1. No category

Europeiska
unionens råd
Bryssel den 1 februari 2017
(OR. en)
5549/1/17
REV 1
FREMP 6
JAI 61
COHOM 6
CATS 7
CULT 7
EDUC 18
EMCO 1
SOC 43
COSI 12
VISA 28
SCHENGEN 3
COMPET 46
COCON 2
COPEN 18
EJUSTICE 8
FRONT 31
GENVAL 6
INF 7
DAPIX 31
SAN 42
ANTIDISCRIM 4
DROIPEN 8
TELECOM 18
TRANS 24
JEUN 8
JUSTCIV 14
FÖLJENOT
Komm. dok. nr:
COM(2017) 30 final/2
Ärende:
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,
RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SAMT REGIONKOMMITTÉN
Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring
Rapport om EU-medborgarskapet 2017
För delegationerna bifogas en ny version av dokument COM(2017) 30 final.
Bilaga: COM(2017) 30 final/2
5549/1/17 REV 1
/ab
DGD 2C
SV
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 31.1.2017
COM(2017) 30 final/2
CORRIGENDUM
Cancels and replaces the Report COM(2017) 30 final
of 24 January 2017 for incorrect paragraph sequence of numbering.
Concerns all versions.
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring
Rapport om EU-medborgarskapet 2017
SV
SV
Innehåll
1.
Inledning ...................................................................................................................... 3
2.
Främja EU-medborgarnas rättigheter och EU:s gemensamma värderingar ................ 4
2.1.
Göra det enklare för medborgarna att känna till sina EU-rättigheter ........................... 4
2.2.
Stärka gemensamma europeiska värderingar ............................................................... 6
3.
Främja och öka medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska liv ............................ 8
3.1.
Öka allmänhetens engagemang i EU:s demokratiska process ..................................... 8
3.2.
Större öppenhet för ett mer demokratiskt EU .............................................................. 9
3.3.
Tillgång till politisk information över gränserna ....................................................... 10
3.4.
Ökat deltagande i det politiska livet för utlandsboende EU-medborgare .................. 10
4.
Förenkla EU-medborgarnas vardag ........................................................................... 11
4.1.
Mindre byråkrati och bättre informerade medborgare ............................................... 12
4.2.
4.1.1.
Information och hjälp till EU-medborgare som flyttar ...................................... 12
4.1.2.
Minskad byråkrati för medborgarnas offentliga handlingar .............................. 13
4.1.3.
Minskad byråkrati inom familjerätten ................................................................ 13
Enklare att resa, bo och arbeta i EU ........................................................................... 14
4.2.1.
Fler möjligheter för studenter, praktikanter, lärare och andra arbetstagare ....... 14
4.2.2.
Ännu enklare att bo och resa i EU...................................................................... 15
5.
Öka säkerheten och främja jämlikheten ..................................................................... 17
5.1.
Hantera säkerhetshot och skydda medborgarna ......................................................... 17
5.1.1. Hantera säkerhetshot i ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som
bygger på ömsesidigt förtroende ...................................................................................... 17
5.1.2.
5.2.
6.
Skydda EU-medborgare utomlands ................................................................... 18
Skydda alla medborgare och främja jämlikhet och icke-diskriminering ................... 19
5.2.1.
Skydda och stödja offer och vittnen ................................................................... 19
5.2.2.
Främja jämställdhet och icke-diskriminering ..................................................... 19
Slutsats ....................................................................................................................... 21
2
1.
INLEDNING
EU-medborgarskapet är ett medborgarskap som delas av alla som bor i EU och som
kompletterar men inte ersätter de nationella medborgarskapen. Det representerar
gemensamma rättigheter och värderingar och mångfalden av nationaliteter och språk i EU.
Genom Lissabonfördraget och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna konsoliderades
rättigheterna, möjligheterna och garantierna för EU-medborgarskapet. Rättigheterna omfattar
bland annat friheten att vistas, arbeta och studera i andra EU-länder, rätten att delta i det
politiska livet i EU och rätten att skyddas från diskriminering på grundval av nationalitet.
För att få inblick i hur EU-medborgarskapet fungerar, bedöma hur det påverkar EUinvånarnas vardag och ta reda på om det behövs ytterligare åtgärder genomförde
kommissionen under 2015 ett riktat samråd 1 och två undersökningar om EUmedborgarskapet 2, där det ena handlade om valrättigheter 3. Det anordnades också evenemang
med viktiga intressenter, t.ex. Europaparlamentet och Regionkommittén 4. Andra synpunkter
inkom direkt från allmänhet och intressenter i EU 5.
Sedan EU-medborgarskapet först infördes i Maastrichtfördraget för 25 år sedan har stora
framsteg gjorts för att se till att EU-medborgarnas rättigheter fungerar i praktiken. Idag känner
två tredjedelar av européerna till att de är också är EU-medborgare, och den andelen är ännu
större bland de yngre generationerna 6.
Det krävs dock fortsatta insatser för att se till att alla EU-medborgare känner till sina
rättigheter och fullt ut kan delta i den demokratiska processen i EU. Det här är en politisk
prioritet för kommissionen som efterlyser en union i demokratisk förändring 7. Det är också en
gemensam satsning, där EU-länderna, de nationella parlamenten och EU-institutionerna
1
2
3
4
5
6
7
Offentligt samråd om EU-medborgarskapet, gemensamma värderingar, rättigheter och demokratiskt
deltagande, inlett av kommissionen den 14 september 2015 (nedan kallat 2015 års samråd om EUmedborgarskapet),
(http://ec.europa.eu/justice/citizen/document/files/2015_public_consultation_booklet_en.pdf).
Flash Eurobarometer 430 om EU-medborgarskapet, oktober 2015 (nedan kallad 2015 års EB om EUmedborgarskapet).
Flash Eurobarometer 431 om valrättigheter, november 2015 (nedan kallad 2015 års EB om valrättigheter).
Europaparlamentets och kommissionens gemensamma utfrågning den 15 mars 2016: ”EU-medborgarskapet i
praktiken: våra gemensamma värderingar, rättigheter och demokratiskt deltagande”. Se också den konferens
om EU-medborgarskapet och rättvisa som Luxemburgs ordförandeskap anordnade med stöd av
kommissionen den 14–15 september 2015 (http://www.eu2015lu.eu/en/agenda/2015/09/14-15-conf-cjuecitoyens/index.html) och kommissionens och Regionkommitténs konferens i Oviedo i september 2016
(http://ec.europa.eu/newsroom/just/item-detail.cfm?item_id=34851).
Det omfattar klagomål och förfrågningar om information från civilsamhällesorganisationer och allmänhet,
bl.a. från portalen Ditt Europa som fick fråga nummer 210 000 i december 2016.
Enligt den vanliga Eurobarometern om EU-medborgarskapet från våren 2016 (nedan kallad 2016 års vanliga
EB om EU-medborgarskapet) ligger kunskapen om EU-medborgarskapet på sin näst högsta nivå sedan 2010,
på 66 % totalt sett (67 % under våren 2015), 70 % bland de som är under 50 och 77 % bland de som är 25 år
eller yngre.
Jean-Claude Juncker: En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk
förändring (politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission).
3
samarbetar för att stärka allmänhetens förtroende för vårt gemensamma projekt för ett starkare
och bättre EU 8.
Under 2013 aviserade kommissionen tolv nya initiativ på sex viktiga områden för att ta bort
de hinder som fortfarande gör det svårt för människor att dra nytta av sina EU-rättigheter 9.
Sedan dess har kommissionen genomfört alla initiativ 10.
I denna tredje rapport om EU-medborgarskapet går kommissionen igenom vilka framsteg som
gjorts i enlighet med de politiska prioriteringarna för jobb, tillväxt, rättvisa och demokratisk
förändring. Här beskriver vi de viktigaste initiativen sedan 2014 för att främja och stärka EUmedborgarskapet. Vi lägger också fram konkreta förslag för att förverkliga de främsta
prioriteringarna för att främja, skydda och stärka EU-medborgarskapets rättigheter.
2.
FRÄMJA
EU-MEDBORGARNAS
RÄTTIGHETER
OCH
EU:S
GEMENSAMMA
VÄRDERINGAR
Man måste känna till sina rättigheter för att kunna utnyttja dem. Vissa rättigheter är välkända
och tillämpas effektivt, men kunskapsluckor och missförstånd kvarstår. Hur effektiva EUmedborgarskapets rättigheter är beror på kunskapen bland allmänheten och hos EU-ländernas
regeringar och myndigheter.
2.1.
Göra det enklare för medborgarna att känna till sina EU-rättigheter
EU-invånarna är mer medvetna än någonsin tidigare om sin status som EU-medborgare 11
och majoriteten anser att de känner till sina EU-rättigheter 12. De anser sig också vara mer
insatta i rättigheterna, men inte nödvändigtvis i alla 13. Rätten till konsulärt skydd är t.ex.
fortfarande en föga känd rättighet 14. Andelen som vill lära sig mer om sina rättigheter
fortsätter att öka 15. Dessutom är EU-medborgarna inte alltid medvetna om att EUmedborgarskapet inte bara innebär rättigheter utan också skyldigheter 16. De kan t.ex. förbise
att id- och resehandlingar är viktiga och att de omgående bör anmäla om deras handlingar
kommer bort eller blir stulna för att minska risken att de används bedrägligt.
Det är viktigt att öka kunskaperna om EU-rättigheterna, t.ex. rätten till fri rörlighet och
därmed förknippade villkor, för att rättigheterna ska kunna utnyttjas effektivare i vardagen.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Jean-Claude Juncker, talet om tillståndet i unionen 2016: Mot ett bättre EU – ett EU som skyddar, försvarar
och sätter medborgarna i centrum (Strasbourg, den 14 september 2016).
Rapport om EU-medborgarskapet 2013, COM(2013) 269 final.
Se bilagan till den här rapporten för en komplett genomgång av alla åtgärder som vidtagits sedan 2013.
87 % är medvetna om sin status som EU-medborgare och 78 % vet hur man får denna status (2015 års EB
om EU-medborgarskapet).
2016 års vanliga EB om EU-medborgarskapet.
2015 års EB om EU-medborgarskapet. 42 % känner sig ganska eller mycket insatta i sina rättigheter (en
ökning med 6 procentenheter sedan 2012 års EB om EU-medborgarskapet).
Se föregående. 72 % känner till att EU-medborgare har rätt att söka hjälp hos ett annat EU-lands ambassad
om deras eget land inte har någon beskickning i det aktuella landet utanför EU. Men 75 % tror felaktigt att de
har rätt att söka hjälp också när de befinner sig i ett annat EU-land.
2016 års vanliga EB om EU-medborgarskapet.
Artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
4
Kommissionen kommer att jobba vidare med att informera allmänheten om deras EUrättigheter och vad man kan göra om de inte respekteras 17. Vi kommer att fortsätta att hjälpa
det ökande antalet EU-medborgare som letar efter information om sina rättigheter, främst via
Ditt Europa-portalen 18, som i dagsläget har mer än 1,4 miljoner besökare varje månad 19. Ejuridikportalen 20, en elektronisk kontaktpunkt för juridiska frågor, kompletterar Ditt Europa
genom att hjälpa allmänheten – och även domare, jurister och andra yrkesverksamma inom
rättsväsendet – med information om rättssystemen och bättre tillgång till rättvisa.
