Svensk edtech-final
Svensk EdTech Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 3 3. Genomförande och avgränsningar 5 4. Resultat 6 beslutsfattare i näringsliv, offentlig sektor och utbildningssektorn för vuxna, arrangerad av Rektorsakademien Utveckling. Denna kartläggning har 5. Investerarna 9 genomförts av EdTech Sweden med medfinansiering från Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet. 6. Entreprenörerna 13 7. Analys 14 8. Tack! 16 -möjligheter och utmaningar för en bransch i stark tillväxt EdTech Sweden är ett nätverk och en årlig konferens kring vuxnas lärande för Educational Technology Tjänster och produkter, som med hjälp av digital teknologi, stödjer utbildning, lärande, kompetensutveckling och dess administration. Bilaga: Bolagen Denna kartläggning omfattar 75 av de svenskgrundade edtechbolagen och belyser svensk entreprenörskap inom edtech. Flera avgränsningar har gjorts, bland annat har en av de största marknadssegmenten, hårdvaruleverantörer, utelämnats samt utländska bolag. 1 1. Sammanfattning Edtech är en av de snabbast växande branscherna i världen. 2020 spås den globala marknaden vara värd 252 miljarder dollar. Kartläggningen visar att det finns ett ökande intresse för edtech från investerare, branschaktörer och startups i Sverige. Det finns en stark tro på att gränslandet mellan teknologi och lärande kommer utvecklas och att marknaden kommer att öka markant. Miljardtillväxt väntas, trots långsam digitalisering av utbildningssystemet Antalet nystartade bolag i Sverige ökar och det finns ett antal aktörer som är inne i en snabb tillväxtfas. Edtech-bolagens omsättning växer i runda siffror med 10 % per år. Svensk edtech anställer fler, år för år. Förväntningarna på en fortsatt stigande omsättning är stora, eftersom utbildningsmarknaden bedöms vara i en tidig fas av sin digitalisering. Många aktörer tror att det kommer att göras miljardinvesteringar i svensk edtech de kommande åren. Förväntningarna gäller den inhemska marknaden, internationellt är den starka investeringstakten redan igång. Kartläggningen visar att både edtech-företagen och investerarna ser en stor potential för export av svensk edtech, samtidigt som man bedömer att internationella investerare i ökande utsträckning kommer att söka sig till svenska bolag. Högteknologiska bolag kommer att lyckas globalt Investerarna efterlyser fler högteknologiska edtech-bolag. Man tycker att det fortfarande är för mycket “ed” och för lite “tech” som kan skalas upp och bli internationella framgångar. De företag som lyckas på den svenska utbildningsmarknaden idag är de som ligger mycket nära dagens behov, och eftersom utbildningssektorn beskrivs som ojämn och delvis omogen i sin digitalisering, kan detta möjligen förklara att dagens produkter och tjänster sällan är högteknologiska. Kartläggningen visar samtidigt på ett ökande antal bolag som är högteknologiska, vi lyfter fram några av dem i denna rapport. Hinder och lösningar Entreprenörerna och investerarna efterlyser ett tydligare politiskt ledarskap när det gäller digitalisering av det formella utbildningssystemet. Man menar att utvecklingstakten behöver öka och man ser digitalisering som en viktig faktor för att effektivisera och utveckla utbildningssektorn. Entreprenörerna anser att deras största problem är att trösklarna är höga i upphandlingsskedet och att det saknas innovationsvänliga upphandlingar och efterlyser en kombination av tydligare politisk styrning och fler innovationsupphandlingar för att skapa en snabb inhemsk tillväxt. Det saknas ett starkt ekosystem som skulle kunna öppna möjligheter för flera insatser och ge stor effekt. Förhoppningen är att vi framöver kommer att se riktade insatser på området i Sverige, som ett utökat edtech-intresse och kompetens i de redan befintliga accelerator- eller inkubatormiljöerna, gärna i ett nära samarbete med akademin. Ett nationellt ekosystem skulle också stärka bolagens möjligheter att möta den internationella marknaden. Med svenska bolag som nu expanderar internationellt som förebilder och med en stor tillväxtpotential för marknaden, så skulle en tydligare samordning skapa kraft för hela ekosystemet. 2 2. Bakgrund Edtech är en av de snabbast växande marknaderna i världen. 2020 spås marknaden vara värd 252 miljarder dollar1 , främst beroende på en ökande befolkning, en ökad utbildningsgrad samt den stora omställning som arbetsmarknaden står inför i takt med automatisering och robotisering. Utbildningssektorn är globalt sett i början på sin digitaliseringsresa där digitaliseringens möjligheter tas tillvara för att effektivisera, skapa ökad tillgänglighet och större individualisering. Case Sqore, utmanare till traditionell utbildning En trend att uppmärksamma är att nu utmanas utbildningssystemets monopol på att validera kunskaper, som framför allt sker i form av betyg och examina. Nu växer det fram alternativa sätt att validera individers reella kompetenser. Det svenska bolaget Sqore levererar en spelbaserad tjänst där individerna tävlar sig fram till