Den föråldrade förordningen
DEN FÖRÅLDRADE FÖRORDNINGEN EN RAPPORT OM TEKNISKT BASÅR En utbildning som gynnar högskola, individ och näringsliv. Tekniskt basår behöver riktade medel och en förordning som fungerar. TEKNISKT BASÅR har sen det infördes nationellt 1992 blivit ett viktigt element i högskolelandskapet. Studenter som läst tekniskt basår klarar sig bättre på ingenjörsutbildningarna än de som kommer direkt från gymnasiets naturvetenskapliga program, utbildningen ger en chans att korrigera ett felaktigt val på gymnasiet och på flera universitet och högskolor är basåret en av utbildningarna med absolut högst söktryck. Men basåren lever i ett osäkert tillstånd mellan gymnasieskolan och högskolan utan tydlig styrning. Förordningen SFS2007:432 är föråldrad och måste förändras. I denna broschyr pekar vi på ett antal punkter som måste korrigeras snart, innan det är för sent. Det är jätteviktigt att det finns möjlighet att byta spår i livet. Jag visste inte vad jag ville bli när jag sökte gymnasiet, men nu har jag ett yrke som är helt rätt för mig. HT 2015 1:A HANDSSÖKARE 6 979 KVINNOR 2 321 MÄN 4 598 MARIA ÅBERG, M ASKININGENJÖR SOM LÄSTE HUMANISTISK LINJE PÅ GYMNASIET De svenska basårsutbildningarna har en lång historia. Från att under 1990-talet finansierats med riktade medel för att locka studenter till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar med dåligt söktryck har det idag blivit en möjlighet för alla dem som vill ändra riktning i sin bildningsresa eller som ett första viktigt steg in i den akademiska världen. En väg in i akademin Idag förväntas en ung människa göra ett val till gymnasieskolan som kan påverka hela den framtida yrkesbanan. Beroende på inriktning erbjuder många program så korta kurser inom till exempel matematik och fysik att eleverna automatiskt stängs ute från högre u tbildning inom de naturvetenskapliga ämnena. Vi ser också att elever med föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning i alltför stor utsträckning saknas på universiteten. Tekniskt basår är en viktig möjlighet för dessa elever att vänja sig vid den akademiska miljön och känna sig trygga i den samtidigt som de läser in den kompetens de saknar, något som bidrar till stor samhällsnytta. Studenterna bättre förberedda De studenter som efter avslutat tekniskt basår läst vidare på ingenjörsprogrammen har visat bättre resultat och högre motivation än studenter som kommer via högskoleprov eller direkt från gymnasial utbildning. Till exempel har en jämförelse visat att kvinnliga studenter som läst ett basårsprogram har dubbelt så stor chans att klara en ingenjörsutbildning jämfört med män som antagits via högskoleprov. I förlängningen har detta faktum medfört en ökad anställningsbarhet som skapat hög efterfrågan för dessa studenter på arbetsmarknaden. Förstärkt kvalitet på lärosätena För universiteten har tekniskt basår bidragit till en breddad rekrytering till ingenjörs programmen. En analys av söklistorna visar att gruppen basårsstudenter ofta är något äldre än de som söker direkt till de traditionella universitetsutbildningarna. Sannolikt har basårsstudenter en annan utbildningsbakgrund, men också en tids arbetslivserfarenhet. Den sammantagna sökgruppen till ingenjörs utbildningarna blir således mer heterogen, något som svarar mot lärosätenas önskemål. Idag finns möjlighet för såväl universitet som kommunala huvudmän att erbjuda basårsutbildning. Att arrangera utbildningen i universitetsmiljö är det till synes mest gynnsamma för såväl studenter som universitet. Dels är det en väg in till akademin för studenter som annars kanske aldrig sökt sig till högre utbildning, men det ställer också krav på universiteten att kvalitetssäkra sin basårsutbildning och säkra att den verkligen förbereder studenterna för vidare tekniska studier. I ett vidare perspektiv är det tydligt att det höga söktrycket och de goda resultaten fått lärosätena att prioritera basårsutbildningar och erbjuda dem trots att de i dagsläget saknar tydlig finansiering för utbildningen. Det vi gör på högskolorna är att ge basårs studenterna en tydligare bild av vad det innebär att vara student. Det skapar motivation och förberedelse. Studenterna lyckas ofta bättre om de tagit sig igenom basåret. PETER JOHANSSON, PREFEKT VID INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK VID ÖREBRO UNIVERSITET En föråldrad förordning Formen för tekniskt basår vilar på förordning SFS2007:432 – en förordning som i princip sett likadan ut sen basåret formaliserades 1992. Senaste revideringen skedde 2007 då man skrev bort möjligheten att kvotera in kvinnor på basåret. Förordningen saknar idag tydliga direktiv för hur tekniskt basår ska bedrivas. Där står inget om vem som bör vara huvudman för utbildningen eller hur den ska finansieras. Detta har gett upphov till en stor osäkerhet och frustration hos dem som idag erbjuder utbildningen, bland annat om huruvida en student ska kunna läsa basår trots att hen redan är behörig till ingenjörsprogrammet. Den otydliga och ålderstigna förordningen har skapat en tolkningskultur hos huvudmännen där många, medvetet eller omedvetet, faktiskt bryter mot förordningen. Anledningen till detta är skrivelsen om garantiplats till hög skoleutbildning efter avslutat basår. Idag är det endast något enstaka lärosäte som till fullo följer förordningen ordagrant. Med en t ydligare förordning hade detta kunnat undvikas. SAMMANFATTNING Att tekniskt basår leder till fler och mer motiverade studenter är redan klarlagt, i nästa steg medför detta bättre ingenjörer på arbetsmarknaden nationellt och internationellt. Vidare är utbildningen en ingång för studenter som vill läsa igen vad de missat på sin gymnasieutbildning och för studenter som saknar studiekultur. Universiteten vill satsa på basårsutbildningarna men när utbildningstaket är nått är det basåret som riskerar neddragningar för att rädda ekonomin. Det är tydligt att de stora problemen bottnar i en bortglömd och luddigt formulerad förordning. Basåret behöver riktade medel och tydliga direktiv. Först då får vi möjlighet att se dess fulla potential. För högskola, individ och näringsliv. Vem är egentligen huvudman? och vem är det som ska finansiera den här sortens utbildning? Den frågan är det inte någon som riktigt tar i. ANNIKA MÅRTENSSON, PROREKTOR LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA TEKNISKT BASÅR ÄR EN UTBILDNING SOM BIDRAR TILL BÄTTRE INGENJÖRER DÄRFÖR VILL TEKNIKFÖRETAGEN ATT: Förordningen moderniseras Utbildningen får riktade medel Tekniskt basår tydligare utnyttjas för breddad rekrytering Per Fagrell [email protected] Tel: 08-782 09 86 Form: Appelberg, Stockholm. Tryck: Åtta.45, 2016-06 KONTAKT
© Copyright 2024