Mjölkgård nära Skellefteå

Mjölkgård nära Skellefteå
SKELLEFTEÅ BRÖNSTJÄRN 7:1
Mjölkgård med ladugård från 2011 i Brönstjärn, Skellefteå. Ladugården har 69
koplatser, automatisk utgödsling och utfodring, smartgates och en mjölkrobot.
Fastighetens totala areal uppgår till ca 135 ha varav ca 100 ha är skogsmark och ca
20 ha inägomark. Bostadshuset, som ligger högt, är renoverat i omgångar.
Nuvarande ägare har totalt brukat ca 100 ha mark via arrenden. Skogens
virkesförråd uppgår till ca 3 300 m³sk.
Pär Lundmark
Mäklare
LRF Konsult Skellefteå
+46910717588
[email protected]
Bud kan lämnas på enbart lantbruksdelen (skifte 1,2 och 3) eller hela fastigheten.
Pris: 6 000 000 SEK
Försäljningssätt: Öppen budgivning.
t
Beskrivning
Skogsmark
98,9 ha
Myr/kärr/mosse
10 ha
Inägomark
21 ha
Väg och kraftledning
1,1 ha
Övrigmark
1,6 ha
Vatten
0,1 ha
Total areal
132,7 ha
Areal enligt:
Skogsbruksplan
Virkesförråd:
3 305 m³sk
Antal bostadsbyggnader:
1 st
Boarea:
162 m²
Fastighetsbeteckning:
Skellefteå Brönstjärn 7:1
Adress:
Brönstjärn 38, 93792
Burträsk
golv på hela våning ett i samband med dessa
renoveringar. Bredband finns indraget i huset. Källaren
samt toaletterna på våning två är nymålade -17.
Mitt emot huset finns en äldre bagarstuga, med fullt
fungerande ugn, och på sidan av huset finns carport.
LADUGÅRD
Ladugården byggdes 2011, ritat av Bygglant, och har
plåttak, limträstomme och plåtfasad med automatiska
luftväggar. Ladugården är en varm lösdrift med 71
platser varav 3 stycken har använts som
kraftfoderstationer. Mekanisk utgödsling som
tillsammans med utfodringen är automatisk och på
golven ligger gummimattor och i båsen madrasser.
Mjölkning och kraftutfodring styrs via smart gates.
Mjölkroboten, DeLaval, köptes begagnad (-01) och börjar
vara utdaterad. Inlösenvärde uppskattas till 200 000 250 000 kronor. Kontrollrum, toalett, tankrum.
Ladugården är ca 780 kvm enligt ritningarna, se bilaga.
Ena luftväggen på sidan mot gödselbrunnet är utbytt
2017.
Gödslet pumpas automatisk till gödselbrunnet som
ligger bredvid ladugården. Brunnet rymmer ungefär 2
000 m3 och tömning har skett ca 2 ggr/år.
Mjölkroboten, byggnadsinventarier och kraftfodersilos
ingår i köpet.
BOSTADSBYGGNAD
Bostadshuset är byggt 1945 och står på en källargrund,
har träfasad och plåttak. Huset har 2-glasfönster och
värms upp genom jordvärme -12, 850 m slang. Huset
har en taxerad boyta om 162 kvm fördelat på två
våningar. Vattnet tas från egen brunn, djupborrat 15
meter -14. Enskilt avlopp genom 3-kammarbrunn.
Första våningen innehåller kök, toalett med tvättmaskin
och dubbla duschar, sovrum och vardagsrum.
Våning två är uppdelad med varsin trappuppgång. På
ena sidan finns en "lägenhet" bestående av sovrum,
toalett m. dusch och ett allrum med en tidigare köksdel
dit vatten och avlopp finns draget. Andra delen av våning
två innehåller två sovrum samt toalett.
I källaren finns, utöver förvaringsutrymmen och
extrarum, även pannrummet med grovtvättsmöjligheter
samt ett biorum för underhållning.
Huset målades om utvändigt -15. Köket renoverades
under 2016 och toaletten på våning ett under 2015. Nya
ÖVRIGA EKONOMIBYGGNADER
Utöver nya ladugården finns det på gårdscentrat en
äldre ladugård med automatisk utgödsling som har
fungerat som kalvstall. I övrigt finns det två
utegångsrum samt en timmerloge.
