1. No category

Träning och äldres hälsa
Olika träningsformers inverkan på äldres upplevda hälsa
Elderly’s health: Different forms of workouts impact on health
Hannah Johansson
Sofia Johansson
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Idrottsvetenskap II,
Fördjupningsarbete, 7.5 hp
Handledare: Stefan Wagnsson
Examinator: Peter Carlman
2015-06-12
Sammanfattning
I och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det att
det blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i detta
består av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.
Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,
hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka
träningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut och
vilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.
I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessa
enkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individ
fick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten. Utifrån
individernas främst utförda träningsform delade vi in dem i fyra olika kategorier som var:
“Konditionsträning”, “styrketräning”, “båda” och” ingen”.
Resultatet visade att majoriteten av de äldre tränar måttligt, det vill säga minst två timmar i
veckan, oftast utan att svettas. Den vanligaste träningsformen visade sig vara kondition som
oftast utfördes i form av promenader och cykling. De äldre som ingick i denna studie hade
även ett relativt högt upplevt hälsotillstånd både räknat i grupp och individuellt. I resultatet
såg vi inget större samband mellan upplevt hälsotillstånd och olika träningsformer då hälsan
för varje kategori var i princip på samma upplevda nivå.
Abstract
The age of the population is higher now than it has ever been before, thus it is increasingly
important that older people maintain a healthy lifestyle. A significant part of this lifestyle
consists of regular physical activity; therefore we wanted to investigate if the elderly actually
performed this. We also wanted to know what impact the different forms of exercise had on
their perceived health. That is, if they do perform any form of exercise at all. The purpose of
this study was, because of this, to investigate the exercise habits of people aged 65-95, how
their current state of health is perceived and what impact different forms of exercise have on
their perceived health status.
In this study, we used a quantitative research in the form of a questionnaire. These surveys
included questions and statements about exercise habits and perceived health that every
individual got to answer anonymously. A total of 30 people out of the sample group
responded. Based on the individual's answers, we categorized the exercises and divided them
into four different categories which were: “cardio”, “strength”, “both carido and strength” and
“none”.
The results showed that the majority of the elderly are working out moderately, that is at least
two hours a week, often without sweating. The most common form of exercise proved to be
cardio, usually performed in the form of walking and cycling. The elderly that were included
in this study also had a relatively high perceived health status both in terms of group and
individual. The health of each category were almost at basically the same perceived level,
therefore we saw no significant relationship between perceived health status and various
forms of exercise.
Innehållsförteckning
1. Inledning…………………………………………………………………….….….s.5
1.1 Bakgrund………………………………………………….………...…….s.5
1.2 Syfte……………………………………………………...…….…………..s 5
1.3 Frågeställningar…………………………………...………….…………..s.6
2. Litteraturbearbetning………………………………………………….……………s.6
2.1 Begreppsförklaringar…………………………………………….…………..…..……..s.6
2.1.1 Hälsotillstånd - upplevt hälsotillstånd……………………………….s.6
2.1.2 Fysisk aktivitet……………………………………………s.7
2.1.3 Träningsvanor……………………………………………s.7
2.1.4 Träningsformer…………………………………………..s.7
2.2 Tidigare forskning……………………………………………......………s.8
2.2.1 Hur förändras hälsan när man blir äldre………..……..s.8
2.2.2 Vikten av träning för äldre och olika träningsformers
inverkan på hälsan……………………………………………..s.9
2.3 Äldres upplevda hälsa och träningsvanor……………...…………….s.10
3. Metod……………………………………………...……………………………………s.12
3.1 Design……………………………………………………...……………………s.12
3.2 Urval……………………………………………………………………………s.12
3.3 Mätinstrument…………………………………………………………………s.13
3.4 Genomförande…………………………………………..……………………..s.14
3.5 Databearbetning……………………………………….………………………s.15
3.6 Reliabilitet och validitet………………………………….……………………s.15
3.7 Etiskt förhållningssätt…………………………………..……………………..s.16
4. Resultat………………………………………….……………………………………..s.17
5. Diskussion……………………………………………………………………………..s.19
5.1 Framtida forskning…………………………...…………………………s.23
Referenser…………………………………………………………..…………………s.24
Bilagor………………………………………………………………………………….s.26
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för att upprätthålla en god hälsa. Ett ämne som det ofta
talas om är vikten av fysisk aktivitet och träning för yngre. Det tycks dock inte läggas lika
stort fokus på de positiva effekterna som träning även har för äldre, det vill säga personer som
kommit upp i pensionsåldern. I Sverige finns idag nästan två miljoner invånare med en ålder
från 65 och uppåt (SCB, 2015). Då människor uppnår en mycket högre ålder idag än de
någonsin gjort tidigare och blir allt fler är det av extra stor vikt att de håller sig friska. Inte
minst ur ett samhällsperspektiv då sjukdom och skador kostar pengar att behandla (SCB,
2014). En stigande ålder innebär en mängd fysiska nedsättningar och risker för att drabbas av
diverse sjukdomar och åkommor. Till exempel minskar muskelmassan markant, förmågan att
utveckla kraft reduceras snabbt och risken för benskörhet ökar (Lexell, 1999; Lucaj, 2010;
Lexell, Frändin, Helbostad, 2008). Detta kan dock till stor del åtgärdas och framförallt
förebyggas med hjälp av träning. En aktiv livsstil kan även bidra till att förhindra till exempel
fallolyckor och benbrott, oavsett om hen har tränat hela livet eller om hen har börjat på senare
år (Lexell, Frändin, Helbostad, 2008; Lucaj, 2010). Det har allt mer uppmärksammats inom
sjukvården att en ökad regelbunden fysisk aktivitet har dessa förebyggande och behandlande
effekter och därför blir FaR, det vill säga fysisk aktivitet på recept, en allt vanligare
behandlingsform (Björklund & Fornander, 2009). Trots dessa bevis för vilken verkan fysisk
aktivitet har på olika sjukdomar och skador så tycks många äldre inte träna regelbundet. Vi
upplever att det är få äldre personer på gym och i träningsspår, även om det troligtvis är fler
nu än det var för ett tjugotal år sedan. Detta fick oss att undra hur fysiskt aktiva de äldre
egentligen är. Tidigare studier har visat att de äldre som har en fysiskt aktiv livsstil ofta
upplever sin hälsa som bättre än de som inte har en fysisk aktiv livsstil. Något som det dock
tycks fattas underlag för är hur de äldres träningsvanor ser ut och hur deras valda
träningsformer påverkar deras hälsa (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008). Vi vill därför
undersöka i vilken grad deras hälsotillstånd påverkas beroende på vilken fysisk aktivitet de
utför.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka träningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har,
hur deras nuvarande hälsotillstånd är och vilken inverkan olika träningsformer har på deras
upplevda hälsotillstånd.