poäng, inom områden som en arbetsgivare eller en annan intressent är intresserade av. En arbetsgivare kan be Sqore om hjälp för att sålla fram de bästa kandidaterna till ett jobb genom att de skapar ett spel som intresserade individer får genomföra. Därmed får arbetsgivaren tydliga indikationer på kandidaternas reella förmåga att lösa den typ av problem som efterfrågas, oavsett vad individen har gått för utbildning. Det blir ett sätt att mäta individers reella kompetens, snarare än deras formella meriter, vilket utmanar den gamla traditionen med CV som anger utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Svensk ekonomi är en av de mest kraftfulla innovationsmotorerna i Europa och Stockholm är den stad i världen som producerat flest unicorns per capita, dvs teknikbolag som inom tio år blir värderade till mer än en miljard dollar2. Svensk tech anses ha en hög innovationshöjd, med högteknologiska lösningar med starkt fokus på användarens upplevelse. Som en följd av detta är det internationella intresset för investeringar i svenska bolag högt. Under det andra kvartalet 2016 rapporterar The Nordic Web3 att edtech-investeringarna fortsätter öka. Det finns dock ingen uppgift om hur mycket som totalt investerats i svenska edtech-bolag. Men enligt de senaste rapporterna i affärspress, så har Sveriges och Nordens edtech-investeringar ökat markant under det tredje kvartalet 2016. 1 http://www.prnewswire.com/news-releases/global-report-predicts-edtech-spend-to-reach-252bn-by-2020-580765301.html 2 https://www.iis.se/docs/Chasing-the-Tale-of-the-Unicorn-Executive-Summary.pdf 3 http://nordic.businessinsider.com/nordic-funding-analysis-2016-7 3 Varför görs en kartläggning? I februari 2015 registrerade Rektorsakademien Utveckling AB (RAU) varumärket EdTech Sweden, som ett kompetensnätverk och en konferens om vuxnas lärande i organisationer och högre utbildning. Sökningar på edtech+Sweden ledde till att EdTech Sweden kontaktades av internationella investerare eller kluster som efterfrågade en översikt av den svenska scenen för edtech startups. Vid den tidpunkten fanns inte någon sådan översikt. I Sverige finns inte heller någon edtech-inkubator, co-working space eller accelerator för edtech. Vid tidpunkten för denna kartläggning saknades det även en branschförening, vilket finns till exempel i Norge, och därmed saknas ett samlat grepp om marknaden4. Med medfinansiering av Vinnova, startade EdTech Sweden en första mindre kartläggning av den svenska edtech-scenen. Ett riksdagsseminarium genomfördes den 11 maj 2016 och ett seminarium i Almedalen i juli 2016. Under våren utlyste man också EdTech Startup Awards, som en aktivitet för att etablera edtech som begrepp, men också för att lyfta de nya bolagen. Syftet med denna kartläggning är att ge en första 4 Case Mobilen tar över lärandet i företagen De tre bolagen Moblrn, Knowly och Learnifier har tagit fram en ny generation mobila verktyg och plattformar för att stödja vuxnas lärande i yrkeslivet. De utmanar de traditionella e-learningföretagen. Marknaden de vänder sig till består av interna utbildningsavdelningar inom företag samt företag som är specialiserade på utbildning. Här finns det idag ett sug efter mobila lösningar till mobila målgrupper som sällan sitter vid en dator där man kan köra en traditionell e-learning kurs. Moblrn har tagit fram en app med tillhörande admin-system för att bygga utbildningar som pushas ut i mobiler med notifiering. Systemet har sitt arv från interna system utvecklade inom Telenor. Knowly har tagit fram ett verktyg som stödjer utbildaren i att förlänga sin utbildning över tiden till nästa möte. Verktyget stödjer och följer upp att det eleven lovat att göra också blir gjort. Bolaget är startat av studenter vid Chalmers i Göteborg. Learnifier är ett learning managementsystem med integrerat produktionsverktyg. I verktyget finns det stöd för att bygga kurser som blandar webbaserat material som filmer, texter och uppgifter som man kan ta del av när man själv vill, med övningar och interaktioner på plats. Ett av argumenten för produkten är att utbildningsbolagen ska ta över kontrollen över innehållet från utbildaren/konsulten. Gemensamt för alla tre bolagens lösningar är att de fokuserar på att förlänga lärandet över tid samt flytta det till mobila plattformar så att det kan fortsätta även när man lämnat klassrummet. Bolagen har på relativt kort fått fäste på marknaden och växer. I januari 2017 startades branschföreningen Swedish EdTech Industry 4 översikt över marknaden, med de förutsättningar entreprenörer och investerare möter och ta ett första steg att skapa en starkare identitet för den svenska edtech-sektorn. Med målsättning att Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter för att skapa goda resultat i hela utbildningssystemet. 