1. No category

Villkor Fondkonto
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), nedan kallad
banken, ger kund som öppnat Fondkonto, nedan kallad
kontohavare, möjlighet att genom regelbundet sparande
eller genom enstaka insättning på Fondkontot, förvärva
andelar i värdepappersfonder förmedlade genom SEB.
1. Kund som vill fondspara på Fondkonto enligt dessa
villkor, ska underteckna anmälningsblankett ”Anmälan Fondsparande”, nedan kallad anmälan, för öppnande av ett Fondkonto. Fondkontot får ha endast en
kontohavare. Kund som öppnar Fondkonto via
bankens internetkontor ska istället godkänna villkoren
på denna sida.
2. Banken köper för kontohavarens räkning automatiskt
andelar i viss fond eller vissa fonder enligt det uppdrag
om fondfördelning som registrerats på Fondkontot.
Banken gör dessutom på uppdrag av kontohavaren
enstaka köp av andelar. Av informationsmaterialet för
varje fond framgår vid vilken tidpunkt ett uppdrag
senast måste vara registrerat och vilken dag uppdraget
normalt utförs för respektive fond. Informationsmaterial finns att tillgå på bankens samtliga kontor och hos
övriga försäljningskanaler.
I uppdraget angivet belopp ska finnas tillgängligt för
banken på Fondkontot från uppdragstillfället fram till
dess likvid ska erläggas. Kontohavaren erhåller det
antal andelar i 10 000-delar som Fondkontots behållning/uppdragsbeloppet högst medger, med hänsyn till
den kurs som gäller för andelarna på affärsdagen.
Vid enstaka köp utfärdar banken avi till kontohavaren
om antal köpta andelar och från Fondkontot uttaget
belopp. Första köpuppdraget efter anmälan respektive
ändrad fondfördelning aviseras av banken. Övriga
automatiska köp aviseras inte särskilt utöver vad som
anges i punkt 10. Köpta andelar registreras normalt i
kontohavarens namn hos respektive fonds fondbolag
genom anteckning på Fondkontot.
Kontohavare som öppnat Fondkonto via bankens
Internetkontor kommer inte att erhålla avier vid
ändring av fondfördelning på Fondkontot eller vid
köp, försäljning eller byte av fondandelar. Information
om utförda affärer finns att tillgå på Internetkontoret.
3. Försäljning (inlösen) av andelar görs av banken på
uppdrag av kontohavaren. Av informationsmaterialet
för varje fond framgår vid vilken tidpunkt ett uppdrag
senast måste vara registrerat och vilken dag uppdraget
därefter normalt utförs. Informationsmaterialet finns
att tillgå hos bankens samtliga kontor och hos övriga
försäljningskanaler. Kontohavaren ska vid uppdragstillfället vara antecknad för i uppdraget angivet antal
andelar på Fondkontot. Likvid för sålda andelar sätts
av banken in på i uppdraget angivet konto i banken.
Banken utfärdar avi om antal sålda andelar och på
konto insatt belopp.
4. Överlåtelse/överföring av andelar på annat sätt än vad
som anges i punkt 3 ska anmälas till banken skriftligen
eller på annat sätt som banken godkänner. Banken
ombesörjer därefter omregistrering av andelarna. Från
Fondkonto kan överlåtelse göras endast till annan som
har Fondkonto eller värdepappersdepå i banken.
6. Om kontohavaren innehar andelar i en Extern fond
(varmed avses en fond som förvaltas av fondföretag
utanför SEB-koncernen) och banken beslutar att den
Externa fonden inte längre ska hanteras på Fondkonto
har banken, en månad efter det att banken meddelat
kontohavaren detta, rätt att flytta fondandelarna till
kontohavarens värdepappersdepå i banken, eller om
kontohavaren inte har sådan depå, sälja fondandelarna.
7. Om banken felaktigt skulle förteckna fondandelar på
kundens Fondkonto eller sätta in medel på Fondkonto
har banken rätt att korrigera förteckningen eller
insättningen i fråga. Om kontohavaren förfogat över
felaktigt förtecknade fondandelar eller insatta medel
ska kontohavaren snarast möjligt vidtaga erforderliga
åtgärder för rättelse. Om banken har korrigerat enligt
ovan, ska banken utan dröjsmål underrätta kontohavaren därom. Kontohavaren har inte rätt att i ovan
angivna fall ställa några krav gentemot banken.
8. Avgifter för bankens tjänster som har samband med
Fondkonto tas ut enligt de grunder som banken vid var
tid tillämpar. Upplysningar om gällande avgifter kan
erhållas på bankens samtliga kontor och hos övriga
försäljningskanaler.
9. Banken får belasta Fondkontot och Utdelningskontot
med belopp som kontohavaren beordrat eller godkänt
samt varje utlägg eller kostnad som har samband med
Fondkontot.
10. Kontohavare med Fondkonto erhåller årsvis redovisning i tillämpliga delar enligt följande:
• behållning på Fondkontot per den 31 december,
• antal på Fondkontot registrerade andelar i respektive
fond och kursen på dessa per årets sista bankdag,
• under året utförda uppdrag avseende köp och
försäljning av andelar,
• under året lämnad utdelning, samt
• kapitalvinst respektive kapitalförlust på under året
gjorda försäljningar.
Ytterligare redovisning kan lämnas i den omfattning
banken och kontohavaren särskilt överenskommer.
Informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse för respektive svensk fond finns att tillgå
hos respektive fondbolag och på bankens samtliga
kontor.
11. Kontohavaren ska utan oskäligt dröjsmål för banken
påtala dels eventuella fel eller brister som framgår av
avi eller annan redovisning avseende Fondkontot dels
utebliven avi vid enstaka köp eller vid försäljning av
andelar.
12. Kontohavaren kan när som helst genom ett skriftligt
uppdrag till banken avsluta Fondkontot. Samtliga
andelar på Fondkontot ska därvid överlåtas eller säljas.
Banken har rätt att avsluta Fondkontot om detta de tre
närmast föregående åren saknat behållning och om det
inte heller skett några transaktioner på Fondkontot
under denna tid.
