1. No category

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING.
SER.
C.
Afhandlingar och uppsatser.
N:o
109.
OM
EN AFDELNING INOM
SÅSm!
Ö LANDS
DICTYONEMASKIFFER
)[Q'fSVAll!Gl!ET
TILL
CERATOPYGESKIFFERN I NORGE
SAMT
ANTECKNINGAR OM
ÖLANDS
ORTOCERKALK
AF
JOH. CHR. MOBERG .
. ___.,____
Pris O,!iO kr.
SVERIGEs GEOLOGISKA UNDERSÖKNING.
SER.
C.
Afbandlingar och uppsatser.
N:o
109.
OM
EN AFDELNING INOM ÖLANDS DICTYONEMASKIFFER
SÅSOM MOTSVARIGHET TILL
CERATOPYGESKIFFERN I NORGE
SAMT
ANTECKNINGAR OM ÖLANDS ORTOCERKALK
AF
JOH. CHR. MOBERG.
STOCKHOLM, 1890.
KONOJ,. BOKTRYCKERIET.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.
JoH.
CHR.
MoBERG.
Om en ajdelning mom
Olands
dict,yonemaski.ffer såsom motsvarighet till ceratopyge­
ski.ffern i ....Vorge.
ME>llan olenidskiffrarne och ceratopygekalken anträffas i flera
af Sveriges landskap en följd af svarta, mer eller mindre bitu­
minösa, lerskiffrar, som af LINNARssoN 1 ) 1875 sammanfördes
un der den gemensam ma benämningen »dictyonemaskiffer». Att
det fossil , Dictyonema flabelliforme EICHW., som gifvit anled­
ning til l namnet, endast förekommer i de undre skikten af den na
skiffersvit, var redan för LINNARSSON nogsamt bekant, då han ut­
söndrade denna afdelning från olenidskiffrarne. 1)
Då jag 1884 tjenstgjorde såsom extra geolog vid Sveriges
Geologiska Undersökning, biträdde jag statsgeologen d:r N. O.
HOLST vid rek ogn osering å sydligaste delen af Ö land. Derunder
genomsökte vi ganska noggrannt skikt efter skikt af den vid stran­
den V om Ottenby gård anstående »dictyonemaskiffern». Kusten
bildar här en omkring 3 m. hög vägg, hvil kens öfversta del ut­
göres af kalk sten och glaukonitskiffer, mellanlagrad af cerato­
pygekal k . Un dersta delen åter består af »dictyonemaskiffer»,
som äfven fortsätter nedåt under hafvets nivå. I de för under­
söknin g tillgängliga skikten, med en sammanlagd mägtighet af
l,s m . , anträffades ej någon Dictyonema.
Att detta fossil lik­
visst här finnes i de lägre, för oss ej åtkomliga, skikten, är full­
komligt säkert. Följer man nämligen stranden n ågot längre mot
N, finner man vid Grönhögen såväl olenidskiffrarnes öfversta
som dictyonemaskifferns understa lager uppstigande öfver hafvet.
De sistn ämdas skiktytor äro här allestädes täckta af Dictyonema
1) Antecknin!(ar från en resa i Skånes silortrakter lir 1874.
Förh. B. II, s. 273.
Geol. Fören:s
4
jlabelliforme. Detta fossi l har vidare norrut äfven anträffats vid
S. Möckleby och vid L . Smedby; på sistnämda ställe observera­
des direkt, att fossilet i fråga endast förekom skifferns lägre
del, omkring 2 m. under dess öfre yta.
I öfversta delen af »dictyonemaskiffern» V om Ottenby an­
träffade vi endast Obolella Salter·i BoLL. och en annan mindl.·e
Obolella. På ett djup af 1,4 .m. under skiffern s öfversta skikt
funna vi ;jemte de sistnämda arterna äfven en A1:1·otreta och
tri l obitfragment. Ur de hemförda stufferna har det sedermera
lyckats mig att utpreparera två ful lt bestämbara arter, nämligen
Ceratopyge forjicula SARS sp. och Shumardia pusilla SARS sp.
Af den förra har j a g funnit hufvudets medelsköld, l ös kind och
stjert. Af den senare arten, som j ag til l en börj an ej observe­
rade på grund af dess ringa storlek, anträffades hufvuden och
stjertar i mängd samt delar af thorax. Enär mitt material af
den li l l a intressanta arten är ganska ri k l i g t och särdeles upp­
lysan de, har jag ansett lämpligt, att här något n är ma re redogöra
för densamma, helst den ej förut från Sverige beskrifvits.
Shumardia pusilla SARS sp.
b
a;
t)
c
@
'
fl
a
b
c
t
�
v·
10
,v
Hufvud; 5 g& o ger förstoradt.
Aftryck af hufvud, visaode pannans sidofåror; 5 gånger förstoradt.
Stjert; 10 gånger förstorad.
Hufvudet är halfcirkelformigt med obetydligt utdragne, skarpa
hörn. Det är starkt hvälfdt. Den något päronformiga pannan upptar
ungefär 5/6 af hufvudets hela längd; den skiljes från kinderna genom
1) An�llende den äldre synonornieo torde fll hänvisas till BRÖGGERs arbete >Die
silurischen Etagen 2 und 3>, det' arten anföres under namn af
pusilla.
Conophrys
5
djupa axelfåror, framtill hoplöpande i form af en 'tudorbåge och här
betydligt gr un d are. N ackfåran är tydlig, fortsättande öfver kinderna,
hvarest dock fårorna bli betydligt svagare och gå mycket nära hufva­
dets bakre rand. N ach·ingen, som :är temligen bred, har på sin mi d t
en liten tuberkel. och upptar något mera än tredjedelen af thoracal­
randens längd. . Framom nackringeu är pannan något smalare än
denna. Pannan (se fig. b) har två par sidofåror; de bakre äro starkt
bakåtrigtade och löpa ut i nackfåran, sålunda afskärande två små ba­
sallober, som dock oftast blifvit nedtryckte i de djupa axelfårorna.
Under dylika omständigheter förefalla axelfårorna betydligt bredare,
motsvarande del af pannan deremot smalare, än i verkligheten är
fallet. Främre paret sidafåror äro belägne ungefär vid pannans halfva
längd; de äro helt korta och ej så bakåtrigtade som de bakre. Vid
hufvudsköldens sammanpressning i skiffern ha äfven dessa fåror ofta
blifvit dolda i axelfårorn�; i .dylika fall har nästan alltid på pannan
bildats ett par grunda veck, löpande från främre sidafårorna snedt
framåt och inåt (se fig. a). Eniir axelfårorna framom främre sido­
fårorna äro betydligt grundare och troligtvis äfveu pannans främsta
del varit mindre hvälfd, har denna del annars i allmänbet ej lidit
någon förändring genom hoppressningen. På flere exemplar ha dock
veck eller springor, gående antingen mellan hufvndets framkant och
pannans spets eller ock ett stycke framåt ifrån båda sidor af pannans
ändflik, kunnat iakttagas. Såväl dessa som ett upphöjdt veck, hvilket
oftast anträffas nära hufvudsköldens yttre rand och särskildt starkt
framträder nära kindernas hörn, äro tydligen förorsakade af hoppress­
ning. Skalets yta tyckes ha varit ytterst fint grynig eller chagrinerad.
Thorax har ej å något exemplar funnits fullständigt bevarad.
De anträffade fragmenten deraf äro ej beller i sådant skick, att de
lämpa sig för· afbildning eller noggrannare beskrifning. Ett bland
dem består af 3 vid hufvadskölden fasthängande thoracalsegment.
Thorax har, efter hvad af detta fragment framgår, i sin främre del,
varit obetydligt smalare än hufvadet och dess rhachis något bredare
än pleurre. Hvmje led af thorax har utefter hela sin läng-d haft en
rad små knölar.
Pleurorna hafva tillspetsade ändar; deras yttersta
(tredje- ?)del är böjd något bakåt och nedåt. Stjertens beskaffenhet tyckes
antyda att de bakersta thoraxleden haft rhachis något smalare än pleurre; 1)
Stjerten upptar något mindre än en halfcirkel, är något på bred"
den utdragen och har i bakre kantens midt en svag i nh u gtn i n g.
1)
CALLAWAY
angifver i beskrifningen till den helt visst med vKr art identiske
(Quart. Joum. 1877, pag. 667) tboracalsegmentens an­
I bifogad fignr äro de dock 7.
Conophrys sa lapiensis
tal till 6.
6
Ytterst omgifves den af en plan kant, helt smal, undantagandes bakom
axeln, hvarest bredden något tilltager. Innanför den plana kanten
finnes en upphöjd list af en rad i listens rigtning något ut­
dragne knölar. Denna list löper i det närmaste paraHelt med ytter­
kanten ända från stjertens främre rundade hörn, utom midt baktill,
der den böjer sig upp mot axelns spets, bildande en bakåt konkav
bågr.. Axeln upptager vid sin främre ända ej fullt tredjedelen af
thoracalranden och afsmalnar temligen hastigt bakåt, der den slutar i
en mycket trubbig spets; dess längd är ungefår 11/12 af hela stjertens.
Den är väl hvälfd och genom raka, djupa axelfåror skild från brä­
met, som är jemförelsevis platt. Utom första halfringen finnas å
axeln 4 tydliga ringar. Å hvar och en af dessa fin.nes en rad små
knölar. Dessa knölrader fortsätta ut öfver brämet, ända tills de nå
den upphöjda kantlisten. De bakre bli slutligen starkt bakåt rigtade.
Mellan knölraderna synas å brämet smala, upphöjda åsar, gående i
fortsättning af axelns tvärfåror.
Storleken är alltid obetydlig. Största observerade hufvudet hade
en längd af omkring 1,3 mm. och bredd af 2,4 mm. Största stjer­
tens längd och bredd voro O,s och 2 mm., en annans åter 0,65 och
1,4 mm. respektive.