5
1.3 Frågeställningar
Hur ofta och vad tränar personer i åldrarna 65 till 95?
Hur upplever de sitt hälsotillstånd?
Finns det något samband mellan deras upplevda hälsotillstånd och deras träningsformer?
6
2. Litteraturbearbetning
2.1 Begreppsförklaringar
2.1.1 Hälsotillstånd - upplevt hälsotillstånd
Den definition vi i vår rapport kommer att utgå ifrån är WHO:s som lyder:
“Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och
inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp.” (WHO i Winroth & Rydqvist, 2008,
s. 17)
Definitionen ger en bred bild av allmän hälsa, det vill säga fysisk, mental och social. WHO tar
upp för studien relevanta delar av människors hälsotillstånd och menar att man kan ha god
hälsa även om man är sjuk eller har ett handikapp. Det som fattas inom WHO:s definition är
dock den existentiella aspekten av hälsa. Det så kallade hälsokorset fungerar därför som ett
bra komplement till detta då det ger en helhetsbild. Hälsokorset är konstruerat på följande sätt:
(Modifierad utifrån Winroth & Rydqvist, 2008, s.18)
Hälsokorset behandlar alla de olika dimensionerna av hälsa, det vill säga psykiska, fysiska,
sociala och existentiella Tidigare har man bedömt en individs hälsotillstånd beroende på
om hen är sjuk eller frisk, man har alltså främst sett till de fysiska aspekterna. I hälsokorset
skiljer man dock på kroppslig och upplevd hälsa. Med det menas att en individ som trots att
hen är sjuk eller lider av ett handikapp ändå kan anses vara hälsosam om hens upplevda hälsa
är bra. Om så var fallet skulle markören som bestämmer hens hälsotillstånd hamna på rutan
med gul färg i figuren. Samma sak gäller motsatsen. En person som trots att denne är utan
7
sjukdom kan anses ha ohälsa om dennes upplevda hälsa inte är bra. I det fallet hade dennes
markör hamnat på rutan med blå färg i figuren. Hälsotillstånd är alltså det nuvarande
tillståndet av en individs hälsa där man ser till alla delar av begreppet så som fysisk, psykisk,
social och existentiell (Winroth & Rydqvist, 2008).
2.1.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet involverar alla sorters rörelser som innefattar någon form av
energiförbrukning (Beyer, Lund & Klinge, 2010).
2.1.3 Träningsvanor
Kroppslig rörelse med ett uppsatt mål för att höja resultat i främst en specifik träningsform
men även för att förbättra allmän fysik och hälsa (Andresson, 2011). Vana definieras som ett
repeterat beteende, något som en person gör ofta och regelbundet (Merriam-Webster, 2015).
Begreppet träningsvanor innebär alltså; när en person utför en eller flera former av träning
regelbundet med ett särskilt mål som syfte.
2.1.4 Träningsformer
De tre grundformerna av träning är konditionsträning, styrketräning och motorisk träning.
Beroende på vilken eller vilka effekter en person vill ha av sin träning kan hen välja mellan
olika träningsformer som utgår ifrån dessa grunder. Om målet är att förbättra sin
syreupptagningsförmåga bör hen välja en träningsform som syftar till att träna kondition, som
exempelvis löpning, snabbare promenader eller cykling. Är hens mål istället att öka sin
muskelmassa och stärka sina muskler är styrketräning träningsformen hen bör använda sig av,
genom att träna med vikter och maskiner på gym till exempel. Den motoriska träningen
handlar om att träna upp en viss typ av rörelser och kan därför tränas samtidigt som
konditionsträning och styrketräning som exempelvis cykling eller styrketräning med lättare
vikter. En träningsform är alltså en specifik typ av träning som hen har valt att utföra
beroende på vad hen vill uppnå för resultat (Beyer, Lund & Klinge, 2010).
2.2 Tidigare forskning
2.2.1 Hur förändras hälsan när man blir äldre
Kroppens syreupptagningsförmåga blir sämre med åren och börjar sjunka redan efter trettio
års ålder med upp till 10 % per decennium. Hjärtats funktion blir också mindre effektiv med
8
åldern, mer exakt med ett slag/minut mindre för varje år. För att räkna ut maxpuls och för att
se sambandet används formeln 220-x, där x är åldern. Samtidigt som maxpulsen sjunker sänks
hjärtfrekvensen och slagvolymen blir mindre, vilket är bidragande faktorer till att
syreupptagningsförmågan blir sämre (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008; Wilmore & Costill,
2008)
När en individ nått cirka åttio års ålder förlorar musklerna nästan hälften av den ursprungliga
muskelmassan och muskelstyrkan (Lexell, 1999). Denna åldersbetingade förändring i
muskulaturen orsakar en reducering av musklernas typ två fibrer och därmed förmågan att
utveckla kraft snabbt. Detta är ett stort problem för många äldre då det orsakar långsamhet
och svårigheter i dagliga aktiviteter (Åkerblom, 2011). Musklernas nedsättning orsakar också
en försämrad koordination, vilket innebär svårigheter att gå, försämrad balans och ledrörlighet
till exempel. Även benmassan påverkas negativt av åldrande då den minskar. Detta orsakar en
ökad risk för osteoporos och därmed även för benbrott i de fallolyckor som ofta förekommer
när man blir äldre (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008).
Utöver de fysiska nedsättningarna som kommer med stigande ålder finns även ett flertal
psykiska. Studier har visat att depressioner är förhållandevis vanligt hos den äldre
befolkningen. Cirka 15% har bekräftat att de har enskilda symptom av depression. Med åldern
försämras också minnet, förmågan att koncentrera sig, uppmärksamhetsförmågan och
reaktionstiden, det vill säga de kognitiva funktionerna (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008).