På skifte 3 i skogsbruksplanen finns ett äldre fårstall,
träfasad och plåttak, som har fungerat som maskinhall,
förvaringsutrymme och utegångsrum för häst.
TIMMERSTUGA
Bakom bostadshuset finns en timrad stuga intill en
anlagd damm, med inplanterad fisk. Stugan är perfekt
för trevliga middagar och kaminen gör att man kan vistas
där även vår och höst.
FASTIGHETSUPPGIFTER
Skogsuppgifter
På fastigheten finns en skogsbruksplan upprättad 201010-14 av Emelie Bergquist. Enligt skogsbruksplan
omfattar skogsmarken 98,9 ha med ett virkesförråd om
3 300 m3sk. Skogens tillväxt är uppräknad till och med
år 2016. Skogliga uttag är avdragna och en avverkning
som kommer att ske under början 2017 är avdragen,
det berör avdelning 10 på skifte 4.
Skogsvård
Pengar finns avsatta för att återbeskoga K1-områdena.
Skogsvårdslagen
På brukningsenheter med produktiv skogsmark om 0 100 ha får maximalt 50 ha vara kalmark och skog under
20 år. På brukningsenheter över 100 ha produktiv
skogsmark får föryngringsavverkning inte ske i sådan
utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens
produktiva skogsmarksareal kommer att bestå av
kalmark och skog yngre än 20 år (den sk 50% regeln).
För nybildade fastigheter yngre än tre år gäller särskilda
regler.
AREAL
Total taxerad areal uppgår till 134 hektar fördelat på
Skogsmark 92 hektar, Skogsimpediment 19 hektar,
Åkermark 22 hektar och Övrig mark 1 hektar.
TAXERINGSVÄRDE
Taxeringsvärde mark: 3 876 000 SEK
Taxeringsvärde byggnad: 258 000 SEK
Totalt taxeringsvärdet är: 4 134 000 SEK
Taxeringsvärdet är: Fastställt
Taxeringsår: 2014
Beskrivning: Totalt taxeringsvärde uppgår till 4 134 000
kr fördelat på: Skog 3 613 000 kr, Skogsimpediment 21
000 kr, Åkermark 205 000 kr, Ekonomibyggnader 62
000 kr, Småhusbyggnad 196 000 kr samt Småhusmark
37 000 kr. OBS. I taxeringsvärdet ingår inte den nya
ladugården.
Som brukningsenhet räknas normalt den produktiva
skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
I detta ingår följande taxeringsvärden:
Småhusbyggnad lantbruk: 196 000 SEK
Fastighetsgränser
Fastighetens gränser kan vara bristfälligt uppmarkerade.
Säljaren svarar ej för ytterligare uppmarkering av dessa.
INTECKNINGAR
Inteckningarna följer med fastigheten. Eventuella lån
löses senast på tillträdesdagen.
Jakt
Fastigheten ingår i Brönstjärn jaktlag.
Inteckningsdatum: 1988-02-24
Belopp: 213 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Stödrätter
Stödrätterna på den egna marken följer med i köpet.
Skrivs över på köparen.
Arrende/stöd/nyttjanderätter
Säljaren arrenderar, skriftligt, i dagsläget ca 80 hektar
inägomark. All inägomark, inklusive den egna, ligger
inom 5 km från gårdscentrat. Säljaren uppskattar
möjligheterna till mer arrendemark och att ta över
befintliga arrenden som goda.
Forn- och kulturlämning
Inga kulturlämningar eller fornminnen finns registrerade
på fastigheten. (Källa Skogsstyrelsen).
Förvärvstillstånd
Förvärvstillstånd krävs för privatperson som ej varit
mantalsskriven inom glesbygdsområde i Skellefteå
kommun sedan minst ett år tillbaka. Juridisk person
behöver alltid söka förvärvstillstånd. Kostnaden för
förvärvstillstånd är 3 700 kr för privatperson.
Naturvärden
Inga nyckelbiotoper eller höga naturvärden finns
registrerade på fastigheten. (Källa Skogsstyrelsen).
Lös egendom
I köpet ingår mjölkrobot DeLaval, kraftfodersilos och
byggnadsinventarier tillhörande ladugården. Kan
eventuellt finnas möjlighet att köpa foderblandaren.