A 7149 05-05 (1)
13. Banken har rätt att besluta om ändring av dessa villkor.
Ändringar av villkoren ska ha verkan mot kontohavaren från tidpunkt som banken bestämmer, dock tidigast
5. I de fall en fond lämnar utdelning sker det normalt
från och med den tionde bankdagen efter det att
genom automatiskt köp av fondandelar enligt vad som
banken meddelat kontohavaren om ändringen. Samma
framgår av fonds fondbestämmelser eller efter särskild
information ska också hållas tillgänglig på bankens
begäran av kontohavaren genom kontant utbetalning
samtliga kontor. Villkoren får inte ändras till väsentlig
till dennes konto. Fondbestämmelserna för vissa
nackdel för den som före ändringen hade Fondkonto i
fonder kan ange att visst belopp kan lämnas till
banken.
särskilda ändamål.
Forts på nästa sida
1 (8)
Är banken till följd av omständighet som anges i första
stycket förhindrad att ta emot betalning, har Banken
för den tid under vilken hindret förelegat rätt till ränta
endast enligt de villkor som gällde på förfallodagen.
14. Meddelande som banken sänt med vanligt eller
rekommenderat brev till kontohavare ska anses ha nått
kontohavaren senast femte bankdagen efter avsändandet, om brevet sänts till den adress kontohavaren
uppgivit. Kontohavarens svenska mantalsskrivningsadress uppdateras med automatik genom inhämtande
av uppgift från SPAR om överenskommelse inte träffas
om annat. Meddelande genom telefax, Internet eller
annan elektronisk kommunikation ska anses ha
kommit kontohavaren tillhanda vid avsändandet om
det sänts till av kontohavaren uppgivet nummer eller
elektronisk adress. Om ett sådant meddelande når
kontohavaren vid en tidpunkt som inte är normal
kontorstid ska meddelandet anses ha kommit kontohavaren tillhanda vid början av påföljande bankdag.
Det åligger kontohavaren att snarast informera banken
om förändringar avseende adressuppgifter.
Information enligt personuppgiftslagen (PuL) om
bankens behandling av personuppgifter, m.m.
Personuppgifter som lämnas i ansökan/intresseanmälan/
avtal eller som registreras i övrigt i samband med förberedelse för eller administration av ett uppdrag (t.ex. kreditupplysning eller affärsbedömning), behandlas av banken
för administration och fullgörelse av ingångna avtal samt
för vidtagande av åtgärder som har begärts innan och efter
avtal träffats. Behandling av uppgifter sker också för att
banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser enligt lag.
Personuppgifterna kan vidare utgöra underlag för bankens marknads- och kundanalyser, affärs- och metodutveckling samt statistik och riskhantering, t.ex. i riskberäkningsmodeller som banken använder för att uppfylla
kapitaltäckningsregler. Banken kan också, om
direktreklamspärr inte har begärts, komma att använda
uppgifterna för marknadsföringsändamål.
Meddelande från kontohavaren till banken ska ställas
till det kontor som öppnat Fondkontot, om inte banken
begärt svar till annan adress. Meddelande från kontohavaren ska anses ha kommit banken tillhanda den
bankdag meddelandet ankommit till banken under
kontorstid och vid tidpunkt därefter, påföljande
bankdag. Banken är berättigad att, med iakttagande av
normal aktsamhet, omedelbart agera utifrån mottaget
meddelande.
Vid bankärenden, t.ex. köp och försäljning av värdepapper,
som utförs via telefon behandlas personuppgifter även
genom inspelning av telefonsamtal.
15. Banken är inte ansvarig för skada som beror av svenskt
eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighets åtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott,
lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet
i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller
även om banken själv är föremål för eller vidtar sådan
konfliktåtgärd.
Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av
banken, om den varit normalt aktsam. bBanken
ansvarar inte i något fall för indirekt skada.
Föreligger hinder för banken att verkställa betalning
eller att vidta annan åtgärd på grund av omständighet
som anges i första stycket får åtgärden skjutas upp till
dess hindret har upphört. I händelse av uppskjuten
betalning ska banken, om ränta är utfäst, betala ränta
efter den räntesats som gällde på förfallodagen. Är
ränta inte utfäst är banken inte skyldig att betala ränta
efter högre räntesats än som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande, referensräntan med tillägg av två (2) procentenheter.
I syfte att upprätthålla en god kund- och registervård kan
banken komma att komplettera personuppgifterna genom
inhämtning från privata och offentliga register, t.ex.
uppdatering av adressuppgifter med hjälp av statens
person- och adressregister, SPAR.
Personuppgifter kan för angivna ändamål – med beaktande av reglerna om banksekretess – ibland komma att
lämnas ut till andra bolag inom SEB-koncernen eller till
företag som SEB-koncernen samarbetar med, t.ex.
Upplysningscentralen (UC) och Bankgirocentralen. I vissa
fall är banken också skyldig enligt lag att lämna uppgifter,
t.ex. till Finansinspektionen, Skatteverket och försäkringskassa.
Om du önskar information om vilka personuppgifter om
dig som banken behandlar, kan du lämna eller skicka en
skriftlig – av dig undertecknad – begäran härom till SEB,
PuL, 106 40 Stockholm.
Till samma adress kan du anmäla att du inte vill ha
direktreklam från banken eller begära rättelse av felaktig
eller ofullständig personuppgift.
A 7149 05-05 (1)
Forts på nästa sida
2 (8)
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument
Kunden är införstådd med
• att placering eller andra positioner i finansiella instrument sker på kundens egen risk
• att noga sätta sig in i institutets allmänna villkor för handel med finansiella instrument
• att vid handel med finansiella instrument kontrollera avräkningsnota samt omgående reklamera fel
• att fortlöpande bevaka värdeförändringar på innehav av och positioner i finansiella instrument
• att själv initiera de åtgärder som erfordras för att minska risken för förluster på egna placeringar
eller andra positioner
Allmänt om risker med finansiella instrument
AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT
Finansiella instrument, dvs aktier, obligationer, fondandelar, delägarrätter, depåbevis eller annan rättighet och
förpliktelse som är avsedd för handel på värdepappersmarknaden, ger normalt avkastning i form av utdelning
(aktier) eller ränta (räntebärande instrument). Härutöver
kan priset (kursen) på instrumentet öka eller minska i
förhållande till priset när placeringen gjordes. I den
fortsatta beskrivningen inräknas i ordet placering även
eventuella negativa positioner (negativa innehav) som
tagits i instrumentet. Den totala avkastningen är summan
av utdelning/ränta och prisförändring på instrumentet.
