning för tvångsvård ................................................................................................ 19 4.3 SLUTSATS ............................................................................................................................... 20 KÄLL-‐ OCH LITTERATURFÖRTECKNING .......................................................................................... 21 Förkortningar EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Prop. Proposition RF Regeringsform (1974:152) SOU Statens offentliga utredningar 2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Psykiatrisk tvångsvård ska, enligt LPT, undvikas i största möjliga mån. Den intagne ska dessutom så snabbt som möjligt förmås att frivilligt ta emot vård. Trots dessa målsättningar som stadgas genom regelverket så utgör en tvångsintagning en kränkning av den personliga integriteten hos den intagne. Detta leder dels till att det fordras regler som tydligt stadgar under vilka omständigheter tvångsvård får förekomma, dels hur denna vård får genomföras. Dessutom är det av hög vikt att det finns regler angående hur intagningarna och vården ska kontrolleras och prövas. Enligt RF 2 kap. 8 § ska alla medborgare skyddas mot frihetsberövande, och för att frihetsberövande ska få ske måste det finnas stöd i lag. Dessutom måste frihetsberövandet vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle, detta enligt RF 2 kap. 12 §. Dessa bestämmelser utgör ett krav på lagstiftaren angående ett rättssäkerhetsskydd gentemot den enskilde då frihetsberövande enligt LPT kommer i fråga. Varje fall av tvångsvård måste kunna motiveras med hjälp av lagstiftningen och således uppfylla samtliga ställda krav. I förarbetena till LPT framhålls att den enskildes rättssäkerhet samt respekten för den enskildes integritet måste beaktas vid bedömningen enligt lagen.1 Kritik har dock framförts mot lagstiftningen och rättstillämpningen angående att kravet på rättssäkerhet inte alltid upprätthålls i samband med psykiatrisk tvångsvård. Denna uppsats kommer behandla rättssäkerheten som begrepp samt huruvida den nuvarande regleringen, främst genom LPT, uppfyller de krav som följer av detta begrepp. 1 Prop. 1990/91:58, s. 65. 3 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utifrån samlad doktrin fastställa någon sorts generell definition av begreppet rättssäkerhet, samt utifrån gällande rätt på området analysera huruvida denna uppfyller kraven på rättssäkerhet. Frågeställningarna som kommer besvaras genom uppsatsen är följande; 1. Vad är rättssäkerhet? 2. Hur ser gällande rätt ut angående förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård samt intagning för densamma? 3. Uppfyller gällande rätt kraven på rättssäkerhet? 1.3 Avgränsningar Av utrymmesskäl måste omfattningen av denna uppsats begränsas. De mest väsentliga avgränsningarna beskrivs i detta avsnitt. Uppsatsen kommer behandla rättssäkerhet genom ett antal författares syn på begreppet. Författarna är valda med omsorg och uppfattas som auktoriteter på sina respektive områden. Detta urval innebär att framställningen inte är uttömmande vad gäller olika definitioner av begreppet. Uppsatsen kommer vidare behandla lagstiftningens utformning ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Några undersökningar angående rättstillämpning kommer inte genomföras, utan uppsatsen behandlar huruvida lagstiftningens utformning uppfyller kraven på rättssäkerhet. Utvalda delar av LPT kommer behandlas, vilket innebär att analysen angående huruvida kraven på rättssäkerhet är uppfyllda eller inte endast avser dessa delar av LPT. Vidare kommer ingen rättshistorisk analys genomföras, utan undersökningen och analysen fokuserar på nu gällande reglering. 