Kommissionen förbättrar också sin webbplats Europa.eu för att hjälpa besökarna att snabbt
och enkelt hitta den information de söker 21. Satsningar på bättre tillgänglighet på webbplatsen
Europa ska underlätta tillgången till information för personer med funktionsnedsättning.
I många fall är det enklast om EU-länderna hjälper allmänheten att utöva sina EU-rättigheter.
Nationella myndigheter eller organ, 22 bl.a. domare, regionala och lokala myndigheter, har en
viktig roll när det gäller att informera allmänheten och öka kunskaperna om EU-rättigheterna
och säkerställa att de respekteras. EU-länderna samarbetar också genom Solvit-nätverket, som
arbetar tillsammans med kommissionen för att lösa problem som privatpersoner stöter på när
de utövar sina EU-rättigheter 23. Den kommande handlingsplanen för Solvit bör öka nätverkets
kapacitet, synlighet och auktoritet som ett problemlösningsverktyg för företag och
privatpersoner och som ett sätt att få feedback. Kommissionen ska också införa ett verktyg för
e-inlärning för att hjälpa dem som i första ledet arbetar med att skydda EU-medborgarnas rätt
till fri rörlighet och som måste tillämpa reglerna korrekt. Det gäller särskilt lokala och
regionala myndigheter.
EU-länderna har ytterligare en specifik uppgift som de måste hålla i åtanke när de beviljar
eller upphäver medborgarskap – de beviljar eller upphäver också EU-medborgarskap. Därför
bör de respektera principen om lojalt samarbete och de begränsningar som EU-domstolen
fastställt.
17
18
19
20
21
22
23
2015 års EB om EU-medborgarskapet. 26 % anser sig inte veta tillräckligt om vad de ska göra om deras
rättigheter inte respekteras. Det är dock en viss förbättring jämfört med 2012. Se också punkt 11 i bilagan.
Varje dag arbetar 60 Ditt Europa-experter med att svara på frågor och ge råd om EU-rättigheter på ett
lättbegripligt sätt på alla de 24 officiella EU-språken.
Det finns dessutom planer på att använda Ditt Europas frågedatabas som innehåller över 210 000 inkomna
frågor för att förbättra den information som nu finns på Ditt Europa.
https://e-justice.europa.eu/home.do?action=home
Europa.eu har ungefär 400 miljoner besök varje år och är en av världens största domäner. Projektet att
modernisera webbplatsen drog igång 2013 och väntas vara i hamn 2017.
T.ex. de specialistorgan som inrättades genom direktivet om arbetstagares rättigheter (direktiv 2014/54/EU
om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för
arbetstagare (EUT L 128, 30.4.2014, s. 8–14)). Det nya direktivet kommer att bidra till att öka
medvetenheten om EU-lagstiftningens inverkan på arbetstagarnas fria rörlighet bland arbetstagarna i EU
(även jobbsökande) och deras anhöriga, privata och offentliga arbetsgivare, myndigheter, arbetsmarknadens
parter, icke-statliga organisationer, andra intressenter och allmänheten. De här organen ansvarar bland annat
för att informera om prövningsförfaranden och ger annan specifik hjälp till arbetstagare och anhöriga.
Solvit är ett nätverk av nationella myndigheter som arbetar tillsammans för att utan kostnad hitta informella
lösningar utanför domstol på privatpersoners problem.
5
2.2.
Stärka gemensamma europeiska värderingar
Våra värderingar, t.ex. frihet, demokrati och rättsstatsprincipen, genomsyrar vårt sätt att leva i
EU 24. EU-medborgarskapet innebär också att man omfattas av likabehandling och ingår i det
system med delade värderingar som EU upprätthåller, t.ex. respekten för människans
värdighet, jämlikhet, mänskliga rättigheter, inkludering, tolerans och respekten för
mångfald 25.
Allmänheten i EU förväntar sig att det ska göras mer för att främja EU:s gemensamma
värderingar 26. De menar att detta bör ske främst genom utbildning, utbyten för ungdomar och
kulturell verksamhet. Det var också tanken bakom Parisdeklarationen från mars 2015 27.
Att öka medvetenheten om EU-medborgarskapet och tillhörande värderingar bland unga som
uppnår rösträttsålder eller som blir medborgare i ett EU-land, och i samhället i stort, kräver att
alla berörda intressenter på alla nivåer – medlemsländerna och deras olika myndigheter 28, EUinstitutionerna och civilsamhället – engagerar sig.
I sitt meddelande från den 14 juni 2016 om att stödja det förebyggande arbetet mot
radikalisering som leder till våldsinriktad extremism aviserar kommissionen konkreta
åtgärder. Kommissionen ska t.ex. skapa ett nätverk för att underlätta direkta möten i skolan
och ungdoms- och idrottsföreningar mellan unga och förebilder som kan uppmuntra de unga
att bli aktiva och engagerade samhällsmedborgare. Vi ska också främja ungdomsverksamhet,
organisationer och nätverk så att de kan bidra till inkludering genom att hjälpa unga
människor att engagera sig, volontärarbeta och driva på positiva samhällsförändringar. I nära
samarbete med EU-länderna ska vi ta fram verktyg 29 för att stödja ungdomsledare och
ungdomsorganisationer. Vi ska också öka användningen av e-vänskolekontakter 30 som är en
plattform på nätet där lärare och skolor kan samarbeta, och utöka samarbetet till EU:s
grannländer.
EU:s värderingar får stöd genom programmet Erasmus+, som har gett fem miljoner personer
möjlighet att studera, praktisera och frivilligarbeta i ett annat land. Programmet har därmed
bidragit till att främja ett aktivt medborgarskap och solidaritet. Sedan 2015 fokuserar
Erasmus+ särskilt på projekt som stöder social inkludering och förebygger radikalisering.
Under 2016 fanns över 400 miljoner euro tillgängliga från programmet till transnationella
partnerskap för att ta fram innovativa strategier och metoder på gräsrotsnivå för social
inkludering, gemensamma värderingar och interkulturell förståelse. Ett särskilt anslag på 13
miljoner euro har också avsatts för att utöka sådana insatser.
Frivilligarbete är ett annat sätt att omsätta EU:s värderingar i praktiken. Genom att utveckla
solidaritet, ömsesidig förståelse och tolerans bidrar frivilligarbetet till att stärka den sociala
sammanhållningen och ett aktivt medborgarskap. Europeiska volontärtjänsten kommer att
24
25
26
27
28
29
30
Jean-Claude Juncker, talet om tillståndet i unionen 2016. Se också Meddelande från kommissionen: Att
stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism
(COM(2016) 379 final).
Artikel 2 i EU-fördraget.
2015 års samråd om EU-medborgarskapet.
Förklaring om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och ickediskriminering genom utbildning, ST 8965/15.
78 % av de som deltog i 2015 års samråd om EU-medborgarskapet förväntar sig att de lokala och regionala
myndigheterna tar på sig en större roll i det här sammanhanget.
EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för 2016–2018 (EUT C 417, 15.12.2015, s. 1–15).
http://eacea.ec.europa.eu/llp/comenius/comenius_etwinning_en.php
6
stärkas och vi ska se till att de som volontärarbetar får tillgodoräkna sig studiepoäng för det.
Det ska också tas fram kursplaner som kombinerar akademiskt innehåll med
samhällsengagemang via Erasmus+. Europeiska solidaritetskåren har sina rötter i EU:s
värderingar om engagemang och solidaritet. Kåren ska i sin första fas och i volontärdelen 31
bygga på EU:s ungdomsprogram och involvera etablerade nätverk av aktörer inom
arbetsmarknaden, utbildningsväsendet och civilsamhället i EU så att unga människor kan
hjälpa till där behovet är som störst. Solidaritetskåren ska knyta samman unga som arbetar i
gemensamma solidaritetsprojekt, vilket bidrar till ett starkare europeiskt perspektiv. Unga
människor i EU ska kunna delta i en rad solidaritetsprojekt och stödja icke-statliga
organisationer, lokala myndigheter eller privata företag. Projekten kan t.ex. handla om att
bygga upp samhället efter naturkatastrofer, arbeta med samhällsproblem som socialt
utanförskap, fattigdom, hälsa, demografiska utmaningar och mottagande och integration av
flyktingar 32.
Programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 33 finansierar åtgärder för att främja
medvetenhet och kunskap om de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet och
tillhörande värderingar. Under 2016 fanns 2,5 miljoner euro avsatta för att främja inkludering
och delaktighet bland EU-medborgare som vistas i andra EU-länder 34. Programmet
finansierar också gräsrotsprojekt för att främja tolerans och förebygga och bekämpa rasism
och främlingsfientlighet. Man stöder också initiativ för att skapa större förståelse mellan olika
grupper genom t.ex. ekumeniska och interkulturella aktiviteter. Programmet Europa för
medborgarna är ett unikt forum för att involvera allmänheten i EU-frågor 35. Programmet ska
vidareutvecklas för att öka dess genomslag genom en strategisk finansiering av verksamhet
riktad till allmänheten för att främja EU-medborgarskapet och EU:s värderingar 36. Det
omfattar debatter, reflexion och nätverk för att främja civilsamhällets engagemang. Varje år
möts över en miljon personer genom programmet och deltar i projekt på både lokal och
europeisk nivå som ska få dem att känna sig som EU-medborgare.
Prioriteringar för 2017–2019:
gemensamma värderingar
Främja
EU-medborgarnas
rättigheter
och
EU:s
Kommissionen ska göra följande:
1. Driva en EU-omfattande informationskampanj under 2017 och 2018 för att öka EUmedborgarnas kunskap om sina rättigheter, bland annat konsulärt skydd och
valrättigheter, inför valen till Europaparlamentet 2019 37.
31
32
33
34
35
36
37
https://europa.eu/youth/volunteering_en
http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-16-3062_sv.htm
Förordning nr 1381/2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för
perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62–72).
I beloppet ingår verksamhet för att utveckla, kartlägga och främja utbyte och spridning av bästa praxis i EU
på lokal, regional och nationell nivå för att främja inkludering och deltagande av medborgare från andra EUländer i värdländernas samhällsliv och politiska liv (t.ex. med hjälp av informationskontor som riktar sig till
nyinflyttade och genom att uppmuntra EU-medborgare att rösta i kommunalval).
Se en nyutkommen studie från Europaparlamentets utredningstjänst: Programmet Europa för medborgarna
(2014–2020), PE 581.418, s. 4.
Det har redan t.ex. getts stöd till nätverk av städer och till civilsamhällesprojekt som ger invånarna möjlighet
att delta i beslutsfattandet i EU i praktiken.
Det gäller bland annat att göra det enklare för allmänheten att få relevant information på kommissionens
webbplats för konsulärt skydd och öka insikten om betydelsen av id- och resehandlingar från EU. Dessutom
7
2. Stärka Europeiska volontärtjänsten samt lyfta fram fördelarna med frivilligarbete och
integrera det i utbildning. Fram till 2020 erbjuda de första 100 000 unga européerna att
delta i Europeiska solidaritetskåren och på så sätt ge dem möjlighet att utveckla nya
färdigheter, ge ett viktigt bidrag till samhället i hela EU och skaffa sig ovärderlig
kompetens och värdefulla färdigheter i början av sitt yrkesliv 38.