Derivatinstrument såsom optioner, terminer m fl finns
utställda med olika slag av underliggande tillgång, t.ex.
aktier, obligationer, råvaror och valutor. Derivatinstrument kan utnyttjas för att minska risken i en
placering eller för att uppnå en meravkastning.
Allmänt om aktier
Aktie och aktiebolag
Aktier i ett aktiebolag ger ägaren rätt till en andel av
bolagets aktiekapital. Går bolaget med vinst lämnar
bolaget vanligen utdelning på aktierna. Aktier ger också
rösträtt på bolagsstämman, som är det högsta beslutande
organet i bolaget. Ju fler aktier ägaren har desto större
andel av kapitalet, utdelningen och rösterna har aktieägaren. Beroende på vilken serie aktierna tillhör kan
rösträtten variera. Det finns två slag av bolag, publika och
privata. Endast publika bolag får låta notera aktierna för
handel på börs eller annan marknadsplats.
Aktiekursen
Kursen (priset) på en aktie påverkas till stor del av
bolagets framtidsutsikter. En aktie upp- eller nedvärderas
främst grundat på investerarnas analyser och bedömningar av bolagets möjligheter att göra framtida vinster.
Den framtida utvecklingen i omvärlden av konjunktur,
teknik, lagstiftning, konkurrens osv avgör hur efterfrågan
blir på bolagets produkter eller tjänster och är därför av
grund- läggande betydelse för kursutvecklingen på
bolagets aktier.
Vad placeraren eftersträvar är naturligtvis en total
avkastning som är positiv, dvs som ger vinst, helst så hög
som möjligt. Men det finns också en risk att den totala
avkastningen blir negativ dvs att det blir en förlust på
placeringen. Risken för förlust varierar med olika instrument. Vanligen är chansen till vinst på en placering i ett
finansiellt instrument kopplad till risken för förlust. Ju
längre tiden för innehavet av placeringen är desto större
är vinstchansen respektive förlustrisken. I placeringssammanhang används ofta ordet risk som uttryck för
såväl förlustrisk som vinstchans. I den fortsatta beskrivningen används dock ordet risk enbart för att beteckna
förlustrisk. Det finns olika sätt att placera som minskar
risken. Vanligen anses det bättre att inte placera i ett enda
eller ett fåtal finansiella instrument utan att i stället
placera i flera olika finansiella instrument. Dessa instrument bör då erbjuda en spridning av riskerna och inte
samla risker som kan utlösas samtidigt. Vid handel med
utländska finansiella instrument tillkommer en valutarisk.
Det aktuella ränteläget spelar också en avgörande roll för
pris- sättningen. Stiger marknadsräntorna ger räntebärande finansiella instrument, som samtidigt ges ut
(nyemitteras), bättre avkastning. Normalt sjunker då
kurserna på noterade aktier liksom på redan utelöpande
räntebärande instrument. Skälet är att den ökade avkastningen på nyemitterade räntebärande instrument
relativt sett blir bättre än avkastningen på aktier, liksom
på utelöpande räntebärande instrument. Dessutom
påverkas aktiekurserna negativt av att räntorna på
bolagets skulder ökar när marknadsräntorna går upp,
vilket minskar vinstutrymmet i bolaget.
Också andra till bolaget direkt knutna förhållanden, t.ex.
förändringar i bolagets ledning och organisation, produktionsstörningar m.m. kan starkt påverka bolagets framtida förmåga att skapa vinster såväl på kort som lång sikt.
Aktiebolag kan i värsta fall gå så dåligt att de måste
försättas i konkurs. Aktiekapitalet dvs aktieägarnas
insatta kapital, är det kapital som först används för att
betala bolagets skulder. Detta leder oftast till att hela
aktiekapitalet går åt vilket betyder att aktierna i bolaget
blir värdelösa.
A 7149 05-05 (1)
Placeringar i finansiella instrument är förknippade med
ekonomisk risk, vilket närmare kommer att beskrivas i
denna information. Kunden svarar själv för risken och
måste därför hos anlitat värdepappersinstitut - eller
genom sitt kapitalförvaltande ombud - skaffa sig kännedom om de villkor som gäller för handel med sådana
instrument och om instrumentens egenskaper. Kunden
måste också fortlöpande bevaka sina placeringar i sådana
instrument. Detta gäller även om kunden fått individuell
rådgivning vid placeringstillfället. Information för
bevakning av kursuppgifter m m kan fås via massmedia,
t.ex. tidningar, text-TV, Internet och i vissa fall från
värdepappersinstitutet. Kunden bör vidare i eget intresse
vara beredd att snabbt vidta åtgärder, om detta skulle visa
sig påkallat, exempelvis genom att avveckla placeringar
som utvecklas negativt eller att ställa ytterligare säkerhet
vid placeringar som finansierats med lån och där
säkerhetsvärdet minskat.
Även kurserna på vissa större utländska börser och andra
marknadsplatser inverkar på kurserna hemma, bl.a.
därför att flera svenska aktiebolag är noterade även på
utländska marknadsplatser och prisutjämningar (arbitrage) sker mellan marknadsplatserna. Kursen på aktier i
bolag som tillhör samma branschsektor påverkas ofta av
förändringar i kursen hos andra bolag inom samma
sektor. Denna påverkan kan även gälla för bolag i olika
länder.
Forts på nästa sida
3 (8)
grundarnas eller ägarnas inflytande över bolaget genom
att ge dem en starkare rösträtt. Nya aktier som ges ut får
då ett lägre röstvärde än den ursprungliga A-serien och
betecknas med B, C eller D.
Aktörerna på marknaden har olika behov av att placera
kontanter (likvida medel) eller att få fram likvida medel.
Dessutom har de ofta olika mening om hur kursen borde
utvecklas. Dessa förhållanden, som även innefattar hur
bolaget värderas, bidrar till att det finns såväl köpare som
säljare. Är placerarna däremot samstämmiga i sina
uppfattningar om kursutvecklingen vill de antingen köpa
och då uppstår ett köptryck från många köpare, eller
också vill de sälja och då uppstår ett säljtryck från många
säljare. Vid köptryck stiger kursen och vid säljtryck faller
den.