Visning
För visning kontakta ansvarig fastighetsmäklare.
Inteckningsdatum: 1988-06-01
Belopp: 315 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Inteckningsdatum: 1988-06-01
Belopp: 112 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Inteckningsdatum: 1988-06-01
Belopp: 65 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Inteckningsdatum: 1990-05-02
Belopp: 700 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Inteckningsdatum: 2011-06-29
Belopp: 3 279 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Inteckningsdatum: 2011-06-29
Belopp: 625 000
Skriftligt pantbrev: Nej
Summa inteckningar: 5 309 000 SEK
RÄTTIGHETER OCH BELASTNINGAR
Samfällighet.
Skellefteå Brönstjärn S:6. Ler- och sandtäkt,
Skellefteå Brönstjärn S:1. Vägar,
Skellefteå Burträsks-Brännkälen S:4. Röttag,
Skellefteå Burträsks-Brännkälen S:1. Vägar,
Skellefteå Burträsks-Brännkälen S:3. Grus- och sandtag,
Skellefteå Burträsks-Brännkälen S:2. Kvarnplats.
Inskrivna övriga rättigheter, belastningar och övriga
gravationer.
Avtalsrättighet Vattentäkt, Avtalsrättighet Vattenledning
mm.
Rättigheter, last.
Avtalsservitut: Vattentäkt. Rättighet för Brönstjärn 1:43.,
Avtalsservitut: Vattenledning mm. Rättighet för
Brönstjärn 7:2.,
Officialservitut: Väg vattentäkt. Rättighet för Brönstjärn
7:2 (avstyckad obebyggd tomt vid vägen).,
Ledningsrätt: Lr - Starkström.
FÖRSÄLJNINGSSÄTT
Öppen budgivning
Försäljning av fastigheten sker via öppen budgivning till
ett utgångspris av 6 000 000 kronor. Vid intresse från
flera budgivare kommer försäljningen att slutföras
genom budgivningsförfarande. Fri prövningsrätt
förbehålles säljaren.
TILLTRÄDE
Enligt överenskommelse.
BETALNINGSVILLKOR
10 % av köpeskillingen erlägges kontant som
handpenning vid kontraktstecknandet och resterande
senast vid tillträdet.
NUVARANDE ÄGARE
Anna Berglund, Burträsk
Sammanställning över fastigheten
Arealer
hektar
%
Produktiv skogsmark
98,9
74
Myr/kärr/mosse
10,0
8
Berg/Hällmark
0,0
<1
21,0
16
Väg och kraftledning (linjeavdrag)
1,1
<1
Annat
1,6
<1
Inäga/åker
Prod.
Inäga
Myr
__________
132,6
Summa landareal
0,1
Vatten
Virkesförråd
Totalt
m³sk
3305
m³sk
2404
503
398
Tall
Gran
Löv
%
73
15
12
Tall
Medeltal
m³sk per hektar
Löv
33
Gran
Tillväxt
Bonitet
Fastighetens medelbonitet
är beräknad till
Avverkningsförslag
m³sk per ha
3,5
m³sk
Föryngringsavverkning
0
Gallring
85
Totalt under perioden
85
Tillväxt för perioden 2016 - 2025
beräknad med hänsyn till
föreslagna åtgärder
m³sk per år
Förväntad tillväxt första växtsäsongen
m³sk
248
239
m³sk per ha
2,4
pcSKOG
Västerbottens län, Skellefteå, Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Utskriven: 2017-02-01
Skogens fördelning på åldersklasser
Areal
Virkesförråd
Åldersklass
ha
Kalmark
- 9 år
10 - 19
20 - 29
30 - 39
40 - 49
50 - 59
60 - 69
70 - 79
80 - 89
90 - 99
100 - 109
110 - 119
120 +
Lågprodskog(E)
ÖF/Skikt
Summa/Medel
m³sk
/ha
Totalt
m³sk
%
Tall %
Gran %
Löv %
13,9
36,0
7,3
27,5
14
36
7
28
468
96
822
13
13
30
100
90
80
3
7,1
1,3
2,8
2,5
0,5
7
1
3
3
1
653
191
504
469
102
92
147
180
188
204
60
7
85
65
50
24
78
15
20
5
16
45
98,9
100
3305
33
73
15
12
10
16
16
15
Arealfördelning, aktuell
Produktionsmål
Naturvårdsmål
35
Areal %
30
25
Virkesförråd:
3305 m³sk
20
15
10
5
0
Kalmark
5
15
25
35
45
55
65
75
Åldersklasser
85
95
105
115
120 + E Skog
Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs)
Produktionsmål
Naturvårdsmål
35
Areal %
30
25
Virkesförråd:
5704 m³sk
20
15
10
5
0
Kalmark
5
15
25
35
45
55
65
75
Åldersklasser
85
95
105
115
120 + E Skog
Aktuell andel kalmark och skog yngre än 20 år är 58 % (57,2 ha) och om 10 år (förutsatt att
föreslagna åtgärder utförs) 50 % (49,9 ha). Enligt skogsvårdslagen får andelen skog yngre än 20 år ej
överstiga 50 ha på brukningsenheter mellan 50 och 100 hektar.