3. Skydda kärnan i EU-medborgarskapet och dess värderingar och lägga fram en rapport
under 2017–2018 om nationella program för att bevilja EU-medborgarskap till
investerare. Rapporten ska redogöra för kommissionens verksamhet på området och
gällande nationell lagstiftning och praxis, och ge vägledning till medlemsländerna.
3.
FRÄMJA OCH ÖKA MEDBORGARNAS DELTAGANDE I EU:S DEMOKRATISKA LIV
Som EU-medborgare har man också politiska rättigheter. Alla myndiga EU-medborgare har
rätt att rösta i valen till Europaparlamentet. Utlandsboende EU-medborgare har rätt att rösta i
det EU-land där de är bosatta eller i sitt hemland. Rättigheten utnyttjas dock inte fullt ut 39.
EU bygger på en representativ demokrati. Det kräver öppenhet och en tillgänglig,
ansvarstagande politisk kultur med ett ändamålsenligt valsystem och en informerad och
engagerad valmanskår.
3.1.
Öka allmänhetens engagemang i EU:s demokratiska process
Att öka medborgarnas engagemang i EU:s demokratiska process kräver att medlemsländerna
och deras myndigheter, EU-institutionerna och civilsamhället arbetar tillsammans.
I sin rapport om valet till Europaparlamentet 2014 40 framhöll kommissionen att man inför
valen 2019 måste titta på skälen till det ständiga låga valdeltagandet i vissa länder och hitta
sätt att komma till rätta med problemet. Människor är mer benägna att engagera sig om de vet
vilken politik och vilka program och politiska partier de röstar på. Men deltagande är inte bara
en fråga om att rösta: det handlar också om att aktivt delta i den politiska debatten, engagera
sig i partiarbete och ställa upp som kandidat. Det handlar också om kontakter med EUinstitutionerna och att utkräva ansvar av dem.
Medborgardialoger och allmänhetens medverkan i partipolitiska möten och diskussioner på
nätet inför Europaparlamentsvalet 2014 visar att människor efterfrågar fler kontakter med
politiker på europeisk, nationell och lokal nivå 41. Många tror dessutom att valdeltagandet
skulle ha varit högre om väljarna hade varit bättre informerade om vilka effekter EU har på
38
39
40
41
ska man bygga vidare på EU-finansierad verksamhet via programmet Rättigheter, jämlikhet och
medborgarskap och nå ut till unga via olika kanaler, t.ex. nya medier.
http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-16-3062_sv.htm
2015 års EB om valrättigheter.
COM(2015) 206 final.
87 % av deltagarna i dialogerna sa att de skulle rösta i Europaparlamentsvalet (kommissionens rapport:
Medborgardialoger som bidrag till utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum (COM(2014) 173 final).
8
deras vardag och om valen i sig 42. Kommissionen kommer att hålla fler medborgardialoger
och göra mer för att förklara sina strategier för allmänheten, vilket kommissionens ordförande
Jean-Claude Juncker tryckte på i sitt tal om tillståndet i unionen 2016.
Det är ett delat ansvar att uppmuntra väljarna att gå och rösta i Europaparlamentsvalen. EUländerna bör uppmuntra deltagandet i det demokratiska livet genom att bättre informera sina
invånare om deras rätt att rösta i kommunala val och EU-valet 43 och ta bort hinder för deras
deltagande 44. Dessutom välkomnar EU-medborgarna, särskilt de som röstar i ett annat land än
sitt hemland, insatser för att göra det enklare för dem att rösta i de här valen som ickemedborgare (t.ex. personliga brev, registrering i röstlängden på nätet och e-röstning) 45.
Sådana insatser skulle gynna alla EU-medborgare.
Inför EU-valet 2019 kommer kommissionen att 2018 anordna ett högnivåmöte om
demokratiskt deltagande med särskild inriktning på bästa praxis för att öka valdeltagandet
bland unga och utsatta och underrepresenterade grupper.
3.2.
Större öppenhet för ett mer demokratiskt EU
Med stöd i Lissabonfördraget vidtog kommissionen åtgärder för att öka öppenheten och
demokratin i EU-valet 2014, t.ex. genom att främja systemet med toppkandidater 46.
Valet 2014 skiljde sig fundamentalt från tidigare val eftersom det fanns en tydlig koppling
mellan valresultaten och valet av ordförande för Europeiska kommissionen.
I november 2015 lade Europaparlamentet fram ett lagstiftningsinitiativ om
Europaparlamentsvalen 47 för att ytterligare stärka valens demokratiska och transnationella
dimensionen och den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsfattande. Parlamentet vill t.ex.
införa principen om toppkandidater i EU:s vallag och göra de europeiska politiska partierna
mer synliga 48. Reformen av vallagen är ett tillfälle att göra EU mer demokratiskt.
Möjligheten att hålla kommissionen demokratiskt ansvarig kommer också att öka genom att
man tar bort regeln som kräver att kommissionärer ska avsäga sitt uppdrag innan de
kandiderar till Europaparlamentet. Den 23 november 2016 framförde kommissionen ett
förslag till Europaparlamentet om att 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och kommissionen ska uppdateras i det avseendet 49. En öppen dialog med
42
43
44
45
46
47
48
49
2015 års EB om valrättigheter.
I 2015 års EB om EU-medborgarskapet kunde en majoritet av de intervjuade korrekt identifiera sina
valrättigheter på EU-nivå (67 %) och på lokal nivå (54 %). Även om siffrorna är högre än 2007 har
kunskapen om rättigheterna sjunkit något sedan 2012.
För underrepresenterade eller utsatta grupper som personer med funktionsnedsättning. Se också studien från
EU:s byrå för grundläggande rättigheter från oktober 2010 om rätten till politiskt deltagande för personer
med psykisk sjukdom och personer med intellektuell funktionsnedsättning.
2015 års EB om valrättigheter. I 2015 års samråd om EU-medborgskapet uppgav 21 % av deltagarna att de
hade haft problem med att utöva sina valrättigheter när de bodde i ett annat EU-land.
Kommissionens rekommendation 2013/142/EU om att göra valen till Europaparlamentet mer demokratiska
och se till att de genomförs på ett effektivare sätt (EUT L 79, 21.3.2013, s. 29–32) och kommissionens
rapport Mot mer demokratiska val till Europaparlamentet (COM(2014) 196 final)).
Europarlamentets resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen
(P8_TA(2015)0395 – 2015/2035(INL)).
Detta förslag diskuteras för närvarande i rådet.
http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-3929_sv.htm
9
alla intressenter och upplysningskampanjer inför EU-valen ska bygga på de nya inslag som
infördes 2014.
Kommissionen ska på begäran av Europaparlamentet utreda e-röstning 50 och titta på hur
webbverktyg kan bidra till den demokratiska debatten och förbättra valprocessen och det
demokratiska deltagandet, bland annat för utlandsboende EU-medborgare, unga och
underrepresenterade grupper 51.
3.3.
Tillgång till politisk information över gränserna
Deltagarna i 2015 års samråd om EU-medborgarskapet ansåg att bristen på politiska nyheter
över gränserna, särskilt tillgången till medieplattformar i andra EU-länder, och bristen på
rapportering om politiska frågor i andra länder var ett problem. Det gör det svårt för EUmedborgare som bor utomlands att följa nyheterna i sitt hemland och för andra att få tag på
nyheter och bilda sig en uppfattning om den politiska debatten.
Fria medier och tillgång till många röster i samhället och i medierna är en förutsättning för en
sund demokrati. Med sitt andra årliga kollokvium om de grundläggande rättigheter med
inriktning på mediepluralism och demokrati sammanförde kommissionen viktiga intressenter
för att diskutera hur man med hjälp av en pluralistik mediemiljö kan stimulera debatten om de
politiska frågor som är så viktiga för demokratiska samhällen. Slutsatserna ska tjäna som
underlag för kommissionens kommande åtgärder på området 52.
Internet är den viktigaste källan till politisk information för de flesta idag, särskilt bland de
yngre generationerna 53. EU-invånarna använder sig också i allt högre grad av innehållstjänster
på nätet när de flyttar till andra länder. I linje med sin strategi för den inre digitala
marknaden 54 har kommissionen lagt fram ett förslag till förordning som ska se till att
resenärer inom EU kan ta med sig det digitala innehåll de köpt eller prenumererar på 55.
3.4.
Ökat deltagande i det politiska livet för utlandsboende EU-medborgare
EU-medborgare har rätt att kandidera i lokala val i ett annat EU-land som de bor i på samma
villkor som landets medborgare, men i vissa länder får vissa kommunala uppdrag bara
innehas av de egna medborgarna. Åsikterna om detta är lämpligt eller inte är ganska jämt
fördelade, och kommissionen kommer att ta upp frågan i sina nästa rapport om lokala val 56.
Utländska EU-medborgare har inte rätt att rösta i nationella val eller presidentval i ett annat
EU-land 57. Dessutom förlorar medborgare i vissa EU-länder sin rätt att rösta i nationella val i
50
51
52
53
54
55
56
57
Kommissionens första delrapport om genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder (2016).
Se
http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/rec/topics/rec-rppi-evot-ag2016.html.
2016 års årliga kollokvium om de grundläggande rättigheterna.
2015 års samråd om EU-medborgarskapet.
COM(2015) 192 final.
COM(2015) 627 final.
Drygt åtta av tio deltagare i 2015 års samråd om EU-medborgarskapet ansåg att EU-medborgare från andra
EU-länder bör kunna bli ledamöter av kommunala organ, medan de intervjuade i 2015 års EB om
valrättigheter var splittrade i frågan.
64 % av de intervjuade i 2015 års EB om EU-medborgarskapet ansåg att det var motiverat att medborgare
ska få rätt att rösta i nationella val.
10
sitt hemland om de bor i ett annat EU-land en viss tid 58. Medborgare bör inte missgynnas till
följd av att de utövar sin rätt till fri rörlighet. Kommissionen uppmanade 59 2014 de berörda
länderna att göra det möjligt för de medborgare som använder sin rätt till fri rörlighet att
behålla rätten att rösta i nationella val om de visar fortsatt intresse för det politiska livet i
hemlandet. Kommissionen fortsätter att följa utvecklingen i de berörda länderna och
överväger lämpliga åtgärder för att förmå dem att hitta välavvägda lösningar. Vi kommer att
granska möjligheterna för utländska EU-medborgare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet att
rösta i nationella val i landet de bor i.
Prioriteringar för 2017–2019:
Främja och öka medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska liv
Kommissionen ska göra följande:
1. Anordna fler medborgardialoger och uppmuntra till offentliga debatter för att förbättra
medborgarnas förståelse av hur EU påverkar deras vardag och uppmuntra till utbyte av
synpunkter med allmänheten.
2. Under 2017 rapportera om genomförandet av EU:s lagstiftning om lokalval för att se till
att EU-medborgarna kan utöva sin rösträtt på lokal nivå.
3. Under 2018 främja de bästa sätten att hjälpa medborgarna att rösta och ställa upp i
EU-val, t.ex. att behålla rösträtten när man flyttar till ett annat EU-land och få bättre
tillgång till politiska nyheter från andra länder. På så sätt kan man öka valdeltagandet och
det demokratiska deltagandet inför valen till Europaparlamentet 2019 60.
4.
