Vad måste företagen göra
för en giftfri miljö?
Gudrun Bremle
Kemikaliestrateg
Jönköpings kommun
Planetens gränser
Rockström, Stockholm Resilence center
Novel enteties
- antropogena föroreningar
ökar i biosfären
Samhällets nästa stora
utmaning?
Globala produktionen av kemikalier ökar
Och ökar mest i Asien
Global Chemicals Outlook, UNEP 2012
WHO: Akuta effekter vid hantering en stor hälsofara –
problemet i paritet med Malaria, Hiv o trafikolyckor
Många ämnen är det








Det finns beskrivet över 126 miljoner kemiska ämnen,
Det registreras 15 000 nya om dagen i CAS-databasen
Fast bara 10 557 ämnen som hittills registrerats för
användning inom EU i REACH (2018 sista deadline
infasning lågvolym)
Lagreglerade (=farliga) någonstans globalt : 345 000
Svårt veta vad som faktiskt används. Kemikalier handlas
på en spotmarknad.
Det mesta tillverkas långt bort och under andra lagar,
tradition o tillsyn.
Bland de som används finns flera onödigt farliga ämnen
som sprids och kan förorena människor och miljön
Konstruerat ämnen med vissa eftertraktade egenskaper,
och just dessa kan ge problem. Tex beständiga
Diffus spridning största källan?






Farliga ämnen kan inte bara nå oss från
kemiska produkter
Eller från fabriker, utsläpp till luft, vatten,
mark och avfall. Det som vårt miljöarbete
mest hanterar.
Ämnen läcker och sprids mer än vi trott även
från varor och material
Konsumtionen hög - stor omsättning på
material och varor – ständigt nya ämnen in
Sprids både i närmiljön och långt iväg och
blir en del i livsmiljön
Och alla exponeras för en cocktail från olika
håll, men olika beroende på vad vi gör och
omger oss med
Hanterar vi riskerna?







Svårt förutsäga hur ämnen kommer att kunna vara
farliga på alla olika sätt – en cell, i en organism, i ett
ekosystem
Vi har lite tillgänglig kunskap om ämnens egenskaper
och var de används
Ämnen riskbedöms oftast en och en och i separata
användningar – inte i den cocktail vi exponeras i
Ämnen som ger akuta effekter brukar samhället klara
av att riskhantera ganska snabbt!
Effekter som handlar om kroniska effekter vid lägre
doser och efter längre tids exponering och från flera
källor är svårare att bevisa och därmed riskhantera!!
Hormonstörande ämnen passar inte in våra modeller
för toxicitet och riskbedömning och riskhantering.
Riskhantering genom utspädning funkar ej för Särskilt
farliga ämnen (CMR + PBT + EDC)
Störningar som ökar och som med säkerhet
kan kopplas till hormonstörande ämnen
WHO rapport febr 2013. 16 forskare från tio länder
• Cancer – bröstcancer, endometrios, prostatacancer,
testikelcancer och sköldkörtelcancer ökar
• Fetma/diabetes – har ökat över hela världen de senaste 40
åren, typ 2-diabetes har mer än fördubblats sedan 1980
• Reproduktion - Dålig spermakvalitet och genitala missbildningar
hos unga pojkar ökar eller är för vanliga
• Födsloeffekter – låg födelsevikt och avbrutna graviditeter – ökar
i många länder
• Bröstutveckling – unga flickor får bröst tidigare, vilket kan leda
till bröstcancer
• Sköldkörtelproblem – hos barn ökar de i vissa länder och kan
orsaka beteendestörningar
Och det här är dyrt för samhället
Kemikalier inte godkända






Kemikalier är inte godkända (bara bekämpnings-medel,
läkemedel, i viss mån kosmetika)
Företagen har egentligen ett ansvar för att de används
säkert i hela ämnets livscykel
Stort och komplicerat regelverk för kemiska produkter –
sämre för varor
Farliga ämnen förbjuds eller regleras först när det är
tvärsäkert att det är farligt – kan ta många år och dyra
bevis för det allmänna
Substitution – ofta ett byte från känt farligt ämne till
snarlikt men mer okänt, svårare att uttala, svårare att
mäta upp, mindre testat ämne.
Kan ha samma grundstruktur och snarlika egenskaper
och om dessa är kopplade med problembilden är det en
osund substitution
Vem har egentligen ansvaret?