Mellan dessa exemplar och de allra minsta
observerade kunde ej någon olikhet iakttagas.
Arten anföres af BRÖGGER, 1) under namn a f Conophrys pusilla,
från Norges ceratopygeskiffer och ceratopygekalk samt af HoLM 2)
från Ölands »undre röda orthocerkalk». Af CALLAWAY anföres den
(l. a. c.) under namn af Conophr.lJS salapiensis från Shineton, Harley
och Malvem i England, i lager, som till sin ålder ungefår motsvara
vår »dictyonemaskiffer».
Hufvudsköldens stora likhet med den af BILLINGS 3) beskrifna
och afbildade Shumardia granulosa påpekas af BRÖGGER (1. a. c.).
Äfven om man finge antaga, att den hos sistnämda art mellan hufvu­
dets främre kant och pannans spets befintliga fåran vore tillfällig,
möjligen förorsakad af hoppressning, visar sig dock så stor olikhet
med vår art, i fråga om stjertens form, att någon identitet dem emellan
ej kan ega rum. Icke dess mindre finnes dock så stor allmän öfver­
ensstämmelse mellan vår art och de båda af BrLLINGs uppstäide Shu­
mardia granulosa och Sh. glacialis 4 ) , att det synes mig berättigadt
att, såsom HoLM gjort, äfven för vår art antaga slägtnamnet Shumardia.
1) Die silurischen Etagen 2 und 3, sid. 125.
2 ) I den af LINDSTRÖM ntgifne >List of the fossil funnas of Sweden•, I.
.
3) Geol. Surwey of Canada, Palreoz. Fossils, Vul. I, pag. 92.
4) Ibidem, p!lg. 282.
7
I ZITTELS
till familjen
»Handbuch der Palreontologie» föres slägtet
Shumardia
slägtet Conophrys åter till Olenidre Då nu
slägtnamnet Conophrys bör anses såsom synonym till Shumardia bör
äfven detta senare slägte otvifvelaktigt föras till Olenidre. Åtminstone
synas mig ledernas antal i thorax och deras form samt stjertens be­
skaffenhet tala för en dylik slägtskap. Med Agnostidre finnes deremot
väl knappast annan likhet än saknad af ögon och facialsutur.
Agnostidre,
.
I Skandinaviens Dictyonema förande skiffrar äro hittills ej
några trilobiter med säkerhet anträffade 1). Den här ofvan från
Ottenby anförda faunan härrör från skikt, som med full bestämd­
het ligga ofvan dem, i hvilka Dictyonema jlabelliforme före­
kommer. Från Norge anföras, af BRÖGGER, mellan dictyograp­
tusskiffern och ceratopygekalken 2 zoner, en undre, »Kalksten
och skiffer med Symphysurus incipiens BRÖGG.», och en öfre
eller ceratopygeskiffer. Den förstnärode af desse är ej skarpt
begränsad och föga m ägtig, ja saknas understundom helt och
hållet, så t. ex. på Eker. På sistnämda ställe intager sålunda
ceratopygeskiffern alldeles samma plats i lagerserien , som den
trilobitförande svarta lerskiffern V om Ottenby. Äfven i petro­
grafiskt hänseende äro de likartade. I Norges ceratopygeskiffer
uppträda, bland andra trilobiter, för första gången Ceratopyge
forficula SARS och SltUmm·dia pu.�illa SARS samt derjemte lik­
som hos oss 2 arter af Obolella och en Acrotreta. Med undan­
tag deraf att de nämda två trilobiterna äro de enda, som hittills
anträffats i de trilobitförande skikten af Ottenbys »dictyonema1) Enär det här sagda kan tyckas vederlagd! deraf att
Acerocare ecorne ANG.,
i •List of the fossil faunas of Sweden•, I, Stockholm 1888, angifves fr3.n
dictyonemaskiffern, tord e följande förklarin!l: här böra l emn as. Nämde tri­
lobit, som hittills endast funnits vid Sandby i Sklln e, är ej anträffad i samma
lager, som Dictyonema jlabelliforme ErcHw. Enligt TuLLBERGs senaste upp­
gifter (såväl i det i Geol. }<'ören :s Förb., B. 6, 1882, intagna referatet af
•Skllnes Graptoliter l>, som ock i sam m a författares i Zeitschr. d. dentsch.
geol . Ges. 1&33 förekommande arbete >Ueber die Schichtenfolge des Silurs
in Schonen>) är antagligen zonen m e d Acerocare eco1·ne äldre än zonen med
Dictyonema jlabelliforme.
Denna llsigt om de båda zonernas relativa läge
vinner vidare stöd deraf, att BRÖGGER 1882, i •Die silurischen Etagen 2
und 3>, sid 106, frlln Sandby (>Sundby in Schon en>) anför Protope/tura
acanthura ANG. sp., en art, som båd e i Norge och Sverige tillhör olenid­
skiffrarne.
8
skiffer», råder i· faunistiskt hänseende full öfverensstämmelse rum
mellan dessa skikt och Norges cer a topyge sk iffer. På grund häraf
anser· j ag dem utgöra en e q uivalen t till sistn ämda zon . Såsom
ofvan n ämdes äro visserligen från Norges ceratopygeskiffer flere
trilobiter anträffade, än dem jag här kunnat anföra från Ottenby ,
men detta torde helt visst endast bero de rp å, att i Sverige min­
dre uppm ärksamhet egnat s lagren i fråga.
Redan i den un dre af de 2 afdelningar, som BRÖGGER infört
mellan dictyograptusskiffern och ceratopyg e kalken , uppträder en
representant för andra siluriska faunan, n ämligen Symp!tysurus
incipiens BRöGG. På grund häraf förlägger BRÖGGER gränsen
mellan sin etage 2 och sin etage 3, eller som vi säga gränsen
mellan kambrium och undersilur, närmast under ofvan nämda af­
del ning (3 a a). I Sve rige har emellertid hittills »dictyonema­
skiffern » , således ej blott de Dictyonema förande lagren utan äfven
de n ärmast ofvan liggande och petrografiskt med dem likartade
lagren, räknats till kambrium. Vidare ha primordialfaunan och
andra faunan ungefär lika många representanter hvardera inom
Norges ceratopygeskiffer, hvadan d e n n a afdelning är en. tydlig
öfvergångsbildning och det sålu n da, såsom BRöGGER äfven flere­
städes framhåller, i det stora hela blir en smaksak, om man vil l
l ägga gränsen mellan ,kambrium och undersilur närmast unde1·
ceratopygekalken eller öfver dictyograptusskiffern. Såväl petro­
grafiska beskaffenheten som ga m m a l häfd tala nu för att inom
vårt land räkna ceratopygekalken ( inclu sive glaukonitskiffern)
såsom undersilurens lägsta lager. Å andra sidan utgör beskaffen­
heten af faunan inom våra ceratopygeskiffern motsvarande lager
(äfve n om nu deri låta sig uppleta alla de i Norges Ceratopyge­
skiffer funn e arterna) ej något hinder för fasthål lande vid den
redan antagna gränsbes t ämningen. Det synes mig derföre lämp­
ligt, att vi fortfarande räkna »dictyonemaskiffern» såsom kambrisk.
Måhända bör dock namnet såsom kollektiv beteckning för alla
de mellan o len idskiffrarne och ceratopygekal k en ( e l l er rättare
9
undre glaukonitskiffern) liggande zonerna utgå, enär det annars
lätt kan komma att förvexlas med namnet för dess understa,
Dictyonema jlabelliforme förande, zon , eller hvad man i Norge
kallat dictyograptusskiffer.
Redan a priori synes det ganska troligt, att flerestädes i
Sverige motsvarigheter till de bildningar, som i Norge anträffats
mellan dictyograptusskiffern och ceratopygekalken , skulle vara
ti ll finnandes. Ä fven vår geologiska l iteratur lemnar flere an­
tydningar i samma rigtning. Men i de flesta fall äro nya, nog­
granna, undersökningar nödvändiga, innan det blir möjligt, att i
detta afseende framlägga bestämda, fullt tillförlitliga, uppgifter.
J OH. CHR. MoBERG.
Anteckningar om Ölands ortocer­
kalk.
Ingen städes i vårt land torde ortocerkalken upp taga ett så
stort sammanhängande område, och ingenstädes torde den vara
så lätt tillgänglig för undersökning, som på Ö land. Den visar
sig här också hafva en ganska betydlig vertikal utsträckning, i
det att dess öfversta del, efter hvad deri funne graptoliter 1) utvisa,
till sin geologiska ålder motsvarar undre delen af mellersta
graptolitskiffrarue i Skåne. LINNARSSON, som 1875 och 1876
bereste Ö land, fann det ock nödvändigt att fördel a dervaran de
ortocerkalk i flere olika l ag. Provisoriskt uppgj orde han ock
en sådan indelning, som likvisst aldrig af honom direkt publi­
cerades. Sedan den samma 1881 af NATHORST offentliggjorts2 ) ,
har den emellertid vu n n it ganska allmän anslutning. Enligt denna
fördelas ortocerkalken i undre röd, undre grå, öfre röd och
öfre grå. Vid en mera detaljerad undersökning, utsträckt öfver
ett större område, vi sar sig denna indelning omöjlig att vidhål la.
Färgvexlingarne inom ortocerkalkens skikt äro nämligen be­
tydligt talrikare, än hvad man på grun d af de olika afdelnin­
garnes benämningar skulle tro. Dessa äro derföre, om de upp­
fattas såsom uttryck för afdelningarnes petrografiska habitus,
ofta vilseledande. Man har visserligen i senare tider sökt att
åt dessa benämningar förläua en viss paleontol ogisk betydelse.