FÖRENKLA EU-MEDBORGARNAS VARDAG
Sedan den fria rörligheten för första gången skrevs in i fördragen för 60 år sedan har det blivit
mycket enklare att bo, arbeta, studera och resa i EU 61. Över 15 miljoner EU-invånare bor i ett
annat EU-land 62. Tack vare den fria rörligheten kan EU-medborgarna resa, studera, göra
affärer, arbeta och bo i andra EU-länder. Undersökningar visar att EU-medborgarna, särskilt
de unga, anser att den fria rörligheten är det mest positiva med EU 63. De anser att den är bra
både för dem själva och för ländernas ekonomier 64.
58
59
60
61
62
63
67 % av de intervjuade i 2015 års EB om EU-medborgarskapet ansåg att det var omotiverat att medborgare
förlorar sin rätt att rösta i nationella val i hemlandet.
Rekommendation om åtgärder för att motverka följderna av att unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri
rörlighet förlorar sin rösträtt i nationella val, 2014/53/EU (EUT L 32, 1.2.2014, s. 34–35).
De här bästa sätten ska också ta upp verktyg för e-demokrati, distansröstning (t.ex. e-röstning) och tillgång
över gränserna till politisk information. De ska vara inriktade på att öka det låga valdeltagandet.
För en större andel EU-invånare än vad vi tror finns ett större EU-inslag i vardagen. Till exempel har över
hälften av alla EU-medborgare regelbundet kontakt med familj eller vänner i utlandet per telefon, internet,
brev eller e-post, de har besökt minst ett annat EU-land de senaste två åren, tittar på tv på ett främmande
språk eller är bekanta med minst ett annat EU-land (EU-finansierade projektet Eucross).
http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Migration_and_migrant_population_statistics
Den vanliga EB om EU-medborgarskapet för hösten 2016. ”Fri rörlighet för människor, varor och
tjänster” toppar listan över EU:s mest positiva resultat för 56 % av de intervjuade, precis före ”fred bland
EU-länderna”. Dessutom är 81 % av EU-invånarna positiva till den ”fria rörligheten för EU-medborgare att
11
Men människor stöter ändå på problem när de flyttar eller bor i ett annat EU-land 65. Vissa
problem är juridiska, andra är administrativa, vissa är tekniska, men ofta krävs jämförelsevis
små ändringar för att det ska göra stor skillnad.
4.1.
Mindre byråkrati och bättre informerade medborgare
Deltagarna i 2015 års samråd om EU-medborgarskapet menade att de svårigheter de stött på
främst gällde långsamma och otydliga administrativa förfaranden, brist på information och
svårigheter att få tillgång till privata tjänster. De rapporterade också problem med
kommunikationen mellan myndigheter och med hälso- och sjukvården 66. Det krävs mer
insatser för att förenkla EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet.
4.1.1.
Information och hjälp till EU-medborgare som flyttar
Innan man bestämmer sig för att flytta till ett annat EU-land (eller flytta tillbaka efter att ha
bott utomlands) söker de flesta på internet för att hitta den information och hjälp som man
behöver för att t.ex. jobba, studera, bo eller pensionera sig i ett annat EU-land 67. I praktiken är
den information som finns på nätet ofta svår att hitta och den är ofta ofullständig,
svårtillgänglig, felaktig eller inaktuell. Den motsvarar kanske inte användarens behov eller så
finns den inte alls. De flesta tycker att det vore enklare att bosätta sig i ett annat EU-land om
myndigheterna tillhandahöll skräddarsydd information och råd via kontaktpunkter på nätet.
De vill dessutom kunna sköta administrativa formaliteter på nätet. Den nya Euresförordningen (EU) 2016/589 underlättar redan kontakterna mellan jobbsökande och
arbetsgivare i olika länder 68. Bättre samarbete mellan nationella myndigheter skulle också
underlätta formaliteterna 69.
I strategin för den inre digitala marknaden åtar sig kommissionen att skapa ett
användarvänligt it-system för företag och privatpersoner genom att utöka och koppla samman
EU:s och ländernas portaler 70. Inremarknadsstrategin stöder också initiativet om en
”gemensam digital ingång”, som ska se till att företagare och medborgare hittar allt de
behöver på nätet för att göra affärer över gränserna eller resa, handla, jobba, studera eller bo i
ett annat EU-land. Den nya ingångsportalen skulle bygga på befintliga portaler,
64
65
66
67
68
69
70
bo, arbeta, studera och göra affärer överallt i EU”. En majoritet av de intervjuade i alla länder stöder den fria
rörligheten.
2015 års EB om EU-medborgarskapet. 71 % håller med om påståendet att den fria rörligheten för personer
inom EU generellt sett gynnar det egna landets ekonomi. Se också 2015 års samråd om EU-medborgarskapet:
en stor majoritet av deltagarna anser att en flytt till ett annat EU-land medför kulturell mångfald, främjar
ömsesidig förståelse och ger specifika kunskaper och färdigheter.
Det visar t.ex. de klagomål som Solvit och Ditt Europa tar emot.
För de personer som under 2014 vände sig till Solvit var det stora flertalet problem förknippade med
socialförsäkring,
följt
av
problem
med
den
fria
rörligheten
(http://ec.europa.eu/internal_market/scoreboard/performance_by_governance_tool/solvit/index_en.htm).
73 % av deltagarna i 2015 års samråd om EU-medborgarskapet sa att deras huvudkälla till information före
en flytt till ett annat EU-land var myndigheternas webbplatser i det landet, däribland regionala och lokala
myndigheter.
Förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om
arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna (EUT L 107
22.4.2016, s. 1–28).
2015 års samråd om EU-medborgarskapet och 2016 års samråd om en gemensam digital ingång.
COM(2015) 192 final.
12
kontaktpunkter 71 och nätverk för rådgivning och problemlösning. Målet är utöka, förbättra
och koppla samman dem bättre så att privatpersoner och företag har tillgång på nätet till bra
och omfattande information, ändamålsenlig hjälp och problemlösning och effektiva
förfaranden.
En sammankopplad digital inre marknad innebär att myndigheterna måste utveckla och skapa
smidiga, användarvänliga e-tjänster som sätter användarna i fokus. De ska rikta sig till alla
som vill studera, arbeta, driva företag eller som pensionär bosätta sig i ett annat EU-land.
Kommissionen arbetar också med möjligheten att införa principen om ”endast en gång”, så att
privatpersoner och företag inte behöver skicka samma uppgifter mer än en gång till en
myndighet 72. Det skulle ytterligare minska byråkratin för medborgarna 73.
4.1.2.
Minskad byråkrati för medborgarnas offentliga handlingar
För att exempelvis gifta sig eller ta ett jobb i ett annat EU-land måste man ofta gå igenom
dyra och tidskrävande formaliteter. För att åtgärda problemet antog EU i juli 2016 en
förordning 74 för att minska byråkratin och förenkla för de medborgare som flyttar till ett annat
EU-land. När EU-länderna har infört alla nödvändiga åtgärder 75 kommer människor att kunna
visa upp officiella handlingar i ett land (t.ex. födelse-, äktenskaps- och dödsbevis) som
utfärdats i ett annat land utan att behöva en stämpel (apostill) för att bevisa att handlingarna är
äkta. Genom att använda flerspråkiga standardblanketter, som kommissionen under 2017 ska
ta fram tillsammans med medlemsländerna, ska man dessutom inte alltid behöva översätta
sina officiella handlingar.
4.1.3.
Minskad byråkrati inom familjerätten
Antalet internationella familjer fortsätter att öka 76 och det gör därmed också risken för
internationella tvister i familjeärenden. Problem till följd av skilsmässor, separationer och
dödsfall kan förvärras av ofta komplexa familjerättsliga frågor avseende tillgångar och
föräldraansvar. Att lösa sådana problem över gränserna kan vara ännu mer komplicerat och
göra livet mycket svårt för EU-medborgare. Det har vidtagits viktiga åtgärder för att minska
det administrativa arbetet och klargöra rättsläget för internationella familjer i problematiska
situationer. Nya förslag har också antagits om skyddet för barn i familjetvister över gränserna.
71
72
73
74
75
76
Exempelvis Ditt Europa, kontaktpunkter för allmänheten, kontaktpunkter för produkter och kontaktpunkter
för byggprodukter.
EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 innehåller pilotåtgärder för principen om endast en gång
(COM(2016) 179 final). Se också förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk
identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (EUT L 257,
28.8.2014, s. 73–114).
Offentlig förvaltning återanvänder bara de uppgifter om privatpersoner och företag som de har utan att fråga
igen i 48 % av fallen.
Förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling
av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen (EUT L 200, 26.7.2016, s. 1–
136).
Länderna har två och ett halvt år på sig att göra detta från det att förordningen trädde i kraft den 15 augusti
2016.
Man uppskattar att det finns 16 miljoner internationella familjer, och antalet ökar.
13
Regler om internationell arvsrätt 77 hjälper internationella familjer att avgöra vilken domstol
som är behörig och vilken lagstiftning som ska tillämpas på arvet. Det gäller t.ex. om den
avlidne bodde i ett EU-land än hemlandet eller om det finns arvingar eller egendom i olika
EU-länder. Arvingar, testamentstagare, testamentsexekutorer och boutredningsmän kan
använda ett europeiskt arvsintyg för att styrka sin status och utöva sina rättigheter och
befogenheter i hela EU. För att täppa till återstående luckor för de internationella par som står
inför ett oklart rättsläge om paret skiljer sig eller den ena parten avlider antogs två
förordningar i juni 2016 78. De ska se till att paren – oavsett om de är gifta eller i ett registrerat
partnerskap – kan dela upp sina tillgångar vid skilsmässa eller dödsfall 79.
För att se till att gällande regler fungerar bättre i fråga om föräldraansvar, t.ex. vårdnad,
umgängesrätt och bortföranden av barn, föreslog kommissionen i juni 2016 nya förenklade
regler som direkt kommer att gynna många föräldrar och barn 80. När de nya reglerna har
antagits kommer de att snabba på förfaranden och minska oron och osäkerheten. Man ska
dessutom ta hänsyn till barnets bästa. I detta sammanhang fortsätter kommissionen också att
arbeta för att länder utanför EU ansluter sig till 1980 års Haagkonvention om de civila
aspekterna på internationella bortföranden av barn för att skydda barn från att skadas då en
förälder för bort ett barn.
4.2.
Enklare att resa, bo och arbeta i EU
De flesta som flyttar till ett annat EU-land gör det för att studera eller jobba där 81. Fler och
fler unga i EU kan tänka sig att förbättra sina kunskaper och kompetenser genom att studera,
praktisera eller arbeta som volontär i ett annat EU-land, antingen i samband med studierna
eller i början av sitt yrkesliv. De flesta i EU anser att utbildning, praktik och volontärarbete i
utlandet är bra för deras karriär och ökar deras möjligheter 82.
4.2.1.
Fler möjligheter för studenter, praktikanter, lärare och andra arbetstagare
Under 2016 arbetade kommissionen tillsammans med medlemsländerna för att införa den nya
kompetensagendan för Europa som ska främja kompetensutveckling och
kompetensmatchning och stödja ett bättre erkännande av kvalifikationer. Agendan ska bidra
till att ta bort hinder för arbetstagare, studenter och praktikanter i EU. Enligt olika samråd
anser européerna att en plattform med lediga jobb eller erbjudanden om praktik- eller
lärlingsplatser i andra länder skulle hjälpa människor att hitta sysselsättning eller nya
77
78
79
80
81
82
Förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet
av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om
inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (EUT L 201, 27.7.2012, s. 107–134).
