ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2017 2 (8)
KUNSKAPSUNDERLAG OM PSYKISK HÄLSA Arbetet med att ta fram handlingsplan började med att samla in kunskapsunderlag om psykisk hälsa i Västmanland. Följande kunskapsunderlag har samlats in: 
Psykisk hälsa och ohälsa o
Underlag för samtal om läger och villkor i länet o
Kommunala data 
Uppväxtvillkor och hälsa i vuxen ålder 
Brukares erfarenheter (fokusintervjuer) 
Professionens egna kunskaper och erfarenheter PRIORITERADE UTMANINGAR Resultat från prioriteringar av behov och utmaningar för bättre psykisk hälsa i Västmanland, se bilaga 1. ANALYS UTIFRÅN FOKUSOMRÅDEN OCH BEHOVEN Den psykiska ohälsan ökar i länet. Läget och villkoren i Västmanlands sammanställd av Kompetenscentrum för Hälsa, Landstinget Västmanland län framgår nedan. Sammanfattningsvis ses följande förutsättningar för att nå ett välbefinnande: Barn och unga 





Vårdnadshavare som står för tillit, värme och tydlighet Kompisar och ett gott socialt klimat i skolan Att känna sig accepterad för sin sexualitet En uppväxt fri från alkohol och droger En uppväxt fri från våld och övergrepp En hanterbar stressnivå Unga vuxna 


Ett tryggt hem Ett arbete/sysselsättning Goda relationer 3 (8)
Vuxna 




Arbete – bostad Goda relationer med partner och arbetskamrater Jämlikhet Bra arbetsmiljö God hälsa, värk i rörelseorganen och psykisk ohälsa de vanligaste orsakerna till nedsatt arbetsförmåga Äldre 




Trygghet Goda relationer Hjälp vid funktionsnedsättning Tillgänglig vård Socialt stöd Fokusområde 1 – Förebyggande och främjande arbete Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen. Högre utbildningskrav, hårdnande arbetsmarknad och växande sociala klyftor anses som en del av orsakerna Den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män. Den är också högre bland de med låg utbildningsnivå. Det finns stora geografiska skillnader. Allvarlig psykisk ohälsa är mer vanligt förekommande bland de som lever under sämre psykosociala omständigheter. Även den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste två decennierna. Detta visar sig bland annat i form av sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Barn och unga som växer upp i familjer med psykisk sjukdom och missbruk behöver information, råd och stöd. Samordning mellan socialtjänsten samt med hälso‐ och sjukvårdens insatser behöver stärkas. Skolan har stor betydelse som skyddsfaktor. En mycket angelägen fråga handlar om att motverka stigmatisering i samhället. Där har inte minst brukar‐ och intresseorganisationerna en viktig roll. Vidare är det av stor vikt att kunskapen om psykisk ohälsa ökar inom den somatiska vården likväl som det är viktigt att den psykiatriska vården uppmärksammar behovet av somatisk vård. I sammanhanget bör behovet av adekvat vård och omsorg för nyanlända uppmärksammas. Okunskapen i samhället är relativt stort och ett arbete behöver göras på flera fronter för att motverka detta. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Västmanlands (NSPH‐V) projekt Tillsammans – för god hälsa är ett led i detta men såväl landstinget som länets kommuner måste bidra med att sprida kunskap på området. Västmanland hör till de län i riket som har de högsta självmordstalen/100 000 invånare. Okunskapen om suicid och suicidprevention i samhället är stort men det 4 (8)
saknas också program i länets kommuner för det suicidpreventiva arbetet. Då den psykiska ohälsan hos unga flickor tycks öka bör en särskild satsning på området göras bland skolpersonal. Vi kan även anta att personal inom äldreomsorgen kan behöva denna kunskapspåfyllnad. Även inom den specialiserade vården behöver kunskapen om suicidprevention förstärkas då det begås många självmord bland patienter med pågående vårdkontakt inom psykiatrin. Den generella användningen av droger och alkohol har gått ner under den senaste femårsperioden. Däremot så ökar antalet tvångsomhändertaganden. Fokusområde 2 – Tillgängliga tidiga insatser Antalet personer med neuropsykiatrisk problematik ökar stadigt inom Barn‐ och Vuxenpsykiatrin och därmed också behovet av utredningar. I dagsläget är vänte‐
tiderna till utredning 6‐12 månader och i vissa fall ännu längre vilket givetvis inte är en tillfredsställande situation. Insatser har gjorts vilket resulterat till att väntetiderna trots allt inte ökar, men det ses heller ingen minskning. Av denna anledning är det viktigt att skolan arbetar förebyggande och ser över lärmiljöerna. Vårdkedjan behöver förbättras. I samband med sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är det viktigt att samverkande rehabiliterande insatser sker så snabbt som möjligt. Vuxenpsykiatrin i Västmanland hör till de verksamheter som har minst antal akuta slutenvårdsplatser i landet, vilket innebär att tillgången till slutenvård är begränsad och mycket hårt prioriterad. Risk finns att patienter skrivs ut i förtid eller trots behov inte läggs in alls. Enligt en nyligen släppt revisionsrapport finns tillgång till psykologiskt/‐psykosocialt stöd inom all primärvård även om tillgången är mycket begränsad. Eftersom många med psykisk ohälsa inte ”kvalificerar” sig till den specialiserade vården kommer primärvårdens resurser att förstärkas under 2017. Antalet patienter med beroendeproblematik tycks ständigt öka och kapaciteten på Vuxenpsykiatrins beroendemottagning har slagit i taket. En förstärkning behövs framförallt inom LARO‐verksamheten med tanke på de ny riktlinjer för denna typ av behandling. Vuxenpsykiatrin saknar helt ”brukarstyrda sängar” vilket skulle kunna vara till stor hjälp för vissa patientkategorier till exempel personer med självskadeproblematik, men också för patienter med psykossjukdom. Fokusområde 3 – Enskildas delaktighet och rättigheter Under 2015/2016 har en omfattande länsgemensam utbildning kring Samordnad individuell plan (SIP) genomförts. Medarbetare från landstingets och kommunerna deltar vid samma utbildningstillfälle och får därigenom, förutom kunskap om SIP, en 5 (8)
ökad förståelse för varandras vardag. Även brukar‐ och intresseorganisationerna informeras och utbildas i SIP. Med syfte att sprida kunskap och kännedom om SIP har även skolan, försäkringskassan och arbetsförmedlingen informerats vid ett flertal tillfällen. Nu fortsätter arbetet med implementering och ytterligare utbildningar i SIP. Delaktighet i form av Delat beslutsfattande eller annan metod är grundläggande för en framgångsrik behandling psykisk ohälsa. Utifrån tidigare genomförda patientenkäter, anmälningar till Patientnämnden och IVO, kan man se att det fortfarande finns brister när det gäller patienters delaktighet inom Vuxenpsykiatrin. Fokusområde 4 – Utsatta grupper Några målgrupper att uppmärksamma särskilt: 