pcSKOG
Västerbottens län, Skellefteå, Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Utskriven: 2017-02-01
Skogens fördelning på huggningsklasser
Areal
Virkesförråd
Huggningsklass
ha
Kalmark
K1
K2
Röjningsskog R1
R2
Gallringsskog G1
G2
FöryngringsS1
avverknings- S2
skog
S3
Lågproducer- E1
ande skog
E2
E3
Överstånd/Skikt
Målklass NS
Målklass NO
Summa/Medel
m³sk
/ha
Totalt
m³sk
%
Tall %
Gran %
Löv %
13,9
42,6
14
43
554
13
100
24,3
17,6
25
18
684
1965
28
112
97
58
2
25
1
17
0,5
1
102
204
50
5
45
98,9
100
3305
33
73
15
12
Kalmark
Föryngringsavverkningsskog
K1
Obehandlad kalm ark
Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande
föryngring.
S1
Skog som kan föryngringsavverkas
Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under
planperioden.
K2
Behandlad kalm ark
S2
Skog som är m ogen att föryngringsavverkas
Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men
där föryngringen inte säkerställts.
Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden.
S3
Skog i föryngringsbar ålder
Föryngringsavverkning bör dock inte utföras.
Röjningsskog
R1
Plantskog
Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd.
R2
Ungskog
Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende
motsvarar röjningsskog.
Gallringsskog
G1
G2
Norm al gallringsskog
Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för
föryngringsavverkning).
Lågproducerande skog
E1
Restskog
Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på
grund av skada.
E2
Gles skog
Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag.
E3
Skog av hagm arkskaraktär
Gles skog av hagmarkskaraktär.
Naturvårdsmål NS/NO
NS Naturvårdsmål med skötsel
Äldre gallringsskog
Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga
åtgärd normalt är gallring.
NO Naturvårdsmål, orört
40
35
Areal %
30
25
20
15
10
5
0
K1
K2
pcSKOG
Västerbottens län, Skellefteå, Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
R2
G1
Målklass NS
Utskriven: 2017-02-01
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 1
Avd
nr
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
Ålder
år
Hkl
Skikt
SI
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
1
0,6
1
0
K1
G20
0
0
PG
2
0,3
1
76
G1
T20
108
32
PG
3
4
0,4
0,8
1
1
56
46
G1
G1
G20
G20
186
94
Trädslag
Mål
klass
74
75
PG
PG
Med
diam
cm
Med
Terräng Beskrivning
höjd
m GY L Trp
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Priotal
211
Tall
60
32
20
Gran
20
32
20
Löv
20
29
20
Tall
10
25
18
Gran
90
21
18
Gran
40
17
13
Löv
60
14
13
Not ¹
ii¹
211
Betesmark
Ingen åtgärd
211
Betesmark
Gallring
211
Olikåldrigt
Ingen åtgärd
3,3 GÖ 16
1
30
22
ii¹
5,3 GÖ 19
4,6 GÖ 18
Ojämnt virkesförråd
Var höjd/diam
Gallrat
5
0,4
1
0
K1
T20
0
0
PG
211
Var höjd/diam
6
3,5
1
0
K1
G20
0
0
PG
221
Var höjd/diam
ii¹
Gallrat
7
8
100
2,8
0,9
1
1
7,8
4
(-0,1)
L
66
56
G1
G1
T20
G20
180
130
504
117
PG
PG
Tall
85
25
18
Gran
15
19
18
Tall
222
211
Gallrat
Ingen åtgärd
5,3 GÖ 21
Ojämnt virkesförråd
Ingen åtgärd
5,2 GÖ 18
5
22
16
Gran
70
19
16
Gallrat
Löv
25
17
16
Olikåldrigt
ii¹
Inägomark
pcSKOG
Utskriven: 2017-02-01
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 1
Avd
nr
101
110
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
1,5
5
(-0,1)
L
0,1
6
Ålder
år
Hkl
Skikt
SI
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
Mål
klass
Trädslag
pcSKOG