När en person har kommit över en ålder av 65 år löper denne även en fördubblad risk att
drabbas av åldersdemens för vart femte år som går (Svenskt Demenscentrum, 2008). Känslor
av ensamhet blir också vanligare i pensionsåldern då de inte längre har den dagliga kontakten
med arbetskamrater som de tidigare har haft. Den sociala aspekten av hälsa påverkas därför
negativt för många personer i pensionsåldern. (Wallén, Ståhle, Hagströmer, Franzén &
Roaldsen, 2014).
2.2.2 Vikten av träning för äldre och olika träningsformers inverkan på hälsan
Konditionsträning har en stor betydelse även för äldre personer då de kan öka
syreupptagningsförmågan med 10-30%, beroende på hur intensivt de tränar. Med
konditionsträning ökar successivt slagvolymen vilket påverkar pulsen på så sätt att den sänks.
Denna sänkning av hjärtfrekvensen minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar och förbättrar
prestationsförmågan. En liten dos regelbunden konditionsträning gör att kroppen bättre kan
9
tolerera glukos, risken för diabetes minskar, de goda blodfetterna ökar och kroppsfettet
minskar (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008).
Trots att musklerna blir svagare med åldern kan styrketräning öka muskelstyrkan med så
mycket som 50-200%, beroende på belastningen, oavsett hur gammal individen är (Lexell,
Frändin & Helbostad, 2008). Explosiv träning är en form av styrketräning som har visat sig ge
framstående resultat hos den äldre befolkningen. Denna form av träning tränar upp typ två
fibrerna som behövs för att kunna utveckla kraft snabbt, vilket är nödvändigt i många olika
rörelser i vardagen (Åkerblom, 2011). Styrketräning innebär en ökning av både muskelstyrkan
och benmassan. Detta bidrar till en förbättrad balans och en minskad risk för benbrott
(Jansson, Wisløff & Stensvold, 2008).
Den motoriska förmågan är i stort sett samma sak som koordinationsförmåga. Koordination
handlar om att kontrollerat kunna röra sin kropp i den följd och riktning man vill. En
försämring av de koordinativa egenskaperna, som till exempel sker med åldern, innebär en
försämring av rytmik, balans, anpassad kraft, reaktion, rumsorientering, muskulär
spänningsreglering, öga-hand- och öga-fotkoordination. Alla dessa är avgörande för att en
person ska kunna kontrollera sina rörelser och det är därför är av stor vikt att att denne
regelbundet tränar dem. För att träna koordinationen är det viktigt att utsätta sig för ovana
övningar, då samma rörelser under en längre tid så småningom blir automatiserade och tappar
sin koordinativa verkan. Då kroppens rörelser kan ske mer kontrollerat och balanserat minskar
även risken för skador. Därför är denna form av träning bra att tillämpa för den äldre
befolkningen (Hansson, 2010).
För att uppnå bästa resultat av sin träning rekommenderas dock en samverkan mellan alla de
olika grundformerna av träning så som kondition, styrka och koordination (WHO, 2011).
Hos äldre personer kan depression och nedsättning av kognitiva funktioner vara ett problem.
Regelbunden träning och fysisk aktivitet kan dock lindra depressionssymtom och förbättra de
kognitiva funktionerna. Även åldersdemens kan till viss del förebyggas med hjälp av fysisk
aktivitet (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008). Utöver att verka positivt på olika sjukdomar
kan fysisk aktivitet även gynna den psykiska hälsan genom att till exempel dämpa ångest, oro
och svårigheter att sova. Som tidigare nämnts är det många äldre som upplever känslor av
ensamhet när de gått i pension. Därför behöver de skaffa nya bekantskaper. Fysisk aktivitet
10
kan här spela en betydande roll då det kan fungera som ett forum att knyta nya
band människor emellan, i synnerhet i organiserade träningsformer. Detta skapar för
individerna en känsla av sammanhang vilket är en av de viktigaste byggstenarna till ett ökat
välbefinnande och en förbättrad livskvalitet. Regelbunden fysisk aktivitet kan också
frambringa bättre självförtroende och självkänsla för människor i alla åldrar. Aktiviteten ska
då vara utformad efter personens kapacitet så att den är hanterbar men fortfarande något av en
utmaning, för att personens tillit till sig själv ska kunna öka och samtidigt få en mer positiv
syn på sin tillvaro (Wallén, Ståhle, Hagströmer, Franzén & Roaldsen, 2014).
2.3 Äldres upplevda hälsa och träningsvanor
Tidigare studier har visat att många äldre personer upplever sin hälsa som högre om de är
fysiskt aktiva. Det finns också belägg för att fysisk aktivitet ger upphov till ett ökat
välbefinnande hos de äldre. Det finns dock inte nog med kunskap från tidigare forskning för
att säkerställa hur olika former av träning påverkar hälsan och livskvaliteten (Lexell, Frändin
& Helbostad, 2008).
Utifrån SCB:s studie gällande bland annat upplevt hälsotillstånd under året 2014
konstruerades en tabell med män och kvinnor i åldrarna 65-85+ där kategorierna “bra hälsa”
och “dålig hälsa” ingick. Sammanlagt deltog 1 400 000 personer i studien var av 1 221 000
(87%) av dessa ansåg sig ha en bra hälsa och resterande 179 000 (13%) ansåg att de hade en
dålig hälsa (SCB, 2014).
I en enkätstudie med 2500 personer i åldrarna 7-70 år fick deltagarna svara på frågor
angående sina idrotts- och motionsvanor. I studien frågades det om individerna motionerade
två gånger eller mer i veckan. Av de äldre (kategorin 60-70 år) svarade 40% av männen och
55% av kvinnorna att de gjorde detta. I samma studie nämns att de personer mellan 60- och
70 år som tränar inom organiserad idrott är 17% (Riksidrottsförbundet, 2011).
Utifrån Riksidrottsförbundets undersökningar finns inga svar från personer över 70 år, därför
är svaren från människor mellan 50 och 70 år. I de sammanställda resultaten syns det att de
populäraste träningsformerna är: promenader (44%), gympa (10%), stavgång (9%),
styrketräning (8%), cykling (8%), golf (6%), jogging (5%), powerwalk (4%), längdskidor
(4%), simning (3%) och dans (3%). Alla dessa träningsformer utförs under minst 20 minuter,
11
1 gång i veckan eller mer. Relativt många äldre tävlar också i någon form av idrott, bland
annat: tennis, cykling, gymnastik, simning och skidor (Riksidrottens vänner, 2010).
