SEVESOREGELVERKET
NYHETER OCH TANKAR
Miljötillståndsdagen februari 2017
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning
Olika roller, samma föreställning
Varför ”Sevesolagstiftning”
På den svenska marknaden finns ca 145 000 kemiska produkter med en total
mängd på över 75 miljoner ton. 1000-tals nya produkter skapas varje år. Av
den totala mängden farliga ämnen är petroleumprodukter den vanligaste.
Antalet räddningsinsatser där farliga ämnen kommit ut uppgår till omkring
2000 per år. Mörkertalet är stort.
Dessa produkter hanteras, modifieras, transporteras på väg, järnväg, till sjöss
och i luftrummet
Vem omfattas av Sevesolagstiftningen?
Svar: den som har tillräckligt
mycket av ett ämne som klassats
som farligt i bilaga 1 till
förordningen (SFS 2015:236)
Det finns två kravnivåer, en lägre
och en högre. Gränsvärdena
definierar vilken kravnivå
verksamheten tillhör.
Anmälan i Sevesolagstiftningen
• Anmälan i Sevesolagstiftningen ska inte förväxlas med anmälan enligt miljöbalken.
• Två typer av anmälningsplikt enligt Sevesolagstiftningen, dels anmälan om att
verksamheten omfattas av Sevesolagstiftningen och dels anmälan om ändringar som
kan påverka fara för kemikalieolycka.
• Om Sevesoverksamheten inte är tillståndspliktig enligt miljöbalken ska göra en
anmälan göras enligt Sevesolagstiftningen.
• Om Sevesoverksamheten är tillståndspliktig ska verksamhetsutövaren lämna
uppgifter i sitt handlingsprogram eller på annat sätt i tillståndsansökan enligt
miljöbalken.
• Om Sevesoverksamheten är på en högre kravnivå ska verksamhetsutövaren göra en
anmälan även om en ändring inte är tillståndspliktig.
Handlingsprogram
 Handlingsprogrammet ska vara skriftligt och innehålla verksamhetens mål
och allmänna handlingsprinciper.
 Om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt MB: Handlingsprogrammet
skickas in till Länsstyrelsen sex veckor innan verksamheten tas i drift eller om
ändringar görs så att förteckningen över farliga ämnen omfattas av
Sevesolagstiftningen.
 Om verksamheten är tillståndspliktig enligt MB: Handlingsprogrammet ska
ingå i ansökningshandlingarna. För verksamheter på den högre kravnivån
gäller att handlingsplanen ska vara en del av säkerhetsrapporten.
Säkerhetsrapport
Att uppmärksamma vid beskrivning av processerna
och vid identifiering och analys av olycksrisker:
 En redogörelse av samråd ska finnas med i säkerhetsrapporten.
 Bästa praxis ska anges för processerna.
 Driftrelaterade orsaker till eventuella olycksrisker.
 Yttre orsaker till verksamheter och verksamhetsplatser (som ej omfattas av
Sevesolagstiftningen), områden och projekt som kan öka risken för allvarliga kemikalieolyckor.
 Naturliga orsaker, såsom höga vattennivåer, ras och skred.
 Åtgärder för att minska konsekvenserna av kemikalieolycka ska delas upp i tekniska och icketekniska.
 En granskning av tidigare tillbud och olyckor, om sådana förekommit, samt en redogörelse om
dessa lett fram till specifika åtgärder.
Samråd
Alla Sevesoverksamheter ska medverka i ett samråd tillsammans
med myndigheter, organisationer och berörd allmänhet.
 Verksamheter som inte är tillståndspliktiga enligt
miljöbalken ska lämna en redogörelse från samrådet i
anmälan till länsstyrelsen
 Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt
miljöbalken ska lämna en redogörelse från
samrådet i tillståndsansökan
Några anmärkningar
 Tidsgränser för säkerhetsrapporter (för befintliga verksamheter 1 juni 2016 / för övriga, två år efter
direktivets tillämpning på den berörda verksamheten)
 Externa planer för räddningsinsatser inom två år från att att verksamheten informerat
tillsynsmyndigheten
 Inga begränsningar i tillsynsmyndighetens krav på säkerhetsrapportens omfattning
 Inga sekretessbegränsningar vid redogörelser för driftsrelaterade incidenter
 Alla Sevesoverksamheter ska utföra samråd med myndigheter, organisationer och berörd allmänhet.
 Tillsynen ska kopplas till innehållet i säkerhetsrapportens beskrivning av verksamheten
 Operativ tillsyn genom Länsstyrelsen.
 Tillsynsplan på nationell, regional eller lokal nivå
 Årlig tillsyn med fyra månaders återkoppling
 Förordning (2016:986) om avgifter för tillsyn av åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga
kemikalieolyckor har tillkommit år 2016.
Kemikalieinspektionens och MSB:s intresseområden
Kemikalieinspektionen
Ansvarig myndighet för CLP
Expert på hälso- och miljöfaror
MSB
Ansvarig myndighet för
Seveso
Expert på fysikaliska faror
Myndighetsperspektiv på högriskindustri i ett Sevesoperspektiv
 Hur avspeglas ökade kunskaper om kemikalierisker i industrins
säkerhetsarbete?
 Sevesoadministrationen – från administrativ börda till levande och
nyttiga dokument för företag och myndigheter
 Vad är säkerhetskultur och hur bedömer tillsyns- och
prövningsmyndigheter (domstolar) kvaliteten på verksamhetens
säkerhetskultur?
Tillsyns- respektive prövningsfrågor i gränssnittet mellan
miljöbalken och Sevesoregelverket
• Hur ser myndigheterna på integrerad
säkerhetsprövning?
• Vilka förändringar inom en Sevesoverksamhet
bedömer myndigheterna som tillståndspliktiga för
lägst ändringstillstånd enligt miljöbalken?
Riskbedömning – Hur då?
Traditionell riskbedömning utgår från sannolikheter, aktiva och passiva barriärer m.m. Hur ska man t.ex.
någonsin kunna väga in en risk som består av en låg sannolikhet och en omfattande konsekvens för t.ex.
en hel kommun? Bolagsledning och styrelser tenderar att undertrycka risken med hänvisning till den låga
sannolikheten. Myndigheter och domstolar köper också detta synsätt. Vad skulle allmänheten säga om
man fick veta? Jfr cyanidlarmen i Landskrona.
Det finns andra sätt att se på risker. T.ex. teorierna om processoptimering och ”inherent safety”, som
bygger på att man bygger in säkerheten i processen, genom att t.ex. undvika omfattande mellan- och
slutlagring, granulering av finpartikulära material, prioritera processer vid lägre tryck, undvika
högriskprocesser där det går.
Dessa teorier kan sammanfattas i fyra punkter:
• Minimize, minimering av satser, lager och mellanlager
• Simplify, Eliminering av risker genom processdesign, t.ex. kontinuerlig drift i ställer för satsvis
• Substitute, ersättning av riskfyllda processer och ämnen
• Moderate, mildra processbetingelser (ex grannulering)
”Det som inte finns kan inte heller läcka” (Trevor Kletz)