Rådets förordning (EU) 2016/1103 av den 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på
området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om
makars förmögenhetsförhållanden (EUT L 183, 8.7.2016, s. 1–29) och rådets förordning (EU) 2016/1104 av
den 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig
lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade
partnerskap (EUT L 183, 8.7.2016, s. 30–56).
Medlemsländerna har enligt förordningarna 30 månaderna på sig att vidta alla nödvändiga åtgärder så att
internationella par kan dra nytta av förordningarna.
COM(2016) 411 final.
Enligt 2015 års samråd om EU-medborgarskapet hade de flesta som flyttat till ett annat EU-land gjort det av
arbetsskäl (66 %). Ungefär lika många (64 %) hade flyttat till ett annat EU-land för att studera eller arbeta
som volontär.
2015 års samråd om EU-medborgarskapet.
14
möjligheter. Om lärare gör utbyten över gränserna kan det gynna både de som ska lära sig och
de som ska lära ut, då lärarna kan utbyta goda undervisningsmetoder. Ett annat sätt att
förbättra för elever är att bjuda in personal från företag i andra länder att hålla seminarier 83.
School Education Gateway är en webbplattform som ska föra samman lärare och andra
utbildare över gränserna och se till att de kan dela med sig av och lära sig om olika strategier
och metoder och utvecklas som yrkeskår. Teacher Academy erbjuder utbildare skräddarsydda
nätkurser och bidrar till att utveckla pedagogiken i EU. Dessutom finns portalen Open
Education Europe med innehåll och diskussioner som är inriktade på digital teknik och
digitala läromedels möjligheter att förbättra undervisning och inlärning. Målet är att skapa ett
forum där man kan diskutera, lära, dela med sig, ställa frågor och bli inspirerad.
Yrkeskvalifikationer är ett annat område där moderniserade regler kommer att öka EUinvånarnas möjligheter 84. Minst 21 % av arbetskraften i EU arbetar i reglerade yrken (50
miljoner personer) 85. Över 20 000 personer med yrkeskvalifikationer från ett EU-land fick
sina kvalifikationer erkända i ett annat EU-land 2014. Dessutom har det sedan januari 2014
blivit enklare för verksamma inom fem yrken 86 att utöva sitt yrke i andra EU-länder tack vare
det första EU-omfattande elektroniska förfarandet för erkännande av yrkeskvalifikationer (det
europeiska yrkeskortet). Kortet underlättar förfarandet för erkännande av yrkeskvalifikationer
i andra EU-länder.
4.2.2.
Ännu enklare att bo och resa i EU
När någon som har arbetat i flera olika EU-länder går i pension och vill veta vad hon eller han
har för pensionsrättigheter, eller när arbetstagare får sin lön och sina förmåner i ett annat EUland, kan flera olika myndigheter i samma eller olika länder vara inblandade. Det kräver
samordning för att avgöra vilka regler som gäller för personen i fråga. För att underlätta
samordningen och förebygga bedrägerier samarbetar kommissionen redan med länderna för
att få till stånd ett komplett elektroniskt utbyte mellan socialförsäkringsmyndigheter i olika
länder 87.
I dag behöver vi alla ett bankokonto för våra löner, pensioner och bidrag som vi kan använda
för att betala våra räkningar. Men en del får problem när de vill öppna ett bankkonto i ett
annat EU-land, t.ex. studenter och säsongsarbetare. Sedan den 18 september 2016 har alla
EU-medborgare rätt att öppna ett vanligt bankkonto 88 även om de inte bor i det EU-land där
banken finns och oavsett hur deras ekonomiska situation ser ut 89. Trots de framsteg som gjorts
på senare år krävs fler åtgärder innan finansiella tjänster som försäkringar, bolån och lån, som
83
84
85
86
87
88
89
Se föregående.
Direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av
yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom
informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 354, 28.12.2013, s. 132–170).
http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/themes/2015/regulated_professions_20151126.pdf
Sjuksköterskor i allmänvård, sjukgymnaster, apotekare, fastighetsmäklare och bergsguider.
Inom projektet om elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter tar man fram ett it-system för dessa
utbyten.
Direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av
betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 28.8.2014, s. 214–246).
Personer med funktionsnedsättning kan också få problem med att få tillgång till banktjänster.
Direktivförslaget om tillgänglighetskrav lades fram av kommissionen 2015 och ska förbättra tillgängligheten
till produkter och tjänster genom att harmonisera kraven i EU (COM(2015) 615 final).
15
är viktiga inslag i vår vardag, kan förmedlas i EU utan problem 90. En handlingsplan om
finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kommer att läggas fram för alla ska
kunna få bättre produkter och större urval oavsett ålder, kompetens och hemland.
EU-lagstiftningen ser till att EU-invånarna kan få vård i ett annat EU-land och få ersättning
för sina vårdkostnader. För patienterna innebär EU-lagstiftningen att de har ett större utbud av
vårdgivare och tillgång till mer information. Det har också blivit enklare att hämta ut
läkemedel på recept i ett annat EU-land. Men allmänheten har fortsatt liten kännedom om sin
rätt till vård i ett annat EU-land 91. Färre än två av tio anser sig känna till sina rättigheter på
området 92, så kommissionen samarbetar med EU-länderna och deras nationella
kontaktpunkter för att öka medborgarnas medvetenhet om sin rätt till vård i andra EU-länder.
Under 2014 gjorde EU-invånarna 214 miljoner resor till andra EU-länder. Många reser i
arbetet eller pendlar mellan olika länder. Multimodal reseinformation för hela EU skulle
hjälpa oss att planera våra resor. Idag är det komplicerat och tidskrävande att resa med flera
olika färdmedel i EU, särskilt jämfört med att ta bilen. Att planera en resa från dörr till dörr
kräver en kombination av olika reseinformationstjänster. Det blir dessutom ofta svårt för
resenärerna om det uppstår störningar under resan. Multimodal reseinformation ska helst förse
resenärerna med ett stort utbud av alternativ och låta dem välja mellan t.ex. den snabbaste,
den billigaste eller den mest miljövänliga resan eller den resa som är bäst för personer med
nedsatt rörlighet. Man bör också kunna få ersättning vid förseningar.
Resenärer i EU skyddas av en uppsättning passagerarrättigheter som gäller om de reser med
flyg, tåg, båt eller buss, men för personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättningar är
det ändå ofta svårt att resa. De flesta anser att EU bör bidra till eller stödja tillgängligheten på
t.ex. flygplatser, tågstationer och bussterminaler och att det ska finnas information om
tillgänglighet på t.ex. bolagens webbplatser. Kommissionens utvärdering 93 av den gällande
EU-lagstiftningen om tågpassagerarnas rättigheter visade att det finns utrymme för
förbättringar och ringade in problem med både lagstiftningen i sig och dess tillämpning.
Kommissionen överväger därför vilka alternativ till förbättringar som finns.
Prioriteringar för 2017–2019: Enklare att resa, bo och arbeta i EU
Kommissionen ska göra följande:
1. Lägga fram ett förslag om en ”gemensam digital ingång” för information, stöd och hjälp
med problem samt möjlighet att klara av administrativa ärenden på nätet, genom att knyta
samman innehåll och tjänster på både EU-nivå och nationell nivå på ett smidigt,
användarvänligt och användarcentrerat sätt. Kommissionen kommer också att överväga att
minska de nationella myndigheternas byråkrati genom att medborgarna inte behöver
lämna in samma uppgifter fler än en gång.
90
91
92
93
Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (COM(2015) 630 final).
COM(2015) 421 final.
Bara en av tio vet att det finns nationella kontaktpunkter som kan informera patienter om deras rättigheter
och om kvalitets- och säkerhetsfrågor.
COM(2013) 587 final.
16
2. Ytterligare underlätta och främja multimodalt resande i hela EU för att göra våra resor
effektivare och enklare, genom EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster och
bättre driftskompatibilitet mellan olika system och tjänster.
5.
ÖKA SÄKERHETEN OCH FRÄMJA JÄMLIKHETEN
5.1.
Hantera säkerhetshot och skydda medborgarna
Europa står inför komplexa säkerhetshot och en stor majoritet av EU-medborgarna anser att
det krävs mer samlade insatser från EU:s sida för att hantera dem 94. Den fria rörligheten i EU
som värdesätts av EU-medborgarna kräver också åtgärder för att säkra de yttre gränserna och
bekämpa och förebygga brottslighet. De avskaffade personkontrollerna vid de inre gränserna i
Schengenområdet har underlättat kontakterna mellan EU-medborgarna, men utmaningen att
upprätthålla säkerheten i ett öppet Europa har utsatts för stora prövningar de senaste åren.
5.1.1.
Hantera säkerhetshot i ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter
som bygger på ömsesidigt förtroende
Genomförandet av den europeiska säkerhetsagendan, 95 införandet av en säkerhetsunion 96 och
det ökade skyddet av EU:s yttre gränser kan på ett adekvat, realistiskt och konkret sätt bemöta
medborgarnas oro över säkerheten, samtidigt som man respekterar EU:s värderingar och
grundläggande rättigheter och friheter.
Kommissionens pågående och kommande initiativ ska bidra till att uppgradera, modernisera
och öka kompatibiliteten mellan EU:s olika system och regelverk (informationssystemet för
utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), 97 systemet för reseuppgifter och
resetillstånd (Etias), 98 bekämpningen av olaglig handel med skjutvapen, Schengens
informationssystem (SIS) och systemet för passageraruppgifter (PNR)). Invånarnas säkerhet
står i centrum för initiativen. De ska skyddas genom ökat förtroende mellan viktiga aktörer i
EU, fördjupat operativt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter i olika länder samt
bättre och smartare utbyte och användning av information och underrättelser på alla nivåer för
att bekämpa terrorismen.
I december 2016 antog kommissionen en handlingsplan om dokumentsäkerhet 99 med
åtgärder för att göra resehandlingar säkrare. En av åtgärderna gäller bedrägeri och
förfalskning av nationella id-kort och uppehållshandlingar för EU-medborgare som bor i
ett annat medlemsland och deras anhöriga. EU-medborgare och deras anhöriga som bor eller
reser i EU kan stöta på problem när de använder handlingarna 100. Det finns för närvarande
94
95
96
97
98
99
100
Attityder och förväntningar, terroristbekämpning och radikalisering, Europaparlamentets särskilda
Eurobarometerundersökning om européer (juni 2016).
COM(2015) 185 final.
Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion,
COM(2016) 230 final.
COM(2016) 7 final.
COM(2016) 731 final.
COM(2016) 790 final.
2013 års rapport om EU-medborgarskapet.
17
många olika kort och handlingar med olika säkerhetsgrad, vilket leder till praktiska
svårigheter för medborgarna. Det skulle vara lättare för dem att utöva sina rättigheter som
EU-medborgare om id-kort och uppehållshandlingar var säkrare och lättare att känna igen.
Sådana handlingar skulle lättare godtas av myndigheter (t.ex. gränsmyndigheter) och företag
(t.ex. butiker och banker). Dessutom skulle man minska risken för bedrägeri och förfalskning.