12
3. Metod
3.1 Design
Den metod vi har valt för att utföra denna studie är kvantitativ och utgår ifrån positivismen.
Metoden används när forskaren vill undersöka ett fenomen på ytan. Ett flertal personer
används i studien och forskaren är intresserad av att hitta individernas likheter, det de har
gemensamt. De fenomen som undersöks skall vara observerbara, metoden riktar sig inte till
att behandla personliga tankar och åsikter från individer (Hassmén & Hassmén, 2008). I en
kvantitativ undersökning ska svaren vara överförbara i siffror. Forskaren kan bland annat
utforma enkäter, göra tester och experimentera (Backman, 2008).
Anledningen till att vi valt denna forskningsmetod är främst för att vi ville samla in data från
ett större antal deltagare då vi anser att en bredare urvalsgrupp kan ge mer varierade resultat,
vilket vi var ute efter, i synnerhet i frågan om träningsformer. Vi valde också denna form av
studie då vi ville ha en snabb, tydlig och relativt lättanalyserad bild av om de äldre som tränar
också har en högre upplevd hälsa än de som inte tränar och i så fall vilken av
träningsformerna som får dem att må bäst. Med hjälp av en enkät kan man lättare undersöka
svaren och korrelationsvärdet i SPSS än om vi hade utfört en kvalitativ studie med till
exempel intervjuer. Det faktum att majoriteten av svarsalternativen är förkonstruerade, som de
ofta är i en enkätstudie, kan dock både ses som en fördel och en nackdel. Det kan vara bra då
det som tidigare nämnt ger oss betydligt mer avgränsade och kanske även tydligare svar vilket
gör enkäten lättare att tolka senare i databearbetningen. Det vi inte får reda på är varför
deltagarna har svarat som de gjort vilket kan ha betydelse för studiens utfall i vissa frågor,
som till exempel i påståendet “Jag mår bra”. Här blir det avgörande för studiens reliabilitet att
alla de tillfrågade själva kan bedöma, utifrån en redan utformad skala, om de verkligen mår
bra eller inte. Detta kan bli ett problem för många då det dels kan vara svårt att uppskatta.
Påståendet kan, och kommer troligtvis att tolkas på olika sätt. I en kvalitativ studie hade man
här till exempel kunnat ställa följdfrågor och på så vis kanske fått ett annat svar från
deltagaren när denne fått tänka kring frågan ytterligare.
3.2 Urval
Vårt urval består av män och kvinnor i åldrarna 65 till 95. Denna målgrupp är intressant ur ett
hälsoperspektiv då den äldre generationen inte tycks vara lika fysisk aktiv som den 20 till 40
år yngre, trots de hälsovinster de skulle kunna uppnå om de tränade regelbundet. Vi har gjort
13
ett begränsat urval av 30 personer som är bosatta i Värmlands län i vår undersökning. Vi är
båda boende i Värmland vilket underlättar undersökningen då vi ska lämna ut enkäter i
pappersform. Vi har valt pappersformatet eftersom flera av de äldre troligtvis inte äger
smartphones, surfplattor eller datorer och därför inte kan besvara en internetbaserad enkät. I
undersökningen har vi valt att fråga både aktiva och inaktiva personer om deras inställning till
träning för att få en bredare syn på äldres träningsattityd. Ungefär hälften av de tillfrågade är
släktingar eller vänner till våra familjer och den andra hälften av deltagarna är personer som
befunnit sig i sjukhusmiljö. Tio män och tjugo kvinnor svarade på enkäten.
3.3 Mätinstrument
I vår undersökning använder vi oss av en kvantitativ studie där vi tillverkade en enkät som
grund för att få reda på våra frågeställningar. I inledningen förklaras varför vi utför denna
studie och vad vi vill ta reda på, från vilket universitet vi kommer ifrån och vad vi studerar
samt vad vi heter. Det tydliggörs också att enkäten är frivillig att besvara, samt att man är
anonym om man väljer att göra det. Vi anger även en ungefärlig tid för hur lång tid enkäten
tar att svara på. Enkäten består av 14 olika frågor som främst mäter nuvarande fysisk
aktivitet och upplevt hälsotillstånd. Majoriteten av frågorna är envalsfrågor där deltagarna
sedan får kryssa i deras valda alternativ.
De två första frågorna i enkäten är bakrundsfrågor som behandlar kön och ålder. Frågorna 3-5
handlar om nuvarande fysisk aktivitet och vilken form av aktivitet de utför. Frågorna 6-14
skrivs som påståenden och tar upp den upplevda hälsan där både fysiska, psykiska, sociala
och existentiella aspekter behandlas. På alla dessa nio påståenden är endast ett alternativ
tillåtet att kryssa i, dessa har fem svarsalternativ som alla ser ut på följande vis: “Aldrig”,
“Sällan”, “Ibland”, “Ofta” & “Alltid”. Frågorna är numrerade och ger olika “poäng” beroende
på vilket alternativ deltagarna väljer. Ett exempel från enkäten lyder: “Jag känner mig utvilad
när jag vaknar på morgonen”. I detta fall är alltså “Aldrig” lägst och ger 1 “poäng” medan
“Alltid” som är högst, ger 5 “poäng”. Det som avgör om ett “poäng” är högt eller lågt beror
på vad som är det mest yppersta för hälsan, ett högre “poäng” antyder på en bättre hälsa. Med
hjälp av dessa “poäng” kan vi sedan sammanställa svaren i SPSS. Enkäten finns bifogad i
slutet av rapporten.
