Foto: Fredrik Norman, LindeNytt
Kajor i staden
Stora mängder kajor och andra kråkfåglar är vanliga i centrala delar av många svenska städer, vilket
kan vara en källa för frustration, men även fascination. Stora flockar som rör sig symmetrisk på väg till
sovplatser kan var både rogivande och njutbart att se på.
Kajor stör
Många städer i Sverige upplever problem med stora kolonier kajor som samlas på mindre ytor. Mycket
energi och resurser har lagts ned i många kommuner för att skrämma bort stora flockar på olika sätt.
Orsaken till dessa stora flockar i många samhällen är inte klarlagd, men ett flertal idéer har förts fram.
Dels minskad risk att bli tagna av rovdjur, högre medeltemperatur i städer samt tillgång till mat.
Det långsiktiga målet för arbetet med kajor bör vara olika metoder att styra bort kajorna från områden
som upplevs som problemoråden, samt öka acceptansen att vi delar staden med många arter.
Generellt upplevs problem med kajor när de samlas i stora flockar i frekvent nyttjade delar av staden,
såsom träd över parkeringar/cykelställ, ovan bänkar i parker och torg osv.
Åtgärder
Ett flertal kommuner i Sverige har arbetat aktivt med det upplevda problemet med kajor. Ett flertal olika
åtgärder har prövats i varierande utsträckning. Åtgärdena kan delas in i kortsiktiga, samt mer långsiktiga
lösningar. De olika åtgärderna har visat sig varit olika effektiva i olika städer, och de som lyckats bäst att
förflytta kajorna är de som arbetat mycket aktivt med olika skrämseltaktiker. Dessa fungerar under den
förutsättningen att kajorna förflyttar sig någonstans där det är mer acceptabelt av invånare att kajorna
övernattar för att anses fungera.
Skyddsjakt har oftast använts som en akut åtgärd, men några kommuner nyttjar detta kontinuerligt. Dock är
detta en kortsiktig lösning, som kan ge en minskad population, men vilken på sikt återgår till tidigare mängd.
Jakt kan även nyttjas som kortsiktig skrämseltaktik som ger en god kort effekt.
Ljudskrämmor av varierande slag. Ljudskrämmor har nyttjats med varierande framgång runt om i Sverige.
De kommuner som upplevt den bästa effekten är de kommuner som aktivt arbetat med att flytta runt
ljudskrämmorna samt anpassat ljudet efter skymningsljuset. Variation och oregelbundenhet samt
uppspelning i samband med att kajorna kommer in för kvällen, och inte när de redan sitter på plats utgör
grunden för att lyckas. En ljudsignal som sitter i samma träd med samma ljudintervall vänjer sig och
accepterar kajorna snabbt. Ett problem kan vara att närboende upplever ljudet som störande.
Olika styrande belysningar fungerar effektivt, men bara för det aktuella trädet. Kajorna flyttar sig till
närliggande träd. Eventuellt kan detta nyttjas för att styra bort kajorna från speciellt upplevda problemträd
vid parkeringar/cykelställ etc.
Vindskrämmor och olika former av rovfågelsattrapper har en god kortsiktig effekt, innan kajorna vant sig.
Att täcka skorstenar och andra håligheter med nät eller galler är en självklart direkt fungerande åtgärd som
främst riktar sig mot häckande par. Att sätta ”spikmattor” och liknande på populära tak fungerar även
punktvis på den aktuella fastigheten.
Gallring av populära träd kan ha en god effekt. Dock krävs det oftast en så pass hård gallring att träden
upplevs som ”fula” och ”konstiga”. Detta kräver också att träden kontinuerligt gallras för fortsatt effekt då
hårt beskärda träd skjuter stora mängder skott. Finns inga träd i närheten som kan nyttjas såsom sovträd kan
ändock de hårt beskärda träden nyttjas av kajorna.
Information till fastighetsägare och privatpersoner hur en aktivt ska arbeta med kajproblemet är en långsiktig
lösning med god effekt. Information såsom vilka åtgärder en själv kan använda sig av, samt information till
näringsidkare om vikten av att sköta soptunnor och avplockning på restauranger/fik etc. för att minska den
upplevda mängden kajor och minskad nedskräpning.
Kajsäkra papperskorgar fungerar väl för att minska problem med nedskräpning då kajorna river i dessa.
Dock är detta en balansgång mellan hur svåröppnade korgarna är och att enklare lösningar lär sig kajorna
fort att öppna.
Vid frågor, kontakta:
Jesper Almlöf, Lindesbergs kommun
0581-811 27
[email protected]
Foto: Fredrik Norman, LindeNytt