4 1.4 Metod och material Först och främst görs en studie av begreppet rättssäkerhet, och i denna studie jämförs olika definitioner av begreppet i ett försök att utröna en något sånär gemensam definition. Detta görs för att i ett senare skede kunna analysera gällande rätt i ljuset av denna definition. Studien av rättssäkerhetsbegreppet görs genom att olika författares definitioner studeras i doktrin. En studie av gällande rätt genomförs i denna uppsats. För denna del av uppsatsen används en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att rättskällor studeras för att utröna gällande rätt. De rättskällor som används för denna del av uppsatsen utgörs av främst lagstiftning, förarbeten samt doktrin.2 Den gällande rätten analyseras sedermera ur ett rättssäkerhetsperspektiv, vilket är ett kritiskt perspektiv. Detta perspektiv används för att identifiera eventuella brister i regelsystemet, och denna granskning utgör en kritisk rättsdogmatisk forskning.3 Materialet som används i uppsatsen är främst lagtext, förarbeten och doktrin. Doktrin används för att definiera rättssäkerhetsbegreppet, medan lagtext och förarbeten får en framskjuten roll vid studierna av gällande rätt. Trots att doktrinens vara eller icke vara som rättskälla varit föremål för diskussion har denna en stor betydelse.4 Den doktrin som används vid utformningen av denna uppsats är författad av erkända auktoriteter inom respektive rättsområde. 1.5 Disposition Uppsatsens andra kapitel består av en granskning av olika författares definition av rättssäkerhetsbegreppet. I detta kapitel redogörs det för ett 2 Korling & Zamboni (red.), 2014, s. 21. Korling & Zamboni (red.), 2014, s. 39. 4 Lehrberg, 2014, s. 109. 3 5 flertal definitioner, och dessa definitioner ställs sedan mot varandra i ett försök att utröna gemensamma nämnare i rättssäkerhetsbegreppet. Kapitel tre består av en redogörelse för gällande rätt på området, och i kapitel fyra görs en analys angående huruvida gällande rätt uppfyller kraven på rättssäkerheten så som den definierats i andra kapitlet. Analysen kommer besvara frågeställningarna som formulerats i avsnitt 1.2, och kapitlet avslutas sedermera med vilka slutsatser som kunnat dras av arbetet. 6 2 Rättssäkerhet Begreppet rättssäkerhet brukas i en mängd situationer, och inte bara rättsliga sådana utan dessutom i bland annat politiska och mediala situationer.5 Rättssäkerhet är, trots den frikostiga användningen, ett begrepp med ett oklart innehåll. Det hänvisas till rättssäkerhet i några av de mest centrala rättskällorna såsom RF och EKMR, men begreppet definieras inte i någon av dem. För att finna försök till en definition av begreppet måste sekundära rättskällor, främst doktrin, studeras. I rättsvetenskaplig doktrin skiljs det ofta på formell och materiell rättssäkerhet.6 Dock finns det ingen gemensam och för alla författare gällande definition av begreppet, utan olika författare använder sig av olika definitioner. Innebörden av begreppet skiljer sig dessutom åt beroende på sammanhang. I detta kapitel kommer olika teorier och definitioner diskuteras i ett försök att hitta gemensamma nämnare som kan fungera som någon sorts generell definition av begreppet rättssäkerhet. 2.1 Rättssäkerhetens kärna Rättslig förutsebarhet utgör en gemensam kärna i den traditionella definitionen av begreppet rättssäkerhet. Förutsebarhet åstadkoms genom klar och tydlig reglering vilken skyddar enskilda från godtyckliga beslut beroende på vag och svårtillgänglig sådan.7 Tre villkor måste vara uppfyllda för att kunna åstadkomma förutsebarhet, detta enligt Frändberg. Dessa villkor är följande: 1. Tydliga och adekvata regler, 2. Reglerna ska vara publicerade så att alla har tillgång till dem, 5 Staaf, 2005, s. 23f. Staaf, 2005, s. 26. 7 Staaf, 2005, s. 28. 