14
3.4 Genomförande
I vårt arbete använde vi oss av en kvantitativ studie där vi skapade en enkät innehållande
frågor om deltagarnas upplevda hälsotillstånd och träningsvanor. De tillfrågade är allt ifrån
släktingar och vänner till familjen, till personer som vi personligen inte känner. De deltagare
vi inte känner har vi nått ut till via en bekant som jobbar som sjuksköterska och har daglig
kontakt med personer i den åldersgrupp vi söker. Det är okänt för oss varför dessa personer
befunnit sig på sjukhuset, det vill säga om de är där på grund av sjukdom eller skada, eller om
de till exempel genomfört en hälsokontroll. Anledningen till att vi tog hjälp av vår bekanta är
att vi själva inte har en så stor bekantskapskrets av personer i pensionsåldern men ändå vill få
in ett större antal svar. Den information som deltagarna bör ta del av står i enkäten, men vi
gav ändå vår bekanta instruktioner om att hon kunde förklara, förtydliga och gå igenom
enkäten med de tillfrågade om de önskade. Enkäterna samlades sedan ihop och gavs tillbaka
till oss. De personer som vi själva var i kontakt med har fått instruktionerna kring enkäten
direkt ifrån oss. Vi såg till att förtydliga och förklara i den mån som behövdes för att de
tillfrågade skulle få en klar bild av vad enkäten innehöll och besvarade de eventuella frågor
som uppstod. Efter att genomgången var klar lämnade vi rummet så att de som svarade skulle
få svara ifred, med hänsyn till deras anonymitet. Många av enkäterna blev ifyllda i de
tillfrågades hem, det vill säga våra släktingar och bekantas. De övriga fylldes som tidigare
nämnt i på vår bekantas arbetsplats. Alla enkäter besvarades vid fler olika tillfällen under
ungefär en veckas tid. Det var alltså ingen speciell tid på dagen utan avgjordes av när vi och
deltagarna hade möjlighet att träffas.
Ett problem som vi stötte på under undersökningens gång var att om de tillfrågade blev osäkra
och fick beslutsångest över vad de skulle svara på en fråga så tänkte de först inte svara på den
alls eller fylla i fler alternativ, även om det stod i beskrivningen att endast ett alternativ fick
väljas. Några frågade också ifall de fick skriva ett eget svarsalternativ i någon fråga. Dessa
problem handlade framförallt om att deltagarna inte förstått frågan ordentligt och vi fick i
dessa fall därför förtydliga vad vi menade med den. Detta var alltså inga stora problem i vår
undersökning och de kunde snabbt lösas med hjälp av kommunikation mellan oss och
deltagarna.
15
3.5 Databearbetning
För att bearbeta data använde vi oss av SPSS då vi kunde koppla ihop det med programmet
Survey and report som vi hade konstruerat enkäten i. När vi hade fått in alla enkäter som
besvarats i pappersform förde vi själva in svaren i Survey and report. För att vi skulle kunna
dela upp deltagarnas svar vad gäller deras huvudsakliga träningsform skapade vi då en till
punkt i enkäten. Här angav vi fyra alternativ som var: “kondition”, “styrketräning”, “båda”
och “ingen”. När vi tittat på vad deltagarna svarat att de utförde för aktivitet kunde vi
kategorisera in denna eller dessa aktiviteter i rätt alternativ. Promenader och gymnastik
hamnade då till exempel i “kondition”, styrketräning hamnade i “styrketräning”, en
kombination av dessa hamnade i alternativet “båda” och om någon svarat att de inte utför
någon aktivitet hamnade den i “ingen”. Den motoriska träningen ingår i både styrke- och
konditionsträning och därför valde vi att inte ge denna grundform av träning någon enskild
kategori. Efter att ha fört in svaren från pappersenkäterna i Survey and report så bearbetade vi
sedan svaren i SPSS. Där räknade vi ut hur mycket och ofta de äldre tränade, vilken form av
träning som var vanligast och medelvärdet av deltagarnas upplevda hälsotillstånd. För att få
fram hur mycket och hur ofta de äldre tränar tittade vi på svarsfrekvenserna och såg vilket
alternativ som var mest förekommande. Sedan undersökte vi sambandet mellan den grad av
“poäng” deltagarna fått utifrån deras svar gällande det upplevda hälsotillståndet och den form
av träning de ägnar sig främst åt. Detta gjordes i en tabell i SPSS som vi sedan utformade ett
stapeldiagram utifrån. När denna databearbetning var klar kunde vi använda oss av
informationen för att svara på frågeställningarna.
3.6 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten i en undersökning handlar om resultatens tillförlitlighet/trovärdighet.
Validiteten i en undersökning handlar om ifall forskaren fått svar på det hen vill ha svar på i
sin studie eller inte. Dessa två påverkas av varandra och har stor betydelse för studien
(Hassmén & Hassmén, 2008).
Något som skulle kunnat påverka undersökningens reliabilitet är till exempel antalet deltagare
i studien. Då de tillfrågade utgör en skara på inte mer än 30 personer kan detta påverka
reliabiliteten på så sätt att resultatet troligtvis skulle sett annorlunda ut om det var betydligt
fler eller andra personer som deltog. De personer som ingår i undersökningen kan vara en
16
grupp som skiljer sig från mängden och därför kan studien få ett resultat som är avvikande
från resten av befolkningen. Fler saker som kan påverka reliabiliteten är till exempel vår
utformning av frågorna. Även om alla deltagare har fått exakt samma frågor och påståenden i
sina enkäter tolkas dessa på olika sätt beroende på vem som besvarar dem, speciellt om
frågorna är väldigt övergripande och ospecifika. Personerna får själva uppskatta vilket
alternativ de tycker stämmer bäst in på dem men detta behöver inte alltid stämmer överens
med hur det faktiskt är. De tillfrågade kan också ha haft en bra eller dålig dag i allmänhet och
svarar på enkäten efter det tillstånd de befinner sig i där och då.
Vi valde också att ta bort en fråga som besvarats i enkäten då vi ansåg att den var irrelevant
och påverkade studiens validitet. Denna fråga gällde deltagarnas mängd av fysiska aktivitet i
vardagen, så som skötsel av trädgård, friluftsliv, med mera. När vi utförde datainsamlingen
insåg vi att den frågan var överflödig. Även om all fysisk aktivitet har positiv inverkan på
hälsan (Henriksson & Sundberg, 2008) så kan vi ändå inte säga att vardagsmotionen ingår i de
träningsvanor så som vi har definierat det i vårt arbete. Då vårt huvudsakliga syfte med
studien var att undersöka pensionärernas träningsvanor och upplevda hälsotillstånd sållades
den därför bort.