3. Genomförande och avgränsningar Den kartläggning som redovisas här genomfördes under våren och sommaren 2016. Den inleddes med en efterlysning av svenska edtech-bolag. Bolagen fick själva “registrera” sig och kravet för att tas med i översikten var att man uppfyller edtech-definitionen och är grundat och registrerat i Sverige. Denna avgränsning innebär att ett antal aktörer som agerar på den svenska marknaden, men som är dotterbolag till internationella företag, inte tagits med. Totalt 75 bolag genomförde registreringen. Flera aktörer kontaktades för att hjälpa till att sprida kunskapen om att kartläggningen pågick. Grupper och platser på sociala medier riktade till startups har använts. På så vis har vi fått en bra översiktsbild av edtech startups. I nästa steg har en inventering av de mer etablerade bolagen genomförts. överlägset störst. Dessa bolag har inte tagits med i översikten. Vi har vi också uteslutit den omfattande hårdvarudelen av marknaden, där en dator blir edtech när den används i utbildningssystemet. Vidare så finns till exempel några administrativa stödsystem till skolan som kommer från bolag som även levererar stöd till andra delar i kommunen. Sammantaget innebär dessa begränsningar att marknaden är betydligt större än vad som redovisas här. Storleken på den totala svenska edtech-marknaden är med andra ord inte kartlagd, men man kan ändå dra slutsatsen att den är mycket större än som anges i denna första inventering. Rapporten bygger även på nio intervjuer med ledande aktörer inom edtech. Deras roller inom branschen är som finansiärer, förläggare, entreprenörer, företagsledare samt statstjänstemän. I rapporten finns en marknadsmatris som har samordnats med motsvarande pågående studier i Norden5, där vårt underlag använts. Edtech-marknaden delas i fyra delmarknader; direkt till konsument, grund och gymnasieskola, högskolor och universitet samt privat och offentlig sektor. Inom varje marknad finns fyra segment; läromedel, verktyg, plattformar samt marknadsplatser. I arbetet med rapporten har det även skickats ut en enkät till de bolag som registrerat sig i kartläggningen. 21 företag besvarade enkäten. Kartläggningen är inte heltäckande, men vår förhoppning är att den ger en bra översikt över alla nya bolag inom sektorn. Det bör framhållas att detta är en första översikt som inte ger en heltäckande bild av marknaden. Gränsdragningarna har varit svåra att göra. Många företag erbjuder till exempel en edtech-tjänst tillsammans med en konsulttjänst, där den rena konsultdelen är 5 http://net.futurelearninglab.org/2016/09/21/the-emerging-nordic-edtech-landscape-some-early-research-findings-and-observations-part-ii/ 5 4. Resultat Startupbolagen växer i antal 75 bolag6 har registrerat sig som svenskgrundade edtech-företag i vår undersökning. Samtliga uppfyller den definition av edtech som använts och samtliga är grundade i Sverige. Samtliga företag listas i bilagan. Startup Nystartat, snabbväxande företag som inte är mer än fem år gammalt Diagrammet visar samtliga företag uppdelade efter registreringsår, både etablerade och startups, som är med i kartläggningen. De bolag som gått i konkurs eller avvecklat sin verksamhet omfattas inte. Runt 2002 var det en del bolag som avvecklades. Tidslinjen startar redan 1897, då Liber grundades. 6 http://www.edtechsweden.se/edtech-startup/#edtechies 6 Marknadssegment Beräknad tillväxt DIREKT TILL FSK-GY KONSUMEN SKOLA T UNIVERSITE T OCH HÖGSKOLA PRIVAT / OFFENTLIG SEKTOR Läromedel 18 24 9 8 Verktyg 18 26 12 Plattform 11 17 1 48 Marknadspla ts Summa DIREKT TILL FSK-GY KONSUMEN SKOLA T UNIVERSITE PRIVAT/ T OFFENTLIG HÖGSKOLA SEKTOR Läromedel 57 % 71 % 29 % 14 % 11 Verktyg 27 % 45 % 36 % 45 % 12 16 Plattform 5 % 67 % 33 % 33 % 3 3 2 33 % 58 % 33 % 42 % 70 36 37 Marknadspla tser Matrisen visar inom vilka marknader och segment man förväntar sig störst tillväxt på Matrisen visar inom vilka marknader och segment som de 75 listade bolagen är aktiva inom. Många bolag är verksamma inom flera marknader och segment. Flest bolag är aktiva inom skolsektorn. Det är också den sektor som startupföretagen tror kommer att växa mest de kommande tre åren, enligt vår undersökning. Följdriktigt är också läromedel det marknadssegment som antas växa mest kommande år. För högskolans del är det huvudsakliga skälet till den långsamma utvecklingen att det är enskilda studenter som betalar sin litteratur, inte högskolan7 . Därmed är marknaden att likna vid en konsumentmarknad, inte en institutionsmarknad som på skolsidan. den svenska marknaden. Underlaget kommer från vår enkät som 21 bolag besvarat. Startup-företagen uppger att de har en internationell marknad som mål. Flertalet kommer att behöva att ta in kapital för produktutveckling och etablering på internationella marknader. Flera bolag har under 2016 tagit in finansieringsrundor och börjat få uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Detta verkar stimulera ambitionerna i hela startup-kretsen. Särskilt uppmärksammade för sina finansieringsrundor är Digiexam, Universal Avenue, eAlbert och senast Soundtrap. Sverige har nu en hel palett av snabbväxande svenska edtech startups. Svenska edtech startups växer nu även som arbetsgivare. Vinnovas finansiering om totalt ca 60Mkr till nya digitala tjänster inom utbildning och lärande i utlysningar 2014 och 2015 ser ut att ha varit 7 Digitaliseringskommissionen (2014): En digital agenda i människans tjänst - den ljusnande framtid kan bli vår, SOU 2014:13. Sid 187. Marknaden för kurslitteratur inom högskolan uppskattas till 200-300 miljoner kronor per år. Digitaliseringen av kurslitteraturen är mindre utvecklad än läromedlen för grund- och gymnasieskolan och bara en bråkdel av marknaden utgörs av digitala produkter. 