6 7 3. Medborgarna ska kunna lita på reglernas innehåll genom att beslutsfattarna tillämpar reglerna på ett korrekt och lojalt sätt.8 Förutsebarhet kan, enligt Fuller, misslyckas genom att en stat inte lyckas skapa regler, genom att regler inte offentliggörs eller genom att regler är svåra att förstå. Retroaktiv tillämpning av regler samt regler som utsätts för ändringar för ofta hämmar dessutom förutsebarheten. Regler som föreskriver ouppnåeliga mål och situationer i vilka då tillämpningen av reglerna strider mot reglernas ordalydelse är även skadliga för förutsebarheten.9 En av de grundläggande förhållningsreglerna vid offentlig maktutövning är legalitetsprincipen, vilken framgår av RF 1 kap. 1 § och är ett uttryck för att offentlig maktutövning måste ske med stöd i lag.10 Klar och tydlig reglering är centralt för att legalitetsprincipen ska kunna uppfyllas, annars finns en risk att bestämmelser tolkas till den enskildes nackdel på ett sätt som inte är förutsebart. Någorlunda vag lagstiftning kan dock i vissa fall fordras för att syftet med lagstiftningen ska kunna uppnås. Enligt Fuller måste en avvägning göras mellan tydlig och detaljerad lagstiftning å ena sidan och vag lagstiftning som ger den offentliga makten ett större handlingsutrymme å andra sidan.11 Formell rättssäkerhet främjas, enligt Peczenik, av ett antal faktorer. Enligt honom främjas formell rättssäkerhet av ju mer precisa rättsregler är i sin formulering samt desto mer de ger uttryck för allas likhet inför lagen. Rättssäkerheten främjas dessutom ju mer lättillgängligt rättstillämpningspraxis och rättsreglers innehåll är för allmänheten. Peczenik anser dessutom att det främjar rättssäkerheten med regleringars långsamma förändringstakt och domstolars oavhängighet. Slutligen menar han att effektiva ansvarsbestämmelser för rättstillämparna samt en gedigen 8 Frändberg, 2000/01, s. 274f. Fuller, 1965, s. 39. 10 Eneroth, 2014, s. 29. 11 Fuller, 1965, s. 63ff. 9 8 argumentation som stödjer reglers tolkning och tillämpning höjer rättssäkerheten.12 2.2 Rättsstaten Rättsstaten är nära sammankopplad med begreppet rättssäkerhet då de har gemensamma nämnare i att den enskilde ska skyddas mot intrång från den offentliga makten i den enskildes grundläggande rättigheter.13 Ideologin om rättsstaten grundar sig i naturrättsläran, men den mer ordnade formen av rättsstatsideologin uppkom ur liberala tankar under upplysningstiden. Enligt Frändberg består fundamentet i ideologin av rättssäkerhet, rättslikhet, rättstrygghet och rättstillgänglighet.14 Frändberg menar vidare att kravet på rättssäkerhet innebär ett krav på förutsebarhet i rättsliga sammanhang. Ett krav på rättsenlighet ställs upp för att åstadkomma rättssäkerhet, och detta jämförs med principen ”the Rule of Law” som härstammar från England. Den centrala innebörden i ”the Rule of Law” är att makten ska utövas under lagarna och att lagen ska följas av dels domstolar, dels den högsta statsmakten.15 En rättsstat måste tillgodose dels formella, dels materiella krav. De formella kraven delas av Petersson in i rättssäkerhet och maktdelning. Rättssäkerhet uppnås, enligt rättsstatsideologin, med hjälp av förutsebarhet samt att all maktutövning är underkastad lagarna. Detta är ett uttryck för legalitetsprincipen. Petersson framhåller dessutom objektivitetsprincipen som ett viktigt medel för att uppnå rättssäkerhet. Denna princip framgår av RF 1 kap. 9 §, som stadgar att domstolar och andra som fullgör uppgifter inom offentlig förvaltning ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.16 12 Peczenik, Juridikens teori och metod, 1995, s. 11. Staaf, 2005, s. 33. 14 Frändberg, 1986, s. 30. 