Stora koncerners samverkan med Sveriges nya
Stora koncerners samverkan med Sveriges nya lärosäten Om KK-stiftelsen KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi finansierar forskning och kompetensutveckling på avancerade nivå vid Sveriges nya universitet och högskolor samt specialhögskolorna, när den sker i samverkan med näringslivet. Förutom att varje projekt ska ha hög vetenskaplig ambition, ställer KK-stiftelsen som krav att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering, med insatser av stor betydelse för projektet. Experter från företag och forskare från akademin ska tillsammans utforma en vetenskaplig problemställning och gemensamt genomföra forskningen. Denna samproduktion vet vi leder till ny kunskap och kompetens, nya produkter, metoder och processer samt effektivare verksamhet. Stora koncerners samverkan med Sveriges nya lärosäten Författare: Damvad Analytics A/S Utgivare: KK-stiftelsen Copyright: KK-stiftelsen, Damvad Analytics A/S Datum: mars 2016 2 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Förord Vår ambition med uppdraget till Damvad var att få en större insikt i de effekter som samproducerad forskning hade för internationella koncerner som har starkt fäste i Sverige. Stora koncerner har varit ett avgörande inslag i de program som KK-stiftelsen stött under årens lopp. Uppdraget till Damvad omfattar inte en analys av alla koncerner som deltar i KK finansierade projekt. Urvalet skulle snarare eftersträva olikheter i de mönster vi kunde urskilja från vår projektdatabas för respektive koncern. Aggregerat blir samarbetsmönstret mer olikt än på projektnivå. I enskilda projekt, även de som genomförs under lång tid, kan sällan strategiska aspekter fångas in. Vare sig från divisionsnivå eller koncernnivå. Enskilda projekt kan heller inte fånga in hur den omgivande marknaden och utvecklingen - eller nya regler - skapar nya behov eller reducerar behov av fortsatt samverkan mellan företag och forskning vid universitet och högskolor. Analys av enskilda projekt fokuserar ofta sakfrågan i forskningen och forskarna och resultaten för individer. Denna analys lyfter upp perspektivet till koncernnivå. Resultaten för forskargruppen och enskilda forskare finns rapporterad för respektive projekt i andra sammanhang. Denna analys var inte gjord tidigare. Framförallt framkommer tydligt vilket stöd som finns på koncernivå för de projekt som divisioner eller företag inom koncernen deltar i. Syftet med att delta i forskningsprojekt kan vara produktionsoptimerande, kostnadssänkande, kompetensförsörjning, nya lösningar, höja nivån på befintlig personal, svara upp mot nya affärsmodeller, etc. Eftersom uppdraget endast omfattade analys av projekt vilka finansierats av KK-stiftelsen, så ger analysen inte en heltäckande bild för dessa koncerner. Men det är ändock en relevant bild ur ett svenskt perspektiv. Studien omfattar en lång tidsperiod för en koncern likaväl som för de lärosäten som ingår i studien. De strategiska målsättningarna kan därför ha ändrats under tiden, nya ägare kan ha kommit in, förändringar i internationellt regelverk och kontroll har införts samtidigt som utmaningar som hållbarhet och energifrågor har blivit globala angelägenheter. Därför kan interna koncernövergripande beslut om vilka universitet som är prioriterad för forskningssamverkan ha tillkommit, liksom hur forskning ska bedrivas och vem som får besluta om samarbeten. Nya affärsmodeller och ökat inslag av service och tjänster, liksom ett ökat inslag av digitalisering är också en utveckling som skett under perioden som analyserats. Eftersom urvalet av koncerner hade ambitionen att visa på skillnader ger även resultaten från analysen en splittrad bild. Koncernerna delar inte gemensamma syften eller strategier för sitt samarbete med lärosätena och de kan även vara inkonsekventa över tid. Det finns inte en utvecklingstrend utan snarare parallella tendenser. En slutsats kan därför vara att koncernerna är multicentriska och därför kan de vara verksamma i en regional specialisering. Samtidigt som det finns koncernpolicy som tydligt definierar vilka universitet i världen som är samarbetspartners, så tilllåts lokala initiativ baserat på närhet och personliga relationer, vilket lett till långsiktiga relationer mellan ett mindre lärosäte och en del av en stor koncern. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 3 Koncerner med stränga regler om samverkan kan tillåta utvecklingen av ett ekosystem av små och medelstora företag inom en serie av projekt där koncernen medverkar för att på detta sätt öka kompetensen i branschen inför nya krävande utvecklingstrender. För en annan koncern kan den kompetens som utvecklats lokalt ge förutsättningar för koncernens position i internationella stora forsknings- och utvecklingsprogram. Förutom forskningsfrågorna i sig så är kompetensutveckling och kompetensförsörjning en genomgående aspekt. Utveckling av befintlig personal och möjligheten att rekrytera identifieras som en sårbarhet, vilken oftast det inte finns strategier för på koncernnivå, men som är en viktig fråga i företag och divisioner. Därför påvisar resultaten av studien att den typ av projekt med samproduktion och satsningar på kompetensutveckling som KK-stiftelsen stödjer inte enbart är av intresse för de lärosäten som söker medlen och forskarnas karriärer och utveckling. KK-stiftelsens programformer har ett stort värde som komplement till de internationella forskningssatsningar som koncerner gör. Exempelvis stiftelsens program med företagsforskarskolor är ett viktigt inslag för möjligheten att hålla produktion och utveckling kvar i Sverige. Behoven finns utanför storstäderna likaväl som i storstäderna. Men trots koncernledningarnas strategier så har geografisk närhet och personliga relationer en stor inverkan på vad som sker i form av konkurrenskraft på stora arbetsplatser inom koncerner med fortfarande stark svensk koppling. Men det framgår också att det finns en stor sårbarhet om det endast är personliga relationer som styr valet. Förändringar i position i företaget eller något så enkelt som att en forskare flyttar om stora satsningar inom området görs till ett annat universitet, kan innebära att samarbetet försvinner. Finns däremot en gemensam målsättning mellan företag och lärosäte klarar de tillsammans att hantera förändringar. Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen 4 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Mars 2016 Stora koncerners samverkan med Sveriges nya lärosäten En analys för KK-stiftelsen 6 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Innehåll Förord 3 Sammanfattning av huvudresultat 9 1 Introduktion 14 2 Metod och data 16 3 4 5 Data 16 Metod och hypoteser 18 De stora koncernernas forskning 20 Stora koncernernas forskningsstrategi 20 Stora koncernernas forskningskvalitet 21 Utvecklingen i företagens forskningsaktivitet och kvalitet 21 Koncernernas forskningssamarbeten 22 Jämförelse av stora koncerners prioriteringar i samverkan 24 På vilket sätt ingår koncernerna i samarbete med lärosätena? 25 Hur koncentrerad är koncernernas samverkan med de nya lärosätena? 29 Var ligger beslutskompetensen? 31 Hur produkt- och tjänstnära är koncernernas projekt? 33 Hur involveras andra typer av företag? 33 Skapar samarbeten resultat? 35 Företagsprofiler för koncernerna 37 ABB 37 Introduktion och sammanfattning 37 Hur koncentrerad är ABBs samverkan med de nya lärosätena? 38 Var ligger beslutskompetensen? 39 Hur ingår ABB i samarbete med lärosätena? 39 Hur involveras andra typer av företag? Skapar samarbeten resultat? 41 41 Case 42 AstraZeneca 43 Introduktion och sammanfattning 43 Hur koncentrerad är AstraZenecas samverkan med de nya lärosätena? 44 Var ligger beslutskompetensen? 44 Hur ingår AstraZeneca i samarbete med lärosätena? 45 Hur produkt- och tjänstnära är projekten? 46 Hur involveras andra typer av företag? 46 Skapar samarbeten resultat? 46 Case 46 Stora Enso 47 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 7 Introduktion och sammanfattning 47 Hur koncentrerad är Stora Ensos samverkan med de nya lärosätena? 48 Var ligger beslutskompetensen? 50 Hur ingår Stora Enso i samarbete med lärosätena? 50 Hur involveras andra typer av företag? 52 Skapar samarbeten resultat? 52 Case 53 Tetra Pak 53 Hur koncentrerad är Tetrapaks samverkan med de nya lärosätena? 54 Var ligger beslutskompetensen? 56 Hur ingår Tetra Pak i samarbete med lärosätena? 57 Hur produkt- och tjänstnära är projekten? 58 Hur involveras andra typer av företag? 58 Skapar samarbeten resultat? 59 Case 59 Volvo CE 60 Introduktion och sammanfattning 60 Hur koncentrerad är Volvo CEs samverkan med de nya lärosätena? 61 Var ligger beslutskompetensen? 62 Hur ingår Volvo CE i samarbete med lärosätena? 62 Hur produkt- och tjänstnära är projekten? 64 Hur involveras andra typer av företag? 64 Skapar samarbeten resultat? 65 Case 65 Appendix 8 53 Introduktion och sammanfattning 67 Intervjuguide 67 KK-stiftelsens samverkansdatabas 68 ABB Horizon2020 70 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Sammanfattning av huvudresultat Denna analys utgår från sex centrala problemställ- del- och slutrapporter. Dokumentstudierna har kom- ningar: pletterats med kvalitativa personliga intervjuer, gruppintervjuer, case-studier och en bibliometrisk 1) Hur ingår de stora koncernerna i Sverige i samarbete med Sveriges nya lärosäten? 2) Hur koncentrerad eller utspridd är de stora koncernernas samverkan med de nya lärosätena? 3) Var ligger beslutskompetensen hos de stora koncernerna i förhållande till vilka FoU-aktiviteter de nya lärosätena ingår i? 4) Hur produkt- och tjänstnära är de stora koncernernas FoU-projekt? 5) Hur involveras andra typer av företag i de stora koncernernas FoU-projekt? 6) Skapar samarbeten mellan de stora koncernerna och Sveriges nya lärosäten resultat? inblick i forskningen inom koncernerna. För att analysera samverkan mellan de stora kon- En samverkansprofil för varje koncern cernerna och de nya lärosätena har vi konstruerat Först och främst skapar analysen en profil för varje en lång rad kvantitativa indikatorer baserade på en koncern. Profilerna skapas utifrån en rad olika indi- stor mängd dokumentdata från KK-stiftelsens pro- katorer som tillsammans ger en utförlig bild av re- jektdatabas, innehållande ansökningar, avtal och spektive koncern. Urvalet och avgränsningen för analysen är konstruerad så att de projekt som ingår innefattar de nya lärosätena och minst en av fem av KK-stiftelsen utvalda koncerner; ABB, AstraZeneca, Stora Enso, Tetra Pak och Volvo CE. Ett större djup har efterfrågats i analysen med dessa koncerner istället för att välja en större mängd koncerner. Resultaten är flera och mångfasetterade. Vi har nedan sammanfattat de mest centrala resultaten. Prioriteringsområden för koncernerna i FoU samarbeten med Sveriges nya lärosäten Prioritet i FoU- Regional Lokal Effektivi- Beslut del Lokal be- Beslut är Engage- samarbetet med de speciali- rekryte- sera pro- av koncern- slutskom- individba- mang och nya lärosätena sering ring duktion strategi petens serade aktivitet ABB Hög Hög Mellan Ja Stor Nej Stor Astra-Zeneca Låg Låg Låg Nej Liten Ja Liten Stora Enso Låg Låg Hög Nej Liten Ja Liten Tetra Pak Mellan Hög Hög Ja Stor Ja Mellan Volvo CE Hög Hög Mellan Ja Stor Nej Stor Källa: DAMVAD Analytics 2016 Note: Tabellen är baserad på DAMVAD Analytics intryck av analysens empiri STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 9 ABB, Volvo CE och Tetra Pak prioriterar särskilt reg- Skillnader i koncernernas åtagande ional specialisering och lokal rekrytering i dess FoU- Alla de stora koncernerna bidrar mycket till FoU- samarbeten med de nya lärosätena. Effektivisering samarbetena med de nya lärosätena. Det finns av produktionen har inte hög prioritet i dessa kon- dock intressanta skillnader i koncernernas engage- cerner inom ramen för forskningsprogrammen. En- mang. Alla koncerners medfinansiering sker an- gagemanget för koncernerna är i synnerhet stort i tingen genom in-kind-insats eller genom utrustning, samarbetet med lokala lärosäten. Alla beslut tas ut- material, lokaler eller resor. Två av fem koncerner ifrån en samlad koncernstrategi. Den lokala besluts- bidrar även med monetära medel i projekten men kompetensen är samtidigt stor. Tetra Pak skiljer sig denna typ av medfinansiering är betydligt ovanli- dock en aning från Volvo CE och ABB i den me- gare. ningen att besluten tas mer individuellt på kontorsnivå. Vidare är Tetra Paks totala åtagande lägre, Det är även en skillnad i hur många projekt koncer- samtidigt som man inte har uppnått samma nivå av nerna ingår i över tid. Medan Volvo CE och ABB vi- regionalt fokus i jämförelse med ABB och Volvo CE. sar en klart stigande aktivitet från 2010 och framåt, har de tre andra koncernerna färre projekt och visar I AstraZeneca och Stora Enso ser det annorlunda en avstannande eller sjunkande aktivitet. ABB och ut. Här grundas samarbetet med de nya lärosätena Volvo CE är huvudsakligen involverade i medel- inte primärt av en önskan om starkare regional spe- stora projekt, medan Tetra Pak, AstraZeneca och cialisering och lokala rekryteringsmöjligheter. Både Stora Enso främst är involverade i små projekt. Astra Zeneca och Stora Enso har en nedgående trend i engagemang och FoU-samverkan med de Stora skillnader i regional koncentration av nya lärosäten, den lokala beslutskompetensen är samverkan och formaliseringsgrad begränsad och man deltar inte som en del av kon- Det är stora skillnader i huruvida koncernernas cernernas överordnade FoU-strategi. I Astra Ze- samverkan är koncentrerad till enskilda lärosäten necas fall är beslut att delta i projekten i hög grad eller om deras involvering är utspridd till fler lärosä- individuellt baserade. I Stora Ensos fall har en stor ten. ABB, Volvo CE och Stora Enso är relativt cent- del av samarbetet handlat om att optimera och ef- raliserade i deras samverkan jämfört med AstraZe- fektivisera den befintliga produktionen. neca och Tetra Pak. Dessa tre koncerner har även formella samarbetsavtal eller paraplyavtal med en- Varierande teman, relationer och kluster skilda nya lärosäten, medan AstraZeneca och Tetra Analysen visar att det är en mycket stor variation på Pak samverkar från projekt till projekt. teman i de KK-finansierade forskningsprojekten. Vi 10 identifierar hundratals av relationer och ett mycket Beslutskompetensen är oformell och ofta lokal stort personflöde i form av representanter från före- med en viss tendens till centralisering tagen och forskare från lärosätena. De mest inten- För alla koncernerna finns det ganska få specifika siva relationerna återfinns mellan Mälardalens Hög- eller formella riktlinjer för beslutet att ingå i forsk- skola, Volvo CE, ABB och Högskolan i Väst. Detta ningsprojekt, och dessa är vanligtvis inte ultimata. indikerar att de två koncernernas fokus på regional Beslutsprocessen beror dock generellt på storleken specialisering och lokal rekrytering. Det finns dock av projektet. Ju större ett projekt är, ju högre upp i många fler kluster och relationer vid närmare studier koncernens organisation tas besluten. För alla kon- av nätverket. cerner är det dock tydligt att det finns en hög grad STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN av frihet lokalt till att bestämma vilka forskningspro- till att stärka företagens internationella konkurrens- jekt man engagerar sig i. Det internationella huvud- kraft inom FoU vilket i ett nästa steg innebär att kontoret är dock närmare beslutprocessen i Astra- FoU-aktiviteterna fortfarande förläggs inom Sve- Zeneca och Stora Ensos fall än hos Volvo CE, ABB rige. Detta möjliggör lokal rekrytering och tillgång till och Tetra Pak. I Stora Enso och Astra Zeneca ser kompetens. Det bidrar även till forskningsbaserad vi att beslut om samarbeten har blivit mer centrali- kunskap och det skapar en plattform för samverkan serat över tid. med kunder. För ABB är projekten även med och bidrar till att synliggöra företaget lokalt vilket leder Många små och medelstora projekt med stor till att man bygger upp en attraktiv kompetensmiljö. marknadsnärhet Forskningsprojekten har till exempel haft stor bety- Genomgående för de olika koncernerna visar ana- delse för Volvo CE genom att projekten över åren lysen att de flesta projekt är relativt produkt- och har byggt upp forskningskompetenser och kritisk tjänstnära. Det genomförs många små och medel- massa både hos lärosäten och inom Volvo CE. stora projekt och aktiviteterna är generellt ganska relativt företagens respektive marknader. AstraZe- Som en del av resultatgenomgången beskrivs flera necas projekt har inte varit nära koncernens kärn- case av projekt med olika utfall. Det har visat sig verksamhet utan av mer explorativ karaktär och svårt att estimera ett värde av resultaten då pro- grundläggande forskning. Tetra Paks projekt som jekten ofta är en del av en större kontinuerlig ut- har fått stöd av KK-stiftelsen är mer produkt- och vecklingsprocess. Casen ger dock en god insikt i tjänstnära över tid. Projekt som Tetra Pak har med processerna, avsikterna och på vilket sätt projekten de nya lärosätena är ofta nära koncernens kärn- har skapat resultat. verksamhet. Case-studier visar mångfasetterade resultat av Många olika aktörer deltar i projekten samverkan för de fem stora koncernerna Analysen visar att det är en stor spridning i typ av För varje koncern har vi valt ut ett case som beskri- deltagare i koncernernas projekt. Det sker dock en ver samverkan och resultat mer konkret. De fem relativ liten involvering av direkt utländska företag casen ger även information som nyanserar varje hos samtliga koncerner. Medan Volvo CE i princip koncerns företagsprofil (se kapitel 5). enbart samarbetar med underleverantörer är 23 procent av de aktörer som ingår i Tetra Paks projekt ABBs regionala specialisering gör succé i Hori- fristående små företag. I forskningsprojekt där Stora sont 2020 Enso ingår är även en stor variation av övriga före- För ABB är resultatet av den långtgående samver- tag. Små och medelstora företag (SMF) uppfattas kan med de nya lärosätena, och ett flertal andra in- generellt av koncernerna som flexibla och med tyd- stitutionerna, en mycket stark regional speciali- liga och unika bidrag till projekten. sering inom inbyggda system och framtidens energi. ABB har över tid byggt upp en internationellt Majoriteten av resultaten är processoptime- konkurrenskraftig plattform för forskning och ut- ringar men resultaten sträcker sig längre än så veckling inom dessa områden. Detta exemplifieras Analysen visar att majoriteten av de rapporterade genom att bolaget fortfarande har sin största forsk- resultaten för koncernerna är i form av