Verdens beste naboer - Västra Götalandsregionen

akta 201
verdens
beste naboer
Fakta om gränsregionen
Norge / Västra Götaland
NORGE
Geografi
NORGE
NORGE
15
Den svensk-norska gränsregionen Gränslöst15Samarbete
omfattar Fyrbodals­
7
7
området i Västra Götaland (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs,
20
20
Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan,
Färgelanda,
38 Vänersborg,
38
23
23
21
21
12
12och i Norge kommunerna
Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed) i Sverige
36
25
25 36
32
5
5 32
Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad,
Hvaler,
Råde,
Rygge, Våler och
OsloOslo17 17
29 9 29 9
2
2Vestby, Ski,4Ås, Frogn,
Rakkestad i Østfold samt kommunerna
Nesodden,
4
22 24 22 24
33 8kommun
33 8
Oppegård och Enebakk i Akershus fylke.
Oslo
ingår
som
20 procent
11
11
30
30
41
41
35 3735 37
i
texten
svensk
gränsregion
område 1. Dessa svenska kommuner benämns
3
39 1439 314
6
och de norska kommunerna norsk gränsregion.
För 6att 18
få en fördjupad
19 4019 3440 34 18
27
27
analys har vi valt att i de flesta fall redovisa
26hela regionen Oslo,
28 statistik
28 26 för
31
31
Østfold
och Västra
10 Akershus,
10
1
1
13
13
Götaland
samt
då det är relevant
16
16
jäm­förelse med nationella
tal.
89
89
44
44
75
75
Gränslöst Samarbete
är
ett
47
47
delprogram
inom ramen för
77
77
66
66
EU-programmet
Interreg
50
50
67
67
Sverige–Norge 2007–2013
88
88
73
73
61
vilket63ingår63i84målet
84 ”Territoriellt
51
51
samarbete” som ska stärka 86
82
82
69
69
48
samarbete över
gränser
i EU48
62
62
74
74
80
80
och angränsande länder.
55
87
87
59
42
59
42
43
52
54
61
71
60
60
53 70 53 70
45
90
57
57
68
68
65
1
Ett 20 procent område kan samarbeta med
kärnområdet och som högst ta del av 20 procent
av programmets medel.
65
72
4979
49
55
85
85
46
81
76
Gränsregionen
Gränsregionen
Gränslöst
Gränslöst
Samarbete
Samarbete
71
43
45
46
76
83
58
54
86
Göteborg
Göteborg
90
83
64
64
52
81
78
72
78
56
56
79
58
SVERIGE
SVERIGE
1. Aremark
1. Aremark
42. Ale42. Ale
2. Asker
2. Asker
43. Alingsås
43. Alingsås
3. Askim
3. Askim
44. Bengtsfors
44. Bengtsfors
4. Aurskog-Høland
4. Aurskog-Høland45. Bollebygd
45. Bollebygd
5. Bærum
5. Bærum
46. Borås
46. Borås
6. Eidsberg
6. Eidsberg
47. Dals-Ed
47. Dals-Ed
7. Eidsvoll
7. Eidsvoll
48. Essunga
48. Essunga
8. Enebakk
8. Enebakk
49. Falköping
49. Falköping
9. Fet 9. Fet
50. Färgelanda
50. Färgelanda
10. Fredrikstad
10. Fredrikstad
51. Grästorp
51. Grästorp
11. Frogn
11. Frogn
52. Gullspång
52. Gullspång
12. Gjerdrum
12. Gjerdrum
53. Göteborg
53. Göteborg
13. Halden
13. Halden
54. Götene
54. Götene
14. Hobøl
14. Hobøl
55. Herrljunga
55. Herrljunga
15. Hurdal
15. Hurdal
56. Hjo56. Hjo
16. Hvaler
16. Hvaler
57. Härryda
57. Härryda
17. Lørenskog
17. Lørenskog
58. Karlsborg
58. Karlsborg
18. Marker
18. Marker
59. Kungälv
59. Kungälv
19. Moss
19. Moss
60. Lerum
60. Lerum
20. Nannestad
20. Nannestad
61. Lidköping
61. Lidköping
21. Nes21. Nes
62. Lilla
62.Edet
Lilla Edet
22. Nesodden
22. Nesodden
63. Lysekil
63. Lysekil
23. Nittedal
23. Nittedal
64. Mariestad
64. Mariestad
24. Oppegård
24. Oppegård
65. Mark
65. Mark
25. Oslo
25. Oslo
66. Mellerud
66. Mellerud
26. Rakkestad
26. Rakkestad
67. Munkedal
67. Munkedal
27. Rygge
27. Rygge
68. Mölndal
68. Mölndal
28. Råde
28. Råde
69. Orust
69. Orust
29. Rælingen
29. Rælingen
70. Partille
70. Partille
30. Rømskog
30. Rømskog
71. Skara
71. Skara
31. Sarpsborg
31. Sarpsborg
72. Skövde
72. Skövde
32. Skedsmo
32. Skedsmo
73. Sotenäs
73. Sotenäs
33. Ski33. Ski
74. Stenungsund
74. Stenungsund
34. Skiptvet
34. Skiptvet
75. Strömstad
75. Strömstad
35. Spydeberg
35. Spydeberg
76. Svenljunga
76. Svenljunga
36. Sørum
36. Sørum
77. Tanum
77. Tanum
37. Trøgstad
37. Trøgstad
78. Tibro
78. Tibro
38. Ullensaker
38. Ullensaker
79. Tidaholm
79. Tidaholm
39. Vestby
39. Vestby
80. Tjörn
80. Tjörn
40. Våler
40. Våler
81. Tranemo
81. Tranemo
41. Ås 41. Ås
82. Trollhättan
82. Trollhättan
83. Töreboda
83. Töreboda
84. Uddevalla
84. Uddevalla
85. Ulricehamn
85. Ulricehamn
86. Vara
86. Vara
87. Vårgårda
87. Vårgårda
88. Vänersborg
88. Vänersborg
89. Åmål
89. Åmål
90. Öckerö
90. Öckerö
7
Akerhus fylke består av 22 kommuner
och där bor 545 000 personer.
20
38
23
5
25
Oslo
2
14
19 40
27
28
Oslo är Norges huvudstad med
lite mer än 600 000 invånare.
36
32
17 29
22 24
33
11
41
39
21
12
9
30
35 37
3
6
34
Det finns 49 kommuner i Västra
Götaland.
18
26
31
10
1
13
44. Bengtsfors
Förord
45. Bollebygd
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
44
75
47
52
77
Økonomi
Arbetsmarknad och näringsliv
66
50
67
54
88
73 63
61
84
71
51
82
69
80
74
53 70
86
48
49
55
87
43
60
57
85
45
46
68
65
81
76
Gränsregionen
Gränslöst Samarbete
72
78
56
62
42
59
Göteborg
83
64
79
58
4
46. Borås
47. Dals-Ed
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
48. Essunga
Mange
likheter,
49. Falköping men også store forskjeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
50. Färgelanda
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
51. Grästorp
52. Gullspång
Gränsregionen
växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
53. Göteborg
Götene
Fler54.