Nominellt belopp, split och sammanläggning av aktier
En akties nominella belopp är det belopp som varje aktie
representerar av bolagets aktiekapital. Summan av alla
aktier i ett bolag multiplicerat med det nominella beloppet på varje aktie utgör bolagets aktiekapital. Ibland vill
bolagen ändra det nominella beloppet, t.ex. därför att
kursen, dvs. marknadspriset på aktien, har stigit kraftigt.
Genom att dela upp varje aktie på två eller flera aktier
genom en sk split, minskas det nominella beloppet och
samtidigt sänks kursen på aktierna. Aktieägaren har dock
efter en split sitt kapital kvar oförändrat, men detta är
fördelat på fler aktier som har ett lägre nominellt belopp
och en lägre kurs.
Omsättningen, dvs. hur mycket som köps och säljs av en
viss aktie, påverkar i sin tur aktiekursen. Vid hög omsättning minskar skillnaden, även kallad spread, mellan den
kurs köparna är beredda att betala (köpkursen) och den
kurs säljarna begär (säljkursen). En aktie med hög
omsättning, där stora belopp kan omsättas utan större
inverkan på kursen, har en god likviditet och är därför
lätt att köpa respektive att sälja. Bolagen på börsens lista
över mest omsatta aktier har normalt sett hög likviditet.
Olika aktier kan under dagen eller under längre perioder
uppvisa olika stabilitet i kurserna (volatilitet). dvs uppoch nedgångar samt storlek på kursförändringarna.
Omvänt kan en sammanläggning av aktier (omvänd split)
göras om kursen sjunkit kraftigt. Då slås två eller flera
aktier samman till en aktie. Aktieägaren har dock efter en
sammanläggning av aktier samma kapital kvar, men detta
är fördelat på färre aktier som har ett högre nominellt
belopp och en högre kurs.
De kurser till vilka aktierna har handlats (betalkurser),
såsom högst/lägst/senast betalt under dagen samt sist
noterade köp/säljkurser och vidare uppgift om handlad
volym i kronor publiceras bl.a. i de flesta större dagstidningarna, på text-TV och på olika Internetsidor som
upprättas av marknadsplatser, värdepappersinstitut och
mediaföretag. Aktualiteten i dessa kursuppgifter kan
variera beroende på sättet de publiceras på.
Marknadsintroduktion, privatisering och uppköp
Marknadsintroduktion innebär att aktier i ett bolag
introduceras på aktiemarknaden, dvs. blir noterade på
börs eller annan marknadsplats. Allmänheten erbjuds då
att teckna (köpa) aktier i bolaget. Oftast rör det sig om ett
befintligt bolag, som inte tidigare varit börsnoterat, där
ägarna beslutat att vidga ägarkretsen och underlätta
handeln i bolagets aktier. Om ett statligt ägt bolag
introduceras på marknaden kallas detta för privatisering.
Olika marknadsplatser
I Sverige finns olika marknadsplatser för aktier i publika
bolag. Dessa marknadsplatser kan indelas i tre slag: börs
(Stockholmsbörsen), auktoriserad marknadsplats (NGM
och Aktietorget) och värdepappersinstitutens egna listor.
På bolag som vill låta notera sina aktier ställs vissa krav i
lagen om börs- och clearingverksamhet. Kraven är högst
vid notering på börs. De gäller bl a bolagets storlek,
verksamhetshistoria, ägarspridning och offentlig redovisning av bolagets ekonomi och verksamhet.
Uppköp tillgår i regel så att någon eller några investerare
erbjuder aktieägarna i ett bolag att på vissa villkor sälja
sina aktier. Om uppköparen får in 90 % eller mer av
aktiekapitalet i det uppköpta bolaget, kan uppköparen
begära tvångsinlösen av kvarstående aktier från de ägare
som ej accepterat uppköpserbjudandet. Dessa aktieägare
är då berättigade till en ersättning som fastställs genom
ett skiljedomsförfarande.
Emissioner
Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta
ytterligare aktiekapital. Detta skaffar bolaget genom att
ge ut nya aktier genom nyemission. Oftast får de gamla
ägarna teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier
i en nyemission. Antalet aktier, som får tecknas, sätts i
förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade.
Tecknaren måste betala ett visst pris (emissionskurs),
oftast lägre än marknadskursen, för de nyemitterade
aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna, som
normalt har ett visst marknadsvärde, avskiljts från
aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna men
samtidigt ökar antalet aktier för de aktieägare som
tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under
teckningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina
teckningsrätter på den marknadsplats där aktierna är
noterade. Efter teckningstiden förfaller teckningsrätterna
och blir därmed obrukbara och värdelösa.
Handeln på börser och andra marknadsplatser utgör en
andra- handsmarknad för aktier som ett aktiebolag redan
givit ut (emitterat). Om andrahandsmarknaden fungerar
väl, dvs. det är lätt att hitta köpare och säljare och det
fortlöpande noteras anbudskurser från köpare och säljare
samt avslutskurser (betalkurser) från gjorda affärsavslut,
har även bolagen en fördel genom att det blir lättare att
vid behov emittera nya aktier och därigenom få in mer
kapital till bolagets verksamhet.
Olika noteringslistor
Börser och andra marknadsplatser indelar vanligen aktier
i olika listor. Avgörande för vilken lista notering sker på
är hur bolaget uppfyller olika krav på aktiekapitalets
storlek, på spridning av aktierna på många ägare, på
verksamhetshistoria och på information om ekonomi och
verksamhet. De mest omsatta aktierna kan också finnas
på en särskild lista. Aktier på listor med höga krav och
hög omsättning anses normalt kunna innebära en lägre
risk än aktier på andra listor.
A 7149 05-05 (1)
Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan bolaget föra över en del
av värdet till sitt aktiekapital genom en s k fondemission.
