Europeiska
unionens råd
Bryssel den 28 februari 2017
(OR. en)
6766/17
AGRI 95
AGRIORG 23
AGRILEG 52
AGRISTR 19
NOT
från:
till:
Ordförandeskapet
Rådet
Ärende:
Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020
- Diskussion
1.
Med tanke på den planerade diskussionen i rådet (jordbruk och fiske) i mars om framtiden för
den gemensamma jordbrukspolitiken har ordförandeskapet fastställt ett antal prioriteringar
som bör tjäna som riktlinjer för diskussionerna om den framtida politiken.
2.
Denna diskussion kommer vid en mycket viktig tidpunkt och följer på lanseringen av det
offentliga samrådet om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
(se WK 1185/17). Diskussioner om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken har
emellertid redan inletts och ett flertal debatter har ägt rum under de senaste månaderna, såsom
det informella mötet mellan jordbruksministrarna i Amsterdam (NL), jordbruksministrarnas
möte i Chambord (FR), rådet (jordbruk och fiske) i november 2016, Cork 2.0: en europeisk
konferens om landsbygdsutveckling i november 2016, diverse diskussioner i
Europaparlamentet som har resulterat i initiativbetänkanden och arbetsgruppen för
jordbruksmarknader och dess rapport från 2016, för att bara nämna några.
6766/17
aal,mm/HG/cs
DG B 1
1
SV
3.
Oaktat betydelsen av de mål som fastställs i EUF-fördraget och utan att det påverkar nästa
fleråriga budgetram kan man fastställa ett antal ytterligare prioriteringar. Till grund för dessa
prioriteringar ligger behovet att upprätthålla en tillräcklig budget för framtida gemensam
jordbrukspolitik och att säkerställa överensstämmelse med EU:s politik på andra områden
samt att förenkla. Förenkling ses som en övergripande prioritering och bör förbli en
övergripande princip för framtida gemensam jordbrukspolitik, inte bara på lagstiftningsnivå
utan även när det gäller genomförandet och kontrollerna, vilket konstaterades i rådets
slutsatser från maj 2015 (dok. 8485/15).
4.
I synnerhet har följande prioriteringsområden framträtt ur diskussionerna på senare tid (vissa
av de exempel som ges nedan kan höra till mer än en rubrik) och de kommer inte i någon
bestämd betydelseordning:
i)
Stärka motståndskraften, vilket skulle omfatta sådana frågor som riskhantering,
oavsett om det gäller väder, hälsa eller sanitära risker, tillgång till kapital och till
finansiella instrument, inkomststöd, inkomst-/prisvolatilitet, förbättrad konkurrenskraft,
investeringar i forskning och innovation, skräddarsytt stöd till mindre gynnade
områden, stärkt livsmedelsförsörjning, familjejordbruks och små och medelstora
jordbruks specifika behov, och slutligen, ökad medvetenhet bland konsumenterna.
ii)
Ta itu med miljöproblem genom att öka jordbrukets hållbarhet, bekämpa
klimatförändringarna, tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter, leverera i
samband med internationella åtaganden, både vad gäller klimat som en följd av Förenta
nationernas ramkonvention om klimatförändringar från FN:s klimatkonferens (COP 21),
eller mer omfattande mål från Agenda 2030 för hållbar utveckling.
iii)
Investera i landsbygdens livsduglighet och livskraft genom att skapa fler nya
arbetstillfällen och stödja tillhandahållandet av tjänster i landsbygdsområden, förbättra
förvaltningen på landsbygden, stödja en diversifiering av jordbruket och av relaterade
verksamheter i bred mening samt till fullo utnyttja jordbrukets multifunktionella
karaktär.
6766/17
aal,mm/HG/cs
DG B 1
2
SV
iv)
Säkerställa generationsskiften genom att underlätta tillgång till finansiering och mark,
kunskapsöverföring och yrkesutbildning samt minskade administrativa hinder.
v)
Upprätthålla marknadsinriktning, vilket omfattar frågor som att främja konkurrens,
bidra till ett bärkraftigt jordbruk, hitta rätt balans mellan att öppna nya marknader,
skydda känsliga sektorer och bevara höga EU-standarder samtidigt som
konkurrenskraften för exporten förbättras.
vi)
Stärka jordbrukarnas ställning genom att ta itu med insyn, avtalsförhållanden och
otillbörliga affärsmetoder, främja samarbete mellan jordbrukare, behandla
livsmedelsförsörjning ur ett bredare och mer övergripande perspektiv samt öka
konsumenternas medvetenhet och i detta syfte utgå från rapporten från arbetsgruppen
för jordbruksmarknader samt rådets slutsatser från december 2016 (dok. 15508/16).
5.
Vid mötet i rådet (jordbruk och fiske) den 6 mars skulle ordförandeskapet vilja att ministrarna
delar med sig av sina idéer om hur man kan ta itu med dessa prioriteringar genom konkreta
politiska alternativ. Åsiktsutbytet kommer att struktureras på grundval av följande två frågor:
–
Vilket är enligt dig det effektivaste sättet att ta itu med dessa prioriteringar?
–
Anser du, utan att det påverkar den sammanlagda finansieringen av den gemensamma
jordbrukspolitiken, att man bör genomföra en omfördelning mellan den gemensamma
jordbrukspolitikens första och andra pelare för att förverkliga dessa prioriteringar?
När delegationerna besvarar dessa frågor kan de med fördel beakta de olika
rekommendationer som redan har lagts fram när det gäller att ta itu med dessa prioriteringar,
till exempel i rapporten från arbetsgruppen för jordbruksmarknader, i rådets slutsatser från
2015 och 2016 samt i Cork 2.0-förklaringen.
6766/17
aal,mm/HG/cs
DG B 1
3
SV