15 Frändberg, 1986, s. 30ff. 16 Petersson, 2005, s. 22ff. 13 9 2.3 Materiell rättssäkerhet De rättsvetenskapliga definitionerna av rättssäkerhet har ifrågasatts, och Peczenik menar bland annat att etisk godtagbarhet är någonting som bör beaktas i begreppsdefinitionen.17 Han menar dessutom att behovet av etisk godtagbarhet vuxit fram då rättsstaten utvecklats till en moden välfärdsstat. Enligt Peczenik krävs det dels förutsebara rättsnormer, dels etiska avväganden för att beslut ska kunna anses materiellt rättssäkra. Den materiella rättvisan måste alltså beaktas vid fattandet av juridiska beslut enligt honom. Om en domstol inte beaktar rättvisa vid sina beslut riskerar rätten att förlora sin legitimitet.18 Bland annat Frändberg menar att Peczenik, genom att dela upp rättssäkerhetsbegreppet i formell och materiell rättssäkerhet, givit begreppet en ny innebörd med tanke på att formella värden ofta värderas lägre än materiella värden. Denna uppdelning leder dessutom, enligt Frändberg, till att förutsebarheten kan få en mindre betydelse då den få ge vika till förmån för exempelvis rättvisa och individens skydd gentemot staten.19 Enligt Staaf finns det rättsliga stödet för materiell rättssäkerhet i RF 1 kap. 1 §.20 Westerhäll menar att materiell rättssäkerhet har formell sådan som fundament men att den materiella rättssäkerhetens mål är att förverkliga enskildas fri- och rättigheter. Rättsstaten måste, enligt Westerhäll, finna en balans mellan rättvisa och förutsebarhet. För att uppnå detta måste den formella likheten inför lagen samt den materiella rättvisan såsom genom exempelvis olika etiska hänsyn eftersträvas i högsta möjliga mån. Ramlagstiftning, som idag används i hög utsträckning, gör att förutsebarhet är svår att uppnå då denna sortens lagstiftning lämnar utrymme åt etiska överväganden. Enligt Westerhäll resulterar detta i mer 17 Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s. 97f. Peczenik, Juridikens teori och metod, 1995, s. 12f. & Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s. 94. 19 Frändberg, 2005, s. 284f. 20 Staaf, 2005, s. 37. 18 10 materiell rättssäkerhet än vad enbart ett formellt rättssäkerhetsbegrepp leder till.21 2.4 Ett generellt rättssäkerhetsbegrepp Den ovan gjorda undersökningen av olika författares syn på rättssäkerhetsbegreppet gör att vissa gemensamma nämnare kan urskiljas då en definition av begreppet ska göras. En sådan är att rättssäkerhet anses vara en central del av rättsstatsbegreppet, och en rättsstat kännetecknas av ett krav på att staten följer gällande regleringar samt att de enskilda ska skyddas gentemot det offentligas maktmissbruk. Formell och materiell rättssäkerhet är någonting som ofta diskuteras i doktrin. Formell rättssäkerhet å ena sidan innebär krav på objektivitet, förutsebarhet, legalitet, proportionalitet, likhet inför lagen samt kontrollerbarhet. Materiell rättssäkerhet å andra sidan handlar om ett sätt att hitta balans mellan förutsebarhet och rättvisa. Detta tar främst sikte på att ramlagstiftning ofta används för att det är omöjligt att använda sig av en alltför detaljerad lagstiftning som inrymmer alla tänkbara situationer, och detta kan i sin tur leda till att förutsebarheten minskar. I sådana situationer ligger det stor vikt i att besluten som tas är materiellt riktiga. Reglers stabilitet och långsamma förändringstakt kan även anses ligga inom begreppet formell rättssäkerhet då detta går hand i hand med en förutsebarhet för enskilda. Formell rättssäkerhet, som till mångt och mycket handlar om förutsebarhet, främjas ju mer detaljerad utformningen av lagregler är. Detaljerad lagstiftning utan för stort handlingsutrymme för rättstillämparen kan dock verka i positiv riktning även för den materiella rättssäkerheten då klara och tydliga regler i hög utsträckning tillämpas på det sätt som lagstiftaren avsett. 21 Westhäll, 2007, s. 192. 11 Att utforma detaljerade lagregler är dock, som nämnts ovan, svårt i många situationer, inte minst vad gäller ämnet som diskuteras i denna uppsats. 