Kemi är jobbigt! Kemikaliska ett fikonspråk
Samhället har hittills ”accepterat” att olika verksamheter och
företag inte har tillräcklig kunskap och kompetens
Kompetensen inte värderad och svår att hitta
Denna del av miljömålet giftfri miljö har inte varit prioriterad
och saknar tydliga resurser
Kemiindustrin en ekonomiskt mycket stark bransch med lite
insyn
Globalt problem i en global värld
Vår konsumtion sätter kemiskt fotavtryck globalt
Lösningen en del av Hållbarhetsarbetet
Cirkulär ekonomi - kretsloppet måste avgiftas först
Det svenska miljömålet Giftfri miljö en bra start
Preciseringar av Giftfri miljö
Den sammanlagda
exponeringen för
kemiska ämnen inte
skadlig
Användningen av särskilt
farliga ämnen har upphört
Oavsiktligt
bildade ämnen
med farliga
egenskaper
sprids
minimalt
Mer kunskap om
kemiska ämnens miljöoch hälsoegenskaper
för riskbedömning
Förorenade områden
som är ett hot är
åtgärdade
Information om farliga
ämnen i material och
produkter tillgänglig
Lösningar i samhället
• Mer kunskap om kemi och ökad medvetenhet
om problemet brett i samhället
• Mer miljökemisk kunskap på många ställen som
kan medverka till bättre beslut, produkter, inköp,
design, etc.
• Fler utbildningar som utbildar rätt kunskap för
att hantera frågan – kemi, miljökemi,
lagstiftning, etc
• En övergång till mindre slit och släng
konsumtion med klokare kemi i bättre material
• Bättre lagstiftning, men inte minst också större
följsamhet och skarpare tillsyn – och global
harmonisering
• Substitutionscentrum, Kemikalieklivet,
Kemikaliekartläggningsbidrag,
Kemikaliestrateger, Pengar för förebyggande
åtgärder (inte bara efterbehandling)
Hållbarare kemikaliearbete

Ordning och reda och kunskap
– Vad har vi för ämnen i KP, råvaror, material och
komponenter?
– Vilka egenskaper har dessa?
– Var finns de som är ett potentiellt problem?
– Hur hanteras de och vilken exponering blir i olika led?
– Vad säljer jag?
– Vilka lagkrav finns?
– Vad ger min verksamhet för kemiskt fotavtryck?
– Man anses duktig när man har ett system för att
elektroniskt hålla reda på SDB men vet man vad det står?

Riskbedömningar
– utgå från exponering – emissionspotential och Livscykel
– Varför har man i bästa fall bara riskbedömt arbetsmiljön?

Substitution
– Välj bort Särskilt farliga ämnen. Och de som er
riskhanteringen inte räcker för.
– Lagkrav - Så varför görs det inte fler?
Undvika framtida substitution


Gäller att arbeta medvetet med kemikaliefrågan för framtiden!!
Se till att ämnen som används inte har värre egenskaper än
nödvändigt och att hanteringen är säker i hela livscykeln.
Hur kan jag undvika ämnen med egenskaper
som gör dem till särskilt farliga ämnen?
Hur skaffa lagom
och rätt
kemikunskaper?
 Vid design av nya produkter
 Vid val av material
 Vid krav på kvalitet och prestanda
 Teknikutveckling
 Inköpsrutiner
 Krav på deklaration från leverantörer
 Stickprov, audits och analyser
 Bedömning av leverantörers kompetens
Vilken strategi?
Vad vill vi och våra produkter bli förknippade med?
Hur ska vi arbeta strategiskt för att nå dit?
Hållbart kemikaliearbete
En ledningsfråga
En organisatorisk fråga
En affärsfråga
Materialval
Prestanda
Teknikval
Kommunikation!!!
Internt
I leverantörskedjan
Med kunder
Processval
Råvaror
Hantering
Avfall
Leverantörsavtal
Kunskapskrav
Kvalitetskrav
Säljare
Reklam
Tack för att
ni lyssnade!
[email protected]