Kommissionen håller nu på att utvärdera olika alternativ, bland annat en harmonisering av
handlingarnas säkerhetsdetaljer. Målet är att lösa de praktiska problem som medborgarna
stöter på för att på så sätt underlätta deras fria rörlighet 101.
5.1.2.
Skydda EU-medborgare utomlands
Kriser och nödsituationer utomlands kan skapa risker och problem för medborgare som
befinner sig långt från hemlandets myndigheter. EU-medborgarnas rätt till konsulärt skydd 102
är en ovärderlig garanti för alla som behöver hjälp i ett land utanför EU där hemlandet saknar
ambassad eller konsulat. Efter ett förslag från kommissionen 2011 antogs ett direktiv den
20 april 2015 103 för att klargöra när och hur EU-medborgare kan få hjälp och hur EU-länderna
ska sköta samarbetet och samordningen mellan varandra och med EU för att effektivt skydda
EU-medborgare utan ambassad eller konsulat. Medlemsländerna ska ha genomfört reglerna
senast i maj 2018. Kommissionen stöder ländernas arbete med att införliva direktivet korrekt
och i tid. Samtidigt fortsätter kommissionen att införa och förhandla fram samtyckeklausuler i
bilaterala avtal med flera länder utanför EU, så att de samtycker till att EU-länder med
ambassad eller konsulat hjälper medborgare från andra EU-länder.
Konsulärt skydd omfattar assistans vid gripande, frihetsberövande och allvarlig olycka eller
sjukdom. Men det som EU-medborgare oftast behöver hjälp med utomlands är vad de ska
göra när deras pass har stulits, försvunnit, förstörts eller inte går att använda. Då behöver de
en provisorisk resehandling för att kunna resa hem 104. Dagens EU-regler från 1996 om ett
enhetligt format för provisoriska resehandlingar 105 är föråldrade och behöver uppdateras 106.
Vissa medlemsländer använder av säkerhetsskäl inte det enhetliga formatet. Under 2017
kommer kommissionen att undersöka hur man kan modernisera reglerna om provisoriska
resehandlingar för EU-medborgare som inte har något konsulat eller ambassad i landet
de besöker. Man ska bland annat titta på säkerhetsdetaljerna i det enhetliga EU-formatet ETD
för att garantera att medborgarna kan utöva sin rätt till konsulärt skydd.
EU-medborgare och deras anhöriga från länder utanför EU kan också hamna i situationer där
de saknar representation och behöver hjälp från ett annat EU-lands myndigheter när de reser i
EU. De här situationerna täcks inte av direktivet och kommissionen kommer därför att
101
Att höja säkerheten i en rörlig värld – starkare yttre gränser och förbättrat informationsutbyte i kampen mot
terrorism, COM(2016) 602 final och COM(2016) 790 final.
102
Rättigheten fastställs i artiklarna 20.2 c och 23.2 i EUF-fördraget.
103
Rådets direktiv (EU) 2015/637 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd
till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer och om upphävande av beslut 95/553/EG (EUT L 106,
24.4.2015, s. 1–13).
104
Utfärdande av provisoriska resehandlingar är den vanligaste hjälpen till EU-medborgare som saknar
ambassad eller konsulat (över 60 % av alla ärenden).
105
Beslut fattat av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 25 juni 1996
(EUT L 168, 6.7.1996, s. 4–11).
106
Även med tanke på ikraftträdandet av artikel 23.2 i EUF-fördraget och direktiv 2015/637/EU.
18
utvärdera förhållandena för orepresenterade EU-medborgare som
nödsituationer i EU för att se om det krävs åtgärder för att skydda dem 107.
5.2.
hamnar
i
Skydda alla medborgare och främja jämlikhet och icke-diskriminering
5.2.1.
Skydda och stödja offer och vittnen
Miljoner människor i EU utsätts för brott varje år. Enligt EU-reglerna har alla brottsoffer
grundläggande rättigheter oavsett var i EU brottet begicks och de rättsliga förfarandena äger
rum. EU-medborgarna har nu också bättre tillgång till rättslig prövning, eftersom
Europaparlamentet och rådet har antagit lagstiftning om oskuldspresumtion,
rättssäkerhetsgarantier för barn och rättshjälp i straffrättsliga förfaranden. Kommissionen
kommer att fortsätta att övervaka situationen och se till att EU-reglerna, särskilt
brottsofferdirektivet 108 och direktivet mot människohandel 109 från 2011 tillämpas korrekt så
att offren kan åberopa sina rättigheter i praktiken.
Kvinnovåld väcker starka känslor. Nästan alla EU-invånare (96 %) anser att våld mot kvinnor
i hemmet är oacceptabelt 110, men det förekommer fortfarande ofta. Kommissionen lanserar
under året flera insatser för att utrota alla former av våld mot kvinnor och flickor och minska
ojämlikheten mellan kvinnor och män 111. Vi vill se ett EU-omfattande samarbete mellan alla
viktiga aktörer – medlemsländerna, relevant personal och icke-statliga organisationer – för att
gemensamt bekämpa kvinnovåld. Kommissionen arbetar också för EU:s anslutning till
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i
hemmet (”Istanbulkonventionen”).
5.2.2.
Främja jämställdhet och icke-diskriminering
Trots insatserna mot diskriminering är det nu många fler EU-invånare som säger sig ha
upplevt någon form av diskriminering eller trakasserier jämfört med 2012 112. Om vi ska
kunna ge ett fullgott skydd mot diskriminering på grund av ålder, religion eller övertygelse,
funktionsnedsättning eller sexuell läggning och skapa lika villkor för jämlikhet i hela EU,
måste vi avsluta förhandlingarna om ett övergripande direktiv mot diskriminering 113.
Tack vare arbetet på alla nivåer har EU:s jämställdhetspolitik bidragit till ett bättre liv för
många EU-medborgare 114. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar, t.ex. när det
107
108
109
110
111
112
113
114
EU-regler om konsulärt skydd (artiklarna 20.2 c och 23 i EUF-fördraget och direktiv (EU) 2015/637) gäller
bara utanför EU.
Direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd
av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (EUT L 315, 14.11.2012, s. 57–73).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande
av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT
L 101, 15.4.2011, s. 1–11).
Särskild Eurobarometer 449 om könsrelaterat våld, november 2016.
http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-16-3945_sv.htm
Särskild Eurobarometer 437 om diskriminering i EU 2015, oktober 2015.
KOM(2008) 426 slutlig.
Det här är en viktig fråga för EU-invånarna. 76 % anser att man bör prioritera kampen mot ojämlikhet mellan
könen – Särskild Eurobarometer 428 om jämställdhet, mars 2015.
19
gäller lön. Det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019 som antogs i december
2015 ger en heltäckande överblick över olika jämställdhetsinsatser 115. I den europeiska
planeringsterminen framhåller också kommissionen varje år behovet av att bekämpa
ojämlikheten mellan könen 116. EU-anslagen spelar också en viktig roll. Omkring 5,85
miljarder euro kommer att gå till jämställdhetsåtgärder mellan 2014 och 2020.
I arbetsprogrammet för 2017 117 lovade kommissionen att lägga fram sitt förslag om en pelare
för sociala rättigheter och anknytande initiativ, t.ex. om bättre balans mellan arbets- och
privatliv för förvärvsarbetande föräldrar 118.
Kommissionen vill också öka jämlikheten bland och bekämpa diskriminering av
homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) 119. Man har
därför lagt fram en lista över åtgärder för hbti-personer som ska genomföras mellan 2016 och
2019 på områdena icke-diskriminering, utbildning, sysselsättning, hälsa, asyl, hatpropaganda
och hatbrott, utvidgning och utrikespolitik.
Kommissionen efterlyser också återigen en bättre ekonomisk och social integration av
romerna i EU. Inom Europa 2020-dialogen 120 betonar kommissionen att det är EUinstitutionernas och medlemsländernas gemensamma ansvar 121 att se till att romerna blir
delaktiga i samhället.
Sämre tillgång till varor och tjänster för personer med funktionsnedsättning och äldre ses
också som en form av diskriminering av de flesta EU-invånare 122. I en allt mer digitaliserad
värld 123 är det viktigt att alla har tillgång till internet. Det är en av kommissionens
prioriteringar i den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden. Det är
115
116
117
118
119
120
121
122
123
SWD(2015) 278 final.
Den årliga tillväxtöversikten som antogs nyligen är starkt inriktad på skillnaderna i sysselsättning och lön
mellan män och kvinnor och dessa frågor hade också en framträdande plats i årets landsrapporter och
landsspecifika rekommendationer.
COM(2016) 710 final.
Föräldraskap fortsätter att påverka kvinnornas sysselsättning mycket mer än männens – många kvinnor,
särskilt mammor, har jobb under sin kompetensnivå eller inget jobb alls. Enligt statistik från Eurostat
arbetade 63,5 % av kvinnorna 2014. Det är 11,5 % färre än Europa 2020-målet om att 75 % av EUinvånarna, både män och kvinnor, ska ha ett jobb.
Hbti-personer är fortfarande inte socialt accepterade av alla. Alarmerande siffror visar att 65 % skulle
acceptera en homosexuell eller bisexuell folkvald politiker på högsta nivå (54 % skulle känna sig bekväma
och
11 %
har
ingen
åsikt)
medan
21
%
skulle
känna
sig
illa
till
mods
(http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/thematic_factsheet_lgbt_en.pdf).
http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm
År 2016 utvärderade kommissionen hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer och
rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer har genomförts i
medlemsländerna. I rapporten fastställs prioriterade åtgärder, t.ex. för att se till att lagstiftningen mot
diskriminering tillämpas fullt ut, stödja medlemsländernas integrationsarbete och verka för att alla aktörer
deltar och för en dialog på EU-nivå.
Särskild Eurobarometer om diskriminering i EU 2012.
http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/news/eu-egovernment-report-2015-shows-online-public-serviceseurope-are-smart-could-be-smarter
20
viktigt att internettjänster för allmänheten har automatiska skyddsnät för människor i utsatta
situationer 124.
Prioriteringar för 2017–2019: Öka säkerheten och främja jämlikheten
Kommissionen ska göra följande:
1. Under första kvartalet 2017 slutföra studien om hur man kan öka säkerheten på id- och
uppehållshandlingar för EU-medborgare som bor i ett annat medlemsland och för deras
anhöriga som inte är EU-medborgare 125. Kommissionen kommer att bedöma nästa steg
och olika alternativ och deras inverkan inför ett eventuellt lagförslag i slutet av 2017.
2. Under 2017 undersöka hur man kan modernisera reglerna om provisoriska
resehandlingar för EU-medborgare som inte har något konsulat eller ambassad i landet
de besöker. Man ska bland annat titta på säkerhetsdetaljerna i det enhetliga EU-formatet,
för att garantera att medborgarna kan utöva sin rätt till konsulärt skydd.
3. Genomföra en kampanj om våld mot kvinnor under 2017 och aktivt stödja EU:s och
medlemsländernas anslutning till Istanbulkonventionen. Man ska också lägga fram
förslag för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande
föräldrar.
4. Arbeta för att hbti-personer lättare ska bli socialt accepterade i hela EU genom att
försöka öka jämlikheten och aktivt verka för att förslaget till ett övergripande direktiv
mot diskriminering 126 antas.
6.