äldre
i Sverige än i Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
55. Herrljunga
Många
vid gränsen är födda i grannlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
56. Hjo
57. Härryda
Flyttning
mellom Sverige og Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
58. Karlsborg
Innvandring
59. Kungälvfra andre land . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
60. Lerum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Utbildning
61. Lidköping
62. Lilla Edet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
63. Lysekil
64. Mariestad
Norge
är Sveriges största exportmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
65. Mark
Busspendel
mellan Strömstad och Halden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
66. Mellerud
67. Munkedal
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
68. Mölndal
Orust
En 69.
öppen
gräns
skapar
tillväxt
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
70. Partille
71. Skara
Tillverkningsindustrin
viktig i gränsregionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
72. Skövde
Norge
behöver arbetskraft, Sverige sysselsättning . . . . . . . . . . . . 27
73. Sotenäs
74. Stenungsundöver gränserna ger hög sysselsättning . . . . . 28
Arbetspendling
75. Strömstad
Norskt
ägande i svenskt näringsliv ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
76. Svenljunga
77. Tanum
Handel
över gränserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
78. Tibro
79. Tidaholm
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
80. Tjörn
81. Tranemo
Priserna
på småhus stiger snabbast på den
82. Trollhättan
svenska
sidan av gränsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
83. Töreboda
Uddevalla
Var84.
tionde
fritidshus i Fyrbodal ägs av norrmän . . . . . . . . . . . . . . . . 34
85. Ulricehamn
86. Vara
Många
norska campare i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
87. Vårgårda
Befolkning
efter kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
88. Vänersborg
89. Åmål
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
90. Öckerö
Handel och trafik
16
90
1. Aremark
2. Asker
3. Askim
4. Aurskog-Høland
5. Bærum
6. Eidsberg
7. Eidsvoll
8. Enebakk
9. Fet
10. Fredrikstad
11. Frogn
12. Gjerdrum
13. Halden
14. Hobøl
15. Hurdal
16. Hvaler
17. Lørenskog
18. Marker
19. Moss
20. Nannestad
21. Nes
22. Nesodden
23. Nittedal
24. Oppegård
25. Oslo
26. Rakkestad
27. Rygge
28. Råde
29. Rælingen
30. Rømskog
31. Sarpsborg
32. Skedsmo
33. Ski
34. Skiptvet
35. Spydeberg
36. Sørum
37. Trøgstad
38. Ullensaker
39. Vestby
40. Våler
41. Ås
Befolkning
Västra Götaland är Sveriges näst
största län, med nästan 1,6 miljoner
invånare.
4
8
SVERIGE
42. Ale
Innehåll
43. Alingsås
Østfold fylke består av 18 kommuner
och där bor 274 000 personer.
15
Boende och fritid
Slutord
Gränsen mellan Sverige och Norge är öppen och visar på möjligheter – inte hinder. På vissa ställen är
gränsen en vindlande skogsbäck, där en skylt talar om att ”Riksgränsen följer bäcken” och symboliserar
grannländernas samhörighet och ömsesidiga respekt. Det finns en gräns, det finns skillnader men
samtidigt har vi mycket gemensamt. Två språk som liknar varandra, med sammanfallande värderingar,
många personliga band över den långa öppna gränsen och en delvis gemensam historia.
Den nya Svinesundsbron byggdes snabbt och stod färdig till hundraårsdagen av unionsupplösningen
2005. Fler arbets- och inköpsresor, många semesterfirare och en ökande internationell handel gjorde
behovet av en ny väg akut, då E6 är Norges viktigaste väg till Europa. Det regionala tillväxtarbetet tog
fart för att ta tillvara den potential som finns i samverkan över gränsen.
Faktaboken beskriver olika aspekter av integrationen Sverige – Norge och vill ge inspiration till ett
intensifierat samarbete över gränsen inom näringsliv och samhällsplanering. Projektet KUSK står för
kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i en gränsregion som består av fjorton kommuner
i Västra Götaland, nio i Østfold och sju i Akershus.
Vi vill med denna faktabok förmedla kunskap om de gränsregionala frågorna till aktörer i tillväxtoch utvecklingsarbetet, ansvariga för planeringsfrågor, näringslivet och en intresserad allmänhet.
Statistikunderlaget kan vara en vägledning vid bedömning av marknader och investeringsbeslut
i näringslivet, för den som planerar att arbeta eller flytta till grannlandet, men också för planering av
service och välfärdstjänster hos kommuner och region/fylke.
Vår förhoppning är att faktaboken också ska bidra till ökad kunskap hos läsaren om integrationen
Sverige – Norge med fokus på området Västra Götaland, Østfold, Akershus och Oslo som i sin tur kan
leda till tillväxt och utveckling som är till nytta för människor och näringsliv i båda länderna.
!
För den som vill fördjupa sig finns mer information på:
www.vgregion.se/grensestatistikk
www.ostfoldanalyse.no/grensestatistikk
www.kuskprosjektet.org
www.statnord.org
Göteborg och Sarpsborg, september 2013
Bertil Törsäter, Regionutvecklingsdirektör
Västra Götalandsregionen
4 Elisabeth Dahle, Fylkesdirektør
samfunnsplanavdelingen, Østfold fylkeskommune
5
ØKONOMI
Norge og Sverige er hverandres viktigste samarbeidspartnere.
Det er to nasjoner med store likheter i kultur og språk, noe
som gjør samarbeid enkelt. Norge og Sverige har mye felles,
men det finnes også politiske forskjeller, blant annet at Sverige er
EU-medlem, mens Norge ikke er det. Sterk vekst i norsk økonomi
har gjort at etterspørselen etter arbeidskraft har økt, og ikke kan
dekkes innenlands. Norsk arbeidsmarked tiltrekker seg derfor mye
svensk arbeidskraft. Det er rimelig å anta at skatteregler og lønnsnivå er en vesentlig faktor her.
6 7
Økonomi
Mange likheter, men også store forskjeller
Det er en rask vekst i den norske økonomien. I internasjonale
sammenlikninger er BNP per innbygger et mye brukt mål
på materiell levestandard. I de senere årene har Norge vært
i det absolutte toppsjiktet i Europa, selv etter at det er tatt
hensyn til det høye norske prisnivået. Fore­løpige tall for
2011 viser at Norges BNP per innbygger ligger 86 prosent
høyere enn gjennomsnittet for de 27 EU-landene1. Norge
ligger 50 prosent høyere enn Sverige.
Skal en danne seg et mer robust bilde av levekårene
i ulike land, må en trekke inn flere indikatorer enn bare
BNP per innbygger. En slik indikator kan for eksempel
være personlig konsum per innbygger. Personlig konsum
er et uttrykk for mengden varer og tjenester som konsu­
meres individuelt, og kan i mange tilfeller reflektere
husholdningenes faktiske levestandard bedre enn BNP.
For et land med høy sparing, som for eksempel Norge,
vil det kunne være betydelig forskjell mellom BNP per
innbygger og personlig konsum per innbygger. Norge
ligger her kun 35 prosent over gjennomsnittet for de
27 EU-landene, Sett i forhold til nabolandene ligger
personlig konsum i Norge 16 prosent høyere enn i Sverige.