processopti- ningsverksamhet i Västerås med 250 forskare, som meringar och några inom produkt- och tjänsteut- även är bland de största forskningsbolagen i landet. veckling. För flera koncerner leder projekten även ABBs forskningskompetens återspeglas senast i att STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 11 man fick tre av tre möjliga forskningsansökningar erats som betydelsefullt för bolagets produktions- beviljade inom EUs ramprogram, Horisont 2020, till process och har lett till en större satsning inom data- ett samlat värde av 162 miljoner kronor. ABB lyfter mining och big data som har varit framgångsrikt för själva fram samarbetet med Mälardalens högskola bolaget. Varje minut en pappersmaskin stängs av som strategiskt viktigt för bolagets rekrytering och på pappersbruken, vilket den gör när pappret kompetensförsörjning. ABB är därför med i en rela- spricker, motsvarar en kostnad på cirka 10.000 kro- tivt stor andel forskarskolor och kompetensprogram. nor. När en maskin stängs ner är den vanligtvis av- Vi ser här tydligt att ABB samverkansprofil är reg- stängd i 20 minuter, vilket innebär en kostnad på to- ional specialisering och rekrytering baserat på stort talt 200.000 kronor för varje avstängning. En pro- engagemang och en lokal beslutskompetens. cessoptimering som ägde rum i ett internt forskningsprojekt vid Kvarnsvedens pappersbruk ledde AstraZeneca bidrar till forskningsintensiva SMF Resultaten från AstraZenecas KK-finansierade forskning består främst i att generera ny kunskap, marknadsinsikt och rekryteringspotential. Vi kan även se en tendens till att AstraZenecas deltagande spelar en viktig dynamisk roll för projektets genomförbarhet och andra deltagare som forskningsintensiva SMF (tex Cellartis) som har en annan nisch. Projektet har i detta fall lett till att AstraZeneca har till en besparing på cirka 1 miljon € tack vara den nya data-modelleringen. KK-stiftelsen finansierade det initiala projektet, Extreme Papermaking – bringing production efficiency to maximum, som lade grunden för den fortsatta satsningen på området. Caset för Stora Enso är en god indikation på koncernens stora fokus på att effektivisera den befintliga produktionen för att få ner kostnaderna i en pressad global marknad. den som ligger längre från sin kärnverksamhet me- Tetra Pak – bättre materialförståelse kan sänka produktionskostnaden dan forskningen har varit närmare Cellartis kärn- Tetra Pak har ett liknande fokus för att effektivisera verksamhet. Cellartis fick även tillgång till AstraZe- sitt produktionssystem och få ner produktionskost- necas förstklassiga forskningsmiljö och testlokaler i naden som Stora Enso. Detta framgår i caset vi be- projektet. Även tillgången till Högskolan i Skövdes skriver för Tetra Pak. Materialforskningen inom pro- breda kompetens har lyfts fram som en viktig pus- jektet, Design of Super Strong Laminates, selbit för Cellartis. Tetra Pak utfört i samarbete med Malmö högskola kunnat ägna sig åt explorativ forskning inom områ- som mellan 2008-2010, har lett till en större förståelse Caset indikerar även att AstraZenecas samverkan om materialet och dess mekaniska egenskaper. med de nya lärosätena inte är grundat på en etable- Projektet handlade specifikt om hur bolaget kan rad strategi utan snarare drivs av de nya lärosätena. minska användningen av aluminium, för att i sin tur Engagemang med de nya lärosäten och den lokala sänka produktionskostnaden, utan att tumma på beslutskompetensen är begränsad. kvaliteten och hållbarheten av förpackningarna. Kunskapen som genererats skulle på sikt kunna få Processoptimering i Stora Enso Stora Enso har under början av 2000-talet haft en majoritet av projekt inom processoptimering av befintlig produktion, men sedan 2010 börjat satsa mer på ett skifte mot renewable packaging genom olika kompetensprogram. Ett projekt har specifikt identifi- 12 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN stora konsekvenser för bolaget om den innebär att man kan producera ett marginellt tunnare men lika starkt aluminiumskikt i laminatet i förpackningarna och behålla samma, eller förbättra, hållbarheten genom att kombinera aluminiumskiktet med plast i la- minatet. En eventuellt framtida implementering i bolagets produktionssystem skulle kunna få stora effekter för bolagets lönsamhet. Volvo CE etablerar testanläggning inom electro-mobility och autonoma fordon Volvo CEs samverkan med de nya lärosätena syftar primärt till att stärka den regionala specialisering och kompetensförsörjningen. Detta illustreras i caset för Volvo CE. Sedan mitten av 1995 har Volvo CE gradvis gått över till att tillverka mer och mer hybridelektroniska fordon i en strategisk förändringsprocess. Denna process har inneburit att man byggt en kunskapsmiljö tillsammans med Mälardalens högskola inom framför allt inbyggda system, där IT’S EASY-programmen har varit betydande, med stöd från KK-stiftelsen. Resultatet för Volvo CE är att kunskapsmiljön som har byggts upp genom samarbetet med Mälardalens högskola lett till en expertis som i sin tur lett till ytterligare investeringar. Volvo CE bygger nu med stöd från Energimyndigheten en ny testanläggning inom electro-mobility och autonoma fordon vid bolagets högkvarter i Eskilstuna för totalt 203 miljoner kronor mellan 2015-2018. Volvo CE står för 129 miljoner kronor av investeringen medan Energimyndigheten för 65 miljoner kronor (vilket även inkluderar 5 miljoner kronor till Linköpings Universitet och 1 miljon kronor till Mälardalens högskola) och Skanska står för 9 miljoner kronor. Tanken är även att denna stora satsning kommer leda till ytterligare FoU-investeringar i framtiden. KK-stiftelsens forskningsfinansiering innebär i det här fallet att bolaget bibehåller sin internationella konkurrenskraft och fortsättningsvis förlägger sina FoU-aktiviteter i Eskilstuna. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 13 1 Introduktion När en koncern lägger ner avdelningar, omstruktu- lärosätena är i nuläget liten. Den låga kunskapsni- rerar delar av sin produktion eller blir delvist uppköpt vån och att de stora koncernernas FoU-aktiviteter av ett annat multinationellt företag skapas snabbt ett liknas med något av en black-box i debatten är ett politiskt intresse. Detta har inträffat inom svensk in- problem när vi vet att koncernerna står för den ab- dustri vid upprepade tillfällen över de senaste åren, soluta majoriteten av näringslivets FoU-investe- såsom exempelvis för fallen SAAB, Volvo Person- ringar. Vi kan förvänta oss att deras samverkan med vagnar och AstraZeneca. lärosätena har mycket stor betydelse forskningsmässigt, samhällsekonomisk och framför allt för De svenska koncernerna är alla en del av den glo- koncernernas konkurrenskraft och framtid. bala ekonomin med huvudkontor i exempelvis Schweiz eller England, och företagens verksam- KK-stiftelsen har med bakgrund mot denna diskuss- heter är spridda över hela världskartan. ion bestämt sig för att bygga upp kunskapen på detta område och initierat denna analys av AstraZe- De stora koncernerna är mobila och kan i princip lo- necas, Volvo CEs, Stora Ensos, Tetra Paks och kalisera sin produktion, administration och FoU var ABBs samverkan med de nya lärosätena i FoU-pro- de vill. De kan till exempel ha närvaro där den bästa jekt som har fått stöd av stiftelsen. Analysen ger ny akademiska forskningen inom verksamhetsområdet kunskap om vilka koncerner och lärosäten som genereras, där den bästa talangbasen finns för att samarbetar, hur samverkan ser ut och varför den säkerställa en förstklassig kompetensförsörjning, ser ut som den gör. Hur förändrar sig dessa samar- eller där det rent ekonomiskt är mest lönsamt att be- beten över tid? Hur förändras samarbeten med driva verksamheten. Faktorer som också lyfts fram SMFs över tid? På vilket sätt deltar koncernerna? som viktiga för en koncerns FoU-aktiviteter är trad- Hur är FoU-samarbetet fördelat över geografiska ition och kultur, närhet, lokal specialisering och re- områden? Hur ser koncernernas ansökningsmöns- lationer. ter ut, och vilka strategier använder man? Dessa centrala frågor om dynamiken av FoU-aktiviteterna Trenden är att stora svenskägda internationella besvaras i analysen. koncerner minskar sina FoU-utgifter i Sverige. Vi vet även att några av motiven för svenskägda koncer- I analysen granskas även samarbetets påverkan för ner att lägga sin FoU-verksamhet i höginkomstlän- koncernernas innovationsprocesser och den eko- der är tillgången till kvalificerad arbetskraft, tillgång nomiska betydelsen av projekten. Hur har samar- till kvalificerade leverantörer och innovativa konkur- betet bidragit till att producera nya produkter, tjäns- renter och kompletterande företag.1 På det stora ter och innovationer? Vad är den ekonomiska bety- hela vet vi relativt lite om faktorerna som påverkar delsen av utvecklingen av produkter, tjänster och in- var och hur stora bolag ingår i FoU-aktiviteter, i syn- novationer för koncernerna och samhällsekono- nerhet utifrån bolagens samverkan med de nya lä- min? rosätena i Sverige. Vilka faktorer påverkar hur, var och med vem stora koncerner ingår i forsknings- För flera av dessa frågor återfinns relativt mycket samarbeten? Den existerande kunskapen om stora data i KK-stiftelsens dokumenthandlingar (projek- företags roll i forskningen och deras samarbete med tansökningar, avtalen och slutrapporter) men det 1 Tillväxtanalys (2015), Forskning och utveckling i Internationella företag 2013 14 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN har även varit nödvändigt att komplettera denna information med personliga intervjuer med representanter från de stora koncernerna. De har alla med ställt upp och intresserat sig för de workshops och intervjuer som genomförts av analysteamet, vilket vi är tacksamma för. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 15 2 Metod och data I denna sektion beskrivs inledningsvis dataunderla- Högskolan i Dalarna, Högskolan i Jönköping och get som undersökningen baseras på. Därefter be- Högskolan i Kristianstad. skrivs metoden som använts för analysen, och slutligen beskrivs ett antal hypoteser som studien un- Totalt har 64 FoU-projekt finansierats av KK-stiftel- dersöker. sen där minst en koncern och ett nytt lärosäte ingått vid projektets uppstart. Dessa 64 projekt fördelas ef- Data ter vilken typ av projekt i Figur 2.1 enligt KK-stiftelsens olika forskningsprogram. Lite knappt två tred- De FoU-projekt som ingår i analysen är utvalda i jedelar av projekten är HÖG-program medan lite samråd med KK-stiftelsen och har avgränsats så att drygt en femtedel är Kompetensprogram såsom enbart projekt där (i) ett nytt lärosäte och (ii) an- Forskarskolor, AVANS och ProSpekt. De sista 15 tingen ABB, Stora Enso, Tetra Pak, AstraZeneca procenten av projekten är inom Forskningsprofiler. och Volvo CE deltar. Dessutom ingår endast (iii) projekt som mottagit delfinansiering från KK-stiftelFIGUR 2.1 Programtyp av populationen sen innanför tidsperioden 1999 – 20152. De nya lärosätena är: 1. Mittuniversitet 15,6% 2. Högskolan Väst 3. Högskolan i Halmstad 21,9% 4. Örebro universitet 62,5% 5. Högskolan i Borås 6. Karlstad Universitet 7. Högskolan i Gävle 8. Mälardalens Högskola 9. Blekinge Tekniska Högskola HÖG Kompetensprogram Forskningsprofiler 10. Högskolan i Skövde 11. Linnéuniversitet3 12. Malmö Högskola Källa: DAMVAD Analytics 2016 13. Högskolan Kristianstad 14. Högskolan Dalarna Populationen av projekt innefattar även olika aktörer 15. Högskolan i Jönköping som är viktiga att förstå för analysen. Dessa listas i 16. Södertörns Högskola Tabell 2.1 nedan. Då 10 projekt innefattar två koncerner analyseras dessa projekt utifrån båda kon- Fyra av dessa ingår inte i analysen då de inte sam- cernernas perspektiv. Analysen innehåller totalt 74 arbetat med ABB, Stora Enso, Tetra Pak, AstraZe- observationer, baserat på 64 projekt. Det är viktigt neca eller Volvo CE inom ramen för KK-stiftelsens att hålla det i åtanke för att undvika dubbelräkning i program. Dessa lärosäten är Södertörns Högskola, några av tabellerna längre fram i rapporten. 2 16 Med 2015 avses fram till Mars månad på året. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 3 Linnéuniversitetet gäller även som beteckning innan sammanslagningen mellan Växjö och Kalmar högskola 2010 i rapporten. och figurer i rapporten. Databasen har även kom- TABELL 2.1 – PROJEKTÖVERSIKT Variabel Antal pletterats med data från externa källor i form av bok- Antalet projekt 64 slutsinformation, för att kunna göra kategoriseringar Antalet projekt där två koncerner ingår 10 av företags lokalisering och storlek, samt intervjuer Antalet nya lärosäten 12 Antalet övriga näringslivsdeltagare 317 Antalet unika övriga näringslivsdeltagare 210 Källa: DAMVAD Analytics 2016 med koncernerna för att nyansera informationen. De olika dokumenteten, ansökningar, avtal och deloch slutrapporter har innehållit olika bitar av information som har bidragit till olika delar i databasen. Processen inleds med att företaget, eller ett konsor- DAMVAD Analytics har tagit del av KK-stiftelsens tium av företag, skickar in en ansökan där man ut- ansökningsdokument, avtal, och del- och slutrap- förligt beskriver vad projektet innebär, vilken tidspe- porter som projektdeltagarna lämnat in för dessa 64 riod projektet gäller, vilken finansiering man söker projekt. Information från dokumenten har samman- hos KK-stiftelsen o s v. Därefter skrivs ett avtal efter ställts i en databas som utgör dataunderlaget i rap- eventuella uppdateringar när parterna enats om porten och som har använts för att ta fram tabeller projektets utformning. Sedan skickar deltagarna in del- och slutrapporter under och efter projektet. FIGUR 2.2 Dataunderlag och dokumentsstudier Källa: DAMVAD Analytics, 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 17 Denna process och dokumentens olika roll beskrivs Organisationsändringar mer utförligt i Figur 2.2 ovan. I huvudsak ger ansök- Kompetensutveckling ningarna och avtalen information om projektens karaktäristika och inputs medan del- och slutrapporter Produkt- och tjänsteutveckling indikeras i dokumen- ger information om outputs och resultat. ten utifrån ansökta patent, copyrights, trademarks, licenser och interna invention disclosures. Proces- De huvudsakliga variablerna som berörs med avse- soptimeringar indikeras genom förbättrade tekniker, ende på projektens karaktäristika och inputs är: utrustning, mjukvara, ISO-standarder, och metoder. Kompetensutveckling avser rekrytering och intern Projekttiden befordran som indikerats i dokumenten och Organi- Projektets olika deltagare (Koncern, SMF sationsändringar avser nya avdelningar och struk- lärosäte etc.) turförändring som har tillkommit rent organisatoriskt Projektledare på koncernerna och lärosätet till följd av projekten. Avdelning om tillämpbart för koncernen och lärosätet Då några projekt startat de senaste åren så saknas Programtyp (forskarskola, HÖG etc.) del- och slutrapporter vid utförandet4 av analysen. Projektets namn och mål För att hantera detta problem så har analysen av Koncerners och lärosätens lokalisering outputs och resultat begränsats till och med 2011 i Produkt/tjänst- och forskningsområde dokumentstudierna. Projektfinansiering totalt och för respektive deltagare (koncern, KK-stiftelsen, andra ak- Metod och hypoteser törer) Typ av projektinsats (in-kind, lokaler etc.) Analysen har innefattat sex olika hypoteser kring FoU-projektens dynamik och resultat. Hypoteserna I vissa fall skiljer sig tidsserierna för projektens ka- innehåller två olika perspektiv där ena perspektivet raktäristika och inputs i figurer och diagram som innebär en analys mellan koncernerna, och det presenteras, då datakvaliteten på variablerna varie- andra innebär en analys av varje enskild koncern rar över tid. Dokumenten har till exempel inte följt en över tid. Följande hypoteser har formulerats: och samma mall sedan 1999. Tidsseriernas längd specificeras genomgående i varje figur och tabell i 1. Det finns en skillnad mellan koncernerna rapporten. En fullständig variabellista över den in- huruvida samverkan är koncentrerad till en- formation som samlats in i eller försökts samlas in i skilda lärosäten eller om företagets involve- databasen finns i Appendix. ring är utspridd till fler lärosäten, samt en förändring över tid i de enskilda koncer- Outputs och resultat har indikerats utifrån del- och slutrapporter enligt följande områden: nerna. 2. Det finns en skillnad mellan koncernerna i var beslutskompetensen kring samarbeten 4 18 Produkt- och tjänsteutveckling med lärosäten ligger, samt en förändring Processoptimering över tid i de enskilda koncernerna. Studien genomfördes under våren 2015 med uppstart i Mars. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 3. Det finns en skillnad mellan koncernerna hur de ingår i samarbete med lärosätena, samt en förändring över tid i de enskilda koncernerna. 4. Det finns en skillnad mellan koncernerna i hur produkt- och tjänstnära projekten är i innovationskedjan, samt en förändring över tid i de enskilda koncernerna. 5. Det finns en skillnad mellan koncernerna hur de samarbetar med andra typer av företag, samt en förändring över tid i de enskilda koncernerna. 6. Det finns en skillnad mellan koncernerna i hur samarbeten skapar resultat, samt en förändring över tid i de enskilda koncernerna. Metoden för att testa dessa hypoteser har dels bestått av dokumentstudier, vars process förklarats mer ingående i sektion 2.1 ovan. Dokumentstudierna har generellt gett en god bas av information som sedan har kompletterats med intervjuer av koncernerna. Ansökningsdokumenten och avtalen ger en grundlig information för hypotes 1-5 medan hypotes 6, och i viss mån även hypotes 4, huvudsakligen berörs i del- och slutrapporter. Dokumentstudien har i synnerhet varit effektiv för att besvara hypotes 1, 3 och 5 medan hypotes 2, 4 och 6 har haft ett större behov av nyansering och ytterligare input från intervjufasen. Det skall dock understrykas att alla hypoteser och har diskuteras med koncernerna för att säkerställa eventuella missförstånd i dokumentstudierna. Intervjuguiden i sin helhet återfinns i Appendix. Intervjuerna har sedan följts upp med ytterliga telefonintervjuer med syftet att ge en bild av olika case för att ge konkreta exempel på hur forskningen genererat resultat för koncernerna. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 19 3 De stora koncernernas forskning Stora koncernernas forskningsstrategi investeringar flyttas från Sverige och placeras närmare platser där kompetensen som matchar verk- En ny sammanställning av FoU-investeringar över samheternas efterfrågan på kunskap finns. tid i tio av Sveriges mest forskningsintensiva storföretag genomförd av Svenskt Näringsliv pekar på att Koncernernas samarbete med svenske lärosä- näringslivets samlade investeringar i FoU har stag- ten Det kan finnas många orsaker till Vi visar i denna studie, att det existerar omfattande detta men i rapporten framställs följande tre orsa- FoU-samarbete och att detta omfattar både tradit- ker: ionella, nya samt specialiserade universitet och nerat i Sverige.5 högskolor. Det är även värt att nämna att globali Minskade FoU-investeringar från ett fåtal stor- sering av FoU-investeringar även kan betyda att företag svensk forskning står inför nya möjligheter då mark- Ökade FoU-investeringar från övriga storföre- naden för FoU expanderar internationellt. För de tag lokaliseras i huvudsak utanför Sveriges svenska koncernerna betyder globaliseringen av gränser FoU-marknaden att det kan uppstå ett behov av att Brist på växande FoU-intensiva företag och ny- vara på den globala marknaden genom FoU i form investeringar från utländska företag i Sverige. av tex utvecklingsavdelningar. Detta kan tyckas gå emot att kunskapen skulle kunna flöda fritt och att De senaste årens neutrala utveckling i FoU-investe- gränsöverskridande samarbeten aldrig har varit lät- ringar bärs upp av relativt få men mycket aktiva kon- tare. Inte desto mindre visar resultaten från intervju- cerner. Några av dessa koncerner skär ner på inve- erna som har genomförts i förbindelse med denne steringarna internt i Sverige, och när den resterande rapport, att koncernerna till en viss grad också ori- delen av näringslivet inte klarar att fylla luckorna så enterar sig mot regionala samarbetspartners som sjunker investeringsnivån. ger en obehindrad tillgång till kompetens och kunskap som man går miste om vid samarbete med på Rapporten ser vidare på var koncernerna placerar pappret bättre forskningsinstitutioner som ligger sina FoU-investeringar om de inte ligger i Sverige. längre bort. Detta kan betraktas med en förförstå- Det fastslås att en del av de verksamheterna som else att barriärerna för att samarbeta med regionalt tidigare har haft svenska FoU-investeringar, har flyt- placerade forskningsinstitutioner är lägre än barriä- tat delar av FoU-investeringar till utlandet. Den pri- rer för att samarbeta med världsledande forsknings- mära orsaken till detta är förmodligen den stadigt institution placerade på helt andra geografiska plat- stigande globaliseringen av forskningsvärlden, där ser. En annan orsak till de stora koncernernas fokus de främsta samarbetsparterna för verksamheternas på lokalt samarbete är behovet av lokal kompetens- FoU-avdelningar ej nödvändigtvis ligger i regionen, uppbyggnad och framtida rekryteringsbehov. i Sverige, eller i Skandinavien. Frågan är om det vi ser är att forskningsstrategin för flera av de stora KK-stiftelsen har tidigare i förbindelse med analysen verksamheterna nu för tiden förändras så att FoU- ”Samproduktion för tillväxt – Resultat och effekter av forskningsfinansiering”6 visat att samarbeten 5 20 En undersökning av företagens FoU i Sverige, Svenskt Näringsliv, 2015 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Samproduktion för tillväxt – Resultat och effekter av forskningsfinansiering, 2014, DAMVAD Analytics 6 med regionala forskningsinstitutioner har haft stor forskningsvolymen hos de andra koncernerna, sär- effekt for de deltagande företagen. skilt Tetra Pak och Stora Enso. Detta återspeglas även i respektive koncerns forskningsprofil. I det följande avsnittet ser vi på omfattningen och den internationella genomslagskraften av ABBs, AstraZenecas, Stora Ensos, Tetra Paks och Volvo CEs forskning för att få en övergripande bild av bolagens olika status. Dessutom undersöker vi fördelningen av koncernernas samarbeten och vetenskapliga publikationer som författats av affilierade från internationella forskningsinstitutioner eller svenska lärosäten. FIGUR 3.1 Vetenskapliga publikationer av forskare vid respektive koncern 4500 3910 4000 3500 3000 2500 2000 Stora koncernernas forskningskvalitet 1398 1500 1117 1000 Dataunderlaget för den bibliometriska undersök- 500 72 12 0 ningen av de fem koncernerna är internationellt publicerade vetenskapliga artiklar skrivna av forskare vid respektive koncern inom perioden 20052014. Källa : DAMVAD Analytics 2016, baserat på Scopus Sammanlagt ingår 6521 publikationer i analysen, Utvecklingen över tid (2005-2014) visas i Figur 3.2 vilka har kartlagts gnom en sökning i den bibliomet- där trenden för koncernernas publiceringstrend lig- riska databasen Scopus7 genom att söka på efter ger på en relativt stabil nivå. Den enda koncernen författare som i deras adresser angivit att de har en med en tydligt ökande aktivitet är ABB. ABB utveck- koppling till en av de fem koncernerna; AstraZe- las från att årligen publicera omkring 100 publikat- neca, ABB, Volvo CE, Tetra Pak eller Stora Enso. ioner under 2005 till ungefär 200 publikationer år Utvecklingen i företagens forskningsakti- 2014. vitet och kvalitet Publiceringsaktiviteten i de fem koncernerna är som framgår av Figur 3.1 beroende av bransch och grad av forskningsintensitet. Det är inte förvånande att koncernerna, där FoU spelar en stor roll för utvecklingen av nya produkter, producerar mycket publicerad forskning. Det är dock intressant att det är så stor skillnad mellan AstraZenecas publicerade forskningsvolym och 7 Scopus är den största abstract- och citeringsdatabasen av peer-reviewade vetenskapliga publikationer innehållandes över 20.000 tidskrifter, 54 miljoner publikationer och 6.4 miljoner konferensartiklar. Mer information om Scopus finns på http://www.elsevier.com/solutions/scopus STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 21 FIGUR 3.2 Forskningsaktiviteten per år relaterat till 2005 2 FIGUR 3.3 Forskningens internationella impact Stora Enso 1,5 Tetra Pak 1 Volvo CE 0,5 ABB 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 AstraZeneca ABB AstraZeneca Volvo CE Källa: DAMVAD Analytics 2016, baserat på Scopus Not 1: 2005 motsvarar indexvärde 1 Not 2: Stora Enso och Tetra Pak ingår ej i figuren. Kvalitet på forskning som genomförts i de fem koncernerna mäts genom den internationella genomslagskraften definierat som publikationernas citeringsgrad jämfört med det nordiska genomsnittet (impact). Den producerade forskningen sätts i relation till forskning inom samma forskningsfält. Figur 3.3 redovisar genomslagskraften för den totala vetenskapliga produktionen från var och en av koncernerna. AstraZeneca är den enda koncernen som har en genomslagskraft som överstiger det nordiska genomsnittet, med en impact på 50 procent över det nordiska genomsnittet. Volvo CE och ABB har en impact på 0,92 och 0,81 vardera och ligger således strax under det nordiska genomsnittet inom respektive forskningsfält. 0 0,5 1 1,5 2 Källa : DAMVAD Analytics 2016, baseret på Scopus Not: Genomsnittet för de nordiska länderna inom samma forskningsfält är satts till 1. Impact mätt som internationell genomslagskraft av publicerad forskning av forskare vid respektive koncern. Koncernernas forskningssamarbeten Forskningssamarbeten mellan företag och lärosäten etableras ofta till följd av en direkt efterfrågan efter kunskap eller kompetenser inom ett givet fält. Kunskapen ska bidra till verksamhetens utveckling av lösningar på vetenskapliga eller tekniska utmaningar. Vetenskapliga publikationer med författare från både företag och lärosäten kan ses som ett utbyte av sådan kunskap. För att identifiera de publikationer som författats av forskare vid respektive koncern och lärosäte utnyttjas det faktum att det för varje författare i Scopus har registrerats en organisatorisk tillhörighet i form av organisation, adress och land. Det ska dock understrykas att man via bibliometriska analyser enbart kan kartlägga samarbeten där näringslivet varit medförfattare till forskningspublikationerna. Det finns även andra typer av forskningssamarbeten som inte resulterar i publicering av resultat i en akademisk tidskrift och därför inte fångas i kartläggningen. Tabell 2 nedan redovisar andelen sampublicering som producerats i samarbete mellan forskare vid en 22 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN koncern och forskare vid en internationell forsk- genomsnittet för de tio största universiteten 7,8 pro- ningsinstitution. Det framgår att ungefär hälften (55 cent. Den höga andelen industrisamarbeten kan procent) av samtliga forskningspublikationer fram- delvis förklaras av att vi i denna analys har tagit ut- ställda i samarbete med utländska forskare. Denna gångspunkt i industriforskarnas vetenskapliga ar- andel varierar dock något mellan koncernerna. Mot- bete. svarande andel för AstraZeneca uppgår till 61 procent, medan den uppgår till 27 procent för Volvo CE. Samarbeten som uteslutande utförts med forskare från nya lärosäten utgör en mindre andel av koncer- Forskningsproduktionen inom koncernerna är totalt nernas vetenskapliga publiceringar. Totalt sett utgör sett i nivå med genomsnittet för de tio största de enbart 8 procent av samtliga publiceringar. Inten- svenska universiteten8 (57 procent) utifrån senaste siteten i samarbeten med de nya lärosätena kan versionen av Leidenrankingen (www.leidenran- inte helt avläsas i dessa siffror om den tredje parten king.com) från 2015. För respektive koncern indivi- är ett av de traditionella universiteten. Då räknas duellt är det endast ABB (54 procent) och AstraZe- publikationen med i denna grupp i tabellen istället. neca (61 procent) som uppnår samma internation- Dock indikerar resultaten ett nära samarbete mellan aliseringsgrad. koncernerna och svenska lärosäten och bekräftar på så vis slutsatserna från intervjuerna att samar- Av de publikationer som publicerats av forskare vid beten med de nya lärosätena är mycket viktiga. koncernerna har 20 procent samarbetat med andra företag än deras egen koncern. Jämförelsevis är TABELL 2 Antal publikationer producerade i samarbete mellan universitets- och industriforskare Sampublicering med med… …enbart svenska författare …både svenska och internationella författare Totalt …enbart forskare knutna till företag …forskare vid universitet …forskare vid högskolor …oidentifierade samarbeten Totalt Volvo CE Stora Enso ABB AstraZeneca Tetra Pak Antal publ. Andel Antal publ. Andel Antal publ. Andel Antal publ. Andel Antal publ. Andel 817 73% 0 0% 649 46% 1531 39% 49 68% 300 27% 12 100% 749 54% 2391 61% 23 32% 1117 100% 12 100% 1398 100% 3922 100% 72 100% 195 17% 0 0% 578 41% 951 24% 13 18% 764 68% 10 83% 650 46% 2712 69% 53 74% 121 11% 2 17% 128 9% 61 2% 3 4% 37 3% 0 0% 42 3% 198 5% 3 4% 1117 100% 12 100% 1398 100% 3922 100% 72 100% Källa: DAMVAD Analytics, baserat på Scopus 8 Dessa innefattar: Stockholm Universitet, Karolinska Institutet, Lund Universitet, Uppsala Universitet, KTH, Sverige Lantbruksuniversitet, Umeå Universitet, Chalmers Tekniska Universitet, Göteborgs Universitet, Linköping Universitet STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 23 4 Jämförelse av stora koncerners prioriteringar i samverkan I detta kapitel sammanställs resultaten av doku- För AstraZeneca och Stora Enso ser det an- mentstudierna med informationen från intervjuerna norlunda ut. Här ses samverkan med de nya lärosä- med representanter från koncernerna. Helhetsin- tena inte som en strategi för att stärka den regionala trycken efter genomförda dokumentstudier och in- specialisering eller de lokala rekryteringensmöjlig- tervjuer ger varierande bilder av vad koncernerna heterna. Både Astra Zeneca och Stora Enso har prioriterar inom ramen för FoU-projekten. Analysen mindre aktivitet och nedåtgående engagemang genererar en profil för varje koncern utifrån en rad med de nya lärosäten, den lokala beslutskompetens olika indikatorer, som tillsammans ger en omfat- är mindre och koncernerna ingår inte som en del i tande bild. För ABB, Volvo CE och Tetra Pak ges en överordnad strategi. I Astra Zenecas fall är be- bilden av att FoU-samarbetet med de nya lärosä- slut i hög grad individbaserade. I Stora Ensos fall tena särskilt prioriterar regional specialisering och har en stor del av samarbetet handlat om at opti- lokal rekrytering. Effektivisering av produktionen har mera och effektivisera produktionen. inte så hög prioritet och aktiviteten är stor i samarbetet med lokala lärosäten. Alla beslut tas utifrån en Prioriteringsområdena inom ramen för KK-stiftel- samlad koncernstrategi. Den lokala beslutskompe- sens finansiering skiljer sig alltså något mellan kon- tensen är stor. Tetra Pak skiller sig dock från Volvo cernerna. Detta summeras i Tabell 4.1 nedan där vi CE och ABB genom att beslut är mer individbase- sammanfattat olika indikatorer och beskrivit vad rade och genom att aktiviteten även är lite lägre. som enligt vår uppfattning har varit viktigast för kon- Tetra Pak har inte heller uppnått samma regionala cernernas FoU-aktivitet i samverkan med de nya lä- specialisering som ABB och Volvo CE. rosätena. TABELL 4.1 Prioriteringsområden för koncernerna i FoU samarbeten med Sveriges nya lärosäten Prioritet i FoU- Regional Lokal Effektivi- Beslut del Lokal be- Beslut är Engage- samarbetet med de speciali- rekryte- sera pro- av koncern- slutskom- individ- mang och sering ring duktion strategi petens baserade aktivitet ABB Hög Hög Mellan Ja Stor Nej Stor Astra-Zeneca Låg Låg Låg Nej Liten Ja Liten Stora Enso Låg Låg Hög Nej Liten Ja Liten Tetra Pak Mellan Hög Hög Ja Stor Ja Mellan Volvo CE Hög Hög Mellan Ja Stor Nej Stor nya lärosätena Källa: DAMVAD Analytics 2016 Note: Tabellen är baserad på DAMVAD Analytics intryck av analysens empiri 24 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Resterande del av kapitlet ägnas åt att gå igenom Samtliga koncerner bidrar starkt till forskningssam- de sex hypoteser som definierats för att analysera arbetet med de nya lärosätena. Den procentuella karaktären av koncernernas samarbete med de nya deltagelsen är dock relativt homogen mellan kon- lärosätena. Hypoteserna härstammar från de teman cernerna, se Figur 4.2. Volvo CE står ut lite med en som på ett tidigt stadie synliggjordes i dokumentstu- i genomsnitt några procent mindre finansieringsdel dierna. Nedan beskrivs de sammanvägda resulta- än de resterande koncernerna. ten från analysen av koncernerna med utgångspunkt i dessa hypoteser som återfinns i sin helhet i sektion 2.2. FIGUR 4.2 Projektfinansiering per medfinansiär, 2004-2014 100% På vilket sätt ingår koncernerna i samarbete med lärosätena? Den första hypotesen handlar om att det finns en 75% 50% 33% 32% 33% 37% 38% 49% 50% 48% 47% 48% 18% 19% 19% 16% 13% skillnad i hur de stora koncernerna ingår i samarbete med de nya lärosätena, samt hur detta förändras över tid för de enskilda koncernerna. 25% 0% Analysen visar att det är mycket stor variation på teman i de forskningsprojekt mellan de stora koncernerna och de nya lärosätena som är inletts med stöd Koncernen KK-stiftelsen från KK-stiftelsen. Se Figur 4.3 nedan för sammanställning av koncernernas projekt. I figuren ser vi att Källa: DAMVAD Analytics 2016 i synnerhet Volvo CE, ABB och Stora Enso har satsat mer på forskarskolor från 2010 och framåt. Vi kan även se att Volvo CE och ABB ingår tillsammans i tre längre projekt, vilket antyder att man har liknande intressen och efterfrågan på kunskap och kompetens. AstraZenecas och Tetra Paks samverkan tycks mer konstant över tid medan ABB, Volvo CE och Stora Enso har erfarit större ändringar. Vidare visar nätverkskartan i Figur 4.4 nedan att det finns hundratals relationer och ett stort personflöde med representanter från företagen och forskare från lärosätena. Det framgår att de starkaste relationerna existerar mellan Mälardalens högskola, Volvo CE, ABB och Högskolan i Väst. Det finns även många andra kluster att beakta vid närmare studier av figuren. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 25 FIGUR 4.3 Variation i projektteman mellan de stora koncernerna och de nya lärosätena över tid TEDD ABB Volvo CE Stora Enso Tetra Pak AstraZeneca MultEx Increased welding accuracy through automation flexible tooling and real time robot control Methods for simulation of industrial control system BOEL RV-REDS Vätskasub. PROMPT Diagnos på distans Explaining and Predicting Print Quality Variations of Colour Prints Multiscale modelling of polymeric nanocomposites Prioritisation Support for Sustainable Product Development Development of in vitro assays for toxicity testing using human pluripotent stam-cells Reliable Wireless Machineto-Machine Communications in Electromagnetic Disturbed Industrial Environments Arc modelling for robust tandemarc welding Novel biocatalysts for control of oxalic acid in the pulp and paper industry EMOPAC ANDTE Enhanced adhesion strength in thermal sprayed coatings Development of chiral stationary phases for liquid chromatography by means of spinning-disk technique Kund-Leverantörsintegration i utformning av produktionsutrustning Physical models combined with statistical models for improved digester control Phase 2 Biometric identification of laboratory animals Kinetics and mechanisms for carbo hydratc degradation (kraft cooking) Molecular- and macroscale computational studies Fully Autonomous Wheel Loaders For Efficient Handling of Heterogeneous Materials Fracture mechanical study of laminated packaging material Optical Interaction between Ink and Paper Aberrant DNA methylation patterns from human pluripotent stam cells Labelling and Procurement Support for Sustainable Product Innovation Heavy Vehicles - Ride comfort optimization Fast and robust optical in-process monitoring for welding automation SaDIES Coexistence and interference avoidence of industrial wireless networks Design of super strong laminates Low energy CTMP in paperboard MALTA Sensible Things that communicate Strategic maintenance development in manufacturing industry INFUSIS Communication in Change Processes Semantic Robots VIPP IT’S EASY + SARPA Model Driven Development and Decision Support Future Energy Formation and detection of weld defects related to solidification and cooling EXTRACT Simulation and Control of Material affecting Processes A New Tool for Drug Discovery Based on High Throughput Screening (HTS) with Separation Innofacture IT’S EASY BESQ Energy efficient mechanical pulping initiative ASSS VIPP MRTC 2000 Biofilms, research center for biointerfaces 2005 SUMAN 2010 2015 Källa: DAMVAD Analytics 2016 Not: AVANS-programmen ingår inte och projektens placering på tidslinjen är ungefärlig. Vidare bör noteras att fält med två färger involverar två av koncernerna. 