SLUTSATS
Den här kommissionsrapporten bygger på allmänhetens erfarenheter och synpunkter i det
omfattande samråd som ligger till grund för rapporten. Vi har också tagit hänsyn till deras
behov och vardagsproblem när de utövar sina rättigheter som EU-medborgare. Utifrån detta
har vi fastställt våra prioriteringar för 2017–2019 för att garantera att medborgarna kan dra
full nytta av de rättigheter och konkreta förmåner som EU erbjuder.
Det är viktigt att EU-medborgarna har kunskap om samhällsfrågor och deltar i det
demokratiska livet, särskilt med tanke på de kommande Europaparlamentsvalen.
Kommissionen anser att man ytterligare måste stärka EU:s demokratiska liv.
Vårt arbete kring EU-medborgarskapet kommer att inriktas på de områden som främst
påverkar medborgarnas välbefinnande:
•
•
124
125
126
Ge dem ökat inflytande genom information, rådgivning och demokratisk delaktighet.
Skydda dem genom att garantera likabehandling i EU och ge dem direkt hjälp.
Framtidssäkrad e-förvaltning för en digital inre marknad, slutrapport: juni 2015, s. 65. Läs mer om
tillgänglighet på offentliga myndigheters webbplatser och mobilappar på https://ec.europa.eu/digital-singlemarket/en/web-accessibility.
COM(2016) 790 final.
Se kommissionsordförande Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer.
21
•
Förenkla deras vardag genom att ge tillgång till information, hjälp, rådgivning och
förfaranden på nätet, minska byråkratin, skydda dem som konsumenter, arbetstagare
och studenter och se till att de kan utöva sina rättigheter utan hinder.
Kommissionen kan inte utforma och nå de här målen på egen hand, utan det är ett gemensamt
arbete för hela EU.
Kommissionen är fast besluten att få EU-medborgarskapet att fungera i praktiken och
kommer att arbeta tillsammans med de övriga EU-institutionerna, medlemsländerna, lokala
och regionala myndigheter, civilsamhället och framför allt medborgarna själva för att det ska
bli verklighet.
22
BILAGA
Uppföljning av 2013 års rapport om EU-medborgarskapet – resultatet av tolv åtgärder
I 2013 års rapport om EU-medborgarskapet lade kommissionen fram tolv initiativ på sex
viktiga områden för att förbättra EU-medborgarnas liv och ta bort hinder som fortfarande
stoppar människor från att dra nytta av sina EU-rättigheter. Den här bilagan redogör för
kommissionens viktigaste åtgärder för att uppfylla sina löften från 2013.
Åtgärd 1: Se över förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen för att
göra det lättare att söka jobb i ett annat EU-land
EU-reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen skyddar medborgarnas
rättigheter när de flyttar till ett annat EU-land. Reglerna ser bland annat till att man bara kan
vara försäkrad i ett land i taget, att man kan lägga till försäkringsperioder från ett annat land
och att förmåner kan betalas ut i ett annat EU-land.
Den 13 december 2016 föreslog kommissionen en översyn av förordningen om samordning
av de sociala trygghetssystemen 127. Man vill försäkra sig om att reglerna fortfarande är
tydliga och rättvisa och fyller sitt syfte och att de bidrar till en fördjupad, rättvisare och mer
välfungerande europeisk arbetsmarknad. Kommissionens förslag föregicks av två samråd där
allmänheten fick lämna synpunkter (december 2012–mars 2013 och juli–oktober 2015).
Översynen kommer att hjälpa medlemsländerna att bättre förebygga bedrägeri och missbruk
utan att hindra arbetstagarnas fria rörlighet. Initiativet ska göra det lättare för invånarna att
röra sig fritt tack vare en effektiv och ändamålsenlig samordning av de sociala
trygghetssystemen.
Man ska uppdatera reglerna för samordning av arbetslöshetsförmåner, förmåner vid långvarigt
vårdbehov, tillgång till sociala förmåner för ekonomiskt inaktiva medborgare samt
utstationering av arbetstagare. Arbetssökande ska få ta med sig arbetslöshetsförmåner till ett
annat medlemsland i minst sex månader, i stället för de nuvarande tre månaderna. Det
kommer att ge dem bättre möjligheter att hitta jobb och bidra till att motverka arbetslösheten
och kompetensglappet i EU. Den nya regeln ska kombineras med ett förstärkt samarbete för
att hjälpa jobbsökande att hitta jobb så att de snabbare kommer in på arbetsmarknaden.
127
Förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, (EUT L
166, 30.4.2004, S. 1–123) och förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om
tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
(EUT L 284, 31.10.2009, s. 1–42; COM (2016) 815 final).
23
Åtgärd 2: Hjälpa unga EU-medborgare att utveckla sin kompetens och ta sig in på
arbetsmarknaden genom kvalitetskriterier för praktikprogram
I mars 2014 antog rådet en rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram 128 efter
ett förslag från kommissionen. Tanken är att praktikanterna ska få värdefull
arbetslivserfarenhet under trygga och rättvisa förhållanden och öka sina chanser att hitta ett
bra jobb. Kommissionen konsulterade många olika intressenter, bland andra småföretag, för
att se till att kvalitetskriterierna varken blir för föreskrivande eller betungande. Kriterierna
ökar insynen i praktikvillkoren, t.ex. genom kravet på att praktikanterna ska ha ett skriftligt
praktikavtal. Kommissionen följer hur kriterierna genomförs i alla medlemsländer.
För att hjälpa unga EU-medborgare att utveckla sin kompetens och få jobb har kommissionen
också startat webbplatsen ”Ditt första Euresjobb”. Initiativet ska till en början ge 5 000 unga
människor bättre möjligheter att hitta ett jobb utomlands 129. På webbplatsen kan unga mellan
18 och 35 i EU-länderna, Norge och Island hitta jobb, praktik eller lärlingsutbildning i ett
annat land. Arbetsgivare kan också hitta lämpliga sökande i andra EU-länder till tjänster som
är svåra att tillsätta.
Åtgärd 3: Försöka få bort hinder när det gäller id-handlingar och uppehållshandlingar
som medlemsländerna utfärdat till EU-medborgare och deras anhöriga som bor i ett annat
EU-land
I slutet av 2015 inledde kommissionen en omfattande studie om id-kort och
uppehållshandlingar som medlemsländerna utfärdar till sina egna medborgare och
medborgare från andra EU-länder och deras anhöriga som bor i landet 130.
Den 8 december 2016 antog kommissionen en handlingsplan om dokumentsäkerhet med
åtgärder för säkrare resehandlingar, t.ex. nationella id-kort och uppehållshandlingar för EUmedborgare som bor i ett annat EU-land och deras anhöriga 131.
Åtgärd 4: Främja bästa skattepraxis i situationer där flera länder är inblandade och se till
att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt, så att EU-medborgare som flyttar eller bedriver
verksamhet över nationsgränserna lättare kan hantera olika skatteregler
Kommissionen har börjat kartlägga vilka eventuella skatteproblem EU-medborgare stöter på
när det flyttar eller bedriver verksamhet utomlands och undersöka gällande administrativa
förfaranden 132. Man vill också ta reda på om de som bedriver verksamhet i andra länder måste
128
Rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram (EUT C 88,
27.3.2014, s. 1–4).
129
http://euxtra.com/en/2012/05/22/your-first-eures-job/
130
Studie inför en konsekvensbedömning om EU-initiativ om uppehålls- och identitetshandlingar för att göra det
lättare att utöva rätten till fri rörlighet.
131
COM(2016) 790 final.
132
http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/study_cross_border_t
x_obstacles_final_report.pdf
24
betala mer för att följa skattereglerna än de som verkar i ett enda EU-land 133. Kommissionen
har dessutom inrättat en expertgrupp för den privata sektorn som ska undersöka problem med
inkomst- och arvsskatt över gränserna och försöka hitta lösningar. Gruppen har publicerat sina
resultat i två rapporter 134. De viktigaste problemen är dubbelbeskattning, administrativt
krångel när två eller fler skattemyndigheter är inblandade och svårigheter att få tillräcklig
information från dem. Diskriminering är också ett problem. Kommissionen kommer att
fortsätta att vidta åtgärder mot skattediskriminering, men också förespråka pragmatiska sätt
att lösa problemen, t.ex. genom problemlösningstjänsten Solvit. Kommissionen vill också
uppmuntra fler att tillämpa bästa möjliga skattepraxis när flera länder är inblandade och få till
ett bättre samarbete mellan skattemyndigheterna och skattebetalarna, så att de som ska betala
skatt får korrekt information om sina rättigheter och skyldigheter.
Åtgärd 5: Inrätta en plattform för fordonsinformation för att underlätta erkännandet av
trafiksäkerhetsintyg och därmed göra det lättare och säkrare att resa till ett annat EU-land
Direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars
trafiksäkerhet trädde i kraft den 3 april 2014 135. Två andra direktiv ingår också i
trafiksäkerhetspaketet: direktiv 2014/46/EU om registreringsbevis för fordon (där det
föreskrivs att medlemsländerna ska ha ett elektroniskt register över registrerade bilar och att
de tillfälligt ska kunna upphäva tillståndet för ett fordon att användas i vägtrafik om fordonet
utgör en omedelbar trafiksäkerhetsrisk) och direktiv 2014/47/EU om tekniska vägkontroller
av nyttofordon som bygger på brukarens riskprofil (och också utesluter all diskriminering på
grund av förarens nationalitet eller fordonets registreringsland) och omfattar kontroll av
lastsäkring.
Åtgärd 6: Göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att resa i EU genom att
år 2014 stödja utvecklingen av ett ömsesidigt erkänt EU-intyg om funktionsnedsättning, så
att alla får samma möjligheter i EU (framförallt tillgång till transport, turism, kultur och
fritidsaktiviteter).
Endast 48 % av de funktionsnedsatta i EU arbetar och en tredjedel av dem riskerar att hamna i
fattigdom. Personer med funktionsnedsättning stöter också på praktiska problem när de reser
till andra EU-länder, bland annat på grund av att deras nationella intyg om
funktionsnedsättning och status inte alltid erkänns. Kommissionen har därför lagt fram ett
förslag om ett enhetligt EU-intyg om funktionsnedsättning som alla länder kan erkänna. En
studie från 2010 från det akademiska nätverket av europeiska experter på
funktionsnedsättning visar att medlemsländerna beviljar många olika slags förmåner utifrån
skilda kriterier.
Till en början anslog kommissionen 1,5 miljon euro till medlemsländerna och utlyste år 2015
en ansökningsomgång för nationella projekt för ett ömsesidigt erkänt EU-intyg om
133
134
135
http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/study_compliance_c
ts_final_report.pdf
http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/individuals/expert_group/index_en.htm
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av
motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L
127, 29.4.2014, s. 51–128).
25
funktionsnedsättning och förmåner i samband med intyget 136. Kommissionen har också gett
ekonomiskt stöd till de femton deltagande länderna och inlett olika faser. Åtta länder valdes ut
i ansökningsomgången: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Italien, Malta, Slovenien och
Rumänien. Projekten startade i februari 2016 och ska pågå i 18 månader.
EU-intyget ska ha samma utformning i alla länder och garantera lika tillgång till t.ex. kultur,
fritidsaktiviteter, idrott och transporter. Alla EU-länder som väljer att delta i systemet kommer
att erkänna intyget. EU-intyget påverkar inte nationella kriterier eller regler. Det är
fortfarande medlemsländerna som bestämmer vem som har rätt till intyget enligt den
nationella definitionen av funktionsnedsättning och hur det ska utfärdas.