BNP PER INBYGGER OG PERSONLIG KONSUM PER INNBYGGER,
PRISNIVÅJUSTERT, 2009–2011. EU27=100
Norge
Sveits
Nederland
Sverige
Danmark
Tyskland
Finland
Island
Storbritannia
Frankrike
Italia
Spania
Polen
0
1
8 EU27 refererar till de 27 länder som var med i den Europeiska unionen
den 1 januari 2007 dvs. Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Tjeckien,
Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland,
Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen,
Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Storbritannien.
25
BNP
50
75
100
125
Personlig konsumtion
150
175
200
Källa:SSB
SCB
Källa:
Den raske veksten i den norske økonomien innebærer
høy etterspørsel etter arbeidskraft som ikke kan dekkes
ved rekruttering internt i Norge. Strømmen av arbeids­
kraft fra Sverige og andre land øker, både som grense­
regional pendling og flytting.
Norge og Sverige er land som har mye felles, men det
finnes også politiske forskjeller. Et eksempel er beskatning
av husholdningsartikler som gjør det lønnsomt for nord­
menn å handle i Sverige. En annen forskjell er at Norge
står utenfor EU, men gjennom EØS-avtalen deltar i et nært
samarbeid med EU.
Men først og fremst er Norge og Sverige to nasjoner
med store likheter i kultur og språk, noe som gjør det
lett å samarbeide. Innenfor næringslivet er det lange
tradisjoner for et nært samarbeide. I det siste decennium/
tiår har antall norskeide foretak i Sverige økt markant.
I første halvår 2013 har over 20 000 peroner kommet
til Norge for å jobbe. Åtte av ti ”gjestearbeidere” i Norge
kommer nå fra Øst-Europa, og arbeidsinnvandringen fra
disse landene har økt med ti prosent sammelignet med
2012. Norge får vesentlig flere arbeidsinnvandrere fra
EØS-området enn de andre nordiske landene, og særlig
fra det østeuropeiske landene. Dette skyldes først og
fremst arbeidsmarkedet og lønnsvilkårene.
9
BEFOLKNING
Befolkningen i gränsregionen har alltid haft relationer och flyttat
över gränsen i båda riktningarna. Den senaste statistiken visar att
befolkningsutvecklingen i den norska gränsregionen ökar snabbare
än i hela Norge. Förklaringen är närheten till storstadsregionen
Oslo-Akershus. Den svenska gränsregionen skiljer sig något från
den norska med avfolkning i de mindre kommunerna i nordost och
med befolkningstillväxt i söder. På den svenska sidan är Strömstad
den kommun vid gränsen som ökat sin befolkning mest.
10 11
befolkning
Gränsregionen växer
I Norge bor 5,1 miljoner invånare och i Sverige 9,6 miljoner.
Folkmängden i den svensk-norska gränsregionen Gränslöst
Samarbete (GS) var 623 000 invånare år 2012, varav
363 000 var bosatta i den norska delen och 260 000 i den
svenska delen.
I Norge ökade befolkningen perioden 2000–2012
med 12 procent, medan den i Sverige endast ökade med
8 procent. I Oslo var ökningen 23 procent och i Göteborg
13 procent. Den svenska gränsregionen har en nästan
stagnerande befolkningsutveckling, medan den norska
gränsregionen ökar snabbare än hela Norge. Denna
befolkningstillväxt i den norska gränsregionen förklaras
av närheten till storstadsregionen Oslo-Akershus, medan
stagnationen i den svenska delen av gränsregionen beror
på en generell avfolkning av landsbygd och mindre orter
i Sverige. I den svenska gränsregionen finns dock skillnader
i befolkningsutvecklingen mellan de mindre kommunerna
i nordost och de större i söder med närhet till Göteborgs­
regionen. Strömstad vid gränsen utmärker sig med en
ökning på 11 procent.
BEFOLKNINGSUTVECKLING SVERIGE 2000–2012. INDEX 2000=100
125
125
120
120
115
115
110
110
105
105
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Norsk gränsregion
Oslo
Norge
Källa: SCB, SSB
I Sverige är 19 procent 65 år och äldre medan motsvarande
siffra för Norge är 15 procent. I gränsregionen är skillnaden
ännu större. I den svenska gränsregionen beräknas de äldre
fortsätta öka, vilket innebär ökande krav på vård och
omsorg. Kompetensförsörjning och rekrytering av personal
blir en utmaning, där behovet av arbetskraft inom vård
och omsorg i den svenska delen av gränsregionen ställs mot
behov av arbetskraft i den mer expansiva norska delen.
ANDEL (%) AV BEFOLKNINGEN
FÖDD I GRANNLANDET SVERIGE
ELLER NORGE, ÅR 2011
3,7–11,4%
1,4–3,7%
Oslo
0,9–1,4%
0,6–0,9%
0,4–0,6%
0,3–0,4%
Många vid gränsen är födda i grannlandet
BEFOLKNINGSUTVECKLING NORGE 2000–2012. INDEX 2000=100
100
Fler äldre i Sverige än i Norge
– störst skillnad i gränsregionen
100
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Svensk gränsregion
Göteborg
Sverige
Källa: SCB, SSB
Sammanlagt bor 47 000 personer i Norge som är födda
i Sverige, medan det i Sverige bor 43 000 personer som är
födda i Norge. Andelen födda i grannlandet är störst vid
gränsen. I Västra Götaland bor 12 000 personer som är
födda i Norge, allra flest i Strömstad där det bor 15 procent.
Av den svenskfödda befolkningen i Norge bodde 74 procent
i de norska kommunerna nära gränsen.
Detta har betydelse för planering av vård, skola och
omsorg i kommuner och region/fylken, men även för
kultur- och samhällslivet i stort. I Norge föds 1,85 barn
per kvinna och i Sverige 1,90. Det är i ett europeiskt
perspektiv höga tal, men för att befolkningen ska öka
krävs en positiv nettoflyttning.
Göteborg
Källa:
www.vgregion.se/grensestatistikk
12 13
befolkning
Flytting mellom Sverige og Norge
Norge og Sverige har en lang historie med flyttestrømmer
over grensen, ofte knyttet til ulik økonomisk situasjon
i de to land.
Diagrammet viser at det fra 1970 og frem til lavkon­
jukturen på slutten av 1980-tallet var veldig stabile og
balanserte flyttestrømmer mellom Norge og Sverige på
+/- 2.000 årlig hver veg. Dette bildet gjaldt også for 1950
og 1960-tallet. De siste 20 åra har derimot vært preget
av større variasjoner i både omfang og retning på flytte­
strømmene.
1989 og 1990 var de virkelig store utvandringsårene
fra Norge til Sverige sett over siste 100 årsperiode og
var drevet frem av bankkrise, rekordhøy rente og økt
arbeidsledighet i Norge. Etter hvert kom de økonomiske
problemene til Sverige, mens Norge fikk et økonomisk
oppsving og flyttestrømmen snudde. I 1997–99 flyttet
flere svensker til Norge enn noen gang siden 1920-tallet.
Etter 2005 har det igjen vært økende nettoflytting fra
Sverige til Norge
I 2010 var det 4278 svensker som flyttet til Oslo.
