Mål och strategier för forskningen i ämnet pedagogik 2016
A. Forskning i pedagogik
Följande mål och strategier för forskningen i ämnet pedagogik utgår ifrån Örebro universitets
visions- och strategidokument från 2011 och även från de prioriterade målområdena för 20142016 om utbildningskvalitet och forskningsvolym.
1. Öka internationell publicering
Mål: Ämnet pedagogik strävar efter att hålla en hög internationell publiceringsgrad och sätter
målet för 2016 till 16 publicerade artiklar i internationella tidskrifter, och 3 bokkapitel i
internationella antologier. Ytterligare ett mål är att minst hälften av ämnets
forskningskompetenta lärare ska publicera eller skicka in internationella artiklar eller
bokkapitel under året.
Strategi: För att främja ökad internationell publicering, och en större spridning av
publiceringen mellan ämnets forskare, avser ämnet att stödja artikelskrivande på följande sätt:
-
-
uppmana lektorer att söka fakultetsmedel för artikelskrivande,
uppmuntra samförfattande mellan forskare i ämnet, gärna i form av samarbeten mellan
vana och ovana artikelskribenter,
uppmuntra olika former av mentorskap för artikelskrivande, exempelvis stöd från
ämnets professorer,
erbjuda ett ”öppet seminarium” där alla kan lägga fram forskningstexter och
forskningsidéer i olika stadier,
verka för en strategisk planering av kompetensutvecklingstidens användande, samt
initiera en diskussion inom ämnet om hur kompetensutvecklingstidens förläggning
kan främja publicering,
i mån av ekonomiskt utrymme göra strategiska satsningar genom ekonomiskt stöd via
ämnesmedel till lektorers artikelskrivande.
Deltagande i internationella konferenser med paperpresentation är ofta ett led i arbetet mot en
artikel, varför också stöd till konferensdeltagande utgör en strategi för publicering.
De förändrade publiceringsmönstren i ämnet innebär en större betoning på
sammanläggningsavhandlingar med artiklar skrivna på engelska, vilket också bidrar till
ämnets publicering. Ämnet ställer också medel till förfogande för språkgranskning av
engelska texter, då medel inte kan fås från andra håll.
2. Utveckla internationella forskningssamarbeten
Mål: Pedagogikämnet har en god grad av internationellt samarbete, och målet är att
ytterligare öka denna. Deltagande i internationella konferenser är en
internationaliseringsaktivitet där ämnet håller en hög nivå. Målet är för 2016 att upprätthålla
en deltagandegrad om minst 20 paperpresentationer. Ämnet önskar dock öka graden av andra
slags internationella samarbeten, främst inkommande och utresande forskare/doktorander
samt internationella samarbeten i forskningsprojekt. Målen för dessa aktiviteter sätts för 2016
till: 3 inkommande internationella forskare/doktorander, 3 utresande forskare/doktorander till
utländska lärosäten, 3 internationella samarbeten i forskningsprojekt.
Strategi: För att upprätthålla och ytterligare utöka ämnets internationella
forskningssamarbeten ska ämnet:
-
-
ställa medel till förfogande för deltagande i internationella konferenser för forskare
och doktorander. För att maximera antalet möjliga beviljade ansökningar uppmanas
doktorander att söka HS-medel i första hand.
ställa medel till förfogande, då medel inte kan fås från annat håll, för kortare vistelser
vid utländska lärosäten i syfte att utveckla forskningssamarbeten.
3. Öka de externa forskningsmedlen
Mål: Ämnet strävar efter att öka andelen externa forskningsmedel av den totala
forskningsvolymen. En tillbakablick visar en långsam ökning under senare år. Åren 20082011 var andelen externa medel drygt 30%, för 2012 var andelen 33%, 2013 35%, 2014 39%
och 2015 49%. Ämnet sätter målet för andelen externa medel för 2016 till 50%.
Strategi: För att öka möjligheten att de ansökningar om externa forskningsmedel som sänds
in från ämnet beviljas ska följande aktiviteter särskilt uppmärksammas:
-
-
-
Ökade ansträngningar för att höja ansökningarnas kvalitet.
Att skriva ansökningar av hög kvalitet är tidskrävande, varför sökande i god tid
behöver göras uppmärksamma på dels nödvändigheten att avsätta tillräckligt med tid,
dels de möjligheter som ges via Grants Office till ekonomiskt stöd för att frisätta tid
för att skriva ansökningar.
För att nå en hög kvalitet måste ansökningarna granskas. Den ämnesinterna
granskningen av forskningsansökningar kan utvecklas, och handledarkollegiet ska
under perioden utreda och föreslå en modell för en förbättrad ämnesintern granskning
av forskningsansökningar.
Alla som söker medel ska uppmanas att säkra extern granskning via forskningsmiljöer,
Grants Office eller på annat lämpligt sätt. Ansökningar som skrivs på engelska bör
genomgå språkgranskning.
Ökade ansträngningar för att internationalisera ansökningarna
Internationellt samarbete inom ett forskningsprojekt stärker en ansökan, varför
sökande uppmanas att på de sätt det är lämpligt knyta utländsk forskningskompetens
till planerade projekt.
Betona vikten av nationella samarbeten omkring forskningsprojekt och ansökningar
om forskningsmedel.
För att i tid göra potentiella sökande uppmärksamma på ovanstående ska ämnesansvarig i
början av varje år efterfråga planer på ansökningar om externa medel under året.