7 en vitamininjektion i det svenska edtech startup-fältet. Exempelvis har alla fyra finalister i EdTech Startup Awards 2016 blivit finansierade av Vinnovas utlysningar. De etablerade bolagen växer, men de nya är snabbare Av de 75 bolagen i översikten är 26 etablerade bolag, vilket innebär att de är äldre än fem år, enligt data från Alla bolag8 . Bolagen är grundade och registrerade i Sverige. Den totala omsättningen ökar med ca 10 % per år. De nya bolagen har högst tillväxttakt, men står för en låg grad av den totala omsättningen. Det är också hos dem som antalet anställda växer snabbast. Diagrammet visar förändringen av antalet anställda från 2014 till 2015 fördelat på det år då bolagen grundades. De äldsta bolagen har låg eller negativ utveckling för antalet anställda jämfört med föregående år. 2014 hade de 75 edtech-bolagen i kartläggningen sammantaget 928 anställda. 2015 hade antalet ökat till 1 017 anställda. 2014 var omsättningen 1 912 MSEK och ökade till 2 083 MSEK år 2015. Siffrorna är en bråkdel av marknaden i och med de avgränsningar som gjorts inom ramen för denna studie. Diagrammet ovan visar förändringen i omsättning från 2014 till 2015 fördelat på det år då bolagen grundades. 8 www.allabolag.se 8 5. Investerarna Långsiktiga investeringar krävs, men potentialen stor behöver “synka” för att den köpta tjänsten skall fungera i vardagen. Att “nå ut till kunden” är en utmaning för entreprenörerna då förutsättningar skiljer sig åt från skola till skola eller från huvudman till huvudman. Långsiktighet och skalbarhet efterlyses Som ett led i kartläggningen genomfördes flera kvalitativa intervjuer med olika typer av investerare. Investerarna är en viktig del av De investerare vi talat med menar att det behövs ett långsiktigt ekosystemet och deras intresse av att investera i branschen är en perspektiv. Det finns många utmaningar, utbildningssystemet består avgörande förutsättning för startup-bolagen ska kunna växa. I av trögrörliga organisationer med stor variation och skillnader i digital intervjuerna ville vi ha svar på frågor som: Varför söker sig investerare till Edtech? Vilka agendor och tidshorisonter har investerarna? Vilka utmaningar/hinder “Vi upplever att det lättare att få kunder och möjligheter ser de? utomlands där skolorna drivs mer effektivt, som företag.” -Jeremias Andersson, affärsängel Affärsänglar, investerare och riskkapitalbolag har i ökande utsträckning sökt sig till edtech under senare år. Det är ett område där man förväntar sig tillväxt. Antalet och storleken på investeringarna skiljer sig mellan de olika finansiärerna, liksom anledningen till att de går in i de nya bolagen. Oväntat långsam digitaliseringsprocess Samtidigt råder det stor samstämmighet hos investerarna om att den svenska marknaden är långsam, att den rent av varit långsammare än de inledningsvis trott. Intervjupersonerna tror att det finns flera orsaker till detta, men gemensamt menar de att bristen på politisk styrning av utbildningssektorns digitalisering är en viktig anledning. Vidare framhåller de att den starka decentraliseringen, det vill säga det stora antalet kommuner och fristående skolhuvudmän, innebär att det är svårt för beställaren att få en överblick över hela ekosystemet som mognad. På ett internationellt plan måste man anpassa produkter och tjänster till varje lands sätt att styra sitt skolsystem, som variationer i läroplaner, utbildningskulturer och lagar. Utbildning är en komplex verksamhet och därmed en komplex marknad. Samtidigt letar investerare efter skalbara bolag som ser internationell expansion som en självklarhet eftersom Sverige är en alldeles för liten marknad. Innovationsmyndigheten Vinnova har under de senaste åren givit stöd till ca femtio projekt av olika storlek, med en total budget på cirka 60 MSEK. Vinnovas syfte är att skapa en hållbar tillväxt för Sverige och projektfinansieringen ska både resultera i växande företag och en bättre svensk skola. Alexander Alvsilver, på Vinnova, menar att startups som jobbar med IT och utbildning ofta känner sig ensamma. Han menar att staten borde satsa mer på att bygga in 9 Case erfarenhetsutbyte i ekosystemet. Det är svårt att se vad andra gör, att hitta skolor för tester och bra affärsmodeller, säger Alvsilver. Högteknologiska lösningar på frammarsch Fler nya bolag har tagit fram högteknologiska lösningar inom edtech, lösningar som investerarna efterlyser mer av, med möjligheter för en hög grad av skalbarhet och även en förändrande kraft. Artificiell intelligens, avläsning av ögonrörelser, så