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Med
diam
cm
Med
Terräng Beskrivning
höjd
GY
L
Trp
m
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Priotal
Not ¹
Övrig landareal
Skapad från SkogView
Utskriven: 2017-02-01
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 2
Avd
nr
1
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
1,3
1
(-0,1)
L
2
1,3
1
100
1,7
4
Ålder
år
46
0
Hkl
Skikt
SI
G1
G18
K1
T20
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
73
88
0
Trädslag
Mål
klass
0
PG
Med
diam
cm
Med
Terräng Beskrivning
höjd
m GY L Trp
Gran
30
16
16
Löv
70
17
16
PG
213
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Var höjd/diam
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Priotal
3,6 GÖ 17
Not ¹
ii¹
Olikåldrigt
213
Gallrat
Inägomark
pcSKOG
Utskriven: 2017-02-01
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 3
Avd
nr
1
100
101
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
1,2
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
1
10,2
4
(-0,2)
L
0,3
5
(-0,1)
L
Ålder
år
76
Hkl
Skikt
SI
G1
T20
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
189
227
Trädslag
Mål
klass
PG
Med
diam
cm
Med
Terräng Beskrivning
höjd
GY
L
Trp
m
Tall
70
25
20
Gran
10
20
20
Var höjd/diam
Löv
20
18
20
Gallrat
pcSKOG
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
214
Olikåldrigt
Åtgärd
Alternativ
Ingen åtgärd
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Priotal
Not ¹
4,8 GÖ 21
Inägomark
Övrig landareal
Utskriven: 2017-02-01
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 4
Avd
nr
1
2
3
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
6,7
1
(-0,1)
L
13,9
1
(-0,2)
L
13,9
1
(-0,1)
L
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
Trädslag
Mål
klass
Med
diam
cm
Hkl
Skikt
SI
10
K2
T18
13
86
PG
Tall
100
21
R2
T18
24
329
PG
Tall
100
4
7
K2
T18
13
179
PG
Tall
100
2
Ålder
år
Med
Terräng Beskrivning
höjd
m GY L Trp
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
211
Ingen åtgärd
2,6
4
211
Ingen åtgärd
3,2
2
311
Ingen åtgärd
1,9
4,2
Ojämnt virkesförråd
Priotal
Not ¹
Var höjd/diam
Olikåldrigt
4
0,5
1
81
T18
204
102 NS,b Tall
50
19
17
Gran
5
18
17
Löv
45
17
17
5
5,7
1
7
K2
T18
13
74
PG
Tall
100
6
4,1
1
26
R2
T18
53
217
PG
Tall
100
8
7
5,1
1
41
G1
T18
96
490
PG
Tall
80
Gran
20
311
Var höjd/diam
Ingen åtgärd
211
Planterat tall
Återväxtkontroll
9
211
15
15
211
12
15
Ojämnt virkesförråd
1
i¹
1,9
Ingen åtgärd
4,5
Ingen åtgärd
4,9 GÖ 22
Ingen åtgärd
3,8
ii¹
Ingen åtgärd
2,8
ii¹
Var höjd/diam
Olikåldrigt
8
3,9
1
26
G1
B18
38
148
PG
9
0,7
1
16
R2
B18
14
10
PG
10
8,1
1
0
K1
T18
0
0
PG
Gran
10
6
10
Löv
90
11
10
Löv
100
3
8
211
Röjt
Igenvuxen inägomark
211
Igenvuxen inägomark
Avverkas 2017
pcSKOG
Utskriven: 2017-02-01
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 4
Avd
nr
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
Ålder
år
Hkl
Skikt
SI
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
Mål
klass
Trädslag
Med
diam
cm
Med
Terräng Beskrivning
höjd
GY
L
Trp
m
100
9,6
2
Myr
101
1,6
4
Inägomark
pcSKOG
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Priotal
Not ¹
Utskriven: 2017-02-01
Avdelningsbeskrivning
Skifte: 5
Avd
nr
1
5
Areal
ha
(-Avdrag)
[Skikt]
4,9
¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden
Ä
g
o
Ålder
år
1
Virkesförråd
m³sk
ha
avd
Trädslag
Mål