Ensamkommande barn och unga vuxna Missbruk i kombination med psykisk ohälsa Unga vuxna med komplexa behov/självskadeproblematik Personer med psykossjukdomar HBTQ‐personer Trygghet och god omsorg utgör är grundläggande för att stödja ensamkommande barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt Det är viktigt att barnet/den unge får det stöd och den behandling de har rätt till. En asylprocess kan dessutom bli mycket långdragen och risk finns att den psykiska ohälsan stegrar som en följd av det. Det är mycket vanligt förekommande att personer har flera sjukdomar, så kallad samsjuklighet, inom missbruks‐ och beroendevården. En grupp som är särskilt vård‐ och resurskrävande är unga vuxna som snabbt går ner sig i missbruk och beroende. Vissa av dessa har, förutom beroendeproblematik och eventuell psykisk sjukdom, någon funktionsnedsättning exempelvis ett neuropsykiatriskt tillstånd eller intellektuell funktionsnedsättning. Det komplicerar såväl bedömning som behandling. Det behövs mer kunskap hos vårdgivarna kring bemötandet av personer med komplexa behov. Utifrån detta behov påbörjas ett forskningsprojekt under hösten 2016 kring unga personer med funktionsnedsättning och social problematik, exempelvis missbruk. Detta sker inom ramen för Mälardalens kompetenscenter för hälsa och välfärd (MKHV). Medverkande parter inom MKHV är landstingen i Västmanland och Sörmland, Västerås och Eskilstuna kommun samt Mälardalens högskola. Tvångsvården av missbrukare har ökat under de senaste åren. Vanligaste orsaken är bland‐ och narkotikamissbruk. Patienter med psykossjukdom har en högre överdödlighet i jämförelse med befolkningen vilket är känt genom ett flertal studier. Inom Psykosvården har vi sedan 2011 erbjudit denna patientgrupp en årlig hälsoundersökning men ännu har vi endast 6 (8)
nått ca 30‐35 % av gruppen. En nyligen publicerad undersökning från Socialstyrelsen visar att Västmanland ändå har lägst överdödlighet vid schizofreni i riket vilket skulle kunna innebära att insatserna haft effekt. Det stärker oss i att intensifiera dessa insatser och eventuellt sprida det till fler patientgrupper. Personer inom HBTQ‐gruppen förekommer givetvis också ibland som patienter inom psykiatrin. Kunskapen hos vår personal i HBTQ‐frågor antar vi är varierande och behöver säkerligen förbättras eftersom HBTQ‐personer tillhör en utsatt grupp. Fokusområde 5 – Ledning, styrning och organisation Det finns en bra samverkansstruktur i länet. Samverkan med brukar‐ och intresseorganisationerna är viktig och finns i flera fall med på ledningsgrupperna för samverkan, men kan vi ändå tänka nytt? Psykiatrin och primärvården har, på grund av bemanningssvårigheter, vissa problem med att närvara fysiskt vid samtliga lokala samverkansgruppers möten. Här måste nya gemensamma lösningar arbetas fram. NSPH‐V representerar en flera brukarorganisationer inom psykiatriområdet och finns också med som medlemmar i Vuxenpsykiatrins brukarråd. De som deltar brukarorganisationer arbetar i regel ideellt och har inte alltid tid att delta i utvecklingsarbetet. Överenskommelsen om samverkan mellan Landstinget Västmanland och kommunen avseende vuxna personer med psykisk sjukdom/funktions‐nedsättning och överenskommelsen om samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel bör samordnas. Dels utifrån att målgrupperna inte sällan behöver samtidiga insatser för missbruk respektive psykiskt ohälsa, dels utifrån att de som finns i ledningsorganisationen för dessa respektive insatser är samma personer.
7 (8)
HANDLINGSPLAN Långsiktiga mål och indikatorer på länsnivå 
Öka samverkan mellan kommun och landsting för att skapa jämlika villkor för en god psykisk hälsa, särskilt med avseende på utsatta grupper. Indikator: Jämföra utvecklingen av olika socioekonomiska gruppers livsvillkor med avseende på psykisk hälsa 
Öka kunskapsnivån om psykisk hälsa/ohälsa i länets befolkning och hos särskilda yrkesgrupper som möter målgruppen. Ett delmål inom detta är att förbättra bemötandet och aktivt medverka till att förändra attityder och värderingar till personer med psykisk ohälsa och därigenom minska stigmatiseringen. Indikator: Följa förändringar av kunskapsnivån och attityder kring psykisk hälsa/ohälsa i befolkningen och särskilda yrkesgrupper som arbetar med målgruppen. 
Kraftigt stärka brukarorganisationerna och den enskilde individens inflytande, delaktighet och påverkan. Indikator: a) Deltagande i samverkansgrupper. b) Patienters, brukares och anhörigas synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling 
Förbättra levnadsvanor hos personer med psykisk funktionsnedsättning/ ohälsa Indikator: antal KVÅ‐kodade hälsosamtal/rådgivning aktivitet: starta upp två hälsoteam inom vuxenpsykiatrin 
Implementera nya riktlinjer avseende missbruk och beroende. Indikator: Genomförd GAP analys Kortsiktiga mål på länsnivå (2017) 