12 3 Psykiatrisk tvångsvård Detta kapitel består av en genomgång av gällande rätt i syfte att kunna granska denna i ljuset av rättssäkerhetsbegreppet som diskuterats ovan. En genomgång av lagstiftarens utgångspunkter vad gäller rättssäkerhetsbegreppet kommer även göras. 3.1 Lagstiftning Reglerna som är aktuella inom ramarna för denna uppsats finns i LPT, som trädde i kraft år 1992. LPT har tydliga kopplingar till HSL, som gäller för övrig sjukvård. I HSL stadgas bland annat att företräde till vård ska ges till den som har störst behov av det samt att vård så långt som möjligt ska genomföras i samråd med patienten. I denna uppsats är det främst reglerna gällande förutsättningarna för tvångsvård (2-3 §§) samt reglerna gällande intagningsförfarandet (4-6 §§) som kommer diskuteras och analyseras, detta på grund av utrymmesskäl. 3.1.1 Förutsättningarna för tvångsvård I förarbetena till LPT anges att utgångspunkten är att begränsa användningen av tvångsintagning samt tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. I förarbetena till LPT anges bland annat att frihetsberövande och behandling mot patientens vilja utgör en inskränkning i skyddet för patientens integritet, och att detta därmed kräver att reglerna anger grunderna för vård enligt LPT. Reglerna måste dessutom ange vilken ordning för kontroll och rättslig prövning som ska gälla.22 Förutsättningarna för vård i enlighet med LPT regleras därmed i 2-3 §§, vilka stadgar tre kumulativa rekvisit som ska vara uppfyllda för att tvångsvård ska vara aktuellt. Patienten ska, enligt den första förutsättningen, lida av en allvarlig psykisk störning. Denne ska även, enligt den andra förutsättningen, på grund 22 Prop. 1990/91:58. 13 av denna störning samt sina övriga personliga förhållanden, ha ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan ges på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning. Dessutom ska patienten, enligt den tredje förutsättningen, motsätta sig vården eller anses inte ha förmåga att ge uttryck för ett grundat ställningstagande vad gäller vården. Enligt 3 § sista stycket ska hänsyn även tas till huruvida personen på grund av sitt tillstånd kan anses utgöra en fara för sin omgivning vad gäller säkerhet samt fysisk och psykisk hälsa.23 I LPT 2 a § stadgas en proportionalitetsprincip vad gäller användning av tvångsåtgärder för att genomföra vården, och detta gäller all form av tvång som kan komma i fråga i samband med vården.24 I LPT 2 b § stadgas att tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas endast om patienten med hjälp av individuellt anpassad information kan förmås att frivilligt medverka till vård. Denna bestämmelse följs även av en proportionalitetsprincip i andra meningen. 3.1.2 Intagningsförfarandet Förfarandet vid intagningen till psykiatrisk tvångsvård stadgas i LPT 4-6 §§. Enligt 4 § första stycket ska ett vårdintyg utfärdas i vilket det ska framgå att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda, och intagningen grundar sig sedan på detta vårdintyg. Bedömningen angående huruvida detta vårdintyg ska utfärdas görs av läkare, och detta utgör det första steget i en tvåläkarprövning. Steg två i denna tvåläkarprövning utgörs av att chefsöverläkaren vid en enhet för psykiatrisk vård prövar beslutet om intagning för tvångsvård. Denna chefsöverläkare får inte vara den som utfärdat vårdintyget, vilket stadgas i 6 b § andra stycket.25 På grund av att läkarundersökningen inför utfärdandet av ett vårdintyg kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten får undersökningen inte 23 Prop. 1990/91:58, bilaga 1, s. 82. Grönwall & Holgersson, 2006, s. 64. 