3.7 Etiskt förhållningssätt
Undersökningen vi har utfört i vårt arbete är anonym då vi inte vet vilken av de tillfrågade
som har svarat vad på respektive enkät. Flera av deltagarna vet vi heller inte alls vilka de är då
vi inte har träffat dem personligen. I dessa fall får vi endast reda på deras ålder och kön. De
fyra punkter som Hassmén & Hassmén (2008) tar upp gällande etiskt förhållningssätt är
följande: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I
vår undersökning har vi utgått ifrån dessa krav för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt.
Informationskravet innebär att informera deltagarna om studiens syfte (Hassmén & Hassmén,
2008). Detta har vi gjort genom att skriva övergripande om syftet i inledningstexten i enkäten
samt förklarat ytterligare muntligt för deltagarna. I samtyckekravet gäller att deltagarna har ett
val att delta eller inte i studien (Hassmén & Hassmén, 2008). I vår studie har vi strävat efter
att vara så tydliga som möjligt med detta. Därför har vi både skrivit i inledningstexten samt
förklarat muntligt för de tillfrågade att det är frivilligt att delta samt att de kan välja att avbryta
deltagandet när som helst (CODEX, 2015). Innebörden med konfidentialitetskravet är i stort
att deltagarna är anonyma och att deras uppgifter är i säkert förvar hos forskarna (Hassmén &
17
Hassmén, 2008). Detta har vi tagit hänsyn till genom att varje deltagare fått stoppa sin
besvarade enkät i ett kuvert så att ingen obehörig ska kunna se svaren. Efter det har vi
(forskarna) tagit emot enkäterna. I nyttjandekravet nämns att informationen som samlats in
endast får användas till forskning (Hassmén & Hassmén, 2008), vilket är vårt enda syfte med
den information vi har samlat in i studien. Vi har också förtydligat för deltagarna att deras
svar endast kommer att användas i forskningssammanhang (Hassmén & Hassmén, 2008).
18
4. Resultat
I en av frågeställningarna ville vi ta reda på hur mycket de äldre tränar och motionerar på
fritiden och fick fram följande tabeller:
Tabell 1: Tabellen visar vilken av de olika träningsformerna som är vanligast hos de äldre.
Procent.
Träningsform
Frekvens Procent
Kondition
18
60,0
Styrketräning
3
10,0
Båda
5
16,7
Ingen
4
13,3
Total
30
100,0
Alternativ
Antal
I tabell 1 visas att (n=18) 60% av de äldre främst tränar kondition, detta är alltså den
vanligaste träningsformen. Det näst mest förekommande är en kombination av
träningsformerna då (n=5) 16,7 % av deltagarna svarade med detta alternativ. Tabellen visar
också att det är ett något mindre antal personer som främst tränar styrketräning (n=3) än som
inte tränar alls (n=4).
19
Tabell 2: Tabellen visar hur ofta äldre tränar och motionerar på sin fritid. Procent.
Motionerar och tränar på fritiden
Alternativ
Frekvens
Procent
Lite motion
8
26,7
Måttlig motion
11
36,7
Måttlig regelbunden
4
13,3
Regelbunden motion eller träning
7
23,3
Total
30
100,0
Antal
I tabell 2 visas att majoriteten av deltagarna (n=11) 36,7 % tränar måttligt, det vill säga minst
2 timmar i veckan, oftast utan att svettas. Tabellen visar också att det endast skiljer en person
mellan de som angett att de tränar mindre än 2 timmar i veckan (n=8) och de som tränar
regelbundet (n=7), alltså 3 gånger i veckan eller mer, minst 30 minuter per tillfälle.
Resterande deltagare tränar måttligt regelbundet (n=4), det vill säga 1 till 2 gånger i veckan,
30 minuter per tillfälle.
Vi ville också undersöka hur de tillfrågade upplevde sitt hälsotillstånd och deltagarna fick
därför, som tidigare nämnts, värdera detta på en skala där lägsta möjliga var 1 och högsta
möjliga var 5 utifrån olika hälsorelaterade frågor. Vi sammanställde sedan alla svar och
räknade ut ett medelvärde av den upplevda hälsan som var 3,77. Ser man till deltagarna var
för sig ser man också att alla har ett värde över medel, det vill säga 2,5. Endast två personer
har under 3 och tio av deltagarna har fått ett värde över 4. Utifrån detta kan man alltså se att
gruppen har en ganska god upplevd hälsa i stort då värdet ligger i överkant av skalan, både
när man ser till hela gruppen och alla deltagare för sig.
För att ta reda på sambandet mellan deltagarnas upplevda hälsotillstånd beroende på vilka
träningsformer de främst ägnar sig åt fördes dessa värden samman i en tabell som vi sedan
konstruerade om till ett diagram.
20
Figur 1: Diagrammet visar ett medelvärde av det upplevda hälsotillståndet hos personer som
tränar de olika träningsformerna kondition och styrka samt hos de som tränar båda och hos
de som inte tränar alls (n=30).
Diagrammet visar att sambandet mellan det upplevda hälsotillståndet och de olika
träningsformerna är mycket litet då värdet för den upplevda hälsan är ungefär lika högt
oavsett vilken träningsform man ägnar sig åt eller om man inte tränar alls. De som angett att
de inte tränar alls har dock något högre upplevd hälsa än de som ägnar sig åt någon
träningsform.
21
5. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vilka träningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har,
hur deras nuvarande hälsotillstånd är och vilken inverkan olika träningsformer har på deras
upplevda hälsotillstånd.
När det gäller deltagarnas träningsvanor så visade det sig alltså att majoriteten av deltagarna
“tränar måttligt”, vilket motsvarar minst två timmar i veckan, ofta utan att svettas. Det skiljer
endast en person mellan de som “tränar lite” och de som “tränar regelbundet”. Den
träningsform som de flesta utförde var kondition, oftast i form av promenader och cykling.
Tittar man på den tidigare forskningen från Riksidrottsförbundet (2011) ser man att de flesta
äldre svarat att de tränar vid två tillfällen eller mer under en normalvecka. Detta skulle kunna
liknas vid våra resultat förutsatt att ett träningspass motsvarar ungefär en timmes träning,
vilket vi anser skulle kunna vara rimligt. I synnerhet med tanke på att den träningsform som
visat sig vara vanligast förekommande var promenader, vilket även Riksidrottens vänners
(2010) undersökning visar. Viktigt är dock att komma ihåg att vi inte har undersökt personer
ur exakt samma åldersspann som dem då vårt urval av personer har en ålder mellan 65 och 95
och deras mellan 50 och 70 år. Detta har vi gjort av den anledningen att det helt enkelt saknas
den här typen av kunskap om personer i åldrarna över 70 år. Deras undersökning känns ändå
relevant därför att deltagarna i vår studie har en medelålder på 74,1 år. I deras undersökning
tränade inte mer än 8 % av de tillfrågade styrketräning, vilket utgör en ganska liten grupp av
människor. Även detta visade sig ha likheter med vår studie, då endast 10 % uppgav att de
tränade styrketräning.