Vid fondemission tas det hänsyn till antalet aktier som
varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier, som
tillkommer genom fondemissionen, sätts i förhållande till
hur många aktier ägaren tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av
Olika aktieserier
Aktier finns i olika serier, vanligen A- och B- aktier, vilket
normalt har med rösträtten att göra. A-aktier ger normalt
en röst medan B-aktier ger en begränsad rösträtt, oftast en
tiondels röst. Skillnaderna i rösträtt beror bl. a. på att man
vid ägarspridning vill värna om de ursprungliga
Forts på nästa sida
4 (8)
kan utnyttjas för att köpa eller sälja underliggande aktier
eller i andra fall ge kontanter om vinst uppkommit i
förhållande till kursen på underliggande aktie. Teckningsoptioner (eng. subscription warrants) avseende aktier
kan inom en viss tidsperiod utnyttjas för teckning av
motsvarande nyutgivna aktier.
bolagets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på
aktierna sänks vid en fondemission, men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett
oförändrat marknadsvärde på sitt placerade kapital. Ett
annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget
skriver upp det nominella värdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier
och marknadsvärde på sitt placerade kapital.
Värdepappersfonder
När man placerar i en fond tillskjuter man kapital som
fonden placerar i olika värdepapper. Hur en viss fond
placerar kapitalet, t.ex. i aktier, i obligationer eller i en
blandning av aktier och obligationer, bestäms av fondbestämmelserna. I de flesta värdepappersfonder kan
fondandelsägaren när som helst lösa in sina andelar mot
kontanter. Även inlösenfrågor regleras i fondbestämmelserna.
Aktiebolag kan även genomföra s k riktad nyemission,
vilket genomförs som en nyemission men enbart riktad
till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s
k apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra
bolag, affärsrörelser eller tillgångar i annan form än
pengar. Såväl vid riktad emission som vid apportemission sker s k utspädning av befintliga aktieägares
andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men
antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det
placerade kapitalet påverkas inte.
Vid investeringar i individuella värdepapper krävs att
man investerar i ett flertal olika värdepapper för att nå
önskad risknivå. Att en enskild aktie sjunker i värde är
inte ovanligt. Genom att investera i flera företag från olika
branscher kan den risk som är förknippad med ett enskilt
företag eller en enskild bransch, den s.k. unika risken,
reduceras.
Allmänt om aktierelaterade instrument
Aktieindexobligationer, depåbevis, konvertibler,
optioner och warranter
Nära knutna till aktier är, aktieindexobligationer, depåbevis, konvertibla skuldebrev, aktie- och
aktieindexoptioner samt warranter.
På en marknad av Stockholmsbörsens storlek är den
unika risken relativt liten när portföljen består av 10 till 15
aktier. På den amerikanska marknaden anses 25 till 35
aktier vara ett mer lämpligt antal. Det kan således krävas
betydande belopp för att uppnå en välfördelad portfölj
om man skall investera i individuella värdepapper. Med
fonder uppnås riskspridning redan vid små belopp. När
man investerar i en fond köper man en andel av fonden
som i normalfallet består av ett flertal aktier eller räntebärande papper. Många fonder i Sverige har regler som
fastställer att endast en begränsad andel av fondens
värde, t.ex. 5 procent, får investeras i ett och samma
aktiebolag. Detta medför att fonden i allmänhet uppnår
en god riskspridning. Det finns emellertid många olika
typer av fonder med olika riskspridning. Vissa fonder
investerar i enbart ett fåtal värdepapper, i en enda
bransch, ett land osv. För att förstå den enskilda fondens
riskspridning måste investeraren ta del av fondens
placeringsbestämmelser och årsredogörelse där fondens
placeringsinriktning och innehav framgår. Dessa dokument kan fås från fondens fondbolag eller förvaringsinstitut.
Aktieindexobligationer är obligationer där avkastningen
är beroende vanligen av ett aktieindex. Utvecklas indexet
positivt följer avkastningen med. Vid en negativ
indexutveckling kan avkastningen utebli. Obligationen
återbetalas dock alltid med sitt nominella belopp på
inlösendagen.
Depåbevis är en ersättning för utländska aktier och ger
ägaren samma rättigheter som ett innehav av själva
aktien. Depåbevis handlas precis som aktier på
Stockholmsbörsen och prisutvecklingen följer normalt
prisutvecklingen på den utländska börs där aktien
handlas.
Konvertibla skuldebrev (konverteringslån eller
konvertibler) är räntebärande värdepapper som inom en
viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier. Avkastningen på
konvertiblerna, dvs. kupongräntan, är vanligen högre än
utdelningen på utbytesaktierna. Konvertibelkursen följer
aktiekursen, men uttrycks i procent av det nominella
värdet på konvertibeln.
Aktieoptioner finns av olika slag. Förvärvade
köpoptioner (eng. call options) ger innehavaren rätt att
inom en viss tidsperiod köpa redan utgivna aktier till ett
på förhand bestämt pris. Säljoptioner (eng. put options)
ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod
sälja aktier till ett på förhand bestämt pris. Mot varje
förvärvad option svarar en utfärdad option. Risken för
den som förvärvar en option är att den minskar i värde
eller förfaller värdelös på slutdagen, i det senare fallet är
den vid förvärvet betalda premien för optionen helt
förbrukad. Utfärdaren av en option löper en risk som, om
inte speciella åtgärder vidtas, kan vara obegränsat stor.
RÄNTERELATERADE INSTRUMENT
Allmänt om räntebärande finansiella instrument
Räntebärande finansiella instrument är en fordringsrätt
på utgivaren (emittenten) av ett lån. Avkastning lämnas
normalt i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande instrument beroende på vilken emittent som
givit ut instrumentet, den säkerhet som emittenten ställt
för lånet, löptiden fram till återbetalningsdagen och
formen för utbetalning av räntan.
Räntan (kupongen) betalas vanligen ut årsvis. På vissa lån
betalas räntan ut i ett sammanhang och först vid lånets
återbetalningstidpunkt. Den senare typen av obligationer
kallas för nollkupongare.
Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på
börsen. Där förekommer även handel med
aktieindexoptioner. Dessa indexoptioner ger vinst eller
förlust direkt i kontanter (kontantavräkning) jämfört med
utvecklingen av ett underliggande index.
En annan form för räntebetalning är att i stället för att
betala ränta sälja instrumentet med rabatt (diskonteringspapper). Vid försäljningen beräknas priset på instrumentet genom att diskontera lånebeloppet inklusive beräknad
ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det
belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella
beloppet). Bankcertifikat och statsskuldväxlar är exempel
på diskonteringspapper.
Kursen på optioner (premiens pris) följer normalt kursen
på motsvarande underliggande aktier eller index.