Att detta ej är den .rätta vägen att nå målet, är tydligt; er­
farenheten har också visat, att flere i geologiskt hänseende
vigtiga, vidt utbredda och faun istiskt väl karakteriserade hori­
sonter af denna indelning lemn ats opåaktade och nu ej kunna
-
1) 'l'illhörande sliigtena Diplograptus och Didymograptus.
Enligt uppgift ILf
H err G. C. v. ScH�IALENSEE iir iifven en Climacograptus funnen i s mm
lager.
2) Om GusTAF LtNN ARssoN och hans bidrag till den svenska kambrisk-siluriska
formationens geologi och p aleontologi. Promemoria, sid. 593. G. F. F. Bd 5.
a a
12
deri inordnas, eller åtminstone ej tillräckligt framhäfvas. U n der
dylika förhållanden blir en jemförelse, såväl mellan lagren i
olika trakter på Öland, som mellan Ö l ands och andra orters
ortocerkalk , försvårad eller omöjlig. Efter att under en tid af 5
år, såsom extra geolog vid Sveriges Geol ogiska Undersökning,
hafva varit sysselsatt med fältarbeten på Ö l and, har jag också
kommit till full insigt om nödvän digheten af att bryta med det
äldre indelningssättet och att j u förr dess hell re uppställa en ny
indel ning, som bättre motsvarar de på Öland rådande förhållandena.
En ·dylik meddelas derföre här 1 ) , ehuruväl den ännu ej
kun nat blifva i alla dess detaljer fullt genornarbetad 2 ). Ned­
ifrån uppåt kan man särskilj a följande afdelningar eller l ag:
planilimbatakalk, limbatakalk, undre asaphuskalk (med sphre­
ronitbanken), öfre asaphuskalk, gigaskalk , platyuruskalk, cen­
tauruskalk och strombolituitka:Ik. Sin s emellan äro dessa af­
delningar vanligen ej skarpt skilda och mellan flere af dem fin nas
verkliga öfvergångslager.
Understa afdelningen eller p l a n i l i m b a ta k a l k e n karak­
teriseras af den rikliga förekom sten af Megalaspis planilimbata
ANG. 3). Ett an nat deri vanligt fossil är Holametapus limbatus
ANG.
Bergarten har å sydligaste delen af ön van l igen en
grågul eller hvitaktig färg och kan derföre lätt förvexlas med
vissa varieteter af ceratopygekalken , från hvilken detta lag i
öfrigt ej heller tyckes vara skarpt skildt.
Närmast ofvan kommer l i m b a t a k a l k e n , kännetecknad
genom den rikliga förekomsten af Megalaspis limhata S. & B.
och Niobe lceviceps DALM. Detta senare fossil är visserligen
ej i och för sig karakteristiskt blott för limbatakalken, enär
1)
För det värdefulla biträde j ag, vid börj an af mina arbeten l denna rigtning,
litnjutit af Herr G. C. VON SCHMAL�:Ns:h, får j ag här till honom framföra
m i n varma tacksamhet.
2) För upprättande af fullständiga, fullt tillförlitliga fossillistor sknlle nämligen
erfordrats vidlyftiga paleontologiska förarbeten.
3) Stjertskölden af denna art l!l.ter sig väl skilja frlln dylik a af den närstilende
Meg. limbata S. & B., nämligen genom mindre hvälfning utefter tvärprofilen,
mera halfcirkelformig omkrets, nästan j emnbred limb och ej uppåtböj d bakre
spets. Mellanformer torde dock möjligen förefinnas.
13
det anträffas äfven i ortocerkalkens understa afdel ning, men tyckes
dQck 'vara betecknande för limhatakalkens öfversta nivå; i det att
det der upphör något sen are än Meg. limbata. Bergarten är ganska
finkornig, merende l s rödaktig med dragning i violett. På flere
fyndorter har i denna afdelning anträffats ett, efter hvad det
tyckes, hittills opåaktadt skikt med en särdeles rik , delvis
obeskrifven, fauna, ur h vilken såsom särskildt märkl iga här
må an föras 2 Pelecypoda (Nucnla eller Ctenodonta), 2 Gastro­
poda (l Turbo?, l Pleurotomaria) samt Rhynchonella digitata
LEUCHTB.
Uppåt öfvergår denna afdelning utan tydJ'ig grän s i
följande.
Un d r e a s a phu s k alk karakteriseras af det första rikliga
uppträdandet af arter tillhöriga sl ägtet Asaphus'. Jemte dessa
förekomma Phacops selerops DALM., Megalaspis heros ANG.,
Ptychopyge applanata ANG., Niobe frontalis DALM., lllcenus
Esmarki ScHLOTH., Ampy.v nasutus DALM., Orthis obtusa
PAND., Glyptocystis (Leuchtembergi ANG. ?), m . fl. Undre och
största delen af denn a afdelning består af rödaktigt färgade
lager och är petrografiskt knappt att skilja från limbatakalken.
Vid Ölands södra udde (vestkusten) har e n , hvad beträffar
individernas antal , särdeles rik fauna, beståen de af Phacops
sclerops, Meg. heros, Asaphus sp., Ptychopyge applanata och
Nileus armadillo, anträffats i en rödlett, grafkristall inisk kalk­
sten. I vanliga fall synes dock faunan nå si n rika utveckling
först i de öfversta, till antal et 2 a 3, rent grå kalkstenshvarfven.
Ofvan dessa komma ett a två likaledes rent grå lager, alldeles
öfverfylde af Sphceronis pomum GYLLENH. En och annan deri
anträffad trilobit tyckes dock, i l ikhet med bergartens petrografiska
beskaffenhet, antyda, att denna sphreron itbank lämpligast bör
sammanföras med underliggande lager. Sphreronitbanken , som
ända från öns sydligaste spets kunnat följas , så långt mot norr
som mina undersökningar nått, såsom ett sammanhängande lager,
erbjuder en särdeles förträfflig hållpunkt för orientering vid denna
horisont. Äfven i de närrilast öfverliggande Jagren förekomma på
många ställen massor af sphreroniter, hvilka dock tyckas i all-
14
mänhet vara mindre och möjli gen tillhöra en annan art. Jag
har dock aldrig lyckats öfverkomma n ågot så väl bevaradt
exemplar, att denna fråga kunn at afgiiras. Den kalksten, i
hvilken dessa sistnämde sphreroniter förekomma, är alltid af
ljusröd, ofta något hvitspräcklig, färg. Den tillhör den afdelning
jag kallat
Öfre a s ap h u s kal k 1). Bergartens beskaffenhet har ofvan
antydts. Tilläggas bör, att den ofta är tydligt kristalli nisk samt
fördelad i ovanligt tj ocka bankar, genomsatte af talrika, djupa
rem n or. Denna kalksten har en vidsträckt utbredning och bildar
utan all gensägelse Ö lands sterilaste trakter. Faunan deri er­
bjuder en viss öfverensstämmelse med undre asaphuskalkens, i
det att många arter äro gemensamm a. Till ej obetydlig del
består den dock af många ännu obeskrifna småforme1: , bland
hvi lka en Chirurus n. sp. och en Primitia samt crinoiddelar
äro de vanligaste. Här ha ock funnits Chirurus tumidus var.
gibbus ANG., Asaphus ea:pansus L. (eller åtminsto ne en denna
ytterst närstående form), Illamus Esmarki SCHLOTH., Ill. cen­
tratus DALM., Nileus armadilla DALM., Niabe frantalis DALM.,
Agnastus sp. m . fl. Till denna afdelning syn es m i g ock böra
räknas en å ö n s midt (således u ngefär Ö om Kalmar) mycket
utbredd hvit kalksten, s ärdeles rik på en Agnastus sp.
Närmast ofvan öfre asaphuskalken förekomma några ovanligt
fossilfattiga lager, i hvilka en dast en P1·imitia finnes i stor
mängd. Till sin petrografiska ha bi tus likna de mestadels de
öfverliggande lagren, till hvilka de kunna betraktas såsom
öfvergångslager 2).
1) Urskildes först af d:r N. O. HoLST silsom egen afdelning och benärodes i
dagböcker af honom för > mellersta röda > i analogi med brukliga indelnings­
sättets öfriga unmn.
2) Ungefär vid d enna nivll förekommer dock ett pli ortocerer särdeles rikt lager.
Dess läge har tyvärr ej af mig närmare uppmärksam mats. Cephalopoderna
ha nämligen ej för mig visat sig användbare vid orienteringen inom orto­
cerkalken, pli grund deraf att de oftast anträffas i för fragmentariskt skick
att kunna bestämmas och hela gruppen i öfrigt ännu är allt för litet
undersökt.
15
Närmast yngre är g ig as k a l k e n , i hvilken Megalaspis
gigas ANG. och denna närstående former äro särdeles talrika.
Bergarten i de hithörande, vanligen helt tunna, kalkstens­
hvarfven är af mörkt röd färg, är sällan vidare förklyftad och
bildar nästan alltid stora jemna fält. Vid förvittring bildar den
en starkt rödfärgad allvarmo.
Till sin petrografiska beskaffenhet i allo öfverensstämmande
med gigaskalken äro de närmast ofvan denna följande lagren
eller p laty u ru s k a l k e n. Namnet är valdt efter den häri
ymnigt förekommande Asaphus platyurus ANG. Jemte detta
fossil förekommer ock Orthoceras tortum ANG. i stor mängd
och i flere varieteter1). Ortocerernas uppåt vända yta är allmänt
beklädd med fästen till crinoider, hvilka således här måste varit
mycket allmänna.