Vi blev inte förvånande av att de flesta hade fyllt i att de utför en relativt liten mängd träning i
vår enkät då vi innan arbetets gång hade en bild av att de äldre personerna inte var särskilt
fysiskt aktiva. Vi hade dock inte förväntat oss att det endast skulle skilja en person mellan
dem och de som angav sig “träna regelbundet”. Som vi nämnde tidigare visade det sig att
konditonsträning var den vanligaste träningsformen i vår studie, som utövades till största del
av promenader. Även cykling var en vanligt förekommande träningsform, vilket inte var
väntat. Det framgår dock inte om det skedde på en motionscykel eller på en traditionell.
Anledningen till att promenader var så vanligt kan bero på att promenader är en enkel
träningsform som de flesta kan utöva och som lätt går att variera i fråga om ansträngning. Det
är också något som de flesta kan vara bekväma att göra både i grupp och ensam och passar
22
därför de flesta. Ytterligare en anledning kan vara att äldre är mer medvetna om att
konditionstäning har positiva effekter på hjärt- kärlsjukdomar. Dessa faktorer kan vara
anledningen till att många av deltagarna inte tränar på gym. Det är också så att den äldre
generationen växte trots allt inte upp i ett samhälle där gymträning var så vanligt
förekommande som det är idag. Det är en miljö som många äldre kanske kan känna sig
obekväma och osäkra i på grund av detta vilket kan leda till att de undviker den. Det kan
också bero på bristande kunskap om vad styrketräningen och den explosiva träningen, som
kan utföras på gym, faktiskt gör för kroppen även i deras ålder. Detta är dock inget vi vet
säkert utan är endast spekulationer utifrån de svar vi har fått in i vår undersökning.
Medelvärdet av det upplevda hälsotillståndet hos våra deltagare på skalan mellan 1 och 5 var,
3,77. Endast två personer hade ett värde under 3 och tio av de tillfrågade hade ett värde över
4. De tillfrågades upplevda hälsa fick alltså ett högt värde, både i grupp och enskilt. Denna
höga skattning av hälsan stämmer överens med SCB:s tidigare undersökning av ämnet, då
87% av deras deltagare ansett sig ha en god hälsa.
Innan vi delade ut enkäterna tittade vi på SCB:s undersökning om hälsa och tyckte då att
oväntat många svarat att de upplevde sig ha en god hälsa. På samma sätt blev vi förvånade när
vi samlade in data till vår egen undersökning och upptäckte att våra deltagares upplevda
hälsotillstånd också var högt. Även om vi tidigare inte hade haft uppfattningen av att äldre
personer skulle ha en väldigt låg uppskattad hälsa hade vi inte heller förväntat oss att den
skulle vara så hög som den faktiskt visade sig vara.
De personer med den högsta självupplevda hälsan i vår undersökning var förvånansvärt nog
de som kategoriserats in i “ingen”, det vill säga de som angett att de inte utövar någon
träningsform alls. Detta var raka motsatsen till hur vi hade förväntat oss att resultatet skulle se
ut då den tidigare forskningen visat att de som är fysiskt aktiva oftare har en högre upplevd
hälsa och ett högre välbefinnande (Lexell, Frändin & Helbostad, 2008). Hur olika
träningsformer påverkar det upplevda hälsotillståndet verkar det dock inte ha forskats så
mycket på, vilket nämns i FYSS (2008) vilket även var något vi själva upplevde då vi inte
kunde hitta någon sådan forskning att jämföra vår med. Den kategori med personer som hade
näst högst upplevd hälsa i vår studie var de som tränade styrka, tätt följt av de som tränade
både kondition och styrketräning. Konditionsträning tycktes alltså ha lägst påverkan på ett
högt upplevt hälsotillstånd, även om den träningsform som var allra mest förekommande var
23
kondition. Differensen mellan de fyra träningsformerna var mycket liten då värdena av
upplevd hälsa var ungefär lika för vardera kategori. Den slutsats vi kan dra utifrån vårt
resultat är därför att sambandet mellan upplevt hälsotillstånd och olika träningsformer nästan
är obefintlig.
Även om skillnaden i värde mellan de olika kategorierna var mycket liten reagerade vi ändå
på att de personer som angett att de inte utför någon form av träning alls hade den högst
upplevda hälsan. Trots att detta förvånade oss kan vi ändå förstå att det är möjligt om vi ser på
hälsa utifrån ett helhetsperspektiv där alla de olika dimensionerna spelar roll. Dessa
dimensioner är fysiska och psykiska men också sociala och existentiella. Vi hänvisar återigen
till hälsokorset som förklarar att man inte behöver må bra även om man till synes är frisk och
att man heller inte behöver må dåligt även om man fysiskt sett är sjuk (Winroth & Rydqvist,
2008).
När det gäller deltagarna i vår undersökning skulle detta kunna förklara varför de som inte
tränar ändå kan tycka sig ha en god hälsa. Trots att deras fysiska hälsa kanske inte är så bra
kan den upplevda hälsan i stort ändå vara det om deras andra dimensioner av hälsa är höga.
Om dessa fysiskt inaktiva personer till exempel har en bekantskapskrets med goda vänner, är
fria från psykiska besvär och har en känsla av mening i livet skulle personerna ändå kunna ha
en god upplevd hälsa. Detta för att de övriga dimensionerna då skulle kunna väga upp för
mycket av den fysiska. Det vill säga de existentiella, sociala och psykiska i detta fall.