A 7149 05-05 (1)
På börsen handlas vissa köp- och säljoptioner med längre
löptider, i Sverige vanligen kallade warranter. Warranter
Forts på nästa sida
5 (8)
Ytterligare en annan form för räntebärande obligationer
är statens premieobligationer där låneräntan lottas ut
bland innehavarna av premieobligationer. Det förekommer även ränteinstrument och andra sparformer där
räntan är skyddad mot inflation och placeringen därför
ger en fast real ränta.
både förlorar sitt satsade kapital och blir skyldig ytterligare belopp. En annan karaktäristisk egenskap hos
derivatinstrument är att värdeförändringar i allmänhet
sker mycket snabbare och kraftigare än förändringar i
avistainstruments värde. Det är därför nödvändigt att
den som placerar i derivatinstrument alltid är beredd att
snabbt vidta olika åtgärder för att inte drabbas av onödiga förluster.
Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den
kursförändring som kan uppkomma under löptiden på
grund av att marknadsräntorna förändras, dels att
emittenten kanske inte klarar att återbetala lånet. Lån för
vilka fullgod säkerhet för återbetalningen har ställts är
därvid mindre riskfyllda än lån utan säkerhet. Rent
allmänt kan dock sägas att risken för förlust på räntebärande instrument kan anses som lägre än för aktier.
Olika syften med användning av derivatinstrument
Derivatinstrument är ett avtal (kontrakt) som är knutet till
en underliggande tillgång eller någon form av värdemätare, t.ex. finansiellt instrument, valuta, råvara eller
prisindex. Sådana instrument kan användas för att skapa
ett skydd mot ofördelaktig prisutveckling på en viss
tillgång (s.k. hedging). De kan också användas för att
uppnå vinst eller avkastning med en mindre kapitalinsats
än vad som krävs för att göra placering direkt i den
underliggande tillgången (spekulation). Slutligen kan
derivatinstrument användas för att utnyttja prisskillnader
mellan olika marknader (arbitrage).
Marknadsräntorna fastställs varje dag såväl på instrument med kort löptid (mindre än ett år) t.ex. statsskuldväxlar som på instrument med längre löptider. Detta sker
på penning- och obligationsmarknaden. Marknadsräntorna påverkas av analyser och bedömningar som
Riksbanken och andra större institutionella marknadsaktörer gör av hur utvecklingen av ett antal ekonomiska
faktorer som inflation, konjunktur, ränteutvecklingen i
Sverige och i andra länder osv kommer att utvecklas på
kort och lång sikt. Riksbanken vidtar även s.k. penningpolitiska operationer i syfte att styra utvecklingen av
marknadsräntorna så att inte inflationen stiger över visst
ett fastställt mål. De finansiella instrument som handlas
på penning- och obligationsmarknaden (statsobligationer,
statsskuldväxlar och bostadscertifikat) handlas ofta i
mycket stora poster (mångmiljonbelopp).
Placeringar i derivatinstrument bygger på en viss förväntning om hur priset på den underliggande tillgången
kommer att utvecklas under en viss tidsperiod. Placeraren bör därför ha en klar uppfattning om den förväntade
prisutvecklingen. Dessutom måste investeraren vara klar
över vilket syfte han har med placeringen (dvs hedging,
spekulation eller arbitrage). Endast under dessa förhållanden är det möjligt att välja rätt derivatinstrument eller
rätt kombination av olika instrument.
Olika typer av derivatinstrument
Optioner
En option är ett avtal som innebär att den ena parten
(utfärdaren) förpliktar sig gentemot den andra parten
(innehavaren) att köpa eller sälja den underliggande
tillgången till ett på förhand bestämt pris (lösenpris).
Innehavaren betalar en ersättning (premie) till utfärdaren
när avtalet träffas och får en rätt, men ingen skyldighet,
att utnyttja optionen. Det finns två typer av optioner. En
s.k. amerikansk option innebär att innehavaren har rätt
utnyttja optionen (dvs påkalla lösen) när som helst under
löptiden. En s.k. europeisk option kan däremot utnyttjas
endast vid löptidens slut.
Om marknadsräntorna går upp kommer kursen på
utelöpande (redan utgivna) räntebärande finansiella
instrument att falla om de har fast ränta, eftersom nya lån
ges ut med en räntesats som följer aktuell marknadsränta
och därmed ger högre ränta än vad det utelöpande
instrumentet ger. Omvänt stiger kursen på utelöpande
instrument när marknadsräntan går ned.
Lån utgivna av stat och kommun anses vara riskfria vad
gäller återbetalningen, vilket således gäller för stats- och
kommunobliga- tioner. Andra emittenter än stat och
kommun måste, vid emission av obligationer, ställa
säkerhet i form av andra finansiella instrument eller
annan egendom (sak- eller realsäkerhet).
Warranter
En warrant är en särskild typ av köp- eller säljoption. Den
har normalt en löptid på ett år eller längre och ger
innehavaren en rätt men inte skyldighet att köpa en viss
aktie eller en korg av aktier till ett lösenpris vid en i
förväg bestämd tidpunkt, slutdagen. Är värdet på aktien
eller aktiekorgen vid slutdagen högre än lösenpriset
erhålls mellanskillnaden mellan lösenpriset och det
aktuella värdet. Är värdet på aktien eller aktiekorgen
lägre eller lika med lösenpriset vid slutdagen förfaller
instrumentet utan värde. Normalt är inte avsikten med
dessa instrument att innehavaren skall köpa aktierna vid
slutdagen, utan det sker regelmässigt en kontantavräkning i de fall aktiens eller korgens värde överstiger
lösenpriset.
Det finns även andra räntebärande instrument som har
sämre säkerhet än obligationer, t.ex. marknadsbevis och
förlagsbevis. Dessa instrument innebär således en högre
risk om emittenten skulle få svårigheter att återbetala
lånet.
DERIVATINSTRUMENT OCH BLANKNINGSAFFÄRER – MÖJLIGHET TILL HÖG AVKASTNING
MEN OCKSÅ SÄRSKILDA RISKER
Derivatinstrument såsom optioner, terminer m fl finns
utställda med olika slag av underliggande tillgång, t ex
aktier, obligationer, råvaror och valutor. Blankning är inte
något finansiellt instrument utan ett särskilt förfarande
med finansiella instrument men behandlas i detta avsnitt
eftersom riskerna liknar riskerna vid handel med derivatinstrument.