kallad eye tracking, och robotisering är teknologier som vi nu börjar se mer av. Ett annat exempel på investerare är riskkapitalbolaget Creandum, som varje Furhat Robotics har utvecklat en socialt intelligent robot. Det är en plattform som en år får två tusen förslag per mail och av mängd sociala och kunskapsmässiga förmågor som kan anpassas för flera olika dem träffar man cirka tusen företag för sammanhang. Inom utbildningssektorn undersöker man hur roboten kan bistå en lärare att sedan investera i tio stycken. Sabina genom att interagera med elever och därmed utveckla förmågor inom bland annat Wizander från Creandum sammanfattar specialundervisning och kompetensutveckling. deras strategi så här: “Vi förvaltar venture capital, så de lyckade eAlbert är ett matematikläromedel med en artificiell intelligens som ger direkt feedback och investeringarna måste generera tio, eller individuellt anpassade uppgifter, även EdQu och Sana Labs fokuserar på matematik och AI. mer, gånger investerat kapital. Vi vill att bolagen vi investerar i ska ha en global Optolexia är en tjänst som läser av ögonrörelser vid läsning. Genom metoden kan man ambition, inte bara vilja leverera till den snabbt och med stor säkerhet upptäcka risk för dyslexi i tidig ålder. Metoden är svenska skolan.” Creandum uttrycker ett forskningsbaserad och kan bli ett mycket kraftfullt verktyg för att kunna sätta in åtgärder i intresse för edtech, men har ännu inte ett tidigt skede. investerat i något svenskt bolag. Hon menar att en av anledningarna till det är att de svenska edtech startup-företagen Förväntade miljardinvesteringar är för lågteknologiska, för små eller saknar skalbarhet i dagsläget. Wizander använder två av Creandums norska portföljbolag som Affärsängeln Jeremias Andersson har investerat i ett flertal svenska exempel, Itslearning och Kahoot. Itslearning, som hon kallar dåtidens edtech-bolag och vill att investeringarna ska skapa bättre edtech, är klassiskt enterprise sale9 med framgång. Kahoot däremot, förutsättningar för lärare och elever. Han förutspår att svenska bolag, i anser Wizander vara framtidens edtech, där användarbasen är enorm större utsträckning än tidigare, kommer att söka kapital och kunder genom “freemium”, men där betalningsmodellen behöver utvecklas. utomlands. 9 Om enterprise sale, se https://en.wikipedia.org/wiki/Complex_sales 10 Två av Anderssons egna bolag har redan skaffat investeringar från Asien. Det är en trend som han tror kommer att öka. De stora pengarna kommer att komma från stora internationella investerare, menar Jeremias Andersson. Flera av investerarna menar att inom ett par år kommer det att investeras miljarder i svensk edtech. Digitaliseringsresan har precis börjat och flera svenska bolag kommer att behöva och kommer sannolikt att få stora investeringar. Investeringsvågen har inte lossnat än, det finns en viss återhållsamhet hos de svenska investerarna bland annat på grund av en långsammare digitaliseringsprocess i utbildningssektorn än förväntat. Case Ett Spotify för utbildning- en ny marknadsplats Skolon har visionen att bli ett Spotify inom digital utbildning. Idag har varje leverantör av innehåll och tjänster egna lösningar för åtkomst. Lärare eller huvudmän för skolor måste idag hålla ordning på alla elever och personers inloggningar och licensavtal, vilket är ett stort administrativt problem för skolan. Skolons lösning är kostnadsfri för skolor och elever men tar betalt av leverantörerna som vill tillgängliggöra sitt material via deras portal. Det är en skalbar lösning som kommer att kunna exporteras till flera marknader. Utmaningen är att få med alla leverantörer av innehåll och olika tekniska verktyg. Skolon lägger stora resurser på att bygga ett system som kopplar ihop skolans datasystem med alla skolverktyg och digitala läromedel. När de har nått en kritisk massa av innehåll och användare kommer de ha skapat en stark position på marknaden som kan vara svår att utmana. Hur det blir möjligt att distribuera digitalt innehåll till marknaden ändras nu. Erik Brandberg på Gullspång Invest, ett familjeägt investmentbolag med flera svenska edtechs i sin portfölj, ser fördelar med att de har ett långt ägarperspektiv. Han menar att digitaliseringen driver på en transformation av all typ av utbildning som kommer att bidra till många värdeskapande förändringar av dagens system. Det är svårare att säga hur fort denna transformation går, men Brandberg tror att den kommer skapa värde och lönsamma företag på lång sikt. Ett av hindren i bolagens tillväxt är när man inledningsvis omsätter omkring två miljoner och letar finansiering för två till fem miljoner. Det är ett belopp som är för stort för affärsänglar men för litet för stora institutionella spelare. Erik Brandberg önskar att det fanns fler investerare som vågar ta större risker och som förstår Edtech. Med rätt personer och ägare i startup-bolagen minskar man riskerna. Men det är få investerare som kan utbildningssektorn och som man kan hänvisa bolagen till. Många investmentbolag investerar brett och sprider sina risker på flera sektorer, vilket medverkar till att kunskaperna kring utbildningssektorn förblir bristfälliga. Mer ed än tech Investerarna är eniga om att det är hög aktivitet inom området men de tycker att det är för få bolag som har en hög teknisk verkshöjd. Av de investeringsförslag de får, är det mer “ed” än “tech”. Man efterlyser istället olika lösningar som att styra rätt kursmaterial till rätt elev vid rätt tillfälle, baserat på deras tidigare användning och resultat. Man nämner också robotisering och artificiell intelligens (AI) för att skapa paketering av individbaserat innehåll som bygger på publika källor. 