25 Grönwall & Holgersson, 2006, s. 83ff. 24 14 genomföras om inte omständigheterna ger grund för att den kommer leda till ett beslut om tvångsintagning.26 LPT 5 § stadgar att vårdintyget ska utfärdas i direkt anslutning till undersökningen samt att det, med hänvisning till vad som stadgas i 4 §, ska innehålla en fullständig redogörelse av uppfyllda förutsättningarna för tvångsvård. Närmare föreskrifter om vårdintygets innehåll stadgas inte i lagen, men enligt propositionen ska en redogörelse angående den psykiska störningen samt övriga omständigheter som ligger till grund för intagningen finnas med i vårdintyget.27 I LPT 6 § stadgas när tvång får användas redan innan beslut om intagning fattats, och enligt 6 b § får kvarhållning ske i högst 24 timmar från det att patienten ankommit till vårdinrättningen för undersökning. Dessa regler infördes efter att problem uppmärksammats i samband med intagning då det vid många tillfällen fordras visst tvång även vid prövning angående intagning.28 3.2 Lagstiftarens utgångspunkter gällande rättssäkerhet I förarbetena till LPT definierades inte ursprungligen vad som avses med begreppet rättssäkerhet. Det angavs dock i propositionen, som ovan nämnts, att frihetsberövandet och behandlingen utgör inskränkningar i patientens personliga integritet.29 Detta måste i sin tur leda till att grunderna för tvångsintagning samt ordningen för kontroll och rättslig prövning måste anges i reglerna. Uttrycket ”ett väl fungerande rättsskydd för patienten” används i stället för begreppet ”rättssäkerhet” i denna del. Det anges även 26 Grönwall & Holgersson, 2006, s. 84. Prop. 1990/91:58, s. 106. 28 Prop. 1999/00:44. 29 Prop. 1990/91:58. 27 15 att handläggning av ärenden enligt lagen bör ske i domstol för att undvika godtyckliga beslut och därmed främja rättssäkerheten.30 I ett arbete som utmynnade i en SOU31 utvärderades sedermera lagens effekter med utgångspunkt i rättssäkerhetsbegreppet. I denna SOU definieras rättssäkerhetsbegreppet på ett mer detaljerat sätt än i förarbetena till lagen, och delar av Peczeniks definition av begreppet hänvisas till, främst vad gäller kravet på förutsebarhet. Hänvisningar görs dessutom till Hirschfeldts sammanfattning av kärnan i rättssäkerhetsbegreppet, vilken, enligt honom, består av legalitetsprincipen, generell lagstiftning, fria och oavhängiga domstolar som endast är bundna av lag, rätt till domstolsprövning, likhetsprincipen, förbud mot retroaktiv tillämpning av lag samt krav på full bevisning.32 Även socialstyrelsens krav på lagstiftning angående psykiatrisk tvångsvård hänvisas till, och dessa innebär krav på förutsägbarhet, rättslig kontroll samt enhetlig rättstillämpning.33 Enligt utredningen ska rättssäkerhetsbegreppet förstås i en vidare mening än den rent juridiska definitionen av begreppet. Denna vidare mening ska bland annat innefatta patientens anspråk på skydd, trygghet och en effektiv vård. Det kan, enligt utredningen, i de flesta situationer inte ligga i patientens intresse att slippa vård i de fall som omfattas av lagen. Dock kan patienten själv vara omedveten om sitt vårdbehov, vilket innebär att utövaren av tvångsåtgärderna måste respektera patientens integritet i högsta möjliga mån.34 30 Prop. 1990/91:58, s. 67. SOU 1998:32. 32 SOU 1998:32 s. 194. 33 SOU 1998:32 s. 194f. 34 SOU 1998:32. 31 16 4 Analys och slutsats I detta kapitel kommer frågeställningarna, i den mån det inte gjorts tidigare, besvaras. Därefter kommer slutsatser dras utifrån arbetet som gjorts. 4.1 Rättssäkerhetsbegreppet samt gällande rätt Den första frågeställningen avser vad rättssäkerhet är. Det är, vilket redogjorts för i kapitel 2, svårt att dra några generella och för samtliga gällande slutsatser angående begreppets definition. I denna uppsats har jag dock gjort ett försök att definiera en generell kärna i begreppet, och den redogörs för i avsnitt 2.4. Kärnan kan påstås vara ett skydd för den enskilde mot statens maktmissbruk. Detta skydd får substans dels genom krav på objektivitet, förutsebarhet , legalitet, proportionalitet, likhet inför lagen samt kontrollerbarhet, men även genom krav på att lagstiftaren och rättstillämparen hittar