Ofvan platyuruskalken anträffas ett komplex af skikt med
ofta vexl ande färg: röd, hvitgrå eller flammig. I dessa finnes
en rik, föga känd fauna. Mest utmärkande är en ymnigt före­
kommande Asaphus platyurus var. ma.ximus n. v. 2) . Härifrån
kunna dessutom anföras Ptychopyge brachyrhachis REM.,
Rhynchorthoceras (Angelini BOLL. ?), Hy olithus in(J3quistriatus
REM. och Eccyliopterus alatus F. RöM. En stor Megalaspis
och en Strombolituites Torelli REM. äro ock häri funne. Nära
Mellby anträffas i ett hithörande skikt ett på cystideer (Echi­
nosph(J3ra) rikt lager. Efter såväl bergartens som faunans be­
skaffenhet att döma, bilda de nu beskrifna l agren en vacker
öfvergång mell an platyuruskal ken och öfverliggande
Ce n t auru s k a l k. Dennas al lmänn aste fossil är Ill(J3nus
centaurus ANG. ( Ill. Chiron HOLM) 3). Faunan är särdeles
=
1) Detta fossil förekommer dock möjligen äfven i närmast angränsande lager,
ehuruväl jag för tillfället ej kan yttra mig bestämd t derom.
2) Denna varietet skiljer sig friln hufvadformen genom betydligare storlek och
genom tydligs ribbor Ii stjertens pleurre, som i närheten af främre randen
starkt vidga sig, sil. att sidsus kontur här blir konkav.
3) AngRende de skäl, som föranled t antagandet af den här begagnade nomenclaturen,
torde fl!. hänvisas till REMELE, not 4 1l sid . 141 i • Untersuchungen iiber die
versteinerungsfiihrenden Diluvialgeschiebe des nordd. Flschlandes>. I. Stiick.
Berlin 1883.
·
16
rik, såväl på arter som på individ. Utom det nyssnämda fossilet
må följande härifrån anföras: Ptychopyge aciculata ANG., Pt.
tecticaudata STEINH., Megalaspis patagiata TQST., Ogygiocaris
dilatata BRUNN. var. Sarsi ANG., Telephus bicuspis ANG. och
Lituites lituus MoNTF. I understa skiktet har jag funnit en
gren af en Didymograptus, som troligen skall iåta sig äfven. till
arten bestämmas. Bergarten är rent grå, af något kornig textur.
Ofvan centauruskalken kommer en tät hård kalk, liggande i
tjocka ban kar, merendels af grå färg, stundom något flammig i
'
violett. . Dess allm ännaste foss i l är Strombolituites undulatus
BoLL. , hvarföre jag kallat afdelningen S t r o m b o l i tu i t kalk.
På grund af bergartens stora hårdhet är det ytterst svårt att
derur lösgöra fossilen i bestämbart skick. J ag har deri utom
det nämda fossilet funnit en Remople�trides, Ptychopyge
( angustifrons DALM. ?), Nileus armadilla DALM. , Illamus centau­
rus ANG. och en Orthoceras. Mellan de hårda bankarne, hvilka
ofta äro så genomsatta af remnor, att hällen närmast liknar
en mosaik , förekomm a tunna skikt af en lösare kalksten ,
skiffrig med ojemna aflossningsytor, rik på oregelbundna små
körtlar, försedde med ett tunnt svart öfverdrag. Häri har jag
endast funnit en Orthis och obestämbara trilobitfragment. I en
dylik kalk har på ett p ar ställen anträffats Nileus armadillo;
särdeles ymnig, i hela hoprullade exemplar 1 ) . I ett par block
af strombolituitkalk, eller åtminstone af en petrografiskt dermed
öfverensstämmande k alksten , har j ag funnit lllcenus centaurus
ganska allmän. Måhända vore det derföre lämpligast att räkna
strombolituitkalken blott såsom en yngre underafdelning utaf
centauruskalken.
l närmaste samband med strombolituitkalken och, efter
hvad det tycktes, direkt hvilande derpå har på ett ställe Ö om
Slagerstad (Stenåsa) anträffats ett gråfärgadt af Echinosphcera
aurantium GYLLENH. öfverfyldt kalkstenshvarf. Jemte detta
fossil funnas deri Illcenus centaurus?, Conularia m., fl. Denna
1) Det är tydligen denna kalksten, som af LINNARssoN omnämnes i slutet af
den genom NATHORST publicerade > promemorian>.
17
echinosphreritbank bildar troligen öfvergång till äldre chasmops­
kalken 1).
Den af LINNARsSON skisserade indelningen af Ö lands
ortocerkalk har tydligen legat till grund för TULLBERGs redo­
görelse för de ifråga varande lagn•n 2). Här lemnas för första
gången en mera detaljerad beskrifning af öländska ortocerkalken
och dess faunistiska horisonter, hvarigenom också vinnas säkra
hållpunkter för en noggrannare jemförelse. LINNARSSONS in­
delning har med obetydliga modifikationer af TöRNQUJST 3) an­
vändts för Dalarnes ortocerkalk. Vidare har meranämda in­
delning af NATHORST ') tillämpats för motsvarande bildningar
äfven i Sveriges öfriga provinser, med undantag af Östergötland,
hvarest den tydligen ej varit a1;vändbar. Ortocerkalken i sist­
nämda provins, som ju ligger Öland närmare än någon annan
provins med mera utvecklad ortocerkalk, tyckes mig, af be­
skrifning att döma, i mycket visa likhet med den öländska.
Huru långt denna likhet sträcker sig, ät dock omöjligt att af
blotta beskrifningen afgöra. Ett försök att utsträcka en viss
lagindelning öfver större områden, som man ej sjelf varit i till­
fälle att på ort och ställe undersöka, möter naturligtvis
stora vanskligheter, särskildt också på den grund, att troligen
mången af de för en sådan jemförelse nödiga hållpunkterna
kunnat förefalla andra iakttagare värdelös och derföre af dem i
beskrifningarne ej framhållits. En dylik parallelisering torde dock i
hvarje fall ej vara utan allt värde. Den måste nämligen alltid
1) Att vertikala afstandet mellan strombolituitkalken och yngre ehnsmops- eller
m acrouruskalken ej kan vara stort, tyckes mig framgll. deraf, att denna
senare anstll.r fast helt nära ostkusten, i botten af en mellan Össby och
Gräsgård utfallande bäck, noder det att vid bäckens mynn ing stranden just
bildas af strombolit11itkalken.
2) S. A. '!'ULLBERG: Förelöpande redogörelse för geologiska resor pli Öland.
G. F:s Förh. Bd 6, sid. 220. Stockholm 1882.
3) S. L. 'l'ÖRNQUIST: Öfversigt öfver bergbyggnaden inom Siljansomrlldet i Da­
lame etc., S. G. U. Ser. C, N:o 57. Stockholm 1883 och Undersökningar
iifver Siljansomdldets trilobitfauna. S. G. U. Ser. C, N,� 66. Stockholm
1884.
4} A. G. NATHORST: Upplysningar till Geologisk Ö fversigtskarta öfver Sverige.
Södrn bladet. S. G. U. Ser. Ba, N : o 4. Stockholm 1884.
2
18
J emförande tablå öfver
J
ö
E nl ig
t
MoBE RG.
l
a
n
d.
TuLLBERG.
Eul.
l
l
EnJ.
Ö fre grå
O rtocerkalk.
C e utauruskalk .
/örre
l
Öfre delen.
röd
----
o rtocerkalk.
l
Öfvergångslnger.
Ö fre
asaphusknlk,
röd lett.
As11phus-
l
l
Ej
o b s er v e r a d .
l
Ö fre g rA
l
l
l
l
*
l
l
Ö fre röd
o rtocerkalk.
Öf re r ö d or-
Un d r· e
de len.
Ej observerade
eller möj l i gen t
LIN-
Enl.
Kinnekul l e .
..
1'roligen
t
Möjligen
+
MöjExpansusknlk, dels
röd, dels grön akti g.
rl'ro-
S p h re ro ni t-
U nd re gr å Ö
Grå kalk, >likhalh.
(Likhall.)
frr delen.
gl au ko nit ·
Undre grå ortoförande
Un d re asacerkalk.
o r to ce rUndre
Heroskalk (gr&).
p h u sk n l k ,
kalk.
delen.
öfverst grå.
Undre grB; kalk.
--·
Nästan rent gr!l kalk
( uta n fossi l ) .
*
Rödlett kalk. (FossiL i mb atak al k .
len ej anförde.)
Undre röd
Understa
-------Ot
r o c e rkal k .
la g re t .
takal k
P lanilimba
Plnnilimbntakalk.
(grll med blågrön an- Un dre röd kalk.
t
s ry kn in g ) .
kalk.
l
l
l
(Lcfversten.)
t eller +
Öfre
Gigaskal k.
LINNARssoN och
1'ULLBERG.
V ester-
grå �t l n uko nitf ri
ot
r o ce r·k alk.
Öfvergångslager.
Platyuruskalk.
En l.
LINNARSSON.
Ej observerad.
Strombolt
i ut
i kalk.
Ö ste r g ö tl a n d .
bank.
--------
l
l
l
Gr ön san d ?
t i denna tabHl betecknar: .fö•·d(t) till närmast <i.f•·e a.fdelning; f
om if•·åga.•·rwande del af lagerse�·ien.
be t eck n a r :
l
förd(t) till nä•·mast
19
ortocerkalkens lag.
S k å n e och
B o r n h o l m.
g ö t l a n d.
NAKSSON.
l
l
F» lby��:den.
Enl. TULJ,BERG.
l
D a l a r n e.
N o r g e.
Enl . TÖRNQUIST.
En! . BRÖGGER.
C h asmopskalk (Fl agkalk).
*
R y s s l a n d.
En!. ScHMI D T .
;'!l..
=
....
�
Ortocerkalk.
....
""
"'
Skiffe r med D. geminus Hr s. och O.
dilatata BRUNN.
kalk.