Alla skolor med elever i årskurs 7 och 8 ska erbjudas utveckling i psykisk hälsa/ohälsa (YAM). Personal vid dessa skolor ska i samverkan med NSPH‐V erbjudas utbildning i psykisk hälsa/ohälsa. Stärkta psykosomatisk hälsa hos framförallt flickor. Indikator: Andelen skolor som erbjudits utbildning för elever och personal. Aktivitet barn: Utbildning i psykisk hälsa/ohälsa (YAM) Aktivitet vuxen: I samarbete med NSPH‐V genomföra utbildning avseende psykiska hälsa Alla personer som tillhör målgruppen för SIP ska erbjudas en sådan Indikator: Andelen genomförda SIP Aktivitet: Utbildning och implementering av SIP 8 (8)








Utveckla en samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och bristande sjukdomsinsikt. Indikator: Fastställa dokument som beskriver samordning och rutiner för insatser till målgruppen Aktivitet: Ta fram dokument som beskriver samordning och rutiner för insatser för målgruppen Att få fungerande ledningsgrupper för psykisk hälsa i länet som säkerställer god samverkan. Indikator: Deltagande i ledningsgruppens möten Aktivitet: Säkra en bred representation i ledningsgrupper. Anpassa strukturer till regionbildning Utbildning i ledarskap Minska antalet självmordsförsök samt självmord som har kontakt med sjukvården Indikator: Antal över tid Aktivitet: Delta i landstingets suicidpreventionsarbete Kraftigt stärka brukarorganisationerna och den enskilde individens inflytande, delaktighet och påverkan. Indikator: a) Deltagande i samverkansgrupper b) Patienters, brukares och anhörigas synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling Aktivitet: Utreda/utveckla samverkansformerna med NSPH‐V Starta mobila team i samverkan BUP och Asyl‐och integrationshälsan (AIH) för att förbättra omhändertagandet av ensamkommande flyktingbarn, samt stärka personal vid HVB‐hem. Indikator: genomföra projektet och utvärdera enligt framtaget projektdirektiv Aktivitet: genomföra aktiviteterna i framtagen projektplan. Bättre bemötande för HBTQ‐ personer Indikator: antal medarbetare som deltagit i utbildning och informationsinsatser rörande HBTQ Aktivitet: Utbildningsinsatser inom området Kompetensutveckling inom området post traumatiskt stress syndrom (PTSD) Indikator: minska väntetiden till traumabehandling Aktivitet: Kunskapsspridning och handledning Fortsättning på projekten bättre flöde i vården för barn 7‐18 år med autismspektrumtillstånd och normalbegåvning(AST) tillsammans med BUP, samt ett liknande projekt gällande vuxna med AST Indikator: patienterna ska uppleva att de i hög grad får sin insatser tillgodosedda.