26 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 2020 FIGUR 4.4 Nätverkskarta över deltagare i forskningsprojekten Kalla: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 27 Koncernerna ingår huvudsakligen i projekten ge- 2010 och fram, har de tre andra stora koncernerna nom in-kind. Endast två av fem koncerner bidrar deltagit i färre projekt och visar en nergående ten- med monetära insatser i projekten. Dessutom bidrar dens under perioden. Detta ger också nyttig inform- samtliga koncernerna med utrustning, material, lo- ation till att nyansera profilerna för koncernerna. kaler, resor i projekten, se Figur 4.5 nedan. Företagens deltagande i projekt av olika storlekar FIGUR 4.5 Koncernernas typ av insats i projekt, 2004-2014 35 Antal projekt 9 25 15 10 5 Volvo CE är huvudsakligen involverade i medelstora projekt, medan Tetra Pak, AstraZeneca och 30 20 varierar också något, se Figur 4.7 nedan. ABB och 8 6 5 14 9 5 8 14 Stora Enso främst är involverade i små projekt. FIGUR 4.7 Andel projekt per projektstorlek, 2004-2014 21 10 8 0 6 4 In-kind Utrustning, material, lokaler, resor Cash Källa: DAMVAD Analytics 2016 2 0 ABB Tetra Pak AstraZeneca Stora Enso Vi kan även fastslå en skillnad i hur många projekt Små projekt (1mkr - 5mkr) Stora projekt (10-50mkr) koncernerna ingår i och hur denna FoU-aktivitet har Källa: DAMVAD Analytics 2016 förändrats över tid, se Figur 4.6 nedan. Medan Volvo CE och ABB visar en klart stigande trend från FIGUR 4.6 Aktiva projekt per koncern över tid 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: DAMVAD Analytics 2016 28 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Volvo CE Medel projekt (5mkr - 10mkr) Mycket stora projekt (>50mkr) ABB Stora Enso Tetra Pak Astra Zeneca Volvo CE Hur koncentrerad är koncernernas sam- med Karlstad Universitet. Intrycket är att Karlstad verkan med de nya lärosätena? Universitets betydelse har växt under de senaste Den andra hypotesen är att det finns en skillnad i åren då Stora Enso börjat rikta in sig mera på renewable packaging som ett nytt affärsområde. huruvida koncernernas samverkan är koncentrerad till enskilda lärosäten, eller om deras involvering är Samverkan vid Mälardalens högskola är nästan ute- utspridd till fler lärosäten samt att denna grad av slutande centraliserad till ABB och Volvo CE. Mälar- koncentration förändras över tid i de enskilda kon- dalens högskola har även formella samarbetsavtal cernerna. I Figur 4.8 nedan redovisas alla samar- med både ABB och Volvo CE. Detta visar priorite- beten per koncern och lärosäte. ringen av att etablera ramar för regional specialisering och säkra tillgång till kompetens från Mälar- Figuren visar att ABB och Volvo CE samverkar i dalens högskola. Vissa andra lärosäten har också mycket hög utsträckning med Mälardalens högskola ett mera koncentrerat samarbete, som exempelvis och därmed är relativt mer centraliserade i sin sam- Högskolan i Gävle och Karlstad Universitet som en- verkan jämfört med de andra koncernerna. ABB och bart samarbetar med Stora Enso. Volvo CE har uppgett att detta samarbete är mycket viktigt för den framtida kompetensförsörjningen. AstraZeneca har i jämförelse med ABB, Stora Enso och Volvo CE en relativ hög spridning av samar- Stora Enso har dock också en viss koncentration av beten med de nya lärosätena. Detta påvisar mindre samarbeten med Mittuniversitet och Karlstad Uni- fokus på rekrytering och regional specialisering. Fö- versitet. Dessutom finns ett formellt samarbetsavtal retaget har bara formella samarbetsavtal med FIGUR 4.8 Antal projektobservationer mellan koncern och lärosäte, 1999-2014 Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 29 gamla universitet, men inte med något av de nya lärosätena. Detsamma gäller för Tetra Pak, vars samverkan dock över tid blivit mer koncentrerat till närområdet kring Lund och Malmö utifrån liknande fokus på regional specialisering och rekrytering som för ABB och Volvo CE, bara i Sydsverige. Vi finner att det inte skett någon större förändring av centraliseringen av samverkan mellan 1999-2014. ABBs samarbete med Mälardalens Högskola har varit på en stabil nivå över tid. Volvo CEs samarbete med Högskolan Väst och Mälardalens Högskola har även varit stabilt ut över tid. Detta gäller även Stora Ensos kopplingar till Mittuniversitet och Karlstad Universitet. Tidigare samarbeten lyfts fram vid flera ansökningar, och tycks vara en viktig faktor för var koncernerna väljer att förlägga sin forskning. Volvo CE och ABB uppger i intervjuerna att man har ett långtgående samarbete med Mälardalens högskola. Volvo CE uppger även att man har ett kontinuerligt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Väst. Stora Enso uppger att man har ett långtgående samarbete med Karlstad Universitet och Mittuniversitet. AstraZeneca uppger att man haft ett tidigare lyckat samarbete med Högskolan i Skövde samt med Högskolan i Borås men att det är lärosätets excellens som avgör vilka lärosäten som man samarbetar med. I Figur 4.9 framgår samarbeten utplacerade på kartan mellan koncernernas angivna kontor, i röd text, från ansökningsdokumenten och lärosätets geografiska hemvist, i svart text. I vissa fall har ingen geografisk hemvist angetts i ansökan, bolagets geografiska hemvist har då kompletterats från bokslutsinformation. Sträckens tjocklek och punkternas volym är bredare och större om det sker fler samarbeten mellan två platser. 30 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN FIGUR 4.9 Geografisk specialisering och närhet ¨¨¨¨ Var ligger beslutskompetensen? vilka forskningsprojekt man engagerar sig i. Det internationella huvudkontoret är dock närmare beslut- Denna hypotes beskriver att det finns en skillnad i processen i AstraZenecas och Stora Ensos fall än var beslutskompetensen kring samarbetet med lä- hos Volvo CE, ABB och Tetra Pak. I Stora Enso och rosätet ligger i de stora koncernerna, samt att detta Astra Zeneca finner vi att beslutprocessen försam- förändras över tid i de enskilda koncernerna. arbeten har blivit mer centraliserat så att forskningsbeslut numera i större grad tas upp på koncernnivå. Analysen visar att AstraZeneca och ABB har störst andel projekt vid sina respektive R&D-avdelningar. Volvo CE och ABB har båda stora enheter för cor- Stora Enso har störst andel projekt kopplade till det porate research. Alla projekt under 0,5 MKR beslu- nationella bolaget (Stora Enso AB) utan vidare spe- tas om lokalt inom dessa enheter. Stora projekt cificering. måste ofta godkännas ovanifrån, men dock inte internationellt från koncernledningen i Schweiz. De Koncernerna har generellt få specifika eller formella två koncernerna är troligtvis de som har den mest riktlinjer för att ingå i forskningsprojekt. Beslutspro- systematiska och formella beslutsprocesserna. Av- cessen beror i hög grad på hur stort projektet är. görande här är dock även att det finns ett förtroende Generellt är mönstret att ju större ett projekt är, mellan företaget och lärosätet. Om ett projekt är ex- desto högre upp i koncernens organisation tas be- ternt drivet av en aktör utanför företaget som man sluten. För alla koncerner är det dock tydligt att det inte har samarbetet med tidigare så blir processen finns en hög grad av frihet lokalt till att bestämma betydligt mer formell och kontrollerad. Personliga FIGUR 4.10 Ansvarig avdelning för koncernernas projektdeltagande 100% 90% 80% 70% 60% 12% 11% 30% 47% 10% 35% 70% 56% 50% 40% 30% 27% 60% 53% 20% 33% 10% 27% 30% Stora Enso Volvo CE 0% AstraZeneca R&D-avdelning ABB Tetra Pak Andra affärs- och produkt/tjänsteområden Nationellt koncern-bolag Källa: DAMVAD Analytics 2016. Note: Här redovisas den avdelning som angetts som ansvarig för koncernens deltagande enligt projektavtal. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 31 relationer och geografisk närhet uppges har stor betydelse för samtliga fem koncerner. Tetra Pak har kanske den mest oformella och decentraliserade processen. Initiativet till de projekt, som involverar samarbeten med ett eller flera av de nya lärosätena skapas ofta utifrån en idé hos en anställd på Tetra Pak. Flertalet ad hoc-samarbeten drivs även på initiativ av individuella forskare. Volvo CE, ABB och Tetra Pak är de koncernerna där vi värderar att den lokala beslutskompetensen är störst. Vi får också intryck av att det har en betydelse för de tre koncernernas fokus på regional specialisering och kompetensförsörjning. Detta illustras i Figur 4.14 nedan. FIGUR 4.11 Beslutkompetens och prioritering Stort fokus på regional specialisering och kompetensförsörjning Volvo CE ABB Tetra Pak Liten lokal beslut kompetens Stor lokal beslut kompetens AstraZenca Stora Enso Lite fokus på regional specialisering och kompetensförsörjning Källa: DAMVAD Analytics 2016 32 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Hur produkt- och tjänstnära är koncerner- har istället främst varit inom området enabling tech- nas projekt? nologies, som främst kan karaktäriseras som grundläggande forskning. Denna hypotes innebär att det finns en skillnad i hur produkt- och tjänstnära projekten är i innovations- Analysen visar att Tetra Paks projekt blivit mer pro- kedjan samt hur detta förändras över tid i de en- dukt- och tjänstnära över tid. Projekt som Tetra Pak skilda koncernerna. har med de nya lärosätena är ofta nära knuta till företagets kärnverksamhet. Många projekt har sitt ur- Generellt visar analysen att de flesta projekt är rela- sprung från kunders önskemål till produkter eller op- tivt produkt- och tjänstnära. På en skala där 1 inne- timering av processer. bär projekt med bredare forskningsinriktning och 5 innebär projekt med produkt- och tjänstnära tillgång Hur involveras andra typer av företag? placerar sig alla på ett genomsnittligt värde av minst 3, se Figur 4.12. Metoden för kategoriseringen är Hypotesen beskriver att det finns en skillnad i hur inte grundad i noga utvalda kriterier utan baserad koncernerna samarbetar med andra typer av före- på analytikerns uppfattning av varje specifikt FoU- tag samt hur detta förändras över tid i forskningen. projekt. Figur 4.14 visar fördelningen av vilka näringslivsaktörer som har deltagit i de 64 projekten totalt sett. Vi finner även att det är många små och medelstora Förteckningslistan visar den minsta till största ande- projekt och att aktiviteterna inom dessa är relativt len uppifrån och ner. Direkt utländska företag står marknadsnära. Dock finns vissa skillnader mellan för 1,9 procent av deltagarna. SMFs med koncern- exempelvis AstraZeneca och TetraPak. Projekt som tillhörighet står för knappt en femtedel av delta- medfinansierats av KK-stiftelsen har generellt inte garna, och fristående bolag 18,2 procent. varit nära AstraZenecas kärnverksamhet. Projekten FIGUR 4.12 Projektens placering i innovationskedjan, 1999-2014. 1 är bredare forskning och 5 är produkt/tjänstnära Källa: DAMVAD Analytics 2016 Not: Tabellen visar ett genomsnitt av gradering (1-5) av innovationskedjan för varje projekt där 1 är grundläggande forskning och 5 marknadsnära produkt- och tjänsteutveckling. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 33 Analysen visar sammantaget att det finns en stor Stora Enso, men det kan också vara lärosäten som spridning i typ av näringslivsaktörer i koncernernas involverar dem. forskningsprojekt. Dock sker en relativ liten involvering av direkt utländska företag hos samtliga koncerner. Fördelningen av aktörer på koncernnivå re- FIGUR 4.14 Fördelningen av typ av deltagare, 2004-2014 dovisas i Figur 4.13 nedan. Volvo CE samarbetar medvetet huvudsakligen med direkta underleverantörer. Helt nya samarbeten med SMF sker endast vid enstaka tillfällen om dessa kan presentera något tillräckligt unikt. Inom Tetra Paks projekt är 23 procent av de företag som deltar i samma projekt som koncernen fristående små företag med mindre än 50 anställda. I forskningsprojekt där Stora Enso ingår är det en stor variation av samarbeten med andra företag. SMF uppfattas som små och flexibla, samt har ett annat tänk och kan ofta bidra med relevant kunskap i projekten. Ofta bjuds SMF in av Stora Enso, men det kan även vara lärosäten som involverar dem. I forskningsprojekt där Stora Enso ingår är även en Källa: DAMVAD Analytics 2016 stor variation av övriga företag. SMF uppfattas som små och flexibla, samt har ett annat tänk och kan verkligen bidra i projekten. Ofta inbjuds SMF av FIGUR 4.13 Antal deltagare per projekt uppdelat på företagstyp, 2004-2014 Källa: DAMVAD Analytics 2016 Not: Här redovisas den genomsnittliga involveringen av andra företagsgrupper för respektive koncern 34 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Skapar samarbeten resultat? med kunder. Samtidigt bidrar det till att synliggöra ABB i Sverige och lokalt som en miljö som aktivt bi- Denna hypotes beskriver att det finns en skillnad i drar till uppbyggnad av kompetensmiljöer. hur samarbeten skapar resultat för de stora koncernerna, samt att detta förändras över tid i de enskilda Stora Ensos projekt har i huvudsak varit fokuserade företagen. på att uppnå besparingar och att optimera produktionsprocesser. Stora Enso har således erfarit mest Analysen visar att majoriteten av de rapporterade processoptimeringar och inte så mycket rekrytering resultaten för koncernerna är processoptimeringar. till följd av projekten. Figur 4.15 nedan visas vart indikeringar av resultat har noterats i dokumentstudierna. Volvo CE har primärt rapporterat resultat av forskningsprojekt under KK-stiftelsen i form av proces- ABB betonar att samverkan med de nya lärosätena, soptimeringar. 8 av 13 dokumenterade resultat sor- såväl som andra universitet, är en starkt bidragande teras in under denna kategori. Forskningsprojekten orsak till att 15 procent av ABBs R&D-personal fort- har haft stor betydelse för Volvo CE genom att pro- farande återfinns i Sverige då samverkan stärker jekten med lärosätena över åren har byggt upp- den regionala specialiseringen och internationella forskningskompetenser och kritisk massa både hos konkurrenskraften. För ABB är de viktigaste orsa- lärosäten och i Volvo CE. kerna till att samverka med lärosäten att det möjliggör rekrytering, tillgång till kompetens i form av Vi har även visat hur resultat har genererats konkret forskningsbaserad kunskap vilket skapar forsk- i form av case-studier. Kortfattat visar dessa att ningsresultat och ger en plattform för samverkan Volvo CE har byggt upp en regional specialisering FIGUR 4.15 Resultat indikerat i slutrapporter och delrapporter Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 35 genom bland annat IT’S EASY-programmet som har det största engagemanget och deltagandet men har lett till att en ny site byggs för ca 203 miljoner även ett större fokus på att skapa resultat i deras kronor i Eskilstuna. ABBs samverkan har lett till en samverkan med de nya lärosätena. Tetra Pak har internationellt forskningsverk- också ett stort engagemang men verkar inte vare så samhet som vunnit tre av tre ansökningar inom ra- resultatfokuserade på koncernnivå. Beslut tas mer men för Horisont 2020-programmet. Stora Enso har på individnivå. Stora Enso och AstraZeneca har genomfört en lyckad satsning inom data mining till lägre engagemang och aktivitet, och ett mindre re- följd av ett lyckat grundforskningsprojekt, Extreme sultatfokus. Tendens är att ju mer aktiva koncer- Papermaking – Bringing Productions Capacity To nerna är, ju större resultatfokus finns det. Detta fö- Maximum, som har inneburit en effektivare produkt- refaller logiskt då mer investeringar ställer mer krav ionsprocess. Tetra Pak har funnit intressanta resul- på faktiska resultat. Värderingarna sammanställs i tat inom produktionsnära materialforskning som i si- Figur 4.15 nedan. konkurrenskraftig nom tid sannolikt kommer kunna minska produktionskostnaden av sina förpackningar. AstraZeneca har mest deltagit i explorativ FoU men samtidigt banat väg för andra aktörer och genererat spridningseffekter. Dokumentstudier och intervjuer med de fem koncernerna ger intrycket att Volvo CE och ABB inte bara FIGUR 4.16 Koncerners engagemang och resultatfokus Källa: DAMVAD Analytics 2016 36 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 5 Företagsprofiler för koncernerna I det följande kapitlet finns fem individuella profiler dare skapar det forskningsresultat och ger en platt- för de fem stora koncernerna och deras samarbete form för samverkan med kunder. Samtidig bidrar det med de nya lärosätena. Profilen är baserad på in- till att synliggöra ABB i Sverige och lokalt. formation från KK-stiftelsens dokumenthandlingar samt resultat från intervjuer med representanter Tidigare tog ofta lärosätena initiativ och bestämde från koncernerna. vilka projekt som initierades, men på senare år har ABB utvecklat en mer strategisk och proaktiv för- ABB hållning till vilka FoU-aktiviteter som bolaget deltar i. Över tid har ABB intresserat sig mer för hur före- Introduktion och sammanfattning taget kan ingå i projekt och söka finansiering där en större del tillfaller ABB själva och därmed kan med- ABB är en multinationell verkstadskoncern inom el- finansiera verksamheten inom corporate research. kraft och automationsteknik. ABB-koncernen är ABB medverkar nu i tre stora Horisont 2020-projekt. verksam i ungefär 100 länder och har totalt cirka 140 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Zürich, I de forskningsprojekt ABB deltar i ingår ofta andra Schweiz. Det svenska huvudkontoret är placerat i stora företag och även mindre företag. ABBs enhet Västerås och den svenska verksamheten genere- för corporate research är relativt stor och har relativt rade under 2013 ungefär 10 procent av koncernens stor rörelsefrihet i förhållande till de projekt man omsättning. önskar delta i. Ungefär 10 procent av forskningsprojekten utgår från research-avdelningen. De reste- I ABBs fall får vi intryck av att koncernen i FoU-sam- rande 90 procenten är kopplade direkt till olika af- arbetena med de nya lärosätena särskilt prioriterar färsenheter. regional specialisering och lokal rekrytering. Effektivisering av produktionen har inte så hög prioritet ABB har inga explicita interna riktlinjer för vilka pro- som rekryteringsfrågorna. ABBs aktivitet är relativt jekt man deltar i. Dessa beslut tas på ett pragmatiskt stor och alla beslut tas utifrån en samlad koncern- vis, men deltagandet är dock beroende av en intern strategi. Den lokala beslutskompetensen är stor och beslutsprocess som ligger till grund för i vilken grad det kan ses i koncernens resultatfokus. olika områden prioriteras. Deltagande i projekt som är mindre än 0,5 miljoner kronor kan beslutas lokalt. Mer konkret karaktäriseras ABBs samverkan med Större projekt måste ha godkännande ovanifrån, de nya lärosäten av en hög koncentration med Mä- dock inte från koncernledningen i Schweiz. lardalens högskola, som ABB har ett formellt samarbetsavtal med. I Sverige har ABB utöver detta for- Ser vi på de projekt som fått stöd genom KK-stiftel- mella samarbetsavtal med KTH, Linköping Univer- sen är de projekt som genomförts inom forsknings- sitet, Uppsala Universitet och Chalmers. programmet HÖG och cirka hälften av forskningsprojekten inom forskningsområdet inbyggda sy- För ABB är den viktigaste orsaken till att samverka stem. ABB ingår i dessa forskningsprojekt huvud- med lärosäten att det möjliggör rekrytering, tillgång sakligen genom in-kind-insatser. Koncernen har en till kompetens och forskningsbaserad kunskap. Vi- betydande ekonomisk roll i forskningsprojekten, och har bidragit med nästan 20 procent i genomsnitt av den totala budgeten i projekten. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 37 De projekt som ABB deltar i resulterar oftast i pro- den samarbeten, och likaså punkterna som är pla- cessoptimeringar. ABB betonar även att samverkan cerade på den geografiska platsen. ABBs kontor med de nya lärosätena såväl som andra universitet markeras i rött, medan lärosätena är svarta. Kartan är en viktig grund till att 15 procent av ABBs perso- visar att alla ABBs projekt utgår från deras kontor i nal inom R&D fortfarande finns i Sverige och att Västerås. Vidare indikerar den relativt stora punkten man bibehåller en stark internationell konkurrens- i Västerås att många projekt äger rum vid Mälarda- kraft. lens högskola som också ligger i Västerås. Utöver Mälardalens högskola så har man vissa projekt med Hur koncentrerad är ABBs samverkan längre distans för samarbetet (Sundsvall, Karls- med de nya lärosätena? krona och Trollhättan) men över lag så verkar närheten och den geografiska specialiseringen vara Figur 5.1 nedan visar antal projekt mellan ABB och viktig för ABB. respektive lärosäte. Projekten är placerade på startåret enligt avtalsdokumenten för projekten. ABB har varit med i totalt 17 projekt sedan första projektet inleddes 1999. Av 17 totala projekt har 11 har skett genom samarbete med Mälardalens högskola. Detta indikerar en relativt centraliserad samverkansstrategi för ABB. Vi kan även se att antalet projekt varit som flest under 2011 och 2013. Nedan visas även en geografisk karta över ABBs projekt mellan 2004-2014. Noderna visar ett samarbete mellan ABBs kontor och det ansvariga lärosätet för projektet. Nodernas tjocklek motsvarar mäng- FIGUR 5.1 Antal projektobservationer mellan ABB och Lärosäte 1999 Blekinge Tekniska Högskola 2002 2008 2009 2011 2012 1 2013 2014 1 ∑ 2 Högskolan Väst 1 1 Mittuniversitetet 2 2 Mälardalens Högskola 1 Örebro Universitet Totalt 1 1 1 1 1 4 1 1 1 2 Källa: DAMVAD Analytics 2016 38 2006 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 11 1 1 1 1 4 1 5 1 17 Var ligger beslutskompetensen? FIGUR 5.2 Samarbete mellan ABB och lärosäten Figur 5.3 visar fördelningen av den ansvariga avdelningen/bolaget för projektet enligt ansökningsdokumenten. I 53 procent av ABBs projekt utgår projektet från företagets Corporate Research-avdelning. Koncernen anger att totalt ungefär 10 procent av koncernens forskningsprojekt utgår från research-avdelningen. De resterande 90 procent är kopplat direkt till olika affärsenheter. For ABBs vidkommande är vårt intryck att det är en stor grad av lokal beslutskompetens. ABBs enhet för corporate research har ett relativt stort beslutsmandat i förhållande till vilka projekt de önskar att gå in i. ABB har inga explicita interna riktlinjer för vilka projekt man deltar i. Detta beslutas mera pragmatiskt, men deltagande i forskningsprojekt är beroende av en intern budgetprocess, som bestämmer i vilken grad varje område prioriteras. Alla projekt under 0,5 MKR beslutar man om lokalt. Större projekt måste godkännas ovanifrån, dock inte internationellt från koncernledningen i Schweiz. I Sverige har ABB formella samarbetsavtal med Mälardalens högskola, KTH, Linköpings Universitet, FIGUR 5.3 Fördelning över vem som skriver under avtal Uppsala Universitet och Chalmers. För ABB är de viktigaste orsakerna till att samverka med lärosäten att det möjliggör rekrytering, tillgång till kompetens i ABB 53% 35% 12% form av forskningsbaserad kunskap och att det skapar forskningsresultat och ger en plattform för samverkan med kunder. Samtidigt bidrar det till att synliggöra ABB i Sverige och lokalt som en miljö som bidrar aktivt till uppbyggnad av kompetensmiljöer. Över tid har ABB intresserat sig mer för hur företa- R&D-avdelning Andra affärs- och produkt/tjänsteområden Nationellt koncern-bolag Källa: DAMVAD Analytics 2016 get kan ingå i projekt och söka finansiering där en större del tillfaller ABB och därmed kan medfinansiera corporate research-avdelningen. ABB har senast medverkat i tre stora Horisont 2020 ansökningar som alla har vunnits. Hur ingår ABB i samarbete med lärosätena? ABB har en gradvis växande FoU-aktivitet med de nya lärosäten, vilket framgår i Figur 5.4 nedan. Två STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 39 projekt var aktiva 2010 och 10 projekt var aktiva 2014. Det är naturligt att antalet aktiva projekt sjun- Program Projekt ker efter 2015 då man kan tänka sig att nya projekt AVANS 1 Forskarskola 2 Forskningsprofil 5 Forskningsprofil+ 1 Företagsforskarskola Plus 1 HÖG 6 ProSpekt 1 Totalt 17 ännu inte skrivits på. Noterbart är dock att vissa projekt löper över lång tid framöver. FIGUR 5.4 Totalt antal projekt fördelat på aktiva per år Datan visar att ABB ingår i forskningsprojekt huvudsakligen genom in-kind insatser. Stapeldiagrammet Källa: DAMVAD Analytics 2016 nedan visar hur stor andel av projekten (14 projekt som ägt rum mellan 2004 och 2014) som en typ av Hälften av ABBs forskningsprojekt sker inom forsk- insats har använts. Här kan vi utläsa att ABB i alla ningsområdet mjukvara och inbyggda system. Figur 14 projekten har använt sig av in-kind som insats 5.5 nedan visar ABBs 17 projekts fördelning på olika och att dessa kombinerats med insatser i form av forskningsområden. Åtta projekt är alltså inom mjuk- utrustning, material, lokaler och resor i nästan hälf- varu-området. ten av projekten. Monetära insatser har inte använts. FIGUR 5.5 Forskningsprojekt fördelat per forskningsområde FIGUR 5.6 Fördelning av typ av insats (2004-2014) Källa: DAMVAD Analytics 2016 6 av 17 projekt sker genom KK-programmet HÖG. Källa: DAMVAD Analytics 2016 Utöver detta ser vi att 5 projekt är inom programmet 40 Forskningsprofil. Resterande projekt är spridda över Grafen nedan kombinerar antalet projekt som ligger programmen Forskarskola, AVANS, ProSpekt och löpande aktivt (vänstra y-axeln) och projektinsatser Företagsforskarskola Plus vilket även går att se i ta- per år för aktiva projekt (högra y-axeln). Här kan vi bellen nedan. alltså se att även om projekten som ABB var med i STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN under början av 2000-talet var färre till antalet, var Hur involveras andra typer av företag? projekten stora finansiellt sett. I forskningsprojekt där ABB ingått, är hälften av övriga företag både mycket stora företag och små företag. I figuren nedan visas procentuell fördelning av de andra företagsdeltagarna. 34,5 procent av FIGUR 5.7 Aktiva projekt och finansiering per år deltagarna i projektet förutom ABB och det ansvariga lärosätet är alltså företag med mer än 1000 an- Finansiering per år 12 7 10 6 5 4 8 6 3 2 4 2 ställda. Miljoner SEK Antalet projekt Antalet projekt FIGUR 5.9 Antal projektdeltagare fördelat på företagstyp 1 0 0 Källa: DAMVAD Analytics 2016 ABB ingår främst i medelstora projekt (5-10 MKR) men har en relativt hög andel projekt över 50 MKR. Figur 5.8 visar procentuell fördelning av ABBs projekt i förhållande till projektens storlek. 42,9 procent av ABBs projekt ligger alltså på en total finansiering mellan 5 och 10 miljoner SEK. FIGUR 5.8 Fördelning av projekt på storlek 7,1% 42,9% Stora projekt (10-50mkr) 21,4% Små projekt (1mkr - 5mkr) Mycket stora projekt (>50mkr) 28,6% Källa: DAMVAD Analytics 2016 Medelstora projekt (5mkr 10mkr) Skapar samarbeten resultat? I ABBs projekt anges att det skapats resultat i 13 av 17 projekt. 8 av de 13 dokumenterade resultaten är i form av processoptimering. Avkastningen av de uppnådda forskningsresultaten förväntas först efter Källa: DAMVAD Analytics 2016 flera år. Då har projekten bidragit med kunskap och insikt, samt utveckling av teknologi som används idag i utvecklingsarbetet. Företaget anser dessutom att projekten ofta leder till rekrytering och att detta är en mycket viktig effekt STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 41 för företaget. ABB betonar att samverkan med de Resultat nya lärosäten såväl som andra universitet är en vik- Resultatet av den långtgående samverkan har lett tig grund till att 15 procent av ABBs R&D-personal till en stark regional specialisering inom inbyggda fortfarande finns i Sverige. Detta understryker återi- system och framtidens energi. ABB har således gen att en väsentlig orsak till samarbetet med de byggt upp en internationellt konkurrenskraftig platt- nya lärosätena är prioriteringen av geografisk spe- form för forskning och utveckling. Detta exemplifie- cialisering och rekrytering. Detta visar även caset ras genom att bolaget fortfarande har sin största som beskrivs nedan. forskningsverksamhet i Västerås med 250 forskare, som även är bland de största forskningsbolagen i landet. ABBs forskningskompetens återspeglas Case Bakgrund ABB-koncernen med cirka 140.000 anställda globalt har koncernens största forskningscenter i Västerås. En starkt bidragande anledning till det är samarbetet och kompetensklustret som finns med Mälar- även i att man fick tre av tre möjliga forskningsansökningar beviljade inom EUs ramprogram, Horisont 2020, se sammanställning i Figur 5.10 nedan. Dessa projekt grundar sig i att utveckla och effektivisera europeisk industri och har en total budget på cirka 162 miljoner kronor, se tabell nedan. dalens högskola. Till exempel finns 10 affilierade professorer på forskningscentret som även har en anställning på Mälardalens högskola. Det faktum att ABB-koncernen har sitt största forskningskontor i Västerås visar även att kompetensnivån i regionen har etablerats över tid och håller världsklass inom industrirelevanta områden så som inbyggda och autonoma system. Noterbart är även att ABB är projektkoordinator för Smart Assembly Robot with Advanced FUNctionalities. Mer detaljerad information så som projektdeltagare och områdesbeskrivning för projekten återfinns i Appendix. Projektdeltagarna är tekniska universitet, större industriföretag och mindre forskningsintensiva företag. Två projekt handlar om robotteknik och det tredje projektet om energieffektiva Bakomliggande drivkrafter processkontroller inom industrin. ABB finansierade de första lärarna vid uppstarten av Mälardalens högskola 1977. Sedan dess har aktörerna samverkat. FIGUR 5.10 HORIZON 2020, ABB AB Projekttitel Datum (appr.) EU-stöd (m.€) 1. Smart Assembly Robot with Advanced FUNctionalities 2015 – 2018 4.03726625 2. Symbiotic Human-Robot Collaborative Assembly Technologies, Innova- 2015 – 2019 7.23020825 2015 – 2018 5.99834375 tions and Competitiveness 3. Integrated Process Control based on Distributed In-Situ Sensors into Raw Material and Energy Feedstock Källa: DAMVAD Analytics 2016 Not: Se appendix för mera detaljerad information innehållandes projektdeltagare. 42 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN AstraZeneca Zeneca är tydligt. För AstraZeneca gäller även principen att ju större projektet är, ju högre upp i orga- Introduktion och sammanfattning nisationen tas beslut om huruvida företaget ska delta. AstraZeneca är ett brittiskt–svenskt multinationellt läkemedelsbolag vars produkter säljs i mer än AstraZeneca deltar i ett minskat antal projekt över hundra länder. Strax under en femtedel av koncer- tid, och deltagandet sker primärt som en fortsättning nens omsättning återfinns i det svenska bolaget på tidigare slutförda projekt. Nästan alla projekt sker som är registrerat i Södertälje. AstraZeneca är även genom forskningsprogrammet HÖG och hälften av en betydande arbetsgivare i Mölndal med 2.200 an- forskningsprojekten sker inom forskningsområdet ställda. Totalt 580 av de 2.200 anställda i Mölndal Pharmaceuticals och stamcellsforskning. är disputerade forskare varav cirka 30 är professorer. AstraZeneca finansierar många doktorander och de I AstraZenecas fall är samarbetet med de nya läro- anställs då ofta på lärosäten. Men det förekommer sätena primärt grundat på individuella prioriteringar att doktorander genom ett projekt uppnår kompe- hos forskare hos lärosätena och i bolaget. Astra Ze- tenser som sedan blir attraktiva att anställa direkt för neca har ett litet och nedåtgående engagemang AstraZeneca. med de nya lärosäten, den lokala beslutskompetens är låg och det ingår inte som en del av koncernens Astra Zeneca bidrar i genomsnitt med 19 procent av överordnade strategi. den totala projektfinansieringen och företaget deltar främst i små projekt (1-5MKR). Dock förekommer Det är tydligt att AstraZeneca i jämförelse med ABB, deltagande i projekt med över 50 MKR i total finan- som beskrivits ovan, har en relativ hög spridning av siering. Projekt som har finansiellt stöd av KK-stif- samarbeten med de nya lärosätena. Det finns bara telsen har generellt inte varit så nära AstraZenecas formella samarbetsavtal med gamla universitet. kärnverksamhet. Istället nämns i intervjuerna att projekten ligger inom fältet enabling technologies, Geografisk närhet och personliga relationer har en vilket karakteriseras av grundläggande forskning stor betydelse för AstraZeneca i prioritering av vem som har potential för att bli intressant koncernen på man skall samarbeta med i olika forskningsprojekt. längre sikt. Det underbygger värderingen av att beslut om samverkan primärt är individuellt baserade och inte in- En tredjedel av övriga företag som deltar i forsk- går i en större forskningsstrategi. ningsprojekt med AstraZeneca är utländska företag. Där deltar även SMF och de bidrar med viktig kun- Majoriteten av projekten som fått stöd från KK-stif- skap och teknologi. telsen ligger på R&D-avdelningar. Initiativen till dessa projekt kommer huvudsakligen från lärosä- Då KKS-projekten i en större grad har initierats av tena man samarbetar med. Riktlinjerna för vem lärosätet har dessa också stått för involveringen av AstraZeneca ingår i samarbete med är inte tydliga, SMF. Marknadsbevakande projekt kan ligga betyd- men det ses som viktigt att samarbetet sker med de ligt närmare kärnverksamheten för SMF som deltar bästa forskningsmiljöerna och att utbytet för Astra- i projekten. Således spelar SMFs en viktig roll för STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 43 resultaten som genereras i dessa projekt. AstraZeneca har flest dokumenterade resultat i form av processoptimering och produkt- och tjänsteutveckling. FIGUR 5.11 Karta över Astra Zenecas samarbeten Hur koncentrerad är AstraZenecas samverkan med de nya lärosätena? AstraZeneca har deltagit i totalt 10 projekt sedan första projektet inleddes 2004. Hälften av samarbeten har varit med Högskolan i Skövde och Linneuniversitet. De resterande 5 har varit med olika lärosäten som Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola, Mittuniversitet och Mälardalens Högskola. Detta tyder inte enbart på en spridning bland lärosäten utan även en geografisk spridning. Nedan visas en karta över den geografiska spridningen av projektsamarbeten mellan AstraZeneca och det ansvariga lärosätet. Företagets 10 projekt är spridda på 7 olika lärosäten. AstraZenecas samarbeten utgår från tre olika kontor (Mölndal, Södertälje och Lund). Vid en första anblick tycks det se ut att vara många långdistanssam- Sammantaget är det viktigt för AstraZeneca att for- arbeten men det är inte så långa avstånd som man mella samarbetsavtal enbart finns med gamla uni- kan tro. Det finns inget tydligt samarbete med en el- versitet. Geografisk närhet och personliga relationer ler två högskolor som i ABB och Volvo CE:s fall utan har en stor betydelse. Initiativen till projekten kom- det är en större geografisk spridning. mer från lärosäten. Var ligger beslutskompetensen? Lundkontoret samarbetar med närliggande Malmö 44 högskola och Högskolan i Halmstad. Mölndalkon- 60 procent av Astra Zenecas projekt specificeras fö- toret med Linnéuniverisitet i Kalmar och Högskolan rekomma vid företagets R&D-avdelningar. 30 pro- i Skövde. Södertäljekontoret samarbetar med Hög- cent vid det nationella bolaget samt resterande 10 skolan i Borås, Högskolan i Skövde, Mälardalens procent bland andra affärs- och produkt-/tjänsteom- högskola samt Mittuniversitet. råden. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN FIGUR 5.12 Fördelning över vem som skriver under avtal FIGUR 5.13 Antal projekt fördelat på aktiva per år Källa: DAMVAD Analytics 2016 Källa: DAMVAD Analytics 2016 Riktlinjerna för vem AstraZeneca ingår i samarbete med är inte tydliga, men det anses viktigt att samarbetet sker med den främsta forskarkompetensen Ser vi på projektens fördelning på olika KK-program och att utbytet för AstraZeneca är tydligt. För Astra- framgår att 9 av 10 projekt utförts inom KK-program- Zeneca gäller också att ju större projektet är och ju met HÖG. Som framgår Figur 5.14 av nedan förde- mera finansiering projektet kräver, ju högre upp i or- lar sig de 10 projekten inom flera olika forsknings- ganisationen tas beslut om företaget skal deltaga. områden. 