klass
Med
diam
cm
Hkl
Skikt
SI
7
K2
T20
13
64
PG
Tall
100
2
23
R2
T18
22
128
PG
Tall
90
Gran
10
Med
Terräng Beskrivning
höjd
m GY L Trp
2
211
4
4
211
4
4
5,9
1
(-0,1)
L
6
4,6
1
7
K2
T18
13
60
PG
Tall
100
7
1,0
1
76
G1
T18
210
210
PG
Tall
60
22
18
Gran
30
18
18
Löv
10
15
18
Ojämnt virkesförråd
Tall
100
2
2
8
7,0
1
7
K2
T18
13
91
PG
Röjt
Åtgärd
Alternativ
N
ä
r
Uttag
inkl tillväxt
%
m³sk
Årlig
tillväxt
m³sk
per ha
Ingen åtgärd
2,1
Ingen åtgärd
2,8
Priotal
Not ¹
ii¹
Var höjd/diam
211
Planterat tall
Återväxtkontroll
1
311
Var höjd/diam
Gallring
1
Olikåldrigt
Ingen åtgärd (A)
211
Olikåldrigt
Ingen åtgärd
1,9
30
63
4,0 GÖ 21
ii¹
1,9
ii¹
Ojämnt virkesförråd
100
0,4
2
pcSKOG
Län: Västerbottens län Kommun: Skellefteå Församling: Burträsk
Brönstjärn 7:1 Id: 248211024
Myr
Utskriven: 2017-02-01
Symboler
h
z
>
H
T
Boningshus
Sumptecken
Sammanbockning
Byggnad
Torp
Målsättning
Huggningsklass
Kalmark/föryngring
Gallringsskog
Ägoslag
1:10000
500 m
Inägomark
Övrig landareal
Vatten
1:10000
500 m
Symboler
h
z
>
H
T
Boningshus
Sumptecken
Sammanbockning
Byggnad
Torp
Målsättning
NV-mål skötsel
Huggningsklass
Kalmark/föryngring
Röjningsskog
Gallringsskog
1:7500
400 m
Ägoslag
Myr
Inägomark
1:7500
400 m
Symboler
h
z
>
H
T
Boningshus
Sumptecken
Sammanbockning
Byggnad
Torp
Målsättning
NV-mål skötsel
Huggningsklass
Kalmark/föryngring
Röjningsskog
Gallringsskog
1:10000
500 m
Ägoslag
Myr
1:10000
500 m
Köparinformation
Utgångspunkt för ansvarsfördelningen
Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten
skall stämma överens med vad som avtalats mellan
parterna och inte heller avvika från vad köparen med
fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att
fastigheten köps i det skick den faktiskt befinner sig i
på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig,
får göra en noggrann undersökning av fastigheten.
För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med
p.g.a. fastighetens och eventuella byggnaders ålder
och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren
ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om
säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar
för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år.
Köparens undersökningsplikt
Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt.
Kraven på köparens undersökning är långtgående.
Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och
funktioner.
Finns det en skogsbruksplan är det mycket viktigt att
känna till att skogsbruksplanens uppgifter endast är
ungefärliga. Ibland kan uppgifterna t.o.m. skilja sig
avsevärt från verkligheten, trots att skogsbruksplanen
upprättats enligt gängse metoder. Det åligger köparen
att innan köpet själv eller via sakkunnig kontrollera
uppgifterna i skogsbruksplanen mot verkligheten.
Finns det byggnader på fastigheten uppmanas köparen att själv eller via sakkunnig undersöka byggnaderna noggrant, och om möjlighet finns, bör köparen även
inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra
svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på
vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt
skorstensstock.
Vidare är det viktigt att undersöka fastighetsgränser,
skador på växande skog, tillgång till skogsvägar, dränering av åkermark, maskinell utrustning i ekonomibyggnader, planförhållanden mm.
Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvud
taget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps
kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens
omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen
om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal,
som bör föranleda en mer ingående undersökning
från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte
behöva undersöka sådana delar av fastigheten som
säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier
för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt
hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren
inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha
räknat med eller borde ha ”förväntat sig” med hänsyn
till fastighetens och eventuella byggnaders ålder, pris,
skick och användning. Köparen bör därför anpassa sin
undersökning till detta. Köparen måste ta i beräkning
att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på
grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta och i behov av
utbyte eller i vart fall renovering.
Anlitande av besiktningsman
Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet
skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon
sakkunnig för detta. Att anlita sakkunnig är dock att
rekommendera om man inte själv har särskild kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv
undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på
fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av.
Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen
en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant
på vilken omfattning en beställd besiktning har. Finns
det byggnader på fastigheten och byggnadsteknisk
besiktning är aktuellt kan det vara bra att känna till att
ofta innefattar inte en sådan besiktning vissa delar av
byggnaden, såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar mm, varför köparen bör överväga att
komplettera sin undersökning. Jordabalken har som
utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller
låter göra ska ske före köpet, d v s innan köpekontrakt
undertecknas av parterna. Det är dock inget som
hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen
ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och
därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få
åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå.
Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda
parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska
kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de
tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att
säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten
med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som
underlag för en säljaransvarsförsäkring. I dessa fall är
det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört
besiktningen, s k köpargenomgång.
Säljarens upplysningsskyldighet
Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens
undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande
för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är
om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet
inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå
säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens
förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande
kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte
uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden
som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt
men förbisett. Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är
i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser
att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut.
Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens
okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas
ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt
till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av
köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller
misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom
inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen.
Säljarens utfästelser
Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar
och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick.
Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte
som utfästelser.
Mäklarens information om fel
Mäklaren ansvarar inte för fastighetens skick eller för eventuella fel i fastigheten, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem.
Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit,
känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom
tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap.
Avtalsfrihet friskrivning
Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är
då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick,
generellt eller beträffande viss funktion.
Fastighetsbildning
Avser köp del av en fastighet måste köparen eller säljaren
skriftligen ansökan om fastighetsbildning i enlighet med
köpet inom sex månader. Ansökan ställs till den kommunala
eller statliga lantmäterimyndighet som svarar för fastighetsbildningen i området. Inges inte ansökan i tid är köpet ogiltigt.
Ogiltighet inträder även om köpet – efter prövning av lantmäterimyndigheten och eventuell överprövning hos domstol –
inte bedöms kunna läggas till grund för fastighetsbildning.
Vid fastighetsreglering är huvudregeln att marken övergår
”ren” från inskrivningar till den mottagande fastigheten. Det
innebär att befintliga inteckningar (pantbrev) och avtalsrättigheter inte längre gäller i det överförda markområdet. Lantmäterimyndigheten kan dock genom särskilt beslut förordna om
avtalsrättighets bestånd. Upphör avtalsrättighet till följd av
fastighetsreglering kan rättighetshavaren ha rätt till ersättning. Officialrättigheter – rättigheter som tillkommit genom
myndighetsbeslut – följer marken utan särskilt beslut.
Ett köp som innehåller återgångsvillkor kan inte läggas till
grund för fastighetsreglering. Återgångsvillkor måste därför
släckas innan fastighetsreglering kan genomföras. Innehåller köp hävningsvillkor ska köparen vara uppmärksam på att
hävning inte torde kunna ske sedan den köpta egendomen
genom fastighetsbildning förts in i en annan fastighet.
Säljaren har fri prövningsrätt
Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill
sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren
har fri prövningsrätt.
Budförteckning
Vid en öppen budgivning är mäklaren skyldig att upprätta
en budförteckning med uppgifter om budgivarens namn,
kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten för när budet
lämnades och eventuella villkor för budet. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget
har slutförts, senast vid tillträdet.
Den som har lämnat bud vid sluten budgivning får ingen
information om övriga bud.
Information om sidoverksamhet
Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklare som i anslutning
till sin förmedlingsverksamhet ägnar sig åt annan verksamhet, s k sidoverksamhet, redovisa detta skriftligen till säljare
och köpare. Med hänvisning till ovanstående lämnas härmed
följande information om sidoverksamhet.