Åtgärd 7: Ytterligare stärka rättigheterna för misstänkta eller anklagade personer i
brottmål, med särskild hänsyn till barn och utsatta personer
Den 27 november 2013 antog kommissionen ett paket med fem åtgärder för att ytterligare
stärka rättssäkerheten i brottmål. Kommissionen föreslog tre direktiv som antogs 2016:
•
•
•
Direktivet om oskuldspresumtion fastställer gemensamma normer för denna princip
och rätten att närvara vid rättegången 137.
Direktivet om särskilda rättssäkerhetsgarantier för barn i brottmål kommer att avsevärt
förbättra de europeiska normerna för rättskipning för unga 138.
Direktivet om rättshjälp ska se till att även de som inte har råd verkligen kan utöva sin
rätt till tillgång till en försvarare, särskilt tidigt i förfarandet då misstänkta förhörs av
polisen 139.
Medlemsländerna håller på att genomföra direktiven.
Kommissionen har också antagit två rekommendationer om särskilda säkerhetsgarantier för
utsatta misstänka i straffrättsliga förfaranden (2013/C 738/02) och om rättshjälp i
straffrättsliga förfaranden (2013/C 378/03).
Åtgärd 8: Se över det europeiska småmålsförfarandet så att det blir lättare att lösa tvister
om inköp i ett annat EU-land
136
VP/2015/012 – Ansökningsomgång för att stödja nationella projekt för ett ömsesidigt erkänt EU-intyg om
funktionsnedsättning och förmåner i samband med intyget (http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catld=629).
137
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter
av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65,
11.3.2016, s.1–11). Direktivet trädde i kraft den 31 mars 2016.
138
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för
barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (EUT L 132, 21.5.2016, s. 1–20).
Direktivet trädde i kraft den 10 juni 2016.
139
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta
och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en
europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s.1–8). Direktivet trädde i kraft den 24 november 2016.
26
I november 2013 föreslog kommissionen att man skulle förbättra det europeiska
småmålsförfarandet för att bättre skydda och informera de EU-medborgare som fortfarande
råkar ut för problem när de handlar på nätet 140.
Den nya förordningen antogs i slutet av 2015 och träder i kraft i juli 2017 141. I fortsättningen
kommer det europeiska småmålsförfarandet att omfatta fordringar på upp till 5 000 euro. Tack
vare den här och andra förändringar kommer småmålsförfarandet att bli ett snabbare och
billigare verktyg för att värna om konsumenträttigheterna och driva in skulder i andra länder.
Åtgärd 9: Ta fram ett webbverktyg så att kunderna lättare kan jämföra information och
priser på digitala produkter samt anordna en EU-omfattande informationskampanj om
konsumenträttigheter
Med informationskampanjen om konsumenträttigheter 142 informerade kommissionen
medborgarna om deras rättigheter enligt EU:s konsumentlagstiftning och var de kan få mer
information, råd och hjälp om de har problem eller frågor (portalen Ditt Europa, 143 ECC-Net
etc.). Kampanjen pågick från våren 2014 till mars 2016 och syftade till att öka allmänhetens
kunskap om rättigheterna som konsument i EU. Särskilt fokus låg på direktiven om
konsumenträttigheter, 144 otillbörliga affärsmetoder, 145 oskäliga villkor i konsumentavtal 146
och försäljning av konsumentvaror och garantier 147.
Åtgärd 10: Se till att lokala förvaltningar får hjälp med att hantera EU-medborgarnas rätt
till fri rörlighet
Kommissionen håller på att lansera ett e-utbildningsverktyg om EU-medborgarnas fria
rörlighet. Verktyget har utvecklats i samarbete med medlemsländerna och kommer att finnas
på alla EU-språk. Det kommer att hjälpa lokala myndigheter och andra att bättre förstå de
rättigheter och skyldigheter som är kopplade till den fria rörligheten och därmed förbättra den
praktiska tillämpningen av EU-reglerna. På så sätt kan man minska de problem som ibland
uppstår när EU-medborgare och deras anhöriga flyttar till ett annat EU-land (t.ex. problem
med uppehållsrätt, socialbidrag, diskriminering och tillgång till utbildning).
140
141
142
143
144
145
146
147
I samrådet om EU-medborgarskap från 2012 svarar en av fyra att de har stött på problem vid nätinköp.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2421 av den 16 december 2015 om ändring av
förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande och förordning (EG) nr
1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 341, 24.12.2015, s. 1–13).
http://ec.europa.eu/justice/newsroom/consumer-marketing/events/140317_en.htm
http://europa.eu/youreurope/citizens/consumers/index_sv.htm.
Direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64–88).
Direktiv 2005/29/EU av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare
gentemot konsumenter på den inre marknaden (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22–35).
Direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EUT L 95, 21.4.1993, s. 29–
34).
Direktiv 99/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed
förknippade garantier (EGT L 171, 7.7.1999, s. 12–16).
27
De lokala myndigheterna kommer att få möjlighet att testa sina kunskaper om rättigheter och
förfaranden enligt EU-reglerna om fri rörlighet, t.ex. direktiv 2004/38/EG. Medlemsländerna
kan lägga till information om det nationella införlivandet och genomförandet av reglerna.
Åtgärd 11: Ge information på webbplatsen Europa om vart man kan vända sig för att
hävda sina rättigheter
Med hjälp av kommissionens webbverktyg 148 på webbplatsen Europa kan man hitta olika
tjänster för att lösa problem, både på EU-nivå (EU:s rådgivningstjänster eller institutioner)
och på nationell eller lokal nivå 149.
Det nya verktyget ska tillgodose medborgarnas konkreta behov och svara på deras frågor. De
kan t.ex. få råd om hur de ska få en myndighet i ett annat EU-land att respektera deras EUrättigheter, sociala förmåner (t.ex. familjeförmåner, akutvård och pensioner) och uppehållsrätt
och hur de ska gå till väga för att få sina yrkeskvalifikationer erkända, registrera sin bil och
byta ut körkortet. EU-medborgarna kan också få information om sina konsumenträttigheter 150
och hjälp om de utsätts för diskriminering. De kan också lätt ta reda på hur man anmäler ett
EU-organ som har behandlat dem orättvist, nationella myndigheter som har brutit mot EUlagstiftningen eller hur man får konsulärt skydd i ett land utanför EU där det egna landet
saknar ambassad eller konsulat 151. År 2015 hade webbplatsen 11 079 besökare, vilket är
86,6 % mer än året innan.
Kommissionen tillhandahåller redan lättläst information på många språk om EUmedborgarnas rättigheter 152. Vi försöker se till att informationen är lätt att hitta och bidrar till
att förstå vad vi gör. Det pågående arbetet med att modernisera kommissionens webbsidor 153
ska se till att viktig information förmedlas på ett lättläst och lättillgängligt sätt.
Åtgärd 12.1: Öka EU-medborgarnas kunskap om sina rättigheter, särskilt som väljare,
genom att ge ut en lättläst handbok på Europadagen i maj 2014
År 2014 gav kommissionen ut handboken Visste du det? Tio EU-rättigheter i korthet 154 och
en ny version av broschyren Ditt Europa – dina rättigheter på alla officiella EU-språk. Syftet
var att öka kunskapen om EU-medborgarnas rättigheter 155. De båda publikationerna har fått
stor spridning, inte minst genom kommissionens representationskontor och Europa direkts
148
149
150
151
152
153
154
155
http://ec.europa.eu/your-rights/help/individuals/index_sv.htm
Ett sätt att lösa problem är via medling eller andra alternativa tvistlösningsmetoder. Tack vare
medlingsdirektivet kan EU-medborgarna använda medling för att lösa både sina privaträttsliga och
familjerättsliga tvister (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3–8). År 2016 antog kommissionen en rapport om
tillämpningen av direktivet (COM(2016) 542 final).
Köp av varor och tjänster i bostadslandet eller i ett annat EU-land, utlandsbetalningar i EU eller tvist utanför
domstol om varor som köpts på nätet eller med bank, försäkringsbolag eller investeringsfond.
Vid t.ex. stulet eller borttappat pass, allvarlig olycka, sjukdom eller dödsfall, våldsbrott, gripande eller
frihetsberövande, katastrofer eller hemsändning.
http://europa.eu/youreurope/citizens/index_en.htm
http://ec.europa.eu/ipg/basics/web_rationalisation/index_en.htm. Projektet kommer att genomföras gradvis
fram till slutet av 2017.
http://ec.europa.eu/justice/citizen/files/10_eu_rights_en.pdf
http://bookshop.europa.eu/sv/ditt-europa-dina-raettigheter-pbKM0214968/
28
informationscentrum. De förklarar på ett lättbegripligt sätt några av EU-medborgarnas
särskilda rättigheter, t.ex. rätten att skicka tillbaka defekta varor som man köpt på nätet, att
dra nytta av låga roamingkostnader och få kompensation för inställda flyg. Publikationerna tar
bland annat upp hur man deltar i EU-val och lokala val, hur man kan få akutvård i andra EUländer, göra sin röst hörd och utöva sin rätt till fri rörlighet. Dessutom förklaras EUmedborgarnas rättigheter som konsumenter och resenärer. Man får också veta hur man kan
kontakta EU på sitt eget språk och få information och hjälp.
Åtgärd 12.2: Föreslå möjligheter för EU-medborgare som bor i ett annat EU-land att delta
fullt ut i det demokratiska livet i EU genom att låta dem behålla sin rösträtt i nationella val
i ursprungslandet
Fem medlemsländer (Danmark, Irland, Cypern, Malta och Storbritannien) har regler som
innebär att deras medborgare kan förlora sin rösträtt i nationella val enbart på grund av att de
utnyttjat sin rätt till fri rörlighet i EU och flyttat till ett annat land. Enligt EU-fördragen får
medlemsländerna avgöra vem som ska ha rätt att rösta i nationella val, men att frånta
medborgarna rösträtten kan påverka rätten till fri rörlighet i EU negativt.
Den 29 januari 2014 antog kommissionen en rekommendation 156 där man uppmanade de
aktuella medlemsländerna att låta de medborgare som utövar den fria rörligheten få behålla
sin rösträtt i nationella val om de visar fortsatt intresse för hemlandets politiska liv, t.ex.
genom att ansöka om att få stå kvar i röstlängden. Kommissionen rekommenderade också
länderna att informera sina medborgare på ett lämpligt sätt och i god tid om villkor och
praktiska arrangemang för att behålla rätten att rösta i nationella val. Kommissionen fortsätter
att övervaka situationen i länderna.
Åtgärd 12.3: Undersöka sätt att stärka och utveckla det europeiska offentliga rummet
Kommissionen finansierar helt eller delvis produktion och spridning av multimedieprodukter
(t.ex. för radio, tv och internet) genom europeiska medier – med full respekt för
programföretagens redaktionella oberoende – i samarbete med företagen (t.ex. Euronews) och
på flera språk. Kommissionen producerar och sänder också europeiska program på sex olika
språk och finansierar EU-tidskrifter.
156
Motverka konsekvenserna av att unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet förlorar sin rösträtt i
nationella val, C(2014) 391 final.
29