M örkgrll och spräckli��:
(röd och gr') kalk vid
Klefva och Agnestad r
·;::;
8l
4 a,
Öfre grll ortocer-
(Grönaktig kalk ?)
I
l
o
=
:.c;
"
>"l
�
r:.S Obere Lin sen
schicht (enl.
Hoi.M.)
..
..
..
..
Ö fre röd
ortocerkalk.
tocerkalk.
*
....
3 c y,
Ortocerkalk.
Ii gen t
Troligen
�
"
....
=
t
"
�
!igen
�
Möjligen
..
t
------- --- - - - --
....
�
�
..
M örkare grll kalk.
3 c {J,
Expansusski ffer.
Undre g r å ort ocerkalk.
....
3
. . . . ............ . . .
l
Iiigrt
ooh
"
"
�
l
a_{delning ; *
l
..
'
l
l
betecknar :
använd litm·atu•·
/w r
k
.<:>
o
"
"'�
c:;
;Q
ot:i
. :::
8
.,
"
....
�
=
p
l ······•·· ············
Phyll''"''""';""· '
Borde m öjl . d elvis 1
ff
?
Phyllog raptn sski er
varit t
i
?
"'
>
.,
"
"
l
G rönkalk
8
o
c a,
Megalaspi sk �lk.
Borde milhä n d a
d elvi s vari t t
Undre röd ortocerkalk.
Ortocerkalk (J.
OL !
. :::
=
l
kalk.
=
·-
Ortocerkalk a.
Hvitaktig och grä
..
J
"'
..
?
.............•
""
l
l
ej kanna t lemna för jemfö•·elsen tillräcklig ·upplysning
20
bidr a ga att skarpare framhålla , hvar i lag e rserien de ställen
före k o m ma, angående hvilka kännedomen ej är nog fullständig
för att tillåta en tillräck l igt noggrann . jemförelse. Det är öfver­
tygelsen härom, som föran ledt mig att sammanställa omst å e nde
jemförande tablå.
Hvad beträffar den i tablåen lemnade j emförelsen mellan
den af mig föreslagna indelningen och den f. n . allmänt antagna,
torde här böra ytterlig a re le ro nas följande uppl y sningar. »Un dre
röd ortocerkalk» motsvaras un g efär af planilimbatakalk och lim­
batakalk. Det förefaller mig dock ganska troligt , att planilimbata­
kalken åtminstone delvis ofta sammanblandats med c eratopyge­
kalken . - »Undre grå ortocerkalkem motsvaras u ngefär af undre
asaphuskalken med den derpå liggande sphreronitbanken. Undre
asaphuskalkens undre, rödfärgade lager ha dock troligen ofta
räk nats såsom til lhörande »undre röda ortocerkalkem. - » Ö fre
asaphuskalken » låter sig s v årligen inordna i det äldre systemet.
Så t. ex. angifver TULLBERG 1), att sphreronitbanken förekommer
i öfre delen af >> undre grå ortoc erkalk e n i> samt att giga slagren
tillhöra undre delen af »öfre röda ort o c erkalken >> . Tillvaron af
den mägtiga afl agring, jag kallat öfre asaph uskalk och hvars
plats skulle vara m ellan de båda ofvan n ämda l agren, antydes
ej . Bergar ten s färg gör det dock sannolikt, att den na afdel­
ning, om den någon gång observerat s , räknats samman med
>>öfre röda ortocerkalkem. - Så s om denna s i s tnämdas öfversta
lager torde i allmänhet ha räknats platyuru s kalken . Måhända
hafva dock de af mig anförda öfvergångslagren mellan platyurus­
kalken och centauraskalken stundom sammanförts med »öfre röda
ortocerkalken » . TULLBERG, som tydligen observerat Jagren i
fråga, säger n ämligen på anförda stället derom följande . Söderut
från T okn äshamn äro »ett par fot af den öfre delen» (af öfre
röda ortocerkalken ) »ti l l färgen grå, rika på Asaphus
platyurus. På södra delen af Ö lands ostkust är det svårt
att draga grä nsen för denna kalk mot följ ande l ager. I
1) 1882. Förelöpande redogörelse för geol ogiska resor pli Ö land,
Bd 6, sid. 232.
G.
F. Ji'.
21
dess öfre del förekomma här ofta cystideer» 1). - » Ö fre grå
ortocerkalken» motsvaras af centauruskalken (och strombolituit­
kalken ?) 2) .
Att öländska ortocerkalken är resultatet af en utan några
störande afbrott j emt fortsatt aflagring, framgår otvetydigt såväl
af de stratigrafiska data som ock af faunans beskaffenhet. Fossil
fi nnas, som äro gemensamma för alla afdelningarne. Ett sådant
är t. ex. Nileus armadilla DALM. Likaså har hvarje afdelning
talrik a fossil gemensam ma med de närmast äldre el ler yngre
afdelningarne. På gru nd häraf blir det ofta, att ej säga oftast,
n ödvändigt att, i och för ett noggrannare fastställande af den plats
ett vi sst lager intar i lagerserien, känna flere karakteristiska
arter, som deri samtidigt uppträda. För en del arter faller dock
deras blomstringsperiod inom åtskilligt trängre gränser än den
tid, som motsvaras af deras tillvaro, och kunna de, med behörigt
afseende härpå, göra god tjenst såsom ledfossil för de olika
afdeln ingarne. Utom de redan antydda förhål landena finnas ännu
ett par omständigheter, som lagt väsentliga svårigheter i vägen
för försöken til l ortocerkalkens fördelning i olika lag. Af
gammalt har det antagits, att på Ö land ortocerkalkens tektoniska
förhållanden varit ytterst enkla. Lagren stupade, sade man,
enformigt mot öster (eller sydost), så att man vid van dring från
vester mot öster alltjemt komme att beträda yngre lager. Detta
är dock långt ifrån fallet. Vid en dylik vandri ng äro tvärtom
upprepningar af lagerserien ytterst van liga. De äldre afdelnin­
garne anträffas ofta, j ust der ön är som bredast, helt nära ost­
kusten . Orsakerna härtill äro af två slag. För det första
spelar denudationen en stor rol l , i det att på somliga ställen
de yngre lagren kunna vara bortslitne öfver stora sträckor, under
det att på andra stäl len j ust de yngre l agren bl ifvit skonade och
således Im, i form af »kakor», ligga qvar å områden, der an nars
1
) Efter det att den n a uppsats blifvit nedskrifven, ser j ag, att
R Eli!EJ,E uppfattat
just dessa öfverg�ngslager silsom • högsta delen af ö fre röd ortocerkalk > .
S e G . F. F . , B d 1 1 , H. 7, s i d . 432 (Einiges iiber Euomphalus declivis REK.
und Hyolithus inrequistriatus REM .).
2) Jemför LINNARSSONS yttrande i meranämda > promemoria> .
22
run dt omkring blott äldre lager äro til l finnandes. För det
andra är lagrens stup ning i hög grad föränderlig. Vestlig
stupning är ingalunda sällsynt. stundom ligga de lager, som
bilda markens yta, i långsträckta vågor med rundade ryggar,
stundom bilda de lå11ga skarpa veck . Några egentliga förkast­
ningar har jag dock aldrig observerat. Likvisst händer det
stundom, att äldre afdelningar bragts i dagen å en mindre fläck
längs någon af de stora brottlinier, som, isynnerhet å öns bredaste
parti , äro mycket vanliga. Ofta döljas de, af brottlinier eller
ojemn denudati on vål lade, ändri ngarna genom jordbetäckning (i
all synnerhet genom de långa strandvallarue ), hvarvid förvex­
lingar m ellan lika färgade lager af olika ålder l ätt kunna göras. 1)
Med kännedom om ortocerkalkens lagringsförhållanden inser
man klart, att dess mägtighet ej kan vara så stor, som man
förut antagit. Detta öfverensstämmer också m ed de iakttagelser,
jag haft tillfäl le göra angående mägtigheten af ortocerkalkens
olika afdelningar. Just på grund af dessas relativt ringa mägtig­
het blir det inflytande, som den ojemna denudationen och vex­
lande stupningen utöfva, af så stor vigt för bergartskartan s
utseende.
1 ) En granskning a f de olika afd e lni ngar n e s fauna, sildan d e n angifves i > List
of the fossil fau n a s of Sw e d e n > J, visar, att j ust de båda grll och de båda
röda afdelningarne ha rätt mllnga gemensamma fo ss il , som ej literfinnas i den
e m e llan dem liggande. Enligt min erfarenhet är lagrens färg ej i så hö g
grad bestämm ande, som det skulle kunna tyckas enligt de i nlimda lista
lemnade . uppgifterna, af h vilka några plltagligt felaktiga snarast !lita sig för­
klara silsom beroende pli en af p etro grafi sk likhet föranledd förvexling af den
aft!cln ing, hvarinom fossilen insamlats. Detta synes mig ganska troligt be­
träffande t. ex. uppgifterna, att silviii Asaphus platyurus som .'lfegalaspis
limbata förekomma både i > undre > och > öfre röda o rto c e rkalk e n > . Medgifvas
mllste, att en origt.ig bestämning, före tagen på illa bevarade exemplar, eller
också en fö rve x l i n g af stuffernas etiketter, skulle k11nna med fört samma verkan.
Mars 1890.
Af S veriges Geologiska Undersökning äro h i tti l l s utgifn a :
Ser. A .
Kartblad med beskrifningar .
a) i skalan l : 50000 :
l . W e sterås, 2. Arboga , 3. S k u l t u n a , 4. S ö dertelge:. 5 . Eskilstnna, 6.