Over 1 000 kom fra Västra Götaland. Samtidig var
det over 2 500 svensker i 2010 som flyttet tilbake til
Sverige igjen. En stor del av gruppen som melder flytt­ing er ungdom og mange arbeider innenfor handel- og
restaurant næringen.
Innvandring fra andre land
Flyttningar till och från Oslo år 2010
1 058
386
69
28
14
INNVANDRING TILL NORGE FRÅN SVERIGE OCH UTVANDRING FRÅN NORGE TILL SVERIGE
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
19
6
19 7
68
19
69
19
7
19 0
7
19 1
7
19 2
7
19 3
74
19
7
19 5
76
19
7
19 7
7
19 8
7
19 9
80
19
8
19 1
82
19
8
19 3
84
19
8
19 5
86
19
8
19 7
8
19 8
89
19
90
19
9
19 1
92
19
9
19 3
9
19 4
9
19 5
9
19 6
9
19 7
98
19
99
20
00
20
0
20 1
0
20 2
0
20 3
04
20
0
20 5
06
20
0
20 7
08
20
09
20
10
20
1
20 1
12
0
Invandring
14 Utvandring
Från
Till
Västra Götaland
Stockholm
Skåne
Värmland
Halland
Oslo
Oslo
Oslo
Oslo
Oslo
Oslo
1 058
Oslo
539
Oslo
389
Oslo
341
Oslo
282
Västra Götaland
554
Stockholm
491
Skåne
237
Värmland
214
Östergötland
136
Antal
Vår verden blir mer og mer globalisert, og flyttestrømmene
mellom landene øker.
Innvandringen har forandret seg mye over tid. Flykt­
ningeinnvandringen endres på grunn av krig og kriser
rundt om i verden. Innvandringspolitikken i våre land er
også i stadig endring. Selv arbeidsinnvandringen reguleres
gjennom politikken.
I Norden har vi hatt et fritt arbeidsmarked i mange år.
Det samme gjelder idag innen EU. Norge har gjennom
sin EØS-avtale (Det europeiske økonomiske samarbeids­
området) og Schengensamarbeidet et fritt arbeids­marked
for alle EU-medlemmer.
Den største innvandringsgruppen i Sverige er fra den
øvrige verden utenfor Europa. I 2010 innvandret 60 000
person født i land utenfor Europa til Sverige. 27 000 inn­
vandrere var født i Europa og 15 000 var svensker som
flyttet tilbake til Sverige.
Den norske økonomien er i sterk vekst og etterspørselen
etter arbeidskraft er stor. Immigrasjonen fra EU ligger
andelsmessig på et betydelig høyere nivå enn i Sverige.
Innvand­ringen til Sverige fra land utenfor Europa er i stor
utstrekning flyktingsinnvandring fra land som Afganistan,
Irak, Somalia og Syria.
Källa: SCB, SSB
15
befolkning
Utbildning
Allt fler väljer att läsa vidare på gymnasie- och högskole­
nivå eftersom kunskapskraven för olika yrken har ökat.
Samtidigt blir tillgång till välutbildad arbetskraft en viktig
förutsättning för tillväxt och stärkt konkurrenskraft i en
region. Andel med högre utbildning är i Norge 38 procent
och i Sverige 34 procent, det vill säga en av tre personer
har högre utbildning. Båda länderna ligger långt över
OECD-snittet. Vissa skillnader i utbildningssystemen
finns dock mellan länderna. Norge har en mer utbyggd
lärlingsutbildning, vilket innebär att de norska ungdo­
marna kommer ut i arbetslivet tidigare än de svenska.
Satsningar på utbildning har inneburit att utbildnings­
nivån idag är hög, men det finns skillnader regionalt och
mellan kvinnor och män. Kvinnor har generellt högre
utbildningsnivå än män.
Om man studerar befolkningen 25–34 år efter utbild­
ningsnivå i gränsregionen framgår att andelen med högre
utbildning är betydligt högre i Oslo än i de andra regio­
nerna. Det kan förklaras av högutbildades tendens att
flytta till storstäderna på grund av att där finns en mer
differentierad arbetsmarknad. I Västra Götaland koncen­
treras personer med högre utbildning till Göteborg och
dess grannkommuner. I Norge är andelen koncentrerad
till Osloregionen, kommunerna Moss, Fredrikstad,
Råde och Hvaler. Flera svenska kommuner närmast
gränsen har låg andel personer med högre utbildning.
Andel
36–52%
Oslo
29–36%
25–29%
16–19%
Andel av befolkningen med högre utbildning
i åldern 25–34 år, 2009
Högre
utbildning
50
52–60%
19–25%
ANDEL AV BEFOLKNINGEN UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEUTBILDADE (25–64 ÅR)
60
ANDEL (%) AV BEFOLKNINGEN
25–34 ÅR MED HÖGRE UTBILDNING
Norge
Østfold
Akerhus
Oslo
Sverige
Västra
Götaland
43%
32%
41%
60%
40%
40%
Källa: SCB, SSB
40
30
20
10
US
A
lan
d
Ko
Sto
rea
rbr
ita
nn
ien
Fin
lan
d
Au
str
ali
en
Irla
nd
No
r
ge
Lu
xe
nb
urg
Est
lan
d
Sch
we
iz
Be
lgi
en
Sve
rig
e
Da
nm
ark
Ne
Isla
de
nd
rlä
nd
ern
OE
a
CD
-sn
itt
Sp
an
ien
Fra
nk
rik
e
Ch
ile
Tys
kla
nd
Gr
ek
lan
d
Slo
ve
nie
n
Po
len
Un
ge
rn
Ös
ter
rik
e
Me
xik
o
Slo
va
kie
n
Tje
cki
en
Po
rtu
ga
l
Ita
lie
n
Tu
rki
et
Bra
sili
en
*
ee
Göteborg
Ny
aZ
l
Jap
an
ae
na
Ka
Isr
da
0
Källa: SCB, SSB
Källa: SCB; SSB
16 17
HANDEL OCH TRAFIK
Norges geografi gör att E6:an från Oslo genom Västsverige är
en mycket viktig transportled. Trafiken har nästan fördubblats
sedan bron stod klar 2005. Då infördes även en busslinje för
gränspendlare mellan Strömstad och Halden. Handeln mellan
länderna är stor och Norge är Sveriges enskilt största handels­
partner sett till såväl export som import av varor. Västra Götaland är
den region som exporterar mest till Norge och under 2000-talet
har det skett en ökning med hela femtio procent.
18 19
handel och trafik
Norge är Sveriges största exportmarknad
Norge är Sveriges viktigaste handelspartner sett till såväl
export som import av varor. År 2012 uppgick den svenska
varuexporten till Norge till 120 miljarder kronor; det är
10 procent av den totala exporten från Sverige som går
till Norge. I andra riktningen kommer 9 procent av den
totala importen till Sverige från Norge, år 2012 uppgick
den till 101 miljarder kronor.
Västra Götaland är den region i Sverige som exporterar
flest varor till Norge. År 2011 exporterades varor från
Västra Götaland till Norge till ett värde av 22 miljarder
SVERIGES HANDELSPARTNERS – VARUEXPORT
ÅR 2012, MILJARDER KRONOR, FÖRDELAD PER HANDELSPARTNER
svenska kronor. Det är en 50-procentig ökning under
2000-talet, där bara en liten del kan förklaras av inflationen.