Om fastigheten annonseras på Hemnet utgår en indirekt ersättning till mäklaren om 300 – 800 kr, beroende på aktuellt
annonspris, motsvarande 50 % av annonspriset.
För det fall annan sidoverksamhet förekommer i den enskilda
förmedlingen informerar mäklaren om detta separat.
Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Mäklare lyder under lagen om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism. Penningtvättslagen ställer krav på
mäklaren att uppnå kännedom om sina kunder. Mäklaren
måste därför bl.a. kontrollera uppdragsgivarens och köparens
identitet samt ställa frågor om bl.a. syftet med olika transaktioner och hur ett köp ska finansieras. Kundkännedom
avseende köparen måste uppnås före undertecknandet av
köpekontraktet.
Kontakta din fastighetsmäklare för mer information
Informationen i denna handling är på intet sätt heltäckande.
Kontakta din fastighetsmäklare för att diskutera ytterligare
frågeställningar du anser är viktigt, t.ex. om du behöver hjälp
med en boendekostnadskalkyl eller vill diskutera EU-stöd,
skattefrågor eller frågor av helt annan karaktär. Din fastighetsmäklare kan svara på frågor som inryms inom uppdraget för en fastighetsförmedling. Övriga frågor hänvisar din
fastighetsmäklare till någon av LRF Konsults skogs- eller
lantbruksekonomer, skatteexperter, jurister, ekonomer eller
affärsrådgivare.
Budgivning
Information från Fastighetsmäklarinspektionen
Bud är inte bindande
Ett bud är normalt inte bindande – inte ens om det
lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen
har undertecknat ett köpekontrakt för fastigheten blir
köpet bindande. Innan dess kan både säljaren och
köparen ändra sig utan att motparten kan ställa några
krav.
Mäklarens skyldigheter vid budgivning
Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om
hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur
de bör lämna sina bud. Mäklaren ska också informera
om eventuella krav eller önskemål från säljaren.
Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är
intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om
en spekulant inte har lämnat sitt bud på det sätt som
bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra meddelanden från spekulanter om intresse för objektet till
säljaren.
Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och
köparen har undertecknat ett köpekontrakt.
Mäklarens skyldigheter när uppdraget har slutförts
En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över
budgivningen med uppgifter om:
- spekulantens namn (alternativt namnet på
spekulantens ombud).
- kontaktuppgifter, som kan vara en adress, en
e-postadress eller ett telefonnummer.
- budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, till exempel villkor
om lån eller besiktning.
Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och
köparen när uppdraget har slutförts. Om uppdraget
har slutförts utan att det blivit någon försäljning ska
mäklaren ändå överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Detta gäller till exempel om uppdragsavtalet
har sagts upp av mäklaren eller av dig som uppdragsgivare.
Säljaren bestämmer över budgivningen
Säljaren bestämmer – i samråd med mäklaren – hur
budgivningen ska gå till. Men säljaren är inte juridiskt
bunden av sådana överenskommelser. Därför kan
formerna för budgivningen ändras.
Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon
vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren
inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta
budet.
Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja
eller att sälja till det pris som har presenterats i marknadsföringen.
Budgivningen kan ske på olika sätt
I praktiken finns det två modeller: öppen och sluten
budgivning.
Vid en öppen budgivning lämnar spekulanterna sina
bud till mäklaren, som löpande redovisar buden till
säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får
då möjlighet att lägga nya bud.
Vid en sluten budgivning får spekulanterna en viss tid
på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligt.
Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som har
lämnat bud får ingen information om övriga bud.
Kort om budgivningen
Vem som helst kan ge ett bud – skriftligt eller muntligt.
Budet kan förenas med villkor.
En spekulant kan inte räkna med att få information av
mäklaren om hur en budgivning fortskrider.
En spekulant har inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som
har lämnats eller vilka villkor som har diskuterats med
andra spekulanter.
Efter försäljningen har en spekulant enbart rätt att få
information från mäklaren om att objektet har sålts till
någon annan.
ANTECKNINGAR
lrfkonsult.se
Vi är landets största
förmedlare av jord- och
skogsbruksfastigheter
www.lrfkonsult.se
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle.
Medgivande till LRF Konsult AB, Dnr MS2012/03362.
För mångfaldigande och återgivning av kartorna behövs Lantmäteriverkets skriftliga medgivande.