Stockholm, 7 . Enköping, 8 . Fånö, 9 . S äfstah o l m , 1 0. Angsö , 1 1 . K ö p i n g,
12. H e l l e fors, 1 3 . Lindho l m , 1 4 . L i n d s b r o , 15. Sk attmans ö , 1 6 . Sigtuna,
17. Malmköping, 1 8 . Strengn ä s , 1 9 . Ram n ä s , 20 . Wårgårda, 2 1 . U lrice­
hamn, 22. E riks berg, 23 . Nyköping, :!4. Tärna, 2 5 . S ä m s h o l m , 26 . . �al a,
27. Rånäs, 28 . Borås, 29. L eufsta , 30 . E ggegrund, 31. Upsala, 32 . Orby­
hus, 33. Svenlj unga, 34. Å m å l , 35. B a l d ersnäs, 36. W i ngersham n , 3 7 .
U p p e r u d , 38. D egeberg, 39. Rådan e for s, 40. W e n e rsb org, 41 . W i s l< afors,
42. Engelsberg, 43. S alsta, 4 �. Rydboh o l m , 45. H ö rnings h o l m , 46.
Ridd arhyttan, 47 . L i n d e , 48. O r e b r o , 49. Segersj ö , 50. Årsta, 5 1 .
N y n ä s , 52. Trosa, 53. Bj örksund, 54. Riseh erga, 55 . L atorp , 56. Nora ,
57. Stafsj ö , 58 & 59. Sandhamn o c h Tärnskär, 60. B åstad, 6 1 . Hessle·
holm, 62. Clae storp , 63. Brefven, 6 4 . Gotte n v i k , 65 & 6G. Landsort och
Källskär e n , ö 7 . H errevadskloster, 68. Linderöd, 69. Hj u l sj ö , 70. Tj ä l l ·
mo, 7 1 . Norrköping, 7 2 . Möj a , 7:3 . Gustafsbe rg, 74. H elsingborg, 75.
L a n d s k r o n a , 76. Engelh o l m , 7 7 & 78. K u l l en och Höganäs, 7\l. Nors­
holm, 80 & 81 . D a l arö och U �.ö , 82 . Finspång, 83. V r e tak loster, 84.
Ask!)rsu nd, 85. Kristianstad , 86 . Ovedskloster, 87 . Trol l eh o l m , 88. Vax­
h o l m , 89 & 90. Svenska S t e n ar n e och Svenska Högarn e , 9 1 . Malmö ,
92. Lund, 93. Furu s u n rl , 94. Norrtelge, 95. Rådmansö. 96. Grundkalle­
grundet, � 7 . Svartkl u b b e n , 98 & 99. Forsm ark o c h Bj örn, 100. Penning­
by, 1 01 . Oregru n d , 102. Motala, 103. B äckaskog, 1 04. Alunda, 105, 106
& 107 . Vidtsköf!e samt Skånedelen af Karlshamn och S ö l v esborg.
b)
P r i s för kart bladen N :o 3 0 , 3 6 , 6 5 & 6 6 , 72 s a m t 8» & 90 med beskrifn ingar . . . . . . 1 , 00 kr.
•
•
•
a�. a s , 5 1 , 53, 58 & 5 9 , 77 & 7 8 , 9 1 ,
• • • • • •
1 , 50 kr.
>J
9 6 , 9 8 & 9 9 samt 102
. . . . . 2 , 0 0 kr.
»
alla öfriga blad
i s k a l a n l : 200000 :
l. Huseby, 2. Lj ungby, 3. V e x i ö , 4. L e s s e b o , 5. Ö l m e s t a d , 6 . N i s sa fors,
7 . Borås, 8. Hvetlanda, 9. Särö, l O. Kungsbacka, 11 . Venersborg och 12.
Halmstad.
Pris för hvarje kartblad m e d beskrifning 1 , 5 0 kr.
S er. B .
a ) Öfversigtskartor.
l. Bladindelning för d e t geologiska k artverket, j e m t e teckenskema.
Pris 0, 5 0 kr.
2. ERDMANN, A . Karta ö fver glaciall e r a n s u t b r e d n i n g i nom s ö d r a d e l e n
af Sverige . Skala l : 1000000. 1863 . Pris 2 k r .
3. K arta öfver bergarterna p å östra D a l . S k a l a l : 200000. 1870. Pris
l , 5 o kr.
4. Geologisk ö fversigtskarta ö fver Sverige. Skala l : 1000000. Sö dra
bladet. 1884. Pris med b eskrifning . 2 kr.
b) S p ecialkartor med b e skrifningar .
1 . Geologisk a l fegor. Skala
och
höj dkarta ö fver Skottorps och Dömmestorps i n -
l : 20000.
2. Matjords- och alfkarta ö fver Skottorps inegor.
Pris för I & 2 med beskrifning 2 kr.
Skala l :
4000.
3. Karta ö fver.. b erggrunden i n o m de m a l m föran d e trakterna i n orra
d e l e n af Orebro l ä n . 2 blad. S k a l a l : 100000.
1883. Pris med
b eskrifning l. 4 : o , 2,5o kr.
4. B eskrifning (till N:o 3) Il.
Geognostiska kartor och beskrifn ingar
ö fver de vigtigare grufvefälten, m e d 1 3 kartor. 1 889. Pris 5 kr.
5. Agronomisk t geologisk karta öfver egendomen S v alnäs i Rosl agen .
Skalan l : 10000. 1 887 . Pris m e d b e skrifning, 8:o, l kr.
6. Praktiskt g e o l ogisk karta ö fver Farsta och Gustafsberg i Stock h ol m s
l ä n . Skalan l : 10000. 1 890. P r i s med beskri fning, 8 : o, 1 , 2 5 kr.
Ser. C.
Afhandlingar ooh uppsats e r .
1 . ERDMANN , A . B idrag t i l l kännedomen o m S veriges qvartära b i l d ­
n i ngar, t e x t och atlas m e d 1 4 k a r t o r . 1 868. S t o r 8 : o . P r i s 8 kr.
2. ERDMANN, A. Expose d e s form ations quaternaires de la Snede, texte
accompagne d'un atlas.
Editi o n abregee p o u r l ' e tranger. 1 868.
Stor S:o. Pris 8 kr.
a. ERDMANN, E . B e skrifn i n g ö fver S k å n e s stenkolsförande fo rmati o n ,
m e d karta o c h 4 taflor. 1872. 4 : o . P r i s 4 kr.
4. EanMANN, E. Samma arbete åtfö lj d t a f en fra n s k resume . Pris
5 kr .
5. BöRTZEL L , A. B e s krifn i n g ö fver B e sier-E ckstei n s kromalitografi o c h
litotyp ografi . m e d l tafla. 1 8 7 2 . 4 : o . Pris 1 , 5 0 kr .
6. TöRNEBOHM, A. E. .. G e o g n ostisk proii i ö fv e r d e n skan dinavisk a fj e l l ­
r y g g e n m e l l a n O s t e r s u n d och L evanger, med l t a fi a . 1 8 7 2 . 8:o.
Pris 0, 5 0 kr.
7 . GuM.IELIU S , O. B idrag t i l l k ä n n e d omen.. o m Sveriges erratiska bild­
n ingar, samlade å g e o l . kartbladet O r ebro , m e d 4 taflor. 1 87 1 .
8: o . Pris 0, '!.5 kr.
8. HuMMEL , D . Ofversigt a f de ge ? logiska fö rhål l a n d e n a vid Hall andsäs
med 2 tafi or . 1 872. H:o. Pns 0, 7 5 kr.
9 . TÖRNEBOHM, A . E. Ueber die Geognosie d e r Schwedisc h e n H o c h ­
g P birge , m i t e i n e r K a r t e . 1873. 8 : o . Pri s 1 , 5 0 kr.
10. LINNARSSON, G. Om n ägra fö rsteningar från Sveriges o c h N o rg e s
p r i m o r d i a l z o n , m e d l tafla . 1 87 a . S : o . P r i s 0,25 k r .
1 1 . GuM JK L iu s , O . Om m e l l e rsta Sveriges g l a c i a l a b i l dni ngar. I . O m
krosstensgrus, m e d 3 tafl o r . 1 8 74. 8 : o . P r i s 0, 7 5 k r . ( S e N:o 16. )
12. HuMMEL , D. Om r u l lstensbil d n i n gar, m e d 2 tafl o r. 1874 . 8:o. Pris 0, 7 5 kr.
1 3 . GuMlELius, O . O m m a l m l agrens åldersfö lj d och deras a n v ä n d a n d e
s äsom l e d l ager, me d l k a rta. 1873. 8:o. P r is 1 , 5 0 kr.
14. TöaNEBOHM, A. E. G eognostisk b eskrifning öfver Persbergets grufve·
fält, m e d l karta.
1875. 4 : o . Pris 3 kr.
15. HuMM E L , D . O m Sverig e s l agrade urberg, j emförda m e d s y d v e s tra
E u ropas, m e d l k a r t a . 1 875. 8:o. Pris l , 5 o kr.
1 6 . GuMlELIU s , O. Om m e l l e rsta Sveriges glaciala b i l d n i ngar. I l . Om
r u l lstensgrus, m e d l karta . 1876. S : o . Pris 0, 7 5 kr. (Se N:o 1 1 . )
1 7 . SANTESSON, H . K e m i s k a b ergartsanalyser, sammanstä i d a o c h bear­
beta d e . l. Gueis, h äl le flintgneis ( " e urit") och hälleflinta.
1877.
8 : o . P r i s l kr.
18. ToRE L L , O . Undersökningar ö fv e r isti d e n . I o. Il. 1 873. 8:o. (Se N:o 1 1 . )
H l . NATHORST, A . G . O m e n cykad ekotte från d e n rätiska fo rmatio u e n s
l ager vid Tinkarp i S k ån e , m e d l tafla. 1875. 8:o. Pris 0,50 k r .
20. N ATHORST, A. G . N y a fyn dorter fö r a rktiska v äxtlemn i n gar i S k å n e .
1 8 7 7 . 8 :o. Pris 9, 5 0 kr.