A 7149 05-05 (1)
Terminer
En termin innebär att parterna träffar ett avtal där de har
såväl rätt som skyldighet att köpa respektive sälja den
underliggande tillgången till ett på förhand bestämt pris.
På slutdagen kan antingen den underliggande tillgången
leveras mot betalning eller så kan parterna ha kommit
överens om att kontraktet skall kontantavräknas genom
att den ena parten, efter avräkning, betalar ett nettobelopp till den andra.
Allmänt om risker med derivatinstrument
Placeringar i derivatinstrument och blankningsaffärer
innebär ett särskilt risktagande som på avgörande sätt
skiljer sig från placeringar i avistainstrument. Den som
placerar sitt kapital i ett avistainstrument, som t.ex. en
aktie, kan som sagt i sämsta fall förlora det investerade
kapitalet. Vissa placeringar i derivatinstruement och
blankningsaffärer kan däremot innebära att placeraren
Forts på nästa sida
6 (8)
ren har då förlorat hela det satsade kapitalet. Innehavaren
kan dock inte förlora mer än vad han har satsat.
Swapavtal
Ett swapavtal innebär att parterna kommer överens om
att löpande byta (på engelska swap) kommande betalningar, t.ex. beräknade på fast respektive rörlig ränta
(ränteswap) eller olika valutor (valutaswap). Det finns
också olika kombinationer av ränte- och valutaswapar.
Om man utfärdar en aktieoption eller ingår ett terminskontrakt förhåller det sig annorlunda. Utfärdaren eller
den som ingått ett terminskontrakt är skyldig att köpa
eller sälja den underliggande tillgången. Det innebär att
den som utfärdat en köpoption är skyldig att vid lösen
sälja den underliggande aktien till lösenpriset och den
som utfärdat en säljoption är skyldig att köpa den
underliggande aktien oavsett det aktuella priset på
aktien, förutsatt att motparten väljer att utnyttja optionen.
Med andra ord, utfärdaren av en köpoption kan bli
tvungen att köpa in aktier till ett högt pris för att sälja
dem till ett lågt pris och utfärdaren av en säljoption kan
bli tvungen att köpa aktier till ett högre pris än marknadspriset. Utfärdaren kan alltså förlora betydligt mer än den
premie han erhöll för att han utfärdade optionen. Eftersom det (teoretiskt sett) inte finns någon övre gräns för en
akties kurs finns det heller ingen gräns för hur stor
förlusten kan bli för den som har utfärdat t.ex. en köpoption.
Blankning
Blankning innebär att man säljer värdepapper, t.ex. aktier,
som man inte äger. För att kunna leverera det man har sålt
lånar man värdepapper för att förhoppningsvis, när
värdepapperen skall lämnas tillbaka till långivaren,
kunna köpa dem på marknaden till ett lägre pris än det
man sålde dem för.
Standardiserade instrument respektive OTC-derivat
Derivatinstrument förekommer i såväl standardiserad
som icke standardiserad form. Det utmärkande för
standardiserade instrument är att de har standardiserade
villkor och normalt handlas på en börs där de värderas
dagligen. På den svenska derivatmarknaden erbjuder
t.ex. Stockholmsbörsen handel med standardiserade
optioner och terminer. Där förekommer också handel
med warrants och teckningsoptioner.
Den som genomför en blankningsaffär tar samma risk
som den som utfärdar en köpoption. Placeraren som har
sålt de lånade aktierna är skyldig att lämna tillbaka dem
oavsett kursen när tidpunkten för återlämnande väl är
inne. Även i detta fall är således förlustrisken obegränsad.
Icke standardiserade kontrakt är sådana som förhandlas
särskilt och avtalas direkt mellan två parter. Sådana
kontrakt brukar benämnas OTC-kontrakt (”over the
counter”). Banker och andra värdepappersinstitut kan
tillhandahålla ”skräddarsydda” swapavtal och andra
OTC-derivat, t.ex. optioner och terminer, till sina kunder.
Säkerhetskrav vid handel med derivatinstrument och
värdepapperslån
Den som åtar sig en förpliktelse genom att ställa ut en
option, ingå ett terminskontrakt eller lånar aktier för en
blankningsaffär är normalt tvungen att från början ställa
säkerhet för sitt åtagande. I takt med att priset på den
underliggande tillgången stiger eller sjunker förändras
också kravet på säkerhet. Ytterligare säkerheter kan
därför behöva ställas med kort varsel. Hävstångseffekten
gör sig således gällande även på säkerhetskravet.
Karakteristiska egenskaper hos derivatinstrument
Hävstångseffekt
Värdet på ett derivatinstrument beror dels på prisutvecklingen på den underliggande tillgången, som t.ex. kan
vara en aktie, dels på instrumentets återstående löptid.
Genom instrumentens konstruktion får en prisförändring
på den underliggande tillgången ofta ett kraftigt genomslag i värdet på derivatkontraktet. Den procentuella
värdeförändringen på derivatet är därför normalt högre
än på den underliggande tillgången. Prisgenomslaget
kallas hävstångseffekt och kan leda till en större vinst på
insatt kapital (premien) än om placeringen hade gjorts
direkt i den underliggande tillgången. Vid en lyckad
placering kan det investerade kapitalet på kort tid
mångdubblas. Å andra sidan kan hävstångseffekten lika
väl medföra större förlust på derivatinstrumentet jämfört
med en investering i den underliggande tillgången. Om
prisutvecklingen på den underliggande tillgången blir
annorlunda än den förväntade kan det investerade
kapitalet helt raderas ut. Möjligheten till vinst respektive
risken för förlust varierar beroende på
derivatinstrumentets konstruktion och användningssätt.
Uppfyller inte en part sin skyldighet att ställa säkerhet
har normalt motparten rätt att omedelbart avsluta
placeringen (stänga positionen) för att begränsa risken för
skada. Enligt avtal har regelmässigt motparten i dessa fall
en rätt att ta i anspråk den egendom som har ställts som
säkerhet. Att ta säkerheter i form av t.ex. pantsatta
finansiella instrument i anspråk innebär att motparten
säljer tillgången (normal utan att rådgöra med ägaren)
och tillgodogör sig betalning ur försäljningslikviden. En
placerare bör därför noga följa prisutvecklingen även
med avseende på säkerhetskravet för att undgå en
ofrivillig stängning av sin position.