11 Det bör också ha gränssnitt som ligger på samma nivå som i de bästa konsumentapparna samt integreras med spel och virtual reality (VR). eleverna till rätt övningar beroende på deras kunskapsnivå. Med rätt stöd frigörs tid för lärarnas möte med eleverna, vilket givetvis är starkt efterfrågat. Vi kommer också in mycket på kommunikation, dels Investerarna resonerar också kring skolans tillkortakommanden och mellan lärare och elever och dels mellan lärare där man i plattformen föräldrars betalningsvilja för att kompensera sina barn för de brister de kan dela och titta på andras material. Utvecklingen innebär också att upplever att skolan har. Läxhjälpsmarknaden nådde snabbt 300 MSEK transparensen ökar och att föräldrarna blir mer inblandade och kan se vilket är ett bevis för att det finns en betalningsvilja för tjänster direkt mer av hur skolarbetet faktiskt går till”, säger Åsa Steholt Vernerson till konsument inom skolsektorn. som också beskriver hur förlagen går från att erbjuda en färdig produkt till att jobba i en kontinuerlig process med ständig utveckling i Branschglidning, förlag i transformation nära samarbete med skolor. Förlagen håller med om beskrivningen att utbildningssystemet är Idag utgörs den svenska i början av sin “Vi är inte längre ett förlag, vi är ett läromedelsmarknaden för skolan till 6 % digitaliseringsprocess. av digitalt innehåll. De större utbildningsföretag.” -Åsa Steholt För förlagen blir det läromedelsförlagen, det vill säga de som Vernersson, VD Gleerups viktigt att bevaka har majoriteten av trender och nya bolag. läromedelsmarknaden, transformerar delar av sin produktportfölj till Framförallt ser de möjligheter att komplettera sina digitala digitala lösningar. De har arbetat med digitala tjänster i flera år och en erbjudanden med ett tjänsteutbud kring rättning, bedömning och gemensam lärdom är att kunden drömmer om den superdigitala uppföljning där de kan specialisera sig och hitta skalfördelar. lärtjänsten, men accepterar de enkla lösningar som stödjer skolan där den står idag. Åsa Steholt Vernerson menar att inom Gleerups sker den främsta Åsa Steholt Vernerson är VD för Gleerups och ordförande i branschföreningen Svenska Läromedel. Hon menar att Gleerups, och sannolikt även andra förlag, ser sig som en pusselbit i ett större pussel, eller en del i ett ekosystem. “Inom Gleerups kallar vi oss inte längre ett förlag, vi är ett utbildningsföretag”, säger hon. “Vi funderar mycket på hur vi kan använda tekniken till att förbättra vårt utbud till skolan. Det började med att vi lade in filmer och animeringar men nu efterfrågar lärarna digitala övningsuppgifter och bedömningsstöd. Vi försöker skapa adaptiva system som anpassar sig och kopplar utvecklingen just nu inom tjänsteutbudet. Det kan gälla uppstartsseminarier, kringtjänster, hur kan man jobba med en lärandeprocess, hur kan en lärare jobba med sina kollegor, och liknande tjänster. “Vi håller på att förpacka våra konsulttjänster”, avlutar hon. Förlagen digitaliserar alltså sina befintliga analoga produkter men spanar också efter innovationer att köpa till sin produktportfölj. Det innebär att förlagen nu delvis blir edtech och samtidigt en potentiell edtech-investerare. 12 Case 6. Entreprenörerna Under intervjuerna med entreprenörerna framträder några områden som stora hinder för att nya lösningar ska kunna nå marknaden, men också för utbildningssystemets utveckling och effektivisering. Upphandlingar är “ett stålbad” Höga trösklar för att klara upphandlingar och avsaknad av innovationsupphandlingar10 är den gemensamt största utmaningen, enligt entreprenörerna. För att sänka tröskeln kan det handla om så enkla saker som att beställaren tydligt kan klassificera vad som ska handlas upp. Entreprenörerna tycker att beställarna ofta har otydliga mål. Upphandling beskrivs av flera som ett “stålbad” i ett tidigt skede av startup-bolagens verksamhet. Det är svårt, krångligt och tar mycket resurser i anspråk. Det är också ett område där man ser behov av mer kompetens i sitt nätverk. “Sverige har industriella processer för en digital verklighet" -Nima Marefat om upphandling och utredningstider, Digiexam Nima Marefat är vice VD på Digiexam, som är en av Sveriges mest uppmärksammade edtech startup-bolag med hög värdering och ökande internationell marknad. “Digiexam förenklar provprocessen för lärare och elever