2 1 . LINNARSS O N , G.
O fversigt af Nerikes öfvergängsb i l d n ingar, m e d 1
karta . 1 8 7 5 . S: o . Pris 0, 7 5 kr.
22. LINNARS S O N , G .
Om fau n a n i lagren m e d Paradoxides ö l an d i cus,
m e d 2 taflor. 1877. 8:o. Pris 0, 7 5 kr.
23. Underd . b erättelse om m a l m fy ndigheter inom N orrbottens län, m e d
b i l agor och f> kartor. 1 8 7 7 . 4 : o . Pris f> kr.
24. Samma b erättelse med fransk resu me. Pris f>, 5 o kr.
B a l l e - o c h Hunneb ergs trapp. 1878. 8 : o . Pris 0 , 7 6 kr.
26. ToRELL , O . O n the eauses o f the glacial phenomena i n the n o rth
eastern portion o f North A m e ri c a , with a m a p . 1878. 8 : o . P r i s 0,5 0 kr.
27. NATHORST, A. G.
Om floran i Skänes k o l fö r a n d e b i l d n ingar. I,
Floran v i d Bj uf. F ö rsta häftet, med 1 0 taflor.
1878. 4:o. Pris
f> kr. (Se N:is 29, 33 och 85.)
28. LINNARSON , G .
Om d e p a l re ozoiska bil dningarna vid Humlenäs,
m e d l karta . 1 87 8 . 8:o. Pris 0.50 k r .
29 . N A T H O R S T , A . G .
Om floran i S k ä n e s kolfö r a n d e b i l dn i n g a r . I I .
F loran v i d Höganäs o c h H e l s ingborg, m e d 8 t a fl o r .
1879. 4:o.
Pris 3 kr. (Se N : i s 27, 33 o c h 85.)
30. ToRE L L , O.
S u r les traces l e s plus anciennes de l'exi s t e n c e de
l ' h o m m e e n Suede. 1 87 6 . 8 : o . Pris 0,5o kr.
31. LINNAR S S O N , G. I akttagelser ö fv e r d e graptolitföran d e skiffr a r n e i
Skäne, m e d l tafla. 1 8 7 9 . 8:o. P r i s O. 7 5 k r .
32 . BLOMBERG, ALB.
o c h LINDSTRÖM , A . Praktiskt geologiska u n d e r ­
s ö k ningar i n o m H e rj e d a l e n o c h J e m t l an d , m e d 2 k a r t o r . 1879 . 8 : o .
Pris l kr.
3 1! . NATHOR S T , A . u . O m fl o r a n i ::lkän e s k o l fö r a n d e b i l d ningar. I .
F l o ran vid Bj uf. A n d r a häftet, m e d 8 tafl o r . 1 879. 4 : o . P r i s 3
k r . ( S e N : i s 2 7 , 2B o c h 85 . )
1!4. LINDSTRÖM, A . Prakti skt geologiska i akttagel s e r u n d e r r e s o r p ä
Gotland , m e d l k arta o c h l tafla. 1 879 . 8 : o . P r i s l k r .
35 . LINNARSSON, G . Om faun an i k a l k e n m e d Conocoryphe exsulans, m e d
3 taflor. 1 879. 8 : o . P r i s l k r .
3 6 . NATHORST, A . G . O m Spirangium o c h d e s s fö r e k o m s t i Skänes k o l ­
förande b i l d n ingar , m e d 2 taflor. 1 8 7 B. 8 : o . Pris O, 1 5 k r .
S7. LINNARSSON, G . O m G o t l a n d s g r a p t o l i t e r , m e d l t a fl a . 1 87 9 . 8 : o .
P r i s 0, 5 � kr.
38. NATHORST, A . G . O m d e svenska u r b e r g e n s s e k u l ära förvittring.
1880. 8 : o . Pris 0 , 5 0 kr.
39. NATHORST, A . G . O m d e äldre s a n d s te n s - och s k i ffe rb i l d n i n g a rn e
v i d V e ttern . 1 880. 8 : o . Pris O , 7 5 kr.
40. TöRNQUIS T , S. L. N ägra i akttagel s e r ö fver D a l arnes grapto l i t s kiffrar.
1880. S: o . Pris 0, 2 5 kr.
4 1 . TuLLBERG , S. A . O m l agerfölj d e n i d e kambriska o c h siluriska af­
l agringarne v i d Röstänga, m e d 1 karta. Ul80. 8 : o . Pris 0, 2 5 kr.
42. TULLBERG, S . A . O m Agnastusarterna i de k a m b r i s k a aflagringarne
v i d A n d rarum , med l karta o c h 2 taflor. 1 880. 4 : o . Pris 2, 5 0 kr.
43. LINNARSSON, G. O m försteningarn e i d e s v e n s k a l agren med P eltura
och Sphrerophth almus, med 2 taflor . 1 880. 8 : o . Pris 0, 7 5 kr.
44. NATHORS T , A . G. Om d e v äxtföran d e l agren i S k å n e s k o l fö r a n d e b i ld­
n i n gar och d e r a s p l a t s i l agerfölj d e n . 1 880. 8:o.
Pris 0, 2 5 kr.
45. S V E N O N IUS, F. O m » S e v egrupp e n » i nordligaste J e mtland och Ån­
german l a n d s amt dess förhällande till fossilföra n d e l ager, m e d 2
kartor. 1880. 8 : o . P r i s 0, 6 0 k r .
46. LINNARSS O N , G . Graptolitskiffrar m e d Monograptus turri c u l a tu s v i d
K l u b b u d d e n n ära M otala, m e d 2 taflor . 1 88 1 . 8 : 0 . P r i s 0, 7 5 k r .
47 . LuNDGREN, B . Unders ö k n i n g a r ö fv e r m o l l us k faunan i S v e r i g e s ä l d r e
m es o z o i s k a b i l d ningar, m e d 6 taflor. 1881 . 4 : o . P r i s 2 , n o k r .
48. ToRELL, O . O m Sverige s vigtigaste krista l l i n i s k a b ergslag o c h dera s
fö rh ä l l a n d e till h v aran dra. 1 882. 8:o. Pri s 0, 5 0 kr.
49. SvENONIUS , F.
Till
frågan o m förh ä l l an d e t m e ll an » W e m d a l s ­
qvartsiten» o c h siluriska form ationen i n o m södra delen af Jemtlan d s
län, m e d l k a r t a . 1 882. 8 : o . Pris 0 , 5 o kr.
25. SvEDMARK, E .
3
50. TuLLBERG, S . A.
Skånes graptoliter. I . Allmän ö fversigt ö fv e r d e
s i l uriska b i l d n i o game i S k å n e o c h j em fö r e l s e m e d ö friga k ä n d a
samtidiga aflagringar. 1 882. 4 : o . P r is l k r . ( S e N : o 55. )
5 1 . ErcHS TÄDT, F .
skrifn a , m e d
S k ån e s
b a s a l t e r mikroskopiskt u n d e rsökta o c h b e ­
188\l.
8:o. Pris l kr.
l k arta o c h 2 taflor.
Om e n p o stglacial l a n d sänknin g i s ö d r a o c h m e l l ersta
S v e r i g e . 1 882. 8:o.
Pris 0,25 k r .
53. TIJ.LLBERG, S . A . F ö r e l ö p ande r e d ogörelse fö r g e o l ogiska r e s o r p ä
O l a n d . 1 882. 8 : o . P r i s 0, 5 0 k r .
54 . L I N N A R s s o N , G. D e undre P ara d o x i d e sl agren v i d A n draru m , m e d 4
t a fl o r . 1 883. 4 : o . Pris 3 k r .
5 5 . TU LLBERG, s . A . S k ä n e s grap t o l i t e r . I I . Gra p t o l i tfau n o rn a i ear­
d i o l ask i ffe r n och Cyrtograptussk iffrarne , me d 4 taflor. 1 883. 4: o .
Pri s 3 k r . ( S e N : o 50 . )
-5 6 . SvE N O N I U S , F . O m o l i vinstens- o c h serpentin för e lw m ster i N o rr l a n d ·.
m e d l t a fl a . 188?. . 8 : o . P r i s O, 7 5 kr.
57. TöRNQUIST, S. L . O fversigt öfver b ergbygn aden i no m S i lj a n somräd e t
i D a l arne , m e d l öfversigtskarta o c h l tafla . 1 883. 4:o. P r is 2, o o kr.
58. E I CHSTÄDT, F . Om b as a lttuffen vid Dj upadal i Skån e . 1883. 8:o.
P r i s 0, � 5 k r .
59. EI CHSTÄD T , F. Erratiska basaltb l o c k ur N. Tysk l ands o c h D a n ­
m a r k s ·d i luviu m . 1 883. 8 : 0 . Pris 0, 2 5 kr.
60. S v E DMA R K, E . M i k r . u n d e rsökning af d e v i d Dj u p adal i Skäne före­
k o m m an d e b asaltberg artern a, med 2 tatl o r . 1 883. 8:o. Pris 0,50 kr.
6 1 . SvENONIUs, F .
Studier v i d svenska j öklar, m e d 3 t aflor. 1 884. 8 : o .
Pris O, 7 5 k r .
62. STOLPE , M . O m silj anstrakte n s s a n d sten ar. 1 884. 8 : 0 . Pris 0, 2 5 k r .
63. M oB E R G, J. C . C e phalop o d erna i Sveriges kritsystem. I. Sveriges krit­
system systematiskt framstii.ldt, med 2 kartor. 1884. 4:o. Pris 2 kr.
(Se n:o 7 3 . )
64. Praktiskt g e o l o g i s k a undersökningar i n o m norra delen af Kalmar
län, m e d 2 k artor. 1 884. 4: o . Pris 3 k r .