Det som ändå får oss att reagera på dessa resultat är att så väldigt mycket tidigare forskning
kring fördelarna med fysisk aktivitet säger att träning gynnar de psykiska, existentiella och
sociala delarna av hälsa. Detta för att det till exempel minskar depression, ångest, känsla av
ensamhet, oro och nedstämdhet samtidigt som det ökar känslan av mening, sammanhang,
självförtroende och självkänsla. Dessutom främjas de kognitiva funktionerna och en rad olika
fysiologiska nedsättningar förebyggs, som man ofta drabbas av när man blir äldre (Hansson,
2010; Jansson, Wisløff & Stensvold, 2008; Lexell, Frändin & Helbostad, 2008; Wallén,
Ståhle, Hagströmer, Franzén & Roaldsen, 2014; Åkerblom, 2011). Därför tycker vi ändå att
den fysiska dimensionen är mycket viktig och att de inaktiva personerna i undersökningen
som ansett sig ha en hög upplevd hälsa troligtvis hade mått ännu bättre om de även varit
fysiskt aktiva.
24
Kategorin som deltagarna hade näst högst upplevd hälsa i var styrketräning. Varför de
deltagare som tränade främst denna träningsform hade den högsta upplevda hälsan av de som
var fysiskt aktiva kan kanske bero på den bredd av fysiologiska vinster som kan uppnås.
Styrketräning går att variera otroligt mycket beroende på vad det är man vill träna upp. Det
kan till exempel vara att öka muskelmassan och muskelstyrkan, förbättra koordinationen, öka
explosiviteten i musklerna eller stärka benmassan. Dessutom utförs denna form av träning
ofta inom någon gymverksamhet och skulle därför även kunna gynna den sociala hälsan då
det kan fungera som en plats att skapa nya kontakter på (Jansson, Wisløff & Stensvold, 2008;
Lexell, Frändin & Helbostad, 2008; Åkerblom, 2011).
Som vi diskuterade tidigare skulle det faktum att konditionsträningen tycks ha den lägsta
effekten på den upplevda hälsan kunna bero på att den är så lätt att variera gällande intensitet.
Även om personen till exempel tar en promenad, hamnar de ändå i kategorin
“konditionsträning”, tillsammans med de som kanske promenerar betydligt fortare, joggar
eller går på gymnastik.
5.1 Framtida forskning
Den betydelse resultaten i denna undersökning kan komma att ha är att den kanske skulle
kunna leda till vidare forskning inom ämnet. Som vi har nämnt tidigare finns det allt för lite
forskning kring de olika träningsformernas respektive inverkan på det upplevda
hälsotillståndet för äldre. De vidare studierna skulle dock kunna omfatta ett större antal
tillfrågade samt utföras på äldre runt om i hela landet. Det skulle också kunna ställas fler och
mer konkreta frågor om deras hälsotillstånd samt om intensiteten av deras träning. Den
betydelse dessa vidare studier skulle kunna ha är att få bättre kunskap om vilken träningsform
som lämpar sig bäst i fråga om äldres upplevda hälsotillstånd. Kanske skulle det även kunna
utföras liknande studier där man utgår ifrån ett genusperspektiv.
25
Referenser
Andersson, G. (2011). Nya konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beyer, N., Lund, H. & Klinge, K. (2010). Träning: - i förebyggande, behandlande
och rehabiliterande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, K., & Fornander, L. (2009). Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) inom
specialistsjukvården.
Hansson, L. (2010). Koordinationsträning i ämnet Idrott och hälsa. Aktionsforskning i
rörelse, 1.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsametoder. Stockholm:
SISU Idrottsböcker.
Henriksson, J. & Sundberg, C-J. (2008). Allmänna effekter av fysisk aktivitet. I FYSS 2008.
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens
Folkhälsoinstitut 2008:4, s. 11-37.
Lexell, J., Frändin, K. & Helbostad, J. (2008). Äldre. I FYSS 2008. Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens Folkhälsoinstitut 2008:4, s.
194-202.
Lexell, J., & Lund-Orup, U. (1999). Gamla muskler blir som nya.
Lucaj, N. (2010). Äldre personers attityd till styrketräning.
Riksidrottens vänner (2010). HÖSTBULLETINEN 2010. 2015-05-26. URL:
http://riksidrottensvanner.se/wp/wp-content/uploads/2011/11/H%C3%B6stbulletinen2010-sid-1-32.pdf?9d7bd4
Riksidrottsförbundet (2011). Svenska folkets idrotts- och motionsvanor. URL:
http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_34084/cf_394/Svenska_folkets_motionsvanor_
2011.PDF
Wallén, M., Ståhle, A., Hagströmer, M., Franzén, E. & Roaldsen, K. (2014). Motionsvanor
och erfarenheter av motion hos äldre vuxna. Karlstad: Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
WHO - World health organization (2011). Global Recommendations on Physical Activity for
Health. 2015-05-27. URL: http://www.who.int/dietphysicalactivity/physical-activityrecommendations-65years.pdf?ua=1
Wilmore. J, & Costill. D. Physiology of Sport and Exercise 4th Edition. Champaign, IL:
Human Kinetics, 2008.
Winroth, J. & Rydqvist, L. (2008). Hälsa och hälsopromotion: Med fokus på individ-, gruppoch organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
26
Åkerblom, V. (2011). Explosiv träning för äldre: En litterturöversikt över dess inverkan på
muskelfunktionen och funktionsförmågan.
Webbsidor
CODEX - regler och riktlinjer för forskning (2015). Informerat samtycke. 2015-05-24. URL:
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Merriam-Webster (2015). Habit. URL: http://www.merriam-webster.com/dictionary/habit
SCB - Statistiska centralbyrån (2014). Befolkningspyramiden har blivit ett torn. 2015-05-27.
URL: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Befolkningspyramiden-har-blivitett-torn/
SCB - Statistiska centralbyrån (2014). Hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär efter indikator,
ålder och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År 2008-2009 - 2014-2014.
2015-06-01. URL:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101H/
LE0101H01/table/tableViewLayout2/?rxid=736a7251-f50b-42fd-9bde-18182759fe6f
SCB - Statistiska centralbyrån (2015). Äldre prognos över folkmängden. Folkmängd 31 dec
efter ålder, kön och år. 2015-05-26. URL:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0401__BE0401B/
BefolkprognRev2006/table/tableViewLayout2/?rxid=35192bb9-db94-442d-b75c020ee3850a27
Svenskt Demenscentrum. (2008). Ålder. 2015-05-21. URL:
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vilka-drabbas/Alder/
27
Bilagor
Den utskickade enkäten
28
29
30
31