5 projekt ligger inom forskningsområdet Pharmaceuticals/stam-cell research. Detta följt av 2 Det samlade intrycket från dokumentstudier och in- projekt inom production equipment and methods, tervjuer med AstraZeneca är att den lokala besluts- other (2 projekt) och i Biointerfaces (1 projekt). kompetensen är relativt låg och att beslut om samverkan med de nya lärosätena primärt tas utifrån individuella hänsyn. FIGUR 5.14 Forskningsprojekt fördelat på forskningsområden 10% Hur ingår AstraZeneca i samarbete med lärosätena? Nedan visas AstraZenecas aktivt löpande FoU-projekt med de nya lärosäten som har fått KK-stiftelsen 50% 20% Biointerfaces Production equipment and methods Others 20% Pharmaceuticals/stam-cell research stöd per år. Vi kan notera en fallande tendens i antal projekt sedan 2006 och att AstraZeneca inte har bundit upp sig på några längre projekt. Källa: DAMVAD Analytics 2016 Vi kan även utläsa att AstraZeneca i 8 av projekten har använt sig av in-kind finansiering som insats och att dessa kombinerats med insatser i form av utrustning, material, lokaler och resor i 3 projekt. I två projekt har insatsformen utrustning, material, lokaler och resor använts. Rena monetära insatser har inte använts som insats vid något av de studerade projekten. AstraZeneca har i genomsnitt bidragit med STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 45 19 procent av den totala projektfinansieringen i de technologies. Projekten kan karaktäriseras som 10 projekten. grundläggande forskning som har potential för att bli intressanta i framtiden. Figur 5.15 nedan, som kombinerar antalet projekt som ligger löpande aktivt (vänstra y-axeln) och pro- Hur involveras andra typer av företag? jektinsatser per år för aktiva projekt (högra y-axeln) En tredjedel av övriga företag som deltager i forsk- visar att AstraZenecas finansiering korrelerar något ningsprojekt med AstraZeneca är utländska företag. negativt antalet projekt. Under början av 2000-talet Där deltar även SMF vilka bidrar med viktig kunskap tycks man ha varit aktiv i flera projekt med mindre och teknologi. finansiering. Mot slutet av tidsserien är man istället Då KK-projekten initierats av lärosätet har dessa med i bara ett projekt som är av större storlek. också stått för involveringen av SMF. Marknadsbevakande projekt kan ligga betydligt närmare core- FIGUR 5.15 Aktiva projekt och finansiering per år spelar SMF en viktig roll i dessa projekt. AstraZe- Finansiering neca har flest dokumenterade resultat i form av pro- 6 3 5 2,5 4 2 3 1,5 2 1 1 0,5 rit inom produkt- och tjänsteutveckling samt proces- 0 0 soptimering. Miljoner SEK Aktiva projekt Antalet projekt business för SMF som deltar i projekten. Således cessoptimering och produkt- och tjänsteutveckling. Skapar samarbeten resultat? 7 av 8 rapporterade resultat för AstraZeneca har va- Case Källa: DAMVAD Analytics 2016 Bakgrund Som företagsprofilen för AstraZeneca visar är bola- AstraZeneca deltar främst i små projekt (1-5 MKR) gets KK-finansierade forskning ganska långt ifrån men har även flera stora projekt över (50< MKR). marknaden och produktutveckling. Med andra ord är forskningen mer av explorativ karaktär för att på AstraZeneca finansierar ett flertal doktorander som längre sikt stå redo när ett område blir aktuellt för är anställda vid lärosäten. Det sker även att dokto- kommersialisering. rander genom ett projekt uppnår kompetenser som sedan blir attraktiva för AstraZeneca som då anstäl- KK-stiftelsens finansiering av forskningsprojekt ler dem. Regional rekrytering spelar en vis roll, men uppgår till lite knappt 28 miljoner SEK. Globalt spen- har inte samma betydelse som för ABB, Volvo CE derade bolaget 5,6 miljarder USD på forskning un- och Tetra Pak. der 2014 så KK-projekten är mer ett komplement till den forskningen som är nära bolagets kärnverksamhet (AstraZeneca Annual Report, 2014). Det Hur produkt- och tjänstnära är projekten? Projekt med stöd av KK-stiftelsen har generellt inte varit så nära kärnverksamheten för AstraZeneca. Det har varit tal om projekt inom området enabling 46 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN hindrar dock inte bolaget från att spela en viktig roll för forskningsprojekt. I detta case illustreras dynamiken och spridningseffekterna av AstraZenecas KK-finansierade forskning med avstamp i projektet ”Development and evaluation of in-vitro assays for till AstraZenecas förstklassiga forskningsmiljö och toxicity testing using human pluripotent stam-cells testlokaler. Även tillgången Högskolan i Skövdes and their derivatives” som ägde rum 2012-2015 i breda kompetens har lyfts fram som en viktig pus- samarbete med Högskolan i Skövde och Cellartis selbit för Cellartis. Även om Cellartis inte har kunnat (nu en del av Takara Bio). peka ut konkreta resultat utifrån dessa specifika projekt så lyfts samarbetet med AstraZeneca fram Bakomliggande drivkrafter AstraZenecas incitament var primärt att utforska ämnesområden med stor potential för vidareforskning. Det är i grunden lärosätet som har varit drivande i uppstarten av projektet. Lärosätet får tillgång till en förstklassig forskningsmiljö och ett relevant samarbete med ett globalt forskningsintensivt bolag. Resultat som viktigt för bolaget. Caset ger dock även intrycket att AstraZeneca som mindre resultatfokuserat i bolagets samverkan med andra aktörer. Prioriteringarna är mera individbaserad och drivs primärt av externa aktörer. Stora Enso Introduktion och sammanfattning Resultaten från AstraZenecas KK-finansierade forskning består främst i en ny kunskap, marknads- Stora Enso är en ledande global leverantör av för- insikt och rekryteringspotential. Vi kan även se en nybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, tendens att AstraZenecas deltagelse spelar en vik- träprodukter och papper. Gruppen omsätter cirka 95 tig dynamisk roll för projektets genomförbarhet och miljarder SEK medan de nationella bolagen i kon- forskningsintensiva SMF (tex Cellartis) som har en cernen i Sverige tillsammans omsätter cirka 37 mil- annan nisch. Detta exemplifieras av Figur 5.16 ne- jarder. Stora Enso har en relativt hög koncentrering dan där två projekt inom stamcellsforskning illustre- av samarbeten med Mittuniversitet och Karlstad rar dynamiken. AstraZeneca hade en explorativ roll Universitet. Ett formellt samarbetsavtal finns även medan Cellartis hade en nyckelroll och fick tillgång med Karlstad Universitet. Figur 5.16 Dynamiken av AstraZenecas projekt Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 47 Projekten finansieras primärt med in-kind-timmar. Sammantaget får vi dock intrycket att Stora Enso Stora Enso har i genomsnitt bidragit med 16 procent inte i någon hög grad prioriterar regional speciali- av den totala projektfinansieringen. Koncernen del- sering och lokal rekrytering i samverkan med de nya tager främst i små projekt (1-5 MKR) och medel- lärosätena. Stora Enso har över tid en nedåtgående stora projekt (5-10MKR). samarbetsgrad med de nya lärosätena. Den lokala beslutskompetensen framstår som låg. Även i Stora Koncernen har upplevt en ökning av forskningspro- Enso är beslut om FoU-samarbeten med de nya lä- jektens produkt- och tjänstnärhet över tid. Det fram- rosätena ofta individbaserade, men med kravet att går av analysen att samtliga projekt som har stöd av projekten ska medverka till att effektivisera produkt- KK-stiftelsen varit mycket nära marknaden och har ionen för att dessa kan godkännas hos koncernled- kunnat implementeras i affärsverksamheten. ningen. I Stora Ensos fall har en stor del av samarbetet av samma grund handlat om att optimera och I forskningsprojekt där Stora Enso ingår finns även effektivisera produktionsprocessen. en stor variation av övriga deltagande företag. SMF uppfattas som små och flexibla, samt har ett annat Geografisk närhet och personliga relationer har tänk och kan bidra med nya perspektiv i projekten. mycket stor betydelse för Stora Ensos FoU-aktivitet. Ofta inbjuds SMF av Stora Enso, men det kan också Initiativen till projekten är affärsdrivna och kommer vara lärosäten som involverar SMF. Bidraget från från Stora Enso, medan det är lärosäten som har deltagande SMF bedöms enligt Stora Enso som väl- det primära ansvaret för framtagandet av ansök- digt viktigt då dessa besitter en praktisk kunskap ningshandlingarna som värderas högt. Hälften av alla forskningsprojekt rapporteras ligga Flest resultat dokumenteras i form av processopti- vid det nationella bolaget ansökningshandlingarna. mering samt produkt- och tjänsteutveckling. Stora Det finns få formella krav och riktlinjer och besluts- Ensos projekt har varit fokuserade på att uppnå be- processen för dessa hänger ihop med storleken på sparingar och produktionsoptimering. På senare år projektet. Projekt av mindre storlek kan genomföras med beslut på divisionsnivå, och utan godkännande har Stora Enso även börjat bygga upp en forskningsmiljö för ett systemskifte mot renewable pack- från högre nivåer inom koncernen. Historiskt var bo- aging tillsammans med Karlstad Universitet. laget decentraliserat i stor utsträckning men sedan sammanslagningen 1998 har ett mer centraliserat Stora Enso har inte i någon större grad genomfört styre prioriterats. rekryteringar till följd av projekten och detta har heller inte varit ett mål eller en strategi, till skillnad från Flest projekt sker genom HÖG-programmet vilket Volvo CE och ABB. På research-avdelningarna har indikerar att bolagets FoU-aktivitet ligger nära pro- dock en del rekryteringar genomförts över tid till följd cessoptimering och metodutveckling. Två tredjede- av samarbeten med de nya lärosätena. lar av forskningsprojekten sker inom forskningsområdet materials and packaging och production Hur koncentrerad är Stora Ensos samver- systems vilket ytterligare stärker noteringen att bo- kan med de nya lärosätena? laget mest intresserar sig för produktionsprocesser. Tabell 5. nedan visar antalet projekt mellan Stora Enso och respektive lärosäte. Stora Enso har varit 48 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN med i totalt 15 projekt sedan det första projektet inFIGUR 5.17 Samarbete mellan Stora Ensos kontor och ansvariga lärosäten för projekt. leddes 2004. Företaget har deltagit i nio projekt i samarbete med Mittuniversitet och Karlstad Universitet. Utöver detta har Stora Enso även återkommande samarbete med Malmö Högskola (2 projekt) och Högskolan i Halmstad (2 projekt) samt enstaka samarbeten men Högskolan i Gävle och Örebro Universitet. Dessa projektsamarbeten visas även geografiskt i Figur 5.17. TABELL 5.1 Antal projektobservationer mellan Stora Enso och Lärosäten 2004 2005 2007 2008 Högskolan i Gävle 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 4 4 2 1 1 3 Totalt 2 2 Örebro Universitet Totalt 2013 2 Malmö Högskola Mittuniversitetet 2011 1 Högskolan i Halmstad Karlstad Universitet 2009 5 1 1 3 2 15 Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 49 Stora Enso har ett formellt samarbetsavtal med har över tid blivit mer centraliserat så att det nu tas Karlstad Universitet. Geografisk närhet och person- upp på koncernnivå, medan de förr i tiden kunde tas liga relationer har en stor betydelse for företaget. i samförstånd med de berörda aktörerna. Initiativen till projekten är affärsdrivna och kommer från Stora Enso, men lärosätet har det primära an- Svenska Stora och Finska Enso slogs ihop 1998. svaret för ansökningshandlingarna. Efter sammanslagningen blev den svenska verk- De stora strukturella projekten och EU-projekten samheten mer centraliserad. Medan den gamla upplevs som trögare. Stora Enso har lång erfaren- svenska koncernen delegerade ansvar nedåt i or- het av att söka finansiering från många håll. Företa- ganisationen, tas beslut numera på mer hierarkiska get uppskattar att KK-stiftelsen generellt sett är ak- sätt och organisationen är mer toppstyrd från hu- tiva och intresserar sig för projekten. Detta ger en vudkontoret i Finland. större möjlighet att rikta om projekt som inte riktigt går som man hade tänkt. Hur ingår Stora Enso i samarbete med lärosätena? Var ligger beslutskompetensen? Stora Enso har en relativ stabil projektportfölj med Figur 5.18 nedan visar fördelningen av den ansva- de nya lärosäten som visas i Figur 5.19 nedan. Det riga avdelningen/bolaget för projektet. Knappt hälf- pågick 3 olika projekt år 2004 och 5 projekt 2013. ten av projekten ligger i det nationella bolaget. 27 Det är alltså helt naturligt att serien uppvisar en procent av Stora Ensos projekt förekommer vid fö- nedåtgående trend mot 2020 då det säkert fortfa- retagets R&D-avdelning. 27 procent vid andra af- rande kommer att komma in nya projekt i framtiden. färsområden och resterande projekt ligger vid det nationella bolaget. FIGUR 5.19 Totalt antal projekt fördelat på aktiva per år FIGUR 5.18 Fördelning över vem som skriver under avtal Källa: DAMVAD Analytics 2016 Källa: DAMVAD Analytics 2016 12 av 15 projekten sker genom KK-programmet HÖG. Detta är ett program som är tänkt som ett Formella krav har ett samband med storleken på projektet. Projekt av relativt små storlekar kan genomföras med beslut på divisionsnivå, utan godkännande från högre nivåer inom företaget. Beslutskompetensen är idag inte lika lokalt baserad som tidigare. Beslut om etablering av samarbeten 50 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN första steg till stiftelsens övriga program. Vi ser att Stora Enso deltagit i ett Forskningsprofil-projekt och 2 projekt kopplade till Forskarskola. Forskarskola syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens inom relevanta och väl definierade områden genom forskarutbildning som bedrivs i samproduktion. Den enskilda forskarstuderanden har, förutom en formell handledare vid lärosätet, också alltid en mentor på ett företag. I de flesta fall har den forskarstuderande sin anställning i företa- FIGUR 5.21 Fördelning av typ av insats (2004-2014) get. Program Projekt Forskarskola 1 Forskarskola+ 1 Forskningsprofil 1 HÖG 12 Totalt 15 Figur 5.20 nedan visar dessa 15 projekts fördelning på olika forskningsområden. En tredjedel av projekten ligger alltså inom området materials and packaging och ytterligare en tredjedel ligger inom production systems. Resterande projekt ligger inom pulp and paper och printing. Källa: DAMVAD Analytics 2016 I genomsnitt bidrar Stora Enso med 16 procent av den totala projektfinansieringen, andra företag med 37 procent och KK-stiftelsen med de resterande 47 procent av projektfinansieringen. I Figur 5.22 nedan visas Stora Ensos investeringar per aktivt projektår i förhållande till antalet aktiva projekt. Tidsserierna ser ut att följas åt över tid vilket indikerar att koncer- FIGUR 5.20 Forskningsprojekt fordelt på forskningsområder nens projektinsats inte ändrats med antalet projekt som man deltar i. FIGUR 5.22 Aktiva projekt och finansiering per år Källa: DAMVAD Analytics 2016 Figur 5.20 visar projekten som ägt rum mellan 2004 och 2014 fördelat på typ av insats. Vi kan utläsa det som att Stora Enso i alla projekten har använt sig av Antalet projekt 7 6 5 Finansiering 2,5 2 4 1,5 3 1 2 1 0 0,5 Miljoner SEK Aktiva projekt 0 in-kind som insats och att dessa kombinerats med insatser i form av utrustning, material, lokaler och Källa: DAMVAD Analytics 2016 resor i nästan hälften av projekten. Enbart monetära insatser har använts någon enstaka gång. Analysen visar att Stora Enso främst ingår i små och medelstora projekt men också har flera stora och mycket stora projekt. Figur 5.23 visar procentuell fördelning av ABBs projekt i förhållande till den totala projektstorleken. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 51 FIGUR 5.23 Fördelning av projekt på storlek FIGUR 5.24 Andelar projektdeltagare fördelat på företagstyp Källa: DAMVAD Analytics 2016 Hur involveras andra typer av företag? I forskningsprojekt där Stora Enso ingår finns även en stor variation av övriga företagstyper som deltar i projekten. Figur 5.24 visar procentuell fördelning av de andra företagsdeltagarna. När vi ser till övriga deltagare i forskningsprojekt där Stora Enso ingår sker 22,4 procent med SMF med koncerntillhörig- Källa: DAMVAD Analytics 2016 het. 18,4 procent är mycket stora företag med över 1000 anställda, 16,3 procent är medelstora företag med mellan 250-500 anställda. Detta följt av 14 pro- Skapar samarbeten resultat? cent med stora företag, 12,2 procent med små före- Stora Enso har flest dokumenterade resultat i form tag, 6,1 utländska företag, 4,1 procent medelstora av processoptimeringar (7 av 12) samt produkt- och företag, 4,1 procent andra koncerner och 2,0 pro- tjänsteutveckling (4 av 12). cent forskningsinstitut. Den framtida marginalen och lönsamheten för Stora SMF uppfattas som små och flexibla, samt har ett annat tänk som kan bidra med nya perspektiv i pro- Enso återfinns troligen inom det relativt nya affärsområdet renewable packaging. En stor inkomst- jekten. Ofta inbjuds SMF av Stora Enso, men det ström traditionellt för bolaget har varit tidningspap- kan också vara lärosäten som involverar SMF, då per och papperstillverkning, men i takt med att ef- spetskompetens och praktisk kunskap spelar en terfrågan för papper minskar (i samband med digi- stor roll i projekten och detta återfinns hos SMF. taliseringstrenden i övriga samhället) har detta område börjat framstå som ett nytt potentiellt huvudområde för bolaget. Således har ett samarbete och kunskapskluster för renewable packaging byggts med Karlstad Universitet. Stora Enso har inte upplevt mycket rekrytering till följd av projekten. På research-avdelningarna har det dock förekommit en del rekrytering över tid till 52 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN följd av samarbeten. Rekrytering sker även genom bär en kostnad på totalt 200.000 kronor för varje av- spin-offs. stängning. Det fanns alltså initialt potential att optimera produktionsprocessen. En sådan processopti- Case mering ägde rum i ett internt följeforskningsprojekt Bakgrund vid Kvarnsvedens pappersbruk där en besparing Stora Ensos KK-finansierade forskning ser enligt fö- tack vare data-modelleringen uppgick till 1 miljon retagsprofilen ut att vara marknadsnära och pro- EURO. KK-stiftelsens roll var i det här fallet att man cess-orienterad mellan 2004 – 2010 för att senare finansierade det initiala projektet, Extreme Paper- övergå i en mer kunskaps- och kompetensbaserad making – bringing production efficiency to maxi- karaktär. Det projektet som beskrivs i detta case är mum. ”Extreme Papermaking – bringing production efficiency to maximum” som pågick i samarbete med Tetra Pak Mittuniversitet mellan 2007 – 2010 vid Stora Ensos dåvarande forskningscenter i Falun. Projektet be- Introduktion och sammanfattning döms som ett bra exempel på lyckad grundforsk- Tetra Pak är ett multinationellt företag som är en del ning av Stora Enso som har lett till vidare forskning av Tetra Laval gruppen. Bolaget omsatte över 15 som har lett till en processoptimering för bolaget. miljarder SEK 2014 och arbetar med maskiner och Projektet handlar om att optimera papperstillverk- material för engångsemballage. 