genom att digitalisera den. Jag ser det som vår första fas”, säger Nima Marefat. “Vi möter upp marknaden precis där den är, vilket har sina för och nackdelar. Vår produkt har potential att utvecklas, men systemet och organisationen runt utbildning måste först ta flera steg.” Digiexam har redan flera stora kunder i USA och UK och när Nima jämför den svenska marknaden med de internationella marknaderna ser han flera skillnader. Han menar att det i andra länder finns en större öppenhet för att experimentera och prova nytt. Entreprenörer kan snabbare komma in med en ny lösning, jämfört med i Sverige. “Men man kan ju faktiskt åka ut lika fort igen”, säger Nima Marefat också. “I Sverige är vi bra på långa utredningar, allt skall vara testat, säkrat och klart. Man är rädd att göra fel. Skolverkets uppdrag om nationella prov skall lanseras 2022. Det är om sex år!” Nima Marefat kallar det en industriell process i en digital och snabbrörlig verklighet. Han menar att innovation kommer utifrån och det måste skapas förutsättningar inom utbildningssektorn för att ta emot innovationerna och uppmuntra att innovationerna används där de kan göra nytta. “Det skulle gynna helheten om vi kunde öka experimentoch innovationskulturen och arbeta med agila processer”, menar Nima. Han anser vidare att det finns en “inte-göra-fel-kultur” inbyggd i hela det svenska systemet. “Upphandlingar är ett sådant exempel, med sina långsamma processer och med direktiv som inte alltid ligger i samma tidszon som det digitala. Jag tror att det skulle vara bra om man ökade dialogen med de nya företagen. Vi sitter på mycket knowhow som vi gärna delar med oss av. Allt handlar inte om affärer”, avslutar Nima Marefat med emfas. 10 Innovationsupphandling: ett samlat begrepp för upphandling som innefattar främjandet av innovation. Innovationsupphandling utgör inte en särskild metod, förfarande eller liknande. Det rör sig snarare om ett formaliserat sätt att främja utveckling i och genom en offentlig upphandling. En innovationsupphandling sägs vara en upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer. Se http://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/innovation-i-upphandling/ 13 Brist på politisk styrning 7. Analys Entreprenörerna efterlyser politisk handlingskraft, en kraftfullare statlig digital strategi inom utbildningssektorn som adresserar frågan om digital infrastruktur och som styr medel till digitaliseringen. Här hänvisas det ofta till Danmarks subventionering av digitala verktyg och läromedel11. Flera entreprenörer vittnar om en väldigt ojämn marknad, där den digitala infrastrukturen och kompetensen skiljer sig åt från skola till skola och från kommun till kommun. Svensk edtech befinner sig just nu i ett momentum och det behövs en road-map för entreprenörer, investerare och aktörerna på utbildningsmarknaden, för att få kraft i de insatser och investeringar som görs. Med en målsättning att Sverige skall bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter för att skapa goda resultat i hela utbildningssystemet. Svårt att få investeringar och riskkapital Utvecklingstendenser Investeringar och kapital är också en flaskhals för många startups, då de menar att det är svårt att få investeringar. Någon menar att det är anmärkningsvärt hur lågt investerare värderar edtech-marknaden och bolagen i Sverige, i förhållande till andra länder. • Det finns en samsyn bland företag och investerare att svensk edtech är en marknad med potential att dra till sig internationella investeringar i mångmiljardklassen. Export Alla respondenter har påpekat att den svenska marknaden är för liten och att företagen tidigt måste ut på export. Däremot saknas en djupare analys om vilka marknader man ska satsa på. Startupföretagen väljer i stor utsträckning de länder de känner till, som Norden och engelsktalande länder, anmärkningsvärt eftersom Asien, Afrika och Mellanösterns markander växer explosionsartat. En utmaning som många tidigt tar höjd för är att i grunden anpassa sina systemlösningar för andra länders kursplaner, språk och kulturella anpassningar. 11 • Många av de nya bolagens produkter och tjänster riktar sig till skolsystemet, trots att den beräknade globala tillväxten är högre inom vuxnas lärande i yrkeslivet. Detta resultat kan delvis bero på rapportens avgränsningar där konsulttunga B2B-bolag valts bort. • De företag som idag har framgång på skolmarknaden är de som erbjuder digitala produkter och tjänster som ligger nära dagens behov i skolan, som läromedel eller tjänster som minskar på organisationens arbetsbörda. • Flera av de edtech startups som initialt söker sig till skolan med sina lösningar kommer sannolikt att söka sig vidare till andra marknaderna som direkt till konsument, högre utbildning eller vuxnas lärande i privat och offentlig sektor. Inom ramen för Danmarks digitaliseringsstrategi för skolan subventionerades inledningsvis digitala läromedel med 50% vilket snabbt förändrade marknaden för läromedel. 