en tillfredsställande balans mellan förutsebarhet och rättvisa. Den andra frågeställningen handlar om hur gällande rätt ser ut gällande förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård samt intagning för densamma. Denna frågeställning har besvarats mer utförligt under kapitel 3, men en sammanfattning av kärnan i bestämmelserna görs här. Förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård stadgas i LPT 2-3 §§ och innebär att patienten ska lida av en allvarlig psykisk störning som gör att denne har ett oundgängligt behov av vård som inte kan tillgodoses på annat sätt, samt att patienten ska motsätta sig vården eller anses vara i ett tillstånd där denne inte kan ge uttryck för ett grundat ställningstagande. Bestämmelserna angående intagning för tvångsvård finns i LPT 4-6 §§, och dessa bestämmelser handlar främst om vårdintyget som ska utfärdas samt chefsöverläkarens 17 prövning av intagning. Dessa bestämmelser ger uttryck för den tvåläkarprövning som är ägnad att tillförsäkra patienten en rättssäkerhet. 4.2 Rättssäkerheten i gällande rätt Den tredje frågeställningen avser huruvida gällande rätt uppfyller de krav som en generell definition av rättssäkerhetsbegreppet kan anses ställa upp. Den kärna av begreppet som definierats ovan kommer fungera som utgångspunkt i den följande analysen, men alla delar av kärnan är inte aktuella att diskutera med tanke på uppsatsens avgränsningar vilka redogjorts för i avsnitt 1.3. 4.2.1 Förutsättningarna för tvångsvård Reglerna om förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård är utformade som regler med kumulativa rekvisit, som alltså alla ska vara uppfyllda för att grund för psykiatrisk tvångsvård ska föreligga. Jag anser att reglerna är utformade på ett sätt som kan sägas uppfylla kraven på förutsebarhet, detta då de är utformade på ett tillräckligt precist sätt samtidigt som de är generellt hållna. Möjligtvis kan kravet på oundgänglighet ställa till problem då det är svårt att sätta gränsen för när detta är uppfyllt. Detta leder till att en skönsmässig bedömning måste göras, vilket i sin tur kan leda till godtyckliga beslut från rättstillämparen. Dock har jag svårt att se hur denna regel skulle kunna formuleras på ett bättre sätt och samtidigt behålla sin generella utformning och tillämplighet. Nu gällande reglering kring förutsättningarna för tvångsvård har gällt sedan LPT:s ikraftträdande år 1991, om än med smärre förändringar och kompletteringar. Detta får anses innebära att reglerna har en långsam förändringstakt, vilket i sig främjar förutsebarheten. Kravet på likhet inför lagen anser jag vara uppfyllt inom ramen för dessa bestämmelser. De ger inte uttryck för att särskilja personer eller grupper, utan de är generellt formulerade och inbegriper alla med ett vårdbehov av 18 den karaktär som avses i lagen. Tillämpningen av lagen kan givetvis se olika ut på olika håll med tanke på den oprecisa formuleringen, men vilket nämnts tidigare är det svårt att utforma den mer precist utan att mista effektiviteten. Lagtexten som sådan uppfyller enligt mig kraven på likhet inför lagen. Reglerna ger uttryck för att tvångsvård ska undvikas i största möjliga mån, vilket går hand i hand med det demokratiska synsättet att frivillighet ska vara utgångspunkten. Normrationaliteten i bestämmelserna är tillfredsställande då det krävs att flera kumulativa rekvisit är uppfyllda för att förutsättningar för tvångsvård ska vara uppfyllda. Lagstiftaren har därmed frivillighet som utgångspunkt, vilket är moraliskt riktigt. 