1.300 personer ar- ningsprocessen i maskiner och modellera var papp- betar på Tetra Paks forsknings- och utvecklingsav- ret har en större risk att spricka för att förhindra pro- delningen i Lund och 400 personer arbetar i Mo- duktionsstopp. Denna data gick inte initialt att få från dena i Italien. pappersmaskinen men har gått att modellera via papprets spänningar. Datan används sedan för att Tetra Pak har traditionellt inte haft så stort fokus på optimera produktionsprocessen. Caset ger således regional specialisering och lokal rekrytering, men en god indikation på Stora Ensos stora fokus på att detta har förändrats över tid. Idag har dessa faktorer effektivisera sin produktionsprocess. större betydelse. I forskningsprojektet spelar effek- Bakomliggande drivkrafter Stora Enso har varit drivande i projektet utifrån det identifierade industribehovet. Kompetensprofilen för Mittuniversitets avdelning Fibre Science and Communication Network (FSCN) passar även väl in i projektets frågeställning. tivisering av produktion och process och produktoptimeringar en stor roll. Beslut tas som en del av en koncernstrategi och med stor lokal beslutskompetens. Likväl är det intressant att många beslut som fattas om FoU-samarbeten är individbaserade utan inblandning från koncernledningen. Resultat Tetra Pak har över tid haft en relativt stor spridning Projektet har lett till en större satsning inom data- i samarbeten med lärosäten, som dock blivit mer mining och big data som har varit framgångsrik för koncentrerad över tid till närområdet kring Lund och bolaget. Varje minut en pappersmaskin stängs av, Malmö. Företaget har ett formellt samarbetsavtal vilket den gör när pappret spricker, motsvarar kost- med Lunds Universitet om utveckling av gemen- nader på 10.000 kronor. När en maskin stängs ner samma forskningsprojekt och doktorandutbild- är den vanligtvis avstängd i 20 minuter, vilket inne- STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 53 ningar. Tetra Pak samarbetar även med andra läro- ekonomisk roll i forskningsprojekten, och i genom- säten. Dessutom finns ett väletablerat forsknings- snitt bidrar Tetra Pak med 19 procent av den totala samarbete med forskningsinstitutet Innventia. projektfinansieringen. Över hälften av Tetra Paks projekt klassas som små projekt (1-5MKR). Bakom de flesta av Tetra Paks samarbeten med lärosätena finns en önskan om att bygga upp en stark En tredjedel av forskningsprojekten ligger på R&D forskningskompetens inom Tetra Paks kärnverk- avdelningar. Tetra Pak har flest dokumenterade re- samhet med ett regionalt fokus. Koncernen definie- sultat av projekten med de nya lärosätena i form av rar det regionala området som hela Sydsverige, processoptimeringar. Lund, Malmö och Blekinge. Den geografiska närheten betyder mycket och definierar vem som erbjuds ingå i ett forskningssamarbete med Tetra Pak. Ett annat avgörande element är placeringen av Hur koncentrerad är Tetrapaks samverkan med de nya lärosätena? eventuella underleverantörer. Exempelvis har före- Tabell 5. nedan visar antal samverkansprojekt mel- taget samarbeten med Högskolan i Borås då Stora lan Tetra Pak och lärosäten. Projekten är placerade Enso är placerat där. utifrån startåret enligt avtalsdokumenten för projekten. Tabellen visar att Tetra Pak påbörjade sam- Initiativet till de projekt, som involverar samarbete arbeten med de nya lärosätena 2005 och har en re- med ett eller flera av de nya lärosätena kommer från lativt hög spridning bland projekt över tid mellan Ble- både Tetra Pak och från lärosätena. Ofta har pro- kinge Tekniska Högskola (3), Högskolan i Borås (2), jekten sitt ursprung i en idé hos anställda hos Tetra Högskolan Väst (2) och Malmö Högskola (2). Pak. Många ad hoc-samarbeten drivs på initiativ av individuella forskare. I hög grad har forskningsprojekten i samarbete med de nya lärosätena sitt ursprung i en bottom-up-process inom Tetra Pak. Kompetensuppbyggnad intern och rekrytering är de viktigaste orsakerna till deltagande i forskningsprojekten. I forskningsprojekt där Tetra Pak ingått är en fjärdedel av deltagande företag små företag. 8 av 9 projekt sker inom programmet HÖG och knappt hälften av forskningsprojekten sker inom forskningsområdet Produktion. Projekt som Tetra Pak har tillsammans med lärosätena är ofta nära bolagets kärnverksamhet. Många projekt har sitt ursprung i kunders önskemål om produkter eller till optimering av processer. Tetra Pak ingår i forskningsprojekt huvudsakligen genom in-kind-medel. Företaget har en betydande 54 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Dessa 9 projekt visas även geografiskt i kartan ne- ningssamarbete med Tetra Pak. Detta innebär sam- dan där rödmarkerade texten är koncernens plats tidigt att Tetra Pak inte nödvändigtvis satsar på att och de svartmarkerade är lärosätenas. Alla 9 pro- samarbeta med de allra bästa forskarna i varje en- jekt utgår från Tetra Paks kontor i Lund, och även skilt projekt utan att stor vikt läggs vid framtida po- om spridning på antalet lärosäten är relativt stor för tentiella rekryteringsmöjligheter. 9 projekt så är avstånden inte särskilt långa. I Figur 5.25 nedan ser vi den geografiska allokeFöretaget har ett formellt samarbetsavtal med ringen av bolagets kontor och lärosätets lokali- Lunds Universitet om utveckling av gemensamma sering. forskningsprojekt och doktorandutbildning. Tetra Pak samarbetar även med andra lärosäten, men det finns inga formella avtal med de nya lärosätena. Dessutom finns ett väletablerat forskningssamarbete med forskningsinstitutet Innventia. Tetra Pak har i genomsnitt 5-6 doktorander från Lunds Universitet, KTH eller Chalmers Tekniska Högskola på bolaget. Bakom de flesta av Tetra Paks samarbeten med lärosätena finns ett önskemål om att bygga upp en stark forskningskompetens inom Tetra Paks kärnverksamhet och med ett regionalt fokus. Här klassas det regionala området som hela Sydsverige inklusive Lund, Malmö och Blekinge. Den geografiska närheten betyder mycket och definierar vem som bjuds in att delta i ett forsk- TABELL 5.2 Antal projektobservationer mellan Tetra Pak och lärosäte 2005 2006 Blekinge Tekniska Högskola 1 Högskolan i Borås 1 Högskolan Väst 2 Malmö Högskola 1 Totalt 3 2008 2009 2013 Totalt 1 1 3 1 2 2 1 2 1 2 1 2 9 Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 55 FIGUR 5.25 Karta samarbeten för Tetra Pak FIGUR 5.26 Fördelning över vem som skriver under avtal 33% 0% 20% 56% 40% 60% 11% 80% 100% R&D-avdelning Andra affärs- och produkt/tjänsteområden Nationellt koncern-bolag Källa: DAMVAD Analytics 2016 Den största delen av Tetra Paks projekt är relativt små, och den allra största majoriteten är små projekt på SEK 200-300.000. Beslutsprocessen är av samma orsak relativt smidig, och ofta tas beslut lokalt på avdelningsnivå hos Tetra Pak i Lund. Endast mycket få projekt behandlas på högre nivå i koncerInitiativet till de projekt, som involverar samarbete nen då endast enstaka projekt innefattar stor be- med ett eller flera av de nya lärosätena kommer från lopp. både Tetra Pak och från lärosätena. Ofta har projekten sitt ursprung från en idé hos en anställd vid Företaget har tagit ett strategiskt beslut om att kon- Tetra Pak. Många ad hoc-samarbeten drivs på ini- centrera forskningsaktiviteterna till Tetra Pak i Lund. tiativ av individuella forskare. Inom Tetra Pak sker Tetra Paks Svenska ledning har annonserat en samforskningssamarbeten med de nya lärosätena större satsning på samarbete med nationella part- ofta efter en bottom up-process. ners, men med en stark regional koppling, då syftet är att bygga upp forsknings- och undervisningskom- Var ligger beslutskompetensen? Stapeln nedan visar fördelningen av den ansvariga avdelningen/bolaget för projektet. 33 procent av Tetra Paks projekt specificeras förekomma vid företagets R&D-avdelning. 56 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN petens lokalt som sedan kan fungera som rekryteringsplattformar. Hur ingår Tetra Pak i samarbete med lärosätena? Nedan visas Tetra Paks aktivt löpande FoU-projekt FIGUR 5.27 Forskningsprojekt fördelat på forskningsområden som bedrivs tillsammans med de nya lärosäten som fått stöd från KK-stiftelsen. Antal projekt var störst i 2006-2007 och ligger idag kring 1-2 projekt. Likt AstraZeneca deltar Tetra Pak oftast i HÖG-program. Noterbart är att utöver HÖG har Tetra Pak endast deltagit i Forskningsprofil en gång. FIGUR 5.28 Antal projekt fördelat på aktiva per år 6 Aktiva projekt 5 4 3 2 1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0 Källa: DAMVAD Analytics 2016 Källa: DAMVAD Analytics 2016 Tetra Pak har ingen tradition i delta i forskningspro- Tetra Pak har en betydande ekonomisk roll i forsk- gram inom EU, eller andra liknande program. Före- ningsprojekten. I genomsnitt bidrar Tetra Pak med taget har dock bidragit till Excellence Centren vid 19 procent av den totala projektfinansieringen. Den KTH där finansieringen dels kommer från VINNOVA genomsnittliga finansieringen för samtliga projekt, och dels från de deltagande företagen. fördelar sig mellan Tetra Pak insats, KK-stiftelsens insats och de övriga deltagande företagens insats Som framgår av Fel! Hittar inte referenskälla. ka- under perioden 2004-2014 enligt stapeldiagrammet tegoriseras nästan hälften av projekten inom materi- ovan. alforskning. Ser vi till de näst största forskningsområdena är 22 procent kopplat till hållbarhet och lika Figur 5.29 nedan kombinerar antalet projekt som stor andel till utveckling av produktionssystem. ligger löpande aktivt (vänstra y-axeln) och projektinsatser per år för aktiva projekt (högra y-axeln). Det Tetra Pak deltar i form av in-kind i alla sina projekt är rimligt att anta att hela projektsumman fördelas enligt ansökningsdokumenten. Detta kompletteras lika under hela projektperioden och att den kan de- med insatser inom utrustning, material, lokaler eller las upp på årlig basis. Vi kan alltså se att Tetra Paks resor i fem av projekten. finansiering ser ut att korrelera med antalet aktiva projekt. Alltså att projektfinansiering är någorlunda STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 57 konstant per aktivt projekt. Dock inträffar ett ganska Hur produkt- och tjänstnära är projekten? stort hopp från 2012 och framåt där finansieringen Analysen visar att Tetra Paks projekt som har stöd per aktivt projekt ser ut att ha dubblats. från KK-stiftelsen blivit mer produkt- och tjänstnära över tid. Projekt som Tetra Pak har med de nya lä- FIGUR 5.29 Aktiva projekt och finansiering per år rosätena är ofta nära i anslutning till företagets kärnverksamhet. Många projekt har sitt ursprung i kunders önskemål om produkter eller till optimering av Finansiering processer. 1,4 5 1,2 1 4 0,8 3 0,6 2 Hur involveras andra typer av företag? Miljoner SEK 6 I forskningsprojekt där Tetra Pak ingått är en fjärdedel av deltagande företag små företag (mindre 50 anställda). Figur 5.31 nedan visar procentuell fördelning av de andra företagsdeltagarna. 23 procent 0,4 1 av de företag som deltar i samma projekt som Tetra 0,2 Pak är fristående små företag med mindre än 50 an- 0 0 ställda. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Aktiva projekt Aktiva projekt Källa: DAMVAD Analytics 2016 FIGUR 5.31 Antalet projektdeltagare fördelat på företagstyp Över hälften av TetraPaks projekt är små projekt (15 MKR). Figur 5.30 visar procentuell fördelning av Tetra Paks projekt i förhållande till den totala projekt-storleken. 56 procent av Tetra Paks projekt ligger alltså på en total finansiering mellan 1 och 5 miljoner SEK. Lite drygt tre fjärdedelar av projekten är små eller medelstora projekt med 1-10 miljoner SEK. FIGUR 5.30 Fördelning av projekt på projektets totala storlek Källa: DAMVAD Analytics 2016 Källa: DAMVAD Analytics 2016 58 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Bakomliggande drivkrafter Skapar samarbeten resultat? 5 av 6 dokumenterade resultat i Tetra Paks projekt Tetra Pak har varit den drivande kraften bakom pro- med de nya lärosätena kan kategoriseras som pro- jektet då materialforskningen är så pass produkt- cessoptimeringar. Effektivisering av produktionen ionsrelevant för bolaget. Materialforskningen är spelar således en stor roll i samverkansprojekten även i allra högsta grad relevant för Malmö högs- med de nya lärosätena. De HÖG-finansierade pro- kola och genererat intressant resultat, såväl indust- jekten är viktiga för den löpande uppbyggnaden riellt som akademiskt. som kunskap internt, men också för uppbyggnaden Resultat av forskningskapacitet regionalt inom de teknologi- Resultatet är att ny kunskap har genererats om och procesområden som ingår i Tetra Paks kärn- materialsammansättning. Kunskapen bedöms som verksamhet. mycket relevant för Tetra Pak men har dock ännu inte lett till någon produktutveckling eller processändring. Projektet har lett till en större Case förståelse om materialet och dess mekaniska Bakgrund egenskaper. Förståelsen skulle på sikt kunna få Tetra Paks affärsidé är att förpacka hela världens stora konsekvenser för bolaget om det innebär att flytande livsmedel. En central del av bolagets man kan producera ett marginellt tunnare men lika framtid handlar således om att kunna erbjuda starkt aluminiumskikt i laminatet i förpackningarna marknadens och och behålla samma eller förbättra hållbarheten. framställa dessa genom en konkurrenskraftig Forskningen visar att hållbarheten i materialet blir produktionsprocess. Detta case beskriver materialforskningen inom projektet Design of Super starkare än förväntat om plast kombineras med Strong bästa Laminates9 förpackningsprodukter aluminiumskiktet, vilket skulle kunna innebära att som utförts i samarbete med man kan använda ett tunnare skikt aluminium men Malmö Högskola mellan 2008-2010. Projektet ligger behålla samma hållbarhet. En eventuellt framtida inte nära produktutveckling och kommersialisering implementering skulle kunna få stora effekter för utan syftar snarare till att öka bolagets förståelse för bolagets lönsamhet då aluminium är en dyr vissa produktionstekniska frågor, som eventuellt, i inputfaktor. Tetra Pak har dock avböjt att estimera ett ett värde av implementeringen. senare skede kan implementeras i en produktutveckling genom följeforskning in-house. Projektet handlar specifikt om hur bolaget kan minska användningen av aluminium för att i sin tur sänka produktionskostnaden utan att tumma på kvaliteten av förpackningarna. 9 Projektet är en fortsättningsstudie av Fracture Mechanical Study of Laminated Packaging Material som också delfinansierades av KKstiftelsen mellan 2005-2008. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 59 Volvo CE Beslutsprocessen beror dessutom på storleken av projektet. Ju större ett projekt blir, ju högre upp i or- Introduktion och sammanfattning ganisationen tas besluten. Volvo CE är en del av del av den svenska Volvokoncernen. Volvo CE är en av världens ledande till- Projekten medfinansieras huvudsakligen med in- verkare av anläggningsmaskiner. Företaget finns i kind, men även monetära insatser och material har hela världen men har sin bas i Eskilstuna. I denna använts. Volvo CE ser också industridoktorander företagsprofil redovisas endast Volvo CEs delta- som en form av medfinansiering. Rekrytering sker gande i forskningsprojekt finansierade av KK-stiftel- ofta till följd av ett projekt och är viktigt strategiskt för sen. Volvo CE. Det är här avgörande att doktorander specialiserar sig inom ett relevant område. Volvo CE prioriterar i hög grad regional specialisering och rekrytering i företagets samverkan med Volvo CE har i genomsnitt bidragit med 13,2 procent de nya lärosätena. Effektivisering av produktionen av den totala projektfinansieringen. Företaget ingår har inte så hög prioritet. Engagemanget är stort och främst i medelstora projekt (5-10MKR) men har bolaget är aktivt i en rad olika projekt. Alla beslut för också en relativt hög andel av mycket stora projekt deltagande tas utifrån en samlad koncernstrategi. över 50 MKR. Den lokala beslutskompetensen är likväl stor vilket också kan ses i fokuseringen på regional speciali- Volvo CEs projekt visar en spridning när det gäller sering och kompetensförsörjning. hur produkt- och tjänstnära projekten är. Analysen visar dock att projekten blir mer produkt- och tjänst- hög koncentration av samarbeten med Mälardalens nära över tid. Projekten delas av Volvo CE upp på technology och operations. För technology är pro- högskola och Högskolan Väst. Det finns ett formellt jekten längre från kärnverksamheten medan projekt samarbetsavtal med Mälardalens högskola. Samarbete med Högskolan Väst och andra lärosäten är som drivs inom operationsavdelningen är närmare företagets kärnverksamhet. Projekten inom techno- enbart projektbaserade. logy ligger ofta längre från marknaden, medan op- Volvo CE representerar således också en mycket erations är marknadsnära. Projekten sprider sig Volvo CE har flest antal projekt inom forskningspro- över hela ett brett spektrum av olika innovationssta- grammet HÖG följt av Forskningsprofil. Hälften av dier från grundläggande forskning till marknadsnära forskningsprojekten sker inom forskningsområdet production and equipment. forskning. Volvo CE har i sina projekt flest dokumenterade re- Det finns specifika formella riktlinjer för att ingå i sultat i form av processoptimeringar. Forsknings- forskningsprojekt men dessa är inte definitiva. Av- projekten har samlat stor betydelse för Volvo CE ge- görande är däremot att det finns ett förtroende mel- nom att projekten med lärosätena över åren har lan företaget och lärosätet. Om ett projekt är externt byggt upp forskningskompetenser och kritisk massa drivet från en aktör företaget tidigare inte har sam- både hos lärosäten och i Volvo CE. arbetat med då blir processen mycket mer formell. Projekten är inte enskilt fristående som tar slut och implementeras utan ingår i kontinuerliga processer 60 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN som bygger upp kunskap och kompetens som säFIGUR 5.32 Karta samarbeten över Volvo CEs samarbeten kerställer bolagets konkurrenskraft. Hur koncentrerad är Volvo CEs samverkan med de nya lärosätena? Volvo CE har deltagit i totalt 23 projekt sedan första projektet inleddes 1999. Företaget har deltagit i ett flertal projekt i samarbete med Mälardalens högskola och Högskolan Väst. Dessa två lärosäten har deltagit i 18 av de 23 projekten. Volvo CE samverkar i hög utsträckning med Mälardalens högskola och är därmed relativt centraliserade i deras samverkan med lärosäten jämfört med de andra koncernerna. Tabell 5.3 nedan visar antal projektobservationer mellan Volvo CE och respektive lärosäte. Projekten är placerade på startåret enligt avtalsdokumenten för projekten. Alla forskningsprojekt utom ett utgår från Volvo CEs kontor i Eskilstuna och Arvika. Samarbetena illustreras geografiskt i kartan nedan. Not: Kartan för Volvo CE sträcker sig mellan 2008-2014. Källa: DAMVAD Analytics 2016 Det finns ett formellt samarbete med Mälardalens Högskola. Samarbetet med Högskolan Väst och andra lärosäten är endast projektbaserade. Geografisk närhet och personliga relationer har en stor betydelse for Volvo CE. TABELL 5.3 Antal projekt mellan Volvo CE och de nya lärosätena 1999 2004 2006 2008 2009 2011 Blekinge Tekniska Högskola Högskolan Väst Mälardalens Högskola 2 1 1 1 Växjö Universitet 1 1 2013 1 1 1 2 1 1 2014 7 4 2 2 3 11 1 1 1 Tot . 