Omvända konvertibler, aktiekorgsbevis och andra
”paketerade produkter”
På marknaden finns en rad olika paketerade produkter d.v.s kombinationer av olika finansiella instrument som
tillhandahålls kunden som en helhet. Idag finns det
produkter som kallas till exempel aktieobligationer,
aktiekorgsbevis, omvänd konvertibel, omvänd cliquet
osv. Dessa produkter kan ha egenskaper och risker som
till viss del liknar avistainstrumentens risker och till viss
del liknar derivatinstrumentens. Närmare information
om vilka risker som är förknippade med en viss produkt
kan normalt fås i prospektet för produkten. Den som
tecknar sig för produkten vid utgivningen får del av
prospektet vid teckningen. Den som köper instrumentet
på andrahandsmarknaden – på börsen eller marknadsplatsen – får inte automatiskt del av prospektet och bör
därför, innan denne börjar handla med instrumentet, se
till att få del av prospektet.
Löptiden för derivatinstrument kan variera från mycket
kort tid till flera år. Den påverkar hävstångseffekten och
således placeringens risk. Exempelvis är prisförändringarna ofta störst på instrument med kort återstående löptid.
A 7149 05-05 (1)
Risk att förlora mer än det investerade kapitalet
För optioner beror graden av risktagande på om placeraren köper eller utfärdar en option. Den som köper (dvs
innehar) en aktieoption har en rätt att köpa (s.k. köpoption) eller sälja (s.k. säljoption) den underliggande
aktien till ett visst pris. Innehavaren är dock inte skyldig
att köpa eller sälja. Detta innebär att innehavaren som
mest kan förlora vad han har betalat för optionen. Med
andra ord, om priset på den underliggande aktien på
lösendagen är lägre än en köpoptions lösenpris kommer
köpoptionen att vara värdelös på lösendagen. Innehava-
Forts på nästa sida
7 (8)
Information om SEB
Namn, adress m.m.
Klagomål och ersättningsanspråk
Namn: Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Reklamation
Är du missnöjd med den information som SEB lämnat,
med hur en värdepappersaffär handlagts eller annan
tjänst utförts, är det viktigt att du snarast kontaktar SEB
och framför dina invändningar. För att underlätta detta är
det bra om du kan ange när och till vem hos SEB uppdraget lämnades samt vad som sades i samband med
uppdraget. För att begära rättelse bör du i första hand
vända dig till den hos SEB som mottog eller utförde
uppdraget.
Adress: 106 40 Stockholm
Organisationsnr och
registreringsnr för mervärdeskatt: 502032-9081
Telefon: Kundtjänst 0771-365 365
Internet: www.seb.se
e-post: [namn]@seb.se
Klagomål
Om du efter en sådan kontakt fortfarande anser dig vilja
klaga på SEB, kan du ta kontakt med SEB Kundrelationer,
106 40 Stockholm, tel 08-763 50 00. Vill du diskutera
ärendet med oberoende part kan du kontakta Konsumenternas Bank- och finansbyrå, se Internetadress:
www.konsumentbankbyrån.se.
Tillstånd, intressekonflikter m.m.
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) står under
Finansinspektionens tillsyn. De bestämmelser som är
tillämpliga på bankens verksamhet finns att tillgå hos
Finansinspektionen, t ex på deras hemsida www.fi.se.
Banken bedriver och har tillstånd till samtliga
tillståndspliktiga verksamheter enligt lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse, d.v.s;
Affärsdokumentation
Om du vill anmärka på en tjänst (lämna reklamation), är
det bra om du sparat affärsdokumentationen som du fått
från SEB, t.ex. avräkningsnotor, kontoutdrag, depåredovisningar, information om emissionserbjudanden
eller liknande. Du bör även själv tänka på att dokumentera affärsuppdrag och andra instruktioner som du
lämnar till SEB, t.ex. genom anteckningar, utskrifter från
datorskärm eller liknande.
• Handel med finansiella instrument för annans räkning
i eget namn (1 kap. 3 § 1),
• Förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av
finansiella instrument eller i annat fall medverkan vid
transaktioner avseende sådana instrument
(1 kap. 3 § 2),
• Handel med finansiella instrument för egen räkning
(1 kap.3 § 3),
Allmänna reklamationsnämnden
Om du inte anser att en reklamation eller ett skriftligt
klagomål resulterat i en tillfredsställande rättelse från
SEB:s sida och beloppet, som tvisten handlar om, överstiger ett visst minimibelopp, kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Anmälan till ARN
måste ske inom sex månader från det att SEB första
gången helt eller delvis avvisat dina anspråk. Nämnden
lämnar rekommendationer om hur tvisten mellan dig och
SEB bör lösas. Sådana rekommendationer är inte bindande, men följs så gott som alltid. För mer information,
anmälningsblankett m.m. se Internetadress: www.arn.se.
• Förvaltning av någon annans finansiella instrument
(1 kap.3 § 4), samt
• Garantigivning och annan medverkan vid emissioner
av fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instrument som är riktade till en
öppen krets (1 kap 3 § 5).
Banken ingår i koncernen SEB som bedriver samtliga
ovanstående verksamheter. Detta innebär å ena sidan att
SEB kan tillhandahålla full finansiell service på samtliga
områden å den andra sidan att intressekonflikter kan
förekomma mellan olika verksamheter, kunder och
mellan banken eller andra delar av koncernen och
bankens kunder. För att undvika att intressekonflikter
skall uppstå hålls koncernens olika verksamheter mellan
vilka intressekonflikter kan uppstå åtskilda från varandra
i den mån detta är möjligt. Därutöver finns interna
instruktioner policies för att säkerställa att kundens
intressen tillvaratas.
Prövning i domstol
Du kan även vända dig till domstol med en stämningsansökan mot SEB. I så fall rekommenderas du att först anlita
ett ombud, lämpligen en advokat, som kan göra en
bedömning av ärendet och utsikterna för dig att nå
framgång i tvisten. Undersök om du har någon försäkring
som lämnar ersättning för advokatkostnader eller om du
kan få allmän rättshjälp.
A 7149 05-05 (1)
8 (8)