65. (H . 1.) E R D M ANN , E . B eskrifning öfver Skänes stenkolsfält och -gruf­
vor, je m te redogö r e l s e fö r derur vunna ämn e n s beskaffe nhet o. använd­
ning. F ö rr a h äftet, med 10 k artor o. taflor. 1 887. 4:o. Pri s 6 kr.
66. TöRNQU I S T , S . L . Undersökningar ö"fver Siljansomrädets trilobitfau n a ,
1 884. 4: o . Pris 4 kr.
m e d 3 taflor.
67. E I C H S T Ä D T , F . Mikroskopisk u n d ersökning af o l i v i n atenar och s er­
p e n t i n e r frän N orrl a n d , med l tafl a. 1 884. 8:o. Pris 0, 7 5 kr.
68. D E GEER, G . O m den skandinaviska l an disens andra utbredning,
med 2 taflor. 1885. 8:o. Pris 0, 5 0 kr.
69. L UN D GRE N , B . A n m ärkni ngar om Spondyl u s arterna i Sveriges krit­
system , m e d 2 taflor. 1 885. 4 : o . Pris 1 , 5 0 kr.
70. Praktiskt geologiska undersökni ngar inom Jemtlands l ä n . l. HöG­
B O M , A . G.
Glaciala o c h p e trografi s k a iakttagelser i Jemtlands
l än, med l tafla o c h l karta. 1 885. 4 : o . Pris 1,so kr. (Se N:o 89.)
71. NATH O RS T , A . G. Nägra o r d om slipsan dsten en i Dal arn e . 1885. 8:o .
Pris 0, !\ 0 k r .
7 2 . Praktiskt g e o l ogis k a u n dersökningar i n o m norra d e l e n a f Elfsborgs
län och D a l s l a n d , med 4 kartor. 1 885. 4:o. Pris 4 k r .
7 3 . MOBERG, J. c. Cephalopoderna i Sveriges kritsystem . n. Artbe­
s krifning, m e d 6 taflor. 1 885. 4:o. Pris 4 kr. ( S e N:o 63.)
74. ErcHSTÄDT, F.
O m qvartsit-diabaskonglomeratet i Småland och
S k ä n e . 1 885. 8:o. Pris 0 , 5 0 kr.
75. SvENONIUS, F . Några profiler inom m e l l e rsta skaodinaviens skiffer­
o mråd e , med l tafla. 1 885. 8:o. Pris O, 7 5 kr.
76. S v E D M A RK , K Proterobas i s ö dra och m e l l ersta S verige. 1 885. 8:o.
Pris 0, 2 5 kr.
77. SvEDMARK, E . O m granitens o c h gneisens förh ällande t i l l hvarandra
i trakten m e l l an Stockholm och Norrtelge. 1 885. 8:o. Pris 0, 2 5 kr.
52. D E GEER, G .
78. SvEDMARK, E. Gabbron pä Rädmansö och angränsande trakter af
Roslagen, m e d 4 tafior och 2 k artor. 18!:!6. 8:o. Pris 2, 5 0 kr.
79. NATHORST, A. G. Några o r d o m Visin gsöseri e n . 1 886. 8:o. Pris 0, 5 0 kr.
80. T öRNQUIST, S . L.
Några i akttagelser öfver o m tvistade delar af l ag­
följ den inom D alarnes siluromräde. 1 886 . 8:o. Pris 0, 5 0 kr.
81. HoLsT, N . O. Berättelse om e n är 1 880 i geologisk t syfte företagen
resa till Grö nland, med l karta. 1886. 8:o. Pris O, 7 fi kr.
82. BRöGGER, W . C. Ueber die Ansbild u n g d e s flypostomes bei einigen
skandinavisc h e n A saphide n , mit 3 Tafe l n . 18!:16. 8:o. Pris 1,5o kr.
83 . FREDHOLM, K . A. Ö fversigt af Norrb otte n s geologi inom Paj ala, Muo­
nionalusta och Tärändö socknar, m e d 2 kartor. 1886. 8:o. Pris 0, 7 5 k r .
84. DE GE E R , G. O m e t t konglomerat i n o m urberget v i d Vestanä i
Skåne, m e d l tafia. 1886. 8:o. P r i s 0, 5 0 kr.
85. NATHORST, A. G. O m floran i Skänes k o l förande bildningar. I.
Floran vid Bj uf. Tredj e (sista) h äftet, m e d 8 taflor. 1 886. 4: o .
Pris 4 k r . (Se N : i s 2 7 , 2 9 o c h 33.)
86. D E G E ER, G . O m vindnötta stenar . 1886 . 8:o. Pris 0, 2 5 kr.
87. DE GEER, G. Om kaolin och a n dra vittringsre ster .. . ; HöGBOM, A. G.
F ö rkastningsbreccior . . . . , m e d l k arta ; M oBERG, J. C. Kritsystem
i fast klyft i Hallan d ; SANTESSON, B. Nickel m a l m fyndigheten v i d
Klefva, m e d 2 kartor ; v . Pos T , H. Ytterl igare o m n i c k e lmalm­
fyndigheten v i d Klefva. 1887 . 8:o. Pris l kr.
88. SvEDMARK, E . Orografiska studier inom Roslagen, med l karta .
1887. 8:o. Pris 0, 5 o kr.
89 Praktiskt ge o l ogiska undersöknin gar inom Jemtlands län. II. VoGT,
J . H . L . Om m almförekom ster i Jemtland och Herj e d a l e n . 1887.
4:o. Pris 0, 7 5 kr. (Se N:o 70. )
90. DE GEER, G. O m Barnakäl l egrottan, en ny kritlokal i Skäne, m e d l
tafla. 1887. 8:o. P r i s 0, 5 0 kr.
91. ToRELL, O . Undersökningar ö fver istiden. III. 1887. 8:o. ( S e N:o 18.)
Pris 0, 5 o kr.
92. Praktiskt geologiska und ersökningar i n o m Vesternorrla n d s l än .
Förra h äftet. 1 888. 4:o. Pris 2 kr.
93. HOLM, G. Om thoraxledernas antal hos Paradoxides Tessini. - Om
för.�komsten af e n Cruziana i öfversta o l e nidskiffern vid Knifvinge
i Ostergötland, med l tafl a . - Om O l e n e l l u s Kj erulfi, m ed 2 taflor.
1 887. 8:o. Pris l kr.
94. SvEDMARK, E . O m uralitp orfyrn och hälleflintan v i d Vaksal a. 1 888.
8:o. Pris 0, 2 5 kr.
95. LUNDBOHM, H. Om den äldre b a l tiska i s s t r ö m m e n i södra S verige,
m e d l tafla. 1 888. 8: o. Pris 0,5 0 kr.
96. ToRELL , O . Aflagri ngarna ä ömse sidor o m riksgränsen uti Skandi­
navi e n s sydligare fj e l l trakter. 1888. 8:o. Pris 0, 2 5 kr.
97. SvEDMARK, E. Pyroxeu- och amfibolförande b e rgarter inom syd­
- vestra Sveriges urberg. 1888. 8: o. Pris 0, 2 6 kr.
98. Annu i c k e utgifven.
99. MoBERG, J . C. O m L i as i sydöstra Skåne, m e d l karta och 3 taflor.
1 888. 4:o. Pris 4 kr.
100. HoLST, N . O. Om ett fynd af uroxe i Råkneby, Ryssby s:n, Kalmar
l ä n . 1889. 8:o. Pris 0,5 o kr.
101. DE GEER, G. O m isdelarens l äge under Skandin avie n s b egge ned­
isningar, samt O m fö rekomsten af Rissoa parva D A CosTA p å Åland.
1889. 8:o. .Pris 0, 5 0 k r.
102. Praktiskt geo logiska u n dersökningar i n o m Jemtlands l ä n . lii. 4 : o .
a) JöNssoN, J. Agronomiskt geologiska s t u d i e r i Jemtl and. 1 889.
b ) HENNING, E. Agronomiskt växtfysiognomiska studier i Jemt­
l a n d . 1889. Pris 1 kr. ( S e N:is 70 och 89.)
103. J,uNDBOHM, H . O m granitindustrien i utlandet, särskildt Storbri­
tannien, med 3 taflor. 1 88!1. 8:o. Pris l kr.
104. HoLST, N. O.
Om en m äktig kvartsit yngre än Olenusskiffern ; HöG­
BOM, A. G . O m qv artsit-sparagmitomrädet m e l l an storsj ö n i Jemt­
land och riksgrä n s e n söder om Roge n , m e d l tafla. 1889. !:l:o.
Pris O, 7 5 kr.
105. LUNDBOHM, H . Engelska byggnadsmaterial och byggn adssätt samt
d e senares tillämpl ighet i S verige, med 2 taflor. 1 890. 8:o. Pris l kr.
106. LUNDBOHM, H . Om b e arbetning af sandsten , k alksten och takskiffer
i Storbri tann i e n m . fl . st. P r i s 0. 5 o kr.
107 . SvEDMARK, E . Meddelanden om jordstötar i Sverige. 1890. 8:o. Pris
0, 2 5 kr.
108. JoHANssoN, C . J. (och K. F. Dusen). Iakttagel s er röran d e n ågra
sydsven ska torfmossar; STOL P E , M. Om orsak erna til l rull stens­
åsars uppkomst. 1�90. 8:o. Pris 0, 2 5 kr.
109. MoBERG, J. C. Om Olands Dictyon em aski.:fl:'er m otsvaran de Cerato­
pygeski er i Norge. - Anteckningar o m Olands Ortocerkalk. 1 890.
8:o. Pns 0 , 5 0 kr.
1 10. HoLST, N . O. Ryoliten vid sj ön Mien. 1890. 8:o. Pris 0, 5 o kr.
f_f