4.2.2 Intagning för tvångsvård Regleringen angående intagning för psykiatrisk tvångsvård består av regler som stadgar en tvåläkarprövning där de två prövningarna är oberoende av varandra. Dessa regler främjar förutsebarheten samtidigt som det förhindrar att godtyckliga beslut angående intagning för tvångsvård fattas. Reglerna är relativt precist utformade, samtidigt som de är så pass generella att regelsystemet inte blir för tungrott och svårtillämpat. Reglerna främjar, enligt mig, även likhet inför lagen. Detta med tanke på att alla patienter ska gå igenom likadana prövningar och av två av varandra oberoende läkare, vilket gör att en läkares felaktiga bedömning kan ”räddas” av nästa läkares korrekta bedömning. Givetvis kan båda läkarna utföra felaktiga bedömningar, men reglernas utformning minimerar denna risk i högsta möjliga mån. Reglerna gällande intagningen har ändrats något sedan ikraftträdandet år 1991, men dessa förändringar har varit av kompletterande och förtydligande art. Därmed får även dessa regler anses ha en långsam förändringstakt, vilket främjar förutsebarheten. 19 Bestämmelserna får dessutom anses normrationella då de ställer upp precisa krav på när frivillighet kan åsidosättas för patientens bästa. Flera förutsättningar ska vara uppfyllda för att frivillighet ska frångås, och dessa förutsättningar ska bedömas vara uppfyllda av två läkare som gör prövningar var för sig. Därmed får normrationaliteten anses vara hög även vad gäller dessa bestämmelser. 4.3 Slutsats Några slutsatser kan dras av undersökningen som förelegat denna uppsats. Sammantaget anser jag att reglerna om förutsättningarna för psykiatrisk tvångsvård samt reglerna om intagningen för densamma uppfyller de grundläggande kraven på rättssäkerhet. Det finns, som i de flesta fall, detaljer som kan utvärderas och förbättras. Ett problem som kan uppstå vid tillämpningen av reglerna är att de diskuterade reglernas generella utformning kan göra att de tillämpas på olika sätt på olika platser och av olika personer. Detta problem skulle kunna minimeras eller rentav avhjälpas genom precisa och detaljerade riktlinjer till vårdinrättningarna som ska tillämpa reglerna. Oundgänglighetskravet kan definieras på ett bättre sätt för ökad förutsebarhet. Det är svårt för gemene medborgare att veta vad detta krav innebär rent praktiskt, och därför kan detta omformuleras. Detta skulle kunna göras med hjälp av exempel i paragrafen på när oundgänglighet föreligger, detta för att sätta någon sorts referensram kring begreppet. Avslutningsvis menar jag alltså att de grundläggande kraven på en generell definition av rättssäkerhetsbegreppet är uppfyllda i och med nu gällande lagstiftning, detta trots att det finns detaljer som skulle kunna öka rättssäkerheten ytterligare. 20 Käll- och litteraturförteckning Litteratur Fuller, Lon L., The morality of law., Yale U.P., New Haven, 1965 Grönwall, Lars & Holgersson, Leif, Psykiatrin, tvånget och lagen: en lagkommentar i historisk belysning, 3., [rev. och kompletterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2006 Korling, Fredric. & Zamboni, Mauro. (red.), Juridisk metodlära, MTM, Johanneshov, 2014 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 7. [uppdaterade och omarb.] uppl., Iusté, Uppsala, 2014 Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995 Petersson, Olof, Rättsstaten: frihet, rättssäkerhet och maktdelning i dagens politik, 2., [aktualiserade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2005 Staaf, Annika, Rättssäkerhet och tvångsvård: en rättssociologisk studie, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Diss. Lund : Lunds universitet, 2005, Lund, 2005 Vahlne Westerhäll, Lotta (red.), Legitimitetsfrågor inom socialrätten, Norstedts juridik, Stockholm, 2007 21 Artiklar Frändberg, Åke: ”Om rättssäkerhet”, Juridisk tidskrift nr. 2 2000/01, s. 269-280 Propositioner Proposition 1990/91:58 Om psykiatrisk tvångsvård, m.m. Proposition 1999/00:44 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Statens offentliga utredningar SOU 1998:32 Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård 22
© Copyright 2024