Varor till ett värde av 5 miljarder norska kronor exporte­
rades år 2012 från Akerhus, Oslo och Østfold till Sverige.
En nivå som ligger relativt oförändrad över tid.
E6:an från Oslo via Göteborg och mot kontinenten
är en viktig transportled för gods och personer. Årsdygns­
trafiken är ett genomsnittstal för antal bilar som passerar
en viss punkt på en specifik vägsträcka under en dag.
År 2012 passerade 14 000 fordon den nya Svinesundsbron
varje dag mot 9 000 år 2005, då bron invigdes.
SVERIGES HANDELSPARTNERS – VARUIMPORT
ÅR 2012, MILJARDER KRONOR, FÖRDELAD PER HANDELSPARTNER
Busspendel mellan Strömstad och Halden
Busslinjen gränspendeln mellan Strömstad och Halden
etablerades 2005 för att gränspendlare skulle kunna åka
kollektivt. Utbudet är en tur i halvtimmen på morgonen
och eftermiddagen och glesare avgångar övriga tider.
Resandet har en procentuell ökning över tiden, men är
lågt i relation till antalet gränspendlare.
RESANDE GRÄNSPENDELN STRÖMSTAD–HALDEN, 2006–2013
Antal
100 000
90 000
Totalt
1169 mdkr
Norge, 120 mdkr
Tyskland, 191 mdkr
Tyskland, 115 mdkr
Norge, 101 mdkr
Storbritannien, 90 mdkr
Övriga, 844 mdkr
Totalt
1102 mdkr
80 000
70 000
60 000
Danmark, 93 mdkr
50 000
Övriga, 717 mdkr
40 000
30 000
Källa: SCB
Källa: SCB
20 000
10 000
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Västtrafik
20 21
ARBETSMARKNAD
OCH NÄRINGSLIV
I Sverige och Norge är sysselsättningsgraden bland den högsta
i Europa. Däremot är den svenska arbetslösheten betydligt högre
än i Norge. Norska ungdomar kommer också tidigare ut i arbets­
livet tack vare ett utbyggt lärlingssystem. Norges ekonomi växer
stadigt och landet är i behov av arbetskraft – i Sverige finns inte
arbete åt alla. När svenskar arbetspendlar till Norge uppstår därför
en vinstsituation åt båda håll.
22 23
arbetsmarknad och näringsliv
Här har vi valt att redovisa sysselsättningsgrad inklusive
gränspendlare. I den officiella statistiken redovisas syssel­
sättningsgrad exklusive gränspendlare och då blir bilden
en annan för många gränskommuner. Kommunerna nära
gränsen har då en för låg sysselsättningsgrad. I Strömstad
kommun var sysselsättningsgraden för män 69 procent
enligt den officiella statistiken år 2010. Men andelen ökar
till 85 procent om arbetspendlare inkluderas. Här framgår
även tydligt att andelen sysselsatta män är högre än kvinnor
i båda länderna. Nationsgränsen är inget hinder för arbete
vare sig för kvinnor eller för män. Tvärtom skapar gränsen
nya möjligheter som bidrar till utveckling och tillväxt för
regionernas invånare och näringsliv.
En öppen gräns skapar tillväxt
Sysselsättningsgraden i Norge och i Sverige är bland de
högsta i Europa. Bägge länderna har en högre sysselsätt­
ningsgrad än för EU 27. Kvinnors deltagande i arbetslivet
ser olika ut i olika länder och det är något som förklarar
de stora skillnaderna i sysselsättningsgrad totalt.
I Norge är sysselsättningsgraden högre och man kommer
ut i arbetslivet tidigare än i Sverige. Utbildningssystemen
ser olika ut i de båda länderna. Även för de äldre åldrarna
finns skillnader som delvis kan förklaras av att pensions­
systemen i länderna ser olika ut.
ANDEL (%) SYSSELSATTA KVINNOR
(20–64 ÅR) EFTER KOMMUN INKLUSIVE
GRÄNSPENDLARE, ÅR 2010
ANDEL (%) SYSSELSATTA MÄN
(20–64 ÅR) EFTER KOMMUN INKLUSIVE
GRÄNSPENDLARE, ÅR 2010
> 83,6%
> 83,6%
80–83,6%
Oslo
76–80%
80–83,6%
Oslo
76–80%
73–76%
73–76%
69,1–73%
69,1–73%
SYSSELSÄTTNINGSGRAD I EUROPA 2012
%
80
70
60
50
40
30
20
Göteborg
Göteborg
Källa:
www.vgregion.se/grensestatistikk
Källa:
www.vgregion.se/grensestatistikk
10
24 lta
Ma
n
lie
ng
ary
Ita
Hu
nd
Po
lan
d
Slo
va
kia
Lit
ha
nie
n
Gr
ek
lan
d
Ro
ma
nia
Sp
an
ien
Irla
n
en
rie
tvi
La
um
on
ia
Bu
lga
Est
27
EU
Be
lgi
Fra
nc
e
ia
ing
do
m
Fin
lan
Lu
d
xe
mb
ou
rg
Po
rtu
Cz
ga
esh
l
Re
pu
bli
c
Slo
ve
nia
y
Un
ite
dK
Au
str
s
an
rm
Ge
rk
pru
Cy
nd
s
nm
a
De
ed
en
rla
the
Ne
Sw
No
rw
ay
0
Källa: Eurostat
25
arbetsmarknad och näringsliv
Tillverkningsindustrin viktig i gränsregionen
Näringslivsstrukturen i Norge och Sverige påminner om
varandra. Båda länderna är välfärdsstater med en post­
industriell näringslivsstruktur. En minskande andel är
sysselsatta inom primärnäringar som jordbruk och fiske
samt industriell verksamhet samtidigt som en växande
andel finns inom privata tjänster. Inom den offentliga
sektorn arbetar en av tre sysselsatta.
Men det finns skillnader. Tillverkningsindustrin
i Sverige har en högre andel sysselsatta än Norge, medan
fisket är viktigare i Norge än i Sverige. Det finns även
regionala skillnader. Østfold har en tradition av tillverk­
ningsindustri där pappersindustrin är stark. Men en
omstrukturering pågår, där antalet sysselsatta minskar
samtidigt som en privat tjänstesektor växer fram. Närheten
till Osloregionen och dess huvudstadsfunktioner bidrar
till denna utveckling. Även delar av den svenska gräns­
regionen, Trollhättan exempelvis, sysselsätter en stor andel
inom tillverkning. I kommunerna längs kusten finns de
nya arbetstillfällena inom turism och dess olika näringar.
Norge behöver arbetskraft,
Sverige behöver sysselsättning
SYSSELSÄTTNING EFTER BRANSCH 2010
Antal
Göteborg
Västra Götaland
Sverige
Oslo
Akershus
Østfold fylke
Norge
0
10
20
30
40
Privata tjänster
Offentliga tjänster
Tillverkning
Jordbruk
50
60
Källa: SCB
Källa: SCB, SSB
Inom Europa varierar arbetslösheten kraftigt, både Norge
och Sverige har trendmässigt en lägre arbetslöshet än snittet
för EU 27. En trend inom arbetslösheten är att länder
med hög arbetslöshet även har en hög ungdomsarbetslöshet.