14 • Investerare menar att många svenska edtech startups präglas av för mycket “ed” och för lite “tech”. Men det finns intressanta högteknologiska undantag, som Furhat, eAlbert och Optolexia. Högteknologiska edtech-bolag förväntas dra till sig de riktigt stora internationella investeringarna. • Produkter och tjänster som stödjer mobilt lärande samt förmågor och kompetenser (mer än traditionella ämneskunskaper) förväntas växa framöver. • Många nya svenska edtech startups har ett tydligt gamificationelement. • Det råder konsensus om att den svenska marknaden är för liten och att företagen tidigt måste ut på export. Däremot saknas kunskap om vilka marknader man ska satsa på, både bland startups och svenska investerare. • Även om många aktörer tycker att den svenska utvecklingen är långsam, ska det samtidigt framhållas att svensk utbildningssektor i internationell jämförelse präglas av en hög grad av digitalisering och digital mognad. Bromsklossar • Den svenska utbildningssektorn beskrivs som en omogen och ojämn marknad. Skolorna är olika organiserade, har olika infrastruktur samt en stor spännvidd i sin digitala mognad. • Den svaga politiska styrningen av utbildningssektorns digitalisering lyfts av många fram som en bromskloss. Den svenska skolmarknaden för digitala läromedel (som är en liten del av den totala edtech-marknaden) omsätter cirka 60 msek om året. Som jämförelse kan nämnas att de årliga investeringarna i Danmark ligger runt 1000 msek och i Norge är andelen digitala läromedel nästan fyra gånger högre än i Sverige. Utan politisk styrning av externa medel kommer förändringen att gå relativt långsamt, tror man. Värt att notera är hur snabbt marknaden för läxhjälpstjänster växte (och dog) tack vare politisk styrning. • Bristen på kunskap om LOU och upphandling, framför allt innovationsupphandling, både inom den offentliga sektorn och inom branschen, utgör en bromskloss. • Bristen på organisation och synlighet för den svenska edtechmarknaden utgör ett hinder för investerare att hitta intressanta bolag att investera i. • Brist på investeringar och kapital är en flaskhals för många startups. Anledningar kan vara att investerare värderar den svenska edtechmarknaden lågt och att det är svårare att få nästa steg av investeringar, när man går in i att skala upp. • Det finns inga specialiserade inkubatorer och acceleratorprogram för edtech i Sverige, något som finns till exempel i Norge och Finland. Förslag på insatser • Tydligare politiska signaler som driver på den svenska utbildningssektorns digitalisering. • Högskolor med forskning och utvecklingsverksamhet inom edtech, Triple Helix-samarbeten och inkubatorer för nya edtech startups. 15 Närhet och tillgång till de direkta behoven ute i verksamheterna och att kunna genomföra tester ute på marknaden samt ett närmre samarbete med akademi skulle öka på träffsäkerheten i behoven. • Ett tydligare ekosystem med entreprenörer, etablerade aktörer, kunder, marknad, akademier, investerare och personer som driver policyfrågor och utbyter kunskap och kompetens. • Bättre kunskap om innovationsupphandlingar både hos beställare och leverantörer, samt tydligare mål med upphandlingar. • Nationell exportsatsning på att lyfta fram svensk edtech på den internationella marknaden. Intresset är stort från internationella investerare och beställare. Tack! Till våra intervjupersoner för tid och engagemang: Sabina Wizander, Creandum, Jeremias Andersson, Nära hjärtat AB, Erik Brandberg, Gullspång Invest, Alexander Alvsilver, Vinnova, Åsa Vernersson Steholt, Gleerups, Hanna Mulugeta Börjesson, Liber, Nima Marefat, Digiexam, Hanna Harge, Schoolido, Per Brahm, Learnify & Contento Wassum Till alla entreprenörer som tagit sig tid till att besvara enkäten. Nils Carlberg, Triglyf AB, Jan Hylén, Education Analytics AB och Jannie Jeppesen, RAU har medverkat vid genomförandet och analysen av kartläggningen. Kartläggningen har genomförts av EdTech Sweden (RAU) med medfinansiering av Vinnova. 16 Bilaga: Bolagen Mawu AB Optolexia Academin Psydentify AB Good Tutorial Quirkbot NordicEd Scoolia Bonnier Education AB Språkkraft Dugga Examination System AB Story Wars AB Edlegio AB Froggler Formida AB Eeducation Albert Ikkenya 30minMBA Kikora AB Bridgeside Interactive L:ara Chromatopia Labtraining Learner Codarica Lingio EdQu Ludu AB 17 Flying Colors 3D Learnifier Furhat Robotics MyStudyWeb Sweden AB Global Education Sweden AB Plotagon Education LifeVille (today a part of CoachHuset) Soundtrap AB Boksnok Mathleaks Invigos Coastalbyte AB MOBLRN DoReMIR Music Research AB Peppy Pals Nomp Skolon Schoolido Virtual eTraining Software Digiexam Take7Music Digilär Axiell Education Sqore Gro Play Mind Vitamin Kognity Glosboken AB 18 Speak UP Learnways AB Sensavis AB Xtractor Interactive AB Coursio Grade Linfre Education Klick Data med Klickportalen K3 Lärarsidan Sverige AB IST/Dexter NUITEQ Natur och kultur läromedel Unikum - Net Läromedelsförlagen Ping Pong Gleerups Marianne Wartoft AB Liber Schoolsoft Ab CleverLearning AB Netcompetence NE Nationalencyklopedin Learnify 19
© Copyright 2024