2 1 Örebro Universitet Totalt 2012 1 2 2 4 5 1 2 3 23 Källa: DAMVAD Analytics 2016 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 61 kan komma till uttryck, vilket i det här fallet innebar Samarbete med Mälardalens högskola grundar sig att man räddade anställningen på längre sikt för 29 i en geografisk närhet och ömsesidig kompetens. medarbetare. Volvo CEs operationsavdelning var även med och byggde upp den produktionsspecifika kompetensen Beslutsprocessen skiljer sig mellan i) technology- utanför forskningsprojekten när lärosätet etablerade verksamheten och ii) produktionsverksamheten. sig för att man insåg potentialen av samarbetet. För technology i) är modellen att governance och Teknologi-sidan av Volvo CE är mer specialiserad kontrollen beror på storleken av projektet. Under 0,5 på inbäddade och autonoma system samt robottek- MKR godkänns direkt, under 2 MKR så kan det god- nik. kännas direkt av styrgruppen, mellan 2 - 5 mkr så behöver det godkännas i Bryssel och är det större Samarbetet med Linnéuniversitetet har syftat till att än 5 mkr så diskuteras det även med operationsav- vara en lokal rekryteringsbas för Volvo CEs kontor i delningen. För produktionsverksamheten ii) är be- Växjö. För att undvika byråkratin som ofta hänger slutsprocessen inte fullt lika organiserad, men man samman med större internationella projekt har man jobbar på att få en liknande process som techno- valt att fokusera på mindre projekt, och KK-stiftelsen logyverksamheten har satt i system. är en tydlig samarbetspartner för bolaget. Var ligger beslutskompetensen? Hur ingår Volvo CE i samarbete med lärosätena? En del riktlinjer finns formellt nerskrivna, andra inte. Det finns formella listor, men det är inga skallkrav Volvo CE har haft relativt många projekt med en tyd- på dessa listor. Ett exempel på formellt krav är att lig tendens till att det blir flera projekt över tid. Ta- man inte ingår i projekt om man inte är den största bellen nedan visar att av de 23 projekten ingår 9 i parten själv. Beslut beror även på hur projektet pas- KK-programmet HÖG. sar in i den långsiktiga planen. Man försöker vara agil som organisation och inte enbart följa en lista Program eller poängsättning för vilka projekt som är lämpliga. AVANS 1 Det är viktigt att det finns ett förtroende mellan kon- Expertkompetens 2 sortiet på industrisidan och lärosätet. Om ett projekt Forskarskola 3 är externt drivet från en aktör som man tidigare inte Forskarskola+ 1 har samarbetat med så blir processen mer formell. Forskningsprofil 4 HÖG 9 Ett exempel på när man var agil var under finanskri- ProSpekt 2 sen då man var tvungna att skära ner på sin perso- Strategiska Rekryteringar 1 nalstyrka. Då skapade man ett projekt i samarbete Totalt 23 med Mälardalen högskola som hette ”Prepare”, som var en forskarskola där de som annars hade sagts 47,8 procent av Volvo CEs projekt inom forsknings- upp istället kunde spendera ett år och med att dok- områden Production and Equipment, följt av Em- torera medan konjunkturläget vände. Detta ledde bedded systems/software (26,1%) research envi- senare till projekten Innofacture och It's Easy-pro- ronment (13%), Robotics (8,7%) och övrigt (4,3%). jekten. Exemplet visar på att det var viktigt att det inte fanns för strikta riktlinjer om hur ett samarbete 62 Projekt STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN I Figur 5.34 nedan kombineras antalet projekt som FIGUR 5.33 Andel forskningsprojekt på forskningsområden ligger löpande aktivt (vänstra y-axeln) och projektinsatser per år för aktiva projekt (högra y-axeln). Det är rimligt att anta att hela projektsumman fördelas lika under hela projektperioden. Vi ser först en relativt hög ökning i forskningsinsats från 2010. Här efter kan vi se att Volvo CEs insatser korrelerar med antalet projekt. Insatserna per projekt tycks ha ökat lite grann men framför allt så har antalet projekt ökat ordentligt sedan 2009 vilket har drivit upp insatserna ordentligt jämfört med tidigare. Källa: DAMVAD Analytics 2016 FIGUR 5.34 Aktiva projekt och finansiering per år 4 Miljoner SEK 6 2 2019 2017 2015 2013 2011 0 1999 FIGUR 5.38 Fördelning av typ av insats, 2004-2014 8 2009 någon enstaka gång. 10 2007 projekten. Monetära insatser har använts endast 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2005 ning, material, lokaler och resor i nästan hälften av Antalet projekt dessa kombinerats med insatser i form av utrust- 2003 alla projekt använt sig av in-kind som insats och att 2001 I Figur 5. nedan kan vi utläsa att Volvo CE i nästan Källa: DAMVAD Analytics 2016 40,9 % av de projekt som Volvo CE deltar i är medelstora projekt mellan 5-10 Mkr (40,9%) följt av mycket stora projekt på över 50 Mkr (27,3%), små projekt (18,2%), stora projekt 10-50 mkr (13,6%). Källa: DAMVAD Analytics 2016 Den totala finansieringen för samtliga Volvo CE projekt, fördelar sig genomsnittligt mellan Volvo CEs insats, KK-stiftelsens insats och de övriga deltagande företagens insats under perioden 2004-2014 (exklusive lärosätenas finansiering). STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 63 FIGUR 5.40 Fördelning av projekt på projektets totala storlek FIGUR 5.35 Andelar av projektdeltagare fördelat på företagstyp Källa: DAMVAD Analytics 2016 Hur produkt- och tjänstnära är projekten? För technology är projekten längre från kärnverksamheten medan projekt som drivs av operationsavdelningen är närmare densamma. Projekten inom technology ligger ofta långt från marknaden, medan Källa: DAMVAD Analytics 2016 operations är marknadsnära. Technologyprojekt ligger mestadels inom grundläggande forskning inom inbyggda system, men även i test & demonstration. Primärt är process och optimering i fokus. Hur involveras andra typer av företag? Volvo CE samarbetar huvudsakligen med underleverantörer. Nya SMFs kan delta vid enskilda tillfällen om man kan presentera något tillräckligt unikt för att intressera Volvo CE. Lärosäten och Volvo CE Övriga deltagare i forskningsprojekt där Volvo CE kan båda bjuda in SMF beroende på vilket projekt ingått visas i Figur 5.35. Där ser vi att 26,7 procent det är och vilket bidrag respektive SMF förväntas le- av samtliga deltagare utgörs av mycket stora före- verera. tag (fler än 1000 anställda) och 22 procent är små företag (mindre än 50 anställda). Vi kan även notera Deltagarna i Volvo CE:s projekt väljs ut noga. Volvo att det är en relativt liten involvering av direkt ut- CE har tusentals leverantörer. Det är stor skillnad ländska företag (1,3 %). mellan vilka som är med och vilka som inte är med i projekten. Det händer också att Volvo Venture Capital köper upp SMF och integrerar dessa direkt i koncernen. Historiskt har detta förekommit cirka 2 gånger per år. Metoden bedöms ha ett värde för både lärosätet och Volvo CE. 64 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Skapar samarbeten resultat? genom forskarskolan IT’S EASY (2011-2018) som Volvo CE har primärt rapporterat resultat av forsk- KK-stiftelsen har varit en del av Volvo CEs föränd- ningsprojekt under KK-stiftelsen i form av proces- ringsprocess. soptimeringar. 8 av 13 dokumenterade resultat kategorisering inom detta område. Forskningsprojekten har haft stor betydelse för Volvo CE genom att projekten med lärosätena över åren har byggt upp forskningskompetenser och kritisk massa både hos lärosäten och inom Volvo CE. Projekten är inte enskilt fristående utan ingår i kontinuerliga processer som syftar till att bygga upp kunskap och kompetens för att säkerställa konkurrenskraften. Case Resultat Resultatet för Volvo CE är att uppbyggnaden av kunskapsmiljön och samarbetet med Mälardalens högskola lett till en expertis som medfört investeringar. Volvo CE kommer att med stöd från Energimyndigheten bygga en ny testanläggning inom electro-mobility och autonoma fordon vid sitt högkvarter i Eskilstuna för totalt 203 miljoner kronor mellan 2015-2018. Volvo CE står för 129 miljoner kronor av investeringen medan Energimyndigheten står för 65 miljoner kronor (vilket även inkluderar 5 miljoner kronor till Linköpings Universitet och 1 mil- Bakgrund Volvo CE har sedan mitten av 1995 gradvis gått över till att tillverka mer och mer hybridelektroniska fordon i en strategisk förändringsprocess. Denna process har inneburit att man byggt en kunskapsmiljö tillsammans med Mälardalens högskola inom framför allt inbyggda system med support från KK- jon kronor till Mälardalens högskola) och Skanska står för 9 miljoner kronor. Tanken är även att denna stora satsning kommer leda till ytterligare FoU-investeringar i framtiden. KK-stiftelsens forskningsfinansiering innebär i det här fallet att bolaget bibehåller sin internationella konkurrenskraft och fortsättningsvis förlägger forskning i Eskilstuna. stiftelsen. Det rationella valet för stora företag är att förlägga forskningsverksamheten där kompetensen är som starkast. En något bekymmersam trend för politiker och innovationsråd är att stora företag har rustat ner sin forskningsverksamhet istället för att in- Figur 5.36 nedan visar förändringsprocessen och rollen av statligt stöd. KK-stiftelsen bedöms i synnerhet ha spelat en viktig del av processen mellan vestera mer de senaste åren (Svenskt Näringsliv, 2010-2015 där IT’S EASY-programmet med MDH har kopplat ihop områdena Site Management och 2015)10. Uppbyggnaden av kompetens och kunskap Autonomy med genom fokuseringen på inbyggda i Eskilstuna har således spelat en viktig roll för kon- system. cernens kontinuerliga investeringar i regionen. Bakomliggande drivkrafter Samarbetet med Mälardalens högskola har varit drivet från Volvo CE och försörjt bolaget med en regional kunskaps- och kompetensbas. Det är främst 10 En kunskapsekonomi på sluttande plan: http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/foretagens-fou-i-sverigepdf_616082.html/BINARY/F%C3%B6retagens%20FoU%20i%20Sverige.pdf STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 65 FIGUR 5.36 Volvo CE:s roadmap public-private funding Kâlla: Volvo CE, 2015 66 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN Appendix Intervjuguide 8) Vilken är den vanligaste typen av involvering Intervju med representanter för de stora koncernerna har genomförts utifrån följande semi-strukturerade intervjuguide där frågorna delats upp efter med lärosäten i forskningsprojekt? 9) Har forskningsprojektet lett till någon rekrytering av involverade från forskningssidan? analysens sex hypoteser. Intervjuguiden har fungerat som utgångspunkt för en dialog med de stora Hypotes 4: Det är en skillnad i hur produkt- och koncernerna. Varje intervjumöte har pågått ca 3-4 marknadsnära projekten är i innovationskedjan timmar. samt hur detta förändras över tid i de enskilda koncernerna. Hypotes 1: Det är en skillnad i huruvida samverkan är koncentrerad till enskilda lärosäten eller om företagens involvering är utspridd till fler lärosäten samt hur det förändras över tid i de enskilda koncernerna. 10) På vilket sätt har forskningsprojektet varit en del av företagets verksamhet? 11) Hur marknadsnära bedöms forskningsprojekten ha varit? 1) Finns det ett formellt samarbetsavtal mellan ABB och lärosätena? 2) Vad har varit grunden till samarbete med läro- 12) I vilken av följande faser av innovationskedjan skulle du kategorisera de projekt som ni deltagit i? sätena? 3) Vem har varit initiativtagare till projektet? Hypotes 5: De stora koncernerna skiljer sig åt när 4) Har ABB haft tidigare samarbeten med lärosä- det gäller samarbeten med andra företag samt hur tena? Vänligen specificera omfattningen på ti- detta förändras över tid i de enskilda koncernerna. digare samarbete? 5) Har tidigare samarbetsprojekt erhållit extern finansiering? Om ja, vänligen specificera källa 13) På vilket sätt har SMFs deltagande bidragit med ny kunskap för de stora koncernerna? och omfattning i SEK (T.ex. KKS, VINNOVA, 14) Vem har bjudit in SMFs i forskningsprojekten? FORMAS etc.) 15) Vilken roll har småföretagen haft forskningsprojekten? Hypotes 2: Det är en skillnad i var beslutskompetensen kring samarbetet med lärosätet ligger i de stora Hypotes 6: Det är en skillnad i hur samarbeten koncernerna samt hur detta förändras över tid i de skapar resultat för de stora koncernerna samt hur enskilda koncernerna detta förändras över tid i de enskilda företagen. 6) Finns det interna processer/riktlinjer för delta- 16) Vilken betydelse ser du att forskningsprojekten gande i forskningsprojekt med lärosäten? 7) Vem beslutar om deltagande i forskningsprojekt med lärosäte? har haft för er verksamhet? 17) Har forskningsresultaten använts/implementerats i er verksamhet efter projekt avslutats? Hypotes 3: Det är en skillnad i hur stora koncerner ingår i samarbete med lärosätena samt hur detta förändras över tid i de enskilda koncernerna. STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 67 KK-stiftelsens samverkansdatabas Sortering av titel för deltagande företag (CEO, områdeschef, försäljning, R&D, regional, övrigt) Som en del av arbetet med denna analys av de Koncernmoder stora koncernernas samverkan med de nya lärosä- Ägarskap koncernmoder (country code) tena så har data samlats in strukturerats i en data- Organisationsnummer bas över samverkan mellan företag och lärosäten SNI-kod (2002 och 2007 beroende på tidpunkt) under KK-stiftelsens program. Antal anställda Omsättning Databasen innehåller information om företagen och Sökt KK-medel lärosätena som deltagit i KK-stiftelsen projekt för föl- KK-medel enligt avtal jande bruttolista med indikatorer: Företagsinsats: utrustning, material, lokaler, resor (1 om insats, annars 0) Projekt-ID Företagsinsats belopp: utrustning, material, lokaler, Ansvarigt lärosäte enligt avtal resor Projektkoncern Företagsinsats: Cash (1 om insats, annars 0) Deltagande företag enligt avtal Företagsinsats belopp: cash Företagsinsats: Projektlängd kind (1 om insats, annars 0) Startdatum och Slutdatum Företagsinsats belopp: in-kind Program Företagsinsats totalt belopp Projektnamn Medfinansiering från ansvarigt lärosäte Projektbeskrivning Annan finansiering Ort lärosäte Total insats Kommun lärosäte Total insats exkl. lärosäte Avdelning/Institution på lärosätet för projekt Företagsinsats totalt belopp Forskningsområde Procent (företagsinsats av total) Projektledare på lärosätet Procent (KK-insats av total) Titel projektledare på lärosäte Procent (Lärosäte av total insats) E-post projektledare Procent (total företagsinsats exkl. lärosäte) Ort deltagande företag Procent (total KK-stiftelsens insats exkl. lärosäte) Kommun deltagande företag Planerad anställning av industridoktorander inom Företagstyp (1 om SMF är fristående eller liten projektet grupp, 0 om ej fristående inhemskt ljusgrå och ut- Tidigare relevanta projekt finansierade av KK-stiftel- ländsk koncern mörkgrå, 2 om direkt utländskt bo- sen (1 om projekt finns, annars 0) lag) Tidigare relevanta projekt som finansierats av KK- Företagstyp (5 primär-koncern, annan koncern, me- stiftelsen delstora företag, fristående SMF, SMF-underleve- Tidigare samarbete mellan företaget och lärosätet rantör) (1 om det finns, annars 0) Produktområde Tidigare samarbete mellan företaget och lärosätet Projektledare på deltagande företag Kontakt (relation) utanför projektet mellan företag E-post projektledare primär koncern och lärosätet (1 det finns en kontakt, annars 0) Titel på projektledare på deltagande företag 68 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN in- Kontakt (relation) utanför projektet mellan företag och lärosätet Uttalad strategi för samverkan, ledningsbeslut Bolagsstruktur (vem har mandat att besluta?) Ledarskapskultur Strategiskt motiv bakom samarbete med andra företag Vem bjuder in andra företag? Företagets motiv och mål med projektet Innovationskedja (1-5: där 1 är bredare forskning och 5 är mycket produktnära) Produkt/tjänsteutveckling (patent, copy-rights, trademarks, licenser, invention disclosures), 1 om ja, annars 0 Produkt/tjänsteutveckling (patent, copy-rights, trademarks, licenser, invention disclosures), förklaring processoptimering (techniques, equipment, software, ISO-standards, methods), 1 om ja, annars 0 Processoptimering (techniques, equipment, software, ISO-standards, methods), förklaring Organisationsändringar (nya avdelningar, strukturändringar), 1 om ja, annars 0 Organisationsändringar (nya avdelningar, strukturändringar), förklaring Kompetensutveckling (rekrytering, projektledare har befordrats), 1 om ja, annars 0 Kompetensutveckling förklaring (rekrytering, projektledare har befordrats), förklaring Vad har nyttan varit för deltagande företag? Övrigt STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN 69 ABB Horizon2020 PROJEKT 1 – HORIZON 2020, SMART ASSEMBLY ROBOT WITH ADVANCED FUNCTIONALITIES Aktörer Område Datum EU-stöd (m.€) 1. ABB AB Projektet handlar om att bygga 2015-03-01 4.03726625 2. Lunds Universitet en robotarm som klarar av – 3. Fundacion Tecnalia Research & Inmonteringsautomatik. Koncep- 2018-03-01 novation tet är att roboten ska kunna lära 4. Ethniko Kentro Erevnas Kai Techsig och utföra monteringar på nolo gikis Anaptyxis ett människolikt sätt. 5. Universitaet Bielefeld 6. KTH PROJEKT 2 – HORIZON 2020, SYMBIOTIC HUMAN-ROBOT COLLABORATIVE ASSEMBLY: TECHNOLOGIES, INNOVATIONS AND COMPETITIVENESS Aktörer Område Datum EU-stöd (m.€) 1. KTH Projektet handlar om arbets2015-04-01 7.23020825 2. ABB AB platsers säkerhet för nästa ge– 3. Sanxo-Systems Finn-Magyar nerations robotar inom indu- 2019-04-01 Merestechnikai Es Automatizalasi Kft strin och robotarnas förmåga 4. Fundacion Prodintec att jobba bredvid människor. 5. Profactor Gmbh Projektet handlar om åter göra 6. Ideko S. Coop den Europeiska industrin kost7. Hogskolan I Skövde nadseffektiv och konkurrens8. Aciturri Engineering Sl kraftig. 9. Fraunhofer Gesellschaft Zur Forderung Der Angewandten Forschung Ev 10. Amorph Systems Gmbh 11. Robomotion Gmbh 12. Teknologian Tutkimuskeskus Vtt 13. University Of Patras 14. Volvo Personvagnar AB 15. Magyar Tudomanyos Akademia Szamitastechnikai Es Automatizalasi Kutatointezet PROJEKT 3 – HORIZON 2020, INTEGRATED PROCESS CONTROL BASED ON DISTRIBUTED IN-SITU SENSORS INTO RAW MATERIAL AND ENERGY FEEDSTOCK Aktörer Område Datum EU-stöd (m.€) 1. Luleå Tekniska Högskola Projektet handlar om att ut2015-01-01 5.99834375 2. ABB AB veckla de existerande industri– 3. D'appolonia Spa processerna och spara energi 2018-01-01 4. Electrotech Kalix Ab genom en teknologisk plattform 5. Dow Chemical Iberica Sl inom Industrial Process Control 6. Politechnika Wroclawska (IPC). 7. Odys Srl 8. Luossavaara-Kiirunavaara Ab 9. Fraunhofer Gesellschaft Zur Forderung Der Angewandten Forschung Ev 10. Fundacion Circe Centro De Investigacion De Recursos Y Consumos Energeticos 11. Kghm Cuprum Sp Zoo Centrum Badawczo-Rozwojowe 12. Kghm Polska Miedz Sa 13. Scuola Imt (Istituzioni, Mercati, Tecnologie) Alti Studi Di Lucca 14. G-Stat Ltd;Swerea Mefos Ab 70 STORA KONCERNERS SAMVERKAN MED SVERIGES NYA LÄROSÄTEN
© Copyright 2024