Länder med låg arbetslöshet har också en låg ungdoms­
arbetslöshet. Sverige skiljer sig från det mönstret. Ungdoms­
arbetslösheten ligger högre än EU-snitten även under
högkonjunktur. Orsaken kan vara en utbildningsfråga
eller att reglerna på den svenska arbetsmarknaden innebär
att ungdomar utgör en alltför stor risk att anställa. Olika
länder har olika system för lärlingar, vilket kan vara en
förklaring till att nivåerna skiljer sig åt.
Norge har haft låg arbetslöshet bland ungdomar under
samma period och har klarat sig bättre än andra länder
under finanskrisen. Detta kan förklaras av en stark tillväxt
i ekonomin baserad på oljeindustrin.
Arbetslöshetsnivån i Västra Götaland skiljer sig inte
från riksgenomsnittet. Men bland länets kommuner finns
stora skillnader. I området nära gränsen finns kommuner
med allra lägst arbetslöshet och kommuner med mycket
hög arbetslöshet. Arbetslösheten i både Østfold och Oslo
är högre än genomsnittet i Norge. Det är framför allt
personer som inte kan norska och unga utan utbildning
som har svårt att få jobb.
UNGDOMSARBETSLÖSHET – ARBETSLÖSA SOM ANDEL
AV ARBETSKRAFTEN, YNGRE ÄN 25 ÅR, SÄSONGSJUSTERAT
30
25
20
15
10
5
0
Jan -01
Sep -02
Sverige
EU-27
Jan -06
Sep -07
Maj -09
Jan -11
Sep -12
Källa: Ekonomifakta
Norge
Not: Statistiken från Eurostat revideras kontinuerligt, Eurostat justerar också siffrorna
marginellt för jämförbarhet. Skillnader i beräkningsmetod mellan EU-länder och övriga
länder finns, direkta jämförelser med dessa länder ska därför göras med viss försiktighet,
särskilt före 2005. Efter 2005 är jämförbarheten bättre.
ANDEL ARBETSLÖSA PER LÄN, JANUARI 2012–2013
Andel
10
8
6
4
2
0
Östfold
Januari 2012
26 Maj -04
Akerhus
Oslo
Januari 2013
Norge
Västra
Götaland
Sverige
Källa: Arbetsförmendlingen, NAV
27
arbetsmarknad och näringsliv
Arbetspendlingen från Sverige till Norge har ökat under
2000-talets första decennium och är idag den största
pendlingsströmmen mellan nordiska länder. År 2010
arbetspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge,
vilket var en fördubbling jämfört med 2004. Var fjärde
arbetspendlare, 7 000 personer, pendlade från Västra
Götaland. Drygt var tredje svensk i Norge arbetade
i Oslo. I andra riktningen pendlade 900 norrmän till
Sverige. Drygt varannan norrman arbetade i Västra
Götaland och främst i Strömstad. Språkliga och kultu­
rella likheter mellan de två länderna underlättar möjlig­
heterna att man etablerar sig på arbetsmarknaden i grann­
landet. Den årliga totala lönesumman för personer bosatta
i Sverige och med arbete i Norge är 12 miljarder svenska
kronor. Huvuddelen av dessa inkomster beskattas i Norge.
Arbetspendlaren från Sverige till Norge är ofta en man
i åldern 25–34 år. Kvinnorna är färre och yngre. Arbets­
pendlaren från Norge till Sverige är en man eller kvinna
framför allt i åldern 25–34 år.
Under perioden 2008–2010 arbetade flertalet arbets­
pendlare från Sverige till Norge inom företagstjänster,
byggverksamhet, hotell- och restaurangverksamhet, handel
och tillverkning. Framför allt jobbade man inom företags­
tjänster. Arbeten som förmedlas via bemanningsföretag
kategoriseras som företagstjänster. Dessa kan vara yrken
inom exempelvis bygg­verksamhet samt hälso- och sjuk­
vård. Allt fler jobb förmedlas via bemanningsföretag.
Bland arbetspendlare från Sverige till Østfold arbetade
25 procent inom tillverkning. Huvudsakligen jobbade
män inom byggverksamhet och kvinnor inom hotell och
restaurang samt vård och omsorg.
Av de 400 norrmän som arbetspendlade till Västra
Götaland år 2010 pendlade hälften till Strömstad och
jobbade inom handeln.
Arbetspendlare över gränsen är personer som har sin
huvudsakliga inkomst i grannlandet. Personer som pendlar
över gränser, men har sin huvudsakliga sysselsättning och
inkomst där man är bosatt kallas övriga löneinkomsttagare.
Dessa övriga löneinkomsttagare från Sverige till Norge
var 28 000 år 2010. Antalet har ökat kraftigt under perioden
2001–2010. Drygt var tredje svensk bland dessa övriga
löneinkomsttagare jobbade i Oslo. Av dessa svenskar som
hade ”extra” inkomst i Norge arbetade 1500 personer
i Østfold.
Arbetspendlingen från Sverige till Norge har under de
sista 10 åren ökat betydligt. Både antalet arbetspendlare
och övriga inkomsttagare visar ett tydligt mönster. Den
norska arbetsmarknaden har blivit allt mer lockande för
svenskarna.
BOSTADSORT FÖR PENDLARE FRÅN SVERIGE TILL NORGE (ÅR 2010)
Pendling till och från Västra Götaland år 2010
ARBETSPENDLARE OCH ÖVRIGA INKOMSTTAGARE
FRÅN SVERIGE TILL NORGE
ARBETSPENDLARE FRÅN SVERIGE TILL NORGE EFTER BRANSCH
(GENOMSNITT 2008–2010)
Antal
Antal
Arbetspendling över gränserna
ger hög sysselsättning
Västra Götaland 26%
Värmland 19%
2 614
Skåne 8%
Stockholm 7%
Dalarna 5%
Östergötland 4%
Jämtland 3%
Övriga Sverige 28%
Källa:
www.vgregion.se/grensestatistikk
953
93
34
2
Från
Till
Antal
Østfold
Oslo
Vest-Agder
Akershus
Aust-Agder
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
Västra Götaland
233
Västra Götaland
55
Västra Götaland
20
Västra Götaland
17
Västra Götaland
11
Oslo
2 487
Østfold
1 357
Akershus
953
Vestfold
348
Buskerud
333
60 000
Företagstjänster
50 000
Byggverksamhet
40 000
Hotell och restauranger
30 000
Parti- och detaljhandel
20 000
Tillverkning
10 000
0
Vård och omsorg
2001
2002
2003
Arbetspendlare
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Övriga löneinkomsttagare
Källa: www.statnord.org www.vgregion.se/grensestatistikk
28 0
1000
Män
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
Kvinnor
Källa: www.statnord.org www.vgregion.se/grensestatistikk
29
arbetsmarknad och näringsliv
Norskt ägande i svenskt näringsliv ökar
I Sverige fanns 2 200 norskt ägda företag år 2011. Antalet
har mer än fördubblats på 10 år och nu är Norge det land
som kontrollerar flest företag i Sverige. Totalt fanns
14 000 utländskt ägda företag år 2011 och de norskägda
svarade för 16 procent av de totala utlandsägda företagen.