4. Stärka och utveckla ämnets högre seminarium
Mål: Högre seminariet är pedagogikämnets viktigaste forum för gemensamma vetenskapliga
samtal. Ett vitalt högre seminarium med hög närvaro är nödvändigt både för att säkra kvalitén
på ämnets forskning och för att driva forskningsverksamheten framåt. Ämnets mål för
perioden är att närvarograden i snitt uppgår till 10 deltagare och att disputerade interna och
externa forskare presenterar vid minst hälften av seminarietillfällena.
Strategi: För att stärka och utveckla det högre seminariet ska följande genomföras:
-
-
en dialog inom ämnet om hur det högre seminariet kan vitaliseras och utvecklas förs
vid enhetsmöte,
vid PU-samtal tydliggörs att deltagande i högre seminariet är kompetensutveckling,
ansträngningarna för att få externa nationella och internationella forskare till högre
seminariet ökas, exempelvis genom att externa föreläsare bokas på måndagar och
bjuds in att medverka vid det högre seminariet. Medel ställs till förfogande för att
möjliggöra detta,
högre seminariet annonseras på enhetsmöten och i veckobrev och åtkomligheten på
institutionens hemsida förbättras,
ämnets egna forskare uppmanas att regelbundet presentera sin egen forskning vid
högre seminariet.
B. Den pedagogiska forskningens roll i grundutbildningen
Ämnet bedriver grundutbildning inom lärarutbildningen och inom området
arbetslivspedagogik och vuxnas lärande. Strävan är att den forskning som bedrivs inom ämnet
på ett tydligt sätt ska bidra till innehåll och utveckling och utgöra den vetenskapliga basen
inom dessa utbildningar. För detta krävs att bredd upprätthålls inom ämnets forskning. Det är
därför önskvärt att ämnet fortsätter att bedriva forskning inom områden som läroplansteori,
didaktik, utbildningspolitik, utbildningshistoria och utbildningsfilosofi.
Ämnet har ett specifikt ansvar för förskollärarprogrammet, speciallärarprogrammet och
specialpedagogprogrammet. Det är därför särskilt angeläget att ämnet utvecklar sin forskning
med inriktning mot yngre barn och förskolan samt mot specialpedagogik.
När det gäller lärarutbildningen som helhet är ambitionen att ämnets didaktiska forskning ska
fungera som nav i universitetets didaktiska kunskapsbas. Det är därför angeläget att ämnet
utvecklar samarbeten omkring didaktisk forskning med andra ämnen i lärarutbildningen. En
central samarbetsarena för den didaktiska forskningen är forskarskolan UVD som ämnet
förestår. Ämnet ska också vara aktivt inom Lärarutbildningsnämndens didaktiska
forskningsprofiler.
Forskning med inriktning mot arbetslivspedagogik och vuxnas lärande har under senare år
varit eftersatt. Det finns därför ett stort behov av att stärka denna forskning så att den
vetenskapliga basen för grundutbildningen inom detta område kan tydliggöras.
En viktig förutsättning för att den vetenskapliga förankringen av grundutbildningen håller hög
kvalitet är att professorer och docenter medverkar i grundutbildningen. En annan viktig
förutsättning för detta är att undervisande lektorer är forskningsaktiva och håller sig a jour
med aktuell forskning, t ex genom regelbundet deltagande i Högre seminariet. Professorers
och docenter deltagande i grundutbildningen har under senare år varit lågt och behöver öka.
En starkt bidragande orsak till detta är att ämnet har få docenter och professorer och att
arbetsbelastningen på dem som finns är hög. Det är därför angeläget att fler docenter och
professorer rekryteras till ämnet. Vidare bör förutsättningarna för att lektorer anställda inom
ämnet når docentkompetens stärkas.
Mål: För att stärka den pedagogiska forskningens närvaro i grundutbildningen har ämnet
följande mål för perioden: 1) att pedagogikämnet upprätthåller en central roll i universitets
didaktiska forskning, 2) att det finns etablerad forskningsverksamhet inom området
arbetslivspedagogik och vuxnas lärande, 3) att docenter och professorer till minst 20 % av
sina tjänster är verksamma inom grundutbildningen 4) att ämnet tillförs minst en docent
Strategi: För att nå de mål som satts upp ska handledarkollegiet:
-
initiera och driva utvecklingen av samarbeten över ämnesgränser om didaktisk
forskning,
vara aktivt i utveckling av Lärarutbildningsnämndens didaktiska forskningsprofiler,
arbeta för att det sker en nyintagning i forskarskolan UVD,
prioritera forskare inom området arbetslivspedagogik och vuxnas lärare vid fördelning
av ämnesmedel,
när utrymme finns avsätta ämnesmedel så att forskningsaktiva lektorer ges mer
forskningstid och möjlighet till docentmeritering,
genomföra seminarier som stimulerar lektorers forskningsaktivitet,
verka för att forskningspublikationer som produceras inom ämnet används som
kurslitteratur.
Strategi: För att nå de mål som satts upp ska ämnesansvarig:
-
verka för att det utlyses tjänster som lektor med tidsbegränsad forskning i tjänsten så
att docenter kan rekryteras,
samarbeta med enhetschef när det gäller planering och uppföljning av lektorers
kompetensutvecklingstid,
se till att programmet för högre seminariet är en stående punkt på enhetsmöten och
andra gemensamma fora.