År 2011 sysselsatte de norskägda företagen i Sverige
57 200 personer. Antalet sysselsatta i norska företag
i Sverige har ökat med 47 procent jämfört med år 2001.
Norge kommer på femte plats efter USA, Nederländerna,
Tyskland och Finland i antalet sysselsatta.
ANTALET UTLÄNDSKA FÖRETAG I SVERIGE 2001 OCH 2011
I Västra Götaland var 1,6 procent, cirka 11000 personer,
verksamma i norskägda företag år 2001. Antalet har ökat
med 46 procent sedan år 2001.
Flest antal anställda i norska företag i Västra Götaland
finns inom tillverkningsindustrin och handeln. Många
norska företag/verksamheter inom tillverkning är inriktade
på livsmedeltillverkning, som ABBA Seafood, Estrella och
Göteborgs Kex. Störst koncentration av norskägda företag/
verksamheter i Västra Götaland finns i Göteborgsregionen
och norra Bohuslän. I Strömstad kommun är nästan en
av tio anställda i norskt ägda företag.
ANSTÄLLDA I NORSKT ÄGDA FÖRETAG I VÄSTRA GÖTALAND
FÖRDELAT PÅ BRANSCH
Antal
3000
Byggverksamhet 9%
2500
Tillverkning 28%
2000
Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 8%
Transport och magasinering 13%
1500
Det finnes flere måter å måle/mäta den omfattende
grensehandelen. Statistisk Sentralbyrå i Norge (SSB)
gjennomfører telefon intervjuer per kvartal. Man måler
antall dagsturer og innkjøp. Den siste målingen viste at
nordmenn handlet for 11,6 milliarder NOK på dagsturer
til utlandet i 2012. Dette er en økning på 1 prosent
fra året før. Antall dagsturer gikk dermimot ned med
10 prosent i perioden fra 7,07 til 6,35 millioner turer.
Enligt denne målingen er det i Strømstad nordmenn
handler mest når de drar over grensen. Over halvparten av
pengene ble lagt igjen der, mens Charlottenberg er en god
nummer to med litt i underkant av 20 prosent. Svinesunds
andel har vært tilnærmet konstant, mens Charlottenbergs
andel av grensehandelen har økt de siste årene.
Handelsutredningsinstitut(HUI) i Sverige har over et
antall år gjennomført nett-undersøkelser der man har
målt alle typer turistreiser. Målingen viser også hvilke
varetyper som kjøpes. I løpet av 2012 handlet nordmenn
i Sverige i følge denne målingen for 27 milliarder SEK,
hvorav 15 milliarder dagligvarer, 8 milliarder på andre
typer varer og 4 milliarder på bensinstationer. Västra
Götaland og Värmland dominerer med 8 milliarder hver.
I Västra Götaland står dagligvarene for 5 milliarder eller
50 procent av forbruket.
Hotell och restauranger 9%
Parti och detaljhandel 19%
1000
Information och kommunikation 7%
500
Övrigt 6%
2011
z
ei
vr
ig
a
Ö
e
d
ik
hw
Sc
kr
d
an
Fr
an
nl
Fi
an
bu
rg
kl
Ty
s
m
xe
Lu
Ne
de
rlä
nd
er
na
en
A
nn
i
US
St
or
br
ita
ar
k
nm
Da
No
rg
e
0
30 Handel over grensen
2012
Källa: Tillväxtanalys
Grensehandel fra norge etter tid
Källa: Tillväxtanalys
Handlebeløp (mill kr)
Antall dagsturer (1 000)
2011
2012
11476
11594
7069
6349
Källa: SSB
31
BOENDE OCH FRITID
Priserna på småhus har stigit snabbare i Sverige än i Norge,
men ändå är priserna lägre i Sverige än i Norge. I Strömstad
har priserna stigit de senaste åren vid jämförelse med Fredrikstad
på andra sidan gränsen. I Västra Götaland är mer än varannan
utländsk fritidshusägare norsk och i Strömstad ägs ett av tre
fritidshus av norrmän. Norrmännen turistar gärna i Sverige och
toppar listan över utländska besökare med antal gästnätter
i stugbyar, på hotell, på vandrarhem och på campingplatser.
32 33
boende och fritid
Priserna på småhus stiger snabbast
på den svenska sidan av gränsen
Var tionde fritidshus i Fyrbodal ägs av norrmän
I Sverige har priset per kvadratmeter för småhus under
perioden 2002–2011 stigit snabbare än i Norge. Däremot
ligger prisnivån lägre i Sverige än i Norge. År 2011 var
kvadratmeterpriset i Sverige 15 000 norska kronor, medan
det låg på 19 000 norska kronor i Norge. Men i Strömstad
är förhållandet det motsatta. Där har priset per kvadrat­
meter snabbt stigit under de senaste åren och är 22 000
norska kronor i jämfört med 17 000 norska kronor
i Fredrikstad i Norge.
ANDEL (%) NORSKT ÄGDA FRITIDSFASTIGHETER PER KOMMUN 2012
En av fyra utländska fritidshusägare i Sverige är en norr­
man och i Västra Götaland är mer än varannan utländsk
fritidshusägare norsk. Av totalt 10 000 norskt ägda fritids­
hus i Sverige fanns 4 000 i Västra Götaland år 2012.
De norskt ägda fritidshusen är koncentrerade till Fyrbo­
dalsområdet, i Strömstad ägs ett av tre fritidshus av norrmän.
Många norska campare i Sverige
Norrmän turistar i Sverige på flera sätt. År 2012 tillbringade
de 1300 000 gästnätter i stugbyar, hotell och vandrarhem
samt 1800 000 gästnätter på camping. Inom camping
motsvarar det varannan utländsk campare och i Västra
Götaland utgör de norska camparna 75 procent av de
utländska. En norrman spenderar i genomsnitt 1033 kronor
per dag i Sverige. Endast ryssar spenderar mer.
SMÅHUS – PRISUTVECKLING (2002–2011). INDEX 2002=100
300
250
200
> 35 %
150
7–35%
100
3–7%
50
0
2002
2003
Strömstad
2004
2005
2006
Sverige
2007
2008
2009
Fredriksdal
2010
2011
Källa:
www.vgregion.se/grensestatistikk
1–3%
0–1%
Norge
Källa: SCB, SSB
34 35
boende och fritid
befolkning efter kommun I NORGE, 20121
Norge
Østfold
Antal
Norge
Akershus
Halden
29 880
Vestby
Moss
30 988
Ski
Sarpsborg
53 696
Ås
17 568
Öckerö
12 539
Götene
13 092
Fredrikstad
76 807
Frogn
15 469
Stenungsund
24 868
Tibro
10 673
Sverige
Västra Götaland
Antal
15 605
Härryda
35 223
Herrljunga
29 307
Partille
35 837
Vara
Antal
Antal
9 282
15 557
Hvaler
4 284
Nesodden
17 998
Tjörn
14 974
Töreboda
9 009
1 425
Oppegård
25 963
Orust
15 083
Göteborg
526 089
Marker
3 587
Bærum
Rømskog
691
Trøgstad
5 273
9 004
Mölndal
Asker
57 418
Munkedal
10 173
Kungälv
41 753
Aurskog-Høland
15 260
Tanum
12 270
Lysekil
14 396
52 530
116 677
Sotenäs
61 659
Sørum
16 363
Dals-Ed
4 665
Uddevalla
Askim
15 315
Fet
10 810
Färgelanda
6 549
Strömstad
12 295
Eidsberg
11 195
Rælingen
16 420
Ale
27 842
Vänersborg
36 968
5 474
Skiptvet
3 668
Enebakk
10 560
Lerum
39 070
Trollhättan
55 749
Rakkestad
7 860
Lørenskog
34 320
Vårgårda
11 030
Alingsås
38 355
Råde
7 053
Skedsmo
50 532
Bollebygd
8 507
Borås
Rygge
14 967
Nittedal
21 971
Grästorp
5 639
Ulricehamn
Våler
4 857
Gjerdrum
6 264
Essunga
5 502
Åmål
12 211
Hobøl
4 980
Ullensaker
31 743
Karlsborg
6 699
Mariestad
23 739
Nes
19 819
Gullspång
5 221
Lidköping
38 254
Eidsvoll
22 142
Tranemo
11 573
Skara
18 281
Nannestad
11 505
Bengtsfors
9 588
Skövde
52 212
2 685
Mellerud
8 946
Hjo
623 966
Lilla Edet
12 580
Tidaholm
12 556
Mark
33 763
Falköping
31 689
Svenljunga
10 239
Hurdal
Oslo kommun
avser 2013-01-01
Källa: SCB, SSB
2
36 Sverige
Västra Götaland
Aremark
Spydeberg
1
befolkning efter kommun I sverige, 2012 2
avser 2012-12-31
104 867
23 015
8 832
Källa: SCB, SSB
37
I en globaliserad värld behövs nära grannar
Norge har de senaste decennierna utvecklats som välfärdsnation.
Olje- och gasfyndigheter är grunden för tillväxten. Behovet av
arbetskraft kan inte täckas med enbart inhemsk arbetskraft. Under
2000-talet har svenskar i allt större utsträckning upptäckt möjlig­
heten att arbeta i Norge. Inget tyder på att denna arbetspendling
över riksgränsen kommer att minska, men det finns en utmaning
i att bättre matcha arbetskraft och efterfrågan mot varandra.
Flyttningsströmmarna har varierat över tiden beroende av
ekonomin i länderna. Därför finns särskilt i den närmaste gräns­
regionen en mångfald och långt gången integration inom näringsliv
och samhälle.
Den närmaste svenska gränsregionen mot Västra Götaland är en
glesbygd med åldrande befolkning medan den norska gräns­regionen
är närmare huvudstadsregionen Oslo-Akershus. Ett problem är
att det kan bli allt svårare att rekrytera arbetskraft till de grundläggande välfärdstjänsterna i den svenska gränsregionen.
I båda länderna finns en välutbildad befolkning och ett högt
deltagande i arbetslivet, både av kvinnor och män. Den fria
rörligheten inom EU, som genom särskilt avtal även gäller Norge,
innebär idag invandring från övriga Europa.
Ett exempel på olikheter är att Norge står utanför EU och att
där finns höga tullar på vissa varor och höga mervärdesavgifter.
Detta gör att norrmän reser på dagsturer till Sverige för att handla
främst dagligvaror. De köpcentra som växt upp nära gränsen
ägs till stor del av norrmän och sysselsätter många norrmän som
pendlar över gränsen för att arbeta.
38 Att prisnivåerna på dagligvaror skiljer sig åt mellan länderna beror
inte bara på valutakurs. Så länge tullar, skatter och avgifter är
olika finns behov av dessa köpcentra som långsiktigt även måste
utvecklas och anpassas till kundernas nya behov och köpmönster.
Norrmän reser även till Sverige för att semestra och tillbringa sin
fritid. De står för en stor del av gästnätterna på svenska camping­
platser och mer än hälften av alla utländskt ägda fritidshus i Västra
Götaland ägs av en norrman. Turism och besöksnäringen blir allt
viktigare för sysselsättningen och tillväxten. I Bohusläns kust­
kommuner är detta redan tydligt. En utmaning för att bättre nyttja
investeringar och ge sysselsättning är att förlänga säsongen utöver
sommarveckorna.
Samarbetet och samverkan över gränsen inom näringslivet
har funnits länge. Handeln mellan länderna är viktig, Norge är
Sveriges viktigaste handelspartner sett till såväl export som import
av varor. Norge är det land som äger flest företag i Sverige.
I Västra Götaland finns många sysselsatta i norskt ägda företag
inom industri och handel.
I en globaliserad värld med långväga transporter och ett ökat
behov av allt bättre kommunikationer ska vi inte glömma vikten
av hållbar tillväxt och samverkan i närregionen. I våra länder finns
en bas för att gå mot en sådan utveckling. Genom att ta tillvara
de möjligheter som finns och utveckla dem har Norge och Sverige
stora möjligheter att utvecklas som välfärdsnationer, var för sig
och tillsammans. Det är en möjlighet för medborgarna, närings­
livet och samhället.
Visste du at:
Visste du att:
• det er flere som arbeidspendler fra Sverige til Norge
enn fra Sverige til Danmark?
• svenskar som pendlar till Norge för att arbeta tjänar
omkring 12 miljarder kronor per år, men merparten
av dessa beskattas i Norge?
• det alltid har vært et spesielt forhold mellom Norge
og Västra Götaland? At fram til freden i Roskilde
i 1658 gikk grensen mellom de to områdene ved
Kungälv (Bohus festning), rett nord for Göteborg?
• at nordmenn legger igjen over 11 milliarder kroner
i kjøpesentra på svensk side av grensen, men at de
største sentrene er norsk-eid?
• det finns ungefär 11 000 personer i Västra Götaland
som arbetar i norskägda företag?
• personer som bor i Sverige men jobbar i Norge inte
syns i den officiella svenska sysselsättningsstatistiken?
• norrmän äger drygt 9 900 fritidshus i Sverige,
varav 4 000 ligger i Västra Götaland?
• i dag er det flere svensker som flytter til Norge enn
nordmenn som flytter til Sverige, men i 1989–1990
var flyttestrømmen omvendt?
Grafisk form och produktion: Ibiz Reklambyrå 2013, www.ibiz.se Foto omslag: Kim Bomstad/Østfold fylkeskommune
Foto inlaga: Karin Beate Nösterud/norden.org, Tina Stafrén Cooperhill/imagebank.sweden.se, Magnus Fröderberg/norden.org,
Østfold fylkeskommune, Depositphotos, Jonas Ingman/norden.org, Henrik Trygg/vastsverige.com, Karin Beate Nøsterud/norden.org,
Fredrik Norland, Ola Ericson/imagebank.sweden.se Tryck: Zetterqvist Tryckeri AB
EUROPEISKA
UNIONEN
Europeiska
regionala
utvecklingsfonden